Solvens II tillsynsmöte ja

Transkript

1 Solvens II tillsynsmöte ja Solvens II Tillsynsmötena hölls på finska

2 Dagens agenda 1. Mötet öppnas 2. Övergången till Solvens II-regelverket A. Justering av räntesatsen samt specialåtgärder under övergångsperioden B. Tillståndsförfarandet Kaffepaus 3. Observationer angående de första ORSA-rapporterna 3. Rapportering 4. IT-rapporteringslösning

3 Mötet öppnas Biträdande direktör Marja Nykänen

4 En allt lägre räntenivå har ökat utmaningarna som gäller Solvens II-kraven 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % -0,5 % Räntesats som används i ansvarsberäkningen EIOPAn julkaisema korkokäyrä Räntesats som EIOPA ofentliggjort Källa: Finansinspektionen EIOPAn stressitestissä käytetty korkokäyrä ( pitkään jatkuvan matalan koron skenaario) Räntesats som använts i EIOPA:s stresstest (scenario med en fortlöpande låg räntenivå) år Den riskfria räntesatsen som EIOPA offentliggjort är klart under räntesatsen i stresstestet för år 2014 Solvens II-kraven för liv- och skadeförsäkringsbolag är krävande med nuvarande låga räntenivå Kan leda till att en större del investeringar styrs till investeringsobjekt med lägre risk, för vilka kapitalkravet är lägre Övergångsbestämmelserna och justeringarna av räntesatsen gör det lättare att övergå till det nya förfarandet för bedömning av försäkrings-tekniska avsättningar 3

5 Solvens II träder i kraft , tillstånd kan sökas redan nu Inför Solvens II-regelverket Mellanfasen 2015 Företagsstyrningssystemet har redan införts och tillämpningen av egna risk- och solvensbedömningar (ORSA) övas Rapporteringen är följande stora ansats SII-tillstånd kan sökas och beslut fås redan nu, t.ex. Poster i tilläggskapital Klassificeringen av kapitalbasmedel Företagsspecifika parametrar Användning av övergångsbestämmelser för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar Övergångsbestämmelser ända fram till 2032 En del av övergångsbestämmelserna och anpassningarna kräver tillstånd, medan andra kan införas genom företagets eget beslut Smidig övergång och undvikande av marknadsstörningar

6 Största delen av SII-regleringen har publicerats, även på svenska Försäkringsbolagslagen 303/2015 och lagen om ikraftträdande 304/ /2015 SHM:s förordning om beräkning av skadeförsäkringsbolags utjämningsbelopp 356/2015 SHM:s förordning om matchningsjustering vid solvensberäkning enligt 10 kap. i försäkringsbolagslagen Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 Kommissionens tekniska standarder som utfärdats med genomförandeförordningar (EU) 2015/460 Godkännande av interna modeller (EU) 2015/499 Poster i tilläggskapital (EU) 2015/461 Gemensamt beslut om att använda interna modeller (EU) 2015/498 Företagsspecifika parametrar (EU) 2015/500 Tillämpning av matchningsjustering matching adjustment, MA (EU) 2015/462 SPV, dvs. etablering av specialföretag EIOPAs riktlinjer

7 Föreskrifter och anvisningar, Solvens II-riktlinjer, del I, träder i kraft Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal 2. Riktlinjer för värdering av försäkringstekniska avsättningar 3. Riktlinjer för klassificering av kapitalbas 4. Riktlinjer för tilläggskapital 5. Riktlinjer om separata fonder 6. Riktlinjer om genomlysningsmetoden 7. Riktlinjer om basrisk 8. Riktlinjer om tillämpning av arrangemangen för avgiven återförsäkring på teckningsriskmoduel för skadeförsäkring 9. Riktlinjer för tillämpning av modulen teckningsrisk vid livförsäkring 10. Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring 11.Behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln 12.Riktlinjer för behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen 13.Riktlinjer för förlusttäckningskapaciteten hos tekniska avsättningar och uppskjutna skatter 14.Riktlinjer för företagsspecifika parametrar 15.Riktlinjer för använding av interna modeller 16.Riktlinjer för solvensen på gruppnivå

8 Övergång till Solvens II-regelverket Justering av räntesatsen samt specialåtgärder under övergångsperioden Ledande matematiker Pirkko Welin-Siikaluoma

9 Specialåtgärder under övergångsperioden

10 Lag om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen (304/2015) Övergångsåtgärder Utjämningsbelopp (4 ) Försäkringsbolag som avslutar sin verksamhet (5 ) Sändande av information (6 ) Klassificering av kapitalbasmedel (7 ) Koncentrationsrisk och räntemarginalrisk (8 ) Aktiekursrisk (9 ) Uppfyllelse av solvenskapitalkravet (10 ) Justering av räntesatsen för livförsäkring (11 ) Avdrag för försäkringstekniska avsättningar i solvensberäkningen (12 ) Övriga bestämmelser (13 ) Tillämpning av bestämmelserna om Finansinspektionens behörighet före (3 )

11 Syftet med övergångsåtgärderna Smidig övergång till det nya systemet Målet är att Undvika marknadsstörningar Begränsa konsekvenserna som gäller vissa produkter Säkerställa tillgången till försäkringsprodukter Sporra företagen att så fort som möjligt övergå till att tillämpa SII

12 Övergångsbestämmelsen om utjämningsbelopp (4 ) Skadeförsäkringsbolag Utjämningsbeloppet ska sänkas ned till sitt maximibelopp inom högst 10 år Finansinspektionen godkänner planen för säkning av utjämningsbeloppet "I planen ska i rimlig utsträckning beaktas hur utjämningsbeloppet har uppkommit" Livförsäkringsbolag Utjämningsbeloppet ska avvecklas inom högst 10 år Finansinspektionen godkänner planen för avveckling av utjämningsbeloppet "I planen ska i rimlig utsträckning beaktas hur utjämningsbeloppet har uppkommit" Utjämningsbeloppet anses under övergångsperioden höra till ersättningsansvaret

13 Försäkringsbolag som avslutar sin verksamhet (5 ) Ett företag kan tillämpa de gamla bestämmelserna, om det har slutat bevilja nya försäkringar före och a) Förvaltar försäkringsbeståndet i syfte att avsluta sin verksamhet senast eller b) Ett likvidationsförfarande har börjat tillämpas på försäkringsföretaget före Om Finansinspektionen konstaterar att avslutandet av verksamheten inte har framskridit, tillämpas SII a) fr.o.m b) fr.o.m Om bolaget hör till en grupp, ska hela gruppen avsluta sin verksamhet Bolaget ska varje år rapportera om vilka framsteg det gjort för att avsluta verksamheten till Finansinspektionen Finansinspektionen informerar tillsynsmyndigheterna i de övriga medlemsstaterna om de bolag som avslutar sin verksamhet

14 Sändande av information (6 ) Information som ska offentliggöras Information som ska sändas till FI varje år Information som ska sändas till FI varje kvartal Information som gruppen ska offentliggöra Gruppens årsinformation till FI Gruppens kvartalsinformation till FI veckor 20 veckor 8 veckor 26 veckor veckor

15 Klassificering av kapitalbasmedel (7 ) Tillgångspost som ingår i primärkapitalet Som har förvärvats före och Som har kunnat räknas som verksamhetskapital till ett belopp som motsvarar 50 % av verksamhetskapitalet eller dess minimibelopp och Som inte direkt kan klassificeras som hörande till nivå 1 eller 2 placeras i nivå 1 för en tid av högst 10 år Tillgångspost som ingår i primärkapitalet, Som har förvärvats före och Som har kunnat räknas som verksamhetskapital till ett belopp som motsvarar 25 % av verksamhetskapitalet eller dess minimibelopp och placeras i nivå 2 för en tid av högst 10 år

16 Koncentrationsrisk och räntemarginalrisk (8 ) Vid beräkning av kapitalkravet för koncentrations- och räntemarginalrisk ska i fråga om fordringar på EU-medlemsstaters regeringar eller centralbanker i en annan valuta än respektive lands valuta (*) följande parametrar användas fram till utgången av år 2017 noll år 2018 standardparametrar sänkta med 80 % år 2019 standardparametrar sänkta med 50 % (*) Direktiv Art. 308 b 12. Utan hinder av vad som regleras i artikel 100, artikel och artikel 104, tillämpas följande bestämmelser: a) fram till den 31 december 2017 är de standardparametrar som används vid beräkningen av undergruppen aktiekursrisk och undergruppen räntemarginalrisk i enlighet med standardformeln, när det gäller exponeringar mot medlemsstaternas nationella regeringar eller centralbanker vilka uttrycks och finansieras i en medlemsstats nationella valuta vara samma standardparametrar som de som skulle tillämpas på sådana exponeringar som uttrycks och finansieras i deras nationella valuta;

17 Aktiekursrisk (9 ) Kapitalkravet för aktier som Har förvärvats före Är av typ 1 (noterade aktier i EES- eller OECD-länderna) men inte är strategiska investeringar räknas enligt standardformeln genom att använda en parameter, vilket är det vägda medelvärdet av 22 % och standardparametern (39 % ± symmetrisk justering) där standardparameterns vikt ökas Åtminstone linjärt I slutet av varje år Från värdet noll under det år som inleds den 1 januari 2016 Till värdet ett den 1 januari

18 Kommissionens tolkning av övergångsbestämmelsen om aktiekursrisk Standardparameterns vikt ökas Åtminstone linjärt I slutet av varje år Från värdet noll under det år som inleds den 1 januari 2016 Till värdet ett den 1 januari 2023 Kommissionens tolkningar Vikten behöver inte ökas före Men vikten kan ökas redan fr.o.m Finansinspektionens tolkningar Vikten kan ändras när som helst Vikten bör alltid vara minst nivån på varje steg Vikten får inte minskas 100% 80% 60% 40% 20% Ändring den sista dagen varje år 0%

19 Kommissionens tekniska standard om övergångsbestämmelsen för aktiekursrisk Kommissionen godkänner EIOPAs tekniska standard för övergångsbestämmelsen om aktiekursrisk vid tillämpande av avtalade förfaranden Standarden var på samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att färdigställa den Enligt standarden (utkast) Så länge som bolaget tillämpar en vikt som avviker från100 %, ska det Dokumentera de aktuella aktierna Identifiera de aktuella aktierna varje gång som solvenskapitalkravet beräknas Bevara bevis på anskaffningsdagen På begäran ge tillsynsmyndigheten uppgifter om de aktuella aktierna Med beaktande av de avyttranden och förvärv som gjorts efter Ändringar i de aktier som fonderna innehåller då genomlysningsmetoden används (look-through)

20 Uppfyllelse av solvenskapitalkravet (10 ) Om bolaget inte uppfyller solvenskapitalkravet under år 2016, men uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt de bestämmelser som gällde när ändringslagen trädde i kraft ska bolaget vidta åtgärder (kapitalbasmedel och riskprofil) så att det uppfyller solvenskapitalkravet rapportera om framstegen till Finansinspektionen var 3:e månad Om Finansinspektionen anser att betydande framsteg inte har gjorts, kan den återkalla övergångstiden I sådant fall iakttas normala återhämtningstider (6 mån + 3 mån (+ 7 år))

21 Justering av räntesatsen för livförsäkring (11 ) Med Finansinspektionens samtycke kan ett livförsäkringsbolag justera räntesatsen (konstandjustering, dvs. parallellförskjutning av räntesatsen) Per valuta Högst till och med den Dock inte samtidigt med överföringsbestämmelsen om försäkringstekniska avsättningar Justering kan tillämpas på följande slags ansvar Försäkringsavtalet har ingåtts före Med undantag för avtal som förnyats fr.o.m Matchningsjustering tillämpas inte på ansvaren Skillnaden beräknas = Solv. I-diskonteringsränta genomsnittlig SII-ränta (inkl. volatilitetsjustering) Justering = en andel av den skillnad, där Andelen minskas linjärt I slutet av varje år Från 100 procent det år som inleds den 1 januari 2016 Till 0 procent den 1 januari

22 Kommissionens tolkning av justeringen av räntesatsen Justering = den andel av den skillnad, där andelen minskas linjärt i slutet av varje år från hundra procent det år som inleds den 1 januari 2016 till noll procent den 1 januari 2032 Tolkningar: andelen ändras första gången Efter det ändras andelen linjärt i början av varje år Solv. I-räntan är inte konstant, utan den räknas på nytt vid varje tidpunkt enligt reglerna Ändring av andelen den första dagen varje år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

23 EIOPAs riktlinjer för justering av räntesatsen EIOPA utfärdar riktlinjer om försäkringsprodukter med s.k. långfristiga garantier (long-term guarantee) På samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att färdigställa dem Riktlinjer för justering av räntesatsen för livförsäkring (utkast) Justering tillämpas på alla ansvar som uppfyller villkoren Justeringens eventuella inverkan på försäkringstagarnas beteende ska beaktas på behörigt sätt Riskmarginalen beräknas med ett antagande om att referensföretaget inte använder justering I SCR-standardformeln är justeringen oförändrad vid beräkningen av Ränterisk Räntemarginalrisk.. Andra råd: Om det finns flera Solvens I-räntor, så väljs för övergångsbestämmelsen en sådan diskonteringsränta som ger de försäkringstekniska avsättningarna enligt Solvens I

24 Uppföljning av justeringen av räntesatsen för livförsäkring Försäkringsbolaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin solvens och finansiella ställning Att det tillämpar justering Vilken betydelse justeringen har för bolagets finansiella ställning Om bolaget märker att det inte uppfyller solvenskapitalkravet utan justering, så ska det omedelbart meddela Finansinspektionen inom 2 mån. upprätta en plan för att uppnå solvenskapitalkravet (kapitalbasmedel, riskprofil) En rapport över vidtagna åtgärder och framstegen ska inlämnas till Finansinspektionen varje år Om det enligt Finansinspektionen är orealistiskt att solvenskapitalkravet uppfylls inom utsatt tid, har den rätt att upphäva rätten att använda justering

25 Avdrag för försäkringstekniska avsättningar (12 ) Med Finansinspektionens samtycke kan ett företag utnyttja avdrag på försäkringstekniska avsättningar Högst till och med den Dock inte samtidigt med justering av räntesatsen för livförsäkring Kan tillämpas på homogen riskgruppsnivå (monetär avdragspost) Skillnaden beräknas = För. tekn. avsätt. enligt SII netto (inkl. volatilitetsjustering) Förs.tekn. avsätt. enligt Solv. 1 netto utan utjämningsbelopp Avdrag = en andel av den skillnad, där andelens maximibelopp minskar linjärt I slutet av varje år Från 100 procent det år som inleds den 1 januari 2016 Till 0 procent den 1 januari 2032 Med Finansinspektionens samtycke eller yrkande kan beräkningen göras om med 24 månaders intervaller (eller oftare om riskprofilen har ändrats väsentligt) Finansinspektionen kan minska avdraget, om utnyttjande av avdraget fullt ut leder till lägre försäkringstekniska avsättningar än en beräkning enligt de bestämmelser som gällde och beräkningsgrunderna för bolagets ansvarsskuld i bokföringen

26 Kommissionens tolkning av avdrag för försäkringstekniska avsättningar Tolkningar: Försäkringstekniska avsättningar enligt SI och SII beräknas i huvudsak endast en gång med anledning av skillnaden ( och ) Om beräkningen görs om senare, omräknas försäkringstekniska avsättningar både enligt SI och SII Finansinspektionens tolkning av omräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt SI: I lagen har om försäkringstekniska avsättningar enligt SI använts ordalydelsen: ansvarsskulden i bokföringen beräknad enligt 9 kap. i försäkringsbolagslagen utan utjämningsbelopp dagen före ändringslagens ikraftträdande i enlighet med då gällande bestämmelser ( ) och beräkningsgrunderna för bolagets ansvarsskuld i bokföringen (vid beräkningstidpunkten) Motivering: analogisk med justeringen av räntesatsen vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens I

27 Finansinspektionens tolkning av avdraget för försäkringstekniska avsättningar Avdrag = en andel av den skillnad, där Andelens maximibelopp minskar linjärt I slutet av varje år Från 100 procent det år som inleds den 1 januari 2016 Till 0 procent den 1 januari 2032 Tolkning maximibeloppet ändras i början av varje år (på samma sätt som vid justering av räntesatsen) Andelen kan ändras när som helst Andelen ska emellertid alltid vara åtminstone lika stor som maximibeloppet Andelen får inte utökas 100% Ändring av maximibeloppet den första dagen varje år 80% 60% 40% 20% 0%

28 EIOPAs riktlinjer för avdrag för försäkringstekniska avsättningar EIOPA utfärdar riktlinjer om försäkringsprodukter med s.k. långfristiga garantier (long-term guarantee) På samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att färdigställa dem Riktlinjer om avdrag för försäkringstekniska avsättningar Då avdraget beräknas kan försäkringstekniska avsättningar enligt SII innehålla en matchningsjustering Riskmarginalen räknas med antagande om att referensföretaget inte tillämpar avdrag I SCR-standardformeln hålls avdraget för försäkringstekniska avsättningar oförändrat i alla scenariebaserade beräkningar Vid beräkningen av kapitalkrav för operativa risker och MCR Från de försäkringstekniska avsättningar som används som volymmätare avdras den större av följande: riskmarginal eller avdrag för försäkringstekniska avsättnigar Om avdraget för försäkringstekniska avsättningar är större än riskmarginalen, hänförs den andel som överstiger riskmarginalen till delarna i beräkningen (liv, fondanknutna, skade)

29 Uppföljning av avdrag för försäkringstekniska avsättningar Försäkringsbolaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin solvens och finansiella ställning Att det inte använder avdrag Vilken betydelse tillämpandet har för företagets finansiella ställning Om företaget märker att det inte uppfyller solvenskapitalkravet utan avdrag, ska det omedelbart meddela Finansinspektionen inom 2 mån. upprätta en plan för att uppnå solvenskapitalkravet (kapitalbasmedel, riskprofil) En rapport över vidtagna åtgärder och framstegen ska inlämnas till Finansinspektionen varje år Om Finansinspektionen anser det vara orealistiskt att solvenskapitalkravet uppfylls inom utsatt tid, har den rätt att upphäva rätten att använda avdrag

30 Övriga bestämmelser (13 ) Övergången i kompositbolag: På ett livförsäkringsbolag som har slutat bevilja nya skadeförsäkringar på ett annat sätt än försäkring av anknytande risker till befintliga livförsäkringsavtal före Ska paragraferna om kompositbolag i försäkringsbolagslagen inte tillämpas Tills företaget på nytt fattar beslut om att börja bevilja nämnda försäkringar Annat Paketerade lån Bestämmelser som gäller grupper Tillämpandet av en intern modell på finländska företag då det yttersta moderföretaget är i Finland Tillämpande av lagens 6, 7, 9, 10, 11 och

31 Finansinspektionens befogenheter att godkänna ansökningar (3 ) Finansinspektionen har fr.o.m befogenheter att godkänna 1. Tilläggskapital 2. Klassificering av poster i kapitalbasmedlen 3. Företagsspecifika parametrar 4. Interna modeller 5. Bildande av specialföretag 6. En mellanliggande försäkringsholdingsammanslutnings tilläggskapital 7. Interna modeller för en grupp 8. Användning av matchningsjustering 9. Användning av övergångsåtgärder för räntesatser för livförsäkringar 10. Användning av övergångsåtgärder för försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen har fr.o.m befogenhet att fatta beslut som (närmast) berör grupptillsynen T.ex. om beräkningsmetoden eller ekvivalens Beslut om godkännande- eller tillståndsansökningar tillämpas inte före Lagen om ikraftträdande träder i kraft

32 Andra justeringar av räntesatsen

33 Justeringar av räntesatsen A. Volatilitetsjustering B. Matchningsjustering C. Räntesatser

34 A. Volatilitetssjusteringens syfte I syfte att undvika procykliska investeringsbeteenden bör företaget tillåtas att justera de riskfria räntesatserna som används för beräkning av bästa skattning av försäkringstekniska avsättningar för att mildra effekterna av mycket stora räntedifferenser för obligationer En sådan volatilitetsjustering bör bygga på referensportföljer för de aktuella försäkringsföretagens relevanta valutor och, vid behov på referensportföljer för de nationella försäkringsmarknaderna För att trygga fullgod transparens bör företaget offentligt redogöra för hur volatilitetsjusteringen påverkat dess finansiella position

35 A. Volatilitetsjustering (FBL) Ett försäkringsbolag kan använda (10 kap. 8 ) volatilitetsjustering som offentliggjorts av EIOPA och fastställts av Europeiska kommissionen Justering används vid beräkning av bästa skattning Får inte användas tillsammans med matchningsjustering Volatilitetsjusteringen är antingen valutaspecifik eller landsspecifik Landsspecifik volatilitetsjustering tillämpas för att beräkna bästa skattning för försäkringsförpliktelserna för de produkter som säljs på det aktuella landets försäkringsmarknad

36 A. EIOPAs riktlinjer om volatilitetskorrigering EIOPA utfärdar riktlinjer om försäkringsprodukter med s.k. långfristiga garantier (long-term guarantee) På samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att färdigställa dem Riktlinjer om volatilitetskorrigering (utkast) Justeringens eventuella inverkan på försäkringstagarnas beteende ska beaktas på behörigt sätt Riskmarginalen räknas med antagande om att referensföretaget inte använder korrigering I standardformeln för solvenskapitalkravet är justeringen oförändrad vid beräkningen av Ränterisk Räntemarginalrisk

37 A. Rapportering om att volatilitetsjustering används (FBL) I de skriftliga verksamhetsprinciper som styrelsen godkänt ska företaget redogöra för (6 kap. 8 ) Grunderna för tillämpandet av en volatilitetsjustering Företaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin solvens och finansiella ställning, av vilken det bl.a. framgår (8 kap. 2 ) Om företaget tillämpar en volatilitetssjustering, tillämpningsområde Effekterna av att justeringen sätts till noll Riskhanteringen ska omfatta (6 kap. 10 ) En likviditetsplan vari prognosticeras framtida kassainflöden och kassautflöden i förhållande till de tillgångar och ansvarsförpliktelser som hänför sig till volatilitetsjustering Företaget ska varje år till Finansinspektionen inlämna uppgifter om (6 I 10 ) Hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasmedlen är för de antaganden som ligger till grund för volatilitetsjusteringen (direktiv, delegerad förordning, EIOPA) De eventuella effekterna av en tvångsförsäljning av avsatta tillgångar på deras medräkningsbara kapitalbasmedel Effekterna av att volatilitetsjusteringen sätts till noll

38 B. Matchningsjusteringens syfte Då företaget innehar obligationer (eller andra tillgångar med liknande kassaflödesegenskaper) fram till förfallodagen, är de inte exponerade för risken för förändringar i räntemarginalerna För att undvika att ändringar i tillgångens räntemarignaler påverkar dessa företags kapitalbasvolym, bör företagen tillåtas att justera räntesatserna för beräkning av bästa skattning i linje med förändringarna av räntemarginalerna för sina tillgångar Tillämpningen av en sådan justering bör få tillsynsmyndighetens godkännande Genom strikta krav på tillgångar och skulder bör säkerställas att företaget kan hålla kvar sina tillgångar till förfallodatum Särskilt bör kassaflödena för tillgångar och skulder matchas och tillgångarna bör ersättas i syfte att bibehålla matchningen endast när de förväntade kassaflödena har ändrats väsentligt, såsom när en obligation skrivs ner eller vid sannolikhet för att emittenten blir insolvent (fallissemang) Företaget bör offentligt redogöra för hur matchningsjusteringen påverkat deras finansiella position för att trygga fullgod transparens

39 B. Matchningsjustering (FBL 10 kap. 8 ) Finansinspektionen kan ge sitt samtycke till att matchningsjustering används Matchningsjustering används på räntesatserna när bästa skattning beräknas Används endast på försäkringsförpliktelser som uppfyller förutsättningarna för användningen Ett företag som använder matchningsjustering får inte återgå till en metod som inte innebär justering under den tid då förutsättningarna för användningen är uppfyllda Om förutsättningarna för användning av justering inte uppfylls, ska företaget utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om saken och vidta behövliga åtgärder för att uppfylla dem Om förutsättningarna för användning inte uppfyllts under en längre period än 2 mån., ska försäkringsbolaget upphöra att använda matchningsjustering Försäkringsbolaget får med Finansinspektionens samtycke använda matchningsjustering på nytt tidigast efter att 2 år förlöpt Kan användas på livförsäkringsförpliktelser och pensionsförpliktelser inom skadeförsäkring

40 B. Försäkringsförpliktelser som uppfyller villkoren för användning av matchningsjustering (SHM:s förordning 356/2015: 1 ) Placeringar som täcker försäkringsförpliktelser och som ingår i en placeringsportfölj bildar tillsammans en s.k. matchningsjusteringsportfölj Försäkringsförpliktelser ( försäkringsportfölj ) Inga nya försäkringspremier betalas till avtal som motsvarar försäkringsförpliktelser Endast livsfalls-, kostnads- och omprövningsrisk och liten dödsfallsrisk ( 5 % ) Inga andra optioner för försäkringstagaren än eventuell återköpsrätt, där återköpsrätten inte får överskrida värdet av placeringarna förpliktelserna enligt försäkringsavtal har inte delats i olika delar Placeringar som täcker försäkringsförpliktelser ("placeringsportfölj") Masskuldebrev eller tillgångsposter med likartade kassaflöden Under hela den tid försäkringsförpliktelserna antas bestå Investeringarna specificeras och förvaltas separat från övriga investeringar Används inte för att täcka förluster till följd av företagets övriga verksamhet De förväntade inkomstkassaflödena ska vara väl förutsebara och motsvara förväntade utgiftskassaflöden Eventuell bristande motsvarighet i kassaflödena får inte orsaka väsentliga risker Kassaflödena får inte ändra så att säkerheten försämras

41 B. Användning av matchningsjustering Matchningsjustering sätts till den riskfria basräntesatsen, som används för diskontering av försäkringsförpliktelserna i den aktuella försäkringsportföljen (konstantjustering, dvs. parallellförskjutning av räntesatsen) Matchningsjustering får inte användas tillsammans med Volatilitetsjustering Övergångsbestämmelsen om räntesatsen

42 B. Beräkning av matchningsjustering (SHM:s förordning 2, 3 ) Räknas skilt för varje matchningsjusteringsportfölj och valuta Matchningsjusteringen är skillnaden mellan följande poster + den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning på kassaflödena för en försäkringsportfölj = värdet på placeringsportföljen den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning på kassaflödena för en försäkringsportfölj = värdet av den bästa skattningen genom användning av riskfri basräntesats Matchningsjusteringen inbegriper inte EIOPAs grundläggande räntedifferens Den grundläggande räntedifferensen kan vid behov höjas för att matchningsjustering av tillgångsposter som inte har en god kreditklass inte ska överskrida matchningsjusteringen av sådana tillgångsposter av god kreditklass som har likadan varaktighet och tillgångspostklass

43 B. Grundläggande räntedifferens (SHM:s förordning 3 ) Den grundläggande räntedifferensen är lika stor som summan av följande poster: 1. Den kreditmarginal som motsvarar sannolikheten för att emittenten av tillgångsposterna blir insolvent 2. Den kreditmarginal som motsvarar den förväntade förlusten om klassificeringen av tillgångsposterna sänks där Sannolikhet för insolvens bygger på sådan långvarig statistik över insolvens som är av betydelse för tillgångsposten med tanke på dess varaktighet, kreditklass och tillgångspostklass

44 B. Avdrag för grundläggande räntedifferen (del. förordning 53 art.) I beräkningen av matchningsjustering ska placeringar endast beaktas till den del som behövs för att placeringsportföljens förväntade kassaflöde ska motsvara försäkringsportföljens kassaflöde Förväntat kassaflöde = kassaflödet justerat med sannolikheten för att emittenten av tillgångsposterna blir insolvent (som bestäms på samma sätt som vid fastställandet av den grundläggande räntedifferensen) Avdraget för den grundläggande räntedifferensen från den skillnad som räknats för matchningsjustering, innefattar endast den del av den grundläggande räntedifferensen som inte redan har speglats i justeringen av placeringsportföljens kassaflöden

45 B. Beräkning av solvenskapitalkravet (del. förordning art ) Ett företag ska beräkna det nominella solvenskapitalkravet separat för var och en av de separata fonderna (RFF) och varje matchningsjusteringsportfölj och för övriga delar av företaget Företagets solvenskapitalkrav = summan av de nominella solvenskapitalkraven för de separata fonderna, matchningsjusteringsportföljer och för övriga delar av företaget Det nominella solvenskapitalkravet för var och en räknas enligt de scenariebaserade beräkningar som mest negativt påverkar hela företagets primärkapital Mellan de separata fonderna, matchningsjusteringsportföljer och de övriga delarna av försäkringsföretaget uppstår inga diversifieringsvinster Primärkapitalet på nivån för den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen är de begränsade kapitalbasposterna

46 B. Matchningsjustering och räntemarginalrisk (del. förordning art. 181) Räntemargialrisken i standardformeln för solvenskapitalkravet beräknas separat för varje matchningsjusteringsportfölj 1. Räntemarginalrisken tillämpas på placeringarna i portföljen 2. Räntermarginalrisken tillämpas på den grundläggande räntedifferensen (olika shocker) 3. Portföljens försäkringstekniska avsättningar omräknas med beaktande av Placeringarnas värdeminskning Ökning av den grundläggande räntedifferensen Räntemarginalriskens kapitalkrav utgörs av placeringarnas värdeminskning och en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna

47 B. EIOPAs riktlinjer om matchningsjustering EIOPA utfärdar riktlinjer om försäkringsprodukter med s.k. långfristiga garantier (long-term guarantee) På samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att färdigställa dem riktlinjer om matchningsjustering (utkast) Justeringens eventuella inverkan på försäkringstagarnas beteende ska beaktas Matchningsjustering kan användas tillsammans med övergångsbestämmelsen om avdrag för försäkringstekniska avsättningar Riskmarginalen räknas med antagande om att referensföretaget inte använder justering I standardformeln för solvenskapitalkravet är justeringen oförändrad vid beräkningen av Ränterisk

48 B. Information om användning av matchningsjustering (FBL) Företaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin solvens och finansiella ställning, av vilken det bl.a. framgår (8 a kap. 2 ) Om matchningsjustering tillämpas, tillämpningsområde Effekterna av att justeringen eventuellt sätts till noll Riskhanteringen ska omfatta (6 kap. 10 ) En likviditetsplan vari prognosticeras framtida kassainflöden och kassautflöden i förhållande till de tillgångar och ansvarsförpliktelser som hänför sig till matchningsjustering Bolaget ska varje år lämna in uppgifter till Finansinspektionen om (6 l 10 ) De försäkringstekniska avsättningarnarnas och kapitalbasmedlens känslighet för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen (inkl. beräkningen av den grundläggande räntedifferensen) Kapitalbasmedlens känslighet för ändringar i placeringsportföljen eller för en eventuell tvångsförsäljning Effekterna av minskningen av matchningsjusteringen till noll

49 C. Räntesatsernas syfte Med hänsyn till vikten av diskontering vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna bör det säkerställas att bolagen har enhetliga villkor att välja diskonteringsräntor På grund av detta tilldelas kommissionen genomförandebefogenheter för att fastställa räntesatser, grundläggande räntedifferenser och volatilitetsjusteringar Här tillämpas EIOPAs tekniska uppgifter

50 C. Räntesatser EIOPA publicerar minst varje kvartal 1. En relevant riskfri basräntesats För varje relevant valuta 2. Volatilitetsjusteringen för releventa riskfria räntesatser (VA) För varje relevant valuta och nationella försäkringsmarknad 3. Grundläggande räntedifferens För varje relevant valuta, duration, kreditklass och placeringsklass Kommissionen kan med genomförandestandarder fastställa de uppgifter som EIOPA offentliggör Om EIOPA har offentliggjort och kommissionen fastställt räntesatsen, ska bolaget använda det (FBL 10 kap. 7 ) I annat fall ska bolaget fastställa räntesatsen genom att använda de metoder som fastställs i kommissionens förordning

51 C. Räntesatser som EIOPA publicerar varje månad Räntesatser för 53 stater (maturiteter år) basräntesats basräntesats + SCR-räntehöjningsshock basräntesats+ SCR-räntesänkningsshock basräntesats + volatilitetsjustering basräntesats + volatilitetsjustering + SCR-räntehöjningsshock basräntesats + volatilitetsjustering + räntesänkningsshock grundläggande räntedifferenser för 53 stater (per löptid och kreditklass) 2,500% 2,000% 1,500% 1,000% 0,500% Euro ,000% -0,500% Löptid peruskorko peruskorko + volatiliteettikorjaus

52 Samtidig användning av räntesatsjusteringar Bästa skattning räknas genom att använda de relevanta riskfria räntesatser, där justeringen av räntesatsen har beaktats Samtidig användning av justeringar Volatilitetsjustering Övergångsåtgärder för räntesatsen Övergångsåtgärder för försäkringstekniska avsättningar Övergångsåtgärder för räntesatsen Övergångsåtgärder för försäkringstekniska avsättningar Matchningsjustering o o + + Matchningsjustering - + o - Volatilitetsjustering o

53 Övergång till Solvens II-regelverket Tillståndsförfarandet Ledande matematiker Jari Niittuinperä

54 SII-regelverket träder i kraft , eller FBL (IkL) 12: Post i tilläggskapitalet/postens monetära belopp eller metoden för att beräkna beloppet 26: Post i tilläggskapitalet/indirekta innehav via en försäkringsholdingsammanslutning och ett konglomerats holdningföretag 12: Klassificering av kapitalbasmedel 11:17 och Användning av bolagspecifika parametrar 11:19 21, Användning av en intern modell 26:28 och Användning av en gruppintern modell 2:18 b Bildande av specialföretag 10: Användning av matchningsjustering (IkL 11) Justering av räntesatsen för livförsäkring (IkL 12) Avdrag för försäkringstekniska avsättningar under övergångsperioden 26: Användning av avdrags- och sammanställningsmetoden i koncernbokslutet 26:23, 51, 53 och Ekvivalensprincipen - anknutna återförsäkringsföretag i tredje land FBL = försäkringsbolagslagen, IkL = ikraftträdandelagen

55 Godkännande av kapitalbasmedel Ett företag ska ansöka om tillstånd för att få inräkna varje sådan post i kapitalbasmedlet, som inte finns i förteckningen i kommissionens förordning Förteckningen över kapitalbasposter finns i kommissionens förordning: Artikel 69 Kapitalbasmedel på nivå 1 Artikel 72 Kapitalbasmedel på nivå 2 Artikel 73 Tilläggskapital på nivå 2 Artikel 76 Primärkapital på nivå 3 Artikel 78 Tilläggskapital på nivå 3 Innehållet i tillståndsansökan fastställs i 12 kap. 8 och 9 i FBL samt i EIOPAs "Riktlinjer för klassificiering av kapitalbasen": Riktlinje 21 Allmänna särdrag i ansökan Riktlinje 22 Följebrev Riktlinje 23 Stödjande bevis Återbetalningar och inlösen kräver i huvudsak tillsynsmyndighetens godkännande

56 Godkännande av det monetära beloppet för en post i tilläggskapitalet eller av metoden Om godkännandet av en post i tilläggskapitalet regleras i: FBL 12 kap. 5 och 6 och I de tekniska standarderna (kommissionens förordning 2015/499) Godkännandeförfarande för poster i tilläggskapitalet För att en post i tilläggskapitalet ska beaktas vid bestämmande av kapitalbasmedlen ska försäkringsbolaget på förhand ansöka om Finansinspektionens samtycke för postens monetära belopp eller för metoden (FBL 12 kap. 5 ) Ansökan ska bl.a. inkludera en bedömning av hur Posten skulle uppfylla kriterierna för en post i tilläggskapitalet och Då den infordras, för att klassificeras som en post i primärkapitalet

57 Teknisk standard om förfarandet för godkännande av posterna i tilläggskapitalet (Komissionens genomförandeförordning 2015/499) Ansökans utformning Ansökan ska inlämnas skriftligen för varje post i tilläggskapitalet Inlämnas på ett av de officiella språken i medlemsstaten Ansökan ska bestå av ett följebrev och stödjande bevis Bestämmelser om följebrev och bevis som stöder beloppet eller metoden Dessutom Tillsynsmyndigheterna ska underrättas om andra ansökningar som pågår eller planeras inom de kommande 6 månaderna

58 Grupptillsyn och beräkning av solvensen på gruppnivå Beräkning av solvensen på gruppnivå med tillämpande av avdrags- och sammanräkningsmetoden förutsätter Finansinspektionens tillstånd BFL 26 kap. 15 Om det inte är lämpligt att använda den på koncernbokslutet baserade metoden för att beräkna solvensen på gruppnivå, får Finansinspektionen efter att ha hört gruppen och behöriga tillsynsmyndigheter besluta att i fråga om gruppen ska användas avdrags- och sammanräkningsmetoden enligt eller en kombination av de nämnda metoderna

59 Användning av övergångsåtgärder Det nuvarande finansiella läget är krävande: Då Solvens II skapades, var läget på ränte- och investeringsmarknaden ett helt annat än nu Även Solvens II-övergångsbestämmelserna skapades med en helt annan ränte- och investeringsmarknad De nuvarande räntorna har ökat kravet på försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens II Ett syfte med övergångsåtgärderna är att hjälpa företagen att så småningom anpassa sig till de ökade kapitalkostnaderna: Övergångsåtgärderna utgår från Solvens I-läget, vilket är lägre än solvensnivån enligt den proaktiva tillsynen som använts i Finland På vilket sätt avser företagen att trygga den nuvarande solvensnivån? Risker föreligger emellertid: Ränterisken syns i det faktiska solvenskravet, men övergångsåtgärderna döljer denna risk Övergångsåtgärdernas inverkan kan vara stor, vilket bör beaktas då marknadsläget förändras Dock Solvenskapitalkravet utan övergångsåtgärder ska rapporteras Finansinspektionen kan återkalla tillståndet

60 Användningen av övergångsåtgärder kräver Finansinspektionens godkännande Ansökningens innehåll har inte fastställts i försäkringsbolagslagen eller i andra bestämmelser, men Däremot de uppgifter som företaget ska rapportera om och På vilka villkor Finansinspektionen har rätt att upphäva rätten att använda övergångsbestämmelser Företaget ska lämna in en plan över åtgärderna för att öka solvensen (IkL 11 (7) och 12(7)), med vilken företaget strävar efter att Öka det medräkningsbara kapitalbasmedlen eller sänka riskprofilen, för att företaget ska uppfylla solvenskapitalkravet senast Av företagets årliga rapport om vidtagna åtgärder (IkL 11(8) och 12(8)) ska på motsvarande sätt framgå de åtgärder med vilka bolaget avser att sänka sin riskprofil i syfte att minska solvenskapitalkravet och vilka framsteg som gjorts Tillståndet återkallas, om Finansinspektionen konstaterar att det enligt vad som framgår av rapporten är orealistiskt att bolaget kommer att uppfylla solvenskapitalkravet senast

61 Tillståndsprocessens riskbundenhet Utgångspunkten för tillstånd är att Finansinspektionen utgående från uppgifterna i ansökan inte överväger att återkalla tillståndet eller därefter Sökanden har ett genuint behov av att använda övergångsåtgärder Ansökan är realistisk (framtida intäkter värderas aktsamt och förlusterna underskattas inte) Finansinspektionen fastställer företagets risknivå Ett finländskt bolag som har rätt att använda övergångsåtgärder är mer riskfyllt än ett bolag som inte har det Absolut minimikrav på solvenskapitalet då övergångsbestämmelser tillämpas och målet är att hållas ovanför det I sista hand är bedömningen av risknivån beroende av hur riskfylld verksamheten är Försäkringspolicy Investeringspolicy Tilläggsförmåns- och utdelningspolicy Åtgärdsalternativen blir stegvis striktare

62 Flera risknivåer SCR 1 SCR 2 SII utan övergångsbest. - SCR överskrids i tillräcklig grad utan övergångsbestämmelse - risk för att övergångsbest. behövs SCR med övergångsbest. SCR med övergångsbest. - möjlighet att gå under kravet Solvens Gränser Tillräcklig utan övergångsbest. Kritisk utan övergångsbest. Tillräcklig med övergångsbest. Kritisk med övergångsbest. Kapitalbasmedel under SCR, t.ex. ikraftträdandelagen 10 3 MCR - under MCR =

63 Flera risknivåer och striktare krav på innehållet i ansökan SCR 1 SCR 2 SII Solvens Ansökan utan övergångsbest. - SCR överskrids i tillräcklig grad utan övergångsbestämmelse - risk för att övergångsbest. behövs SCR med övergångsbest. SCR med övergångsbest. - möjlighet att gå under kravet Uppgifterna i planen för att återställa en sund solvensställning + känslighetsanalyser + plan med åtgärder för att öka solvensen + omvända stresstest Kapitalbasmedel under SCR 3 MCR - under MCR =

64 Ansökningens innehåll i korthet Tillräcklig utan övergångsbest. Kritisk utan övergångsbest. Tillräcklig med övergångsbest. Kritisk med övergångsbest. Under SCR Ansökan x x x x x Ansökan har godkänts av styrelsen SII-solvensberäkning utan x x x x x övergångsbest. Bedömning av bolagets risknivå och realistiska SII-solvensberäkning med x x x x x läge övergångsbest. SI-solvensberäkning x x x x x Känslighetsanalyser av försäkringsriskerna Känslighetsanalyser av investeringar Plan med åtgärder för att öka solvensen x x x x Livsfallsrisk x x x x Ökning/minskning av räntesatsen Sänkning av värdet på riskfyllda investeringar x x x Olika beräkningar: MCR, SCR, medräkningsbara kapitalbasmedel Beräkningar för olika tidpunkter Tillräckliga scenarieanalyser x x x Stresstest (bl.a. uppdatering av EIOPAs stresstest) Omvända stresstest x x T.ex. inverkan av att frysa räntenivån Täckande solvenskontroll x Täckande kontroll av investeringar och försäkringstekniska avsättningar. Värderingen av investeringar och särskild kontroll av riskfyllda investeringar. 63

65 Tillräcklig solvensnivå utan övergångsåtgärder (1/2) Grunder för att tillämpa överföringsbestämmelser Varför behöver bolaget övergångsåtgärder? På vilket sätt avser bolaget att säkerställa att försäkringstagarnas risker inte ökar på grund av att övergångsåtgärder används? Framtida utdelnings- och kundåterbäringspolicyn samt användningen av kapitallån Ska vara konkreta (exempel på olika situationer) På vilket sätt skälighetsprincipen beaktats? Bolagsstyrelsens godkännande Investeringspolicyn under övergångsåtgärdsperioden Ansökan kan även grunda sig på ORSA-rapporten, om den ger tillräckliga uppgifter för att behandla ansökan (t.ex. upprättats enligt Solvens IIprinciperna) och bolaget gör nödvändiga uppdateringar i rapporten Bolaget bör redogöra för vilka homogena riskgrupper det använt och att övergångsåtgärder kan motiveras också utan indelning i homogena riskgrupper

66 Tillräcklig solvensnivå utan övergångsåtgärder (2/2) Beräkningar av solvenskapitalkravet utan övergångsbestämmelser och med dem Ska presenteras skilt för försäkringstekniska avsättningar och kapitalbasmedel samt en tillräcklig specifikation, för att kunna dra slutsater om beräkningarnas riktighet Beräkningar , , , Beräkningarna ska grunda sig på den senaste räntesatsen som EIOPA beräknat Om bolaget inte uppfyller solvenskapitalkravet utan övergångsbestämmelser, ska orsakerna anges I Solvens I -beräkningarna ska olika kompletteringar i ansvarskuld beaktas, även om de inte hänförts per avtal Även en noggrannare redogörelse för gjorda kompletteringar i ansvarskuld (vilken komplettering och till vilken tidpunkt den hänförts) Bolaget bör även redogöra för om det avser att använda en volatilitetsjustering i sin räntesats Ansökan ska ha godkänts av bolagets styrelse

67 Kritisk solvensnivå utan övergångsåtgärder Utöver ovan nämda ska bolaget även lämna in olika realistiska känslighetsanalyser, med vilka det säkerställs att bolagets solvensnivå är över 100 % utan övergångsåtgärder Känslighet för ränteantagandena (ökning/minskning av räntesatsen) Minskning av värdet på riskfyllda investeringar (t.ex. på aktie, high yieldoch andra motsvarande investeringar) Känslighet för livsfallsrisken Om känslighetsanalyserna visar att det finns risk för att risknivån sjunker, ska bolaget göra motvarande redogörelser som om bolagets solvensnivå skulle vara tillräcklig endast med övergångsåtgärder

68 Tillräcklig solvensnivå med övergångsåtgärder Plan med åtgärder för att öka solvensen Bolaget bör redogöra för hur det avser att öka sina medräkningsbara kapitalbasmedel eller minska sin riskprofil år 2016, fram till år 2021 och fram till år 2032 Detta motsvarar den rapport som bolaget enligt ikraftträdandebestämmelsen ska upprätta under övergångsperioden Till rapporten ska fogas tillräckliga scenarieanalyser Stresstest (bl.a. uppdatering av EIOPAs stresstest) Redogörelse för de arrangemang med vilka man tryggar en eventuell överföring av tillgångarna från moderbolaget

69 Kritisk solvensnivå med övergångsåtgärder Som underlag för ansökan ska bolaget utöver ovan stående även presentera olika omvända stresstest Beräkningar ska göras både med övergångsåtgärder och utan Som ett exempel ska bolaget bedöma hur länge det tål en situation där räntenivån hålls på nuvarande nivå. (Antagandet är att räntesatsen är densamma under olika tidpunkter) Även de andra antagandena i beräkningen ska bedömas kritiskt

70 Kapitalbasmedlen underskrider solvenskapitalkravet med övergångsåtgärder Utöver ovan nämnda görs i bolaget en täckande kontroll av solvensställningen, vilken innehåller en kontroll av både solvensen och investeringsverksamheten Stresstest och känslighetsanalyser torde utföras för bolaget

71 Innehållet i ansökan och riskbaserad bedömning Tillräcklig utan övergångsbest. Kritisk utan övergångsbest. Tillräcklig med övergångsbest. Kritisk med övergångsbest. Under SCR Bedömningskriterier Ansökan x x x x x Målet med användningen av övergångsbestämmelser är motiverad och godkänd: - faktisk övergångsbestämmelse? - framtida utdelnings- och kundåterbäringspolicy - investeringspolicyn under övergångsåtgärdsperioden - om bolaget inte uppfyller kravn, orsakerna till detta Ansökan har godkänts av styrelsen SII-solvensberäkning utan övergångsbest. x x x x x SII-solvensberäkning med x x x x x övergångsbest. SI-solvensberäkning x x x x x Känslighetsanalyser av försäkringsriskerna Känslighetsanalyser av investeringar Plan med åtgärder för att öka solvensen Bedömning av bolagets risknivå - Bedömning av hur realistiska beräkningarna är x x x x - Livsfallsrisk - Hur realistiska beräkningarna är x x x x Bedömning av risknivån - Höjning, sänkning av räntesatsen - Säkning av värdet på riskfyllda investeringar x x x - Olika beräkningar: MCR, SCR, medräkningsb. kap.bas.medel - Beräkningar för olika tidpunkter Tillräckliga scenarieanalyser x x x Stresstest (bl.a uppdatering av EIOPAs stresstest) Omvända stresstest x x - t.ex. inverkan av att frysa räntenivån Täckande solvenskontroll x Täckande kontroll av investeringar och försäkrings-tekniska avsättningar. Värdering av investeringar och särskild kontroll av riskfyllda investeringar

72 Om processen Behandlingen av ansökan: Riskbaserat betraktelsesätt Kräver minst en diskussion Från Finansinspektionen deltar institutsansvarig/matematiker/marknadsriskexpert De mest riskfyllda ansökningarna behandlas också i Finansinspektionens ledningsgrupp Om bolaget under behandlingen av ansökan bedöms vara mer riskfyllt än vad som antogs vid utgångsläget, kan bolagets risknivå höjas och tilläggsutredningar begäras Om bolaget fusioneras senare efter att tillstånd beviljats, övergår tillståndet inte automatiskt Tillstånd ska sökas antingen efter fusion eller behandlas samtidigt med fusionsansökan Godkännande av tillstånd Tillståndet att använda övergångsåtgärder görs utifrån prövning Planen om hur bolaget fyller Solvens II -kraven efter övergångsperioden ska grunda sig på Solvens II -solvensnivån vid tidpunkten för ansökan samt vara en faktisk och realistisk plan för övergångsperioden Tidsplan Den målsatta tiden för behandligen är 1 2 mån. efter att tillräckliga uppgifter inlämnats

73 Kompositbolag Ledande matematiker Jari Niittuinperä

74 Kompositbolag Med kompositbolag avses ett livförsäkringsbolag som på något annat sätt än försäkring av anknytande risker till befintliga livförsäkringsavtal bedriver skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 eller 2 enligt lagen om försäkringsklasser (FBL 1:15, 4) Med anknytning avses detsamma som utöver, vilket används i lagen om försäkringsklasser Anknytningen bedöms när försäkring beviljas Om försäkringstagaren senare utesluter livförsäkringskomponenterna ur försäkringen, betraktas försäkringen fortfarande som en försäkring med anknytande risker

75 Kompositbolag Ikraftträdandelagen 13,5: På ett livförsäkringsbolag som när ändringslagens träder i kraft har slutat bevilja nya försäkringar i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008) på ett annat sätt än försäkring av anknytande risker till befintliga livförsäkringsavtal, tillämpas inte 1 kap mom. i försäkringsbolagslagen (separerade funktioner) 11 kap. 4 5 mom. (eftersom minimikapitakravet för kompositbolag regleras i 13 a kap.) 13 a kap. (1 : separerade funktioner, tillräckligt specificerad bokföring, 2 : uppfyllelse av nominellt minimikapitalkrav, 3 : åtgärder om kapitalbasmedlen är otillräckliga) Ikraftträdandebestämmelsen gäller tills bolaget på nytt beslutar att bevilja nämnda försäkringar

76 Observationer angående de första ORSA-rapporterna Byråchef Seppo Juutilainen

77 Regleringen om ORSA är snäv FBL: Följande delområden bör bedömas: Bolagets totala solvensbehov Fortlöpande iakttagande av kraven på försäkringstekniska avsättningar Fortlöpande iakttagande av kapitalkraven Finansinspektionens föreskriver och anvisningar innehåller 20 anvisningar, av vilka knappt hälften gäller bolagets ORSA-proceser, verksamhetprinciper, dokumentation och styrelsens roll Resten gäller självutvärdering Bolaget ska lämna in en risk- och solvensbedömning till Finansinspektionen En autentisk ORSA-rapport duger mycket bra Fastän ORSA inte upprättas för tillsynsmyndigheten!

78 Om Finansinspektionens ORSA-bedömningar ORSA-processerna och den bakomliggande dokumentationen har inte granskats eller verifierats Styrelsens insatser och roll i ORSA-processen har inte utretts Vissa ORSA-rapporter verkar vara sammanställda bara med hjälp av annan befintlig dokumentation? Skillnaderna i sammanställningen och skrivsätten gör det svårt att jämföra rapporterna: Betraktelsesätten är olika, och åtminstone med utomstående ögon verkar de lösryckta från varandra och inga slutledningar har gjorts (eller åtminstone dokumenterats i rapporten) Svåra ärenden som placerats bland den övriga texten bryter helheten En del av rapporterna framskrider logist från ett ärende till följande och till slutledningar 6 60 sidor; utfallet är inte nödvändigtvis bättre då sidantalet växer Bedömning har gjorts enligt skälighetsprincipen Grupp-ORSA -rapporterna har ännu inte bedömts

79 Bolagets riskprofil i jämförelse med SIIstandardmodellen De flesta bolagen har ännu inte tagit ställning till detta: gör sin bedömning enligt standardformeln Bolagets uppfattning är att solvenskraven enligt SII-standardformeln beskriver bolagets solvensbehov på ett betryggande sätt (, eftersom <beskrivande motivering>) Det finns även modulspecifika jämförelser enligt standardmodellen med bolagets riskprofil och slutledningar Vissa bolag har presenterat jämförelser med bolagets egna riskbedömningar: jämförelser av resultaten av den monetära kapitalmodellen/riskmodellen med solvenskapitalkravet; analys av skillnaderna vid beräkning enligt modellen och standardformeln

80 Bedömning av det totala solvensbehovet och det fortlöpande iakttagandet av kapitalkraven Alla bolag har inte bedömt hur kapitalkraven enligt SII iakttagits Nästan alla bedömningar bygger på ett tidspann om tre eller fem år Mängden av scenarierna 1-8 (även upp till 15) Många olika slags scenarieanalyser, t.ex. Premieinkomsten ökar x % per år, de årliga placeringsintäkterna y % och totalkostnadsprocenten sjunker/stiger till z % => OF/SCR Intern modell, med sannolikheter för försäkringstekniska resultatelement Scenarier för försäkringsverksamheten, "på" vilka placerats scenarier för placeringsintäkterna per tillgångsslag Är scenarier "som hämtats utifrån" som sådana de bästa möjliga för bolagets scenarieanalyser? Det har inte gjorts klara slutledningar i fråga om alla ORSA-rapporter, slutledningar bör dras på basis av scenarier och grafer

81 Komplettering av den kvantitavia bedömningen med en kvalitativ beskrivning av väsentliga risker Nästan alla har även en kvalitativ beskrivning (i någon form) av riskerna Ofta en teoretisk beskrivning av riskerna, vilken inte är klart kopplad till bolaget i fråga. Åtgärderna för att hantera riskerna beskrivs inte heller. Vissa bolag har analyserat de kvalitativa riskerna som visat sig vara väsentliga i bolagets riskkartläggning. Samtidigt presenteras hanteringsmetoder, åtgärder och ansvarspersoner

82 Exempel på innehållsförteckningen i ORSA 1. Ledningens sammandrag 2. Bolagets risktagningsvilja och risktolerans 3. De viktigaste resultaten av riskkartläggningen 4. Bolagets solvensställning för närvarande 5. Den prognostiserade solvensställningen 5.1 Basscenario 5.2 Övriga scenarier 5.3 Känslighetsanalyser, stresstest, Analys av försäkringstekniska avsättningar 7. Analys av kapitalbasmedel och deras kvalitet 8. Sammanfattning 8.1 Den totala solvensställningen 8.2 Åtgärdsrekommendationer Bilagor

83 Frågor för bedömningen av ORSA i bolaget Deltog bolagets styrelse i processen? Har alla väsentliga risker med tanke på bolagsstyrningen behandlats i rapporten? Svarar ORSA på vilka åtgärder bolaget bör ta inom riskhanteringen? Får styrelsen på ett föreståeligt sätt en bild av bolagets risker och solvensställning? Är ORSA:s scenarier och stresstest tillräckligt omfattande? Beskriver rapporten också slutledningar och nödvändiga åtgärder? Förstod styrelsen rapporten i sin helhet?

84 Rapportering Analytiker Kirsti Svinhufvud

85 Tidtabell för riktlinjer och standarder om rapporteringen Set-2-of-the-Solvency-II-Implementing-Technical-Standards-(ITS)-and- Guidelines.aspx Sammanfattning: Navigating through the Solvency II reporting and disclosure package

86 Standarder och riktlinjer om rapporteringen Gällande: Guidelines on Submission of Information to National Competent Authorities Utkast, EIOPA set II: Pilar III-standarder: CP ITS on regular supervisory reporting CP ITS on public disclosure: procedures, formats and templates Pilar III-riktlinjer: CP Guidelines on financial stability reporting CP Guidelines on reporting and disclosure

87 Rapporteringen vid övergången till SII Vakra rapportering per som normalt Vakra-rapporteringens fortsatta omfattning bör utredas Rapportering under mellanfasen Situationen och Kvantitativa uppgifter samt solvensrapport Rapportering enligt Solvens II fr.o.m Day 1-rapportering Kvantitativa och kvalitativa uppgifter Upplysningar som ska lämnas i tillsynssyfte Regelbunden tillsynsrapport och kvantitativa uppgifter Innehåller de uppgifter som förutsätts enligt ECB:s statistikförordning Solvens och finansiell ställning Solvensrapport och kvantitativa uppgifter Offentliggörs och inlämnas till Finansinspektionen, även uppdateringar Stabilitetsrapport som ska inlämnas till EIOPA Kvantitativa uppgifter Meddelas separat till företagen under tillsyn

88 Rapporteringstidtabell

89 Inlämnandet av uppgifter Kvantitativa uppgifter I maskinläsbar form (EIOPAs och Finansinspektionens tekniska beskrivningar av rapporteringens innehåll och form) Med hjälp av Finansinspektionens rapporteringsprogram (Distributionstjänsten Jakelu ) Uppgifterna i solvensrapporten i elektroniskt läsbar form E-post: S2raportointi(at)finanssivalvonta.fi Offentliggörande av uppgifter om solvens och finansiell ställning På bolagets webbplats På branschföreningens webbplats, om bolaget inte har en egen webbplats

90 EIOPA, tidtabell för det tekniska genomförandet Insurance/Reporting-formats.aspx

91 Taxonomin business variants

92 Tabellstrukturer

93 IT-rapporteringslösning Planerare Matti Virtanen

94 Alternativa sätt att framställa den elektroniska rapporten Alternativ 1: Företaget under tillsyn kan producera den fastställda rapporten med FI:s rapporteringsprogram (Excel-tillämpning och rapporteringsblanketter) Uppgifterna kan matas in manuellt på programmets blanketter eller laddas från en extern källa (xbrl- eller csv-fil) Avsikten är att framställa en egen blankettspecifik funktion för laddningen av investeringsuppgifter på blanketten (och de övriga blanketterna kan matas in manuellt) Rapporteringsprogremmet laddas ner från den s.k. Distributionstjänsten Jakelu, ( i vilken företagen loggar in med egna koder Alternativ 2: Företaget under tillsyn kan själv producera rapporter på basis av EIOPAs och FI:s tekniska beskrivningar av rapportens innehåll och form EIOPAs beskrivningar: DPM-beskrivningar (DPM = Data Point Model) XBRL-taxonomin för Solvens II-förberedelsefasen FI:s beskrivning: Beskrivning av elektronisk rapportering Även EIOPA håller på att ta fram ett rapporteringsprogram (Tool for Undertakings, T4U), men Finansinspektionen stöder inte användningen av det

95 Distributiontjänsten Jakelu nerladdning av installationspaketet Som standard visas endast de installeringspaket som gäller företaget under tillsyn. Du startar nedladdningen av installeringspaketet till din dator genom att klicka på installeringspaketets namn. Anvisningarna för elektronisk rapportering beskriver strukturen på den fil som ska bildas och du behöver dem närmast då du bildar en rapporteringsfil med andra tillämpningar är dem som kan laddas via denna tjänst. Efter nedladdning kan du installera rapporteringsprogrammet i önskat register genom att packa upp det nedladdade installeringsprogrammet t.ex. i Resurshanteringen (Exploring) så att du för kursorn på installeringspaketets namn, klickar på musens högra tangent och väljer uppackningsfunktionen (Extract All )

96 Hur rapporteringsprogrammet installeras och startas Nerladdning av installationspaketet FivaTiedonkeruusovellus.zip Rapporteringsprogrammet installeras genom att dubbelklicka filen FIVA Tiedonkeruusovellus_*.exe Operativsystem: Windows 7 Krav på Excel-version: Excel 2007, 2010 eller 2013 Kontroll av installation är aktiv: Excel Options, Add-Ins (närmare uppgifter i en separat installations- och bruksanvisning) Installationskraven: Vid installering av rapporteringsprogrammet antas det att följande komponenter är installerade i arbetsstationen:.net Framework Microsoft Visual Studio 2010 Tools for Office Runtime Programmet startas genom att öppna rapporteringsarbetsboken (*.xlsx) som kommit med installationspaketet i Excel

97 Användning av rapporteringsprogrammet Allmänna uppgifter (Yleistiedot) Kompletteringar av uppgifterna på sidan: Tidpunkten för de rapporterade uppgifterna (ååååmmdd) Kontaktuppgifter till den som ansvarar för uppgifterna Kontaktpersonerns förnamn Kontaktpersonens efternamn Kontaktpersonens e-postadress Kontaktpersonens telefonnummer

98 Användning av rapporteringsprogrammet val av blankett Valet av blanketter som ska rapporteras görs via mellanbladet FIVA-SII-työkirja genom att välja Lomakevalinta (val av blankett) i menyfliken

99 Användning av rapporteringsprogrammet ifyllningsläge Tabellernas ifyllningsläge kan läsas via mellanbladet FIVA-SII-työkirja genom att välja Täytetyt taulukot (ifyllda tabeller) i menyfliken Tabeller i vilka uppgifter har matats in syns med fetstil (bold). Genom att dubbelklicka på vald tabell aktiveras den aktuella tabellen

100 Användning av rapporteringsprogrammet ifyllning av tabeller Fyll i en tabell genom att välja blankettsidan och fylla i uppgifterna i tillämpliga delar (exemplet ges bara som referens) En del av tabellerna kräver val av bakgrundvariabel (taustamuutaja) innan man kan fylla i blanketten (se menyfliken nedan)

101 Leveransfilens struktur Leveransfilen innehåller en omslagsrapport med rapportspecifika tilläggsuppgifter och en XBRL-rapport med de egentliga rapportuppgifterna Rapporteringsprogrammet stöder sammanställningen av en leveransfil, inkl. kryptering av rapporterna Den zip-packade leveransfilen som ska skickas till Finansinspektionen innehåller den krypterade omslagsrapporten och den krypterade xbrlrapporten

102 Användning av rapporteringsprogrammet hur leveransfilen sparas Börja spara leveransfilen som skickas till FI via mellanbladet FIVA- SII-työkirja genom att välja Tallenna toimitustiedosto i menyfliken Rapporteringsprogrammet stöder också sparande och sökning av en CSV-fil

103 Rapporteringsprogrammet sammanfattning För tillfället har FI endast en testversion av SII-rapporteringsprogrammet i Jakelu Distributionstjänsten, vilken innehåller brister i förhållande till den produktionsversion som kommer att offentliggöras senare Alternativt verktyg för SII-rapporteringen till Finansinspektionen I de separata anvisningarna om elektronisk rapportering samt i rapporteringsprogrammets installations- och bruksanvisningar finns närmare information om SII-rapporteringen Eventuell respons, kommentarer, förfrågningar och testrapporter kan skickas till adressen S2Helpdesk[at]finanssivalvonta.fi

104 Rapporteringsprogrammet - kontroller Programmet förhindrar lagring av leveransfilen, om någon nyckeluppgift saknas, t.ex. datum för uppgiften Leveransfilen kan lagras fastän det skulle finnas andra fel än fel i nyckeluppgiferna Exempel på felaktiga loggar finns på sidan ValidationLog:

105 Mottagning av rapporten Företaget under tillsyn får en kvittering på att rapporten mottagits: Företaget under tillsyn får en statusuppgift om den inkomna rapporten, godkänd med grönt och avslagen med rött (se exemplet nedan):

106 Rapportleverans med egna medel: DPM-beskrivningar, S2- taxonomin och anvisningar om FI:s elektroniska rapportering som definitioner Matti Virtanen

107 Rapporteringens förenklade begreppsmodell (Data Point Model) Framework (Rapportering) Taxonomy (Taxonomi) Domain (Definitionsmängd) Module (Modul) Dimension (Dimension) Kontrollregel (Validation Rule) Template (Blankett) DimensionMember (Dimensionsmedle m) Table (Tabell) Data Point (Datapunkt) Metric (Mätare) Cell (Cell)

108 Datapunkt (Data Point) Datapunkten definierar det värde som ska rapporteras En och samma datapunkt kan ansluta sig till flera celler, men den rapporteras bara en gång Det finns bara en mätare per datapunkt och 0 n stycken dimensioner Mätare (Metric) Variabel, variabelns datatyp (monetary, int, decimal, text, boolean, date) och karaktär i tiden (Kanta/Virta) Dimensioner: valuta, stat, På XBRL-rapporten rapporteras en grupp datapunkter (datapoint) och värden i anslutning till dem Modellering enligt data vs. modellering enligt blankett, länkning av modellerna i DPM-modellen

109 Data Point Model (DPM) DPM-modellen är ett formatoberoende (man behöver inte använda XBRL i rapporteringen) sätt att beskriva myndighetsrapporteringen DPM-datamodellen beskriver rapporteringsbegrepp (bl.a. blankett, rad, kolumn, cell, datapunkt, mätare, dimension, kontrollformler) och relationerna mellan dem (enligt relationsmodellen) som en datamodel DPM-modellen är till stor nytta för dem som producerar rapporterna med egna medel DPM-datamodellen realiseras genom EIOPAs beskrivningar, och i fortsättningen torde modellen publiceras som en SQL-databas med EIOPAs rapporteringsverktyg (T4U = Tool for Undertakings), Information om T4U-projektet: Med en DPM-modell som har kompletterats med XBRL-styrinformation kan man producera en beskrivning av den tekniska rapporteringens datainnehåll och tekniska presentationssätt Beskrivningen kallas taxonomi och den definierar alltså den rapport som ska levereras

110 Rapporteringsdefinitionerna och taxonomin S2-taxonomin baserar sig på bl.a. följande definitioner: Tekniska blankettmodeller (annotated templates), normaliserad teknisk presentation av blankettmodellen, baserar sig på affärsverksamhetens blankettmodeller Till blanketten och dess rader och kolumner har fogats uppgifter om mätare, dimensioner och dimensionernas medlemmar som ansluter sig till dem Dataindex Domaindefinitioner Dimensionsdefinitioner Dimensionselementens hierarki Metric-definitioner Moderate dimensional, Highly dimensional -modeller Kontrollformler S2-taxonomin har producerats automatiskt med för ändamålet avsett program enligt ovannämnda definitioner EIOPAs definitioner (

111 XBRL ett sätt att beskriva ekonomiska kalkyler XBRL (extensible Business Reporting Language) XML-baserad ram med vilken man beskriver t.ex. den ekonomiska kalkylens datainnehåll och tekniska presentationssätt Beskrivningen kallas taxonomi (taxonomy Open source, inga licensavgifter Ramen utvecklas och förvaltas av XBRL-konsortiet Konsortiet har som direkta medlemmar ca 600 företag och andra sammanslutningar Under konsortiet finns regionala XBRL-organisationer, bl.a. Definition av XBRL-specifikationen och dess utvidgningar: XBRL December 31, 2003 with errata corrections to February 20, 2013 Dimensions September 18, 2006 with errata corrections to January 25, 2012 Formula Specification Table Linkbase 1.0 PWD - May 17,

112 XBRL:s grunder: taxonomins kärnstruktur Taxonomin består av ett schema och länkfiler (linkbase) Taxonomischema (.xsd), förteckning över dataelement Definition linkbase, hierarkiska relationer mellan elementen Label linkbase, beteckningarna för elementen Presentation linkbase, elementens presentationsordning Reference linkbase, referenser till regleringen i anknytning till elemeten Formula linkbase, aritmetiska och logiska relationer mellan elementen Table linkbase (TL), elementens visuella uttryck i tabellform, TLdefinitionen är endast en rekommendation

113 Taxonomistruktur 1 under Solvens II-förberedelsefasen Taxonomin består av tre delar: Gemensamma EBA/EIOPA-definitioner: Dataindex Metrics Dimensions Domains Rapporteringsbeskrivningen Modules Tables Validations

114 Taxonomistruktur 2 under Solvens II-förberedelsefasen

115 Taxonomimodulerna under Solvens IIförberedelsefasen Taxonomin uppdelas i fyra deltaxonomier dvs. moduler Årsrapportering Solo (ars) Årsrapportering Grupp (arg) Kvartalsrapportering Solo (qrs) Kvartalsrapportering Grupp (qrg) Modulen definierar den tabellgrupp som ska rapporteras på en gång, och varje modul motsvaras av en datafil dvs. s.k. XBRL-instans (XBRL instance) som ska skickas till FI Förutom XBRL-instansen krävs en s.k. omslagsrapport, som bl.a. innehåller uppgifter om rapportens kontaktperson XBRL-instansen och omslagsrapporten krypteras och packas som en *.zip-fil som skickas till FI (leveransfil); XBRL-instansen zip-packas före krypteringen för att göra filen mindre

116 Exempel på XBRL-rapport: mätare, värde, kontext Mätare (Primary Item / Metric) Variabel som rapporteras, i exemplet s2md_met:mi451 Värde, vanligen i euro, antal eller %-värde Kontext (Context) Kontexten ansluter betydelsen till mätarens värde genom att beskriva ett antal klassificeringsfaktorer (rapportör, tidpunkt, dimension 1,.. dimension n) Det rapporterade värdet ansluter sig alltid till en kontext (se utdrag ur EIOPAs exempelinstans nedan)