Innehåll. Bilaga 1- Bilaga 2- Bilaga 3-

Transkript

1

2 2

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund och syfte 4 Avgränsning 4 Hänvisning 4 Målbild och strategi 6 Utgångspunkt 6 Anpassning till nutid 6 Strategi 6 Riktlinjer 9 Helhetsintryck 9 Sjukhusområdet 10 Entréer 11 Lägerparken 12 Lushavet 14 Officersgården och Kaptensbostaden 15 Arresten 15 Förrådsområdet 15 Stambarack och stall 15 Generell skötselbeskrivning 16 Trädplantering 16 Övrig plantering 18 Grus 18 Gräs 18 Bilaga 1- Trädplanteringsprogram Prioritering 20 Strategi 20 Prio 1 (år 1-4) 20 Prio 2 22 Prio 3 24 Prio 4 26 Fortsättning 28 Genomförande 28 Bilaga 2- Restaurering av Lushavet Bakgrund 32 Miljöförändringar 32 Åtgärder för sjön 32 Sjöns omgivning 32 Bilaga 3- Växtförslag Romantiska parker- Engelska trädgårdar 34 Tidenliga växter , ett urval 34 Rapporten utförd på Borlänge Energi, Stadsmiljö av Sofia Stenberg. Lushavet av Sören Nyström, Borlänge kommun. 3

4 Inledning Bakgrund och syfte Rommehed är en före detta Regementsmötesplats med byggnader som använts för logi, matsal, sjukhus m m. Men inte bara byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde utan även den grönstruktur som omger dem och bidrar till hela områdets grundläggande struktur och karaktär. Byggnaderna är placerade relativt symmetriskt i olika grupper som hålls ihop av strikta björkrader och alléer. Lägerparken har ett rutnät av björkar som delar in lägret och bestämmer tältens placering. Eftersom strukturen av träd alltid har varit och är en viktigt del av anläggningen är det av stor betydelse för förståelsen av platsen att den sammanhållna trädstrukturen återupprättas och bevaras. Den här skötselplanen tillhör planbeskrivningen till detaljplan för fastigheten Norr Romme 13:6 mfl. Syftet är att skötselplanen ska komplettera byggnadsminnesförklaringen genom att konkret beskriva hur plantering ska ske för att säkerhetsställa områdets karaktär och undvika att de ursprungliga intentionerna med planteringarna förvanskas. Avgränsning Skötselplanen gäller för det område väster om Rommevägen som omfattas av byggnadsminnesförklaringen. Fokus ligger på trädstrukturen. Övriga delar av utemiljön, såsom Lushavet, trädgårdar, markmaterial mm behandlas endast översiktligt. Hänvisning Inför upprättandet av denna skötselplan gjordes rapporten Träden på Rommehed- renoveringsplan Där finns den historiska bakgrunden och analysen som ligger till grund för denna skötselplan. Geografisk avgränsning markerad med rödstreckad linje. Alla gula byggnader har en gång tillhört mötesplatsen. 4

5 Rommehedslägret idag. Karta med byggnadernas namn m m. Källa: 5

6 Målbild och strategi Utgångspunkt Utgångspunkten för riktlinjerna och återplantering är lägrets förmodade utseende kring Tidpunkten har valts dels eftersom lägrets dåvarande utbredning och bebyggelse stämmer någorlunda överens med dagens och dels eftersom det finns en ritning från Anpassning till nutid Anpassning till dagens situation innebär att vissa avsteg måste göras från den ursprungliga planteringsplanen från För det första fanns då många träd mycket nära fasader, vilket inte är lämpligt. För det andra skulle vissa av de täta brandskyddplanteringarna kring förråden kunna begränsa den framtida användningen av dessa byggnader för mycket. För det tredje behöver det totala antalet träd minskas för att få ett trädbestånd som är möjligt att underhålla. Vissa anpassningar gjordes redan i renoveringsplanen då tex brandskyddsplanteringarna minskades. Ytterligare anpassningar har gjorts i denna skötselplan framförallt vad gäller antalet träd. Till skillnad från renoveringsplanen tas i skötselplanen större hänsyn till befintliga träd. Syftet med det är att behålla de befintliga björkarna så länge som möjligt men framförallt för att nyttja de i nuläget begränsade resurserna optimalt. Strategi Strategin i trädplanteringsprogrammets är att i nära framtid kunna plantera i begränsad omfattning på ett sätt som ger maximal efftekt utan att hindra att planteringarna kan utökas längre fram i tiden. För att göra det är det nödvändigt att varje träd som planteras hamnar på rätt plats för framtiden. För att klara det är det viktigt att ha en målbild både var gäller helheten och de olika områdenas särdrag. Storskifteskarta från 1838 och 1843, O.C Norérus Bild scannad från Read och Wohlert, 1975 (källa: Lantmäteristyrelsen) Karta över lägerparken 1889, L.Frieberg Bild scannad från Read och Wohlert, 1975 (källa: Krigsarkivet) 6

7 1889 Tidigare förslag (i Renoveringsplanen) Nuvarande förslag Överst till vänster: Träd och byggnader tolkade från kartan från 1889 På kartan finns ca 900 träd inritade. Överst till höger: Renoveringsplanens återplanteringsförslag för de tydliga strukturerna. Utgångspunkten var 1889 års ritning. Avsteg gjordes främst vad gäller brandskyddsplanteringar som föreslogs utföras i mindre omfattning och på större avstånd från byggnader. Vissa avsteg gjordes även vad gäller planteringsavstånd. Totalt 625 träd exkl Rommevägens allé och friare planteringar i tex trädgårdar. Till höger: Nuvarande förslag för de tydliga strukturerna trädstruktur. Jämfört med Renoveringsplanens förslag bla brandskyddsplanteringar tagits bort och avgränsningen mellan uppställningsplanen och lägerparken har minskat från tre rader till två. Totalt 478 träd exkl Rommevägens allé och friare planteringar i tex trädgårdar. 7

8 Målbild: Helhet-delar OMRÅDEN Sjukhusområdet Officersgården, Kaptensbostaden Kronans byggnader Lägerparken Lushavet, mathall Område som ska hållas öppet Område med friare plantering Entréer till området Uppställningsplanen, öppen grusplan Regementsluckan Häckar får endast förekomma i dessa lägen. Likbod Sjukhus Arrest Smedja Tvätthus Taggtrådsförråd Stambarack Västra avträdet Stall Officersgården Kaptensbostaden Vaktlokal Uppställningsplanen Regementsluckan Västra marketenteriet Förråd Brandbod Förråd Duschhus Skidförråd Norra baracken Tvätthus Västra baracken Södra baracken Östra baracken Lägerparken Lägerparken Materialbod Manskapsbarack Meter Västra mathallen 8

9 Riktlinjer Helhetsintryck Lägret ska uppfattas som en helhet, oavsett fastighetsindelning. Grönstrukturen ska spegla och bidra till förståelsen av den verksamhet som området anlades för. Strävan bör vara att anläggningen löper över fastighetsgränser, dvs ambition och skötselnivå bör vara samstämd mellan de olika fastigheterna. Lägrets helhetsintryck ska i huvudsak var lummigt, men det finns även platser som har varit, och ska vara, öppna helt utan vegetation. Grönskan består till största delen av stora träd och gräsytor, men på vissa platser med inslag av mindre träd och buskar. Trädbeståndet ska till största delen bestå av björk och endast där det är motiverat ska andra trädslag väljas. Raka rader av både tält och träd. Bild scannad från Read och Wohlert, 1975 (källa: Officerskårens arkiv) Generella riktlinjer Området ska upplevas som en helhet. Inga gränser får markeras. Det enda undantaget är de häckar som finns markerad på karta Målbild s 8 Tydliggör användning genom kontraster: Täta trädplanteringar- öppna platser Strikta rader- organiska trädgårdar Huvudsakligen björk, med vissa inslag av ädellövträd. Huvudsakligen grus och gräs som markmaterial. Strikta rader, ensartat växtmaterial... Organiska former, varierat växtmaterial. 9

10 Sjukhusområdet Närmast sjukhuset finns en trädgård. Ritningen från 1889 antyder dock att trädgården då hade en annan form och att infarten var norrifrån. Utanför trädgården finns ett glest rutmönster av björkar. Området är det första som möter besökare norrifrån och ska ge ett strikt men luftigt intryck. Riktlinjer sjukhusomgivningen Plantering: Björkar i glest romboidt rutnät med 13 meter mellan träden i nordsydlig riktning och 10 meter mellan träden i västöstlig riktning. Hög uppstamning. Under björkarna kan långgräs tillåtas om det slås minst 1 gång per antingen med efterföljande upptag av gräset eller att klippning sker med typ betesputs som slår sönder gräset i mindre delar. Riktlinjer sjukhusträdgården Alltför stora och dominerande grusytor ska undvikas. Trädgården ska omgärdas av klippt häck (endast i angiven sträckning, se karta Målbild s. 8). Friare planteringar tillåts. Växtvalet ska hållas relativt enkelt och traditionellt (se bilaga 3). Sjukhuset, föreslagen trädstruktur. Fotomontage, björkar i glest rutnät utanför sjukhuset. Romboid ruta med 13 meter mellan träden i nordsydlig ritkning och 10 meter mellan träden i västöstlig riktning. Träden ska på sikt vara högt uppstammade, för att ge fria inblickar mot sjukhuset. 10

11 Entréer På ritningen från 1889 syns tre tydliga infarter. Den norra till sjukhuset finns inte längre kvar. Den mellersta ledde in till dåvarande sjukhuset och senare till Subalternbostaden som revs Den södra infarten leder in till Officersgården. Infarten till uppställningsplanen syns inte alls på ritningen från den tiden. Idag är entrén till uppställningsplanen av störst betydelse och bör vara välmarkerad och kantad av björkar. Även den väg som idag leder in till Kaptensbostaden och den entré som leder i till Officersgården bör vara trädkantade. Riktlinjer entré Kaptensbostaden Enkelsidig björkallé, med 6 meter mellan träden. Hög uppstamning. Riktlinjer entré arresten och offi cersgården Dubbelsidig björkallé med ca 9 meter mellan raderna och ca 8-10 meter mellan träden i raden. Normal uppstamning. Riktlinjer entré uppställningsplanen Dubbelsidig björkallé med ca 9 meter mellan raderna och ca 6 meter mellan träden i raden. Hög uppstamning. I övrigt finns ytterligare trädrader om sträcker sig ut till Rommevägen, men dessa ska inte betraktas som separata alléer utan som en del i en större trädstruktur. Övriga entrévägar såsom in till barackerna och nuvarande infart till sjukhuset ska inte vara trädkantade. Entréer, föreslagen trädstruktur. Fotomontage, björkallé längs infarten mot uppställningsplanen. 9 meter mellan raderna och 6 meter mellan träden i raden. Träden ska på sikt vara högt uppstammade. 11

12 Lägerparken Träden i lägerparken har en central betydelse i förståelsen för parkens tidigare funktion som lägerplats. Regemenstluckan med det förstärkta perspektivet delar parken mellan två bataljoner. Inom varje bataljon fanns lägergator som delade kompanierna. Och inom varje kompani angav träden exakt var tälten skulle placeras. Lägerparken ska även fortsättningsvis spegla dåtida tältuppställning. Träden planteras i strikta rader och rutnät, med öppna platser där emellan. Västra delen av lägerparken påverkas av flygets krav på hinderfrihet. Kravet är att trädhöjden måste begränsas, i vissa delar ner till 12 m. Det innebär att fällning kommer att behöva ske i förtid. Riktlinjer avgränsning mot uppställningplanen Täta rader av björk, 5 meter mellan träden. Låg uppstamning för att förstärka den avgränsande funktionen. Fotomontage, björkar i rutnät talar om var varje enskilt tält skulle stå. Denna sektion meter mellan raderna och 7 meter mellan träden i raden. Riktlinjer Regementsluckan Björkallé med förstärkt perspektiv dvs närmast uppställningsplanen ska avståndet mellan raderna vara m medan avståndet i södra delen ska vara ca 10 m. I raden placeras träden så att linjen i strukturen för tältuppställningen inte bryts. Låg uppstamning för att förstärka axeln. Riktlinjer tältuppställningen Björkplantering i rutnätstrukturer med öppna områden mellan. Vid tältuppställningen ska avståndet mellan björkar i huvudsak vara 7meter. Platser som tidigare varit öppna ska inte planteras. Tältuppställningen avgränsas i öster och väster av dubbla björkrader. Normal uppstamning. Riktlinjer marketenteri Kring markententerierna ska planteringen vara av friare karaktär med inslag av ädellövträd. Riktlinjer baracker Förutom de trädrader som löper från tältuppställningen till Rommevägen ska området kring barackerna vara sparsamt planterade. 12

13 Fotomontage, rutnät med björkar i lägerparken. Underlag, Flygfoto över Rommehedslägret september Foto: Viggo Nielsen, Borlänge kommun Avgränsning mot uppställningsplanen Östra marketenteriet Regementsluckan Västra marketenteriet Ungefärlig gräns för område som berörs av flygets krav (max27m) Baracker Tältuppställning Tältuppställning max 17m max 22m Lägerparken, föreslagen trädstruktur. 13

14 Lushavet Lushavet är en liten åsgropssjö i Rommehedslägrets västra del. Namnet har en dubbel betydelse. Lus kan betyda att sjön var rik på småkryp, insekter i vid mening. Namnet kan också syfta på att lössen blev kvar i sjön sedan soldaterna ägnat sig åt hygieniska aktiviteter i form av bad. På gamla foton ser man också att ett flertal bryggor finns längs stränderna där kvinnor skurar mattor. Sjön var säkerligen en viktig plats för olika aktiviteter, både för bondbyn och lägret. Runt Lushavet har tidigare den storslagna björkplanteringen sträckt sig. Flygplatsens krav på säkerhetszoner och fri flyghöjd har resulterat i att samtliga björkar kring Lushavet avverkats. Riktlinjer Lushavet Lushavet med omgivning bör restaureras och vattennivån återställas. Se bilaga 2. Ingen trädplantering kan utföras så länge flyplatsen är aktiv. Markvegetationen slåttras 1-2 ggr/år alternativt betas. Sedan avledningen av dagvatten kring flygfältet ändrats har tillrinningen av vatten till Lushavet radikalt minskat. Detta har fått till följd att vattennivån sjunkit omkring en meter. På den gamla sjöbottnen har lövsly vandrat in och än mer bidragit till den igenväxta prägel som nu råder i området. Lushavets vattenyta har minskat genom sänkt vattennivå och igenväxning. Fotomontage, Lushavets vattennivå återställd. Slyuppslag hålls undan genom bete eller slåtter. 14

15 Officersgården och Kaptensbostaden Officersgården mellan officerssalongen och dess flyglar har en strikt officiell prägel. Troligen var innergården tidigare helt grusbelagd. Under någon tidsperiod har även träd förekommit på Officersgården. Bakom Officersgården finns en trädgård, gemensam med Kaptensbostaden. Trädgården var romantiskt inspirerad med slingrande gångvägar och rik växtlighet. Riktlinjer Officersgården Strikt prägel med strama ytor av grus och gräs. Riktlinjer trädgården Trädgården ska uppfattas som en enhet dvs ev fastighetsgräns mellan Kaptensbostaden och Officerssalongen ska inte markeras. Trädgården ska vara i engelsk romantisk stil med smala slingrande grusgångar och riklig och varierad växtlighet av såväl träd som buskar. Artvalet ska vara traditionellt (se bilaga 3). Trädgården ska inhägnas av klippt häck (endast i angiven sträckning, se karta Målbild s. 8) samt en krans av lind eller annat ädellövträd. Förrådsområdet Förråden är enkla avskalade byggnader placerade i gräsyta. Dessa byggnader omgavs tidigare av täta brandskyddsplanteringar av björk i täta rutnätsmönster. Brevid skidförrådet fanns under en period musikkasernen. Riktlinjer förrådsområdet I den mån växtlighet ska förekomma ska den utgöras av björk i tät rutnätstruktur liknande brandskyddsplanteringar. Inga tydliga vägar fram till förråden får anläggas. Riktlinjer kring tidigare musikbarack Platsen för musikkasernen ska inte planteras. I övrigt täta rader av björkar planterade i förband med ca 5-6 m mellan raderna och ca 5 meter mellan träden i raden. Arresten På ritningen från 1889 syns inga planteringar kring arresten. Idag är arresten privatbostad och omges av en trädgård. Arrestens trädgård och omgivning bör inte bli alltför lik de trädgårdar som finns bakom Officerssalongen och vid sjukhuset. Riktlinjer arresten Området kring arresten bör inte vara häckomgärdat. Plantering i förband runt platsen för musikkasernen. Stambarack och stall På ritningen från 1889 syns dubbla björkrader planterade nära bakom stambaracken. Utemiljön ska spegla baracken enkla karaktär. Riktlinjer stambarack och stall Inga träd ska planteras intill dessa byggnader. I huvudsak ska grus omgärda stambaracken och stallets framsida. 15

16 Generell skötselbeskrivning Trädplantering Växtmaterial För vårtbjörkar (Betula pendula) bör fröklonen Finland användas. Det är ett enhetligt material med säker härdighet. Storleksmässigt finns allt från ettåriga häckplantor till riktigt stora träd i handeln. Med hänsyn till begränsade resurser och den mängd träd som ska planteras kan ungträd med en topphöjd på ca 2m planteras. För de mer långsamväxande ädellövträden bör om möjligt större storlekar väljas tex högstam stamomfång 8-10cm eller större. Trädgrop (för plantering av ungträd) Trädgrop ca 80 cm i diameter, djup 30 cm. Grässvål tas bort och ska ej återanvändas. Övriga urschaktade massor blandas med kompost och ev ytterligare gödsel. Botten och sidor luckras i gropen och jorden läggs tillbaka. Den nya jordytan ska ligga ca 10 cm över omgivande mark för att kompensera sättningar i jorden. Plantering Plantorna levereras ofta med kruka eller klump. Om barrotade plantor används ska plantering ske efter att plantorna gått i vintervila. Krukade eller klumpade plantor kan i princip planteras när som helst under säsongen, men oftast blir resultatet bäst om de planteras mycket tidig vår eller sen höst. De ungplantor som avses användas levereras i kruka. Krukan tas bort och ev dåliga rötter och rotsnurr klipps bort. I växtbädden grävs en grop stor nog att rymma klumpen. Botten på gropen trycks till extra för att undvika sättningar. När planteringen är klar ska trädet stå på samma djup som det gjort i plantskolan dvs rothalsen ska vara exakt i ytan. För djup plantering ska absolut undvikas. Omedelbart vid plantering ska trädet vattnas. Om trädet ska vattnas utan vattensäckar (se inledande skötsel) kan en liten vall av jord läggas i kanten på trädgropen för att underlätta infiltration av vattnet. trädstöd växtbädd bevattningsvall (ej nödvändigt om bevattningssäckar används) växtbädd höjs ca 10 cm Marktäckning Jorden i trädgropen bör täckas för att förhindra fröogräs men framförallt för att minska avdunstningen. Marktäckning sker vanligtvis med täckbark (fraktion 10-40mm, lagertjocklek 7-10cm). Under marktäckningsmaterialet kan tidningspapper eller kartong läggas för att hindra rotogräs. Marktäckningmaterialet ska inte ligga an mot stammen. luckring Sektion växtbädd 16

17 Uppbindning Trädet ska bindas upp lågt för att stå stadigt men ändå tillåtas vaja i vinden för att stimulera rottillväxt. Förslagsvis binds trädet upp enligt nedan, gärna kompletterar med ett långt armeringsjärn intill stammen för att försvåra att trädet bryts av. Kontinuerlig skötsel Trädstöd tas bort när träden bedöms ha växt fast ordentligt i marken, normalt efter två år. Då tas även ev bevattningsvallar bort (krattas ut) och rensning är inte längre livsavgörande. Uppstamning ska ske även fortsättningsvis. Lägsta stamhöjd bör vara ca 3 meter och detta kan bara förekomma där inga fordon ska köras. Normal uppstamning (tillåter fordon) är 4,5 meter. I de fall hög uppstamning föreskrivs bör uppstamning ske till ca 7 meter eller mer. Träd som dör ska kontinuerligt ersättas. Om möjlighet finns väljs vid återplanteringstillfället en större storlek så att trädstrukturen framstår som jämnåldrig. Uppbindning. (Bild från AMA Anläggning 07, principritning DDC.11:2.) Inledande skötsel Trädet ska vattnas så att jorden aldrig torkar ut helt. Vattning är absolut nödvändigt under första året, men i vissa fall under ytterligare ett år. Gödsling ska helst ske i samband med varje vattning med en promille Wallco växtnäring Mg (fabr Cederroth) eller motsvarande i vattnet. Vattning sker effektivast med sk bevattningssäckar (Treegator) som fästs runt varje träd. De rymmer 35 liter som släpper ut vattnet sakta under ca 8 timmar. Fällning Innan fällning ska samråd ske med länsstyrelsen enligt skyddsföreskrifterna för byggnadsminnet. För fällning krävs marklov som söks hos kommunen. I de allra flesta fall måste dessutom dispens från biotopskyddet sökas hos länsstyrelsen innan träd fälls. Biotopskyddet omfattar allé, dvs minst fem lövträd på rad. Om fällning sker av träd på en plats som inte ska återplanteras ska det övervägas om det är en lämplig plats för att spara en högstubbe. Exempel på lämplig platser är t ex trädgårdarna eller på andra platser där trädstrukturen inte är tydlig och strikt. Om platsen ska återplanteras bör stubben fräsas ner till ca 40 cm under omkringliggande mark. Ytan runt trädet ska hållas ogräsfri minst under de första två åren för att undvika att trädet får för stor konkurrens av gräs och ogräs. Uppstamning bör ske kontinuerligt så att inte alltför stora grenar behöver tas bort. All beskärning av björk ska ske under perioden juli-september. Bevattningssäck Treegator 17

18 Övrig plantering Häckar planteras oftast med små häckplantor. Dessa är billiga och kan därmed planteras relativt tätt. De billigaste kvaliteterna levereras alltid barrotad och måste därför planteras tidig vår eller sen höst. Häcken klipps redan vid planteringstillfället ner till 10cm höjd för att förgrena sig ordentligt. Därefter måste häcken klippas årligen och successivt släppas upp på höjden för att bli tät och fin. För övriga buskplanteringar lämpar det sig bäst att använda krukade buskplantor, vilket innebär att de har uppbyggnadsbeskurits i plantskolan och har en mer färdig form. Grus Grusgångar bör ogräsrensas kontinuerligt eller harvas minst en gång per år. Kantskärning av gräsytor som gränsar mot grusytor bör ske en gång per år på de platser där extra stringens eftersträvas, tex Officersgården och ev i trädgårdarna. Gräs På vissa platser bör gräsmattor var mycket välklippta, sk paradgräsmattor. Det gäller framförallt Officersgården. Övriga gräsmattor kan ha en mer extensiv skötsel med klippning anpassat efter resurserna. Som regel bör dock gräsmattor som ska beträdas ha en maxhöjd på 15cm. På ytor som inte ska beträdas kan långgräs accepteras. Dessa ytor slås 1-3 gånger per år med upptag alternativt med betesputs som finfördelar gräsklippet. På vissa platser tex vid Lushavet kan bete vara ett bra alternativ. 18

19 Bilaga 1- Trädplanteringsprogram 19

20 Prioritering Strategi Återplanteringsplanen bygger på att i första skedet återplantera i begränsad omfattning utan att förstöra möjligheten att komplettera på ett bra sätt senare. Prio 1 är de träd som kan planteras först. Prio 2-4 är träd som kan återplanteras längre fram i tiden. I vilken ordning dessa genomförs beror på vilka träd som försvinner framöver. Vissa av de befintliga träden står på fel platser och ska inte återplanteras på samma plats. Dessa redovisas också på planerna. Sist redovisas även samtliga punkter där träd kan planteras för att passa in i målbilden. För att genomföra återplantering på föreslaget sätt kommer ett antal stubbar att behöva tas bort. Detta är nödvändigt om rutnätet ska kunna bevaras. Stubbarna är inte inmätta, varför ett ungefärligt intervall på antalet stubbar anges. I flera fall är det antagligen möjligt att förskjuta planteringen något utan att störa rutnätet. Prio 1 (år 1-4) Sjukhuset Nästan samtliga träd i området kring sjukhuset behöver fällas, så här kan hela området planteras i en sammanhängande etapp. Eventuellt kan fem träd utöver de utdömda behöva fällas för maximal återplantering. Antal träd i etappen: 52 st Antal stubbar som tas bort: 0-2 st Entréer I alléerna längs entrévägarna finns luckor som kan återplanteras redan nu. För att göra det på ett bra sätt behöver några stubbar tas bort. Sedan är det givetvis viktigt att efterhand återplantera de träd som behöver fällas. Antal träd i etappen: 23 st Antal stubbar som tas bort: 2-7 st Lägerparken I lägerparken saknas många träd. Här prioriteras att återskapa några av de förlorade raderna. För att bevara inte bara raderna utan även rutnätet krävs att ett antal stubbar tas bort. Återplanteringen i lägerparken kan ev delas på två etapper. Antal träd: 90 st (47+43 om delat i två etapper) Antal stubbar som tas bort: st 20

21 21

22 Prio 2 Regementsluckan Regementsluckan bör planteras i en och samma etapp för att upplevas som en enhet. I dagsläget finns relativt många träd kvar. Denna etapp bör bli aktuell först när flera av träden har fällts. Antal träd: 34 st Antal stubbar som tas bort: 3-15 st Avgränsning Lägerparken- Uppställningsplanen Även avgränsningen har i nuläget relativt många träd kvar och återplantering bör avvaktas tills fleratalet träd har fällts. I första hand prioriteras återplantering av en rad. Antal träd: 46 st Antal stubbar som tas bort: 5-10 st 22

23 23

24 Prio 3 Lägerparken- påfyllning De rader där det finns en del träd i nuläget har senarelagts i prioritetsordningen. Här handlar det om att komplettera de befintliga raderna vid tältuppställningen. Antagligen kommer fler av de befintliga träden vara utdömda och fällda innan denna etapp planteras, vilket kommer att påverka antalet träd som planteras och antalet stubbar som behöver tas bort. Antal träd: 49 st Antal stubbar som tas bort: 3-6 st 24

25 25

26 Prio 4 Lägerparken- på längre sikt Denna etapp omfattar den västra delen av lägerparken som idag är ganska intakt men som givetvis på sikt kommer att tunnas ut. Etappen omfattar även en hel del extra träd som kan planteras om resurser finns. Dessa träd syftar till att förstärka några karaktärsdrag samt att förse den tomma platsen vid östra marketenteriet med träd. Antal träd: 104 st Antal stubbar som tas bort: 8-13 st 26

27 27

28 Fortsättning Trädplacering Även efter återplantering måste arbetet med träden fortsätta kontinuerligt för att upprätthålla trädstrukturen. För att bevara inte bara raderna utan även rutnätet finns vidstående schematiska plan, som tydliggör trädstrukturen, till hjälp. Genomförande Avsikten är att trädplanteringen ska bedrivas av tre parter: Länstyrelsen, Borlänge kommun och fastighetsägaren. Inför varje planteringsetapp bör en ritning med tydliga mått upprättas och noggrann utsättning ske innan schaktarbeten påbörjas. 28

29 Samtliga trädpunkter i viktiga strukturer. Totalt 478 träd (allén samt friare planteringar i bl a trädgårdarna nundantagna). 29

30 30

31 Bilaga 2- Restaurering av Lushavet 31

32 Bakgrund Lushavet är en liten åsgropssjö i Rommehedslägrets västra del. Namnet har en dubbel betydelse. Lus kan betyda att sjön var rik på småkryp, insekter i vid mening. Namnet kan också syfta på att lössen blev kvar i sjön sedan soldaterna ägnat sig åt hygieniska aktiviteter i form av bad. På gamla foton ser man också att ett flertal bryggor finns längs stränderna där kvinnor skurar mattor. Sjön var säkerligen en viktig plats för olika aktiviteter, både för bondbyn och lägret. Miljöförändringar Den ursprungliga miljön kring den lilla sjön har dock drastiskt förändrats under de senaste decennierna. Sedan avledningen av dagvatten kring flygfältet ändrats har tillrinningen av vatten till Lushavet radikalt minskat. Detta har fått till följd att vattennivån sjunkit omkring en meter. Den lilla sjön har krympt ihop till en liten igenväxt pöl. På den gamla sjöbottnen har lövsly vandrat in och än mer bidragit till den igenväxta prägel som nu råder i området. Runt Lushavet har tidigare den storslagna björkplanteringen sträckt sig. Flygplatsens krav på säkerhetszoner och fri flyghöjd har resulterat i att samtliga björkar kring Lushavet avverkats. Området ger idag intryck av ett sorgligt kalhygge. Det är således flygets utveckling som skapat den radikalt försämrade miljön kring Lushavet. den nuvarande c:a 1000 m2. För att täcka 1800 m2 med ett 15 cm siltskikt åtgår i praktiken c:a 300 m3. Om överskottsmassor av silt uppstår i närområdet och transportkostnaderna därigenom blir måttliga kan ett dylikt projekt vara genomförbart. Eventuellt skulle tätskiktet kunna kombineras med en textilduk. Åtgärden kräver dock hantering hos länsstyrelsen både vad gäller miljöbalken och kulturmiljölagen. För att hålla uppe en rimlig vattennivå kommer det förmodligen att behöva fyllas på vatten i sjön under torrår, medan det under blöta år möjligen uppstår balans. En detaljutredning för projektets genomförande är nödvändig. Sjöns omgivning Sjöns närområde är totalt förändrat sedan björkplanteringen kalavverkats efter flygets regelverk. En återplantering av björk, som vore det logiska alternativet, är inte möjligt i dagsläget. För att hejda en pågående igenväxning bör sjöns omgivning skötas genom slåtter eller bete. Efter buskröjning och eventuell stubbfräsning skulle markområdet slåttras en till två ggr/år. Ett annat alternativ vore att området stängslas in och betas. Hästar finns i närområdet att tillgå. Nöt och får är dock effektivare som betesdjur och är att föredra om betesalternativet blir verklighet. Möjligen skulle ett tätskikt kring sjöns stränder påverkas negativt av betesdjurens tramp. Åtgärder för sjön För att återställa sjöns ursprungliga vattennivå kan ett tätskikt i någon form påföras stränderna. Eftersom ett ytligt frånflöde av vatten ej sker, avtappas Lushavet numera sitt vatten via avdunstning och perkolation nedåt i grundvattenmagasinet. Ett enkelt sätt att minska perkolationen vore att påföra ett tätt skikt av jord i form av silt från nuvarande vattenyta och upp till den ursprungliga. Tätskiktet skulle behöva vara c:a 15 cm. Räkneexempel: Sjöns ursprungliga yta = 2800 m2, 32

33 Bilaga 3- växtförslag 33

34 Romantiska parker- Engelska trädgårdar Den romantiska parken var avsedd för en rundvandring. Man skulle aldrig kunna överblicka hela parken, utan under promenaden skulle nya vyer överraska en. På utsiktsplatser var viloplatser ordnade- ett lusthus, ett parasoll eller bara en bänk. Terrängen borde vara kuperad och planen osymmetrisk. (Flink, Maria 1994: Tusen år i trädgården, s 65) Fredrik Magnus Piper ( ) lärare i Konstakademien skrev en instruktion till sina elever: Beskrifning öfwer Idéen och General-Plan till en Ängelsk Lustpark författad Där beskrev han inte bara behandlingen av landskapet och utsikterna utan även detaljer om planteringarna. Längs promenadvägarna skulle gräsmattor anläggas med omväxlande träd och blomsterbuskar. I kanten av lundar och buskpartier passade blommande buskar och ettåriga blommor, tex malvor, solrosor och andra höga blommor i varierande färger längst fram, schersminer, provinsrosor och snöbollsbuskar i mitten och längst bak syren, hassel och spansk poppel. (Flink, Maria 1994: Tusen år i trädgården, s 65) Tidenliga växter , ett urval Träd al alm alpgullregn ask asp balsampoppel björk bok cembratall ek fläder gran hagtorn Alnus incana, Alnus glutinosa Ulmus glabra Laburnum alpinum Fraxinus excelsior Populus tremula Populus balsamfiera Betula sp Fagus sylvatica Pinus cembra Quercus robur Sambucus nigra Picea abies Crataegus sp hassel Corylus avellana hägg Prunus padus hästkastanj Aesculus hippocastanum lind Tilia x vulgaris, Tilia cordata lärk Larix decidua lönn Acer platanoides oxel Sorbus intermedia pil Salix sp, Salix elegantissima plommon Prunus domestica pyramidpoppel Populus nigra var Italica rosenhagtorn Crataegus laevigata v paulii rönn Sorbus aucuparia sibirisk korkek Phellodendron amaruense silverpäron Pyrus salicifolia tall Pinus sylvestris valnöt Juglans regia vitpil Salix alba äpple Malus domestica Buskar azalea Rhododendron japonicum berberis Berberis vulgaris hortensia Hydrangea macrophylla häckspirea Spirea salicifolia idegran Taxus baccata krusbär Ribes uva-crispa liguster Ligustrum vulgare oxbär Cotoneaster sp parksyren Syringa vulgaris persisk syren Syringa persica pion, bondpion Paeonia x festiva pion, luktpion Paeonia lactiflora rododendron Rhododendron sp röda vinbär Ribes rubrum schersmin Philadelphus coronarius häckkaragan Caragana arborescens silverbuske Eleagnus commutata snöbollsbuske Viburnum opulus f roseum svarta vinbär Ribes nigrum sävenbom Juniperus sabina tibast Daphne mezerum tok Potentilla sp tuja Thuja occindetalis Klätterväxter klematis Clematis sp vildvin Parthenocissus inserta vildkaprifol Lonicera periclymenum äkta kaprifol Lonicera caprifolium 34

35 Rosor bengalros Rosa cinensis bukettros Rosa majalis v foecundissima centifolieros Rosa centifolia japansk klätterros Rosa multiflora jungfruros Rosa x alba krypros Rosa wichurana mossros Rosa cenifolia muscosa noisettros Rosa x noisettiana pimpinellros Rosa pimpinellifolia polyantharos Rosa x rehderi provinsros Rosa gallica flera sorter remontantros Rosa x hybrida bifera stor vit ros Rosa x alba maxima Perenner akleja Aquilegia vulgaris aster Aster sp blåklocka Campanula sp coreopsis Coreopsis sp fingerborgsblomma Digitalis purpurea förgätmigej Myosotis scorpioides gullviva Primula veris gul svärdslilja Iris pseudocorus höstflox Phlox paniculata johannesört Hypericum perforatum lavendel Lavendula angustifolia luktviol Viola odorata löjtnantshjärta Dicentra spectabilis myskmadra Galium odoratum nunneört Corydalis sp ormöga Omphalodes verna plymspirea Aruncus diocus purpurklätt Lychnis coronaria renfana Chrysanthemum vulgare riddarsporre romersk Delphinium ajacis riddarsporre stor Delphinium elatum riddarsporre kinesisk Delphinium grandiflorum smultron Fragaria moschata, Fragaria vesca stjärnflocka Astrantia major stockros Althaea rosea stormhatt Aconitum napellus strutbräken Matteuchia struthiopteris taklök Sempervirum tectorum temynta Monarda didyma trädgårdsiris Iris x germanica trädgårdsnejlika Dianthus caryophyllus träjon Dryopteris filix-mas tusensköna Bellis perennis vänderot åbrodd ålandsrot Annueller isbegonia jättevallmo krasse Valeriana officinalis Artemisia arbrotanum Inula helenium Begonia x hortensis Papaver orientale Tropaeolum majus Tropaeolum peregrinum palettblad Coleus blumei pelargon Pelargonium x hortorum petunia Petunis axillaris ringblomma Calendula officinalis silverek Senecio cineraria solros Helianthus annuus tagetes Tagetes erecta, Tagetes patula trädgårdsverbena Verbena x hybrida zinnia Zinnia elegans Lökar och knölar aftonstjärna Ornithogalum nutans brandgul lilja Lilium bulbiferum dahlia Dahlia x cultorum hyacint Hyacinthus orientalis morgonstjärna Ornithogalum umbellatum pingstlilja Narcissus poeticus pärlhyacint Muscari botryoides tulpan Tulipa x gesneriana enkla och dubbla papegojtulpan, liljeblommande (Flink, Maria 1994: Tusen år i trädgården, ff) 35