Hans Andersson Brandskyddsföreningen

Transkript

1 Brandskydd i bostadsrättsföreningar Hans Andersson Brandskyddsföreningen Syfte Information om vilka krav som kan ställas på en bostadsrättsförenings styrelse avseende brandskydd Övergripande mål Kännedom om Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) och vad kravet på Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) innebär i praktiken för en bostadsrättsförening

2 Innehåll Lagstiftning Systematiskt brandskyddsarbete Brandrisker Byggnadstekniskt brandskydd Kontroll av brandskyddet Skriftlig redogörelse Lagstiftning Lag om skydd mot olyckor Lag om skydd mot olyckor 2 kap. Enskildas ansvar Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar 2 och

3 Lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor 2kap.2 ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand Lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand Vem ska göra vad? Ägare Nyttjare 3 Nyttjare 2 Nyttjare

4 Gränsdragningslista Utrymning vid brand Utrymningsvägar Svarar för kontroll Åtgärdar brister Bekostar åtgärderna Ägare Hyresgäst Avskiljning mot utrymningsväg Dörrar i utrymningsväg Utrymningsbeslag Vägledande markering Svarar för kontroll Åtgärdar brister Bekostar åtgärderna Svarar för kontroll Åtgärdar brister Bekostar åtgärderna Svarar för kontroll Åtgärdar brister Bekostar åtgärderna Svarar för kontroll Åtgärdar brister Bekostar åtgärderna Lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand Lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand

5 Styrelsens ansvar förebygga brand utrustning begränsa skador Ägaren styrelsen Nyttjanderättshavaren bostadsrättshavarna och hyresgäster Styrelsens ansvar Ordföranden övergripande ansvaret att fattade beslut genomförs kan ställas till svars rättsligt Externa kan utföra brandskyddsarbetet Ordföranden ansvarig Systematiskt brandskyddsarbete SBA

6 Allmänt råd SRV 2004:3 Systematiskt brandskyddsarbete Alla bör arbeta systematiskt Vissa förväntas dokumentera sitt brandskydd Dokumentationens innehåll Tillsyn och kontroll Vad ska man göra? Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Ägare och nyttjare bör fortlöpande vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns

7 Vissa bör dokumentera sitt brandskydd För att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga bör en dokumentation upprättas. Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation Behovet av en skriftlig dokumentation Styrs av en eller flera av följande faktorer 1. Byggnad - stora, höga, komplexa 2. Verksamhet - vakna, orienteringsförmåga, stora personantal 3. Organisation - hjälpbehov 4. Övrigt - närliggande verksamheters risker Vad en dokumentation kan omfatta Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar vilken verksamhet som bedrivs organisation som finns för brandskyddet förändringar som sker

8 Innehållet i systematiskt brandskyddsarbete Uppföljning Brandskyddspolicy Kontrollsystem Brandskyddsorganisation Byggnads-, och verksamhetsbeskrivning Riskhantering Utbildningsplanering Regler och rutiner Nödlägesberedskap Tillämpliga delar för en BRF Uppföljning Brandskyddspolicy Kontrollsystem Brandskyddsorganisation Byggnads-, och verksamhetsbeskrivning Riskhantering Utbildningsplanering Regler och rutiner Nödlägesberedskap Brandskyddspolicy Inriktning och övergripande mål Kan vara en del i föreningens ordningsregler Exempelvis: Ingen boendes säkerhet får riskeras. Trygghet för oss handlar om att vara förberedda. Vi ska veta hur vi kan förebygga brand och hur vi ska bete oss vid brand

9 Brandskyddsorganisation Brandskyddsansvarig (styrelsen) samordna och dokumentera brandskyddet att brandskyddet sköts instruktioner för kontroll information till boende kontaktperson myndigheter och byggentreprenörer Brandskyddsorganisation gränsdragning Styrelsen gemensamma utrymmen och tomten (trappuppgång, tvättstuga, undercentral, soprum, gård) Bostadsrättshavaren och hyresgäst egna lägenheten/lokalen Brandskyddsorganisation Dimensioneras utifrån de arbetsuppgifter som ska utföras Personerna ska ha tydliga befogenheter

10 Tillfredsställande brandskydd Riskhantering Brandrisker Brandskyddsåtgärder Brandtriangeln Syre Värme Brännbart ämne Orsaker till uppkomst av brand öppen låga trasig behållare anlagd brand heta ytor överhettning ledning av värme gnistor elektrisk ljusbåge statisk elektricitet utsläpp

11 Brandorsaker i byggnader 2015 totalt Risker Vanligaste riskerna finns i hemmet! Spisen Rökning Anlagda bränder i gemensamma utrymmen och utomhus Regler och rutiner Bör finnas i föreningens trivsel- eller ordningsregler

12 Utan tillstånd får man i flerbostadshus förvara 100 liter brandfarlig vätska och 60 liter gasol per hushåll Vindsförråd Ingen förvaring Lägenhet och inglasad balkong Sprayburkar, gasolflaskor - max 5 liter, brandfarlig vätska i behållare - max 10 liter Öppen balkong Gasolflaskor av högst P11-storlek (26 liter) och brandfarlig vätska i behållare - max 25 liter Garage bottenplan Fordon med tank och reservdunk, inte brandfarlig gas eller vätska i lös behållare Källarförråd Ingen förvaring Annan lokal (t.ex. hobbylokal) Acetylen max 5 liter, gasol i högst P-11 storlek, brandfarlig vätska max 25 liter Mopeder i cykelrum Motorcyklar eller mopeder kan förvaras i cykelförrådet förutsatt att det är: Brandtekniskt avskilt från byggnaden i övrigt. Har en egen ingång från det fria. Är ventilerat direkt till det fria. Golvbrunn i utrymmet bör tätas så att olja och bensin inte samlas i vattenlåset och avger brand- och hälsofarliga ångor. Det kan givetvis finnas andra skäl till att enbart tillåta cyklar Det är upp till varje förening att själva besluta i trivsel- eller ordningsregler! Grillning på balkong Det finns inga brandskyddsaspekter som reglerar grillning på balkong. På en föreningsstämma kan man dock besluta om specifika regler vad gäller exempelvis grillning

13 Förvaring av bildäck En uppsättning däck för det enskilda hushållet är OK. Om det blir däckförvaring av mer yrkesmässig hantering, är det risk att dimensionerande brandbelastning överskrids. Det är upp till föreningen att i sina trivsel- eller ordningsregler fastställa vad som är tillåtet eller inte Barnvagnar eller andra lösa föremål i trapphus Trapphuset utgör den centrala utrymningsvägen Förutsätter att trapphuset hålls fritt från alla former av hinder och brännbart material Barnvagnar, tidningsbuntar, byggmaterial och cyklar mm. får därför inte ens tillfälligt förvaras i trapphus, oavsett hur det placeras Barnvagnar eller andra lösa föremål i trapphus, forts Kan omedelbart flyttas till annan plats 2 kap. 2 LSO samt 24 kap. 4 brottsbalken om nöd

14 Barnvagnar eller andra lösa föremål i trapphus, forts Finns inga förmildrande omständigheter som medger förvaring av barnvagnar i trapphuset! Föreningens styrelse och ytterst ordförande är ansvarig för att utrymningsvägar upprätthåller sin funktion Placering av sop- och returpapperskärl Sopkärl ska placeras så att brand i kärlet inte kan spridas till fasad eller takfot Sopkärl i plast bör placeras i speciella obrännbara sopskåp eller låsas fast på ett säkert avstånd från fasaden Soprum i flerfamiljshus är byggda som separata brandceller för att förhindra brandspridning Utdrag ur ett försäkringsbolags Säkerhetsföreskrifter Brännbart material utomhus På annan tid än under normal arbetstid eller öppethållande får inte brännbart material, till exempel emballage, avfall, lastpallar, sopkärl eller papperskorg förvaras närmare än sex meter från byggnad Ombyggnads- och reparationsarbeten Uppställning av containrar, byggsäckar m m på offentlig plats kräver polistillstånd (ordningslagen 3 kap 1 ) Vid etablering av byggnadsställningar ska utrymning vara säkerställd, där fönster utgör den alternativa utrymningsvägen Räddningstjänstens fordon måste komma fram

15 Brandskydd i tvättstuga Två utrymningsvägar bör finnas I äldre byggnader finns det oftast bara en väg ut. Kan kompenseras med ett utrymningslarm Finns anvisningar för rengöring och skötsel av vitvaror uppsatta i tvättstuga? Handbrandsläckare bör finnas tillgänglig i eller i nära anslutning till tvättstugan Heta Arbeten (brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats) Arbetsmoment som kan riskera att orsaka brand. T.ex. svetsning, skärning, lödning eller arbeten med snabbroterande verktyg. Den som avser att bedriva eller låta bedriva heta arbeten på tillfällig arbetsplats (t ex ägare eller brukare av fastighet) ska skriftligen utse en tillståndsansvarig, som ska bedöma om arbetena medför fara för brand Heta Arbeten (brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats) Innan Heta Arbeten kan utföras måste tre funktioner finnas bemannade 1. tillståndsansvarig 2. hetarbetaren 3. brandvakt Samtliga försäkringsbolag i Sverige ställer krav på att dessa personer ska ha certifikat för Heta Arbeten. Kraven regleras i försäkringsbolagens försäkringsvillkor

16 Heta Arbeten - bostadsrättsföreningar I fastighetsförsäkringen finns säkerhetsregler som ställer krav på hur Heta Arbeten ska utföras. Bostadsrättsföreningen ansvarar för att säkerhetsreglerna följs Styrelsen (ordförande) ytterst ansvarig Gäller även vid arbete hos enskild bostadsrättsinnehavare Tillståndsansvaret kan delegeras till entreprenören Mer info Byggnads- och verksamhetsbeskrivning Ska finnas för att användas vid kommunikation med myndigheter och andra externa intressenter En brandskyddsbeskrivning ska ingå i byggnadsbeskrivningen för att visa byggnadens brandtekniska installationer och system ägaren ska kunna redogöra för detta Brandskyddsdokumentation Krav i byggreglerna sedan 1994 Bör redovisa brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, plan för kontroll och underhåll mm. Innan handlingar tillsammans med bygglovhanteringen

17 Brandskyddsbeskrivning Kontrollsystemet Regelbundna egenkontroller Byggnadstekniska brandskyddet Efterlevnad av regler och rutiner Kontroller av det byggnadstekniska brandskyddet Eldstäder och rökkanaler Ventilation Utrymningsvägar Räddningsvägar Brandcellsindelning Utrymningsskyltar Nödbelysning Stigarledning Brandventilation

18 Eldstäder och rökkanaler Sotning och brandskyddskontroll Ansvaret ligger hos kommunen BRF anmälningsplikt vid ny- eller ombyggnation av eldstäder och rökkanaler Öppna spisar och kakelugnar Information till boende Värmepanna Rutiner för skötsel och underhåll anslagna i pannrummet Ventilation Byggnadens ägare, dvs. bostadsrättsföreningen, ska se till att OVK (obligatorisk ventilationskontroll) utförs OBS! Det finns inget krav att kontrollera brandskyddet vid en OVK-besiktning i ett ventilationssystem, såsom brandspjäll mm. Risk finns att ingen kontrollerar brandskyddet Utrymningsvägar i flerbostadshus Grundregeln - två vägar ut från lokaler där man vistas mer är tillfälligt. Förutom bostaden räknas gemensam tvättstuga, garage och liknande till sådana lokaler. Trapphus räknas alltid som utrymningsväg

19 Utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Maskinstege ca: 8 vån. (23 m) Bärbar stegutrustning ca: 3-4 våningar 11m Vad kan räddningstjänsten göra i din kommun? Insatstid? Vilka höjdfordon finns? Hur stor styrka kommer? När kan stegutrymning påbörjas? Hur ser framkomligheten ut? Kontroll av utrymningsvägar Framkomlighet Brännbara föremål Dörrars öppningsbarhet

20 Räddningsväg Där gatunätet inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med utrymning och släckinsats Kontroll av räddningsväg väl uppmärkta fria från hinder snöröjda under vintern Brandcellsgränser Brand ska inte kunna sprida sig vidare inom en viss tid mellan olika utrymmen Indelningarna kallas brandceller Varje lägenhet egen brandcell normalt i minst en timme Kontrollera att dörrar är stängda i brandcellsgränser inga skador eller otätheter finns genomföringar i väggar, golv och tak är täta

21 Kontroll av utrymningsskyltar (vägledande markering) Förekommer i samlingslokaler och lokaler som saknar dagsljusinsläpp t.ex. Garage Källare Belysta eller genomlysta, normalt försedda med nödbelysning Kontrollmetod Gör en bedömning om skylten är väl synlig från lämpliga punkter i lokalen och att den fungerar, dvs är hel och lyser, ej skymd Kontroll av nödbelysning 1. Bryt den ordinarie spänningen 2. Kontrollera att lamporna fungerar 3. Kapacitetsprov (60 minuter) en gång per år I byggnader > 8 våningar Stigarledning 1. Kontrollera att luckan för varje uttag är öppningsbar. 2. Öppna och stäng samtliga uttag. 3. Kontrollera att skylt som anger stigarledning, är på plats i entréplanet och att den ej är skymd

22 Brandgasventilation Syfte underlätta utrymning och räddningstjänstens insats Funktion ventilera ut brandgaserna Kan utgöras av fläkt, lucka eller fönster Kontrollera att luckor och fläktar fungerar! Brandgasventilation Förekommer På vind i byggnad > 4 vån med förrådsutrymme I trapphus I källare och garage Hisschaktets topp Brandvarnare Äldre byggnader (före 1 januari 1999) Allmänt råd till LSO 2kap 2 som ställer krav på brandvarnare (hålla utrustning för livräddning vid brand) Nyare byggander (BBR 7 sedan 1 januari 1999) Bostäder skall förses med anordning för tidig upptäckt av brand samt utrymningslarm. Ägaren ansvarar för installationen och nyttjanderättshavaren för skötseln

23 Brandskyddsföreningen rekommenderar Alla bostäder ska ha brandvarnare Helst en i varje rum Sätts upp av bostadsrättsföreningen Sköts och underhålls av den boende Uppföljning Styrelsen följer upp Brandskyddsarbetet bör utvärderas Redovisning att man fullgjort lagstadgade skyldigheter Skriftlig redogörelse

24 Utökad skyldighet för ägare (2kap. 3 LSO) Ägaren skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet till kommunen En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet Vilka objekt omfattas? Vård, omsorg och kriminalvård m.m. (fler än 3, hjälpbehov, ständigt inlåsta) Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg (förskola som inte enbart ligger i markplanet och med fler än 15 barn) Hotell och andra tillfälliga boenden Samlingslokaler m.m. (alkoholtillstånd samt fler än 50 sittplatser) Industrier Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand byggnader över 16 vån. garage minst två plan under mark, samt mer än 2000 kvm Tips och rekommendationer Brandskyddsföreningens e-learning Goda råd-blad MSBs folder

25 Tack för visat intresse! Hans Andersson