Smartare miljöinformation

Transkript

1 NATURVÅR DSVERKET DELRAPPORT Ärendenr: NV Smartare miljöinformation Delrapportering av regeringsuppdraget Digitalt först

2 Innehåll Innehåll 2 Uppdraget 3 Naturvårdsverkets inriktning för genomförande 3 Samverkande aktörer 5 Intressenter 5 Ansvariga myndigheter 5 Strategi för kommande arbete 6 Förslag till genomförande 6 Planering, uppföljning och utvärdering av uppdraget 6 Kommunikation om uppdraget 8 Samverkan för uppdragets genomförande 9 Gemensamma insatser 12 Förslag till justeringar av uppdraget 13 2

3 Uppdraget Naturvårdsverket har fått i uppdrag att som utvecklingsmyndighet bidra till smartare miljöinformation 1. Regeringens syfte med uppdraget är att nå en ökad användning av miljöinformation, att bidra till att möta klimatutmaningarna samt att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Regeringens mål med uppdraget är att förbättra tillgängliggörandet av miljöinformation genom att samverka kring befintlig miljöinformation och att utveckla ny. Regeringen anger att Naturvårdsverket ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum och främja öppen och datadriven innovation. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1 augusti Uppdraget förutsätter samarbete med berörda aktörer. Naturvårdsverket har fört en löpande dialog för att kunna sammanställa detta dokument som utgör delrapportering i den struktur regeringen anger. Dokumentet kompletteras av två bilagor: 1. Fördjupningsmaterial inför fortsatt arbete 2. Sammanställning av inkomna synpunkter Naturvårdsverkets inriktning för genomförande Miljöinformation 3 är all information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller annan materiell form om a) tillståndet för miljön b) påverkansfaktorer c) åtgärder d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen e) ekonomiska analyser och antaganden f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av a, b och c 1 Regeringsbeslut N2016/02035/EF, NV , se bilaga 1 bild 2 2 Se rapporteringskrav bilaga 1, bild 3 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG artikel 2, se definition bilaga 1 bild 4 3

4 Regeringen anger att miljöinformation är en strategisk resurs. Naturvårdsverket har enligt instruktion uppdrag att utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning samt göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Regeringens uppdrag om digitalt först innebär en fokusering av frågan. Naturvårdsverket vill starta om det existerande systemet 4 för samverkan om miljöinformation så det blir enkelt för olika intressenter att göra det de redan gör/vill göra, och enkelt att uppfylla sina skyldigheter 5. Enterprisearkitektur 6 utgör ett stöd för förändring som utgår från ett systemsynsätt. För att syfte och mål ska uppnås behöver genomförandet av uppdraget inriktas på att stödja den omställning mot hållbarhet som redan pågår i samhället genom att ge individen möjlighet att delta och påverka. Detta innebär att uppdraget inriktas mot att ansvariga myndigheter i samverkan ska: Sprida och förklara miljöinformationen Digitalisera och samordna sina processer och sin information Uppmuntra till deltagande, innovation och ansvarstagande 4 Ordet system används i denna rapport i allmän bemärkelse. Exempelvis interagerar aktörer, roller och kompetenser i olika processer utifrån olika typer av stimuli för att uppnå en effekt. Processer kan vara manuella och/eller automatiserade och kan få stöd av olika typer av verksamhetsstöd. Information kan både produceras och konsumeras. kan hanteras manuellt och/eller digitalt och kan få stöd av olika typer av informationssystem. Systembegrepp, se bilaga 1, bild 5 5 En arbetsmodell har utarbetats, se bilaga 1 bild 6 6 Arkitekturbegrepp, se bilaga 1, bild 7 4

5 Samverkande aktörer Intressenter Sektorn för miljövaror och tjänster (miljösektorn) består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning 7. Intressenter finns i tre parallella system där en intressent kan agera i flera. Miljömålssystemet. Här finns de intressenter som utifrån olika roller arbetar för och bidrar till att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Under perioden ska kopplingen till FN:s hållbarhetsmål och till parallella mål för exempelvis klimat, friluftsliv och regional utveckling beaktas. Innovationssystemet. Här finns de intressenter som utifrån olika roller arbetar för och bidrar till att främja hållbar tillväxt i Sverige genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Under perioden ska utvecklingen av olika EU-initiativ såsom Open Innovation 2.0 och The European Network of Living Labs (ENoLL) beaktas. Digitaliseringssystemet. Här finns de intressenter som utifrån olika roller arbetar för och bidrar till att uppnå regeringens e-förvaltningsmål i Sverige. Under perioden ska genomförandet av FN:s Århuskonvention, EU:s direktiv för allmänhetens tillgång till miljöinformation, PSI-direktivet och Inspire-direktivet, tjänstedirektivet, utvecklingen av egovernment Action Plan, European Interoperability Strategy & Framework och EU:s Digitala agenda, Digital single market strategy, programmet för digitala interoperabilitetstjänster (ISA²), regelverket kring officiell statistik, utvecklingen av en ny svensk digital agenda och den nationella geodatastrategin beaktas. Ansvariga myndigheter För att möta intressenternas behov behöver ansvariga myndigheter genomföra insatser i samverkan. Med ansvariga myndigheter avser vi främst de som Har ett ansvar enligt miljölagstiftningen Har en roll i miljömålssystemet Har ett ansvar enligt miljöledningsförordningen 7 Statistiska centralbyrån/eurostat 5

6 Strategi för kommande arbete Naturvårdsverket utgår från att stor förändring sker i små steg. Grunden för arbetet är den styrning som FN, EU och regeringen anger. Kort uttryckt anger strategin för hantering av miljödata 8 och nedan strategier initialt riktning för uppdragets genomförande: Det finns gemensamma frågor och egna frågor. Gemensamma frågor avseende exempelvis processer och verksamhetsregler, definitioner, begrepp och standarder löser aktörer gemensamt med lyhördhet för olika aktörers förutsättningar. Var och en löser sina egna frågor. Förändring initieras utifrån behov, dvs digitalisering inom miljösektorn genomförs via de ordinarie arbetsuppgifter och uppdrag som vi ändå ska utföra. Vi återbrukar information, lösningsmönster, lösningar och kod inom miljösektorn och i offentlig sektor. Utveckling och förvaltning av lösningar utgår från aktörers utpekade ansvar och befintliga stöd. Förslag till genomförande Planering, uppföljning och utvärdering av uppdraget En plan ska tas fram för hur Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget. Planen ska utgå från Naturvårdsverkets verksamhetslogik och ska kunna tjäna som underlag för redovisning av uppdraget utifrån regeringens beslut. En löpande utvärdering utförs. Genomförandeplanen ska utgå från: De styrande rättsakter och dokument som gäller inom miljömåls-, innovations- och digitaliseringssystemen, och aktivt driva de förändringar som krävs De stödjande strukturer och dokument som gäller inom miljömåls-, innovations- och digitaliseringssystemen, och aktivt driva de förändringar som krävs De existerande forum, initiativ och lösningar som bidrar till digitalisering i miljösektorn, och aktivt driva att kompletterande initiativ i form av linjeaktiviteter, utvecklingsprojekt, förvaltnings- och avvecklingsaktiviteter startas 8 6

7 Naturvårdsverket har beskrivit hur uppstart av samverkansarbetet kan ske i en bild som kommunicerats i olika sammanhang 9, nedan finns utifrån det indikativa tider och aktiviteter beskrivna. Havs- och vattenmyndigheten ska beredas plats att aktivt delta i varje aktivitet utifrån ansvaret för ett eventuellt program för Hav och vatten. När Aktivitet Deltagare Öppna webbinarier - delrapport , hantering av synpunkter Samverkansparter, uppdragsgivare och andra som är intresserade - budskap från regeringen Beslut om NV:s plan för NV regeringsuppdraget :a version av förslag strategisk styrning kring miljöinformation NV Workshop strategisk styrning kring miljöinformation inkl var viktiga frågor hanteras fortsättningsvis MIT-parterna, dagens deltagare och ev övriga personer som kan hjälpa till att få fram ett bra förslag på framtida strategiskt forum MIT-parterna, utsedda personer på strategisk nivå NV XX Kickoff strategisk styrning kring miljöinformation :a version övergripande målmodell kring miljöinformation Webbinarium 1:a version Samverkansparter, övergripande målmodell kring uppdragsgivare och andra som miljöinformation är intresserade Test 1:a version målmodell IED-forum och IED-styrgrupp XX Justering 1:a version målmodell IED arkitekturforum :a version ramverk NV programplanering Workshop 1:a version ramverk Intresserade ansvariga programplanering myndigheter Test 1:a version ramverk IED-forum och IED-styrgrupp 07 programplanering 2016XX Justering 1:a version ramverk IED projektledarforum programplanering 9 Se bilaga 1,bild 8. 7

8 Kickoff arbetsmodell - sätta övergripande målmodell och ramverk programplanering - diskutera processen att ta fram förändringsplan och vilka insatser som varje program behöver ta drivansvar för i kort perspektiv - konstituera strategisk styrning och samverkansprogram Samverkansparter, uppdragsgivare Hösten 2016 Löpande dialog om nytt arbetssätt NV Hösten 2016 Löpande dialog om nytt arbetssätt i befintliga forum Miljömålsforum, esam, NV:s innovationsuppdrag m fl Hösten 2016 Riktad dialog med de myndigheter som har särskilt ansvar eller särskilda behov SJV, Sks, MSB, DV, HaV, miljömålsforum, näringslivets miljömålssamordnare m fl Våren 2017 Sätta kommunikationsplan Våren 2017 Sätta former för omvärldsanalys Våren 2017 Sätta förändringsplan Kommunikation om uppdraget Naturvårdsverket bygger arbetet på att bjuda in till olika former av deltagande. Intressenter som inte är direkt inblandade i gemensamma initiativ ska kunna hålla sig informerade och kunna bidra på andra sätt. Eftersom Naturvårdsverket ser att en långsiktigt hållbar samverkansstruktur behöver sättas kommer aktiviteter och resultat inom regeringsuppdraget att kommuniceras löpande i alla de sammanhang där Naturvårdsverket möter olika intressenter. Utöver det kan särskilda kommunikationsinsatser behövas. En kommunikationsplan ska tas fram, initialt ser vi behov av och har riggat för: En öppen hemsida där presentationer, underlag, planer, styrande dokument, filmer från webbinarier m.m. görs tillgängliga för alla intresserade 10. En funktionsbrevlåda för enkel kommunikation med Naturvårdsverket 11 dit vem som helst kan mejla. Återkommande webbinarier som ger möjlighet att få kompletterande information. Två har genomförts med samma syfte; att samla in synpunkter på det tänkta arbetssättet för uppdraget via chatt. Webbinarierna har varit öppna för alla intresserade. Återkommande nyhetsbrev som ger kort och aktuell information, där vem som helst kan anmäla sig till sändlistan via funktionsbrevlådan Sverige/Regeringsuppdrag/Digitalt-forst--smartaremiljoinformation/%20om%20ni%20inte%20kan%20vara%20me 11 digitaltforst@naturvardsverket.se 8

9 Samverkan för uppdragets genomförande I samverkan för uppdragets genomförande är det särskilt viktigt att från start utforma arbetssättet utifrån och dra nytta av: Olika aktörers ansvar för och intresse av produktion och konsumtion av miljöinformation Centrala myndigheters förmåga att samverka i digitaliseringsfrågor tvärs politikområden och organisationsgränser Länsstyrelsernas samverkan och förmåga att agera som en part i frågor om miljöinformation Mark- och miljödomstolarnas samt överprövningsinstansers förmåga att via Domstolsverket agera som en part i frågor om miljöinformation Kommunernas förmåga att via SKL och användarföreningarna för verksamhetsstöd agera som en part i frågor om miljöinformation Regionernas ansvar för regional utveckling Den befintliga samverkan kring geografisk information där Geodatarådet samlar relevanta parter kring strategiska områden, bl a innovationsteam Företags behov och möjligheten att i första hand utgå ifrån befintliga sammanhang för att inhämta kunskap och erfarenheter, exempelvis via befintliga fokusgrupper Bankers och finansinstituts behov för att kunna bidra till Agenda 2030 Utvecklares behov av miljöinformation för att utveckla nya innovativa lösningar Allmänhetens behov och möjligheten att i första hand utgå ifrån befintliga sammanhang för att inhämta kunskap och erfarenheter, exempelvis via befintliga fokusgrupper Universitet och lärosätens roll i digitaliseringen inom miljösektorn ESV:s uppdrag, styrning och stöd Naturvårdsverket ser att en långsiktigt hållbar samverkansstruktur behöver etableras om digitalisering inom miljösektorn ska ge önskad effekt. Samverkansstrukturen ska klara att hantera både befintliga samverkansinitiativ och nya förändringsbehov/- krav över tid på strategisk, taktisk och operativ nivå. På strategisk nivå ser Naturvårdsverket behov av ett långsiktigt samverkansforum för miljöinformation. Diskussioner har förts inom ramen för MIT 12, en gruppering som under lång tid varit ett framgångsrikt samverkanskoncept. Ett strategiskt samverkansforum bildar arbetsgrupper kring gemensamma strategiska frågor så forumets aktörer kan göra formella överenskommelser. Den arbetsmetod som använts för att ta fram och komma överens om strategin för miljödatahantering bedöms kunna återanvändas så att övriga intressenter signerar avsiktsförklaringar och därmed bildar defacto-standarder. 12 MIT utgör ett strategiskt samverkansråd inom vilken ingår förvaltning och utveckling av verksamhetsstöd (inklusive IT-stöd) inom miljöskydd, natur, vatten och miljömål, där det föreligger behov av myndighetsgemensamma insatser eller finns myndighetsgemensamma intressen av att utveckla en ökad samverkan mellan myndigheterna. 9

10 Det strategiska samverkansforumet kan också ta långsiktigt ansvar att övergripande följa upp, förvalta och vidareutveckla strategiska överenskommelser. På taktisk/operativ nivå behöver styrgrupper, expertforum mm för miljöinformation kunna återanvändas för nya behov. Med en tematisk indelning i program underlättas bemanning av olika grupper, en idé är att programmen bemannas utifrån teman Miljöskydd, Natur samt Hav- och vatten. Drivansvar för programmen kan då fördelas på Naturvårdsverket respektive Havs- och vattenmyndigheten. En programstyrgrupp kan göra överenskommelser inom sitt ansvarsområde. För frågor som berör flera program kan drivansvaret läggas på ett av dem, och arbetssätt och lösningar kan återbrukas mellan programmen. Utöver tematiska frågor behöver programmen ta höjd för att följa utvecklingen av systemfrågor och hur miljöinformation kan bidra till arbetet, t ex: Grön infrastruktur Hållbara städer Cirkulär ekonomi Livscykelanalyser/LCA t ex footprints Samhällsskydd-/krisberedskap/krishantering Programarbetssättet kan sammanfattas enligt nedan. Därutöver kan varje initiativ (utveckling, förvaltning, avveckling) välja att sätta upp de styrgrupper och referensgrupper som krävs men med utgångspunkt i att så många gemensamma frågor som möjligt hanteras i de gemensamma forumen. Naturvårdsverket deltar i samverkansprogrammet esam där miljösektorn möter nationella planer, ramverk och vägledningar. Det är här sektorsövergripande förvaltningsjuridiska lösningsmönster, definitioner och begrepp växer fram och etableras. Samverkan med övriga utvecklingsmyndigheter specifikt kring uppdragens genomförande är värdefullt exempelvis när det gäller att skapa effektiva samverkansstrukturer över sakområden, och avseende samarbete kring metoder och verktyg. 10

11 Övrig samverkan med offentlig förvaltning genomförs med Naturvårdsverket som part eller per samverkansprogram på det sätt som bedöms ändamålsenligt. Ett samarbetsområde är exempelvis utbyte av grund-/bas-/masterdata och återbruk av nationella tjänster. Samverkande aktörer inom miljösektorn bidrar med olika typer av kompetens per samverkansprogram: Sammanhållande kompetens (koordinering, planering och uppföljning) Arkitekter (drivkrafter, verksamhet, information och teknik) Jurister (förvaltningsrätt, miljörätt och avtalsrätt) Sakkompetens inom miljöområdet utifrån de sakfrågor som behandlas Kommunikationskompetens Informationssäkerhetsspecialister IT-specialister Om någon part inte har kompetens får man åka med och lära av andra. Arbetssättet förutsätter att rätt kompetens deltar i arbetet från ax till limpa, inte i varje moment men över tid. Det arbetssätt vi idag ofta använder (vattenfall) behöver ofta ersättas med ett iterativt arbetssätt där de olika kompetenserna i större utsträckning bidrar i alla skeden. 11

12 Gemensamma insatser En gemensam vision och målmodell arbetas fram utifrån regeringens styrning och erfarenheter från IED-samarbetet 13, så att: Det blir tydligt hur digitalisering bidrar till arbetet inom miljömålssystemet och att effekter av digitalisering kan följas upp som ett resultat Det blir tydligt hur digitalisering bidrar till arbetet inom innovationssystemet och att effekter av digitalisering kan följas upp som ett resultat Effekter av digitalisering inom miljösektorn kan följas upp som en del av digitaliseringen inom offentlig förvaltning i Sverige En gemensam förändringsplan som styr mot dessa gemensamma mål ska tas fram. Förändringsplanen ska innehålla/tydliggöra: Hur insatser kopplar till den gemensamma målmodellen De olika initiativens leveranser och planerade nyttor Hur de olika nyttorna bidrar till uppfyllnad av de gemensamma målen Ansvar för leveranser och nyttohemtagning Relationen till den nationella utvecklingsportföljen och nationell uppföljning av statsförvaltningens digitalisering (ESV) Naturvårdsverket kan redan idag se att mycket planeras och pågår som på olika sätt kan antas stödja digitaliseringen inom miljösektorn, nedan finns en del av dessa initiativ beskrivna. Digitala tjänster som exempelvis möjliggör att vi kan: Söka och prenumerera på information om och i myndighetsdokument Söka, se, utforska och hämta uppgifter ur myndigheternas register Se och förstå myndighetsprocesser Delta i myndighetsprocesser Handlägga i myndighetsprocesser Kommunicera mellan verksamhetsutövare (företag) och myndighet Kommunicera mellan privatperson/ickestatlig organisation och myndighet Kommunicera mellan myndigheter Leverera, validera och registerhålla data Presentera miljöinformation i text, karta och indikator 13 Metod, se bilaga 1, bild 9 12

13 Dessa digitala tjänster behöver kvalitetssäkras genom gemensamt arbete för juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk interoperabilitet. Detta kan exempelvis innebära: Fortsatt förvaltning och breddning av gemensam strategi för hantering av miljödata Införa systematisk process för tillgängliggörande av öppna data Säkerställande av principer för informations- och IT-säkerhet Identifiering och uppsättning av informationsförsörjningskedjor Upprättande av strukturer för specifika avtal och överenskommelser inklusive datavärdskap Hantering av grund-/bas-/masterdata och validering av data Hantering av metadata Beskrivning av en gemensam målarkitektur för miljöinformationshantering 14 Vi behöver också gemensamma insatser som möjliggör effektivt vidareutnyttjande av data, exempelvis: Bereda ny eller förändrad lagstiftning och andra styrande dokument som balanserar allmänhetens rätt till information gentemot den enskilde individens rätt till integritet Säkerställa en effektiv förvaltning av information, data och teknik Tillhandahålla labbmiljöer, hackathons, utvecklingsmiljöer och nationella och internationella lärplattformar Stödja och uppmuntra medborgardrivna initiativ som kan komplettera myndigheters uppdrag: Crowd sourcing (data som kommer från allmänheten), Crowd creation (gemensam utveckling i öppen källkod), Citizen science (gemensam forskning) och Crowd funding (gemensam finansiering) Behovsstyrd forskning inom informatikområdet Förslag till justeringar av uppdraget Naturvårdsverket ser inga behov av att justera uppdraget. Vi ser att det finns möjligheter att komplettera med hur digitalisering bidrar till andra viktiga perspektiv såsom klimat, friluftsliv och regional utveckling. 14 Se exempel i bilaga 1, bild 10 13

14 Bilaga 1 Fördjupningsmaterial inför fortsatt arbete Detta bildspel samlar några centrala bilder som kommer att utgöra utgångspunkt och utvecklas vidare i det fortsatta samverkansarbetet. Bilderna kan även användas för att kommunicera uppdrag och arbetssätt i olika sammanhang. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Regeringsbeslut: Digitalt först - smartare miljöinformation Bidra till att möta klimatutmaningen Syfte: Nå en ökad användning av miljöinformationen Nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet Mål: Att förbättra tillgängliggörandet av miljöinformation Miljöinformation - strategisk resurs Genom att förbättra tillgängligheten till data skapas förutsättningar för nya digital tjänster och lösningar Möjliggöra smarta tjänster för medborgare och företag Effektivisera informationsförsörjningen mellan offentliga aktörer Sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum Främja öppen och datadriven innovation Bidra till att nå miljömålen Informationsinfrastruktur: Samla Samordna Tillgängliggöra Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Rapporteringskrav i uppdraget /8 Q1 Q1 Senast 28/ Delrapport 1 (plan) Inriktning Aktörer Strategi Förslag till genomförande Förslag till justeringar av uppdraget Redovisning av genomförande (årsredovisning) Redovisning av genomförande (årsredovisning) Redovisning i enlighet med Ekonomistyrningsverkets anvisningar Nationell utvecklingsportfölj? Nyttorealisering? XXX YYY Slutredovisning Möjligheter till ökad samverkan samt potentiell nytta Lösningar som tagits fram, inkl nyttor som realiserats Hinder för framgång samt förslag på lösningar Hur nyttorealiseringen hos aktörer har utvecklats Hur arbetet bidragit till att uppnå regeringens mål

17 Miljöinformation en strategisk resurs MILJÖINFORMATION - All information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller annan materiell form om: a) tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, mark, land, landskap och naturområden, inbegripet våtmarker, kust- och havsområden, biologisk mångfald och dess delar, inklusive genetiskt modifierade organismer, och samspelet mellan dessa delar, b) faktorer som substanser, energi, buller, strålning eller avfall, inklusive radioaktivt avfall, utsläpp i luften, utsläpp i vattnet och andra utsläpp i miljön som påverkar eller troligtvis påverkar de delar av miljön som anges i a, c) åtgärder (inklusive förvaltningsåtgärder) som policy, lagstiftning, planer, program, miljöavtal och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar de delar och faktorer som anges i a och b samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda dessa delar, d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen, e) kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser och antaganden som används inom ramen för de åtgärder och verksamheter som anges i c, och f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av tillståndet i de delar av miljön som anges i a eller, genom dessa delar, av någon av de faktorer som anges i b och c. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 Systembegrepp System, helhet sammansatt av flera delar, samling element som hänger samman med varandra så att de bildar en ordnad helhet (jämför struktur). System i denna allmänna bemärkelse uppträder i de mest skilda sammanhang såväl inom som utom vetenskapen. (Nationalencyklopedin) Systems thinking is the process of understanding how things, regarded as systems, influence one another within a whole. In nature, systems thinking examples include ecosystems in which various elements such as air, water, movement, plants, and animals work together to survive or perish. In organizations, systems consist of people, structures, and processes that work together to make an organization "healthy" or "unhealthy. ( Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Arbetsmodell STYRNING SAMVERKAN Råd för digitalisering ESV esam GEMENSAM PLANERING OCH KOORDINERING FÖRÄNDRINGSINITIATIV PER MYNDIGHET Myndighetsegna beslutsunderlag inkl nyttoanalys NV: Plan regeringsuppdrag Näringslivets miljömålssamordnare Myndighetsegna direktiv/ planer Gemensam ma beslutsunderlag inkl nyttoanalys Miljösektorn: Gemensam förändringsplan NV: Direktiv regeringsuppdrag Gemensamma direktiv/ planer Utvecklingsmyndigheter Regeringskansliet Strategisk samverkan miljöinfo Nyttorealiseringsaktiviteter Regional utveckling Ramverk planering och uppföljning/ program EU Förändringsmål utifrån e-förvaltningsmål och miljömål Samverkansprogram Miljöskydd Samverkansprogram Natur Samverkansprogram Hav och vatten FN Miljömålsrådets aktörer Strategisk miljömålsgrupp Samverkansgrupp miljömål RUS UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, REDOVISNING Linjeaktiviteter Förvaltningsaktiviteter Utvecklingsaktiviteter Avvecklingsaktiviteter

20 Arkitekturbegrepp Arkitektur Avser grundläggande koncept eller egenskaper hos ett system i sin omgivning, förkroppsligad genom sina element och sina relationer, samt principer för dess utformning och evolution. (ISO/IEC/IEEE 42010:2011Systems and software engineering, översättning) Arkitekturarbete Avser processen att skapa, definiera, uttrycka, dokumentera, kommunicera, säkerställa korrekt implementation av, underhålla och förbättra en arkitektur under ett systems hela livscykel. (ISO/IEC/IEEE 42010:2011Systems and software engineering, översättning) Arkitekturbeskrivningar Med arkitekturbeskrivningar avses beskrivningar (av varierande detaljeringsgrad) av en existerande, eller framtida, arkitektur. (ISO/IEC/IEEE 42010:2011Systems and software engineering, översättning) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Uppstartsfas RU Digitalt först - miljöinformation Råd för digitalisering Utvecklingsmyndigheter Regeringskansliet ESV esam Miljömålsrådets aktörer Strategisk miljömålsgrupp Samverkansgrupp miljömål RUS Näringslivets miljömålssamordnare Strategisk samverkan miljöinfo. MIT-möte sept MIT-möte nov Samverkansprogram Miljöskydd Samverkansprogram Natur IEDworkshop Övrig samverkan utifrån behov Digitalt först: webb-/lyncmöten, infomejl m m Samverkansprogram Hav och vatten Digitalt först: kick-off och löpande samverkan NV: Direktiv regeringsuppdrag Förändringsmål utifrån e-förvaltningsmål och miljömål Ramverk planering och uppföljning/ program Miljösektorn: Gemensam förändringsplan NV: Plan regeringsuppdrag Gemensamma direktiv/ planer Gemensam ma beslutsunderlag inkl nyttoanalys

22 Målmodellering, v. 0.1 Agenda 2030 Hållbarhetsmålen Innovationsmålen E-förvaltningsmålen IT-målen Miljömålen Miljösektorgemensam målmodell för långsiktig samverkan om miljöinformation Programgemensam målmodell för långsiktig samverkan om miljöinformation Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

23 Målarkitektur för miljöinformationshantering, v. 0.1 FN/EU/Regering/Riksdag Statliga myndigheter Kommuner Utbildning Forskning Media Ideella organisationer Företag Allmänhet Överenskomna verksamhetsregler Verksamhetsprocesser Delresultat Slutresultat Överenskomna standarder Tillgängliggörande Metadata Maskinella gränssnitt Kommunikationsgränssnitt (e-tjänster, webbsidor) Överenskomna standarder Lagring Behörigheter och identiteter Stödsystem Lagring av data för tillgängliggörande Indikatorer Rapporter Verksamhetssystem Myndighetsdokument Värdeinformation Masterdata Fakta Överenskomna standarder Insamling Datainsamling

24 1(2) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE C TI O N A GE N CY Anna Otmalm Tel: Bilaga delrapportering 2016 RU Digitalt först Ärendenr: NV Sammanställning av inkomna synpunkter Uppdraget förutsätter samarbete med berörda aktörer. Naturvårdsverket har fört dialog i befintliga sammanhang, och särskilt sökt dialog genom: Att informera om uppdraget och arbetet via en hemsida 1 Att informera om uppdraget och arbetet via ett informationsmejl Att erbjuda kontakt genom en e-postbrevlåda 2 Deltagande i konferensen Offentliga rummet Deltagande i samverkansprogrammet e-sam och direkt dialog med regeringskansliet Öppna webbinarier den 24 maj och den 2 juni 2016 i syfte att informera om och få input till arbetet med regeringsuppdraget Digitalt först. Dialoger och webbinarier har gett möjlighet att muntligt beskriva det som vi sedan uttryckt i skrift. Skriftliga synpunkter på arbetsmaterialet som gick ut den 7 juni har inkommit från Havs- och vattenmyndigheten, SMHI, SLU och medarbetare på Naturvårdsverket. Svaren är generellt positiva till inriktning och arbetssätt, och inget avgörande hinder för dessa har framförts. Vi möts av en lust att vara med och bidra, man uttrycker att det behövs ett större grepp på frågan om miljöinformation. Olika intressenter ser problembilden och håller i stort med om föreslaget arbetssätt, man vill komma igång och man vill samarbeta. Man uttrycker behov att jobba i små steg och att avgränsa insatser mot befintliga ansvar och uppdrag, det gäller att hitta rätt arbetspaket. Många betonar betydelsen av ett effektivt arbetssätt och en öppen process där många aktörer med olika intressen behöver kunna delta på olika sätt. Behovet av att avveckla befintliga arbetssätt och lösningar upplevs som en stor fråga. Nedan några specifika nedslag i synpunkterna och hur Naturvårdsverket har beaktat dessa. 1 Sverige/Regeringsuppdrag/Digitalt-forst--smartare-miljoinformation/ 2 digitaltforst@naturvardsverket.se BES ÖK: S TOC KHO L M VAL HA L L AV Ä GE N 195 ÖS TE R S UN D F ORS K AR E NS VÄ G 5, HUS UB POS T: S TO CK H OL M TEL: FAX: E- P OS T: RE GIS TRA TO R@NAT UR VA RDS V ER K E T. S E IN TER N ET: WWW. N AT URV ARDS V ERK ET. SE

25 NATURVÅRDSVERKET 2(2) Konkretisering av insatser Många har efterfrågat konkreta beskrivningar av vad vi ska göra och i vilken ordning. Naturvårdsverket har i delrapporten tydliggjort det vi ser redan pågår eller planeras, insatser utöver dessa ser vi ska tydliggöras och planeras i samverkan mellan berörda aktörer utgående från konkreta gemensamma behov och möjligheter. Detta synsätt stärks av att konkreta exempel som kommunicerats i processen inför delrapporteringen har ifrågasatts och av att kommentarer varit motsägande. Det är tydligt att det är för tidigt att vara konkret. Olika parter och individer befinner sig på olika ställen varför Naturvårdsverket valt att tydligöra viktiga perspektiv och exempel på insatser snarare än att försöka vara tydlig med vad som ska ligga i varje program. Det får bli en senare fråga i samverkan mellan berörda parter. Programarbetsformen Den föreslagna programarbetsformen får starkt stöd, både utifrån att befintligt IED-program fungerar bra, och utifrån att antalet styrande forum behöver begränsas kraftigt om vi ska klara digitaliseringsfrågan. Länsstyrelsen har i olika sammanhang uttryckt att programindelningen känns naturlig medan Havs- och vattenmyndigheten ser otydligheter och överlapp i förslaget till tematisk indelning. HaV saknar exempelvis klargörande kring vilket tema som hanterar klimat, luft, mark och avfall. Ska den föreslagna tematiska indelningen gälla föreslår HaV att namnet på programmet Vatten blir Hav och vatten. Naturvårdsverket har beaktat namnförslaget i delrapporten men ser för övrigt att vi behöver styra och genomföra insatser i ett begränsat antal sammanhang och föreslår därför tre program utifrån vilka kompetenser som har gemensamma frågor. Naturvårdsverket inser att det inte i alla delar är tydligt vilket program som ska ansvara för vad, och hur vi hanterar frågor som inte självklart ryms inom rubrikerna (exempelvis miljömål och mark). Det är dock viktigt att i slutlig indelning av program vara överens om hur vi avgör vad som ska ligga i varje program. Justeringar och kompletteringar i övrigt Flera har fört fram synpunkter om att strategin för miljödatahantering är en viktig utgångspunkt för fortsatt arbete. Det är en viktig synpunkt som förtydligats i delrapporten. Ett antal synpunkter kring behov av kompletteringar har medfört smärre justeringar medan andra inte beaktas då Naturvårdsverket tydligt ser att vi återkommer till frågorna under hösten i samband med exempelvis målmodelleringen. SLU anger i sitt yttrande att man utifrån sitt uppdrag vill ingå i programstyrgrupperna för Natur respektive Vatten. Naturvårdsverket ser att detta kommer att diskuteras och avgöras i den samverkansprocess som planeras under hösten 2016 inför att programmen startas 2017, där är SLU en självklar samverkanspart.