VÄSTERBOTTENS LÄNS KULTURPLAN

Transkript

1 1 VÄSTERBOTTENS LÄNS KULTURPLAN Del 1. Kulturpolitiska mål och prioriterade insatser Remissversion

2 2 Del 1: Innehållsförteckning 1. Om Region Västerbotten 2. Om Regional kulturverksamhet 3. Om kultursamverkansmodellen 4. Om kulturplanen 5. Samverkan och kulturdialoger Nationella kulturpolitiska mål 7. Regional utvecklingsstrategi Regionplan Region Västerbottens kulturpolitiska utgångspunkter 10. Uppföljning av kulturplan 11. Kulturpolitisk organisation 12. Budget Lista på samråd och dialogmöten Del 2: Innehållsförteckning 1. Regionala kulturverksamheter i Västerbotten 1.1 Regional teaterverksamhet 1.2 Regional dans- och musikverksamhet 1.3 Regional museiverksamhet 1.4 Regional biblioteksverksamhet och Läs- och litteraturfrämjande verksamhet 1.5 Konstfrämjande verksamhet Bild och form i Västerbotten 1.6 Kulturfrämjande verksamhet 1.7 Regional arkivverksamhet 1.8 Filmkulturell verksamhet 1.9 Hemslöjdsfrämjande verksamhet 2. Barn och unga 3. Nationella minoriteter 4. Kulturella och kreativa näringar 5. Kultur och hälsa 6. Internationellt arbete 7. Folkbildning

3 3 Om Region Västerbotten Region Västerbotten är ett samverkansorgan med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i Västerbottens län. Medlemmar är regionens 15 kommuner (Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele) och Västerbottens läns landsting. I nära samverkan med medlemmarna och andra parter inom och utanför regionen ska Region Västerbotten med kunskap, engagemang och utvecklingskraft bidra till att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Västerbottens län är Sveriges till ytan näst största region. 12 av regionens 15 kommuner har mindre än invånare och 73 procent av regionens drygt invånare bor i regionens två största städer, Umeå och Skellefteå. Regionens invånare är Västerbottens läns viktigaste resurs. Invånarnas kreativitet och kompetens är central för regionens framtid och Region Västerbotten vill bidra till att skapa livsmiljöer som attraherar fler att vilja bo och verka i länet. Idag flyttar människor i hög utsträckning till stadsregioner och platser där det erbjuds god samhällsservice, attraktiva boendemiljöer och goda sociala strukturer, i vilket bland annat ingår ett aktivt förenings- och kulturliv. Föreningar som engagerar människor är tillsammans med studieförbund, musik- och kulturskolor och bibliotek viktiga delar av regionens kulturella infrastruktur. Viljan att engagera sig är stark i länet. På till exempel folkbildningsområdet ligger Västerbotten statistiskt sett högst i landet. I regionen finns också 18 musik- och teaterföreningar anslutna till Riksteatern Västerbotten, fördelade på 15 kommuner. De kulturarrangemang och föreställningar som anordnas besöks också av en mycket hög andel av befolkningen. Långa inomregionala avstånd och skiftande förutsättningar mellan befolkningsmässigt stora och små kommuner innebär dock att tillgången till kultur är ojämnt fördelad i regionen. Idag finns utvecklad samverkan mellan olika platser i länet, men också över länsgränserna, bland annat mellan kommunerna som ingår i Region 8 och Norrbottenskommunerna Arvidsjaur, Arjeplog samt Strömsund i Jämtlands län. 1 Flera platser i regionen fungerar också som noder som skapar tillgänglighet till kulturell infrastruktur för större områden. Inomregionala nätverk 1 Region 8 består av kommunerna Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Sorsele, Storuman, Malå, Lycksele och Norsjö.

4 4 för lokala arrangörsföreningar är ett framgångsrikt sätt att koordinera tillgången till ett kulturutbud av hög kvalité på många och varierande platser i regionen. Region Västerbotten har i uppdrag att ansvara för regional kulturverksamhet, inklusive regionala resurscentrum för biblioteksutveckling samt och film och rörlig bild genom Länsbiblioteket i Västerbotten och Film i Västerbotten. Region Västerbotten är delägare i fem kulturbolag; Skellefteå museum AB, Skogsmuseet i Lycksele AB, NorrlandsOperan AB, Västerbottens museum AB och Västerbottensteatern AB. I den regionala kulturverksamheten ingår också arkivverksamhet och regional konsulentverksamhet inom områdena dans, konst, musik, mångkultur, amatörteater, slöjd och teater. Kulturinstitutionerna, tillsammans med de yrkesverksamma kulturskaparna, kommunala kulturverksamheter, de fria producenterna och länets folkrörelser föreningar, organisationer och andra ideella intressen utgör delar av regionens kulturella infrastruktur. Dynamiken i regionens kulturliv förutsätter att alla delar i denna infrastruktur ges möjlighet att utvecklas. Även folkhögskolornas utbildningar och kopplingen mellan kultur och högre utbildning och forskning är väsentliga delar i den kulturella infrastrukturen. Umeå universitet, med bland annat Konstnärliga campus med Designhögskolan, Konsthögskolan, Arkitekthögskolan och den nya mötesplatsen Sliperiet, tillsammans med Luleå tekniska universitet, med bland annat verksamhet i Skellefteå, bidrar till att stärka kopplingarna mellan kultur, utbildning och forskning i regionen. Om kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen infördes 2011 i Sverige. Med regionens första kulturplan, som omfattade åren , anslöt sig Region Västerbotten till kultursamverkansmodellen varmed regionförbundet fick ansvar för att motta och fördela det statliga anslaget till regional kulturverksamhet i Västerbottens län. Syftet med kultursamverkansmodellen och fördelningen av statsbidraget är dels att främja att de nationella kulturpolitiska målen uppnås, samtidigt som det ges ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Kultursamverkansmodellen och framtagandet av en regional kulturplan styrs av förordningen SFS 2010:2012. Enligt förordningen ska det finnas en flerårig kulturplan som underlag för statens bidragsgivning till regional kulturverksamhet och den ska tas fram i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och folkrörelser.

5 5 Med regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. (2010:2012) Kulturplanen är ett politiskt styrdokument och ska beskriva prioriteringar för den regionala kulturpolitiken inom följande sju konstområden: Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Regional museiverksamhet Regional biblioteksverksamhet inklusive läs- och litteraturfrämjande verksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet Enligt den förordning som styr kultursamverkansmodellen representeras staten av Statens kulturråd i dialogen med regionförbundet, och det är också angivet i förordningen som styr Kulturrådets verksamhet, att myndigheten ska ha dialog med regionförbundet. (2012:515) Det är också Statens kulturråd som beslutar, med utgångspunkt i länets kulturplan och efter samråd med övriga berörda myndigheter, om nivån på det statliga anslaget till regional kulturverksamhet i Västerbottens län. Efter Kulturrådets beslut föreslår kulturberedningen till förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige hur årets statliga (och regionala) anslag ska fördelas mellan de kulturverksamheter som är berättigade till detta. I tid genomförs denna beslutsprocess under perioden november-mars varje år. Om kulturplanen Västerbottens läns regionala kulturplan presenterar Region Västerbottens mål och prioriteringar för kulturpolitiken under en fyraårsperiod, Regionförbundets kulturberedning är ansvarig för framtagandet av kulturplanen. Denna kulturplan antogs av Förbundsfullmäktige xxx 2015.

6 6 Kulturplanen är uppdelad i två delar. Första delen beskriver Region Västerbottens kulturpolitiska mål, strategiska utgångspunkter och prioriterade insatser för perioden. Denna del av kulturplanen utgör det politiska styrdokument som ska ligga till grund för prioriteringar i budget under perioden och den ligger också till grund för verksamhetsplanering inom Enheten för regional kulturverksamhet. Den andra delen presenterar aktuella förutsättningar och utvecklingsområden kopplat till samverkansmodellens sju konstområden. Inom dessa konstområden presenterar respektive institution/organisation sin verksamhet och kommande periods utvecklingsområden. Inom varje konstområde ligger fokus på de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen (och som därmed uppbär statliga anslag). För att ge en fördjupad och samlad bild av förhållandena inom de olika områdena presenteras också övrig infrastruktur i form av kommunala institutioner, organisationer, fria producenter etc. Utvecklingsfrågor som rör barn och unga, nationella minoriteters språk och kultur, kulturella och kreativa näringar, kultur och hälsa och internationellt arbete tas också upp i del 2. Samverkan och kulturdialoger Arbetet med framtagande av ny kulturplan inleddes i september Samråd och dialog med kommuner, regionala kulturverksamheter, professionella kulturskapare och föreningar har utgjort en viktig utgångspunkt för arbetet med kulturplanen. Genom dessa möten och samtal har Region Västerbotten kunnat skapa sig en bild av behov och utmaningar utifrån olika aktörers plattformar, perspektiv och verksamheter. Under arbetet med kulturplanen genomfördes kulturdialoger i xx av länets femton kommuner. Parallellt har det anordnats möten med professionella kulturskapare, med företrädare för länets nationella minoriteter, kulturföreningar i länet och med de regionala kulturverksamheternas företrädare. Här nedan sammanfattas de utmaningar och behov som lyfts i dialogerna med dessa aktörer. Behov och utmaningar utifrån dialogerna i Västerbottens län 1. Utvecklad samverkan Samverkan mellan kommuner, föreningar, folkbildningen, de regionala kulturverksamheterna och professionella kulturskapare är en viktig nyckel till att utveckla kulturens roll i

7 7 lokalsamhället, och därmed hela regionen. Det är i lokalsamhällets behov som det kulturpolitiska arbetet har en av sina utgångspunkter. Regionförbundet lyfts fram som en viktig resurs för att samordna och förmedla kunskap, kontakter, kompetens och mötesplatser. Region Västerbotten har en viktig roll i att kunna främja fler samarbeten mellan kommuner, kulturföreningar/arrangörer/enskilda yrkesutövare och de regionala resurserna i form av institutioner och kulturkonsulenter. 2. Kultur som en del i ett livslångt lärande/skapande-perspektiv Barn och ungas möjligheter att ta del av professionella kulturupplevelser lyfts återkommande i dialogerna. Kulturrådets Skapande skola-anslag är mycket viktiga, då de bidrar till att fler barn och unga får ta del av professionella kulturyttringar, möta professionella kulturskapare och ges möjlighet att utveckla det egna skapandet. Kultur- och musikskolor finns i fjorton av länets femton kommuner. Utmaningarna mellan kommunerna skiljer sig åt, det handlar till exempel om att kunna minska köerna och möta upp efterfrågan av undervisning i vissa instrument eller andra kulturformer ex. dans och teater. Alla barn och unga ska ges möjlighet att ta del av kulturlivet. Kultursatsningar för barn och unga berör både länets skolverksamhet (från förskola till gymnasium) och den regionala kulturverksamheten. Dialogerna visar att samverkan häremellan kan ge förutsättningar för att kultur kan bli en del av ett livslångt lärande/skapande-perspektiv. 3. Kultur av, med och för unga Unga människor ska i högre utsträckning vara delaktiga och ha inflytande över länets kulturliv och ses som en resurs i länets utvecklingsarbete. Tillgång till kultur är grundläggande i en demokrati och ett kraftfullt redskap för ett aktivt deltagande i samhället. Att fortsatt främja ungas organisering är en viktig uppgift och det finns ett behov av en regionalt hållbar struktur som säkerställer att ungas perspektiv tillvaratas. I samband med framtagandet av den regionala kulturplanen har separata kulturdialoger genomförts med personer mellan år (totalt 65 personer). Synpunkterna har sammanställts i skrivningen Unga perspektiv, inspel till Västerbottens läns kulturplan Unga perspektiv, inspel till Västerbottens läns kulturplan Del ett i sammanställningen utgör synpunkter kopplade till de övergripande och strategiska målen i vår nuvarande kulturplan som rör arbetet med barn och unga. Del två är områdesspecifika tips och synpunkter på vad kulturverksamheter bör prioritera vad

8 8 Prioriterade utvecklingsfrågor som lyfts fram i dessa dialoger är behovet av arrangörs- och idéutvecklingsinsatser, mötesplatser mellan unga och beslutsfattare och länsövergripande forum där målgruppen, kulturinstitutioner och andra aktörer på området kan mötas och hitta samverkansmöjligheter. Vikten av att förenkla kontakten mellan medborgare och studieförbund betonas också. Vidare lyfts utvecklingspotentialen i att främja mindre etablerade kulturformer och på så vis aktivera fler medborgare i länets kulturliv. Skolan som arena för att möta och utöva kultur, där kulturen också kan vara ett pedagogiskt verktyg, ses som ett viktigt utvecklingsområde. Föregående års utvecklingsarbete genom Region Västerbottens projekt Ung kultur Västerbotten visar också på ett behov av en strategisk samordningsfunktion på regional nivå som kan säkerställa att barn och unga ges inflytande. 4. Ett mer jämlikt och inkluderande kulturliv Att kunna erbjuda alla invånare i regionen möjlighet att ta del av kulturlivet, att kunna både utöva och uppleva kultur utifrån sina egna förutsättningar, är ett av de långsiktiga målen för regional kulturverksamhet. 3 I kommundialogerna har förutsättningarna för att involvera och inkludera fler varit en återkommande diskussionsfråga. Kulturens möjligheter att bidra till välkomnandet av bland annat nyanlända flyktingar och ensamkommande barn och unga är ett exempel. På detta område finns ett behov av att synliggöra och sprida goda exempel och erfarenhetsutbyten mellan kommuner och kulturlivets aktörer inomregionalt, men också mellan kommuner och regioner nationellt. En fortsatt utveckling av mötesplatser för interkulturell dialog behövs på både kommunal och regional nivå. Det handlar bland annat om att bidra till att öka kunskapen om arbetssätt och metoder som kan synliggöra och förändra strukturer och system som hindrar personer att ta del av och vara en del av kulturlivet. Frågan om hur representationen av personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund i kulturlivet kan stärkas behöver också tas upp. gäller arbete för och med barn och unga. Synpunkterna har skickats till samtliga verksamheter som berörs av den regionala kulturplanen. 3 Utgångspunkten för denna kulturplan är att främja tillgången till kultur för alla, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomisk bakgrund, ska kunna ta del av kulturlivet. I vissa frågor, och vid vissa tidpunkter avser dock Region Västerbotten att under perioden särskilt initiera utvecklingsarbete för att arbeta med en specifik grupp eller fråga i relation till diskrimineringsgrunderna.

9 9 5. Villkor för professionella yrkesutövande kulturskapare Ett vitalt och dynamiskt kulturliv kräver att professionella kulturskapare kan verka under rimliga arbetsvillkor. Utmaningarna är flera. Professionella kulturskapare är en yrkesgrupp i samhället som ofta hamnar i situationer där ekonomisk ersättning för nedlagt arbete inte alltid ses som en självklarhet. Detta kan till exempel bemötas genom att främja en högre grad av professionalism i frågor som rör arvodering av olika typer av uppdrag. Goda förutsättningar för att nå en publik är ett väsentlig fråga för fria professionella kulturskapare. Scenkonstproducenterna i länet lyfter fram utmaningar vad gäller förutsättningarna för turnéverksamheten i regionen. Situationen för länets arrangörer och deras tillgång till resurser för inköp av offentliga föreställningar och skolföreställningar har stor betydelse. De regionala scenkonstbolagen har därtill möjlighet att subventionera sitt utbud till länets arrangörer på ett sätt som ibland skapar obalans gentemot andra producenter. Samtidigt är länets arrangörer helt fria i sina val, det anordnas utbudsdagar och de förmedlande organisationerna marknadsför sina föreställningar, men beslutet om inköp ägs av den lokala arrangörsföreningen eller kommunens barnkultursamordnare. En viktig förutsättning för att kunna behålla kulturskapare i regionen är att det finns goda möjligheter till vidareutveckling och fortbildning. Det finns många professionella kulturskapare som växer upp och utbildar sig i regionen, men som sedan behöver flytta för att det saknas möjligheter till både arbete och vidare utveckling. Detta skulle kunna motverkas genom bättre förutsättningar för residens och ökad tillgång till produktionsstöd, träningslokaler för dans, repetitionslokaler för föreställningar, verkstäder och ateljéer. En tillgänglig fysisk infrastruktur som ger förutsättningar för att skapa och arbete. Det finns behov av mötesplatser där professionella kulturskapare inom olika konstområden kan träffas, en plats där kontakter kan knytas och nya konstnärliga projekt kan uppstå. En plattform där den enskilda kulturskaparen kan komma i kontakt med producenter och nätverk i frågor som rör produktionsstöd (ljud, ljus, film, marknadsföring etc). I dialogerna har det också påpekats att det finns mer som förenar professionella kulturskapare i regionen, än vad som skiljer dem åt vad gäller behov och utmaningar. Det finns ett stort

10 10 intresse för utökad samverkan mellan de olika konstformernas representanter i regionen. Regionens professionella kulturskapare ser gärna att regionförbundet vidareutvecklar sitt arbete med att bjuda in och samordna mötesplatser för dialog och samverkan. Sammanfattning av kulturdialogerna i Västerbottens län De dialoger som genomförts lägger grunden för nya möten och fortsatt fördjupad samverkan mellan regionens kulturinstitutioner/verksamheter och kommunerna med dess kulturverksamhet, föreningar, eldsjälar och yrkesutövande kulturskapare. Dialogerna har också gett inspel till vilka frågor och insatsområden som Region Västerbotten kommer att fokusera på under kommande period. Genom dialogerna, och med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, regionens utvecklingsstrategi och regionförbundets Regionplan, har nya reviderade målsättningar identifierats för kommande års insatser. Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå dessa mål ska kulturpolitiken: Främja allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Regionförbundets kulturpolitik och kulturplan ska utgå från den nationella kulturpolitikens mål och grunda sig på dialog och samverkan med kommuner, professionella kulturskapare och civilsamhällets företrädare och utgå från de länsspecifika förutsättningarna. Men kulturplanen ingår också i en bredare struktur av regionala strategier och planer. Den ska särskilt samspela och inkludera den regionala utvecklingsstrategins prioriteringar, men också Regionförbundets särskilda inriktningsmål, vilka anges i Regionplanen, Region Västerbottens politiska styrdokument Kulturplanen är därmed ett styrdokument som omfattar

11 11 och omfattas av flera andra mål och strategier, som har länets utveckling, attraktivitet och tillväxt i fokus. Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Visionen Från kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region är utgångspunkten för Västerbottens läns regionala utvecklingsstrategi Utvecklingsstrategin omfattar sex delstrategier som tillsammans ska bidra till att främja och stärka de förutsättningar som lägger grunden för en hållbar och attraktiv region. I strategin Samhällen som inkluderar och utvecklar människor ingår delmålet Levande kultur, social ekonomi och fritid. Inom detta delmål betonas vikten av goda möjligheter till kultur, fritid och föreningsliv för att skapa attraktiva samhällen där människor trivs. Tillgång till ett varierat kulturutbud likväl som förutsättningar för eget skapande i alla delar av regionen lyfts fram utifrån dess möjligheter att bidra till livskvalité, personlig utveckling och hälsa. Ett levande kulturliv anses främja utvecklingen av attraktiva livsmiljöer. I länets större orter finns, till skillnad mot länets befolkningsmässigt mindre orter, en kritisk massa som skapar förutsättningar för ett brett och mångsidigt utbud av kulturupplevelser. Det är av vikt att detta utbud är tillgängligt och kan komma hela länet till del. Pilotprojekt kring den digitala teknikens möjligheter för att tillgängliggöra kultur för fler är också en del av strategin Samhällen som inkluderar och utvecklar människor. Den offentligt finansierade kulturens relation till näringslivet är komplex, men ryms också i den regionala utvecklingsstrategin. Kulturella och kreativa näringar är ett av regionens fokusområden för innovation- och näringslivsutveckling. Det finns dock ett behov av att identifiera hur regionens kultur- och näringslivspolitik kan mötas kring en gemensam strategi och målbild. Regionplan Regionplanens inriktningsmål för uppdelade i sex strategiska områden, vilka är hämtade från den regionala utvecklingsstrategin. Regionplanens delstrategi Samhällen som inkluderar och utvecklar människor är särskilt vägledande för regionförbundets verksamhet inom det kulturpolitiska området, tillsammans med mål som rör näringslivsutveckling. Följande inriktningsmål ska särskilt prioriteras inom ramen för den regionala kulturplanen:

12 12 1. Att alla invånare erbjuds likvärdiga förutsättningar att påverka, delta och medverka i samhällslivet. 2. Att alla invånare har tillgång till ett regionalt kulturutbud av hög kvalité och alla invånare ska erbjudas likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur. 3. Fler och växande företag inom i första hand regionens fokusområden. (Kulturella och kreativa näringar utgör ett av fokusområdena). Regionala kulturpolitiska mål Region Västerbottens kulturpolitik bedrivs utifrån ett synsätt baserat på kulturens grundläggande egenvärde. Kulturen ska vara fri, dynamisk och ifrågasättande. Kulturella värden, det vill säga estetiska, andliga, sociala, historiska och symboliska värden, liksom mångfald, är viktiga för samhällsutvecklingen. Dessa värden är viktiga för individers personliga utveckling. De bidrar också till goda förutsättningar för både hälsa, livsmiljö, regional tillväxt och demokratisk utveckling. I Västerbottens län finns starka kulturinstitutioner, många fria och engagerade kulturskapare, ett aktivt föreningsliv och en levande folkbildningstradition. Den kulturella infrastrukturen i sin helhet är viktig för att göra konst och kultur mer tillgänglig för fler. Det är också betydelsefullt att andra aktörer i samhället engagerar sig; skolan (från förskola till gymnasium), hälso- och sjukvården, näringslivet och besöksnäringen. Det är en central uppgift för Region Västerbotten att skapa förutsättningar för ökad samverkan inom kultursektorn, men också mellan kultur och andra samhällssektorer för att kunna göra kultur mer tillgänglig för alla i regionen. Goda och jämlika möjligheter att utveckla kreativitet och engagemang har många positiva effekter på samhället och dess utveckling. Möjlighet att skapa och uppleva kultur bidrar till viktiga grundförutsättningar, som god folkhälsa, integration och socialt kapital. Ett rikt och mångfacetterat kulturliv behöver bredd, spets, djup och möjligheter att upplevas och utövas i hela länet. Evenemang inom kultur är också viktiga skyltfönster för länet, vilka är viktiga att ta tillvara och skapa långsiktiga effekter av. Detta visas inte minst av det europeiska kulturhuvudstadsåret och dess betydelse för hela regionen. Med en stark kulturell infrastruktur för kreativitet och engagemang ges också förutsättningar för att skapa utvecklingsmöjligheter

13 13 och inflytande för unga i länet. Den regionala kulturpolitiken ska bidra till långsiktiga lösningar och samarbeten som tillgodoser invånarnas behov och rätt till ett mångsidigt och kvalitativt kulturutbud oavsett bostadsort i länet, och som ser till att invånarnas kreativitet, initiativförmåga och eget skapande tas tillvara och ges utrymme att utvecklas. Långsiktiga inriktningsmål : Region Västerbotten och de regionala kulturverksamheterna ska under målperioden arbeta för att: Främja utvecklingen av en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur i regionen Bidra till att öka barn och ungas delaktighet och inflytande i utvecklingen av kulturlivet Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Bidra till ökad samverkan inom kultursektorn och mellan kultur och andra samhällsområden Främja kultur som drivkraft för hållbar tillväxt och samhällsutveckling Strategiska insatsområden För perioden har Region Västerbotten valt att arbeta med de övergripande målen utifrån två strategiska områden: Kultur på lika villkor och Villkor för konstnärligt skapande. Inom respektive strategiskt område presenteras kulturpolitiska utgångspunkter, behov, utmaningar och prioriterade insatser för perioden. Området Kultur på lika villkor utgår från allas demokratiska rätt att kunna få tillgång till den offentligt finansierade kulturen. Utmaningen är att ge människor med olika förutsättningar möjlighet att kunna delta och ta del av detta kulturutbud på lika villkor. Detta område omfattar bland annat insatser som rör tillgången till kulturella upplevelser, dvs. den infrastruktur som möjliggör förmedlingen av kultur, turnéförutsättningar, liksom insatser som bidrar till att underrepresenterade grupper ges möjlighet att ta del av kultur. Området Villkor för konstnärligt skapande (här ingår också villkor för kulturarvs bevarande) utgår från allas rätt till att uttrycka sig genom konst och kultur. Det handlar om

14 14 bland annat om att ta tillvara på och utveckla människors egna kreativitet och att främja möjligheter att skapa själv. Professionella kulturskapare som skapar, bevarar, producerar eller formulerar ett kulturellt innehåll är, tillsammans med amatörkulturen, är väsentliga för ett starkt och levande kulturliv i regionen. Detta strategiska område omfattar bland annat insatser som rör yrkesverksamma kulturskapares villkor att verka i regionen och insatser som ska bidra till att stärka förutsättningarna för de regionala kulturverksamheterna och konstnärligt yrkesverksamma att utveckla och stärka professionalitet och yrkeskunnande. Kultur på lika villkor I arbetet för välfärd, delaktighet och demokrati är kulturell mångfald i kulturlivets organisationer och publik av största vikt. Den offentligt finansierade kulturen ska vara demokratisk, i betydelsen att den ska vara tillgänglig och angelägen för alla. 4 Kulturpolitiken ska ge alla människor möjlighet att uppleva och ta del av konst och kultur. För att alla ska kunna ta del av kulturutbudet på lika villkor krävs ett aktivt och medvetet arbete på både lokal och regional nivå. Vi behöver synliggöra hur normsystem skapar olika förutsättningar för människor att delta på lika villkor. Med kunskap om olika perspektiv och förhållningssätt kan vi öppna upp för samtal om ungas delaktighet, hbtq- och jämställdhetsfrågor och minoritetskulturer, som på sikt kan bidra till utvecklingen av ett offentligt kulturliv av, med och för alla. Konst och kultur ger också särskilda möjligheter att synliggöra och utmana normer, att bidra till diskussioner och ett mer inkluderande samhälle. Olika perspektiv kan ifrågasättas, fördomar lyftas fram och bemötas, kunskap och medvetenhet ökas. I Sverige har undersökningar av mångfald- och jämställdhetsarbete i kulturlivet genomförts, vilka visar att deltagande i och inflytande över konstnärlig verksamhet inte är jämlik. Det finns skillnader vad gäller graden av ojämlikhet inom de olika konst- och kulturområdena, bland annat i relation till yrkeskategorier och genrer. Oavsett detta är det fortfarande ett genomgående och kvarstående problem att kulturlivet i Sverige, och i regionen, inte är en jämlik sektor. 4 För alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomisk bakgrund.

15 15 I Västerbottens län har de regionala kulturverksamheterna vissa indikatorer att förhålla sig till. Region Västerbotten följer upp verksamheterna vad gäller turnéverksamhet i länet och stödsystem i länet, fördelningen av produktion och programverksamhet mellan barn, unga och andra målgrupper. Regionförbundet följer också könsfördelningen bland anställda i regionala kulturverksamheter. Kvalitativ uppföljning sker till exempel vad gäller utbud, programaktiviteter och utvecklingsarbete som inkluderar och skapar delaktighet för personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund, för personer med funktionsnedsättningar och för nationella minoriteter. Region Västerbottens uppdrag är att främja tillgången till ett kulturutbud av hög konstnärlig kvalité för länets invånare, oavsett var man bor i länet. De geografiska förutsättningarna leder till att tillgången till kultur är ojämnt fördelat i regionen. De stora avstånden leder till höga turnékostnader, en situation regionen delar med bland annat de övriga tre länen i norra Sverige. Det är en komplex struktur av inbördes relaterade förutsättningar som möjliggör tillgången till professionell kultur i länets femton kommuner, vilket också kräver en utvecklad samverkan mellan bland annat de regionala kulturinstitutionerna, lokala arrangörsföreningar och andra folkrörelser, professionella kulturskapare och kommunerna. Under kommande period kommer scenkonstproducenterna i länet, tillsammans med Riksteatern och Region Västerbotten, bygga upp en gemensam plattform för dialog i frågor som rör arrangörsutveckling, arrangörsstöd, förmedling och tillgång till scenkonstutbud för olika målgrupper, med särskilt fokus på barn och unga. Kulturområdet är en arena där strukturer, normer och värderingar synliggörs och diskuteras och genom att bjuda in till samtal och diskussioner bidrar kulturområdet till att driva det demokratiska samtalet framåt. Därför är det också viktigt att alla ges tillträde till och möjlighet att ta plats på kulturens arenor, även de grupper och frågor som inte alltid syns och hörs. Region Västerbotten vill under kommande period initiera och utveckla en regional och nationell dialog om maktfördelning och normer inom de regionala kulturverksamheterna och i förhållande till bland annat frågor som rör mångfald, jämställdhet, inflytande, tillgänglighet och hbtq-perspektiv. Ett stöd för regionens planerade insatser är den nationella strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck som

16 16 introducerades av regeringen Statens kulturråd är en av fem strategiskt ansvariga myndigheter som ska verka för att strategins mål och ambitioner uppnås. I det regionala uppdraget ingår att främja invånarnas möjligheter att ägna sig åt eget skapande. De konst- och kulturfrämjande konsulentuppdragen är en del i regionens arbete för att främja barn och ungas möjligheter att både uppleva och skapa kultur. En gemensam uppdragsbeskrivning för de regionala konsulentverksamheterna infördes under 2014, bland för att förtydliga uppdraget kopplat till barn och unga. Särskilda medel har också avsatts till regionens Barn- och ungkulturgrupp (BUNGK). Denna insats ska följas upp under kommande period. Under de följande fyra åren ( ) kommer Region Västerbotten kartlägga och följa upp de regionala kulturverksamheterna utifrån det strategiska området Kultur på lika villkor. Styrande målsättningar är dels att främja en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur i regionen och att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i kulturlivets utveckling. Insatser under perioden Förtydliga uppdrag och mål för jämställdhet, mångfald, tillgänglighet och hbtq-frågor genom uppdragsbeskrivningar och dialog med regionala kulturverksamheter och yrkesverksamma kulturskapare Initiera ett kunskapshöjande projekt om normkritiska perspektiv och hbtq-frågor i samarbete med övriga regioner i norra Sverige. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska initieras och utvecklas inom de regionala kulturverksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen Bygga upp och utveckla en regional plattform för arrangörsfrågor. Initiera och samordna dialog och insatser som bidrar till att stärka regionens arrangörer Främja utveckling och användning av digitala plattformar och digital teknik bland annat för att tillgängliggöra, dokumentera och förmedla konst och kultur Främja en innovativ teknisk utveckling som stärker tillgänglighet och delaktighet till kultur inom skola, vård och omsorg.

17 17 Nya projekt och initiativ ska främjas som bidrar till att inkludera personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund i det regionala kulturlivet Stödja utvecklingen av samarbeten och projekt som stärker och synliggör samisk kultur Stödja utvecklingen av samarbeten och projekt som stärker och synliggör de övriga nationella minoriteternas kultur (judar, romer, tornedalsfinnar och sverigefinnar) Utreda förutsättningarna att stärka regionförbundets arbete med att inkludera unga i det regionala kulturlivet, med särskilt fokus på att öka ungas delaktighet och inflytande. Villkor för konstnärligt skapande De aktörer och yrkesutövande professionella kulturskapare som tillsammans skapar kulturlänet Västerbotten är med sin kompetens och kreativitet inte bara viktiga för kulturlivets utveckling, utan bidrar också till regionens attraktivitet och utveckling. Genom att skapa plats för både bredd och spets i det kreativa skapandet ges förutsättningar för ett långsiktigt starkt kulturliv. För att kunna främja och utveckla ett dynamiskt, demokratiskt kulturliv med ett attraktivt utbud är det viktigt att professionella kulturskapare kan verka under rimliga arbetsvillkor. Det krävs en infrastruktur som också tillgodoser de professionella kulturskaparnas behov och som bidrar till att värna om den konstnärliga integriteten. De professionella kulturskaparna, länets konstnärer, författare, dansare, skådespelare, producenter, regissörer, musiker, filmare med flera, är en regional resurs med stor betydelse för den konstnärliga utvecklingen i regionen och det behövs insatser för att lyfta fram och synliggöra deras villkor och förutsättningar. De regionala kulturinstitutionerna är viktiga plattformar. Västerbottensteatern AB, NorrlandsOperan AB, Västerbottens museum tillsammans med Skellefteå museum AB och Skogsmuseet i Lycksele AB är viktiga aktörer för utvecklingen av kulturlivet i Västerbotten. I ägarnas direktiv till bolagen finns flera gemensamma nämnare. Dessa kulturinstitutioner ska tillsammans med sina ägare och andra aktörer aktivt medverka till regionens marknadsföring och tillväxt samtidigt som en ökad internationalisering av verksamheten ska beaktas. Verksamheterna ska kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet, mångfald, jämställdhet och

18 18 tillgänglighet och en prioriterad målgrupp är barn och unga. De ska också främja möten mellan olika kulturer samt återspegla mångfalden i regionen. Ytterligare ska kulturinstitutionerna under de närmaste åren ta tillvara de erfarenheter och nätverk som skapats i och med att Umeå var Europas kulturhuvudstad Mångfald i kulturlivet stärks av att professionella kulturskapare ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och kompetens i regionen, till exempel genom tillgång till fortbildning, verkstäder, träningslokaler och residens. Regionala nätverk och mötesplatser är något som efterfrågas av regionens yrkesverksamma kulturskapare, liksom stödjande insatser från de regionala kulturinstitutionerna, vilket tillsammans kan bidra till att underlätta för enskilda yrkesverksamma kulturskapare likväl som grupper av professionella kulturskapare att kunna vara verksamma i regionen. Internationella utbyten och möjlighet att synliggöra regionens konst och kultur i internationella sammanhang är också åtgärder som bidrar till att utveckla länets yrkesverksamma kulturskapare. Många professionella kulturskapare driver sitt arbete i företagsform. Det finns en ökande efterfrågan av stöd och rådgivning i frågor som rör företagandets villkor inom de konstnärliga yrkena. Det finns också behov av att stärka samverkan mellan yrkesverksamma kulturskapare inom olika konstformer, liksom samarbeten mellan de regionala kulturinstitutionerna och regionens professionella kulturskapare. Region Västerbotten ska också under kommande år arbeta för att stärka samverkan mellan kulturpolitikens och näringslivspolitikens aktörer. Insatser under perioden: Öka kunskapen om professionella kulturskapares villkor genom att ge förutsättningar för dialog, erfarenhetsutbyten och mötesplatser. Initiera mötesplatser och en regional samrådsgrupp för yrkesverksamma kulturskapare. Lyfta de regionala kulturinstitutionernas roll i arbetet för att främja professionella kulturskapares villkor i regionen. Verka för utvecklingen av ett regionalt resurscentrum för bild och form, i vilket ingår insatser som stärker förutsättningarna för att verka som konstnär på bild- och formområdet i länet. Även förutsättningarna för att inkludera fler konstformer och en

19 19 mer generell regional stödstruktur för kulturella och kreativa näringar ska beaktas i arbetet med ett regionalt resurscentrum. Verka för en utbyggnad av residensverksamhet där olika konstformers utövare kan mötas, i syfte att bidra till nyskapande konstnärlig samverkan mellan utövare inom olika konstområden, och för att öka nationellt och internationellt utbyte. Fortsatt utdelning av regionala kulturstipendier för att stimulera till fortsatt konstnärligt skapande för professionella kulturskapare som har sin bas i regionen. Bidra till att stärka utveckling och konstnärlig förnyelse i de kulturbolag som regionförbundet är delägare i: Västerbottensteatern, NorrlandsOperan, Västerbottens museum, Skellefteå museum med MAN och Skogsmuseet i Lycksele. Stärka och utveckla förutsättningarna för den samiska kulturens utveckling, synliggöra samiskt konstnärskap och ge förutsättningar för konstnärligt skapande inom alla konstformer. Främja internationella utbyten för professionella kulturskapare och regionala kulturverksamheter inom alla konstområden, t.ex. genom deltagande i internationella samarbetsprojekt. Främja internationell samverkan genom deltagande i nätverk och bilaterala samarbeten, bland annat AER, Les Recontres och Barentssamarbetet. Främja insatser som tar tillvara och utvecklar erfarenheterna av kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå och Västerbottens län. Uppföljning av kulturplan De regionala kulturverksamheterna med statlig stöd ska följa upp sin verksamhet årligen i enlighet med Kulturrådets föreskrifter. Utöver detta har Region Västerbotten valt att också följa upp verksamheterna utifrån ett antal indikatorer, bland annat vad gäller årlig turnéverksamhet per kommun. Kulturplanens kulturpolitiska mål kommer att följas upp årligen genom en kvalitativ bedömning av hur genomförda insatser bidrar till måluppfyllelse. Främja utvecklingen av en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur i regionen Bidra till att öka barn och ungas delaktighet och inflytande i utvecklingen av kulturlivet Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.

20 20 Främja ökad samverkan inom kultursektorn och mellan kultur och andra samhällsområden. Främja kultur som drivkraft för hållbar tillväxt och samhällsutveckling Kulturpolitisk organisation Region Västerbotten Region Västerbotten ansvarar för den regionala kulturverksamheten sedan år Förbundsfullmäktige har tillsatt en kulturberedning som har till uppgift är att vara beredningsorgan till regionstyrelsen inom uppdraget att bedriva regional kulturverksamhet och ska även verkställa av styrelsen givna uppdrag. Kulturberedningen utövar den politiska styrningen av Länsbiblioteket i Västerbotten och Film i Västerbotten. Region Västerbotten ska som regionalt organ utveckla och stimulera kulturaktiviteter som bedrivs i kommunerna, av organisationslivet, av regionala kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Arbetet utförs genom aktivt ägande i bolag, verksamheter och projekt i egen regi, bidrag till organisationer, medfinansiering av projekt samt deltagande i nätverk, organisationer och processer. Arbetet sker i samverkan med aktörer i och utanför länet, både nationellt och internationellt. Länsstyrelsen i Västerbotten Ansvaret för kulturmiljövården i länet ligger hos Länsstyrelsen och delas med museerna, ett förhållande som kräver ett aktivt samarbete. Länsstyrelsen fördelar bidrag till kulturmiljövårdsarbetet. Denna fördelning ska primärt bidra till bästa möjliga kulturmiljönytta och ska också ligga i linje med Region Västerbottens kulturplan. Kommunerna Kommunerna är självbestämmande när det gäller utformningen av den lokala kulturpolitiken och har ansvar för lokal utveckling av verksamheter och projekt. Utbud och infrastruktur skiljer sig åt mellan kommunerna. Umeå, Lycksele och Skellefteå kommun är tillsammans med Region Västerbotten huvudman för regionala kulturinstitutioner och tillhandahåller också lokaler till dessa. Musikskolor, kulturskolor, bibliotek, studieförbund, föreningsliv och enskilda professionella kulturskapare bygger tillsammans det lokala kulturlivet, utifrån respektive kommuns särskilda förutsättningar. De kommunala kulturverksamheterna i länet är organiserad på olika sätt. Kulturfrågorna ingår tillsammans med fler politikområden i de flesta

21 21 kommunerna. Umeå och Skellefteå kommun är de enda kommunerna som har särskilda kulturnämnder. Bjurholms kommun: Kulturavdelningen är en egen avdelning tillhörande kultur- och utbildningsförvaltningen. Verksamheten leds politiskt av kultur- och utbildningsnämnden. Inom avdelningen finns: bibliotek, kulturarrangemang och musikskola. Kultur och kulturmiljöer i kommunen: Konstvägen 7 älvar, Bjurholms hembygdsförening, Kulturföreningen BiKupan, Bjurholms berättarakademi, Warner Oland Academy. Kulturdialog 19 februari Dorotea kommun: Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. I verksamheten finns bibliotek, kulturarrangemang och musikskola. Samisk förvaltningskommun. Kultur och kulturmiljöer i kommunen: Dorotea hembygdsförening, Dorotea konstförening, Musik- och teaterförening. Kommunens målsättning är att varje barn årligen ska få uppleva en professionell teater-, dans- eller musikföreställning. Kulturdialog 30 mars Lycksele kommun: Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrangemang och musikskola. Samisk förvaltningskommun. Kultur och kulturmiljöer i kommunen: Skogsmuseet i Lycksele AB, Gammplatsen, Lycksele Musik- och teaterförening, Lycksele Atelje och konstförening, Hembygdsgillet, Tuggengården, Samisk vecka. Musik- och teaterföreningen ingår i arrangörsnätverket Motili. Kulturdialog 3 februari Malå kommun: Kommunstyrelsen ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. En särskild fritids- och kulturenhet inom Tekniska avdelningen handlägger frågor om kultur. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrangemang och musikskola. Samisk förvaltningskommun. Kultur och kulturmiljöer i kommunen: Sagabiografen i Adak, Lycksele hembygdsförening med Hembygdsgården i Malå, Lappstaden, Koppsele. Kulturdialog 28 januari 2015.

22 22 Nordmalings kommun: Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. Bibliotekschefen är verksamhetsansvarig. Kultur och kulturmiljöer i Nordmaling (urval): Nordmalings musik- och teaterförening, Oasen, Olofsfors bruk, Folkets hus i Rundvik, Nordmalingsbygdens hembygdsförening. Norsjö kommun: Allmänna utskott bereder frågor som ska upp i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, bland annat frågor rörande kultur och skolkultur. Under verksamheten Utveckling och tillväxt finns enheten för Bibliotek som handlägger kulturfrågor. Kultur i kommunen (urval): Norsjö musik- och teaterförening, Norsjö Folkets hus, Raggsjöliden/Torgny Lindgren, Norsjöslöjdarna, Norsjö Bildmuseum, Norsjö hembygdsförening. Robertsfors kommun: Tillväxtutskottet svarar för allmänkulturen samt näringslivsverksamhet, information samt fritidsfrågor. Barn- och utbildningsutskottet svarar för biblioteksverksamheten. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrangemang, årligt kulturstipendium och musikskola. Kultur i kommunen (urval): Robertsfors Musik- och teaterförening, Musiksällskapet, Konstförening med Galleri Blickpunkten, Konstateljén i Bygdeå, Kulturrum Ratan, Bruksmuseet i Robertsfors. Kulturdialoger 23 februari Skellefteå kommun: Kulturnämnden ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. Skoloch kulturkontoret handlägger frågor om kultur och bibliotek. Kultur i kommunen (urval): Västerbottensteatern AB, Berättarfestival, Skellefteå museum AB, Museum Anna Nordlander, Nordanå kulturområde, Skellefteå Musik- och teaterförening, Skellefteå konsthall, Musikföreningen Mullberget, Trästockfestivalen, Rivhuset, Författarbyn Hjoggböle. Kulturdialog 31 mars Sorsele kommun: Allmänna utskottet som ligger under Kommunstyrelsen ansvarar för ärenden som rör bland annat kultur, näringsliv och turism. Kultur och biblioteksfrågor handläggs av Fritids- och kulturchefen och organisatoriskt ligger detta i den del av förvaltningen som heter Tillväxtverksamheten. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrangemang, ett årligt kulturstipendium. Samisk förvaltningskommun. Kultur i kommunen (urval): Ammarnäs Hembygdsförening, Rock out wild, Sorsele Folkmusik- och

23 23 dansförening, Sorsele Poesisällskap, Sorsele Teaterförening, Älvkungens vänner, Matsongården. Kulturdialog 14 januari Storumans kommun: Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. Förvaltningen för kultur, fritid och utbildning handlägger frågor om kultur. I verksamheten ingår bibliotek och kulturarrangemang. Samisk förvaltningskommun. KulturAkademin är en ideell förening som driver kommunens musikskola. Kultur i kommunen (urval): Musik- och teaterförening, Storumans fotoarkiv, Atoklimpen, Storumans Folkets hus. Kulturdialog 16 februari i Tärnaby och 17 februari i Storuman. Umeå kommun: Kulturnämndens ansvarsområden är allmän kulturverksamhet och biblioteksverksamhet. Umeå Kultur är uppdelad i två verksamhetsområden - Allmänkulturen och Biblioteken. Samisk och finsk förvaltningskommun. Kultur i kommunen (urval): ca 135 registrerade kulturföreningar, 41 samlingslokalföreningar, Västerbottens museum och Gammliaområdet, NorrlandsOperan, Bildmuseet, Kvinnohistoriskt museum, Kulturväven, Norrbyskär, Filmfestival, MADE, Jazzfestival, Umefolk, Umeå Open, Visfestival, Samiska veckan. Kulturdialog 29 april. Vilhelmina kommun: Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för kulturverksamheten i kommunen. Kultur- och utbildningsförvaltningen handlägger frågor om kultur. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrangemang och musikskola. Kultur i kommunen (urval): Ricklundgården, Riksteatern Vilhelmina, Vilhelmina museum. Kulturdialog 15 april Vindelns kommun: Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för den kommunala musikskolan och biblioteksverksamheten. Biblioteks- och kulturchefen handlägger frågor om kultur. Kultur i kommunen (urval): Konst i kvarn, Åmsele kultur och teaterförening, Vindelådalens slöjdare, Konstföreningen Täppan, Vindelns föreläsarförening, GARV glada amatörers revy i Vindeln, Hällnäs historia, Vindelns folkhögskola. Kulturdialoger 11 mars 2015.

24 24 Vännäs kommun: Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för den kommunala musikskolan, biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål. Kultur i kommunen (urval): Vännäsbygdens konstförening, Kullar & Klang, Vännäs musik- och teaterförening, Föreningen Vännäs slöjd, Slöjdarnas hus, Medborgarhuset, Konstvägen 7 älvar. Kulturdialog 10 mars Åsele kommun: Allmänna utskottet som ligger under Kommunstyrelsen ansvarar för ärenden som rör bland annat kultur. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrangemang och musikskola. Kultur i kommunen (urval): Åsele hembygdsförening, Torvsjö kvarnar, Åsele Musik och teaterförening, KulturHuset, Åsele konstförening, Konstvägen 7 älvar. Kulturdialog 2 februari 2015.

25 25 Budget (Bereds och fastställs under hösten 2015). Region Västerbotten har för avsikt att fördela det statliga anslaget år 2016 till nedanstående institutioner och verksamheter. I tabellen kommer den regionala bidragsfördelningen 2015 till institutionerna och organisationerna att beskrivas. Anslag till regional kulturverksamhet i Västerbottens län 2015 (kr) Institution/Organisation Region Västerbotten Kommuner Statens kulturråd NorrlandsOperan AB Västerbottensteatern AB Västerbottens museum AB Skellefteå museum AB Fördelningen Skogsmuseet i Lycksele AB fastställs i februari Film i Västerbotten Länsbiblioteket i Västerbotten Konstfrämjandet Västerbotten (regional konstkonsulent) Skellefteå museum AB/Museum Anna Nordlander (regional konstkonsulent) Dans i Västerbotten Mångkulturverksamhet Riksteatern Västerbotten Folkrörelsearkivet Företagsarkivet Västerbottens hemslöjdsförening Särskilt arrangörsstöd Summa Statligt anslag till NMD 2015 NMD, turnéstöd års anslag, exklusive NMD