88:e plenarsessionen den januari INITIATIVYTTRANDE från Regionkommittén om "NYA PERSPEKTIV INFÖR ÖVERSYNEN AV EGTS-FÖRORDNINGEN"

Transkript

1 88:e plenarsessionen den januari 2011 COTER-V-004 INITIATIVYTTRANDE från Regionkommittén om "NYA PERSPEKTIV INFÖR ÖVERSYNEN AV EGTS-FÖRORDNINGEN" REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT Kommittén betonar att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen bidrar till att ge unionen, dess medlemsstater och dess territoriella organ ett bättre utgångsläge för att bemöta de utmaningar som globaliseringen ställer EU inför och förebygga en eventuell förlust av inflytande. ReK har kommit fram till att de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS) kan vara det EU-rättsliga svaret på institutionaliseringen av det territoriella samarbetet inom EU, med förbehåll för att de europeiska territoriella organen är fria att välja alternativa former och lösningar, inte nödvändigtvis i form av en juridisk person, men i så fall handlar det inte längre om samarbete på EU-nivå i dess egentliga mening utan om internationellt samarbete. De europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete erbjuder även intressanta möjligheter i egenskap av "laboratorier" för flernivåstyre, och kommittén rekommenderar därför införandet av ett särskilt program med EU-finansiering, framför allt från Eruf, som utbetalas i samband med inrättandet av helt nya grupperingar eller omvandling av planerade samarbetsprojekt som förvaltas enligt gamla konventionella modeller. Det är nödvändigt att påminna de myndigheter som förvaltar programmen om att de EGTS som deltar i konkurrensen om sådana initiativ, ansökningsomgångar och EU-program inte får diskrimineras och se till att detta tydligt framgår av den framtida ändrade EGTS-förordningen (EG) nr 1082/2006 eftersom EGTS existens i sig är ett bevis på en varaktig europeisk gruppering. EGTS uppfyller de gängse kraven på gränsöverskridande samarbete. Kommittén välkomnar det beslut som ReK:s presidium fattade den 26 januari 2011 om att inrätta en ReK-plattform för EGTS, som fortlöpande ska utvärdera genomförandet av förordning (EG) nr 1082/2006 och den praktiska utvecklingen av grupperingarna. CdR 100/2010 fin Rue Belliard/Belliardstraat Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn Fax Internet: SV

2 - 1 - Föredragande Alberto Núñez Feijóo (ES PPE), ordförande i regionen Galiciens regering

3 - 2 - I. POLITISKA REKOMMENDATIONER REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT Allmänna kommentarer 1. ReK konstaterar att den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS) är en ny form av juridisk person som införts på gemenskapsrättslig väg genom förordning (EG) nr 1082/2006 1, som i enlighet med artikel 18 skulle träda i kraft den 1 augusti 2006 och tillämpas senast den 1 augusti 2007 med undantag för artikel 16 som skulle tillämpas från och med den 1 augusti Förordningen fastställer dessutom att medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera en effektiv tillämpning av rättsakten i fråga. 2. I enlighet med artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen har kommissionen befogenheten och ansvaret att se till att fördragen tillämpas, liksom de åtgärder institutionerna fattar beslut om mot bakgrund av fördragen. Kommissionen ansvarar också för att granska tillämpningen av unionsrätten, under tillsyn av Europeiska unionens domstol. 3. ReK erinrar om artikel 17 i förordning (EG) nr 1082/2006: "Senast den 1 augusti 2011 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av förordningen och när så är lämpligt lämna förslag till ändringar". 4. Efter att ha tagit del av de analyser som har gjorts inom ramen för den europeiska rättspraxisen och jämfört dessa med hur förordningen verkligen tillämpas, anser ReK att detta yttrande på eget initiativ kommer högst lägligt. Syftet med yttrandet är att genomföra en utförlig granskning av EGTS och dess praktiska arbete, vilket i sin tur bör underlätta en ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 för att anpassa den till de behov som har framhävts under det samråd som organiserades av ReK och under utarbetandet av detta yttrande. 5. Kommittén vill påminna om att territoriell sammanhållning hädanefter jämställs med ekonomisk och social sammanhållning enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och att EGTS-förordningen kan utgöra ett viktigt politiskt och juridiskt instrument för genomförandet av denna princip. 6. ReK noterar också att man i de nya bestämmelserna för "ekonomisk, social och territoriell sammanhållning", i det tredje stycket i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har lagt till att "bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner". 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), EUT L 210,

4 ReK påpekar att artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tar upp den speciella situationen för de yttersta randområdena och behovet av att vidta åtgärder som är anpassade till deras särskilda förhållanden. 8. Kommittén vill uppmärksamma att EGTS hittills främst har inrättats i gränsregioner, och i mindre utsträckning i öregioner. 9. Skälen i förordning (EG) nr 1082/2006 redogör klart och tydligt för de orsaker som ledde till att unionens lagstiftare tog ett så avgörande steg som att skapa ett nytt rättsinstitut av denna typ för att sedan inlemma det i unionsrätten. För det första ville man öka sammanhållningen inom EU genom att underlätta territoriellt samarbete, för det andra mildra de svårigheter man antog skulle uppstå under samarbetet, för det tredje ville man stärka samarbetet i takt med utvidgningen av unionens gränser när nya länder ansluter sig och, för det fjärde, åtgärda bristerna i de tidigare juridiska strukturerna, som de europeiska ekonomiska intressegrupperingarna (EEIG), för att bedriva samarbete inom ramen för målet europeiskt territoriellt samarbete (tidigare Interreg-initiativet). 10. ReK konstaterar att det, vid sidan av de juridiska skälen, även framgår av förordning (EG) nr 1080/2006 att det kan vara lämpligt ur finansiell och ekonomisk synpunkt att på frivillig basis bland övriga instrument för territoriellt samarbete kanalisera de program och projekt för territoriellt samarbete som medfinansieras av EU genom EGTS. I vilket fall som helst bör kvaliteten på varje framlagt förslag vara det viktigaste kriteriet för att erhålla medfinansiering. 11. I ljuset av detta vill kommittén betona att artikel 18 i förordning (EG) nr 1080/ innehåller utförliga föreskrifter för hur man ska kunna delegera förvaltningen av operativa program inom målet "europeiskt territoriellt samarbete" till EGTS, vilket skulle innebära att medlemsstaterna ger dem ansvaret för förvaltningen och det gemensamma sekretariatet. Delegeringen bör också omfatta det ekonomiska ansvaret gentemot kommissionen. 12. Utöver detta specificeras följande i artikel 3.2 c i förordning (EG) nr 1083/ : "Målet europeiskt territoriellt samarbete som skall syfta till att stärka gränsöverskridande samarbete genom gemensamma lokala och regionala initiativ, stärka transnationellt samarbete med hjälp av åtgärder som främjar integrerad territoriell utveckling med anknytning till gemenskapens prioriteringar, och stärka interregionalt samarbete och erfarenhetsutbyte på lämplig territoriell nivå." 2 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 (EUT L 210, ). Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, ).

5 ReK vill även påpeka att det framgår av artiklarna 7, 38 och övriga överensstämmande artiklar i förordning (EG) nr 1083/2006 samt kapitel III och kompletterande föreskrifter i förordning (EG) nr 1080/2006, att målet är att stärka sammanhållningen genom ett bättre och mer omfattande territoriellt samarbete inom unionen, vars framgång och effektivitet bäst kommer att uppnås genom ett institutionellt system. 14. Kommittén betonar också att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen bidrar till att ge unionen, dess medlemsstater och dess territoriella organ ett bättre utgångsläge för att bemöta de utmaningar som globaliseringen ställer EU inför och förebygga en eventuell förlust av inflytande. 15. ReK har kommit fram till att EGTS kan vara det EU-rättsliga svaret på institutionaliseringen av det territoriella samarbetet inom EU, med förbehåll för att de europeiska territoriella organen är fria att välja alternativa former och lösningar, inte nödvändigtvis i form av en juridisk person, men i så fall handlar det inte längre om samarbete på EU-nivå i dess egentliga mening utan om internationellt samarbete. 16. EGTS erbjuder även intressanta möjligheter i egenskap av "laboratorier" för det flernivåstyre som efterlyses i Regionkommitténs vitbok. Mot bakgrund av det viktiga bidrag som EGTS kan utgöra för att Europa 2020-målen ska kunna uppnås anser kommittén att större EGTS, som de som deltar i makroregionala strategier, skulle kunna tjänstgöra som stöd vid ingåendet av de partnerskapskontrakt för utveckling och investering som kommissionen föreslår i sitt meddelande om budgetöversynen av den 19 oktober 2010, och som är ett redskap för genomförandet av Europa 2020-strategin. Tyvärr begränsas de emellertid till förbindelserna mellan kommissionen och medlemsstaterna. Den faktiska tillämpningen av förordning (EG) nr 1082/ EGTS är EU-rättsliga institutioner som inrättades för att fylla behovet av att underlätta det territoriella samarbetet inom unionen, och på förhand förefaller det som om bestämmelserna för EU-fonderna uppmuntrar deras användning inom ramen för målsättningarna om ett europeiskt territoriellt samarbete. Sanningen är dock, konstaterar ReK, att man i verkligheten inte har lyckats uppnå de förväntade logiska och önskvärda effekter som fick unionens lagstiftare att ta ett steg av så avgörande juridisk betydelse. 18. Efter omfattande samråd med företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och möten som inte bara var öppna för kommitténs ledamöter utan även för Europas olika regionala organisationer och sakkunniga inom området, kan ReK bekräfta att endast ett begränsat antal av de EGTS som inrättats bedriver program eller projekt inriktade på territoriellt samarbete som medfinansieras genom EU-fonderna. 19. Kommittén kan också intyga att den största delen av de EGTS som inrättats bedriver annan särskild verksamhet med inriktning på territoriellt samarbete utan finansiellt stöd från EU, i enlighet med vad som anges i förordning (EG) nr 1082/2006, artikel 7.3, andra stycket.

6 Mot bakgrund av detta bör en rigorös kartläggning göras av orsakerna till denna obalans mellan det förväntade resultatet och den faktiska situationen. Det bör också föreslås specifika åtgärder för att rätta till bristerna, med tanke på att de idéer och målsättningar som fick unionens lagstiftare att inrätta EGTS har ännu högre giltighet i dag när EUF-fördraget jämställer den territoriella sammanhållningen med den ekonomiska och sociala. 21. Kommittén anser också att dess bidrag kan visa sig särskilt användbart vid utarbetandet av den rapport som kommissionen ska överlämna till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordning (EG) nr 1082/2006, tillsammans med eventuella ändringsförslag. 22. Mercedes Bressos yttrande (CDR 308/2007 fin), som antogs vid Regionkommitténs plenarsession den 18 juni 2008, är en utmärkt utgångspunkt för att göra en grundlig analys av de omständigheter som har hindrat EGTS från att bli det idealiska EU-rättsliga instrumentet för att institutionalisera och konsolidera det territoriella samarbetet inom EU. 23. ReK vill på nytt framhålla att man redan i det ovannämnda yttrandet från Mercedes Bresso hänvisade till "att en åtgärd som bör genomföras på gemenskapsnivå är att stimulera användningen av EGTS som främsta samarbetsinstrument" (punkt 25) och underströk att "genomförandet av förordningen måste samordnas på ett korrekt sätt för att de olika rättsakter som medlemsstaterna utarbetar utifrån förordning 1082/2006 (EG) ska bli förenliga och inte skapa nya hinder" (punkt 32). 24. Det ovannämnda yttrandet rekommenderar även införandet av "ett särskilt program med gemenskapsfinansiering, framför allt från Eruf, som utbetalas i samband med inrättandet av helt nya grupperingar eller omvandling av planerade samarbetsprojekt som förvaltas enligt gamla konventionella modeller" (yttrande 308/2007 punkt 48) och "anbudsinfordringar från kommissionen med krav på större effektivitet i utvärderingen av projekt som syftar till inrättandet av nya EGTS, och en prognos om den långsiktiga hållbarheten när projektet avslutas. På så vis skulle man främja skapandet av en samarbetskultur på medellång och lång sikt som skulle söka nya finansieringsformer vid sidan av gemenskapsbudgeten" (punkt 49). 25. EESK vill fästa uppmärksamheten på att det sedan den 1 augusti 2007 har inrättats mycket få nya EGTS i EU i förhållande till det antal territoriella enheter som redan samarbetade med varandra och de förväntningar som fanns. På samma sätt kan det konstateras att det finns mycket få EGTS som håller på att inrättas trots att flera projekt för europeiskt territoriellt samarbete har lanserats, i synnerhet sådana som samfinansierats av EU-medel. 26. EGTS hamnar i konflikt med den nationella lagstiftningen när det gäller rekrytering, utstationering och administration av personal rent generellt, trots att det är fråga om territoriella samarbetsorgan som borde komma i åtnjutande av en viss flexibilitet. Att rent fysiskt arbeta i ett land för ett organ som har sitt säte i ett annat land ger upphov till avsevärda rättsliga problem med avseende på pensioner, socialt skydd och skatter. Kommittén föreslår därför att det i förordningen fastställs att personalen ska omfattas av lagstiftningen på den plats där verksamheten är förlagd och inte den plats där organet har sitt säte.

7 Regionkommittén vill emellertid också understryka den frivilliga karaktären i EGTS som instrument för att organisera det territoriella samarbetet, och därför bör de lokala och regionala myndigheterna ha ansvaret för att bestämma vilket som är det bästa sättet att bedriva det territoriella samarbetet på. Att förbättra genomförandet av EGTS 28. Utifrån de uppgifter som inhämtats drar Regionkommittén slutsatsen att det finns tre olika skäl till EGTS inledande svårigheter som gemenskapsrättslig institution, nämligen materialrättsliga, procedurrelaterade och ekonomisk-finansiella. 29. Mot bakgrund av de studier och rapporter om EGTS som gjorts på uppdrag av Regionkommittén eller utarbetats av forskare på området, kan man konstatera att det inte är särskilt sannolikt att problemen har sitt ursprung i institutionens oklara rättsliga status, t.ex. frånvaron av en entydig kategorisering som offentligrättslig eller privaträttslig enhet. 30. ReK konstaterar att det mesta tyder på att de egentliga rättsliga hindren ligger på det procedurmässiga området, eftersom genomförandet av förordning (EG) nr 1082/2006 inte är samordnat, varken självständigt mellan de enskilda medlemsstaterna eller genom en EUmyndighet. 31. Kommittén anser att det i den uppkomna situationen är nödvändigt att en EU-myndighet på förhand ger riktlinjer, även om de inte är bindande, för hur förordning (EG) nr 1082/2006 ska genomföras i den nationella lagstiftningen. 32. Kommittén välkomnar att kommissionens förslag till ändring av förordningen omfattar praktiska procedurmässiga åtgärder som ska bidra till att minska de nuvarande långa handläggningstiderna som inte alltid kan kompenseras genom att tolka myndigheternas tystnad som ett implicit godkännande, framförallt med tanke på det ökande antalet stater med territoriella organ som deltar i en EGTS och med tanke på att tredjeparter såsom kreditinstitut, entreprenörer och arbetstagare kräver större rättssäkerhet. 33. ReK understryker att de procedurmässiga åtgärderna med nödvändighet bör omfatta inrättandet av ett EGTS-forum för alla deltagande territoriella organ och samtliga beviljande nationella myndigheter, för att undvika en ständig rundgång med utkast till avtal och bestämmelser som hela tiden måste ändras på grund av faktorer som inte har någon koppling till varandra. 34. ReK förordar också att exempel på bästa praxis utvecklas och fastställs med hjälp av ReK:s plattform för uppföljning av EGTS, i nära samarbete med kommissionen. De bör särskilt beakta sammanhållningspolitikens mål, Europa 2020-strategin och de makroregionala strategierna.

8 Kommittén betonar därför betydelsen av att alla relevanta nationella godkännanden föreslås samtidigt i en enda akt efter en samtidig, gemensam och nära samordnad direkt dialog med alla deltagare, utan att detta på något sätt begränsar de nationella myndigheternas spelrum eller de ytterligare formaliteter som krävs för varje nationellt godkännande. 36. Kommittén tar tillfället i akt att betona att ett sådant forum med alla deltagare och beviljande nationella myndigheter, utöver att drastiskt minska rundgången av texter och handläggningstiden, även skulle möjliggöra kreativa lösningar på de återkommande problemen av personal- och skattemässig natur hos de EGTS som inrättats, eftersom det system av rättskällor som anges i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1082/2006 gör det möjligt att göra vissa ändringar i avtalen och bestämmelserna för varje enskild EGTS. 37. ReK betonar den potentiella betydelsen av en frivillig begäran om ett teknisk-juridiskt förhandsutlåtande om att utkastet till avtal och bestämmelser för varje föreslaget EGTS strikt uppfyller kraven enligt förordning (EG) nr 1082/2006. Ett sådant utlåtande ska inte vara bindande, ska stämma överens med EU-rätten och utarbetas av en grupp juridiska experter som utsetts av Regionkommittén. I stället för ett teknisk-juridiskt förhandsutlåtande skulle förespråkarna för en EGTS på frivillig basis kunna ge samma juridiska experter i uppdrag att följa den ovannämnda täta och gemensamma dialogen och utarbetandet av de rättsliga och tekniska förfarandena för en EGTS. 38. Kommittén föreslår att man tillämpar ett förenklat förfarande i samband med alla ändringar av bestämmelser och avtal när det gäller partnerskap, budget, en associerad partners inträde, en f.d. associerad partners medlemskap (se arbetssätt), fördelningsnyckeln för medlemmarna och fördelningen av platser. Detta förenklade förfarande skulle kunna bestå av ett enhälligt beslut inom EGTS, som endast skulle kunna ifrågasättas av de nationella myndigheter som berörs. 39. Kommittén föreslår att man främjar eller rentav med nödvändig försiktighet tillåter privata (eller halvprivata) organs deltagande i EGTS eller samarbete med dessa. På grundval av de funktioner som de utövar skulle dessa organ kunna bidra till utvecklingen av grupperingarnas verksamhet och genomförandet av målet med EGTS. Det kan röra sig om företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse till följd av ett avtal om att tillhandahålla en tjänst i allmänhetens intresse eller inom ramen för offentlig-privata partnerskap. De privata (eller halvprivata) organen måste under alla omständigheter uppfylla principerna om öppenhet, lika möjligheter och icke-diskriminering, särskilt när det gäller upphandling och anställning. 40. ReK anser att det är nödvändigt att förbättra kunskapen på europeisk nivå om avtalen och stadgarna för EGTS. Dessa bör offentliggöras i sin helhet i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning, vilket skulle öka rättssäkerheten för tredjeparterna i hela EU och bidra till att sprida kunskap om den nya institutionen.

9 Kommittén uppmanar samtidigt kommissionen att även fastställa tillämpningsbestämmelser för sin egen förordning (EG) för att reda ut oklara rättsliga begrepp, täppa till luckor och mer allmänt skapa ett tydligare samband mellan å ena sidan den grundläggande regionala och/eller lokala sammanhållningen och å andra sidan möjligheten att inrätta en EGTS. I det sammanhanget bör man också understryka att det är frivilligt att organisera sig i form av EGTS. 42. Det är nödvändigt att påminna de myndigheter som förvaltar programmen om att de EGTS som deltar i konkurrensen om sådana initiativ, ansökningsomgångar och EU-program inte får diskrimineras och se till att detta tydligt framgår av den framtida ändrade EGTSförordningen (EG) nr 1082/2006 eftersom EGTS existens i sig är ett bevis på en varaktig europeisk gruppering. EGTS uppfyller de gängse kraven på gränsöverskridande samarbete. 43. ReK beklagar det rådande bruket av föråldrade modeller, exempelvis undertecknande av atypiska avtal och en struktur med projektledare och deltagare som ska ge intryck av att vara en de facto-grupp, som ofta måste skapa komplicerade rättsliga strukturer för att möjliggöra utbetalningar av förskott, återbetalning av skulder och utarbetande av de nödvändiga underlagen, vilket skapar administrativa utgifter för projekten. 44. Kommittén begär att man beaktar rekommendationerna i det ovannämnda Bresso-yttrandet, bland annat rekommendationerna i punkterna 48 och 49, som går ut på att EGTS-deltagarna ska garantera att det upprättas oberoende kontaktpunkter för europeiskt samarbete när EU:s medfinansiering löper ut i syfte att säkerställa största möjliga förvaltningsmässiga effektivitet, ekonomiska effektivitet och territoriella sammanhållning utan att orsaka en allmän ökning av EU:s offentliga utgifter. 45. Kommittén anser att man bör slopa det avståndskriterium (150 km) som används vid klassificeringen av öar och yttersta randområden som gränsregioner som kan vara berättigade till stöd från program för gränsöverskridande samarbete inom ramen för sammanhållningspolitikens mål om territoriell sammanhållning, den europeiska grannskapspolitiken och åtgärdsplanen för utvidgat grannskap. 46. Kommittén yrkar på en översyn av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1082/2006 om de lokala och regionala myndigheternas deltagande i tredjeländer. Kommittén föreslår bland annat en möjlighet att inrätta bilaterala EGTS mellan ett organ i en medlemsstat och ett organ i ett land som inte är medlem av EU, men som befinner sig i föranslutningsskedet, tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller deltar i Europeiska unionens grannskapspolitik eller utvidgade grannskapspolitik. Kommittén yrkar också på nya EU-bestämmelser som grundar sig på folkrätten för att tredjeländernas territoriella organ ska kunna delta i EGTS som fullvärdiga deltagare, i synnerhet organ som har särskilda band till EU.

10 ReK erinrar om att det för att göra det enklare för territoriella enheter i tredjeländer att delta i EGTS kan vara lämpligt att EU ingår internationella avtal med dessa länder enligt bestämmelserna i avdelning V i femte delen i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 48. Kommittén anser att EU med dessa åtgärder även kommer att öka sin interna sammanhållning och styrka i syfte att gripa sig an de externa utmaningarna genom ökad konkurrenskraft på de internationella marknaderna för varor och tjänster, där de nya tillväxtländerna fortfarande har lägre strukturella kostnader och större konkurrensfördelar, eftersom de inte står inför en så akut och hastig generell åldrandeprocess och krympande del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Det mervärde Regionkommittén kan tillföra utvecklingen av EGTS 49. Regionkommittén anser att den spelar en viktig roll som kontaktorgan, rådgivare och förmedlare av grupperingarna. Det måste därför säkerställas att ReK kan fortsätta sitt arbete med grupperingarna, bland annat i form av främjandet av ett europeiskt nätverk som omfattar experter och politiska företrädare samt ett interinstitutionellt forum. 50. Kommittén välkomnar det beslut som ReK:s presidium fattade den 26 januari 2011 om att inrätta en ReK-plattform för EGTS, som fortlöpande ska utvärdera genomförandet av förordning (EG) nr 1082/2006 och den praktiska utvecklingen av grupperingarna, som en del av det förberedande arbetet inför den nya situationen efter den 1 januari Bryssel den 27 januari 2011 Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Regionkommitténs generalsekreterare Gerhard Stahl

11 II. HANDLÄGGNING Titel ReK-yttrande på eget initiativ: "Nya perspektiv inför översynen av EGTS-förordningen" Referenser Rättslig grund Initiativ, art. 307, fjärde stycket Hänvisning till arbetsordningen Yttrande på eget initiativ (artikel 42) Datum för ordförandens / presidiets beslut 12 mars 2010 Ansvarigt utskott Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik (COTER) Föredragande Alberto Núñez Feijóo, regionpresident i den autonoma regionen Galicien (ES PPE) Underlag 7 juni 2010 Behandling i utskottet 30 september 2010 Antagande i utskottet 16 november 2010 Resultat av omröstningen Majoritet Antagande vid plenarsession 27 januari 2011 Tidigare yttrande från utskottet Yttrande på eget initiativ om: "Europeisk gruppering för territoriellt samarbete: en vitalisering av det territoriella samarbetet i Europa", CdR 308/2007 fin, föredragande: Mercedes Bresso (IT PSE), regionpresident i Piemonte. CdR 100/2010 fin