Effektiva byggnader vägen mot 50/50

Transkript

1 Effektiva byggnader vägen mot 50/50 Växjö Åke B Lindström Energimyndigheten Avd. för hållbar energianvändning ake.lindstrom@energimyndigheten.se Tel

2 Hur stor är energieffektiviseringspotentialen i era fastigheter? < 10%? < 20%? < 30%? < 40%? < 50%? >50%?

3 Varför tror ni det? Energideklarerat Med åtgärder?

4 Energideklarationer Ett instrument för att Spara energi Spara pengar Spara miljön Skapa en bild av byggnadsbeståndet Bygger på ett EG-direktiv i syfte på att göra våra byggnader mer energieffektiva

5 Varför tror ni det? Energideklarerat Med åtgärder? Annan kartläggning En vanlig potential Stämmer den? Vår bedömning kan påverkas

6 God bebyggd miljö Delmål 6 kwh/m Electrical energy -20% 100 Fuels -50%

7

8 kwh/m2 Energi för uppvärmning år 2003 per byggår Småhus Byggår Exkl. omvandlings- och distributionsförluster Nya byggregler, södra klimatzonen Nya byggregler, norra klimatzonen

9 kwh/m2 Energi för uppvärmning år 2003 per byggår Flerbostadshus Byggår Exkl. omvandlings- och distributionsförluster Nya byggregler, norra klimatzonen Nya byggregler, södra klimatzonen

10 25 år av energieffektivisering i en bostadsrättsförening 200 Vad kan göras mer!?

11 Bebo projekt Orrholmen 255 till 110 kwh/m2. Brogården 216 till 92 kwh/m2.

12 Brogården Alingsåshem, after renovation 50 cm insulation in the attic U-value ca 0,12 W/m2,K Individual Heat exchanger for ventilation, ŋ = 0,85 0,5 ach Added 10 cm insulation on And below balcony floor Airtightness: 0,5 ach at 50 Pa 25 cm insulation in walls U = 0,15 New cheramic fasade Passive-windows U = 0,85 Entrance doors: U = 0,8 Cellar insulation: 10 cm U = 0,3 Energy Performance: (kwh/ m2, year) Space Heating: 27 (115) Domestic hot water: 25 (42) Electricity, household and common: 40 (69) Summary: 92 (216)

13

14 kwh/m2 Energi för uppvärmning år 2003 per byggår Lokaler Byggår Exkl. omvandlings- och distributionsförluster Nya byggregler, södra klimatzonen Nya byggregler, norra klimatzonen

15 Pennfäktaren, Stockholm m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA år) Före El Värme Efter Hudkliniken, Sahlgrenska, Göteborg m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA år) 100 El 0 Före Värme Efter

16 I många befintliga kontorsbyggnader bör det vara möjligt att med en investering på ca 1000 kr/m 2 halvera behovet av värme och el för fastighetens drift. El+Värme ca 200 kwh/(m 2 år) El+Värme ca 100 kwh/(m 2 år)

17 Glaven 8 beräknade energivinster och kostnader Energivinst Mkr/år 0,9 Glaven 8 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% Investering Mkr

18 Vargbroskolan, Storfors kommun. Invigd jan 2008 Gamla skolan 250 kwh/m²,år Nya skolan ca 60 kwh/m²,år

19 Nybyggnation några exempel ÅF:s kontorshus Hagaporten 88 kwh/m2 Jernhusets Kungsbrohuset 51 kwh/m2 Många Green building (75% av BBR) Men bättre kan vi! 50% av BBR? Polisstation i Malmö

20 Fastighetsbranschens syn på lagar och regler? Ser vi på BBR på samma sätt som inkomstdeklarationer på 80-talet? Köpt energi kan vi klara genom smart energitillförsel trots att vi t ex sätter in stora fönsterytor Är Energideklarationer bara ett nödvändigt ont som kostar pengar? Köp en så billig deklaration som möjligt och helst utan åtgärdsförslag

21 Befintliga byggnader den stora potentialen!

22 Utnyttja utbytestillfället

23 Energieffektivisering i byggnader 5 1 Utvärdering Veta! Nuläge 4 Göra! Vilja! Ledningsfråga När? Själv eller köpa? Kunna! 2 Tillgängliga resurser 3

24 Engagera och samverka med hyresgäster Hyresgästerna använder en avsevärd energimängd för hushållsel/verksamhetsel och genom krav på bra inomhusklimat Enligt STIL2 används i kontor totalt ca 200 kwh/m2 varav: Versamhetsel 57 kwh/m2 Fastighetsel 52 kwh/m2 Byggnadens totala energibehov påverkas av både hyresgäst och hyresvärd varför samverkan och incitament är ett gemensamt intresse Energieffektiva byggnader ökar konkurrenskraften för både hyresgäster och fastighetsägare

25 Revidering av EPBD pågår Skärpta krav för att främja energieffektivisering i byggnader Gränsen 1000 m2 tas bort (omb, energiförsörjning) Åtgärdsrekommendationer en oundgänglig del av energideklarationen Mm Energiklassning av byggnader (effektbehov, köpt energi, miljö resp verksamhetsenergi)

26 Energi- resp Klimatproppen Ett femårigt energieffektiviseringsprogram dels för att genomföra energitjänstedirektivet nå målet om 20 procents effektivare energianvändning till miljoner kronor årligen under fem år, utöver dagens politik

27 Energi- resp Klimatproppen forts Förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete bl.a. finansiering av kommuners och landstings arbete med frivilliga energieffektiviseringsavtal Energikartläggningscheck, under åren Förstärkt energirådgivning till företag Främja ett ökat genomförande av åtgärderna i energideklarationer för byggnader Krav på effektivare energianvändning vid ombyggnad och underhåll Nationell strategi för att främja lågenergibyggnader Krav på individuell mätning (vv, el) vid uppförande och ändring av byggnader som inrymmer bostäder Inventering av möjligheter att övergå till individuell mätning i lokaler Kommuner och landsting kommer att erbjudas att teckna frivilliga energieffektiviseringsavtal Effektivisering av uppvärmning som sker med el prioriterat Anpassning av koldioxidskatten i den takt och omfattning som behövs

28 Energi- resp Klimatproppen forts Kraven som ställs på åtgärder för energihushållning i företagen bör samordnas bättre och Energimyndigheten bör ges rollen som tillsynsvägledande myndighet i energihushållningsfrågor. Möjligheterna att integrera bestämmelser om energikartläggning och andra komponenter i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör utredas.

29 Samverkan för bättre produkter

30 Ekodesign Gällande ekodesignförordning Standby och offmodeförluster för energianvändande produkter Enkla digitalboxar Gatu- och kontorsbelysning Hembelysning I Kommittégenomröstat förslag, ej antaget av kommissionen Externa nätaggregat Elmotorer 0,75-375kW Cirkulationspumpar Kylar och frysar för hushållsbruk TV-apparater Tvättmaskiner för hushållsbruk Slutliga förordningsförslag inför kommittéomröstning Diskmaskiner för hushållsbruk Förordningsförslag finns Varmvattenberedare för gas/olja/el Pannor för gas/olja/el Elektriska pumpar Ventilationsfläktar Förstudie finns/pågår Datorer och dataskärmar Bildbehandlingsutrustning: kopiatorer, faxar, skrivare, skannrar, m.fl. Luftkonditionering för hushåll Kylar och frysar för kommersiellt bruk Fastbränslepannor Torktumlare för hushållsbruk Dammsugare Avancerade digitalboxar Hembelysning II Övriga påbörjade produktgrupper Element och värmefläktar Uppvärmningsprodukter som använder varmluft Ugnar för hushållsbruk och kommersiellt bruk Spisar och grillar för hushållsbruk och kommersiellt bruk Tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner för kommersiellt bruk Kaffemaskiner Nätverks-standby UPS för hushållsbruk

31 Märkning Hjälpa oss som konsumenter att välja energieffektiva produkter Nya regler 1 juli 2011, under förutsättning att kommissionen fattar det formella beslutet. Fram till dess att de nya reglerna börjar gälla finns nuvarande energimärkning kvar.

32 Tack för att ni lyssnade! Lycka till!