Värdebeskrivningar Kulturmiljö
|
|
- Dan Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diarienr: F /SA20 BSAB: Järnvägsutredning Ostlänken avsnitt Järna-Norrköping Bilaga 6 till miljökonsekvensbeskrivning - utställelsehandling december 2008
2 Medverkande Beställare Banverket Investeringsdivisionen Projektledare Biträdande projektledare Projektassistent Dokumentation Kommunikation Miljö Trafik och marknad Teknik Fastigheter och avtal Tomas Köhler Peter Lindell Lena Hesselgren Jaan Tombach Eva Dufva Anders Elam Anders Lundberg Kurt Eriksson, John Fridlund Torgny Söderberg Konsultgrupp SWECO Box Stockholm samt Banverket Projektering Borlänge Uppdragsledare Trafik och marknad Teknik MKB ansvarig Kulturmiljö Ulrika Bernström Jenny Widell Eva Lexén Gramenius Susanna Broström Karin Beckman-Thoor, Riksantikvarieämbetet Avd. för arkeologiska undersökningar UV Mitt Kartor Lantmäteriet Dnr M2001/1502
3 Innehåll Värdebeskrivningar kulturmiljö s 1 Graderingsskala s 1 2. Gerstaberg s 1 4. Järnadalen, gamla vägen s 1 5. Antroposoferna i Järna s 2 6. Hölö s 2 7. Österby s 2 8. Tullgarns kronopark s 2 9. Tjuvstigen s Nora dalgång s Lundby-Karlberg s Vagnhärad s Silleskog, gamla landsvägen s Tuve kvarn, Baska, Veda s Sättersta s Bogsta s Gärdesta s Lästringe och Bälinge skog s Norra Tystberga s 5 20 Tystbergadalen s Svärta skog (Masungnssjön) s Svärta bruk s Svärta kyrkbygd s Nälberga-Gillinge s Sjösa s Hagnesta-Svansta s Hovra-Bullersta s Nyköping s Nyköpingsåns dalgång s Ullevi s Fjällskär s Väderbrunn, Lilla och Stora Kungsladugård s Humlekärr s Västra Kila - Ålberga bruk s Eriksgatan s Herrbråten s Stavsjö bruk s Björnsjön s Häradsallmänningen s Gamla Stockholmsvägen s Kolmårdsbranten s 10 II. Malmölandet s 10 IV. Loddby säteri s 10 Bilaga 1 Översiktskarta Kulturmiljö
4
5 Ostlänken avsnitt Järna Norrköping Värdebeskrivningar kulturmiljö För att lyfta fram kvaliteterna hos de värdefulla kulturmiljöer som berörs i järnvägsutredningen, delsträckan Järna Åby, har de graderats i en skala om 3 nivåer. Syftet med denna gradering är att förklara och fördjupa förståelsen för kulturmiljöernas innehåll. Klassningen är en sammanvägning av de värdegrunder, kunskaps-, upplevelse- och bruksvärde, som använts i beskrivningarna av de enskilda miljöerna. Värdebeskrivningarna bygger på rapporten Ostlänken järnvägsutredning kulturmiljöanalys, underlagsrapport för MKB, delsträcka 1 Järna Skavsta/Nyköping 2 Skavsta/Nyköping Åby samt det underlagsmaterial som togs fram för rapporten. Endast de värdefulla kulturmiljöer som berörs av de korridorer som konsekvensbeskrivs i MKBn för Ostlänkens järnvägsutredning Järna - Norrköping har graderats. I bilaga 1 återfinns en översiktskarta över utredningsområdet med de värdefulla kulturmiljöerna markerade. Graderingsskala avser riksintresse för kulturmiljövården och kulturmiljöer med så höga kvalitéer att de borde ha status av riksintresse. Dessa kulturmiljöer uppvisar omistliga kulturvärden av nationellt intresse. avser miljöer med kulturhistoriska kvaliteter som visar den historiska utvecklingen i regionen med stor betydelse för regionen. Högt kulturmiljövärde avser kulturmiljöer med betydelse för det lokala området, t.ex. kommunen och bygden. 2. Gerstaberg herrgårdsmiljö Kunskapsvärde: Typisk säteribildning med avhyst bytomt och herrgård i nytt läge centralt i odlingsmarken, med några underlydande enheter runtom. Stora byggnadshistoriska värden. Upplevelsevärde: Storskaligt åkerlandskap med herrgård i centrum och mindre bebyggelseenheter i skogskanten. Välbevarad herrgårdsmiljö med estetiska värden. Genomkorsas av den befintliga järnvägen. Bruksvärde: Levande brukningsenhet, produktiv odlingsmark som utgör en bärande del av det öppna landskapsrummet. 4. Järnadalen, gamla vägen jordbruksbebyggelse, vägmiljö, fornlämningsmiljö Ingår delvis i riksintresseområde för kulturmiljövården (Mörkö-Oaxen-Hölö-Ytterjärna). Kunskapsvärde: Rika och tydliga spår efter ett förhistoriskt, successivt ianspråktagande av landskapet allt eftersom havet grundats upp. Färdväg, gårdar och byar som brukats kontinuerligt sedan järnåldern. Exceptionell fornlämningsmiljö vid Linga som visar på gårdens ställning som lokalt maktcentra under förhistorien. Välbevarad bebyggelse med byggnadshistoriska värden, bl.a. de typiska mellansvenska gårdarna Övereneby och Ramsta. Upplevelsevärde: Välbevarade ensamgårdar och mindre byar på höjderna utgör ett bärande inslag med betydelse för landskapsbilden. Möjligt att färdas längs med den gamla häradsvägen. Tydliga fornlämningar med pedagogiska kvalitéer. Bruksvärde: Skäve är en ovanligt levande antroposofanknuten miljö med en rad verksamheter, bl.a. bank, dagis, kafé och teater. Levande landsbygd med jordbruk som representerar stora ekonomiska värden och enstaka nyare villor. Delar av häradsvägen brukas som lokalväg. 1 (10)
6 5. Antroposoferna i Järna bebyggelsemiljö Ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (Mörkö-Oaxen-Hölö-Ytterjärna). Kunskapsvärde: Antroposofstiftelsens etablering i området har gett upphov till ett eget samhälle präglat av antroposofrörelsens speciella arkitekturstil, här utformad av arkitekten Erik Asmusson m.fl. Området omfattar en rad karaktärsbyggnader, bl.a. Saltå kvarn, som representerar social- och samhällshistoriska värden. Den antroposofpräglade bebyggelsen utgör en väl sammanhållen miljö med stora arkitektoniska värden integrerad i den äldre jordbruksbebyggelsen. Upplevelsevärde: Antroposofsamhället utgör ett bärande inslag i Järnabygdens identitet. Byggnader och kringanläggningar är lättillgängliga med mycket stora upplevelsevärden. Bruksvärde: Området växer och utvecklas kontinuerligt och är mycket välbesökt med stor kulturturistisk dragningskraft. Till miljön hör en rad företag, skolor, sjukhus och en livaktig kurs- och kulturverksamhet med stor betydelse för regionen men även på det nationella planet. 6. Hölö odlingslandskap, jordbruksbebyggelse Ingår delvis i riksintresseområde för kulturmiljövården (Mörkö-Oaxen-Hölö-Ytterjärna). Kunskapsvärde: Bebyggelsestrukturen går tillbaks till minst äldre järnålder, varje gård och by uppvisar gravfält. Fornlämningsbilden anger en mycket stark platskontinuitet. Många gårdar och byar är välbevarade med byggnadshistoriska värden, flera med ursprung i 1700-talet. Den sällsynta s.k. fallbebyggelsen, de obesuttnas bebyggelse, vid Charlottenborg har höga samhälls- och socialhistoriska värde då den speglar samhällets historia på lokal nivå och invånarnas situation. Fallbebyggelsen ingår i Riksintresseområde för kulturmiljövården. Upplevelsevärde: De ordinära gårdarna och små byarna som format och än idag präglar upplevelsen av det öppna odlingslandskapet. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruk och hästverksamhet som representerar stora ekonomiska värden och enstaka nyare villor. 7. Österby fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Anmärkningsvärt gravfält som utmärker sig med minst 160 gravar av renodlad äldre järnålderskaraktär. Gravfältets tidsställning, omfattning och varierade innehåll med en helt unik gravform, uppallade stenar, ger det en särställning. Upplevelsevärde: Gravarna är tydliga med pedagogiska kvalitéer. I öster passerar motorvägen, E4, genom området.bruksvärde: Den västra delen av området är tillgängliggjort genom ett välutnyttjat motionsspår. 8. Tullgarns kronopark stenåldersmiljö Tangerar riksintresseområde för kulturmiljön (Tullgarn). Kunskapsvärde: Tydligt avgränsbar miljö på nivåer mellan meter över havet. Här finns boplatser från äldsta stenålder till övergången till bronsålder vilket innebär att det finns goda förutsättningar att studera boplatser och ett kontinuerligt landskapsutnyttjande över mycket lång tid inom ett begränsat landskapsutsnitt. Upplevelsevärde: Orört skogsområde med mycket tydlig topografi, t.ex. invid Sörsjön och invid Nora dalgång, där det finns goda möjligheter till att pedagogiskt förklara stenålderns boplatsmiljöer. Bruksvärde: Området är ett viktigt rekreationsområde där fornlämningarna borde kunna utvecklas till att skapa mervärde. 9. Tjuvstigen vägmiljö Kunskapsvärde: Kontinuerligt brukad sedan järnålder, med bibehållen sträckning och karaktär, kantad av runstenar och andra äldre vägkonstruktioner som binder samman två bygder. Ansluter till tingsplats i Nora dalgång. Upplevelsevärde: Autentisk prägel som ger en god upplevelse av att färdas i äldre tid, länkar samman två bygder. Bruksvärde: I bruk, välunderhållen, goda möjligheter att integreras bättre i Tullgarns rekreationsområde. 2 (10)
7 10. Nora dalgång odlingslandskap, jordbruksbebyggelse, fornlämningsmiljö Tangerar riksintresseområde för kulturmiljövården (Tullgarn). Kunskapsvärde: Grundstrukturerna med gårdslägen och kommunikationsstråk har anor i den yngre järnåldern medan bebyggelse och markbruk speglar och 1900-talen. Maktställning under yngre järnålder och tidig medeltid, som kommer till uttryck i gravfält och manifesta storhögar. Bebyggelsen i Nora har höga byggnadshistoriska värden genom tydliga och välbevarade spår av tillkomsttid respektive intressanta förändringar. Genom kopplingen till Bengt Birgersson och klanen kring Birger Jarl har Nora personhistoriska värden. Färdväg med kontinuitet från järnåldern, plats för runstenskantad vikingatida bro. Upplevelsevärde: Dalgång med pastoral prägel runt Norasjön som öppnar sig mot Tullgarnsviken i öster. Gårdar och byar på höjderna utgör markant inslag med betydelse för landskapsbilden. Den slingrande grusvägen genom dalen ger upplevelsen genuinitet. Bruksvärde: Jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. Områdets närhet till Tullgarn gör att det har turistiska värden. 11. Lundby-Karlberg - hällristningsmiljö Ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (Trosaåns dalgång). Kunskapsvärde: Sällsynt rik hällristningsmiljö med många stora och komplexa ristningsytor med strategiskt läge invid mynningen av en av bronsålderns viktigaste farleder mot Mälardalen i nordväst. Till hällristningarna hör ett omland med många samtida bosättningar med ovanligt manifesta lämningar. En del i förståelsen av helhetsmiljön är det öppna landskapet där man kan se från fornlämning till fornlämning. Området är samtida med och uppvisar likheter med andra centrala bronsåldersmiljöer vid Släbro, norr om Nyköping, invid Nyköpingsån och vid Himmelstalund, söder om Norrköping, invid vattenleden västerut mot Vättern. Upplevelsevärde: Hällristningarna har stora upplevelsevärden och ligger i ett öppet odlingslandskap med visuellt samband med Trosaån och den forna vattenleden som erbjuder möjligheter till att pedagogiskt förklara den unika hällristningsmiljön och dess omland. Miljön ger en god upplevelse av bronsålderns vidsträckta beteslandskap. Bruksvärde: Området är naturskönt med höga rekreationsvärden där det finns goda möjligheter att exponera den rika fornlämningsmiljön på ett tydligare sätt. 12. Vagnhärad centralort, fornlämningsmiljö Ingår i Trosaåns riksintresseområde för kulturmiljövården (Trosaåns dalgång). Kunskapsvärde: Centralort från bronsåldern till idag. Genom landhöjningen har centralplatsen för bygden flyttat från Lundby-Karlberg under bronsåldern, till Husby under järnålder, vidare till Trosa landsförsamlings kyrka under tidig medeltid och slutligen till dagens Trosa i slutet av medeltiden. Läget invid en av de viktigaste farlederna mot Mälardalen i nordväst har varit avgörande för centralortens ställning. I området finns ett stort antal fornlämningar från bronsålder till medeltid som visar på områdets särställning, bl.a. monumentala skärvstenshögar från bronsåldern, stora äldre järnåldersgravfält och flera storhögar från yngre järnålder invid Husby. De indikerar omfattande och rika bosättningar i området genom hela förhistorien. De medeltida dubbelkyrkorna Vagnhärad och Trosa uppförs samtidigt med att Trosa medeltida stad etableras. I Trosaån har den medeltida kvarndriften varit av stor betydelse. Vagnhärads station från 1915 blir början på den nya centralorten Vagnhärad. Stationsbyggnaden med den kungliga väntsalen har stora byggnadshistoriska värden. Upplevelsevärde: Många av fornlämningarna är tydliga och ligger utsparade i grönområden med goda pedagogiska utvecklingsmöjligheter. Bruksvärde: Stationssamhälle och pendlarort där områdets fornlämningar borde kunna stärka bygdens identitet och utvecklas till att öka Vagnhärads attraktionskraft. 13. Silleskog, gamla landsvägen vägmiljö Kunskapsvärde: Gammal landsväg nyttjad kontinuerligt från 1700-talet med väghistoriska komponenter som milstolpar, avrättningsplats i utmarksläge, vägkrog. Upplevelsevärde: En halv mil lång äldre landsväg, något avskuren av dagens motorväg. Bruksvärde: I bruk. Högt kulturmiljövärde 3 (10)
8 14. Tuve kvarn, Baska, Veda kvarnmiljö, herrgårdsmiljö, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Vedaån har skapat förutsättningar för den förhistoriska etableringen på platsen liksom gårdarnas kvarnverksamhet. Utgårdarna Lilla och Stora Tuvekvarn med kvarn, såg och ett kraftverk som hört till Veda är en ovanligt väl bevarad kvarnmiljö med rötter i 1500-talet, då kvarnen var tullkvarn. Bebyggelsen är autentisk med byggnadshistoriska värden. I området finns en rad äldre järnålderslämningar som antyder en välavgränsad bebyggelsemiljö invid Vedaån redan under äldre järnålder. Upplevelsevärde: Vid Tuvekvarn är det möjligt att besöka en ålderdomlig kvarnmiljö med autentisk prägel. Bruksvärde: Med undantag för kvarnbyggnaden är byggnaderna i gott skick och i bruk. 15. Sättersta odlingslandskap med jordbruksbebyggelse Kunskapsvärde: Ett historiskt sett tydligt socialt skiktat landskap,. Ett förhållande som alltjämt kan upplevas i dagens landskap, eftersom det samverkar med landskapets topografi. Välbevarat, ålderdomligt bylandskap kring Sättersta kyrka medan de underlydande torpen ligger i de smala dalgångarna åt norr och öster. Fornlämningar, färdväg med runstenar och hålvägar visar på lång platskontinuitet. Upplevelsevärde: Inom en liten topografiskt avgränsad dalsänka är det möjligt att uppleva ett småskaligt ålderdomligt landskap i kontinuerligt bruk och med tydliga rötter i den äldre järnåldern. Vid Stenhagen finns en tydlig och formrik äldre järnåldersmiljö med pedagogiska kvalitéer. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. 16. Bogsta kyrko- och herrgårdsmiljö Ingår delvis i riksintresseområde för kulturmiljövården (Lid-Runtuna-Spelvik-Ludgo-Lästringe). Kunskapsvärde: Flera sammanhållna herrgårdsmiljöer med en rad byggnadshistoriskt intressanta byggnader. Bogsta kyrkomiljö är en ovanligt välbevarad miljö med stora byggnadshistoriska värden. Kyrka från 1100-talet och bebyggelse som ger en god bild av ett sockencentrums olika funktioner med skola, kyrkstall och ålderdomshem. Invid landsvägen, dokumenterad i 1600-talets kartmaterial, har det funnits krog och värdshus. Upplevelsevärde: De sammanhållna herrgårdsmiljöerna och Bogsta kompletta kyrkomiljö har stora miljöskapande kvalitéer med stor betydelse för landskapsbilden. Kyrkomiljön har ett stort symbolvärde som sockencentrum. Bruksvärde: Herrgårdarna utgör levande brukningsenheter, odlingsmark, bebodda gårdar och ett sammanlänkande vägnät. för kyrkomiljön och herrgårdsmiljöerna invid Runnviken, i övrigt mycket högt kulturmiljövärde 17. Gärdesta herrgårdsmiljö, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Sammanhållet, komplett herrgårdslandskap med tydliga och välbevarade komponenter som visar på miljöns sociala och funktionella samband, med central herrgårdsmiljö mitt i odlingsmarken, Lästringe kyrkomiljö, torp och arrendegårdar. Flera har mycket höga arkitektoniska värden och autentisk prägel. Välbevarad och ovanligt rik äldre järnåldersmiljö som visar på den kontinuerliga hävden av området. Upplevelsevärde: Många av herrgårdsmiljöns komponenter uppvisar en autentisk prägel med stora miljöskapande kvaliteter och identitetsskapande värden. Varierad och tydlig fornlämningsbild med pedagogiska utvecklingsmöjligheter. Bruksvärde: Storgodsdrift, bebodda gårdar och ett sammanlänkande vägnät som utgör bärande delar i herrgårdens helhetsmiljö. Levande kyrkomiljö med skola. Mycket högt - högsta kulturmiljövärde 18. Lästringe och Bälinge skog stenåldersmiljö Kunskapsvärde: Ett väl avgränsat område på nivåer mellan meter över havet med goda förutsättningar för boplatser från såväl äldre som yngre stenålder. Ett typiskt sörmländskt stenålderslandskap. Upplevelsevärde: Orört skogsområde med tydlig topografi. Bruksvärde: Högt kulturmiljövärde 4 (10)
9 19. Norra Tystberga odlingslandskap med jordbruksbebyggelse och rika fornlämningsmiljöer Kunskapsvärde: Rik fornlämningsmiljö som avspeglar ett stort tidsdjup från stenålder till medeltid. Ägoförhållanden och laga skiftets sena genomförande har inneburit att norra Tystberga bevarat en ålderdomlig karaktär. Byarna, varav flera är oskiftade, är omgivna av ett äldre odlingslandskap. Rika fornlämningsmiljöer visar på platskontinuitet sedan bronsålder. Tystbergabygden är ett tydligt exempel på frälsets jordbrukslandskap med flera autentiska bebyggelsestrukturer. I de oskiftade byarna Rogsta och Nälberga finns en äldre bebyggelsestruktur med många välbevarade byggnader. Till Tystberga kyrka hör en autentisk och välbevarad kyrkomiljö. Upplevelsevärde: Odlingslandskap med många äldre drag, ålderdomligt, slingrande vägnät och oskiftade byar som tillsammans har stora miljöskapande värden. Vid Långbro finns en komplett och tydlig järnåldersmiljö med pedagogiska kvalitéer. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. 20. Tystbergadalen stenåldersmiljö Kunskapsvärde: Landskap med förekomst av flera samtida lokaler från mellersta delen av yngre stenåldern med förmodad kontinuitet in i slutet av yngre stenålder (ca f Kr). Upplevelsevärde: Den öppna miljön med skogspartierna som öar i åkermarken bidrar till möjligheterna att visualisera den forna skärgårdsmiljön. Bruksvärde: Högt kulturmiljövärde 21. Svärta skog (Masugnssjön) - stenåldersmiljö Kunskapsvärde: Höglänt skogsområde, meter över havet, med stora nivåskillnader inom begränsade landskapsrum. Många goda lägen för strandbundna bosättningar från en tidig del av stenålder (ca f Kr) till övergången mot yngre stenålder gör att området har stor informationspotential. Upplevelsevärde: Boplatserna i området runt Masugnsjön har förhållandevis stora upplevelsevärden genom att sjöns vattenspegel illustrativt synliggör boplatsernas läge i den dåtida skärgården Bruksvärde: Sörmlandsleden passerar genom området. Högt kulturmiljövärde 22. Svärta bruk bruksmiljö Kunskapsvärde: Svärta bruk omfattar alla de komponenter som kan knytas till ett långvarigt bergsbruk, äldre dagbrott, hyttor, masugnar och gruva från 1600-talet fram till 1960-talet. I området finns flera autentiska bebyggelsemiljöer, gruvfogdebostaden och byggnadsminnet Ullaberg, herrgårdsmiljön och arbetarbostäder som visar på funktionella och sociala samband inom miljön. Upplevelsevärde: Svärta bruk är en komplett miljö med delar som avspeglar och pedagogiskt förklarar brukets framväxt och utnyttjande av landskapet under mer än 400 år. Bruksvärde: Området nyttjas som rekreationsområde och har turistiska värden med vandringsled och kaffestuga. Högsta - mycket högt kulturmiljövärde 23. Svärta kyrkbygd odlingslandskap, jordbruksbebyggelse, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Byar och gårdar uppvisar en kontinuerlig hävd sedan järnålder, i flera fall troligen redan från bronsålder, med tydligt samband till landhöjningen. Eriksgatan passerar förbi Svärta kyrkhöjd. Ett maktcentra växte fram i området under järnåldern med det administrativa Husby och mycket rika bosättningar manifesterade genom stora höggravfält. Strategiskt läge invid en farled norrut mot Runtuna. I området finns flera fornborgar på strategiskt belägna höjder som ingått i ett bevakningssystem. Flera gårdar, särskilt Husby och Vreta, har en ålderdomlig prägel med stora byggnadshistoriska värden. Upplevelsevärde: De välbevarade äldre gårdarna har stor betydelse för landskapsbilden. Flera av fornlämningarna har stor pedagogisk potential. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. Området ansluter till Svärta bruk och flera av fornlämningsmiljöerna skulle kunna lyftas som besöksmål. 5 (10)
10 24. Nälberga-Gillinge rik fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Genom att flera byar; Nälberga, Berga och Västerberga, kom att köpas upp av Svärta bruk och delvis avhysas så avstannade de enskilda fastigheternas utveckling till moderna jordbruksföretag. Området är unikt genom att det omfattar så många, helt intakta, intilliggande miljöer med ålderdomlig prägel och välbevarade fornlämningsmiljöer. Området uppvisar stort tidsdjup och lång platskontinuitet. Det kan ses som ett arkiv över ett landskaps omvandling från en kustanknuten bronsåldersbygd till en vikingatida bygd med rika och mäktiga farmannabönder invid en av Sörmlands viktigaste vattenleder. I området finns flera fornborgar i strategiska lägen sammanlänkade av siktlinjer. Gillinge gård med tre generationer manbyggnader, varav den äldsta som kan härstamma från 1600-talet uppvisar höga byggnadshistoriska värden i klass med många byggnadsminnen. Denna byggnad har ett särskilt högt autencitetsvärde genom att den är en av landskapets få intakta parstugor som alltjämt står kvar på ursprunglig plats. Upplevelsevärde: Området är hävdat som betesmark vilket möjliggör en god upplevelse av enskilda fornlämningar och hela miljön med dess många, välbevarade och tydliga fornlämningar. Inom varje bebyggelseenhet kan man uppleva en komplett miljö med lång kontinuitet, t.ex. ristningar från bronsålder, husgrundsterrasser från järnåldern, stora gravfält med rötter i bronsålder, hålväg med runsten och historiska bytomter. Området som helhet har ovanligt stora pedagogiska värden. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. Stor potential att utveckla områdets attraktionskraft som komplett fornlämningsmiljö. Mycket högt - högsta kulturmiljövärde. 25. Sjösa herrgårdsmiljö Kunskapsvärde: Dominerande herrgårdsmiljö med strategisk placering invid Svärtaån och Sjösafjärden som präglats av sin maktställning från medeltid till idag. Husby-enhet, ett administrativt centrum, under tidig medeltid därefter sätesgård och rester av kastal. Huvudbyggnad med rötter i medeltid hyser unika renässansmålningar. Upplevelsevärde: Bebyggelsen har stora miljöskapande och symboliska värden som uttryck för samhällets övre skikt. Dominerande läge invid den vida Sjösafjärden. Avskuren från jordbruksmarken i norr av befintlig järnvägsbank. Bruksvärde: Sjösa är en storskalig produktionsenhet. Borde vara byggnadsminne. 26. Hagnesta-Svansta odlingslandskap, jordbruksbebyggelse, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Bebyggelsens placering och markernas arrondering tillsammans med fornlämningsbilden visar på en platskontinuitet i området sedan bronsålder. Området utgör en sluten, välavgränsad komplett miljö. Hagnesta utgör en klungby med flera sammanbyggda, ålderdomliga, enkelstugor med stora byggnadshistoriska och miljöskapande värden. Upplevelsevärde: Autentisk miljö med pedagogiska värden genom att man kan promenera från äldre järnålderns husgrundsterrass till de senare århundradenas bebyggelse. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. 27. Hovra-Bullersta friluftsmiljö, herrgårdsmiljö, jordbruksbebyggelse, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Herrgårdsmiljö som avspeglar sociala och funktionella samband. Ett stort antal fornlämningar av varierande typ och ålder som visar på kontinuitet sedan äldre järnålder. Upplevelsevärde: Välbevarad och genuin herrgårdsmiljö vid Hovrasjön med ett levande jordbruk med betydelse för landskapsbilden. Lättillgängliga, varierade och tydliga fornlämningar med pedagogiska värden. Bruksvärde: Tätortsnära miljö med Söra friluftsgård och ridskolan vid Bullersta gör området till ett av Nyköpings viktigare friluftsområden. Området nås genom allmänna kommunikationer. Sörmlandsleden passerar genom området. 6 (10)
11 28. Nyköping stadsmiljö Riksintresseområde för kulturmiljövården (Nyköping). Kunskapsvärde: Nyköping är Sörmlands mest betydande centralort med lång kontinuitet. Staden kan ha ett ursprung som vikingatida handelsplats invid Nyköpingsån. Viktig medeltida Östersjöhamn med kvarnar, kloster, flera kyrkor och mynthus. Vid mitten av 1200-talet uppförde Birger Jarl borgen vid åmynningen. Platsen utvecklades till ett centrum för gruvnäringen under 1500-talet. Hertig Karl uppförde en ny renässansborg och utvecklade verksamheter såsom smedjor, kvarnar och sågar utmed ån. Staden blev ett viktig administrativt centra. Efter 1665 års brand fick staden sin nuvarande rätlinjiga stadsplan. Idag är staden en idyllisk småstad präglad av låg trähusbebyggelse och Nyköpingsån. Tillsammans representerar kulturlagren, strukturer och byggnader från dessa epoker stora vetenskapliga värden som ger staden en autentisk prägel. Upplevelsevärde: I staden återfinns byggnader och spår från olika epoker som alltjämt är i bruk och är lätta att förstå och uppleva. Småhusbebyggelsen, Nyköpingsån, Nyköpings slott och hamnen är viktiga delar i stadens attraktionskraft och identitet för såväl boende som besökare. Bruksvärde: Staden har en viktig roll som residensstad och är ett livaktigt centra för regionen med ett rikt utbud av centrumfunktioner. Staden är ett viktigt turistmål. 29. Nyköpingsåns dalgång odlingslandskap, jordbruksbebyggelse, rik fornlämningsmiljö Ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (Nyköpingsåns dalgång). Kunskapsvärde: En av de viktigaste dalgångarna i Sörmland med en särställning som centralbygd. Binder samman Södermanlands inre sjölandskap med Östersjön. Rika fornlämningsmiljöer som visar på områdets roll som centralbygd med bruknings- och platskontinuitet sedan bronsåldern. I området finns boplatser från yngre stenålder. Exceptionell hällristningsmiljö med helt unika ristningar vid Släbro som visar på en av Sörmlands centrala kultplatser under bronsålder. Ett stort antal äldre järnåldersgravar utmed båda sidor av ån. Vikingatida höggravfält av en omfattning som visar på en vikingatida storbondeklass i området. De övergripande dragen i markanvändningen visar på en tydlig landskapszonering med lång kontinuitet. Kommunikationsstråk med stort tidsdjup. Bönsta säteri är en herrgårdsmiljö med stora byggnadshistoriska värden. Vid Brunnsta finns byggnadshistoriskt värdefull bebyggelse. Upplevelsevärde: Fornlämningarna och det öppna landskapet med sina utblickar över sankängarna invid ån ger en god upplevelse och förståelse för markanvändningen och landskapets tidsdjup. Flera av fornlämningsmiljöerna är unika i sitt slag, lättillgängliga, vårdade och skyltade med ovanligt goda pedagogiska kvaliteter. Jordbruksbebyggelse med stor miljöskapande betydelse. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. Flera av gravfälten, bl.a.vid Bönsta, är skyltade och välbesökta. 30. Ullevi odlingslandskap, jordbruksbebyggelse, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Sammanhållen bronsålders och äldre järnålders miljö där bosättningarna delvis flyttat runt i landskapet. Ullevi är särskilt intressant genom att ortnamnet anger att det funnits en kultplats på höjden, ett vi helgat åt Ull. Bymiljö från 1800-talet med två gårdar med ålderdomlig struktur och samhällshistoriska värden. Upplevelsevärde: Höjdryggen vid Valstaängen uppvisar ett stort antal tydliga fornlämningar med stora pedagogiska värden. Bebyggelsen har stora miljöskapande kvalitéer. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. 31. Fjällskär herrgårdsmiljö, fornlämningsmiljö Kunskapsvärde: Ett ovanligt exempel på en medeltida nykolonisation i ett område som var sjö fram till talet. Byarna avhystes under 1600-talet i och med bildningen av säteriet Fjällskär. De avhysta bytomternas begränsade livslängd innebär att de uppvisar mycket stora vetenskaplig värden. Fjällskär är ett typiskt herrgårdslandskap med samtliga komponenter; huvudgård i mitten, radiellt vägnät, torp, arrendegårdar, skola m.m. Upplevelsevärde: Säteribildningens sociala och funktionella dimensioner är alltjämt tydliga och kan förstås och upplevas i Fjällskärsområdet. Bruksvärde: Produktiv odlingsmark som utgör en bärande del av det öppna landskapsrummet. 7 (10)
12 32. Väderbrunn, Lilla och Stora Kungsladugård herrgårdsmiljö Ingår delvis i riksintresseområde för kulturmiljövården (Arnö St Kungsladugården) Stora Kungsladugården utgör byggnadsminne Kunskapsvärde: Delar av området ingår i statens värdefulla fastigheter i egenskap av kungsgårdsmiljöer. Under tidig medeltid låg ett Husby på platsen och en kastal invid Kilaån. Kungsladugårdarna anlades för att försörja det kungliga hovet vid Nyköpinshus med livsmedel. Vid Väderbrunn finns även rester av ett palats som hertig Karl uppförde på 1590-talet. Gårdarna bildar en rest av ett kungligt landskap i huvudsak skapat av Hertig Karl, som en del av en kunglig slottsförvaltning. Jordbruket uppvisar strukturell kontinuitet. Herrgårdsmiljöerna är viktiga för förståelsen av landskapets sociala innehåll och funktionella framväxt. Upplevelsevärde: Herrgårdsmiljöerna dominerar det öppna odlingslandskapet och har höga miljöskapande värden. Det moderna jordbruket medger en visuell kontakt mellan de dominanta herrgårdsmiljöerna och staden med Nyköpingshus i öster. Bruksvärde: Storskaliga jordbruksenheter med byggnader som representerar stora ekonomiska värden. 37. Humlekärr bebyggelsemiljö Kunskapsvärde: Statarlänga från 1870-talet i skotsk stil med arkitekturhistoriskt och socialhistoriskt värde Upplevelsevärde: Miljön är särpräglad och ger en god upplevelse av omsorgsfullt utformade arbetarbostäder från förra seklet. Bruksvärde: Husen är alltjämt i bruk och mycket gott skick. 38. Västra Kila - Ålberga bruk odlingslandskap, bruksmiljö, fornlämningsmiljö, Eriksgatan Kunskapsvärde: Västra Kildalen koloniserades under äldre järnålder. Få men stora gravfält från äldre och yngre järnålder visar hur långt de bebodda trakterna sträckte sig under järnålder. Den historiska jordbruksbebyggelsen domineras av stora ensamgårdar. I den smala bäckravinen längs Ålbergaån anlades Ålberga bruk på 1600-talet. Eriksgatan går genom området med ungefär samma sträckning som dagens landsväg. Upplevelsevärde: Flera gravfält är skyltade och vårdade och erbjuder pedagogiska upplevelser. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader som representerar stora ekonomiska värden. 39. Eriksgatan vägmiljö Riksintresseområde för kulturmiljövården (Gamla vägen Stavsjö - Krokek). Kunskapsvärde: Ursprunglig sträckning för medeltida huvudväg som binder samman Svealand med Götaland. Leder genom Kolmården till Krokeks kloster beläget invid landskapsgränsen. Sträckningen uppvisar en stort antal olika väghistoriska komponenter från skilda tider som vägbankar, milstolpar och vägkrogar. Upplevelsevärde: Autentisk prägel där vägsträckning med tillhörande komponenter på ett gott sätt förmedlar upplevelsen av att färdas genom större skogsområden i äldre tid. Den västra delen har en mer autentisk prägel medan den östra delen idag är asfaltbelagd. Bruksvärde: Den östra delen används alltjämt som lokalväg, medan den västra delen bitvis är igenbommad. Den västra delen borde kunna utvecklas som vandringsled med anknytning till Krokeks klostermiljö. 40. Herrbråten odlingslandskap Kunskapsvärde: Den senast ianspråktagna och uppodlade delen av hela den sammanhängande odlingsbygden i Kilaåns dalgång med kontinuitet sedan åtminstone 1500-talet. Herrbråten är ett exempel på 1500-talets finnkolonisation sydöstra Sörmland. Byn har fem små gårdar med en bebyggelsestruktur som är typisk för finnetableringen. Området är ett välhävdat odlings- och beteslandskap med många välbevarade äldre drag. Upplevelsevärde: Herrbråten ger en god bild av jordbruket i ett marginalområde. Bruksvärde: Levande landsbygd med jordbruksenheter och byggnader med stora ekonomiska värden. 8 (10)
13 41. Stavsjö bruk bruksmiljö Kunskapsvärde: Ett av de viktigare styckebruken i Sörmland med rötter i 1600-talet. Bruksdriften har satt en tydlig prägel på det omgivande landskapet genom de många centrumfunktioner som uppehölls genom bruket. Bebyggelsestrukturen i hela Stavsjötrakten är styrd av brukets organisation. Upplevelsevärde: Stavsjö bruk är en välbevarad och levande bruksmiljö med ett rikt utbud av byggnader med olika funktioner. Många av de komponenter som hör samman med bruksdriften har lämnats tydliga spår i terrängen. Bruksvärde: Bruksmiljö som fortlevt in i vår tid med bostäder och arbetsplatser. 43. Björnsjön stenåldersmiljö Borde utgöra riksintresseområde för kulturmiljövården. Kunskapsvärde: Stenåldersmiljö med lämningar från allra äldsta stenåldern till yngsta stenåldern som är unika ur ett östersjöperspektiv, eftersom man kan studera hela kolonisationsförloppet över vattenytan. Området kan ställas mot södra östersjön där några tusen års mesolitiska kuster ligger under vatten. Strategiskt läge invid ett centralt kommunikationsstråk under äldsta stenålder. Det koncentrerade sprickdalskomplexet, på nivåer mellan meter över havet norr om Björnsjön, utgör ett avgränsbart terrängavsnitt med stort tidsdjup. Sannolikt finns här både mycket tidiga strandbundna boplatser och yngre lokaler med mer indraget läge från kusten, vilket ger området höga vetenskapliga värden. Upplevelsevärde: Snäv sprickdal med tydlig topografi, sjö och vattendrag med strandbundna boplatser med pedagogiska kvaliteter. Bruksvärde: 45. Häradsallmänningen skogsbygd, torpmiljö Kunskapsvärde: Bråbo härads allmänningsmark där man alltjämt kan uppleva spåren av och förstå de omständigheter som gällde för det sena 1700-talets och 1800-talets torpetablering i denna typ av marginalområde. Ett tydligt terränganpassat vägnät. Historisk betydelse som resursområde för bönderna i slättlandskapet. Upplevelsevärde: Spåren av häradsallmänningens bosättningar är idag väl bevarade i detta område, till skillnad från områdena närmare Bråviken. Bruksvärde: Det vidsträckta skogsområdet med sina många små skogssjöar utgör ett viktigt friluftsområde för Norrköpingsbygden. 46. Gamla Stockholmsvägen vägmiljö Kunskapsvärde: Kontinuerligt brukad, tydligt terränganpassad landsväg anlagd under 1600-talet. Utmed vägen återfinns ett småskaligt kulturlandskap med ålderdomlig och välbevarad bebyggelse som visar på det tidiga 1800-talets uppodling av utmarken. Upplevelsevärde: Väg och bebyggelse ger tillsammans en god bild av 1800-talets småbruk och av att färdas förr. Bruksvärde: Lokalväg med turistiska värden som ett komplement till häradsallmänningens skogsbygd och Bråvikens sommarvillor. 9 (10)
14 47. Kolmårdsbranten stenåldersmiljö, bebyggelsemiljö Borde utgöra riksintresseområde för kulturmiljövården. Kunskapsvärde: Ett begränsat område med unika förutsättningar som rymmer ett stort antal kända boplatser från stenåldern. I området möts flera dalgångar för att bilda ett sydsluttande dalbäcken på nivåer mellan meter över havet. Boplatserna uppvisar stor kronologisk spännvidd och stor variation avseende storlek och karaktär vilket innebär mycket höga vetenskapliga kvaliteter. Kring sekelskiftet etablerades området som en exklusiv sommarort för Stockholms och Norrköpings absoluta överklass med en rad påkostade sommarvillor som illustrerar samtidens arkitekturideal. I området finns bl.a. byggnadsminnesmärkta Villa Skoga samt ytterligare en rad bebyggelsemiljöer med stora byggnadshistoriska värden. Upplevelsevärde: Tydlig topografi där landskapet och den direkta närheten till Bråviken visar boplatsernas koppling till den successivt vikande strandlinjen. I området finns goda möjligheter att studera sommarvillornas framväxt och sammanhang från slutet av 1800-talet fram till idag. Bruksvärde: Området har stora rekreationsvärden och nyttjas flitigt som utflyktsmål. Sommarvillorna är alltjämt i bruk och flera av dem är öppna för besökare genom olika verksamheter. Det finns goda förutsättningar att utveckla områdets attraktionskraft ytterligare. II. Malmölandet herrgårdsmiljö Kunskapsvärde: Ett storskaligt herrgårdslandskap med tydliga sociala och funktionella samband. Herrgårdsmiljöer med framträdande placering i odlingsmarken och underlydande enheter placerade i periferin. Bebyggelse med byggnadshistoriska kvalitéer som illustrerar de sociala sammanhangen inom ägorna. Upplevelsevärde: Miljöskapande och symboliska värden som dominerar det flacka landskapet söder om det inre av Bråviken. Bruksvärde: Storskaliga jordbruksenheter med byggnader som representerar stora ekonomiska värden. IV. Loddby säteri bruksmiljö, industrimiljö Kunskapsvärde: Brukssamhälle med industri- och socialhistoriska värden som växt fram i anslutning till den sulfitfabrik som anlades på platsen i slutet av 1800-talet. Delar av bruksbebyggelsen finns alltjämt kvar. Upplevelsevärde: Bebyggelse från tidigt 1900-tal. Bruksvärde: Ett levande samhälle. Högt kulturmiljövärde 10 (10)
15 Bilaga 1 - Översiktskarta över riksintresse kulmiljövård och värdefulla kulturmiljöer SF ra s rg SÖDER ren un mm n na 9 Trosaåns dalgång Kulturmiljö Röd utredningskorridor Grön utredningskorridor Bibana Nyköping un ³ Riksintresse för kulturmiljö Värdefulla kulturmiljöer mm et ko rt orp y tta R g ö pi n anan Södra s tamb 7 ko yk Bibana Sj ösa-n 24 gs 25 Sjösa Nyköping sa p in i ba 26 n 17 kö ö Gr 19 an a 22 bib Ny Bergs-32 hammar 27 rt b a na Sö de os rtäl je a ko ko m m m m un un T ro st a Sk rog ng an b ib un mm mun m ko Lå av 31 st a ko s ng Kiladalen OJ TG s 34 Bog G 36 Sillek NN Nyköpingsåns dalgång Ko ED Tr ö TR 35 G SU DE RM AN LA ÖT ND LA SL ND ÄN SL Ny ÄN kö pin No rr k g öp i Lid-Runtuna-SpelvikLudgo-Lästringe Yng a 38 öl H ÄG TE RG stamba nan 5 Mörkö-OaxenHölö-Ytterjärna N NI NV ÖS SÖ 4 ED R JÄ 41 Södra 3 TR Krokeks kloster stam b a U GS R by 47 Västra VÄ FÖ Gamla vägen Stavsjö-Krokek MANLA NDS LÄ N STO CK HO L M S LÄN RN S dd JÄ ÄN Lo ÖR be S öd ÄN st a GR 45 GR r Ge tam e Sv ban an På kartan visas möjliga sträckningar. Den exakta sträckningen bestäms när järnvägen projekteras, vilket sker när al an d s bjärnvägsplanen görs. a nan Lantmäteriet, Dnr M2001/1502 2,5 5 km Mars 2008
16
17
18 Banverket Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Box Sundbyberg Tel: e-post:
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården. Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG ( )
Riksintresse för kulturmiljövården Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Hällristning vid Lundby, foto AgS Värden Kunskapsvärde Området erbjuder goda möjligheter att studera landhöjningens
Läs merHuseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15) Tynnelsö slott, foto Sörmlands museum KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Området visar tydligt hur landhöjningen gett upphov till ett successivt
Läs merEuropeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Läs merarkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing
arkeologi Särskild utredning Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ola Matthing Arkeologiska meddelanden 2002:29 Särskild utredning Husby-Oppunda Husbygård
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG Bjudby runsten SÖ55, foto KBT Värden Kunskapsvärde Området visar på ett tydligt maktcentra med stormannasläkter under yngre järnålder,
Läs merTillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer
5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merRåvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs merGranheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merVäg 657 Backaryd-Hjorthålan
Väg 657 Backaryd-Hjorthålan Backaryds socken, Ronneby kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2009:16 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Bakgrund...2 Utredningsområdet...2 Kulturhistoriska
Läs merKULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS. Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun
KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun 2016-10-26 Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2, Stenungsunds
Läs merBredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl
Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands
Läs merLänsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merRiksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17
Läs merGasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Läs merNy brunnskammare till fastigheten Svista 1:7
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:76 Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7 Schakt inom gravfält RAÄ Lid 42:1 Förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 42:1 Fastighet
Läs merE22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö
E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö Lösen, Ramdala och Jämjö socknar, Karlskrona kommun Blekinge museum rev.rapport 2008:28 Mikael Henriksson och Thomas Persson Bakgrund Som ett led i pågående utredning
Läs merRemissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.
Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merArkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Läs merInför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Läs merKulturmiljö i Miljöbalken och PBL
Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL Översiktsplanering för vindkraft Tillståndsansökningar Bygglov / Detaljplaner (PBL) Beskriva kulturmiljön Kulturmiljö mer än bara fornlämningar och riksintressen! Vindkraftverk
Läs merKolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
Läs merFågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:77 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet Fivelsta och Västra Stenby socknar Motala kommun Östergötland Dnr 421-326-2006 Clas Ternström UV
Läs merIntill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården. Åsby Stenby Äng (D7) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Åsby Stenby Äng (D7) Fornborgen Eskilstuna 117:1 vy mot Tuna Park, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Vid Mesta, Åsby, Kolsta, Flacksta och Stenby finns det
Läs merEtt boplatsläge i utkanten av Bålsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:38 Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta Undersökning inför uppförande av en mobilmast Arkeologisk utredning, etapp 2 Bista 4:5 Håtuna socken Håbo kommun Uppland
Läs merOstlänken en stark förbindelse för tillväxten
Stadsmiljö och landsbygd Kulturbygd Vattenleder Ostlänken en stark förbindelse för tillväxten Järnvägsutredning för en ny järnväg mellan Östergötland och Mälarregionen Fotografer: Bill Collin, Erik Svensson,
Läs merHallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda
Läs merRIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar
Läs merBILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
Läs merP Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Väst
P-05-250 Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Väst Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Svensk Kärn bräns
Läs merLOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Läs merFållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län
Fållinge-Nygård Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:80 Jörgen Gustafsson Fållinge
Läs merINNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD 5 3 GENOMFÖRANDE 5 4 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 5 KULTURHISTORISK BAKGRUND 7 6 NULÄGE 11
INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD 5 3 GENOMFÖRANDE 5 4 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 5 KULTURHISTORISK BAKGRUND 7 6 NULÄGE 11 6.1 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 11 6.2 REGISTRERADE
Läs merRapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.
Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025c Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merKv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merNorra Vi Ombyggnad av elnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT
Läs merPlanbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Läs merarkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merVrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:10 Vrå Hölö Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning RAÄ-nr Hölö 287:1 2 Vrå 5:1 Hölö socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland Britta
Läs merBakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.
PM Arkeologisk utredning, etapp 1, Karlskronaviken, Heliodal, Solliden och Södra Ekdalen i Rönninge, Salems kommun. Bakgrund Stiftelsen Kulturmiljövård arbetar med en särskild arkeologisk utredning, etapp
Läs merHistoriska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Läs merStrömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:76 Strömsholm Intill boplatsen Sofielund Arkeologisk förundersökning Fornlämning boplats Kolbäck 380 Strömsholm 8:60 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands
Läs merBackarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merTre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs merRiksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-00-031 Datum Assar Engström Assar Johanna
Läs merLampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson
Lampan 2 och 3 Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en eventuell ändring av detaljplanen för fastigheterna
Läs merElnät vid Skedevi kyrka
Rapport 2006:44 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Elnät vid Skedevi kyrka Skedevi socken Finspångs kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U
Läs mer6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria
6. Kulturmiljö 6.1. Övergripande förutsättningar Vattendragen var landskapets livsnerver innan vägar och järnvägar byggdes ut i stor skala. De gav utkomst i form av fiske och översvämningsmarker gav foder
Läs merViggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Läs merINLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8
INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK
Läs merPlanerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget
UV ÖST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-987-2004 Anna Molin
Läs merEn kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Läs merMultisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Läs merByggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Läs merParallellvägar vid Söregärde
Parallellvägar vid Söregärde Åby och Ryssby socknar, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2006 Magnus Petersson Rapport 2006 Kalmar läns museum RAPPORT Datum 2006-12-21 KLM obj nr 06/8 KLM
Läs merKulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.
Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merFJÄRRVÄRME I STUREFORS
RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................
Läs merBesiktning av planerad dragning av vattenledning mellan Lyckeby och Johannishusåsen.
Besiktning av planerad dragning av vattenledning mellan Lyckeby och Johannishusåsen. Augerum, Förkärla, Hjortsberga, Karlskrona, Lösen och Nättraby socknar Ronneby och Karlskrona kommuner Blekinge museum
Läs merArkeologisk utredning etapp 1. Marmorbrottet 1:21. Krokeks socken Norrköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003
Arkeologisk utredning etapp 1 Marmorbrottet 1:21 Krokeks socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 90:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Läs merMarkbädd intill gravfältet Lid 64:1
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:83 Markbädd intill gravfältet Lid 64:1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 64:1 Stora Lundby 1:4 Lid socken Nyköpings kommun
Läs merMesta 3:34. RAÄ 739, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2402
Mesta 3:34 RAÄ 739, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2402 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet längst i väster. Foto
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merNy småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merRapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Läs merKulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9
1 Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18 By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9 VÄRMLANDS MUSEUM Uppdrag Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Schaktningsövervakning RAÄ 29:1 Ovanåkers kyrka Ovanåkers socken Hälsingland 2016 Rapport 2016:02 Katarina Eriksson Balder Arkeologi och Kulturhistoria 2016 Gruvgatan
Läs merArkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003
Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning Brokind RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 43:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U
Läs merVindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet
Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra
Läs merAdelöv 6:2 och Nostorp 5:1
Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför utvidgning av bergtäkt, Adelövs socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:42 Jörgen Gustafsson
Läs merVindkraft och kulturmiljö
Vindkraft och kulturmiljö Hur kulturlandskapet kan beskrivas och bedömas Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Detta behövs! Genomtänkt planering i stället för adad-hocmässig utbyggnad. Regionala underlag
Läs merslutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Läs merSvartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.
Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande
Läs merHelgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Läs merÅsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merFORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Läs merPlanprogramområde Herstadberg
UV ÖST RAPPORT 2004:58 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Planprogramområde Herstadberg Planeringsunderlag för Herstadberg och Loddby Kvillinge socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3399-2004 Pia
Läs merLedningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5
Rapport 2007:103 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 RAÄ 47 och 48 Tingstads socken Norrköpings kommun Östergötlands
Läs mer