Ostlänken en stark förbindelse för tillväxten

Transkript

1 Stadsmiljö och landsbygd Kulturbygd Vattenleder Ostlänken en stark förbindelse för tillväxten Järnvägsutredning för en ny järnväg mellan Östergötland och Mälarregionen Fotografer: Bill Collin, Erik Svensson, Per Wichman, Per-Erik Adamsson. Skog och berg

2 Ostlänken skapar nya resmöjligheter Mellan Järna i Södertälje och Linköping planerar Banverket för en ny tvåspårig järnväg. Den är cirka 15 mil lång och är en del av den framtida Götalandsbanan. Den nya järnvägen ska göra det enklare för människor att välja tåget för resor på både korta och långa avstånd. Järnvägen ska knyta ihop Östergötland och Södermanland med Mälardalen så att den nära arbetsmarknaden blir större och möjligheten ökar att få bo, arbeta eller studera där man önskar. Den ska även stärka förbindelserna mellan Stockholm och Malmö samt vidare ut mot kontinenten, liksom mellan Göteborg och Stockholm och orterna däremellan. En resa mellan Stockholm och Göteborg via Linköping och Jönköping bör inte ta längre tid än 2 tim och 15 minuter. Alla trafikslag måste fungera tillsammans så att resan från dörr till dörr blir kort och smidig med minimala väntetider. Det är med dessa förutsättningar Ostlänken utreds som en del i en pågående förändring i samhället, där Ostlänken kan skapa nya, effektiva och pålitliga resemöjligheter med mindre påfrestningar för miljön än bilen och flyget medför. Nya spår minskar trängseln Efterfrågan på en effektiv kollektivtrafik ökar i takt med att resebehoven ökar. Järnvägen måste anpassas till fler tåg som går på tider när människor behöver och vill åka. I Stockholm pågår flera projekt för att förbättra kapaciteten såväl för pendeltågs trafiken som den långväga trafiken för att minska störningar och förseningar. För att minska trängseln på banorna mellan Stockholm och Linköping, dels via Nyköping, dels via Katrineholm behöver kapaciteten utökas. Den regionala tågtrafiken får snabbare och tätare förbindelser när Ostlänken är utbyggd 2

3 Korta restider ger högre hastigheter Restiderna mellan Stockholm och Göteborg på 2 timmar och 15 minuter medför att banan behöver planeras för en högsta hastighet av 320 km/h. Mellan Järna i Södertälje och Landvetter utanför Göteborg är detta utgångspunkten, men inte i Linköping och Norrköping på ostlänkensträckan. Däremot ska så hög standard som möjligt eftersträvas. Tåg för resor till de många större orterna på Götalandsbanan planeras också för väsentligt kortare restider med en högsta hastighet av km/h. Planering för olika typer av tåg Ostlänken planeras för restider som gör tågresandet attraktivt både på korta och långa avstånd. Tre olika slags tågtrafik planeras för Ostlänken. Snabbtåg mellan de stora huvudorterna Göteborg Stockholm; snabbgående interregionala tåg som stannar på större orter; regionaltåg som stannar på många orter. Även lättgodståg ska kunna gå på banan. På såväl Södra stambanan som Västra stambanan blir fler godståg möjliga med Ostlänken och Götalandsbanan. Stationer ska ligga centralt Stationen ska ligga centralt i ortens utveckling och upptagningsområde för framtida resenärer. Stationerna ska fungera för ankommande och avgående trafik och för tåg som stannar och tåg som inte stannar. Planeringen av stationerna sker i samarbete mellan kommunerna, regionförbund och trafi kutövare, där kommunernas uppfattningar väger tungt. Ostlänken passerar utanför Järna, för att ge bättre regional trafikförsörjning utan stora intrång i miljön. I Vagnhärad planeras för en ny station på en ny plats. I Nyköping planeras för en centralt belägen station som nås via bibana. I Skavsta planeras för en station samordnat med bedömd resandeutveckling för flyget. Riktlinjer i planeringen för restider och turtäthet i Ostlänken och Götalandsbanan Regionaltåg Direktförbindelser Restid Turtäthet Norrköping Linköping 20 min 3 tåg/h Stockholm Nyköping 40 min 2 tåg/h Linköping Nyköping 40 min 2 tåg/h * Samråd ska ske med regionförbund om restider och turtäthet utifrån lokala tågstopp Interregionaltåg Direktförbindelser Restid Turtäthet Stockholm Norrköping 1 h 2 tåg/h Norrköping Jönköping 1 h 2 tåg/h Linköping Borås 1 h 2 tåg/h Jönköping Göteborg 1 h 2 tåg/h Snabbtåg Direktförbindelser Restid Turtäthet Stockholm Göteborg 2 h 15 min** 1 tåg/h* Göteborg Norrköping 2 h 1 tåg/h * Förtätning morgon och kväll för i huvudsak affärsresemarknaden ** Restid inkl. två mellanliggande stopp 3

4 Tre alternativ i järnvägsutredningen Fördjupning av alternativen I förstudien identifierades tre alternativa korridorer där en järnvägssträckning kan dras. Där har en in ven tering gjorts över känsliga områden som i olika grad kan komma att påverkas. Det är landskapet, naturmiljön, stads- och kulturmiljön, vilka järnvägen gör ett intrång i och som innebär att det kan bli både större och mindre för ändringar för både människor och miljö. Det bästa alternativet ska väljas Järnvägsutredningen ska leda fram till att Banverket kan fatta beslut om den korridor där järnvägen är lämpligast att bygga. Utredningen fördjupas utifrån olika trafikeringsupplägg, stationslägen och järnvägens sträckning. Vidare görs utredningar om tekniska utformningar som broar, tunnlar och bangårdar. Utredning om miljökonsekvenser innebär att natur- och kultur miljö erna inventeras och analyseras. Likaså analyseras de störningar från tågdriften som kan på verka människor och miljö. Samtidigt bedöms också de positiva miljöeffekterna med en ny järnväg. Utredningskorridorerna är cirka 500 meter breda för att järnvägens sträckning ska bli så bra som möjligt med hänsyn till kraven. Själva banområdet kommer sedan att bli cirka meter brett om järnvägen går i plan terräng. Det bästa alternativet kan även vara kombinationer av de tre förstudiekorridorerna. Samhällsekonomisk analys Samtidigt som järnvägen ska fungera för en effektiv tågtrafik måste den anpassas till landskapet, till människor och miljö samt till en ekonomisk realitet. Genom en samhällsekonomisk analys granskas alternativen, och de olika fördelarna och nack delarna med lokaliseringen av den nya järnvägen vägs mot varandra. Sydväst om Norrköping vid HImmelstalund finns ett av landets största och märkligaste hällristningsområden, där också andra fornlämningar visar på ett kontinuerligt använt område Himmelstalund - Skälv; riksintresse kulturmiljö, värdefull natur Skiren; riksintresse natur, vattenresurs Åby; boendemiljö Glottern; vattenresurs Kolmården; riksintresse friluftsliv och värdefull natur. Bråvikens förkastningsbrant; riksintresse naturmiljö, landskapsbild Getårav riksintre natur Algutsbo; Natura 200 Motala ström; vattenresurs Norsholm; Natura 2000 Lövstad; riksintresse kulturmiljö, värdefull natur Norsholm; riksintresse kulturmiljö Göta kanal; riksintresse kulturmiljö och friluftsliv Törnevalla; riksintresse kulturmiljö, landskapsbild. UA c i ny korridor Vårdbergsån; skyddsvärt grundvatten 4 I Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas påverkan på miljön. Getåravinen är en vacker plats att ströva i. Getåbäcken rinner fram i en av sprickdalarna i Bråvikens förkastningsbrant och mynnar i Bråviken. Detta område tillsammans med Kolmården är exempel på en sammanhängande naturmiljö att ta hänsyn till i planeringen.

5 Järna; ökad bullerexponering Ytterjärna - Järna; riksintresse för kulturmiljö, värdefull landskapsbild Lånestaheden; Natura 2000 Trosaåns dalgång; riksintresse för kulturmiljö, värdefull landskapsbild Tullgarn; riksintresse för natur, kultur och friluftsliv. Natura 2000 och naturreservat. UA b i ny korridor. Vedaån; riksintresse naturmiljö Vagnhärad; ökad bullerexponering Bogsta; riksintresse för kulturmiljö Eriksgatan; riksintresse kulturmiljö Yngaren; vattentäkt Högåsen; vattentäkt Nyköpingsåns dalgång; riksintresse för kultur, natur och friluftsliv. Värdefull landskapsbild Svärta; värdefull kulturoch naturmiljö Sjösaskogen; Natura 2000 Tystberga; ökad bullerexponering, vattentäkt inen; sse Fjällmossen; riksintresse natur Ålberga; boendemiljö Kiladalen och Kilaån; riksintresse kulturoch naturmiljö, Natura 2000 Nyköping; ökad bullerexponering, intrång Ödesby; värdefull kulturoch naturmiljö Befintlig järnväg 0 Det röda alternativet Utredningskorridoren följer i möjligaste mån befintlig motorväg. Korridoren passerar Vagnhärad norr om samhället, men den befintliga stationen ansluts till banan. Korridoren passerar Skavsta flygplats och Norrköpings station fram till Linköping. Anslutning finns även till Nyköpings station. Det blå alternativet (låg järnvägsteknisk standard genom Nyköping) Utredningskorridoren följer i den befintliga järnvägs korridoren i möjligaste mån. Korridoren passerar genom Vagnhärad, Nyköping och Norrköping fram till Linköping. Skavsta flygplats ansluts via ett stickspår från TGOJ-banan. Det gröna alternativet Utredningskorridoren går mestadels i jungfrulig terräng. Korridoren passerar norr om Vagnhärad och anslutningsspår skapas till den befintliga stationen. Korridoren passerar Skavsta flygplats och Norrköping fram till Lin köping. Anslutning finns även till Nyköpings station. Påverkan på miljön Ostlänken går genom slätt-, mosaik- och skogslandskap, där den mycket gamla kulturbygden fortfarande har kvar stora områden odlad mark. I både Söder manland och Östergötland finns således många natur- och kulturvärden liksom vackra områden, där människor också tillbringar sin fritid. De tre alternativen påverkar såväl boende- som natur- och kulturmiljön i olika grad. Tullgarn, Trosaåns och Nyköpingsåns dalgångar, sjön Skiren, Kolmården, Bråvikens för kastningsbrant, området söder om Norrköping vid Himmelstalund och Göta kanals dalgång är de mest framträdande exemplen, där en ny järnväg påverkar landskapet. Natura 2000-områden Utredningskorridorerna berör även Natura områden. Det största området är Tullgarn, Banverket har enligt Miljöbalken 7:28 prövat förstudiens korridorer genom Tullgarn och ansökt om tillstånd för fyra alternativa sträckningar inom röd och grön korridor, men inte blå. Länsstyrelsen har gett tillstånd för sträckningarna, vilka därmed inte anses påtagligt skada eller störa arter eller områden enligt Natura 2000-skyddet. 5

6 Planeringen av en järnvägsutbyggnad sker i samråd och i flera steg Planeringen av en utbyggnad av järnvägen sker enligt Lagen om byggande av järnväg och Miljöbalken. Planeringen sker stegvis från mer övergripande studier till exakt var någonstans och hur järnvägen ska byggas. Under de första planeringsstegen samråder Banverket med myndigheter, kommuner, organisationer och allmänhet för att inhämta synpunkter och kunskap. När regeringen godkänt järnvägsutbyggnaden och järnvägsplaner upprättas kommer enskilda fastighets ägares intressen i förgrunden. Norrköping C planeras för ett nytt resecentrum nära det nuvarande och nära Butängen, den nya stadsdelen Norrköpings kommun planerar. Förstudien Förstudien är det första steget i planeringen. I en förstudie undersöks möjligheten att lokalisera en ny järnväg utifrån att man prövar olika lösningar. De ska vara miljömässigt godtagbara, tekniskt genomförbara och vara samhälls eko no miskt lönsamma. Samrådet med kommuner, allmänhet och organisationer innebär att förslag och synpunkter bearbetas under förstudiens gång. Efter remissen inarbetades synpunkter och efterjusteringar och slut rapporten var klar i april 2003, då Banverket beslutade att förstudien skulle ligga till grund för en järnvägsutredning. Linköping C planeras med ett nytt resecentrum öster om Stångån. Den nuvarande stationen och stationsområdet kan utvecklas med andra verksamheter. Planeringsprocessen Samråd Samråd Samråd Förstudie Remiss och beredning Järnvägsutredning Regeringsprövning Beslut Järnvägsplan Länsstyrelsen MKB MKB Samråd med allmänheten, organisationer och myndigheter Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska godkännas av länsstyrelsen Regeringens beslut är bindande för efterföljande prövning 6

7 I Nyköpingsåns dalgång finns spår av tidig bo sättning i form av rikliga fornlämningar. Vid Släbro finns för Norden unika hällristningar. Järnvägsutredningen I förstudien finns i de flesta fall förslag till olika lösningar som kan fördjupas i en järnvägsutredning. Inledningsvis tar Banverket beslut om vilka alternativ som ska utredas ytterligare. Syftet är att efter en sam man vägning av alla aspekter välja det bästa alternativet. I järnvägsutredningen ingår en miljö kon sekvens beskriv ning som ska godkännas av länsstyrelsen. Järn vägs utred ningen med miljökonsekvens beskrivning kommer att ställas ut för samråd. Därefter fattar Banverket beslut om korridor alternativ för fortsatt planering. Östgötaslätten är ett exempel på den rika jordbruksbygd som finns i både Södermanland och Östergötland och som brukats i olika omfattning allt sedan stenåldern. Tusentals fornlämningar ligger spridda i landskapet. Tillåtlighetsprövning Med järnvägsutredningen och Banverkets beslut som grund skickas järnvägsutredningen på remiss till centrala verk, länsstyrelser, kommuner, landsting. Banverket sammanställer därefter ärendet med eget yttrande och skickar detta till regeringen som prövar Ostlänkens tillåt lighet. När en järnväg fått tillåtlighet kan Ban verket inte ändra korridorsträckningen. Järnvägsplanen I järnvägsplanen bearbetas järnvägssträckningen i detalj för att klargöra hur mycket mark som behövs och hur projektet är tänkt att genomföras. Även järnvägsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. I detta skede är kontakten med fastighetsägare mycket intensiv. Samrådet i järnvägsutredningen Samrådet är en dialog som sker fortlöpande under hela järnvägsutredningen. Det formella samrådet sker vid en utställning där järnvägsutredningen, miljökonsekvensbeskrivningen och samrådsredogörelsen presenteras. Där visas de olika korridorernas fördelar och nackdelar samt hur synpunkter har tagits om hand i utredningen. Därefter färdigställs järnvägsutredningen utifrån de synpunkter som kommit in utställningen. Tullgarns slott är ett exempel på Söder manlands kulturbygd med gods och herrgårdar, arrende gårdar och torp. Tullgarns området är ett av landets värdefullaste naturområden längs Östersjön och omfattar de flesta naturtyper som förekommer i östra Svealand. Tidsplan Förstudie, remissad 2002, klar i april 2003 Järnvägsutredning, remiss och beredning tillsammans med Banverkets beslut är underlag för regeringens tillåtlighetsprövning som planeras att kunna påbörjas 2008 Banverkets vision 2030 i Framtidsplanen anger att Götalandsbanan inklusive Ostlänken då är utbyggda Utsikten från Bråvikens förkastningsbrant är hisnande vacker. Förkastningen norr om Bråviken ingår i ett omfattande förkastningssystem. Här finns en rik flora och området som helhet är värdefullt för friluftslivet. 7

8 Banverket har det övergripande ansvaret för att driva, utveckla och förvalta järnvägen i Sverige. Banverket leder och samordnar järnvägstrafiken. Härigenom ska järnvägen bidra till att riksdagens transportpolitiska mål nås. Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Box Sundbyberg Tel Fax registrator.stockholm@banverket.se Besök och kontakt Projekt Ostlänken Nyköpings stationshus, flygelbyggnaden Tel Projekt Ostlänken, Nyköping maj 2007, ny utgåva