6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria

Transkript

1 6. Kulturmiljö 6.1. Övergripande förutsättningar Vattendragen var landskapets livsnerver innan vägar och järnvägar byggdes ut i stor skala. De gav utkomst i form av fiske och översvämningsmarker gav foder till djuren. De fungerade även som transportleder och kraftkällor. Med anledning av detta har Kävlingeån/Lödde å dragit till sig människor under mycket lång tid vilket kan bekräftas av bronsåldershögar (bronsålder 1800 f Kr 500 f Kr), byarnas läge, kyrkor och borgar/gods (medeltiden ). Samtidigt kunde ån utgöra en barriär. Så sent som vid 1800-talets början fanns två stenbroar, en vid Getinge (Gårdstånga) och en vid Lackalänga (Kävlinge) och dessutom färjor vid Viderup och Borgeby. Dalgången i anslutning till ån har en tämligen kraftig stigning. Väl uppe på platån är däremot landskapet mycket flackt till svagt böljande. Närmast ån fanns som tidigare nämnts stora våtmarker/ängar men även längre in i landet fanns stora våtmarker ända in på 1800-talets första hälft. Det var först med 1800-talets agrara revolution som dagens landskap växte fram, som en följd av vattenreglering och täckdikning och skiftets genomförande med mera. Strandängarna är emellertid fortfarande en viktig del av miljön kring ån, där inslaget av betesmarker är. Riksintresse för kulturmiljövård samt regionalt intresse sträcker sig söder om väg 1137, mellan Kävlinge och Löddeköpinge. I övrigt finns inte några nationellt eller regionalt utpekade värden inom utredningsområdet. Trafikverket (dåvarande Vägverket)har pekat ut väg 1177 och väg 1175 som kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer, i klass I respektive klass II (i en 4-gradig skala: I+ (högst), I, II samt oklassad) Påverkan, effekter och konsekvenser Nya vägdragningar medför en påverkan på kulturmiljön, exempelvis genom att spår som fornlämningar eller landskapsgränser förändras eller raderas ut. Denna typ av spår berättar om den kulturhistoriska utvecklingen av landskapet och är därför värdefulla att bevara. Vid nyanläggning bör därför hänsyn tas till såväl fornlämningar som gränsdragningar i skifteslandskapet och andra landskapselement av kulturhistoriskt värde. Förhistoria Området kring Kävlingeån/Lödde å bedöms ha varit intressant från äldre stenålder till yngre järnålder. Spåren efter dessa bosättningar är ofta dolda under mark. Några undantag finns främst i form av gravar; stenkammargravar och bronsåldershögar. Genom omfattande inventeringar som utförts under snart hundra års tid har en bild växt fram av det aktuella området. Denna bild ger inte hela sanningen och har därför i detta läge av processen kopplats till topografiska iakttagelser. Övergripande kan konstateras att det finns omfattande lämningar, främst boplatser i den norra delen av utredningsområdet, att det är tämligen fyndfattigt i mellanpartiet och att det finns spännande lämningar med tidsdjup i anslutning till Kävlingeån/Lödde å. Det regionala kulturmiljöprogrammet betonar fornlämningarnas betydelse; Fornlämningsbeståndet och det rika utgrävningsmaterialet illustrerar Lödde ås centrala roll i landskapet allt sedan stenålder. Det regionala intresset och riksintresset berörs endast av alternativ 1. Alternativ 1 I sluttningszonen ner mot ån finns boplatser, stenkammargravar och de medeltida bytomterna. Läget i sluttningszonen ner mot ån var bra för boplatser vilket medför att tidigare okända fornlämningar, främst boplatser, kan förväntas. Dessutom har gjorts en rad lösfynd. Fornlämningarna ligger samlade i små grupper. 34

2 Figur 15. Över vänster: Gravhög öster om hög. Över höger: Högs kyrka Nere vänster: Väg med skifteskaraktär Nere höger: Väg 1137 har lång platskontinuitet (Foto: Hans Åström) 35

3 Stenkammargravarna har värde dels med tanke på att det endast finns ett mindre antal i Skåne och dels därför att de är visuella i landskapet. Boplatser och bytomter finns i mindre omfattning. De är under mark dolda och mer vanligt förekommande. Fornlämningarnas värde bedöms sammantaget vara medel. stor medel liten ingen liten medel Alternativ 2 Området för alternativ 2 är tämligen fyndtomt vilket sannolikt beror på att området varit våtmark fram till 1800-talets början. På någon höjdpunkt i landskapet finns enstaka gravhögar från bronsåldern. Trots bilden av kända fornlämningar kan det inte uteslutas att det kan förekomma under mark dolda fornlämningar. Möjligen skulle det kunna förekomma offerfynd. Alternativ 2b berör en boplats norr om bebyggelsen i Löddeköpinge. Vid anslutningen till befintlig väg 1137 finns en gravhög. Upplevelsen av denna kommer att störas med en ny väg. Förekomsten av under mark dolda lämningar kan inte uteslutas. Den negativa effekten på redovisade värden bedöms bli liten. del Avsaknaden av fynd och ett topografiskt mindre gynnsamt läge gör att värdet bedöms som litet. stor medel liten ingen liten medelstor medel liten ingen liten medel Alternativ 1 innebär mindre åtgärder på befintlig väg. Projektets omfattning enligt detta alternativ är mindre. litet medel Vägprojektet kommer enligt detta alternativ inte att beröra litet medel kända stenkammargravar eller deras skyddsområde. Övriga lämningar är viktiga men inte unika. Med tanke på alternativets Alternativ 2 innebär att helt ny väg byggs. Vägprojektets utformning och omfattning görs bedömningen att omfattning i detta alternativ är betydande. effekten på fornlämningarna är liten. stor medel liten ingen Alternativet 2a kommer inte i uppenbar konflikt med liten medel kända arkeologiska värden förutom vid anslutningen till väg 104 i Kävlinge. Förekomsten av under mark dolda lämningar stor kan inte uteslutas. Upplevelsen av befintliga grav- medel liten litet ingen liten medel högar kommer att störas. Den negativa effekten på redovisade värden blir liten. Konsekvensen bedöms bli (-). stor medel liten ingen liten medel Alternativ 2c kommer inte i uppenbar konflikt med kända arkeologiska värden. Det kan dock förekomma under mark dolda lämningar. Den negativa effekten bedöms bli liten. stor medel liten ingen liten medel Konsekvenserna bedöms bli (-) för samtliga alternativ. Alternativ 3 I den norra delen av utredningsområdet ligger fornlämningarna mycket tätt. Det är främst boplatser från stenåldern och lösfynd som dominerar. De kända fornlämningarna ger bilden av omfattande bosättningar under mycket stor medel liten ingen liten medel en liten medel del 36

4 Kävlinge 3B 2A 2B/C 3A Väg C 2A/C 2B 1 Hög Kulturmiljö (Samtliga korridorer) Förklaring Fornlämning yta Löddeköpinge! Fornlämning punkt Fornlämning linje Riksintresse kulturmiljö Kulturmiljöstråk Korridorer meter m Figur 16. Kulturmiljö 37

5 lång tid. Man kan förvänta sig mer fornlämningar i området. Även om kända gravar/gravfält är mindre frekvent kan man inte utesluta att fler gravar påträffas. Läget är topografiskt gynnsamt eftersom det utgör söderläge mot en långsträckt tidigare våtmark. Omfattningen och tätheten av fynd gör att området särskiljer en medel sig från många andra delar av det skånska landskapet. De kända lämningarna förefaller också ha ett betydande tidsdjup. stor medel Fornlämningarnas liten ingen värde liten bedöms medel vara medel till. Alternativ 3 innebär att helt ny väg byggs i eller i nära anslutning till det mest fornlämningstäta området. Vägprojektets medel omfattning i detta alternativ är betydande. Alternativ 3 kommer att medföra omfattande arkeologiska undersökningar, borttagande av fornlämningar och störningar på upplevelsen av ovan mark synliga lämningar. Alternativ 3a har i öster samma förutsättningar övriga alternativ men viker i väster upp mot kända fornlämningar och är därmed något sämre. Effekterna blir negativa. Alternativ 3b löper rakt genom det mest fornlämningstäta området och är klart sämst av alternativen. Effekterna på fornlämningsmiljön blir betydande till stor. stor medel liten ingen liten medel Alternativ 3c ger minst påverkan eftersom det löper i ett parti med förre kända fornlämningar. Det topografiska läget indikerar dock möjligen att under mark dolda lämningar kan påträffas. stor medel liten ingen liten medel Konsekvenserna bedöms bli (- -) för alternativ 3 a och (-) för alternativ 3b och 3c. Medeltida struktur Medeltiden var den period i historien när landskapets övergripande struktur lades fast. Byarna fick nu sina befintliga lägen, kyrkor uppfördes och en indelning i socknar gjordes, borgar/slott uppfördes och ett mer ordnat kommunikationssystem utvecklades. Kävlingeån/Lödde å, under vikingatiden benämnd Lodda älv, hade ett ymnigt flöde och var en av de viktigaste transportlederna från havet in i landet. Både Kävlinge och Löddeköpinge uppstod vid vadställen över ån, vilka var naturliga färdstråk och mötesplatser. Orterna vid dessa lägen användes både som tings- och handelsplatser där gästgivaregårdar och skjutsstationer uppfördes. Kävlingeån/ Lödde å utnyttjades under lång tid för driften av kvarnar och industrier. Inom utredningsområdet kan man se att denna struktur byggts upp med Kävlingeån/Lödde å som sammanhållande länk. Byar som Löddeköpinge, Hög, Kävlinge, Lackalänga, Stora och lilla Harrie och Hoby ligger som ett pärlband på ömse sidor av ån. Samtliga byar är dessutom kyrkbyar och sockencentra. Vid Borgeby ligger en borg med lång historia. Längre upp i vattensystemet finns fler; Örtofta, Viderup och Flyinge. Motsvarigheten till dagens väg 104/väg 1137 utvecklades och har därmed lång platskontinuitet norr om ån även om sträckningen skiljer något. Alternativ 1 Utmed Kävlingeån/Lödde å finns många strukturer och objekt med rötterna i medeltiden. Sammanhållande är den väg som idag motsvaras av väg Vissa förändringar har skett genom t ex senare samhällsutbyggnader och genom att vägnätet justerats. stor medel liten ingen liten medel 38

6 Strukturen är mycket tydlig och väl avläsbar i landskapet. Den geografiska/platsbundna kontinuiteten är lång. Värdena är stora. stor medel liten ingen liten medel lets första hälft men i sett är detta vägnät intakt. Strukturerna är tydligt avläsbara och har ett betydande tidsdjup. Värdet påverkas dock av senare förändringar. Värdet är medel. stor medel liten ingen liten medel ort Alternativ 1 innebär att befintlig väg breddas. Projektets omfattning enligt detta alternativ är mindre. tort ingen liten medel Detta alternativ stärker vägens platskontinuitet som ett Alternativ 2a, 2b och 2c innebär att en ny väg byggs. Vägprojektets omfattning i detta alternativ är betydande. nav i landskapets struktur. Effekten av alternativet blir positiv. medel I alternativ 2a, 2b och 2c löper den nya vägen norr om det befintliga ålderdomliga huvudvägnätet, vilket gör att platskontinuiteten för väg 1137 bryts. Korridorerna skär dessutom av en eller ett par vägar som knyter ihop kyrk- stor medel liten ingen liten medel Konsekvenserna bedöms bli (+) Alternativ 2 Alternativ 2 berörs kommunikationsnätet mellan de olika kyrkbyarna. I detta fall Kävlinge V Karaby, Hög V Karaby och Löddeköpinge V Karaby via Håkantorp. medel Någon del av detta har försvunnit och några partier har rätats i samband med att markerna skiftades under 1800-ta- byarna med varandra. Exempelvis kommer Norrevångsvägen att bli avskuren i alternativen vilket innebär att det gamla vägnätets strukturer bryts. Effekten blir betydande negativ. stor medel liten ingen liten medel Konsekvensen bedöms bli (--) för alternativ 2a, 2b och 2c. Figur 17. Över: Borgeby slott Under: Äldre sannolikt medeltida väg (Foto: Hans Åström) 39

7 Alternativ 3 Liksom beskrivits för alternativ 2 påverkar alternativ 3 det historsika kommunikationsnätet mellan byarna talet - den agrara revolutionen Under 1800-talets första hälft omformas landskapet inom området på ett betydande sätt. Det gäller både gårdarnas placering, uppkomsten av nya rätvinkliga fastighetsgränser, nytt rätvinkligt vägsystem, torrläggning av våtmarker Strukturerna är tydligt avläsbara och har ett betydande tidsdjup. Värdet påverkas dock av senare förändringar. Värdet är medel. och kulvertering av diken mm. Samtliga dessa förändringar kan spåras i området. stor medel liten ingen liten medel stor medel liten ingen liten Alternativ medel 1 litet medel litet medel I denna del av utredningsområdet kanske inte 1800-talets förändringar är de mest påtagliga. Byarna har skiftats. Kävlinge och Hög förefaller ha skiftats redan under Alternativ 3 innebär att en helt ny väg byggs. Vägprojektets omfattning i detta alternativ är betydande. tidigt 1800-tal medan Löddeköpinge skiftats senare (1838). Det innebär att många gårdar flyttats ut ur bykärnan. De tomma ytorna har efter hand fyllts ut och i senare tid har Vägkorridoren löper långt norr om det befintliga ålderdomliga huvudvägnätet (liksom i alternativ 2), vilket gör att platskontinuiteten som huvudvägnät bryts. Korridoren skär även här av en eller ett par vägar som knyter ihop Kävlinge och Löddeköpinge dessutom vuxit betydligt. I Hög har de utflyttade gårdarna ersatts med bostadshus av skiftande ålder och utformning varför bymiljön idag ter sig splittrad. Den har dock behållit något av sin agrara prägel kyrkbyarna med varandra. stor Effekten medel blir betydande liten ingen negativ. litendå enstaka medel gårdar ligger kvar på gammal gårdstomt. I detta parti av utredningsområdet har dessutom de stora våtmarkerna (ängsmarker) i anslutning till ån försvunnit stor medel liten ingen litet medel liten medel och överförts till åkermark även om det fortfarande finns stora arealer betesmark kvar. Konsekvenserna bedöms bli (--) i samtliga alternativ. Spår av den agrara revolutionens förändringar finns kvar i denna del av utredningsområdet, men de är inte så lätta att avläsa. Värdet bedöms som medel. stor medel liten ingen liten medel Alternativ 1 innebär att befintlig väg breddas och rätas. Projektets omfattning enligt detta alternativ är mindre. Vägkorridoren ansluter till rådande struktur och gör minimala intrång i markanvändningen. Effekten bedöms som obefintlig. stor medel liten ingen liten medel Konsekvensen bedöms bli (0). Alternativ 2 Utredningsområdet är ett utpräglat skifteslandskap med utskiftade gårdar, rätvinkliga ägostrukturer och ett rätvinkligt vägnät. Landskapet har omvandlats till en fullåkersbygd där spannmålsodling är helt dominerande. Bäckar och diken har kulverterats. Märgelgravar förekommer. 40

8 Landskapets skala och öppenhet är ganska betydande medan landskapets linjer och objekt är småskaliga talets stor medel förändringar liten ingen är tydliga liten och väl medel avläsbara. Vär- det bedöms som. Alternativ 3 Denna del av utredningsområdet är ett utpräglat skifteslandskap med utskiftade gårdar, rätvinkliga ägostrukturer och ett rätvinkligt vägnät. Landskapet har omvandlats till en fullåkersbygd där spannmålsodling är helt dominerande. Bäckar och diken har kulverterats. Märgelgravar förekommer. Landskapets skala och öppenhet är ganska betydande medan landskapets linjer och objekt är småskaliga. Alternativ 2a, 2b och 2c innebär att helt ny väg byggs längs en del av väg Vägprojektets omfattning i detta alternativ är betydande talets förändringar är tydliga och väl avläsbara. Värdet bedöms som. stor medel liten ingen liten medel Ny väg kommer att medföra att enskilda objekt av värde kan försvinna och att linjeelement i landskapet bryts på ett olyckligt sätt. Vägens krav på radier kommer att betyda att anpassningen till landskapets rätvinkliga struktur inte är stor medel liten ingen liten medel möjlig. Den negativa effekten på identifierade värden blir stor. Alternativ 3 innebär att helt ny väg byggs. Vägprojektets omfattning i detta alternativ är betydande. stor medel liten ingen liten medel Konsekvensen bedöms bli (--) för alternativ 2a, 2b och 2c. Vägkorridoren kommer att medföra att enskilda objekt av värde kan försvinna och att linjeelement i landskapet bryts på ett olyckligt sätt. Vägens krav på radier kommer att betyda att anpassningen till landskapets rätvinkliga struktur inte är möjlig. Den negativa effekten på identifierade värden blir stor. Korridor 3 c förefaller ha störst möjligheter att anpassas till områdets rätlinjiga struktur. stor medel liten ingen liten medel Figur 18. Över: Gård längs väg (Foto: Atkins) Under: Väg av skifteskaraktär (Foto: Hans Åström) medel Konsekvensen bedöms bli (---) i samtliga alternativ. 41

9 42 Figur 19. Ursnitt ur Skånska Rekognosceringskartan (år ). I Hög och Kävlinge har enskiftet medfört att flera gårdar flyttats ut på markerna och ett nytt rätvinkligt vägnät har börjat ta form. Landskapet har fortfarande inte torrlagts. Andelen våtmarker är stor både utefter Kävlingeån och i låglänta områden i landskapet.

10 6.3. Sammanfattning Fornlämningar Medeltid 1800-tal a 2a 2a 2b 2b 2b 2b m. avstängning 2b m. avstängning 2b m. avstängning 2c 2c 2c 3a 3a 3a 3b 3b 3b 3c 3c 3c stora negativa konsekvenser medelstora negativa konsekvenser små negativa konsekvenser inga konsekvenser små positiva konsekvenser medelstora positiva konsekvenser stora positiva konsekvenser Sammanfattningsvis är bedömningen att konsekvenserna av vägprojektet är minst för alternativ 1. Det innebär att den medeltida strukturen och platskontinuiteten stärks, att 1800-talets agrara landskap berörs minimalt men att mindre ingrepp i fornlämningar inte kan undvikas. De båda andra vägkorridorerna medför betydande negativa konsekvenser. Det förekommer dock små nyansskillnader. Korridor 3a är till exempel betydligt sämre vad avser kontakten med kända fornlämningar och korridor 3c är den enda korridor som har förutsättningar att till viss del kunna anpassa sig till områdets rätvinkliga struktur. 43