Underlag för programarbetet: Transport leder för farligt gods, WUZ Miljöutredning för bostäder utmed Sölvegatan,

Transkript

1

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Ett helhetsgrepp för Ideon/Pålsjö...4 Vision - en attraktiv och levande stadsdel Programförslag Stadsbyggnadsidé Gator och stråk Offentliga stadsrum Kvarterens innehåll Funktioner Delområden Tekniska frågor Genomförande Nödvändiga åtgärder Ansvarsfördelning Etappindelning Konsekvenser Behov av miljöbedömning Hälsa och säkerhet Sociala konsekvenser Kulturmiljö och stadsbild/landskapsbild Fortsatt arbete, utredningar, tidplan osv Planeringsförutsättningar Bakgrund Tidigare ställningstagande Pågående planering och projekt inom planområdet och i dess omgivning Bebyggelse och stadsbild Historik Verksamheter och Service Trafiksystem Grönstruktur...51 Följande har deltagit i arbetet med ramprogrammet: Ole Kasimir, planchef Elin Karlsson, planarkitekt Lisa Östman, landskapsarkitekt Camilla Abered, trafikplanerare Christian Rydén, trafikplaneringschef Thomas Holtenäs, arkitekt, arkitektkontoret Holtenäs & Holtenäs AB Samråd har under utarbetande av ramprogrammet genomförts med: Berörda fastighetsägare Tekniska förvaltningen Miljöförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Henrik Borg, stadsantikvarie Lunds Energi VA-verket SYD Länsstyrelsen Underlag för programarbetet: Transport leder för farligt gods, WUZ Miljöutredning för bostäder utmed Sölvegatan, Tyréns Trafikutredning Norra Ringen och Ideonområdet, Tyrens Analys av Ideon och Pålsjö företagsområde, Stadsbyggnadskontoret i Lund Målpunktsanalys -Ideon-Pålsjö/Brunnshögsområdet, Tekniska förvaltningen Illustrationsmaterial, FOJAB Arkitekter

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Programarbetet för Ideon/Pålsjö påbörjades hösten -08. Arbetet har skett i kontinuerlig dialog med aktörerna på Ideon/Pålsjö, som tagit initiativ och visat en stark vilja att stärka Ideon/ Pålsjö och tillföra nya kvaliteter. Redan vintern 07/08 initierade stadsbyggnadskontoret en dialog kring visionsarbetet för Lund NE (Kunskapsstråket). Ett stråk från centrala Lund, via Lundagård, Sölvegatan, LTH:s område och Ideon/Pålsjö vidare till den planerade stadsdelen Brunnshög och de framtida forskningsanläggningarna MAX IV och ESS anläggas. I detta stråk är Ideon/Pålsjö en viktig pusselbit Syfte Syftet med ramprogrammet är att: ta ett helhetsgrepp och klarlägga förutsättningar för Ideon/ Pålsjö. ange gemensamma mål och riktlinjer. konkretisera visionen om Kunskapsstråket och Lund NE inom Ideon/Pålsjö. på stadsdelsnivå redovisa övergripande plananalyser (bl a trafikförsörjning, principer för täthet, rörelsestråk, tillkommande bebyggelse, lokalisering av målpunkter). ge förutsättningar för utveckling av respektive kvarter/delområde. precisera strategier för genomförande Ett helhetsgrepp för Ideon/Pålsjö Det finns flera anledningar till varför det är tid att ta ett helhetsgrepp för Ideon/Pålsjö-området, som från att ha legat i ytterkant har kommit att bli en mer central del i staden. Aktiva fastighetsägare med viljan att förbättra och utveckla. Två nya forskningsanläggningar i nordöstra Lund, ESS och MAX-IV. En ny stadsdel med ett blandat innehåll och rikt stadsliv planeras i Brunnshög. Kvaliteter att ta tillvara: är verksamma inom området -300 företag i olika storlekar -Ideon/Pålsjö ligger mitt emellan stadskärnan och de planerade forskningsanläggningarna Brister att förändra: -storskalig struktur och kvarter -dålig koppling till omgivningen -monofunktionellt -odefinierade rum -trafikproblem -få besökare under kvällar och helger

4 1 km 2 km 3 km 4 km 5 km 6 km n

5 Vision -en attraktiv och levande stadsdel Ideon/Pålsjö ska bli en hållbar och levande stadsdel genom att strukturen blir mer finmaskig, funktionerna fler och de offentliga rummen tillsammans med bebyggelsen ges en mänsklig skala. Ideon/Pålsjö blir en attraktiv stadsdel med egen identitet där gränsen mellan det offentliga och privata är tydlig. Väl definierade offentliga rum och större målpunkter binds samman av högkvalitativa stråk, där bottenvåningarna är tillgängliga och funktionsblandningen stor. I de offentliga miljöerna rör sig främst gående och cyklande människor medan bilarna parkeras i parkeringshus i nära anslutning till områdets entréer. Cykeln och kollektivtrafiken är det självklara transportmedlet för människor som ska ta sig längre sträckor. Förutom restauranger, caféer och butiker lockar även tillfälliga och permanenta aktiviteter människor att uppehålla sig i de offentliga miljöerna. Genom entréer eller gröna entréplatser rör sig människor in i kvarteren där de verkar eller bor. Arkitekturen varierar och gör det lätt att orientera sig och känna tillhörighet. Grönskan bidrar till en upplevelselik miljö både mot gatan och inne i kvarteren, men har även som funktion att ge kvarterets invånare lugna och gröna mötesplatser, möjliggöra fördröjning av dagvatten och skapa ett bra mikroklimat.

6 Norra Ringen Getingevägen Ideon Gateway Ideontorget Sölvegatan Lilla Torget Scheelevägen John Ericssons väg Ole Römers väg Forskarparken Torg Sparta Tunavägen

7 2. Programförslag 2.1. Stadsbyggnadsidé En hållbar stadsstruktur utformas inte för ett specifikt ändamål utan för föränderlighet, varför en mer finmaskig struktur föreslås i Ideon/Pålsjöområdet. En struktur där kvarteren är tydliga och entréer vänder sig mot de offentliga gaturummen. Ideon/Pålsjö föreslås med hjälp av stadsbyggnad vävas samman med sin omgivning och stärka Kunskapsstråketstråket. - en mer hållbar struktur Dagens stora kvarter delas upp och ett mer finmaskigt gatunät skapas, vilket ger en mer robust struktur och en bättre tillgänglighet till området. Förutsättningar ges för fler verksamheter och funktioner inom samma kvarter och vid samma gaturum. Rutnätets enkla koncept kan anpassas till varje tids behov, samt ge området möjlighet att växa och omvandlas över tid och efter behov. Planförslagets struktur skapar en robust plattform och goda förutsättningar för den blandade staden. Ideon/Pålsjöområdet tillåtas vara komplex och mångfunktionell. Genom att vara tät och ha sina funktioner samlade kan stadsdelen ge ett rikt och varierat utbud tillgängligt för alla. E22:an - tydlighet mellan privat och offentligt Gränsen mellan kvarteren och det mer offentliga gaturummet tydliggörs med hjälp av bebyggelse. Den kompletterande bebyggelsen tillsammans med de befintliga byggnaderna skapar tillsammans tydliga rumsligheter både offentliga gaturum och privata innergårdar. Entréer placeras längs med gatan och bottenvåningarna öppnas ut mot gatan. Funktioner och verksamheter av mer offentlig karaktär lokaliseras till bottenvåningarna. Befintlig bebyggelse Kompletterande bebyggelse Tillgänglig parkmark Kvartersmark Prioriterade stråk Gemensamma parkeringsgarage Alléplantering - samlande stråk med ett stadsliv Offentliga stadsrum och målpunkter knyts samman av de prioriterade stråken, från Ideon Gateway i norr till Spartas platsbildning i söder. Utmed de prioriterade stråken lokaliseras service, verksamheter, bostäder och därmed entréer och målpunkter i olika skala. Parkeringshusen placeras utmed huvudgatorna för fordonstrafik men med närhet till de prioriterade stråken. Även hållplatserna har god koppling till stråken. Detta ökar förutsättningar för ett rikare stadsliv.

8 Illustration: Exempel på hur kv Vätet kan brytas ner till tre kvarter med hjälp av nya gator och kompletterande bebyggelse Gator och stråk Gatustrukturen bygger på den nuvarande strukturen men kompletteras så att ett mer finmaskigt och sammanhängande gatunät skapas. Genom att bryta storskaligheten och få en mer varierad skala, samt genom att vända kvarteren utåt ökar människors förutsättningar att kunna orientera sig och röra sig inom området. Sölvegatan i öst-västlig riktning och den centrala gatan i nordsydlig riktning utgör viktiga kopplingar till angränsande delar av staden och stärks som sammankopplande stråk inom stadsdelen. Dessa gator tillsammans med John Ericssons väg med sin förlängning utgör de prioriterade stråken. Sölvegatan är en viktig länk från LTH- området och staden ut till den nya stadsdelen i öster. Gatan är speciell i sin utformning p g a den spårburna trafiken. Spårtrafiken innebär att vissa skyddsavstånd måste finnas mellan körbana och spår. Spåren innebär även begränsningar i antalet korsningar. I anslutning till E22:an ges utrymme för en ny av- och påfart för fordon söder ifrån. Öster om Scheelevägen kommer gatan få en relativt stor trafikmängd och en tydlig funktion som huvudgata, medan den i väster ges en karaktär av lokalgata. Thomas Holtenäs Thomas Holtenäs Thomas Holtenäs Thomas Holtenäs

9 Scheelevägen visar genom sin utformning att den är huvudgatan för fordonsstrafiken, där träden ger en tydlighet och orienterbarhet. Scheelevägen tillsammans med Sölvegatan och Ole Römers väg, kopplar till stadens gatunät och från dem nås de gemensamma parkeringsanläggningar och det mindre tätare gatunätet. Här på de mindre lokalgatorna och kvartersgatorna är tempot lägre, skalan trängre och utformas så att fordonstrafiken till stor del sker på fotgängarnas villkor. Trädplanteringarna är mer platsspecifika för att lyfta fram vissa miljöer och lägen. De prioriterade stråken Sölvegatan, Centrala gatan och John Ericssons väg utgör de sammanlänkande huvudaxlarna i det finmaskiga gatunätet. Upplevelsen av en blandad stadsdel ska i dessa stråk vara stark och identitetsskapande. Gatorna bildar ett inre gatuliv med tydlig karaktär och stark rumslighet. Gatorna utformas för den gående och cyklande människan, med en variation av upplevelser och innehåll. Biltrafik är inte prioriterad i dessa stråk, men ska ges möjlighet att nå det inre stråket för att skapa bättre tillgänglighet till entréer, verksamheter och service. Det är av stor vikt att gestaltningen och möbleringen av dessa gator är av hög kvalité. De offentliga platserna och kvarterens entréer och platsbildningar ska knytas till dessa stråk. Konceptskiss

10 2.3. Offentliga stadsrum Omdaningen av Ideon/Pålsjöområdet ska ta fasta på fotgängarna. Idag går vi ut i staden dels för att göra ärenden men även för att umgås och se andra människor. Fler rörelser till fots och fler målpunkter inom gångavstånd bidrar i högsta grad till en levande stad. Med en spännande arkitektur med detaljer som ger nya intryck, stannar människor upp och uppehåller sig längre i gaturummet. Närheten till LTH ger goda förutsättningar till ett mer aktivt stadsliv, med ca studenter och ca anställda som berikar de offentliga rummen. I programmet föreslås nya platsbildningar och en mer offentligt tillgänglig miljö. Andelen allmän parkmark minskar vid en förädling av området. Däremot föreslås en aktiv strategi för en ökad andel grönska på kvartersmark i form av pocket parks, gröna gårdsmiljöer och gröna entréplatser. Offentliga rum ska iordningsställas i samma takt som angränsande kvarter. Karta: De viktigaste offentliga platserna och prioriterade stråken Illustration: Ideontorget sett från söder. FOJAB Arkitekter Platser Ett antal offentliga platsbildningar skapas utmed de intensiva stråken. De nya platserna är dels ett hållplatstorg, här kallat Ideontorget, och ett inre torg vid det inre stråket, här kallat Lilla torget, och ett torg längst i söder vid Tunavägen, här kallat Torg Sparta. Detta är tre olika torg/platsbildningar med olika funktioner. FOJAB Arkitekter 10

11 Ideontorget har en tydlig funktion, en torgbildning vid läget för spårvagnens hållplats. Torget har en stark rumslighet med byggnader som avgränsar rummet, samt verksamheter som exponerar sig utåt. Spårvägen och de tusentals som passerar varje dag ger karaktär åt torget. Ett intermodalt resecentrum lokaliseras i direkt anslutning till denna resenod med möjlighet att byta mellan olika färdmedel. En tävling föreslås för torgrummets gestaltning och disposition. Även torgets lokalisering kan prövas i tävlingen, ett läge norr eller söder om Sölvegatan. Det inre Lilla torget ligger längs Centrala gatan. Detta torg har en intimitet. Torget ligger i sydsluttningen och får genom sin placering ett gynnsamt lokalklimat. Här kan man sitta från tidiga vårdagar och ta en kaffe till sena höstdagar i oktober. Runt torget bör utåtriktade verksamheter återfinnas för att ge aktivitet och skapa målpunkter i området. Torg Sparta i söder har en annan karaktär. Det är i mycket en entré till Centrala gatan och en tydlig plats för Ekonomicentrum, Sparta och de verksamheter som återfinns här. Torget bryter av Tunavägen och lyfter fram stråket och byggnaderna. Det skapar en ny rytm och ett nytt möte med dagens befintliga miljöer. Platsen kopplar också på ett naturligt sätt samman Ideon/Pålsjö med bostadsområdena söder om Tunavägen. Gröna rum Forskarparken föreslås rustas upp och omvandlas till en högkvalitativ parkmiljö för boende och verksamma inom området. En större variation i innehåll och upplevelser, med möjlighet för både aktiviteter och kontemplation. Parkrummet förlängs västerut och letar sig fram till LTH:s gröna miljöer. Ideon/ Pålsjö området gränsar till LTH:s gröna campus området vars fina uppväxta miljöer erbjuder större och mindre parkrum som på ett tydligare sätt kopplas till planområdet. Scheeleparken är inte ett optimalt läge för en grönmiljö, men ett attraktivt och centralt läge för exploatering och förtätning. Scheeleparken föreslås därför utgöra mark för förtätning utmed Sölvegatan och den nya torgplatsen i anslutning till Lundalänkens hållplats. Foto: Goda sollägen med sittmöjligheter bidrar till levande stadsmiljöer. Foto: Offentliga miljöer som är omsorgsfullt gestaltade och med inslag av grönska och sittplatser ger ett välkomnande intryck. Foto: Gröna rum bidrar ofta till lugna platser i staden. Illustration: Lilla Torget sett från söder. FOJAB Arkitekter FOJAB Arkitekter Illustrationsskiss: Torg Sparta sett från sydväst. Källa: AF-bostäder, FOJAB arkitekter 11

12 12

13 Illustration: Ideontorget sett från nordväst. FOJAB Arkitekter FOJAB Arkitekter 13

14 2.4. Kvarterens innehåll Foto: Kompletterande bebyggelse med en ny formgivning. M Valind Foto: Ny bebyggelse som förhåller sig till gatan. Bebyggelse Idag präglas området i flera fall av en otydlighet där man som besökare passerar utbredda parkeringsytor på kvartersmark för att nå stora byggnadsvolymer med relativt få entréer. Tydliga kvarter och varierad bebyggelse skapar orienterbarhet och en mer intressant miljö. De stora kvarteren bryts ner till mindre enheter och den kompletterande bebyggelsen ger möjligheter till en skalförändring inom området. Bebyggelsen varieras i höjd och uttryck, där den tillkommande bebyggelsen bidrar till en större variation utan att avvika från den befintliga bebyggelsens höjder. Vid de noder som uppstår i det nya gatunätet kan byggnader placeras för att markera och förstärka de nya stadsrum som skapas. Kvarterens bebyggelse föreslås på ett tydligare sätt vända sig mot gatan, för att gaturummen ska bli levande miljöer. Kompletterande huskroppar, växtlighet eller murar placeras så att gaturummet stärks och får en mer stadsmässig karaktär och med dess kvaliteter. Den befintliga bebyggelsens entréer förtydligas och fler entréer utmed gatorna eftersträvas. Det är viktigt att husens bottenvåningar tydliggörs och öppnar sig mot gaturummet, vilket berikar gaturummen och gör den mer småskalig, detaljerad och mer spännande. Entréer mot gator och offentliga rum ger området mer liv och människor som finns i området blir mer synliga i gaturummet. Foto: Starka rumsligheter kan skapas med grönska på en relativt liten yta. VegTech AB Foto: Gröna tak kan också bli vistelsytor för människor och gestaltas på flera sätt. Grönska Inom varje kvarter efterstävas gröna miljöer i form av mindre små parker, så kallade pockets parks. Dessa platser skapar rekreativa mötesplatser för sociala aktiviteter och har stor betydelse för verksamheten och de närboende. De är även vackra identitetsskapande platser som skapar mervärde inom området och ger karaktär åt entrén eller åt ett inre rum. Dessa gröna oaser bidrar även till att öka den gröna arealen inom området och därmed bidra till ett bättre lokalt klimat. Grönskan inne i kvarteren kännetecknas av en hög kvalitet och har ofta inslag med perenna växter, vatten och exklusivt markmaterial. Platsernas utformning och funktion ska naturligtvis styras av verksamheternas behov och läget. En kontakt mot gatan är önskvärt för att skapa tillgänglighet och bidra till stadsdelens liv. Denna insyn ger trygghet och skapar nyfikenhet samtidigt som miljöerna blir en del av gatans händelser och rytm. I de fall kvarteren redan är hårt exploaterade eller då man vid utbyggnad finner det svårt att skapa tillräcklig mängd tillgängliga grönytor kan den urbana biologiska mångfalden och upplevelsen av grönska lösas på alternativa sätt. Ett alternativ är gröna fasader och gröna tak som också bidrar till ett behagligare stadsklimat med högre luftfuktighet och renare luft, minskat buller, en naturlig dagvattenhantering, en urban biologisk mångfald, men också energisnålare byggnader. 14

15 2.5. Funktioner I programförslaget föreslås att fler funktioner och upplevelser kommer till inom Ideon/Pålsjö. I en undersökning från 2009, i samband med målpunktsanalysarbetet, framkom att 18 % önskade ett bättre eller utökat utbud av lunchrestauranger, trots att det inte fanns som ett förslag i enkäten. Ca 17 % efterfrågade caféer och 21 % efterfrågade lunchplatser/ lunchplatser utomhus. Andra servicefunktioner som flera efterfrågade var gym, butiker, promenadstråk, kiosk, fler uttagsautomater, mataffär, parker, apotek, bank, pub, luft till cykel, mötesplatser och papperskorgar. Ytterligare 30 servicefunktioner har efterfrågats, med endast en eller två personer. Verksamheter Idag finns ca 325 företag registrerade inom Ideon/Pålsjöområdet och dagbefolkningen är omkring Området ska fortsätta vara en startmiljö för nya företag, ett innovativt verksamhetsområde med stark framåtanda. Den dynamiska miljön för företagen stärks, med en variation av företag inom en mängd olika branscher. Med fasader som öppnar sig mot gaturummen, fler entréer och en arkitektur som berättar om sitt innehåll, tydliggörs och marknadsförs de företag som finns inom Ideon/Pålsjö. Området har flera synliga målpunkter dels de många arbetsplatserna, Sparta, LTH, Ekonomicentrum och hållplatserna samt livsmedelshandel. Området har även många verksamheter som idag inte är särskilt synliga men som skulle kunna bidra till utvecklingen och vitaliseringen av Ideon/Pålsjö. Kommersiell service Ideon är idag inåtvänt med servicefunktioner gömda i de stora byggnadskropparna. De verksamheter som redan finns i området föreslås vändas ut mot de offentliga gaturummen och på så sätt göras mer tillgängliga för besökare och arbetande. Den kommersiella servicen lokaliseras i bottenvåningarna utmed de intensiva stråken. Bostäder Planområdet uppfattas idag som ett rent verksamhets- och institutionsområde, men innehåller Spartakomplexet med ca 450 studenter och hotell Sparta med runt 50 rum. Ett mindre hotell, Ideon Gästeri, med 40 rum ligger också mitt i området. Nya bostäder skulle berika det idag ensartade företagsområdet och bidra till den variation som önskas. Vid en etablering av nya bostäder inom området är det viktigt att skapa miljöer som blir en tillgång för området men också blir attraktiva för de som kommer att bo här. De bostäder som kommer till får inte äventyra den innovativa företagsamhet som kännetecknar Ideon. De nya tilläggen ska stärka Ideonområdet, inte begränsa det. Ett attraktivt boende ser vi normalt som ett boende med god tillgänglighet till service, parkområden och rekreationsmöjligheter, god kollektivtrafik och en trygg miljö med en viss social kontroll. Ur detta perspektiv bedöms planområdets södra delar Foto: Förtätning av nya kontor och verksamheter. Foto: En förhöjd markerad bottenvåning med butiker. Foto: Bostäder med egen stark identitet kan bidra till en upplevelserik miljö och en känsla av tillhörighet hos de boende. Karta: Möjlighet till funktionsblandning. 15

16 Fotomontage: Ljusinstallationer eller kvällsaktvitieter ger liv under dygnets mörka timmar. Gehl Architects Gehl Architects Foton: Gehl Architects förvandlade över en natt trafikytor i New York till platser för människor att ta i anspråk. som en lämplig lokalisering för nya bostäder. Här finns närheten till servicen på Sparta, grönskan i Forskarparken och Tunaparken, samt närheten till befintliga bostadsområden. Nya bostäder bör inte bli för få, utan enheten måste vara tillräckligt stor för att kännas som en enhet med egen identitet. Bostadsfrågan kan också ses ur ett annat perspektiv, vad kan attrahera människor till att flytta till Ideon/Pålsjöområdet? Närheten till arbetsplatsen, en skala och arkitektur som skiljer sig från traditionella bostadsmiljöer eller att den innovativa miljön kan vara kvaliteter som människor önskar i ett annorlunda boende. En annorlunda boendelösning med möjlighet till stor egen påverkan, ett kreativt och innovativt boende. Vid det nya Ideontorget ses bostäder som en möjlighet att komplettera området med nya funktioner, vilket skulle berika stråket utmed Sölvegatan och ge de boende möjlighet till god kollektivtrafik och service. En miljöutredning för bostäder utmed Sölvegatan visar att det ur ett bostadsperspektiv är möjligt att etablera bostäder utmed Sölvegatan, under förutsättning att hänsyn tas till omgivande störningar. Den typ av bostäder som bedöms som mest lämplig är studentbostäder, forskarlägenheter och hotell/lägenhetshotell. Hur de kringliggande verksamheterna påverkas av en bostadsetablering måste dock också utredas innan man går vidare i frågan. Skola och omsorg Idag ligger en enskild förskola centralt i området, mellan kv Vätet och IKDC. Förskolan har ett centralt läge i området och i direkt anslutning till Lundalänkens hållplats. En förskola kräver en relativt stor yta för att tillgodose barnens behov av friyta eller att den har direkt närhet till parkområden. Förskolan föreslås flyttas för att ge plats till verksamheter som möjliggör en täthet som önskas i området och ge fler människor närhet till god kollektivtrafik. Om en förskola även i fortsättningen ska vara en del av den service som erbjuds inom området bör den placeras i områdets södra delar, där tillgängligheten på grönområden är större och avståndet till de mer störande verksamheterna längre. Detta behöver dock studeras vidare. Attraktioner Attraktioner som lockar nya människor till området eller verksamma att vistas längre inom området bör skapas framförallt utmed de prioriterade stråken. Attraktioner så som exempelvis gym, sporthall, utställningslokal eller andra permanenta funktioner ger människor anledning att stanna kvar eller besöka stadsdelen. Olympen i Spartakomplexet skulle kunna nyttjas betydligt mer av verksamma och boende i hela stadsdelen, samt övriga arrangemang. Även mindre attraktioner som exempelvis växthus, skulpturer, bordtennisbord eller paviljonger till för företag att visa upp sina idéer lockar till aktivitet. Tillfälliga installationer/happenings eller temporära projekt är attraktioner som skapar mer variation och fler upplevelser inom stadsdelen. Ljusinstallationer, temporära platsbildningar, loppmarknader eller lådbilsrace är exempel på tillfälliga attraktioner. 16

17 Gehl Architects har till exempel arbetat med Quick fix i flera länder, där man skapar temporära offentliga platser och miljöer för människan att uppleva och använda. 2.6 Trafik En utvecklad kollektivtrafik, ett ökat kollektivresande och en gemensam parkeringsstrategi är en förutsättning för förtätningen av Ideon/Pålsjö med fler sysselsatta och boende. En förtätning utan en satsning på kollektivt resande och minskning av biltrafik skulle skapa en ohållbar situation med långa köer, ökat buller och en försämrad vistelsemiljö. Fastighetsägarna kan också göra mycket för att bidra med en positiv trafikmiljö, till exempel attraktiva cykelparkeringar. Busstrafik Även med en utbyggd spårvägstrafik kommer busstrafiken ha en stor betydelse för kollektivtrafikutbudet i Ideon/Pålsjö, bland annat till Malmö, Södra Sandby och Staffanstorp. I dagsläget har Ideon/Pålsjö mycket goda bussförbindelser med dessa orter. Regionbusslinjerna 169, 170 och 171 trafikerar Malmö med mycket hög turtäthet. Till detta kommer Regionbuss 166 som går med hög turtäthet mellan Södra Sandby och Staffanstorp. Stadsbusslinjerna 20 och 21 kompletterar utbudet och tillsammans med de regionala linjerna går det en buss mellan Lund C och Ideon/Pålsjö oftare än var 5:e minut. Linje 20, 21, 166 och 169 trafikerar Lundalänken och kör alltså på Sölvegatan. Även efter att spårvägen är på plats förväntas det finnas ett stort resandeunderlag för de regionala linjerna, varför de kommer gå kvar i samma stråk. Linje 20 och 21 ersätts dock av spårvagnarna. Linje 170 och 171 går i stråket John Ericssons väg - Ole Römers väg - Scheelevägen. Även dessa kommer ha ett starkt resandeunderlag efter spårvägsinförandet och förväntas finnas kvar i samma stråk som idag. Foto: Lundalänken i stadskärnan Foto: Lundalänken genom LTH Foto: Lundalänken på Ideon-Pålsjö C Rydén C Rydén C Rydén Lundalänken Den framtida stommen i kollektivtrafiken är spårvägen, som matar resenärer från tågen vid Lund C (och på sikt också från Dalby, östra Skåne, och Staffanstorp). Lundalänken som går genom området, och i dag trafikeras med buss, är byggd med framtida spårvägstrafik i åtanke. Kommunen planerar en första spårvägsetapp Lund C - ESS via Ideon- Pålsjö, och siktet är inställt på trafikstart Finansieringen av infrastrukturen är dock ännu inte löst. Spårvagnarna förväntas inledningsvis gå ca var 10:e minut i rusningstid. Parallellt med detta kommer bussar att köra på länken, vilket innebär att det kommer avgå en buss eller spårvagn ungefär var 3-4:e minut i vardera riktning. Med tiden kommer spårvägstrafiken att förtätas ytterligare. Utbyggnad av spårvägar är mycket kostsamma projekt, och för att få största möjliga nytta av investeringen ska trafiken och dess resenärer ges bästa möjliga förutsättningar att ta sig fram på ett snabbt och attraktivt sätt. Lutningarna bör därför Karta: Kollektivtrafiken inom området. Den orangea cirkeln visar en radie på 325 meter. 17

18 vara små särskilt vid hållplatserna och kurvradierna stora. Spårvägen ska i huvudsak gå på egen bana, utan att trängas med biltrafik, och antalet korsningar med annan trafik bör minimeras. En hållplats planeras i området, på Sölvegatan mellan Ideon Beta och Ideon Gamma. Spårvägstrafiken kommer i dess första etapp trafikeras av vagnsätt som är max 40 m långa, vilket innebär att plattformslängden också ska vara 40 m. När spårvägen byggs vidare mellan Brunnshög och Dalby kommer det dock uppstå behov av att dubbelkoppla vagnsätten. Det innebär att hållplatserna måste planeras så att de på sikt kan byggas ut till 80 m längd. Karta: Huvudstrukturen för gående och cyklister Boende/ Besökare arbetande Bostäder 25 cpl 3 cpl Handel 1 15 cpl 15 cpl Kontor 2 9 cpl 2 cpl 1) 15 anst. och 50 bes. /1000m² 2) 30 anst. och 15% bes. /1000m² Tabell: Cykelparkeringsnorm Gående och cyklister Området har idag en god tillgänglighet för cyklister och ett stort antal cyklister rör sig genom planområdet varje dag. Förändringen av Ideonområdet innebär en förstärkning och tydliggörande av nuvarande stråk, där Sölvegatan och Centrala gatan utgör de bärande stråken. God framkomlighet för cyklister är en viktig förutsättning för att fler människor ska välja cykel framför bil. Både cyklister som passerar området och som har sin målpunkt inom området ska prioriteras. Fotgängarna ska ses som en viktig del i förändringen av området, till skillnad från nuvarande utformning där bilens krav och funktioner har haft stor betydelse. Gångmiljöerna ska vara attraktiva och av hög standard. Områdets höjdskillnad och skala innebär att platser med möjlighet till paus bör etableras längs med huvudstråken. Möjlighet att också kunna röra sig genom kvarteren ska eftersträvas, särskilt där kvarteren fortsatt är stora. Välutformade cykelparkeringar anordnas i respektive kvarter, lämpligen vid entréerna. För eventuell bostadsbebyggelse bör cykelgarage i byggnader alt på kvartersgårdar anordnas då högre krav på säkerhet ofta önskas av boende. I de offentliga rummen och platserna ska också väl utformade cykelparkeringar finnas på strategiska lägen, lämpligen i anslutningar till hållplatser, torgplatser eller andra attraktionsmagneter. Även behovet av besöksparkering i gatumiljön bör tillgodoses. Sektion: Sölvegatan 18

19 Bilparkering med en ny inriktning Idag finns ca 4500 p-platser och ca 5500 anställda i området, det vill säga 0,8 platser per anställd. Utbudet av parkering ligger därmed långt över den befintliga parkeringsnormen. Eftersom områdets trafiksystem i princip inte klarar en ökad biltrafik är inriktningen att antalet parkeringsplatser i området inte ska utökas. Genom denna inriktning reduceras risken avsevärt för att trafiksituationen ska försämras. Den kraftiga utbyggnad som planeras i området förutsätter också att de stora markparkeringarna tas i anspråk. Eftersom en ersättning av markparkering med parkeringshus är kostsamt finns det även ekonomiska fördelar med att hålla nere antalet p-platser. Vid detaljplanering och bygglovprövning ska den kommunala parkeringsnormen följas. Detta innebär f.n. att byggherren ska säkerställa att det finns 16,8 bpl per 1000 kvm kontorsyta (inklusive reduktion för god kollektivtrafik). Under 2010 pågår en översyn av parkeringsnormen, varför denna siffra kan komma att ändras. Till detta minimikrav läggs alltså ett tak om att det totala antalet platser inom Ideon/Pålsjö i princip inte ska öka. För att ordna parkering i området finns i huvudsak två olika sätt: i ett källarplan under tillkommande bebyggelse, och i gemensamt nyttjade p-hus som uppförs i området. Båda sätt behövs för att klara att möta parkeringsefterfrågan, inte minst eftersom befintliga markparkeringar i stor utsträckning kommer försvinna. I området föreslås lämpliga platser för att uppföra upp till fyra större parkeringshus, vilka ska kunna användas gemensamt av flera fastighetsägare/företag. Storleken och det gemensamma nyttjandet innebär en större flexibilitet och lägre kostnader jämfört med om parkering ordnas i ett andra källarplan. P- husen uppförs och hyrs på helt marknadsmässiga villkor, och ägs och drivs t ex av Lunds kommunala parkeringsbolag eller någon annan parkeringsleverantör. Det är marknadens behov som styr tidpunkt för uppförandet. För att skapa p-hus med extra hög yteffektivitet kan automatiska anläggningar där man checkar in sin bil prövas (finns bl a i Loretto Area i Tübingen och i Birkastan i Stockholm). Korttidsparkering i begränsad omfattning föreslås tillåtas längs delar av de centrala gatorna för att ge förutsättningar för servicen i området utan att låta biltrafiken bli ett dominerande intryck i gaturummen. Gående och cyklister ska vara och upplevas som prioriterade i gaturummet. Biltrafik Dagens resande till området domineras av biltrafiken. Resvaneundersökningar visar att drygt 50 % av de anställda tar bilen till jobbet. Det stora antalet bilresenärer påverkar områdets karaktär med sina parkeringsytor och leder till köbildning i rusningstid genomfördes trafiksimuleringar för att bedöma vad som händer med trafiksystemet när Brunnshög och Ideon/Pålsjö byggs ut. Slutsatsen var att med en ny trafikplats i anslutning till Sölvegatan så kan en viss utbyggnad klaras. Sedan studi- Karta: Gatustrukturen för fordonstrafik Foto: Parkeringsgarage där materialens olika egenskaper skapar ett intressant uttryck. Bottenvåningen är mer transparent och vegetation är en del av fasaden. 19

20 P P P P P P erna genomfördes har dock flera kontorslokaler uppförts i kv Forskaren (Skanska och Briggen) och i kv Syret (IKANO). Om resandet till nya verksamheter fortsätter domineras av biltrafik kommer det inte vara möjligt att bibehålla en acceptabel trafiksituation. Strategin för biltrafiken i området är därför att dagens trafiknivå ska bibehållas, även om verksamhetsytorna byggs ut kraftigt. På enstaka gatulänkar kan trafikmängderna öka något, t ex på grund av förändringar i parkeringsförsörjningen, men inga större förändringar vad gäller framkomlighet eller störningar såsom buller är att förvänta. Detta förutsätter dock att nedanstående strategier för parkering och mobility management genomförs. lvklara d cykel Karta: Lägen för p-hus. Antalet parkeringsplatser ska inte öka Strategi för mobility management Att förändra resvanor är svårt men har stora effekter för ett område. Lunds satsning på mobility managemant, d v s beteendepåverkande åtgärder på transportområdet, är angelägna satsningar för förändringen av Ideon/Pålsjöområdet. Sådana insatser har redan initierats av Lunds kommun i samverkan med bland andra Ideon-företagen. Insatserna förväntas fördjupas hos de redan involverade företagen men också breddas till fler företag och fastighetsägare. Så kallade gröna resplaner, det vill säga ett handlingsprogram för ett mer hållbart resande bland de anställda, förutses kunna spela en nyckelroll för arbetet med mobility management. Fastighetsägarna och företagen ges genom dessa möjligheter att efter egna förutsättningar skapa ett lämpligt handlingsprogram. Insatser bör göras i samverkan med kommunen (och andra offentliga aktörer såsom Skånetrafiken och Trafikverket) för att tillsammans skapa attraktiva och långsiktigt hållbara lösningar. 20

21 2.7. Delområden Programområdet omfattar ca 80 ha, vilket kan jämföras med stadskärnan som upptar drygt 90 ha (exklusive stadsparken). Hela Ideon/Pålsjö kommer att utvecklas och omvandlas under en längre tid, med fokus på ett eller ett par platser och utvecklingsområden i taget. Hur stadsutvecklingen kan utföras och prioriteras inom Ideon-Pålsjöområdet finns beskrivet under rubriken Genomförande. I detta kapitel beskrivs Ideon/Pålsjös stadsutveckling utifrån mindre delområden för att ge en bild av hur utvecklingen av planområdet kan se ut. Delområdenas storlek varierar mellan 5-10 ha, förutom E och F som är på ca 18 ha. Delområdena beskrivs också under rubriken Planeringsförutsättningar. Hur kan delområde A - kv Syret utvecklas? Delområde A vänder sig mot Sölvegatan och den föreslagna Centrala gatan, som båda är viktiga delar i de prioriterade stråken. Det är också utmed dessa stråk som den största förtätningspotentialen i delområdet finns. Det är av stor vikt att arkitekturen förhåller sig till gaturummet och gestaltningen av byggnaderna på andra sidan gatan. Delområdet är indelat i mindre kvarter, där variation i arkitekturen ger en rytm och orienterbarhet för de som rör sig i gaturummet. Den planerade Ideon Gatewaybyggnaden ligger inom delområdet och blir ett viktigt landmärke både inom planområde och för Lund. Byggnaden utgör också ett spännande element att använda sig av i den framtida stadsutvecklingen. Ett riktmärke som framhävs på platser eller i gaturum för att försvinna och sedan dyka upp igen i. Ideontorgets placering föreslås i sydvästra delen av området. Den kompletterande bebyggelsens fasader utgör en del av torget oavsett om det placeras norr eller söder om Sölvegatan. Det är viktigt att bottenvåningarna innehåller kommersiella och mer utåtriktade lokaler, för att Ideontorget ska upplevas som ett levande torg. Även bebyggelsens och entréernas möte med platsen är av betydelse för upplevelsen. Byggnadernas skala bör anpassas till torg- och gaturummet. Hela delområdet ligger inom 500 meters radie från Ideontorget och Lundalänkens hållplats, vilket innebär en mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik, som bör beaktas vid en utveckling av området. Ett större parkeringshus finns i mitten av området, med runt 650 platser. Den stora vattenledning som går utmed Sölvegatan kan begränsa placeringen av kompletterande bebyggelse, se vidare under rubriken teknisk försörjning. Scheelevägens gaturum utmed kv Syret upplevs idag som storskaligt och händelselöst. Den befintliga bebyggelsen utmed Scheelevägen är indragen från gatan och en parallell matargata ligger på fastigheten. Det är tveksamt om utrymme finns att komplettera med ny bebyggelse. Genom att jobba med grönskan, entréerna och de befintliga byggnaderna kan upplevelsen av gaturummet och kv Syret bli mer attraktivt från Scheelevägen. Karta: Hela området indelat i delområden, delområde A är rödmarkerat. Illustration: Ideontorget sett från söder. FOJAB Arkitekter Thomas Holtenäs Modell: Överblick över delområde A och möjliga byggrätter. 21

22 Karta: Hela området indelat i delområden, delområde B är rödmarkerat. M Valind Foto: Påbyggnad på befintlig byggnad ger spännande kontraster och unik översta våning. Thomas Holtenäs Hur kan delområde B - kv Vätet utvecklas? I delområde B finns idag stora sammankopplade byggnadsvolymer, som föreslås delas upp och tillsammans med kompletterande bebyggelse skapa tre tydliga kvarter och definierade gaturum. De föreslagna stråken, Ideontorget, Lilla torget, den befintliga och föreslagna bebyggelsen och de befintliga nivåskillnaderna ger förutsättningar för en stadsutveckling, som ger en spännande och upplevelserik miljö. Även de befintliga verksamheterna och mötet med LTHs byggnader innehållande arkitektur- och industridesignutbildningarna ger förutsättningar för en god stadsutveckling och en levande miljö. Det befintliga hotellet i nära anslutning till Ideontorget är en attraktiv placering för både hotellverksamhet och det offentliga rummet. Hotellverksamheten skulle med fördel kunna sträcka sig ända fram till torget. De befintliga serviceföretagen med mer utåtriktad verksamhet kan med fördel lokaliseras till bottenvåningar vid något av de två torgen. Det finns idag ca 150 företag registrerade i kv Vätet och de har gemensamma entréer. Om alla hade haft en egen entré i den föreslagna kvarterstrukturen skulle det finnas en entré var tionde meter. Lokalisering av bostäder längs Sölvegatan och Centrala gatan skulle berika stadsdelen och torgbildningarna. Flera miljöstörande verksamheter finns dock norr om Sölvegatan och konsekvenserna av bostadsetablering måste utredas i det fortsatta arbetet. LTH-området, med fokus på A-huset och Designhuset bör ingå i den fortsatta planeringen och omvandlingen av delområdet. Detta för att den centrala gatan ska bli ett attraktivt och tydligt gaturum och för hantera kopplingar som är av vikt för hela Ideon/Pålsjö. Inom området finns en del fina trädplanteringar som bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Fördröjning av dagvatten och ytor för utevistelse måste också finnas. Förslaget innebär att Scheeleparken bebyggs och skapar en stadsmässig fasad mot Sölvegatan. Gaturummets karaktär är av stor vikt för hur Ideon/Pålsjö upplevs av förbipasserande människor. Höjdskillnaden mellan Sölvegatan och befintlig bebyggelse kan användas för att skapa parkeringsgarage under mark. Delområdets stora parkeringsytor ut mot Scheelevägen och mot Ole Römers väg är stora öppna ytor som föreslås bebyggas. Den tillkommande bebyggelsen ska på ett tydligt sätt vända sig mot gaturummen och bidra till varje gatas karaktär. Bebyggelsens placering och volymer bör förhålla sig till A-husets markanta gavelfasad. Modell: Överblick över delområde B och möjliga byggrätter. 22

23 Hur kan delområde C - kv Studentkåren utvecklas? Delområdet föreslås delas in i fyra kvarter, där två kvarter utgör ca 1,5 ha obebyggd mark. Den stora förtätningspotentialen inom ett samlat område ger möjligheten att tillföra Ideon/Pålsjöområdet flera funktioner och skapa en större variation. Bostäder i mer traditionell bemärkelse kan med fördel bli en del av kvarterens innehåll och om en lokalisering av förskola ska prövas inom planområdet bör den ligga i anslutning till dessa bostäder och i anslutning till Forskarparken. Forskarparken föreslås rustas upp och bli en kvalité för de omgivande kvarteren, för boende och verksamma. Den föreslagna bebyggelsen bör stödja och stärka det gröna rummet, men också använda sig av dess kvaliteter. Den tuktade pilraden utmed Alfa-husets västra fasad har ett grönt värde för kvarteren och utgör ett äldre element i stadsdelen som har varit identitetsgivande. Alfa-huset är den första av Ideons byggnader och skulle kunna utgöra en nyckelbyggnad som representerar framtidens kulturarv. En gemensam plattform för LTH och Ideon/Pålsjö, som t ex utställningshall eller auditorium skulle i detta område få en bra och central placering. Kommersiell service eller andra mer utåtriktade verksamheter ska vända sig ut mot centrala gatan eller förlängningen av John Ericssons väg, som utgör en viktig sammankopplande länk mellan LTH och planområdet. De befintliga paviljongerna på fastigheten Studentkåren 4 utgjorde Ideons startanläggning, och innan dess användes de av Sveriges television i Stockholm. Paviljongerna talar om den dynamiska utveckling som skett på Ideon/Pålsjö under de senaste 25 åren och utgör ett visst värde i berättelsen om Ideons historia. Det skulle vara önskvärt om dessa paviljonger kom till användning för ett eller annat ändamål, till exempel konstnärsateljéer eller studios för studenter. Dess placering är inte av större vikt. Karta: Hela området indelat i delområden, delområde C är rödmarkerat. Thomas Holtenäs Modell: Överblick över delområde C och möjliga byggrätter. 23

24 Karta: Hela området indelat i delområden, delområde D är rödmarkerat. Illustrationsskiss: Framtida torget och kopplingen norr ut. Källa: AF-Bostäder och FOJAB arkitekter Hur kan delområde D - Sparta och Ekonomicentrum utvecklas? I detta delområde möter universitetslivet stadslivet, vilket skapar goda förutsättningar för liv och aktivitet under hela dygnet. En funktionsblandad del av Ideon/Pålsjöområdet som upplevs som ett stadsdelscentrum även för omgivande områden. Torg Sparta är redan idag en mötesplats med Ekonomihögskolan, livsmedelsaffär, studentboende, hotell och annan service. Torget föreslås stärkas med ombyggnation av fasader och med fler och tydligare entréer. Kopplingen norr ut, till resten av planområdet stärks av Centrala gatan som har sin södra målpunkt på torget. Gatan får en tydlig rumslighet omsluten av bebyggelse. Gång- och cykelkopplingen söder ut föreslås tydliggöras och placeras i gatunivå. Tunavägen tillsammans med Centrala gatan är de två viktigaste huvudaxlarna, för såväl gående och cyklister som för kollektivtrafikresenärer. Tunavägen är ett viktigt stråk mot stadskärnan och dess gestaltning bör studeras i det fortsatta arbetet. Ekonomihögskolan har behov av ytterligare lokaler. De tillkommande byggnaderna kopplas med entréer och passager mot de offentliga rummen. Den fd handskfabriken öster om Ekonomicentrum har ett kulturhistoriskt värde och idag en fungerande funktion, kontor. Huruvida handskfabriken har ett så pass stort kulturhistoriskt värde att det ger förutsättningar för Ekonomihögskolans expansionsbehov får studeras i det fortsatta arbetet. Spartas östra entré tydliggörs som entréplats för de boende, befintliga verksamheter och sporthallen Olympen, samt den tillkommande bebyggelsen norr om platsen. Olympen bör ses som en resurs för hela Ideon/Pålsjö med möjlighet till större arrangemang och idrottsaktiviteter. Foto: Handskfabriken, Akademiska Hus kontor. Modell: Överblick över delområde D och möjliga byggrätter. Thomas Holtenäs 24

25 Hur kan delområde E - kv Stockholmsledet och kv Forskaren utvecklas? Programförslaget innebär att kompletterande bebyggelse i huvudsak placeras utmed Scheelevägen, Sölvegatan och i nordöstra delen av delområdet. Den föreslagna bebyggelsen förhåller sig till gatan på ett tydligare sätt och bidrar till att nya platser i varierad storlek skapas. Skanskas nyligen uppförda byggnader utmed E22:an ger en tydlig bebyggelselinje och ett tilltalande intryck. De tillkommande byggnaderna utmed E22:an och i nordöstra delen av planområdet kommer att exponeras mot E22:an och Norra Ringen, vilket bör beaktas. Tillgängligheten och genomströmningen av gående och cyklister förbättras genom att den befintliga gångoch cykeltunneln i nordöstra hörnet tydliggörs och en eventuell koppling över E22:an till Ericssonområdet skapas. Det befintliga gång- och cykelstråket utmed E22:an föreslås flyttas in i kvarteret och förlängas med en bro över Lundalänkens spår och Sölvegatan för att skapa en bättre koppling mellan norra och södra sidan av spårvägen. Hållplatsläget utmed E22:an tydliggörs och kopplas till gång- och cykelstråken. Delområdetv är ett stort kvarter som gränsar till barriärerna E22 och Norra Ringen. På östra sidan om E22:an ligger kv Nya Vattentornet (SonyEricsson mm) som på liknande sätt är omgivet av starka barriärer. Det skulle vara önskvärt att koppla samman dessa två kvarter för gående och cyklister och på så sätt tydligare sammanlänka Ideon/Pålsjö och Brunnshögsområdet. En tänkbar lösning är att överbrygga motorvägen med nya kontorshus flankerande en ny GC-passage. En sådan lösning måste dock studeras noggrant i kommande planarbete för att bedöma genomförbarhet och stadsbildsfrågor. Karta: Hela området indelat i delområden, delområde E är rödmarkerat. Modell: Överblick över delområde E och möjliga byggrätter. Thomas Holtenäs 25

26 Karta: Hela området indelat i delområden, delområde F är rödmarkerat. Illustration: Parkeringsgarage, med andra fuktioner i bottenvåning och mot gatan. Thomas Holtenäs Modell: Överblick över delområde F och möjliga byggrätter Hur kan delområde F Astra Zeneca utvecklas? I programarbetets slutskede har Astra Zeneca beslutat att avveckla anläggningen i Lund. Därmed kan nya förutsättningar för detta område komma att gälla framöver. Om området delas upp i mindre enheter kan en struktur med tydligare samband med intilliggande kvarter utvecklas. Det kan även finnas möjligheter att inom området samla befintliga och tillkommande verksamheter med behov av skyddsavstånd till bostäder och på så sätt möjliggöra en större funktionsblandning i andra delar av Ideon/Pålsjöområdet. Bebyggelseutveckling i områdets inre delar bör föregås av kompletterande programarbete. I arbetet med föreliggande ramprogram har inriktningen varit att tillkommande bebyggelse inom delområdet bör förhålla sig till gatan och befintliga byggnader på ett tydligare sätt. Genom att tydliggöra entréer och minska upplevelsen av att området är inhägnat bidar området till att levandegöra Sölvegatan. De två grönstråk som skär genom planområdet föreslås avslutas med gröna platser på Astra Zenecas fastighet. Detta ger variation åt Sölvegatan och en bättre orienterbarhet i området. Vid den södra grönytan finns idag en personalrestaurang, som skulle kunna öppna sig mot grönrummet. Vid kommande planering kan kanske de interna grönstråken tydligare kopplas ihop med stadsdelen i övrigt. De två nordligaste kvarteren föreslås kompletteras med ny bebyggelse utmed Sölvegatan som på ett tydligt sätt vänder sig mot gaturummet. I det nordvästra hörnet föreslås Ideon/ Pålsjöområdets stora gemensamma parkeringshus placeras. Parkeringshusets bottenvåning föreslås inrymma lokaler för verksamheter och butiker som riktar sig ut mot Sölvegatan och Scheelevägen. Även de övriga våningarna skulle kunna inrymma lokaler ut mot gaturummen och gestaltas som mer separata volymer. Det stora parkeringsgaraget bör delas upp i flera mindre volymer för att underlätta orienteringen och upplevelsen av trygghet. Parkeringsgaragets stora takyta ger möjlighet för solceller på taken alternativt gröna tak. Parkeringshuset skulle delvis kunna fungera som ett automatiskt parkeringshus, vilket sparar utrymme, ger en tryggare miljö för människan och ökad säkerhet mot inbrott och skadegörelse. Programförslaget tar inte höjd för en eventuell framtida överdäckning av E22:an, men omöjliggör inte heller framtidsbilden av en överbyggd motorväg. Blir en överdäckning aktuell bör man studera hur Ideon/Pålsjös struktur kan kopplas till östra sidan av E22:an. FOJAB Arkitekter 26

27 Hur delområde G - Östra Smörlyckan och delområde H - Kemicentrum kan utvecklas? En utveckling av delområde G och H ligger längre fram i tiden och ses som en av de senare etapperna i utbyggnaden av Ideon/ Pålsjö. Det är angeläget att i det fortsatta arbetet med dessa delområden ta ett samlat stadsbyggnadsgrepp, för att uppnå en mer sammanhållen stadsbild. Den föreslagna bebyggelsen utmed Centrala gatan kan tidsmässigt samordnas med förtätningen av delområde A. Den nya bebyggelsen i de två delområdena föreslås få ett stadsmässigt formspråk som stärker entrén till Lunds stadskärna ifrån nordost. En liknande skala och gestaltning föreslås för att skapa en tydlig karaktär och ett mer sammanhållet intryck. Getingevägen stärks som entrégata med hjälp av trädplantering och den nya bebyggelsen. Den tillkommande bebyggelsen i delområde H bör hålla en höjd så att den högre delen på kemicentrum, som är skyddad i plan, lyfts fram. Planförslaget innebär att parkering löses i gemensamma parkeringsgarage ovan eller under jord. I princip ska inga större markparkeringar finnas inom området. Parkeringsfrågan kan också med fördel hanteras tillsammans mellan delområdena. Den genomgående gång- och cykelvägen skulle kunna fungera som en gräns mellan idrottsområdet i väster och utvecklingsområdet i öster. Detta skulle innebära att en yta på ca 1 ha skulle ingå i Smörlyckans idrottsområde. Kemicentrum och kemiska avfallsstationen kan ge restriktioner vid en exploatering, vilket måste utredas i det fortsatta planarbetet. En omlokalisering av kemiska avfallsstationen är en förutsättning för en full exploatering. Karta: Hela området indelat i delområden, delområde G och H är rödmarkerat. 27

28 2.8. Tekniska frågor Nedan presenteras ledningsnäten övergripande. Nätet för fiberoptik och kopparkablar har inte studerats i detta skede. I det fortsatta arbetet med utvecklingen av Ideon/Pålsjöområdet skulle en heltäckande ledningsutredning vara värdefull för att studera placeringar, storlekar, vilka ledningar som ev måste flyttas och konsekvenserna av detta. Karta: Teknisk infrastruktur VA-ledningar Befintliga vatten- och avloppsledningar ligger huvudsakligen i de kommunala gatorna. Komplettering av ledningar i nya gator skulle kunna ge en bättre försörjning och en mer flexibel struktur för den framtida utvecklingen. Flera fastigheter/verksamheter har ett lokalt avloppsnät för att hantera verksamheternas processavloppsvatten innan det leds ut i det kommunala avloppsnätet. Ledningar på kvartersmark råder inte VA-syd över. En större vattenledning från vattentornet, ligger norr om Sölvegatan och bör inte flyttas då det får stora konsekvenser för vattenförsörjningen till delar av staden. VA-syd önskar ett minsta avstånd på 5 meter mellan ledning och byggnad för att säkra tillgängligheten vid ledningsarbete. Avståndet kan dock variera på de olika sidorna beroende på tillgängligheten. Fjärrvärme, fjärrkyla Utbredningen av fjärrvärmenätet och nätet för fjärrkyla är i princip lika stor, nätet kan behöva kompletteras för att kunna ansluta till nya byggnader. Största delen av ledningarna ligger inom kvartersmark. Huruvida ledningarna kan flyttas är en kostnadsfråga. En riktlinje vid placering av nya byggnader är att ledningarna behöver ca 2 meter byggnadsfritt och ett avstånd på ca 1 meter till intilliggande ledning. El-ledningar och Gas-ledningar Ledningsnätet för el är tätare än övriga ledningsnät och ligger både i gatumark och kvartersmark. Flertalet el-ledningar bör kunna flyttas. Det är möjligt att dra el-ledningar någon meter utan att behöva kapa dem. En gas-ledning passerar området utmed Sölvegatan, söder om gatan. Att flytta en gasledning är ett kraftigt ingrepp och mycket kostsamt. Ledningar och Lundalänken Vid anläggande av nya ledningar ska den nya spårdragningen beaktas, då reparation av en ledning under spår skulle innebära stora störningar för spårtrafiken. Det kan komma att ske omdragningar av vissa ledningar i samband med anläggandet av spår. Spåren kan korsa ledningar, men ledningarna behöver en förstärkt konstruktion vid dessa möten. Nybyggnation och omdragning av ledningar inom området kan komma att påverka tredje part, exempelvis kan servispunkter bli tvungna att flyttas. Det är viktigt att detta studeras och beaktas i tidigt skede. 28