NR Finlands Svenska Scouter r.f. Styrelsen satsar på jubileumsåret. Historiken är färdig! Så förebygger du mobbning

Transkript

1 Finlands Svenska Scouter r.f. NR Styrelsen satsar på jubileumsåret Historiken är färdig! Så förebygger du mobbning

2 innehåll e-post: Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, Helsingfors Tfn (09) Fax (09) Chefredaktör Jannica Sjöberg e-post Kärnredaktion Jannica Sjöberg, chefredaktör Mari Pennanen, vice chefredaktör Ronja Lillkåll Emma Portin Erik Stenberg Redaktion Patricia Borgman Riina Lindroos Jannica Savander Redaktionssekreterare Kate Lönnberg tfn (09) e-post: Ombrytning Tuija Lahti Adressförändringar & prenumerationer din regionsekreterare eller Frida Lundberg tfn (09) e-post: Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2009 Upplaga Postgiro Sampo Pärmbildens foto Jonna Sahala Ditt som datt... 4 KALLELSE TILL VÅRMÖTE JUBILEUMSÅRET 2010 Hundra år av scouting i Finland är värt att fira!...9 Ut(e)förd ut(e)bildning...10 Scouthistoriken är kla mycket arbete ligger bakom...12 FiSSc-styrelsen ser fram emot jubileumsåret...14 Åbo Vildar satsar på framtiden...16 Såhär placerar vargungarna märkena...17 Samarbeta över kårgränserna...18 GPS-orientering med en skatt begraven...18 Satsa på rover- och explorerscouterna...19 Ajo Mobbningsförebyggande uppmärksammas inom scoutingen...22 Nybörjarens guide till Julmisen...24 Kåren en del av församlingen...26 Spejarscouterna på Åland lärde sig skriva tidningsartiklar...27 ANSÖK OM STIPENDIER!...27 Gäller scoutförsäkringen om glasögonen eller telefonen går sönder?...28 Lästips...29 Händelsekalender...30 Tapto...31 Kontaktuppgifter till regionsekreterarna i FiSSc: Helsingfors och östra Nyland Eva Carlson Tölögatan Helsingfors Tfn (09) eller e-post eva.carlson@scout.fi Västra Nyland Minna Lindberg Tölögatan Helsingfors Tfn (09) eller e-post minna.lindberg@scout.fi Scoutpostens utgivningstidtabell 2010 Nr Dl Ut v v v v v. 49 Åland och sydvästra Finland Sara Carlström Västerlånggatan Åbo Tfn e-post sara.carlstrom@scout.fi Österbotten Maj-Britt Mabbe Nyholm-Ehrström Fredsgatan Vasa Tfn e-post maj-britt.nyholm-ehrstrom@scout.fi 2

3 ledaren En stege en text inspirerad av en diskussion som fördes under FiSSc-kansliets jullunch Tänk dig en stege eller ett rutsystem. Kanske kan vi alla placera in våra liv på trappstegen i en stege eller rutorna i ett rutsystem. Vi börjar på det första trappsteget, på ruta 1 och klättrar så småningom uppåt; lågstadium, högstadium, gymnasium/yrkesskola eller vargunge, äventyrsscout, spejarscout, explorerscout, roverscout, ledare... Ja, ni förstår nog, man väljer själv vilka de stora händelserna eller referenspunkterna är. Gemensamt är ändå att vi förhoppningsvis alla har en önskan om att klättra högre upp, se lite längre, uppleva lite mer, ta steget till nästa ruta. Att bli något stort eller att vara riktigt, riktigt bra på någonting är nog något de flesta av oss drömmer om ibland. Vi önskar och vi hoppas, att all den tid vi lägger ner på vår hobby slutligen skall ge resultat, att vi skall slå det där personliga rekordet i någon idrottsgren eller att vi skall klara av att spela en svår låt på vårt instrument. Vad vill jag då säga med det här? Jo, efter denna åsnebrygga kommer jag äntligen till det där om kansliets jullunch som står i rubriken. På jullunchen diskuterades det bland annat om varför scoutingen inte prioriteras som fritidsintresse, varför vargungen (eller är det kanske föräldrarna?) väljer till exempel piano istället för scouting, ifall dessa två råkar krocka. Varför inser inte föräldrar och omgivning generellt, att man även kan lyckas och bli riktigt bra på något tack vare scoutingen? Visst är det fint att kunna spela piano eller sparka boll, men även genom de lärdomar vi får från scoutingen, har vi en enorm potential att utvecklas som människor. Vi kan helt enkelt nå långt i livet tack vara de erfarenheter vi får genom scoutingen! Vi lär oss samarbeta med människor, vi lär oss ledarskap, vi lär oss om naturen, om vänskap... listan kan göras oändligt lång. Vad har Du lärt dig genom scoutingen? Är det sådant som Du har nytta av varje dag? Sedan jullunchen har jag funderat på det här av och till utan att riktigt luska ut ett bra svar; hur skall vi göra scoutingen intressant och hur skall vi visa omgivningen den potential som scoutingen har som fostrare och som vägvisare? Förstår vi själva värdet av det vi sysslar med? Vad tycker Du? Gott nytt scoutår och en önskan om många spännande uppdrag åt Er alla nu då scoutingen i Finland tar ett kliv in i nästa århundrade! Hoppas Du lär dig mycket nytt och nyttigt! Jenna Ahlmark Foto Ulrika Björkman 3

4 HÖNS ledarträff Den 18 mars 2010 kl. 18 i Rastis lågstadium i Nordsjö Missa inte vårens infopaket till kårerna, det gäller att ha folk på plats om man vill veta vad som är på G eller påverka! Öppningsjippo för jubileumsåret Jubileumsåret för den hundraåriga scoutingen i Finland börjar med öppningsjippon som ordnas runt om i landet lördag den 13.2 eller söndag Evenemangen ordnas av de enskilda kårerna och programmet är anpassat för alla åldersgrupper. Info om evenemanget har gått ut med kårposten. På frågor svarar Frida Lundberg, frida.lundberg@scout.fi, tfn (09) Julglögg Julglögg med temat julkryssning hölls på Scoutstationen kl Stationen fylldes av glad stämning då ca 200 scouter kom för att träffa varandra och njuta av den goda glöggen! Kom ihåg Thinkingday 22.2! Årets tema är Tillsammans kan vi motverka extrem fattigdom och hunger. Mer om Thinkingday och hur ni kan fira dagen kan du läsa på adressen Ett scoutläger mitt i huvudstaden!? Kom med och upplev Helsingfors på ett litet annorlunda sätt: Citylägret Skutta ger dig chansen att sova i Kajsaniemiparken och gå på lägerbål mitt i city. Lägret ordnas för alla spejarscouter, explorerscouter, roverscouter och ledare i hela landet. Din kår har fått info om lägret i Kårposten. 4

5 Finlands Scouter ordförande för Nordiska Samarbetskommittén (NSK) Johanna Nyman Finlands Scouter kommer att få den stora äran att hålla i ordförandeklubban för den Nordiska Samarbetskommittén under de kommande tre åren. Under ordförandeskapet kommer den nordiska scoutkonferensen att ordnas i Finland Finland håller också i trådarna för NOPOLK NSK består av nordiska scoutförbund Den Nordiska Samarbetskommittén är ett samarbetsorgan för de scoutförbund som finns i Sverige, Norge, Danmark (med självstyreområden), Finland och på Island. Sammanlagt blir det 5 länder, 20 scoutförbund och över scouter. NSK är en formell Nordisk scoutkonferens på Färöarna Foto Speidereinorden.org kommitté med representanter från alla länder. Representanterna träffas åtminstone två gånger per år för att diskutera, debattera och kommunicera. Det handlar om att utbyta idéer och att knyta kontakter. Förutom allt det formella och scoutpolitiska upprätthålls en hemsida, speidereinorden.org, den nordiska scoutkonferensen ordnas vart tredje år och olika andra former av samarbete koordineras. Också evenemangen Ung i Norden och NOPOLK hänger ihop med NSK. Ung i Norden är ett evenemang för unga scouter från de nordiska länderna som fungerar som en första kontaktpunkt med scoutingen i norden och internationell scouting. NOPOLK är ett seminarium för personer ansvariga för program och utbildning i scoutorganisationerna. Samarbete viktigt NSK är ett mycket relevant och levande organ som spelar en viktig roll i det nordiska scoutsamarbetet. Men när det kommer till samarbete i scoutingen och mellan scouter i olika länder skall vi inte vara allt för insnöade i olika organisationer och organ! Informellt samarbete och utbyte mellan de nordiska länderna på en bred front är nog det viktigaste när det kommer till kritan. Den Nordiska Samarbetskommittén arbetar med frågor som samarbete, kommunikation och transparens. Nu finns sekretariatet på Scoutstationen. Rock n roll Kati Leuschel Året är 1984, rocklegenden Bruce Springsteen har arbetat hårt med skivan Born In the USA som blir hans stora genombrott. Den är närapå färdigt men behövde en sång till. Det blir Dancing in the dark, som växer fram ur frustrationen att måsta skapa under tryck. You can t light a fire without a spark sjunger Bruce Springsteen i låten, det krävs en gnista för att tända en eld. Året är 2010 och FiSScs förtroendevalda samlas till vårseminarium. De som vanligtvis brukar bolla med idéer, skapa innehåll, hitta staber och stöda kårer samlas men tar denna gång inga beslut och slår inte fast några tidtabeller. Helgen ägnas åt att tända en gnista. För glada och inspirerade människor är mycket mer benägna att komma ihåg sina mail, vara på möten och se lösningar istället för problem. Dessa glada människor ska stå bakom alla större och mindre projekt och medföljande material som står till kårernas och scouternas förfogande i år. Seminariet inledde in till ett nytt årtionde med uppdaterade namnlekar, Facebook profiler fastsatta på halsduken och välkommenterade statusuppdateringar på ryggen, och ett startskott för jubileumsåret. För att hålla gnistan vid liv då det känns motigt fick deltagarna tips om både projektplanering och kommunikation. De förtroendevalda som inte varit med förut fick en snabbkurs i FiSScs vem är vem och vad gör de medan veteranerna diskuterade gruppkänsla och gjorde fiilisplaner. Under seminariet diskuterades det gångna året, vad som blev en hit och varför resten inte blev det. Då jag som ny och grön tänker på allt som hände förra året ser jag många anledningar att vara nöjd över året som gick. Med stolthet i rösten kan man säga att inom FiSSc händer alltid något. Som Springsteen sjunger vidare There s something happening somewhere, baby I just know that there is. Foto Alex Björkholm 5

6 Vikingaflikorna fyller 90 år Sjöscoutkåren Vikingaflickornas 90-års jubileum firas Alla scouter och scoutvänner önskas hjärtligt välkomna på Vikingaflickornas 90-års jubileum. Vi bjuder på lite program samt kaffe och kaka. Plats: NJK, Björkholmen Tid: 20 mars 2010 kl. 12:00 Kc: Annette Öller, Äventyrsscouter och Spejarscouter! Kom med på alla tiders......urax! Hjälp agenten James Bond att utföra de mest tuffa och stenhårda uppdragen någonsin! Vad? URAX, en scoutfärdighetstävling där man under en dag tävlar i patruller. Vem? Äventyrsscouter och spejarscouter När? Var? Ingås topphemliga områden. Kostar? 5 per agent Hur? Du får anmälningslappen av din ledare och anmäler dig till kårens kontaktperson (står på anmälningslappen) senast den

7 Skärgårdseglats: Helsingfors Nagu spejarscouter och äldre upplev vacker skärgård, lär dig om segling och navigation för dig som gillar lite kortare etapper du behöver inte ha seglat förut Eskader (kustseglats): Nagu norra vägen runt Åland Åboland spejarscouter och äldre mera seglingsutmaning än skärgårdsseglatsen deltagande i FiSSc-Eskadern och På Rätt Köl träffa andra scoutkårer och bekanta dig med deras kårsegelbåtar Offshoreseglats: Åboland - Riga (Lettland) - Tallin du skall vara mera erfaren seglare och explorerscout eller äldre segling i mängder, med segling i vakter och elektronisk navigering en utmaning för dig som sett tillräckligt av skärgården Kustseglats: Tallin - Åbo spejarscouter och äldre mera seglingsutmaning än skärgårdsseglatsen lite nattsegling och elektronisk navigering för dig som vill bekanta dig med lite öppnare vatten Kom ihåg att du inte behöver vara sjöscout för att delta. Anmäl dig på blanketten i detta nummer eller via blanketten på FiSScNät, och skicka in den till Scoutstationen senast Mera information om seglatserna och s/y Navigator på FiSScNät och 7

8 K ALLELSE TILL VÅRMÖTE 2010 Medlemsföreningarna i Finlands Svenska Scouter r.f., Finlands Svenska Flickscoutförbund r.f. och Finlands Svenska Scoutförbund r.f. sammankallas härmed till vårmöte lördagen den 20 mars 2010 plats: Scoutstationen, Tölögatan 55, Helsingfors fr.o.m. kl Anmälningar och kaffe kl Presentation av vårmötesärenden Vårmötet öppnas Vårmötesförhandlingar Aktuell information Vårmötet avslutas Vårmötet avslutas med lätt lunch MÖTEN På mötena behandlas de i 4 i föreningens stadgar nämnda ärenden som skall behandlas av vårmötet, samt eventuella övriga ärenden. Vid mötet behandlas även de vid höstmötet inlämnade motionerna. Kårerna ombeds göra förslag i form av motioner även till vårmötet. Föredragningslistorna publiceras på FiSScNät i slutet av februari och möteshandlingarna sänds ut med kårposten Kårposten sänds till kårens kårpostmottagare och kårchefen. Alla möteshandlingar finns även på FiSScNät tillgängliga för alla medlemmar. FULLMAKTER Fullmakterna returneras på mötesplatsen i samband med anmälningen fr.o.m. kl Representant för ordinarie registrerad medlem har enligt föreningens stadgar 3 yttrande- och rösträtt, medan extraordinarie medlem har yttranderätt. Vid mötena har or- dinarie medlem en röst per påbörjat 40-tal medlemmar beräknat enligt medlemsregistret per Samma representant kan ha mer än en röst, men kan endast representera sin egen och en annan organisation. ERSÄTTNING FÖR RESA Resekostnader överstigande 10 euro för kårens ordinarie röstberättigade representanter ersätts av förbundet enligt billigaste färdmedel. Gynna offentliga transportmedel eller samåk. Välkommen till vårmötet FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f. FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f. FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f. Carla Westersund Jenna Ahlmark Jonna Sahala scoutchef vice scoutchef verksamhetsledare förbundsordförande, FSSF vice pojkscoutchef förbundsordförande, FSFSF vice flickscoutchef 8

9 JUBILEUMSÅRET 2010 Hundra år av scouting i Finland är värt att fira! Jubileumsåret bygger på det nya scoutprogrammetoch lyfter fram scoutingen i samhället. Teman för året är globalt ansvar, miljöfrågor, barns och ungas delaktighet och engagemang samt barn och ungas välbefinnande. Jubileumsårets evenemang ger kåren en chans att satsa på det där lilla extra och erbjuder scouterna möjligheter att göra verksamhet tillsammans med ortens övriga scouter tillsammans blir det roligare. Republikens president Tarja Halonen fungerar som beskyddare för jubileumsåret. Jubileumstidtabell i FiSSc Jubileumsårets inledning: lördag 13.2 eller söndag 14.2 (ett heldagsevenemang) Öppningsjippon på olika ställen i landet för hela kåren, något för varje åldersgrupp. Kåren arrangerar dagen med hjälp av ett material som Finlands Scouter framställt, FiSSc hjälper till med koordineringen av jippoplatser. Scoutingen syns på den egna orten och scoutnyfikna får pröva på. Alla scouter får i förväg ett vändagskort som kan användas för att t.ex. bjuda in en kompis och hälsa på vid öppningsjippot. Kortet kommer med Partiolehti. Historiken Över daggstänkta berg Finlandssvensk scouting som beskriver över hundra år av scoutverksamhet på svenska till skogs och sjöss lanseras Historiken ges ut i samarbete med Söderströms. Se Finns till salu på kanslierna och bokhandlarna. Eko för vargungar och äventyrsscouter i sommartappning. Materialpaketet för 1 2 dagars program sänds till kårerna under året juni FiSScFjäll arrangeras på Kåtan i Muonio för spejarscouter Sjöscouting 100 år firas med eskadern The FiSSc Race den 5 14 juli i åländska vatten, Sjörådet arrangerar Finnjamboree KILKE, FiSSc erbjuder lägret för främst explorerscouter och roverscouter Svenska Kilke koordinerar samarbetet på lägret och värvar scouter till sitt team! Skolkampanj i början av hösten. Material och tips för kårerna Jubileumsdagen 2010 och seklets Nattens Öga. Arrangeras i samband med höstmötet i huvudstadsregionen Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter ry:s Medlemsmöte med kårchefsträff, Tammerfors Mer info på Historieverket Aina valmiina. Partioliike Suomessa som beskriver scoutorganisationen och scoutingens betydelse i det finska samhället utkommer

10 Erik Stenberg Ut(e)förd ut(e)bildning När en jacka eller en sovsäck börjar samla damm bör den tas ut, för ute är där den hör hemma. Samma gäller för scouter som suttit för länge vid skrivbord. Från den sista oktober till den andra november 2009 sammanträdde en hop aningen för dammiga scouter i Sibbo för att se till att få sig och sina utelivskunskaper lite vädrade. Detta på grund av Ut(e)bildningen som utegruppen ordnade för framtidshopp inom utbildargänget för UTE-kurser. Foto Erik Stenberg och Eva Carlson 10

11 En mörk höstkväll samlades vi alltså, vi dammiga, utanför Östersundom Scouters lokaliteter där vi möttes av utegruppen som var i full färd med att lossa all världens lådor med utegruppens tillhörigheter. Som väl var deltog Lotta inte i denna verksamhet utan förberedde mat åt oss. Och, så fort maten var färdig, släpptes vi också alla in för att åtnjuta denna. Maten efterföljdes av en kort presentation av såväl kursens upplägg och deltagarna som deras respektive favoritpryl inom scoutingen. När maten väl förtärts och alla var mer eller mindre bekanta med varandra stod kåtorna på tur. Eftersom kåtor enligt tradition inhyser utekursernas deltagare stod de för inkvarteringen även på ut(e)bildningen. Och eftersom en stor del av kursens deltagare aldrig bott i kåta, än mindre satt upp en sådan krävdes det en aning trial and error innan bägge kåtor såg ut som kåtor, men allt slutade dock väl. En gemytlig natt senare stod så kursens deltagare redo att inmundiga morgonmål och inte minst: morgonkaffet. Strax började också dagens första pass när väl allas magar och koffeinkvoter fyllts. Det första passet, som omfattade kniv- samt yxslipning åtföljdes av eldpass och många fler. De talrika passen avlöstes endast av lunch och sporadiska kaffepauser. Middag med degformationer När alla kursdeltagare lett sina övningspass stod middagen på tur. Och inte vilken middag som helst. På menyn stod flamlax, samt de mest säregna bröd världen sett. Dessa degformationer var tagna direkt ur Nalles bok, stektes i Muurikka och varierade efter stekandet till utseendet mellan griskotlett och biff på nötkött, helt beroende på stektid. Hursomhelst avslutades middagen med Evas glödstekta äppel fyllda med allt som bara kunde tänkas innehålla oerhörda mängder kolhydrater. Och så kaffe förstås. Sent om sider stapplade det muntra gänget genom mörkret mot kåtorna. Men det varade ännu länge tills tystnaden sänkte sig över sibboskogarna. Ett sjudundrande extemporelägerbål inleddes strax i fiiliskåtan och representanter från FiSScens alla hörn bidrog med lokala specialiteter. Med tiden byttes sång mot snarkning som det ju brukar. En rätt kort natt senare satte gruppen igen i stugan och åtnjöt gröt, bröd och så kaffe förstås. Denna oktobersöndag, kursens sista dag, ägnades främst åt att bekanta sig med utegruppens material på den digitala fronten samt brainstorming och feedbackdiskussioner, ja och så kaffe förstås. Och med kaffet en massa insideskämt som ganska spontant börjat flöda ur gruppens medlemmar. Men allting har ett slut, så även denna kurs. Hälsningar till alla deltagare samt diverse ekorrar. Välkommen med på ut(e)bildning den april Evenemanget är till för dig roverscout och ledare som tycker om att scouta utomhus och lära dig nya tricks och tips om hur man kan göra det mesta på ett lite mera extremt och ursprungligt sätt. Du behöver inte några egentliga förkunskaper men skall trivas utomhus en hel helg. Denna vår kommer programmet att bestå av delar av kurspass från Ute II och III som vi gör på det mest naturnära och överlevnadsmässiga sätt, allt från eldslagning och matlagning till första hjälpen. Mellan varven kommer vi även att hinna umgås och prata uteminnen samt fundera på hur man bäst motiverar och lär ut dessa utekunskaper vidare. Evenemanget är tänkt både som en sammanförande länk för alla oss uteintresserade scouter och som utbildning inom området. Har du frågor så ta då kontakt med Lotta (lotta.j.back@gmail.com eller tel ). Sista anmälningsdag är Foto Henrik Wallen 11

12 Scouthistoriken är klar mycket arbete ligger bakom Otaliga bilder, tidningsartiklar, protokoll, böcker, kårhistoriker, scouttidningar och arkivmaterial. Flera besök på Scoutmuseet i Åbo och många lokala museer och arkiv. Egna intervjuer och renskrivna intervjuer som andra gjort. Fotoalbum som någon hittat på vinden och massor annat material. Nu finns de hundra första åren av finlandssvensk scouting mellan två pärmar. Det är en enorm befrielse och jag är jättenöjd att projektet är slut. Det har varit ett oerhört stort projekt med många lösa trådar att hålla i och få ihop, säger Magnus Londen, författaren till scouthistoriken. När jag träffar Magnus just efter julen har bilderna redan skickats till tryckeriet, förhandsbeställningarna är inne och Magnus håller på med en sista genomläsning. Sedan Det finns ungefär 500 bilder i historiken. Här håller Riddargossarna, som var en av de första kårerna en uppvisning för allmänheten i Helsingfors hösten Avsikten var att visa vad scouting är och hur nyttigt det är för pojkarna att vara med. Den vuxna på bilden är Ragnar Fernberg och pojken hans lillebror Ole Fernberg. Att leta reda på bilderna och information om bilderna för att skriva bildtexter har varit arbetsdrygt. Magnus Londen berömmer Sjöscoutkåren Vikingarnas bildarkiv och uppmanar andra kårer att ta modell efter dem. Han säger att Vikingarna är den överlägset bäst arkivorganiserade av alla kårer han haft att göra med och föreslår att de ordnar en kurs för andra kårer. 12

13 är boken klar och den kommer ut vid Thinkingday. Boken är en massiv dokumentation av finlandssvensk scouting i hundra år, säger Magnus, jag tror inte att man efter det här mera behöver skriva om hur scoutingen kom till Finland. Arbetet med historiken började redan på förbundslägret Wik 2006, där Magnus deltog för att se hur allt fungerar idag. Men några år före det hade man kommit överens om att han skulle börja med projektet att sammanställa historiken. Själva skrivarbetet började år Jonna Sahala, verksamhetsledare för FiSSc, berättar att man inom förbundet insåg att man vill skriva en 100-årshistorik redan i slutet av 1990-talet. Redan då började man samla in material, bl.a. intervjuades scoutledare som kom ihåg hur det var i början. Redaktionsrådet har bestått av Doris Dodo Stockmann som ordförande, Henrik Meinander, Henrik Wirzenius, Frank Sjöblom, Jannike Store, Reidar Tollander, Magnus Londen samt Jonna Sahala som sekreterare. Även Katarina af Hällström deltog i planeringen och förberedelserna, innan hon avled. För FiSSc har det här varit ett enormt projekt, både ekonomiskt och tidsmässigt, säger Jonna Sahala. I budgeten finns det på kostnadssidan euro, fast vi vet inte ännu vad resultatet blir. Ett sånt här projekt kan man ändå inte mäta i pengar eftersom de frivilliga insatserna är ovärderliga, säger Jonna Sahala. Jonna säger att hon är fullständigt partisk eftersom hon deltagit i arbetet med boken, men ändå kan hon inte låta bli att berätta hur bra hon tycker den är. Magnus Londen har varit otroligt ambitiös och sökt storyn bakom små detaljer. Han har fått fram mångsidigheten i vad scouting är. I boken finns också många allvarliga saker som granskas kritiskt, säger Jonna Sahala, som läst boken flera gånger under arbetets gång. Boken är skriven både för scouter och icke-scouter För scouter finns det mycket igenkänningsfaktorer man vet hur det känns att delta i ett lägerbål eller hur viktig stormlyktan är då man är på hajk. Men även icke-scouter ska kunna förstå och kanske också skratta lite, Jaja, se scouter, såna är de, säger Magnus. Magnus Londen har skrivit historiken om den finlandssvenska scoutingens hundra första år. Han tycker det är fantastiskt att historien är fylld av vuxna människor som frivilligt gett av sin tid för andra människor och han är stolt att själv vara medlem i scoutrörelsen. Han säger att det finns lite snäll ironi i boken. Men den är välmenande Magnus är själv scout och tror på scouting. En idé bakom det hela Magnus Londen är medlem i Helsingfors Scoutkår Spanarna. Sin egen scoutbakgrund beskriver han som att han gått hela vägen från vargunge till kårchef men att han sedan slutade vara aktiv. Efter det digra arbetet med historiken känner han att han mest av allt vill ha en paus från scoutingen, men han har också funderat på att igen återuppta scoutingen. Hmm. Det är ju de unga vuxna som ska ta ansvar. Men det är också en av de vettigaste sakerna man kan använda sin tid till. Det märks att Magnus under arbetet med historiken funderat mycket på idén bakom scoutingen. Som scoutledare har jag inte tänkt så mycket på ideologin och tankarna bakom verksamheten utan varit mer praktiskt inriktad. Nu har min respekt för det teoretiska och idéerna bakom scoutingen djupnat. Jag har ju sett att verksamheten fungerat och nu vet jag varför. Mari Pennanen Det som varit förvånande är att problemen är de samma hela tiden, t.ex. ledarbrist. Samma argument används också för varför vuxna tycker att ungdomar ska vara scouter. Vuxna anser att barn gör något de inte borde göra. År 1910 var det att hänga på gatan och busa, år 2010 är det att hänga framför datorn och busa, säger Magnus. Det värsta har varit att processen med boken känts utdragen mot slutet, då han flera gånger trott att allt är färdigt men det ännu återstått en del arbete. Det har kommit fram saker som inte varit så trevliga, men som Magnus ändå valt att lyfta fram för det är viktigt att berätta hela historien. Det känns t.ex. obehagligt att se scouter på bild tillsammans med nazister under andra världskriget. Och grälen på förbundsnivå har inte heller varit exempel på det bästa av finlandssvensk scouting under de senaste hundra åren, men jag har försökt ge en helhetsbild av den här rörelsen som faktiskt haft stor betydelse i samhället, säger Magnus Londen. Boken ges ut tillsammans med Söderströms och kommer att finnas till salu i bokhandlar samt på scoutkanslierna. 13

14 Sammanställt av Mari Pennanen FiSSc-styrelsen ser fr am emot jubileumsåret Förbundsstyrelsen består av åtta personer och de ansvarar för hela förbundets verksamhet. Scoutposten passade på att genast i början av året ställa några frågor till var och en i styrelsen. Läs om vad som är aktuellt i styrelsearbetet och vem som beskriver sig själv som en analytisk kaffedrickare. Frågorna: 1. Namn, ålder, kår 2. Hur länge har du suttit i styrelsen och på vilken post? 3. Vad ser du mest fram emot att ta itu med inom FiSSc under år 2010? 4. Vilka utmaningar ser du i styrelsearbetet och FiSSc under år 2010? 5. Beskriv dig själv med tre ord. 6. Beskriv ordförande Carla med tre ord (och Carla får beskriva vice ordförande). 7. Om du fick be alla scouter i Svenskfinland att göra något under året, vad skulle det vara? 8. Vilket är ditt bästa scoutminne från förra året? Och här kommer svaren: 1. Jenna Ahlmark 23 år, Scoutkåren Vasa Korsfarare 2. Nyinvald i styrelsen, vice scoutchef. 3. Jag ser fram emot att ta itu med arrangemangen kring jubileumsåret samt att lära känna fler scouter inom FiSSc. 4. För min egen del blir utmaningen nog till en början att få koll på alla nya detaljer och fakta om FiSSc, att helt enkelt lära känna styrelsearbetet. 5. Noggrann, cykelfantast, syster. 6. Beskriv Carla med tre ord: pratsam, effektiv, kunnig. 7. Var snälla med varandra och berätta för kompisarna era att ni gillar dem! 8. Ett roligt minne är Plask 2009: Vi kontrollanter låg i en hög på en presenning för att hålla värmen och skrattade så att ingen egentligen kunde ligga stilla. Gemenskap helt enkelt. 14

15 FiSSc har ny styrelse fr.v. Alex Björkholm, Janina Lindgren, Emil Oljemark, Carla Westersund, Jenna Ahlmark, Kati Leuschel, Petra Bäcklund och Anna af Hällström. Foto Jonna Sahala. 1. Alex Björkholm 22 år, Sjöscoutkåren Spejarna 2. Suttit i styrelsen två år på sjöposten, som går ut på att omhandha Sjörådet och sjöverksamheten inom FiSSc. 3. Det mesta som sker under 2010 är redan uppstartat på 2009 års sida, så det handlar mer om vad som är trevligast att fortsätta med vilket gör det till en mycket svår fråga. Det finns många saker som är intressanta och trevliga 2010, men om jag måste plocka ut något jag personligen kommer ha hand om så måste jag säga skeppandet av en Navigatorseglats. Det har däremot inte direkt något med mitt styrelsearbete att göra Dra igenom hela jubileumsåret och få ett kvalitativt, givande och scoutigt innehåll. 5. Konkret, sjöscout, distansscout. 6. Hur skall jag få Carla i tre ord när jag själv knappt kan beskriva mig med tre ord... men om jag drar något ur ärmen som inte är fel: kan laga mat. 7. Gör dagens goda gärning, må det vara liten eller stor. 8. Det finns många bra och intressanta, men bästa... Att segla med s/y Navigator särskilt då högtalarna inte hade kontaktfel. 1. Petra Bäcklund 27 år, Lovisa ScoutFlickor 2. Suttit ett år på posten som utbildningsansvarig. 3. Alla utmaningar är lika intressanta. 4. Nya gruppmedlemmar, så gruppdynamiken blir så klart det första. 5. Tystlåten, blyg, anspråkslös. 6. Visionär, effektiv, rak på sak 7. Våga säga nej när det känns rätt. 8. Definitivt Beach och vårsemi! 1. Anna af Hällström 22, Grankulla Scoutkår 2. Börjar nu som programgruppens ordförande. 3. Får se när jag vet vad allt det finns att ta tag i; vad som fungerar, vad folk säger att fungerar, vad folk säger att inte fungerar men nog egentligen gör det o.s.v. 4. Prioritera rätt saker, lära mig nytt om scoutingen. 5. Just nu: trött. 6. Effektiv, organiserad, vetgirig. 7. Tänk mera på vad ni släpar med er ut i skogen och speciellt vad ni lämnar efter er! 8. S:t Göransdagen och det traditionella firandet 1. Katarina Kati Leuschel 19 år, Sjö-scoutkåren Vikingaflickorna 2. Valdes till kommunikationsgruppens ordförande på höstmötet och mitt mandat börjar vid årsskiftet. 3. Att fortsätta rusta upp FiSScNät och ordna PR- projektet Young Spokespeople också på svenska 4. Allmänt blir min utmaning att snabbt komma in i rutinerna, speciellt med allt arbete kring Jubileumsåret. Jag ser styrelsens utmaning i att outtröttligt fortsätta jakten på ett lägerområde. 5. Rakt på sak. 6. Framåt, insatt och ambitiös. 7. Vara stolt över att vara scout. 8. De soliga dagarna då jag drog vattenlekar under strandpasset på Beach. 1. Janina Lindgren 22 år, Sjöscoutkåren Stormfågeln 2. Jag börjar mitt första år i FiSSc:s styrelse år 2010 som förbundsrådets ordförande. 3. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med nya typer för att förbättra regionernas arbete. 4. Att föra samman alla de förmågor och resurser som FiSSc har. 5. Rakt på sak. 6. Fötterna på jorden. 7. Segla mera! 8. Stormfågelns ledarsemi, många glada och ivriga ledare samlade i samma stuga. 1. Emil Oljemark 26 år, Scoutkåren Pojkarna, Åbo 2. Först två år som vicescoutchef, nu börjar andra året som regiongruppens ordförande. 3. Jobba vidare med regionarbete på alla sätt och försöka förbättra kårstödet i allmänhet. 4. Jubileumsevenemangen för scoutingens 100 år i Finland är utmanande, evenemangen är många och vissa kräver en hel del insatser från FiSSc:s sida. Men, å andra sidan ger lyckade evenemang ett lyft både för scoutingen och för scoutingens image. 5. Den analytiske kaffedrickaren. 6. Den allsmäktiga Havsörnen 7. Ta del i ditt åldersgruppsspecifika jubileumsevenemang (t.ex. Ekot, Kilke, FiSScfjäll, jubileumsledardagarna...) 8. Deltagande i Scouts for Climate-mötet i Köpenhamn under COP15-miljökonferensen i december. 1. Carla Westersund 27 år, Sjöscoutkåren Havsörnarna. 2. Jag har varit scoutchef i ett år nu. 3. Det mest spännande med inkommande år är att scoutingen i Finland firar 100-års jubileum vilket betyder en hel del extra också för FiSSc. 4. Varje år är målet för verksamheten att göra den mer kvalitativ, ändamålsenlig och attraktiv än tidigare. 5. Målinriktad och inspireras av utmaningar (går inte att hitta på tre lämpliga ord). 6. Vice är hurtig, skarp och engagerad. 7. Var stolt över att du är scout! 8. Scoutchefen i krokodilkostym. 15

16 Jannica Sjöberg Åbo Vildar satsar på framtiden Vi känner alla till fenomenet som sker varje höst. Plötsligt dyker det upp 20 nya vargungar på mötet, men då våren kommer finns det bara en handfull kvar. Vad beror detta på? Hur skall vi få dessa små vargar att stanna kvar? Scoutkåren Åbo Vildar känner till bara hälften av detta fenomen, de har nämligen inte ett lika stort svinn på vargungar som de flesta andra kårer har. Jag åkte ut till Vildarnas utfärdsstuga Kåken i Pargas för att ta reda på hur de håller kvar sina vargungar i kåren. Efter en lång bilresa från Helsingfors anlände jag till utfärdsstugan. Jag möttes av ett stillsamt lugn och fågelsång samt tre vikingar i sina vackra kläder. Lite förundrat tittade jag mej omkring. Trots allt så hette evenemanget jag anlänt till Vu-rumban. Men lugnet räckte inte länge för plötsligt stormade 14 glada vargungar runt hörnet och lugnet var som bortblåst. Vikingaolympiad och kojbygge Dagen började traditionellt med flagghissning varefter det tuffa programmet började. Temat för förläggningen var vikingatiden och ledarna var klädda därefter. Under förmiddagen lektes det olika miljölekar var vargungarna lärde sej om allemansrätten, vädersträcken och olika stjärntecken. Inför lunchen fick deltagarna koka sin potatis själva på stormkök medan hönssåsen tillreddes inomhus av de duktiga köksslavarna Emmi & Emmi. Då eftermiddagspasset körde igång med vikingaolympiad och kojbygge hördes det glada skratt och skrik över hela området. Under olympiaden tävlades det om vem som är starkast, snabbast och klokast. Efter olympiaden fick alla små vikingar stöpa ett eget smycke åt sej av tenn. Då mörkret föll och alla avnjutit den goda korvsoppan var det dags för lägerbål. Vi tågade i ett långt led ner till den närliggande sandgropen. Vargungarna hade själv fått förbereda olika program som varvades med kända scoutlåtar. Det var 16

17 populärt med olika lekar för att hålla värmen uppe. Efter ett lyckat lägerbål var det meningen att grilla marshmallows, men den händelsefulla dagen hade gjort sitt och 14 trötta vargungar tågade tillbaka för att krypa in i sovsäcken. Roliga och nya lekar Alla lekarna som ordnades under dagen var fantasifulla, nya och hade som oftast ett pedagogiskt syfte. Idén med att ledarna klätt sej som vikingar tyckte jag var roligt, det gav det hela en rolig tilläggskrydda. Den främsta frågan jag ville ha svar på var hur Vildarnas ledarresurser räcker till att ordna ett skilt vargungeevenemang? Det nya programmet möjliggör att vi kan använda spejar- och explorerscouter som en ledarresurs säger Emilia Julin, ansvarige för evenemanget. Efter att få ta del i denna Vu-rumba kan jag förstå varför svinnet på Åbo Vildars vargungar är så litet. Det är bara någon enstaka som slutar varje år. Vi bör kunna erbjuda en trygg, mångsidig och lärorik omgivning som alla kan delta i oberoende ursprung och kulltur. Ett innovativt program tror jag är basen för att våra små vargungar skall trivas. De eviga samma lekarna måste ersättas med nya och stimulerande lekar. Genom att satsa på våra vargungar satsar vi även på framtiden, någon dag kommer dessa små vargar att sitta på viktiga poster både inom kåren och FiSSc. Foto Jannica Sjöberg Såhär placerar vargungarna märkena på scoutskjortan Landsbeteckning Ortsnamn Välkommenspåret Välkommenspåret sys ganska högt upp på höger ärm i mitten, de två första spåren på varsin sida om märket och sedan spåren i rader på 3 spår/rad under varandra under översta raden. Aktivitetsmärken Löftesmärke Kårmärke Förbundsmärke Organisationsmärket Båda märkena används parallellt, bredvid varandra på vänster ärm, WAGGGS märke till vänster och WOSMs till höger. Åldersgruppsmärkena på höger ärm sprättas bort då man flyttas upp till nästa åldersgrupp medan åldersgruppssigillen på vänster ficka sitter kvar tills man blir ledare. Sigillet 17

18 Erik Stenberg Samarbeta över kårgränserna GPSorientering med en skatt begraven Det nya programmet har förändrat möjligheterna till samarbete kårer emellan. Nytt program har medfört att de olika åldersgruppernas program är mera enhetligt vilket på många plan underlättar samarbetet i och med att det minskar behovet av anpassning. Att samarbeta med andra kårer öppnar många dörrar för alla parter. Den kanske självklaraste fördelen med samarbeten är att scouterna får nya bekantskaper utanför den egna kåren, något som jag tror att alla kan hålla med om att är något helt klart positivt. Frågan är alltså främst hur man ska samarbeta. Så som jag ser det kan man dela in samarbetsprinciperna i två kategorier. Dels kan olika evenemang ordnas där deltagare från flera kårer deltar, i staben såväl som deltagarskaran. Jag syftar alltså på till exempel hiker, läger eller förläggningar och dylika mera traditionella evenemang. (Läs om Åbo Vildars, Scoutkåren Pojkarnas och Tammerfors Spejares roverscouthappening här bredvid!) I kårer med färre medlemmar kan mera resurskrävande program som inte skulle vara möjliga i vanliga fall ordnas i större grupper med medlemmar från flera kårer. Ett väldigt konkret exempel är klättring som blir dyrt i för små grupper. Samma situation uppstår också ofta vid förläggningar som blir oproportionerligt dyra om man inte fyller stugan. Kunskapsutbyte mellan ledarna Den andra kategorin är en form av kunskapsutbyte. Alla kårer har ledare med specialkunskaper. Att låna in en stand in ledare på ett möte ger omväxling och möjligheten för Klättring blir billigare om man är många som delar på kostnaden. Foto Jesper Landby scouterna att ställa frågor av en person som verkligen är expert på till exempel första hjälpen, eldsläckning eller u-landshjälp. Utnyttja dina kontakter, personen i fråga måste ju inte vara scout! Folkhälsan, FBK och liknande organisationer kan också kontaktas. Att i samarbete ordna olika evenemang kan skötas på många olika sätt det också. Exempelvis tävlingar kan med fördel turvis ordnas av en och turvis av en annan kår. Att låta en främmande kår planera en programpunkt på ett traditionellt evenemang kan bidra till helt nya ideer. Allt måste inte skötas som det alltid har gjort. Att låta utomstående komma med nya ideer kan ge bättre resultat än en hel brainstormingkväll med ledarstaben av den enkla orsaken att utomstående inte tänker i samma gamla banor. Samarbete ger mervärde åt scoutandet. Lycka till och berätta hur det gick! Diskussionen fortsätter på FiSScNät. Gå in du med och få tips och råd! Den första snön faller och smälter bort genast då den når marken. Den sista helgen i oktober står elva förväntansfulla roverscouter från Åbo Vildar, Scoutkåren Pojkarna och Tammerfors Spejare vid Sattmarks Café i Pargas och huttrar i väntan på att få startinstruktioner. Ingen vet vad vi gett oss in på, allt vi vet är att vi under vår mörkervandring kommer att hitta en skatt. Orienteringen till de olika kontrollerna kommer att ske med hjälp av GPS. Vi delar in oss i patruller och får vår första position. Ingen i min patrull är speciellt bekant med GPS-navigering, så det tar en stund innan vi kommer på rätt spår. Ganska snart hittar vi den första kontrollen, som visar sig vara knepigare att lösa än vi väntat oss. De andra patrullerna är oss hack i häl, vilket skapar en tävlingskänsla som får alla patrullerna att kämpa extra hårt. Efter att arrangören Pekka uppvaktats av alla tre patruller, ger vi oss turvis iväg mot nästa position. Som sig bör på sådana här evenemang, så lyckas en patrull gå fel. Oturligt nog är det min patrull, vilket leder till en några kilometer lång omväg och ungefär en timmes försprång för de andra. Väl framme på den andra kontrollen hittar vi skatten som vi hört om i förväg. Den får inte öppnas eller skadas under färden, så först i mål får vi veta vad som finns inuti paketet. På den tredje kontrollen bjuds vi på supergod mat, samtidigt som vi ska tillverka en Halloweenlykta av en pumpa. När tre fina pumpansikten ler mot oss, beger vi oss till slutet av vår vandring, Pargas Svenska Skärgårdsvandrares utfärdsstuga Lyan. Äntligen får vi öppna våra skatter. Inuti hittar vi en kamouflagefärgad jacka, en bild på ett vapen och en liten blå plastkula. Vad betyder det? Jo, Paintball! Nästa morgon stiger vi upp tidigt för att göra upp lagstrategier för att vinna motståndarlaget. Efter några timmars ålande, spanande och siktande anländer ett nytt gäng scouter, som skall hålla åldersgruppsmoduler på samma plats. Striden är över, likaså ett minnesvärt roverscoutdygn. Emilia Juslin 18

19 Satsa på rover- och explorerscouterna Ida Ringbom De nya åldersgrupperna och scoutprogrammet har börjat rulla i de flesta kårer. Samtidigt råder det rörande enighet om att ju yngre åldersgrupp desto lättare att förverkliga. Äventyr och utmaningar är vad Linda Mitts vill ha ut av roverscoutprogrammet. Foto Håkan Mitts Vargungarna och äventyrsscouterna går som en dans. Spejarscoutprogrammet känns smått obegripligt, men det är en grupp kårerna är vana att koncentrera sig på. Explorer- och roverscoutprogrammet skulle säkert vara helt bra, men vem har tid och resurser att satsa på dem? Linda Mitts i Vikingaflickorna hör till de få åringar som verkligen har egen verksamhet. Hon och några jämnåriga grundade en patrull i maj förra året och programmet har så småningom kört igång. Vid sidan om roverscoutingen fungerar Linda också som akela. Något tidsproblem har varken hon eller hennes patrullkamrater upplevt. Tvärtom är de mer inspirerade än tidigare också för allt annat inom scoutingen. Linda är redan helt övertygad om att roverscouting är något som kårerna borde satsa på eftersom det stärker gemenskapen, breddar kårens verksamhet och för nya kunskaper och erfarenheter och ny inspiration till kåren. Roverscoutprogrammet verkar vettigt på grund av att man själv får välja med sin patrull vad för roliga saker man gör när, tyck- er Linda. Dessutom är det trevligt med eget program som man gör med sina scoutvänner utöver sina andra uppgifter i kåren. Äventyr och utmaningar med patrullen! är vad Linda personligen vill få ut av programmet. Äventyren kan vara seglatser, cykelutfärder eller vandringar och däremellan trevligt, slappare program så som spelkvällar, middagar, pysselaftnar och dylikt som stärker gemenskapen. Till roverscoutprogrammet hör aktiviteter i 32 olika kategorier som spänner de mest vitt skilda områden. Ur varje kategori ska en aktivitet väljas. Det blir ca åtta aktiviteter per år, varav en stor del är sådant de flesta skulle göra också oberoende av roverscoutprogrammet. Roverscouttiden inleds med ett Finlandsprojekt och avslutas med ett Utlandsprojekt. Dessa består av en resa i Finland respektive en resa utomlands. Dessutom ingår olika evenemang, t.ex. Roverscoutriket som är ett nationellt evenemang samt en rad varierande tävlingar i roverscouting. Foto Henrik Wallen 19

20 Pirkka, alaskan malamuutti, karhun kaato Vad betyder det? Vad ska jag göra med den informationen? För den som för första gången deltar i en av Finlands Scouters stora tävlingar är frågorna antagligen många. Tävlingarna har sina egna system, och deltagarna antas känna till dem. Redan så enkla saker som utrustning och typ av kontroller kan kännas som problem. Inför tävlingarna görs det alltid upp en uppgiftsförteckning. Detta för att man ska kunna förbereda sig inför uppgifterna. Det är naturligtvis inte obligatoriskt att göra det, men man känner sig mindre dum, i synnerhet då man utför pappersuppgifter, om man åtminstone har en aning om något svar. Om man satsar på seger kan det ju också vara på sin plats att redan före tävlingen satsa litet. På grund av att en del av namnen är oöversättliga och att namnen kan vara nog så kryptiska, finns förteckningen endast på finska. Uppgifterna är indelade i olika kategorier. Ofta heter en kategori överraskning och att börja gissa vad de uppgifterna går Trots tidspressen lönar det sig att noggrant läsa igenom orderbrevet. Foto Max Edin 20

21 ut på är kanske inte helt vettigt. Att det finns en hel kategori med namnet orientering säger kanske däremot något om att det kan löna sig att damma av kompassen och ta sig en titt på en karta. Före tävlingen får alla deltagande lag ett brev med närmare instruktioner och en utrustningslista. Det lönar sig absolut att ta med sig allt som finns på listan. De patruller som under senaste hösts tävling missade punkten simdräkt åt deltagarna och utrustningen fick nog fundera ett par gånger innan de simmade över vattendraget med alla sina saker. Om det i utrustningslistan står tre kompasser och en klocka åt var och en deltagare räcker det antagligen inte heller med en kompass och ett armbandsur. Det man inte behöver satsa på är en massa extra kryddor, tyger, målfärger o.dyl, så som på en del kårtävlingar. På kontrollen får man allt material som behövs för att utföra uppgiften. När man fått materialet ska man bara vara försiktig så man inte tappar någon spik eller snörstump. Var noga med tiden På kontrollerna gäller det också att vara noggrann med tiden. Ingen kommer och berättar när den gått ut. Oftast får man gå några minuter över, men då står det på orderbrevet. Om det gått över tidsmarginalen är det vanligt att det blir noll poäng. Det är alltså bättre att lämna in något halvfärdigt i tid än något fantastiskt för sent. Överhuvudtaget ska man alltid lämna in allt man gjort. Också halvfärdiga, eller till och med knappt påbörjade saker ger oftast något poäng. Ida Ringbom På tävlingarna brukar det alltid finnas någon matkontroll, men meningen är att man har sin egen mat med sig. Spara inte på maten, i synnerhet om ni vet att ni är sådana som blir trötta och sura då ni inte får mat. Var beredd på att köa och på att allt inte löper så smidigt som det kunde. Just de här arrangörerna har antagligen aldrig ordnat en liknande tävling tidigare och att rekrytera kontrollanter är svårt. Ta ett djupt andetag och en chokladpaus medan ni väntar och låt inte det störa er. Det går ännu att anmäla sig till vinterns mästerskap i scoutfärdighet, Ajo. Anmäl ditt lag till Hageli, jan-erik.hagelberg@scout.fi, (09) , senast den Mera information om tävlingen finns på och kan också fås av Ida Ringbom, ida.ringbom@scout.fi. Snåla inte med maten och försök äta regelbundet det håller humöret uppe. Foto Max Edin 21

22 Mari Pennanen Mobbningsförebyggande uppmärksammas inom scoutingen Gemenskap och förhöjd självkänsla är resultat av scoutverksamheten. Båda är mobbningsförebyggande faktorer. Mobbning förekommer och har säkert alltid gjort det. Vad kan vi göra inom scoutingen för att förebygga mobbning? Tove Ajalin arbetar som koordinator för det mobbningsförebyggande arbetet på Folkhälsans förbund. Hon berättar att mobbning alltid förekommit även om siffrorna ändrar lite från år till år. Exempelvis har 4 8 procent av eleverna i åk 8 9 upplevt mobbning i veckan enligt Hälsa i skolan undersökningen I och med den elektroniska mobbningen som nu också förekommer kan mobbning följa med eleverna ända hem, tidigare kunde mobbningen förekomma i skolmiljön medan hemmiljön kanske var mera trygg, säger Tove. Hon påpekar att mobbning som förekommer i skolan även kan följa med till scoutmöten efter skoltid. På läger kan det också förekomma mobbning. Det är tråkigt med mobbning, men det finns massor man kan göra i förebyggande syfte, säger Tove. Inom scoutingen finns det redan mycket bra som förebygger mobbning. Scouter jobbar i grupp och alla får vara med. Det är ändå bra att fundera vad man ytterligare kan göra för att förebygga mobbning i kåren. Foto Henrik Wallen 22

23 Tove Ajalin arbetar med mobbningsförebyggande verksamhet och hon kommer under våren att besöka regionernas kårledarträffar. Foto Mari Pennanen Hon arbetar främst med vänelevsverksamhet och med att fortbilda lärare för att ge dem redskap så de kan stöda eleverna. Under våren kommer Tove Ajalin att besöka regionernas kårledarträffar för att berätta om mobbning, hur man upptäcker den och hur man kan förebygga den. Jag tror att man gör väldigt mycket mobbningsförebyggande arbete redan inom scoutverksamheten fast man inte tänker på det. Scoutverksamheten stöder de unga och deras självkänsla. Inom scoutingen jobbar man tillsammans mot något mål, i många uppgifter behövs alla i gruppen för att det ska fungera och gruppgemenskapen och samhörigheten är viktig, säger Tove. Tove Ajalin är också scout och medlem i Karisflickorna. På vårens kårledarträffar kommer hon att ge praktiska exempel och konkreta redskap för hur man inom kåren kan förbygga mobbning. Om man t.ex. misstänker att någon är lite utanför så kan man jobba med gruppsammanhållningen. Det är viktigt att på ledarnivå fundera igenom hur man arbetar inom kåren. Tove anser också att man i verksamhetsplanen kunde ta med det mobbningsförebyggande arbetet som redan sker. Som scoutledare ska man göra sitt bästa för att se till att alla trivs. Se individerna och jobba för en trygg och respektfull miljö där alla får vara med, säger Tove. Hon poängterar också att om man upptäcker mobbning av något slag är det viktigt att ta itu med den och prata med de inblandade. Viktigt är också att scoutledare får det stöd och den utbildning de behöver. Den mobbningsförebyggande verksamheten inom Folkhälsan stöds av RAY. Tove har arbetat som en av de två koordinatorerna för verksamheten i 1,5 år. Hon är socialarbetare och pol.mag. och har flera års erfarenhet av skolvärlden då hon vikarierat som klasslärare. En definition på mobbning är: En eller flera individer som systematiskt under en viss tid trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt. Mobbning kan bestå av: Kränkningar Kränkningar är ett samlingsbegrepp för ALLA typer av nedsättande, förödmjukande beteende (ord, bilder och handlingar) Fysisk mobbning Fysisk mobbning Kroppsmobbning. Negativa handlingar mot någon annans kropp, t.ex. slå, sparka, dra i håret, hålla fast eller knuffa. Det är också fysisk mobbning när man tar, gömmer eller söndrar någons saker. Verbal mobbning Verbal mobbning Att göra någon ledsen med ord, till exempel genom att skriva elaka lappar, klotter eller att säga något elakt. Verbal mobbning kan också vara fult skvaller eller ryktesspridning. Psykisk mobbning Vad är mobbning? Psykisk mobbning Tyst mobbning. Att på olika sätt, utan att prata, visa en person att den inte är omtyckt. Det kan räcka med en elak blick, en fnysning eller en suck när den personen är i närheten. Elektronisk mobbning Elektronisk mobbning Mobbning via teknik. Elektronisk mobbning kan förekomma via textmeddelanden, via chatt på nätet, i en blogg och via e-post. Det kan också ske genom fotomanipulation, kapning av andras profiler och utfrysning på nätet. Könsmobbning Ett oönskat beteende som kopplas till kön men som inte anspelar på sex eller sexualitet. Ex. nedsättande/kränkande ord mot det motsatta könet förnedrande beteende mot det motsatta könet mobbning i skola om mobbningen baserar sig på den mobbades kön. Är du mobbad eller känner du någon som är det? Gå in på adressen där finns tips och råd om hur du kan göra för att försöka komma ur situationen. Ge inte upp, alla har rätt att leva i en trygg miljö fri från mobbning! 23