6 Meborgare - delta och påverka 56 Demokratins framväxt 56 Vårt styrelseskick 58 Riksdagens roll 60 Regeringens arbete 62 Många myndigheter 64

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Sverige - ett avlångt land 6 Omväxlande väder 6 Befolkningen 8 Dans kring granen 10 Redan den gamla vikingarna Jobb & Utbildning 14 Arbetsmarknaden 14 Arbetets villkor 18 Lära för livet Tak över huvudet 22 Många olika boendeformer 22 Skaffa bostad 24 Spara eller låna 26 Ett hållbart boende? 28 Det händer en del i bostadsområdet Producera & konsumera 32 Varor och tjänster 32 Konsumtionen av varor och tjänster 34 Det är inte alltid lätt att vara konsument 36 Spara eller låna 38 Betala eller köpa på avbetalning Rättigheter och skyldigheter 42 Lika mycket värda 42 Rätten att göra sin röst hörd 44 Religions- och föreningsfrihet 46 Jämlik och jämställd? 48 Diskriminering är inte tillåten 50 Förbudet mot aga 50 Barnkonventionen stödjer barnen 52 Alla måste hjälpa till 54 4

2 6 Meborgare - delta och påverka 56 Demokratins framväxt 56 Vårt styrelseskick 58 Riksdagens roll 60 Regeringens arbete 62 Många myndigheter 64 Landstingen sköter vården 66 Kommunen finns nära dig 68 Påverka samhället 70 7 Familjeliv 72 Många olika hushåll 72 Olika samlevnadsformer 74 Barnen betyder mycket 76 Föräldrarollen 78 Familjestöden 80 Socialtjänstens uppdrag 82 8 Ett hälsosamt liv 84 Folkhälsa - vad är det? 84 Sjukdomar förändras 86 Vad bestämmer hälsan 88 Problematiska levnadsvanor 90 Landstingens roll 92 Sjukvården 94 Vårdgarantin 96 Tandvården 98 9 Alla blir vi gamla 100 En åldrande befolkning 100 Stora anspråk 104 Äldreomsorgen 106 Om någon går bort? 108 Bouppteckning och arv 110 5

3 1. Sverige - ett avlångt land Sverige är ett mycket avlångt land. Om man vill åka bil från Ystad i söder till Kiruna i norr, så har man många, många timmar framför sig. Det är mer än 150 mil. Under en sådan bilresa får man uppleva många olika landskap från Skånes sädesfält, Smålands sjöar och skogar, Väst- och Östergötlands stora åkrar, Mellansveriges landskap med skog och vackra sjöar, små och medelstora städer och till skogarna norrut, där människor lever nära naturen. Landets två största sjöar är Vänern och Vättern, som båda ligger i Götaland. De högsta fjällen hittar man i norr. Högst är Kebnekaise, 2100 meter. Kuster finns i landets västra, södra och östra landskap. På Västkusten hittar man många öar, i söder den vackra skärgården i Blekinge, Sankta Annas skärgård i Östergötland, de många öarna utanför huvudstaden Stockholm och längs Norrlandskusten en lång rad av spännande kustsamhällen med röda båthus, strömmingsnät och vackra badvikar. Sverige är indelat i tre större områden. Götaland i söder. Svealand i mitten och Norrland längst upp i landet. Det skiljer mycket mellan dessa tre regioner. I Götaland finns de största och bördigaste åkrarna. Svealand har en större blandning med något mindre jordbruksbygder och där skogsbruk och industrier är vanligare. I Norrland finns stora naturresurser i form av skog, järn och vattenkraft. Temperaturen skiljer sig också åt av naturliga skäl. En vinterdag kan det vara över 30 minusgrader i Norrland samtidigt som det är nollgradigt i Skåne, vårt sydligaste landskap. Växtzonerna är många och vissa grödor är svåra att odla längst i norr. Omväxlande väder Svenskar talar ofta om vädret. Det beror på att vädret växlar mycket mellan årstiderna. På somrarna kan det bli grader varmt, men på vintern är det oftast minusgrader och då täcks landet av snö. Däremellan en höst med många färger. Efter vintern från december till mars väntar en ljusare vår med varmare väder och en stor förväntan i luften om den kommande sommaren. Det svenska jordbruket har en kort odlingssäsong, längst i söder och kortare i norr. Säsongen sträcker sig från april/maj till september. Vädret är viktigt för att få en bra skörd. För mycket regn och för lite sol och värme ger mindre skördar och då måste Sverige köpa livsmedel från andra länder. 6

4 7

5 Befolkningen Sverige har en liten befolkning men är stort till ytan. Mindre än 10 miljoner människor bor på en yta på km 2. Det ger en befolkningstäthet på ca 22/km 2. Det kan jämföras med det mest tätbefolkade landet i Europa, Holland, som har en motsvarande siffra på omkring 400/km 2. De flesta människor bor idag i städer. De tre största är Stockholm, landets huvudstad, Göteborg på västkusten och Malmö i söder. I dessa tre städer bor mer än en femtedel av landets befolkning. Sverige har skiftat mellan att vara ett utvandrar- och ett invandrarland. Fram till 1800-talets mitt invandrade många från länderna i norra Europa. Många köpmän, bergsmän och hantverkare kom då hit. Befolkningen ökade, men eftersom många människor var fattiga, så utvandrade över en miljon till Amerika under åren Efter de båda världskrigen tog Sverige emot flyktingar från de krigsdrabbade länderna. I samband med högkonjunkturen under 1960-talet behövdes många arbetare till de växande svenska industrierna och människor kom från Finland, Italien, forna Jugoslavien m.fl. länder. Under de senaste decennierna har Sverige tagit emot betydande flyktinggrupper från konfliktdrabbade områden som Chile, länderna på Balkan efter Jugoslaviens sönderfall, Irak, Afghanistan, Somalia m.fl. länder. De senaste åren människor som flytt inbördeskriget i Syrien. Idag är närmare 1,5 miljoner av befolkningen i vårt land födda utomlands. Lite mer än hälften av dessa människor kommer från ett europeiskt land och ca 30 % från ett land i Asien. Vanligaste födelselandet är Finland följt av Irak, Polen, Jugoslavien, Iran och Bosnien-Hercegovina. Bland de utrikes födda räknas också de personer som adopterats och de utgör 4 % av de som är födda i ett annat land. De utrikes födda är relativt ojämnt fördelade över landet. I några kommuner i Skåne och runt Stockholm har ungefär en tredjedel av invånarna invandrarbakgrund. Många människor flyttar också tillbaka till sina hemländer. Det innebär att nettoinvandringen pendlat mellan människor årligen under senare år. I Sverige finns också sedan gammalt ett mindre antal nationella minoriteter. Det är samer, sverigefinnar, judar, romer och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är samiska, finska, jiddisch, romani och meänkieli. En av de äldsta bilderna på Stockholm från 1550-talet. Hit invandrade många tyska köpmän och andra som sysslade med handel. 8

6 9

7 Dansa kring granen Solen har stor betydelse i många kulturer. Ett solår på våra breddgrader betyder fyra tydliga årstidsmarkeringar. Vinter- och sommarsolståndet är viktiga och anger solens lägsta och högsta läge på horisonten. Kring den 22 december, firades i äldre tider att dagen var som mörkast och natten som längst (det kallas vintersolståndet), men också att solen skulle vända och ge ljusare dagar framöver. Sedan landet blivit kristet, så har festen införlivats med den stora högtiden kring Jesusbarnets födelse och julafton firas därför den 24 december i vårt land. Idag har den förvandlats till en stor mat- och familjehögtid, när färre svenskar är aktivt kristna. Sex månader senare kommer sommarsolståndet och midsommarens festligheter. Midsommarstången reses på många platser och där kan man se den exotiska Små grodorna-dansen, där barn och vuxna hoppar runt på somriga ängar. Vårvintersolståndet äger rum i mitten på mars och markerar inledningen på det ljusa halvåret, då dagarna blir längre än nätterna. Vårens ankomst firas lite senare på Valborgsmässoafton, den 30 april varje år, då man i många landsdelar tänder brasor och sjunger om vårens ankomst. Runt den 21 september brukar höstsolståndet infalla och det visar att nu är sommarhalvåret definitivt slut och vi får se fram emot kortare och mörkare dagar. Under äldre tider ordnade man med skördefester av olika slag, marknader m.m. Det är gamla traditioner, som idag har gett inspiration till nya lokala höst- och skördemarknader. 10

8 11

9 Redan de gamla vikingarna De nordiska länderna har bland annat blivit kända för sina vikingar. De var krigare och handelsmän, som levde mellan år efter år O i vår tideräkning. Långt tidigare hade landet befriats från den tre kilometer höga isen. Landet höjde sig sakta men säkert från isens tyngd. De vilda djuren från grannländerna tog sig in. Det var mammutar, älgar, renar och hjortdjur av olika slag. Viltet blev ett bra byte för folk, som levde i norra Europa. Befolkningen blev med tiden bofast och från tiden kring år före år O kan man hitta de första jordbrukarna i vårt land. Man lärde sig också att tillverka och bruka de ädla metallerna. Bronsåldern kom och senare tog järnåldern över. Många lärde sig att tillverka järn i enkla former och det var en av förutsättningarna för Vikingatidens färder. Vikingarna i våra grannländer, Danmark och Norge, for västerut och kom ända fram till den amerikanska östkusten! De svenska vikingarna for på handels- och rövarresor Österut. Handeln med andra länder ökade och under tidig medeltid fick landet hjälp av den tyska Hansan, som drev handeln med länderna runt Östersjön, för att exportera järnet och kopparn från bland annat Bergslagen. Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet. Under de följande århundradena fördes en mängd olika krig mellan de nordiska staterna i kampen om kungatronen. Med Gustav Vasa, som befriade landet från danskarna i början på 1520-talet, formades en tydligare nation och en statlig förvaltning infördes. Landets rika produktion av koppar- och järnmalm såldes till länderna i norra Europa. Det var en av förutsättningarna för den svenska stormaktstiden under och 1700-talen, då Sverige behärskade stora landområden bland Östersjöländerna. Stora förluster och en krigstrött befolkning minskade kungens makt och landet stabiliserades inom i stort sett nuvarande landsgränser. Kriget mot Ryssland gjorde att vi fick lämna Finland till ryssarna Sverige deltog också med en mindre trupp under slutet av Napoleonkriget Det är det sista krig landet varit med i. Vi har levt under fredliga förhållanden i 200 år! Ett modernare Sverige växte fram i och med industrialiseringen, från mitten av 1800-talet. Genom duktiga entreprenörer, uppfinnare och ett hårt arbetande folk steg levnadsstandarden. Tillväxten ökade efter andra världskriget och landet steg i rankingen bland världens rikare länder. Landet fortsatte att exportera en stor del av sin produktion. Effektiva industrier och stora sociala reformer gav landet en fortsatt god konkurrenskraft och lade grunden för den relativt höga levnadsstandarden. 12

10 Förslag på studiebesök m.m. för Kapitel 1: Stadsrundtur, besök på lokala museer, Hembygdsgårdar, naturguidning kring kommunen osv. 13

11 2. JOBB & UTBILDNING Arbetsmarknaden Hur har Du det? Följt av: Vad gör du nuförtiden?, är vanliga frågor i vårt land. Man vill veta vad den andre har för arbete och hur hon eller han försörjer sig. Arbete har varit och är viktigt för att få ihop till det nödvändiga och det säger också något om vem man är? De flesta arbetar. Andelen som har arbete är omkring 70 % i vårt land. Man kan fundera på varför vi blivit så arbetsamma. Några vill förklara det med att vi måste arbeta för att hålla oss varma i vårt kalla klimat. Andra pekar på den protestantiska moralen, där arbete och att vara plikttrogen varit viktiga delar. Det kanske också handlar om den långa traditionen med att utveckla nya näringar, söka andra marknader och vägar att försörja sig? Vad sysslar man då med i vårt land? Det går att beskriva på många olika sätt. Ett vanligt sätt är att utgå från våra vanligaste näringsgrenar. Nedan ger vi några exempel på de vanligaste arbetsplatserna för de över 4, 5 miljoner människor som arbetar: Industriarbete 13 % Byggverksamhet 7 % Jord- & skogsbruk 2 % Handel & Transport 17 % Vård & Omsorgsarbete 16 % Utbildning 10 % Övriga tjänster 31 % Övriga yrken 4 % En typisk svensk arbetsmyra. Det är en vanlig bild i vårt land att jämföra en arbetssam person med en arbetsmyra. 14