Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott"

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott Tid: Måndag den 15 juni 2015, kl Plats: Kungliga väntsalen, Vagnhärad. Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Yttrande över förslag till handlingsplan för KS 2015/96 Hälsosam förskola 3. Slutredovisning av projektet Klimatsmart KS 2015/95 4. Information Energieffektiviseringsprojektet avslutat (bifogade dokument) Transportprojektet avslutat Statlig utredning av Energi- och klimatrådgivningen Genomförande av Ekokommunernas årsmöte 2015 Utdelning av miljöpriset 2015 Stefan Björnmalm ordförande Elin van Dooren sekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta sekreteraren.

2

3 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Elin van Dooren Tel Fax Yttrande över förslag till handlingsplan för Hälsosam förskola Förslag till beslut att anta förslag till yttrande över handlingsplan för Hälsosam förskola som sitt eget. Ärendet Under 2013 inventerades samtliga av kommunens förskolor som en del av Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. Arbetet med att rensa och byta ut produkter i förskolan samt att se över krav vid ny- och ombyggnation startade redan då. Handlinsplanen syftar att ge en vägledning i det arbetet och ska kunna användas som ett praktiskt underlag för berörd personal. Remissversionen antogs av HUM och ekoutskottet bereds nu möjlighet att yttra sig över förslaget. Yttrandet ska ha inkommit till humanistiska nämnden senast den 31 augusti. Elin van Dooren Kommunekolog Bilagor Förslag till yttrande över Handlingsplan för Hälsosam förskola Förslag till Handlingsplan för Hälsosam förskola Beslut till Akten HUM

4 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Elin van Dooren Tel Fax Yttrande över handlingsplan för Hälsosam förskola Förskolorna i Trosa kommun har sedan 2013 arbetat efter konceptet Hälsosam förskola som handlar om att bygga miljövänligt och hälsosamt, köpa in bra produkter, byta ut det som behövs och att ha kunnig och engagerad förskolepersonal. Den framtagna handlingsplanen är framtagen med bred förankring i kommunen och kommer att fungera som en bra vägledning för det fortsatta arbetet och som ett praktiskt underlag för personal både på förskolorna och inom andra berörda enheter inom kommunen.

5 Dnr HN 2015/ Hälsosam förskola för en giftfri miljö Handlingsplan för förskolor i Trosa kommun Remissversion Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: strategi/handlingsplan

6 Innehåll Inledning... 2 Varför är barn extra känsliga?... 2 Bakgrund... 2 Ansvar och tidsplanering... 3 Uppföljning... 3 Åtgärder för hälsosamma förskolor Rensa bort och fasa ut Upphandling och inköp Mat och tillagning Rutiner för städning och hygien Byggnad och utomhusmiljö Utbildning och kompetensutveckling Generella råd vid inköp Kort om kemikalier Kemikalieinspektionens handlingsplan EU:s kemikalielagstiftning REACH Försiktighetsprincipen Märkning av plast Checklista hälsosam förskola

7 Inledning Varje dag stöter vi på tusentals olika ämnen i vardagen. Kemikalier finns praktiskt taget i allting som omger oss möbler, kläder, mat, hygienprodukter och elektronik. Även om produkterna var för sig är godkända enligt svensk lagstiftning så kan miljön och vår hälsa påverkas negativt av för stora doser eller av så kallad cocktaileffekt. Cocktaileffekt betyder att ämnen som inte var för sig är skadliga i små doser kan få en annan eller kraftigare effekt om de blandas. Hur olika ämnen interagerar vet man fortfarande väldigt lite om. Eftersom barn växer och utvecklas är de särskilt känsliga för påverkan av kemikalier. Därför arbetar Trosa kommun enligt konceptet Hälsosam förskola. Det startade 2013 som ett samarbete med Naturskyddsföreningen inom deras projekt Operation Giftfri Förskola. Samtliga förskolor i kommunen har inventerats in- och utvändigt. Nu pågår arbetet med att byta ut det som behövs och att se över interna riktlinjer och upphandlingar. Den här handlingsplanen syftar till att ge en vägledning i det arbetet och ska kunna användas som ett praktiskt underlag för berörd personal. Hälsosam förskola i Trosa kommun handlar om att bygga miljövänligt och hälsosamt, köpa in bra produkter, byta ut det som behövs och att ha kunnig och engagerad förskolepersonal. Handlingsplanen är framtagen med bred förankring i kommunen. En projektgrupp bestående av ordförande i HUM, ordförande i TSN, ordförande i ekoutskottet, samtliga förskolerektorer samt kommunekologen har drivit arbetet. Varför är barn extra känsliga? Små barn utforskar sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Det är därför större risk att de får i dig skadliga ämnen än vuxna. Barn och unga är dessutom mer känsliga för kemikalier än vuxna eftersom deras kroppar ännu inte är färdigutvecklade, t.ex. är hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet fortfarande under utveckling och kan ta skada av hormonstörande ämnen. När barn utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen person får de också i sig mer i förhållande till sin vikt. Det är därför extra viktigt att skydda barn mot kemiska ämnen och produkter som kan vara skadliga. Bakgrund Under 2013 inventerades samtliga av kommunens förskolor som en del i Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. Totalt inventerades 129 förskolor runt om i landet och resulterade i en kartläggning av hur det ser ut i landets förskolor. Det är stor variation mellan förskolorna i landet och Trosa ligger relativt bra till tack vare att man tidigt gjort medvetna val som t.ex. att välja linoleummattor istället för plastmattor. När kommunens senaste förskola, Skärgården, byggdes 2014 ställdes från början särskilda krav på hälsosamma och miljövänliga byggmaterial. Det visade sig i många fall vara samma produkter som redan tidigare valts i äldre förskolor. Men liksom på många andra förskolor har man i Trosa tagit emot begagnade produkter eller köpt in sådant som nu i efterhand visat sig vara mindre bra. Det är givetvis ingen som med avsikt har köpt in något skadligt till en förskola, utan problemet är att vissa produkter som används i vardagen på senare tid har visat sig innehålla skadliga ämnen. Det 2

8 innebär att det här är ett problem som inte bara finns i förskolan utan överallt. Men eftersom barnen vistas en stor del av sin tid på förskolan är det viktigt att ta tag i problemet där och på så vis också bidra till att öka medvetenheten om miljögifter i vardagen. Ansvar och tidsplanering Åtgärderna i handlingsplanen gäller för alla kommunala förskolor och det rekommenderas att även fristående förskolor i kommunen följer planen. Arbetet med hälsosam förskola berör flera av kommunens verksamheter och det krävs samverkan för att skapa en så bra förskolemiljö som möjligt. Många av åtgärderna utförs av förskolechef och personal på förskolorna. Städ- och måltidspersonal har givetvis också ett stort ansvar. För ny- och ombyggnation ansvarar tekniska enheten. Det finns också stödfunktioner som upphandlingsansvarig, kommunekolog och renhållningsansvarig. En del åtgärder är enkla att utföra och innebär ingen större kostnad, det handlar mer om att förändra rutiner, öka medvetenheten och göra mer genomtänkta inköp framöver. Andra åtgärder kan komma att innebära en del kostnader och respektive verksamhet ansvarar för att i ordinarie budgetprocess peka ut vilka behov och möjligheter som finns. Det är viktigt att poängtera att det här är ett långsiktigt arbete. Det är inte meningen att alla produkter som kan innehålla skadliga ämnen ska bytas ut på en gång. Istället byts de mest prioriterade produkterna ut på en gång medan andra fasas ut på sikt. Allra viktigast är att rätt produkter köps in framöver och att nya förskolor byggs och inreds på rätt sätt från början. Utifrån rådande kunskap och de olika alternativ som finns ska alltid det bästa alternativet väljas. Förutom att förskolorna ska vara en hälsosam miljö ska de givetvis också vara funktionella för både barn och personal. Det gör att intressekonflikter ibland kan uppstå t.ex. vad gäller materialval. Men med genomtänkta medvetna val där olika aspekter vägs in brukar det kunna lösas till det bästa. Uppföljning Arbetet med hälsosam förskola ska integreras i ordinarie verksamhet. De verksamheter som är åtgärdsansvariga följer upp sitt ansvarsområde inom sitt miljöledningsarbete och redovisas lämpligen i årsredovisningen under rubriken Hållbar utveckling. Humanistiska nämnden ansvarar för att hela handlingsplanen ses över minst vart femte år och vid behov uppdateras. 3

9 Åtgärder för hälsosamma förskolor 1. Rensa bort och fasa ut Det är viktigt att börja med att se över vad som idag finns på förskolan och rensa bort sådant som barnen inte bör ha i sin omgivning och som är olämpligt att leka med. Alla förskolor i Trosa inventerades 2013 inom Naturskyddsföreningens projekt Giftfri förskola och arbetet med att rensa ut olämpliga leksaker och produkter startade redan då. Vissa saker är viktigt att ta bort på en gång, medan andra fasas ut på sikt. Inom området rensa bort och fasa ut ska följande göras: Rensa bort gammal elektronik Elektronik innehåller potentiellt skadliga ämnen och ska inte användas som leksaker. Plasthölje och kretskort i elektroniska apparater innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel, i lödpunkter kan det finnas bly och elkablar innehåller ofta ftalater. All gammal elektronik som barnen leker med ska därför rensas bort. Det kan t.ex. handla om avlagda mobiltelefoner, tangentbord mm som hade lämnats in till förskolan. Gammal elektronik tas inte längre emot av förskolorna. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort direkt Rensa bland plastleksaker Plast är ett starkt och tåligt material, men inte alltid det bästa för barnen. Det finns många olika sorters plaster som innehåller olika ämnen och utgör olika stor risk. Olämpliga plastprodukter ska därför rensas bort för att minimera risken att barnen utsätts för skadliga ämnen. Kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren, därför är nya plastleksaker i regel bättre än gamla. Mjuka plastleksaker av PVC eller annan plastsort som är äldre än 2007 innehåller sannolikt ftalater som är förbjudna inom EU idag och de kan även innehålla bly. I Europa ställs kemikaliekrav vid leksakstillverkning, men så är inte fallet i många andra länder trots att produkterna säljs i Europa. Klibbiga och hala leksaker kan indikera ftalater som läcker ut och starkt luktande plastleksaker kan innehålla allergiframkallande ämnen. Följande plastleksaker rensas bort: Plastleksaker som känns klibbiga eller hala (rensa bort direkt) Plastleksaker som luktar (rensa bort direkt) Gamla mjuka plastleksaker (fasa ut på sikt) Plastleksaker som är tillverkade utanför Europa (rensa bort uppenbart dåliga leksaker direkt, fasa ut andra på sikt) Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort uppenbart dåliga leksaker direkt, fasa ut andra på sikt 4

10 Se över modellera och lekmassa Modellera och lekmassor består ofta av plastmaterial med varierande mängd tillsatser. Lekleror som innehåller PVC eller andra plastmaterial fasas ut. Istället används växtbaserade leror eller egengjord trolldeg. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Fasas ut på sikt Rensa bland utklädningskläder och andra icke-leksaker Det är bra att återanvända material för att inte hela tiden behöva köpa nytt, men det finns mer eller mindre bra saker att leka med. Särskilt saker som inte är ämnade som leksaker ska man vara försiktig med. Utklädningskläder med detaljer i metall kan t.ex. innehålla bly, kadmium och nickel. Väskor och bälten i konstskinn innehåller ofta PVCplast med ftalater och ibland bly. Billiga smycken eller bijouterier som känns tunga kan innehålla allergiframkallande nickel och stora mängder hälsoskadligt bly och kadmium. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort direkt. Fasa ut gamla möbler, madrasser, kuddar och överdrag Möbler är en ganska stor investering som ska hålla länge. Därför är det viktigt att köpa bra möbler när nya ska köpas in och att mindre bra möbler på sikt fasas ut. Gamla sovmadrasser, soffor och lekkuddar av skumgummi innehåller sannolikt bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorters bromerade flamskyddsmedel har förbjudits, därför är nya möbler och kuddar i regel bättre än gamla. Äldre sovmadrasser, soffor och kuddar kan även innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly. Madrassöverdrag är oftast i PVC- plast och är de gamla kan de även innehålla ftalater som är förbjudna idag. När nya överdrag köps in väljs sådana som är fria från PVC och ftalater. Följande rensas bort: Gamla plastöverdrag (fasa ut direkt) Nyare plastöverdrag som innehåller PVC och ftalater (fasa ut på sikt) Gamla soffor från talet (fasa ut på sikt) Gamla skumgummikuddar från 80- och 90-talet (fasa ut på sikt) Gamla sovmadrasser (fasa ut på sikt) Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort gamla plastöverdrag direkt, fasa ut det andra produkter på sikt Fasa ut kemikalier Se över vilka kemikalier som egentligen behövs på förskolan och rensa bort de som är onödiga. Ju färre kemikalier som används desto bättre. De kemikalier som behövs ska förvaras på en plats som barnen inte kommer åt och vara dokumenterade i en kemikalieförteckning. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga. Ansvarig: Förskolechef och städpersonal Tidsplan: Rensning och förvaring ses över omgående 5

11 Se över förvaringen Det är generellt bra att hålla nere antalet plastprodukter på förskolan. Andra material än plast eller PVC-fri plast är bättre alternativ. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal/städ/kökspersonal Tidsplan: Fasa ut och köp in bättre på sikt Sortera avfallet rätt Alla kommunens verksamheter ska källsortera sitt avfall. Genom att material återvinns minskar spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen och naturresurser och energi sparas. Verksamheterna är alltid välkomna att kontakta tekniska kontoret för frågor och information om källsortering och avfallshantering. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal/städ/kökspersonal Tidsplan: Löpande 2. Upphandling och inköp Konkurrensverket har fått ett regeringsuppdrag om att hjälpa kommuner att upphandla hälsosamma och miljövänliga produkter till förskolor. En vägledning riktad mot upphandlare och en inköpsguide riktad mot förskolepersonal ska tas fram under När man köper nytt till förskolan är det viktigt att köpa rätt produkter för att minska risken att nya miljögifter förs in i förskolorna. Den som köper in produkter till förskolan har ett ansvar att välja det bästa ur sortimentet. Men det ställer dock krav på att det finns bra produkter att välja från ur det upphandlade sortimentet. Inom området upphandling och inköp ska vi därför göra följande: Krav på miljövänliga och hälsosamma produkter vid upphandling Enligt kommunens Upphandlings- och inköpspolicy ska miljöhänsyn tas vid samtliga inköp och upphandlingar. Det är särskilt viktigt att rätt krav ställs för produkter som används inom förskolan. Konkurrensverket ska under 2015 ta fram en särskild vägledning till upphandlare om giftfri förskola, som bör tillämpas så snart den finns tillgänglig. För kemikalier bör miljöstyrningsrådets avancerade kemikaliekrav användas och för andra produkter bör särskilt fokus läggas på miljömärkta produkter. Ansvarig: Upphandlingsansvarig Tidsplan: Vid varje upphandling Använda inköpsvägledning Konkurrensverket ska under 2015 ta fram en särskild inköpsguide riktad till förskolepersonal som gör inköp. Så snart den finns tillgänglig bör den användas. Fram till dess används den inköpsvägledning som Sundbybergs kommun tagit fram. Ansvarig: Förskolechefer ansvarar för att guiden sprids och används. Tidsplan: Inköpsvägledningen börjar användas omgående. 6

12 Sammanställa produktlista över miljövänliga produkter För att sprida goda erfarenheter och underlätta bra produktval inom befintliga avtal sammanställer förskolorna en gemensam lista över sådana produkter man vet är miljöoch hälsomässigt bra alternativ. Ansvarig: Förskolechefer Tidsplan: Påbörjas omgående och uppdateras kontinuerligt Använda upphandlingskalendern I upphandlingskalendern finns de avtal kommunen har upphandlat. Eftersom miljökrav ställs vid upphandling ska bra produkter finnas att välja utifrån. Bästa möjliga produkt ur sortimentet väljs. Saknas något ska den som är upphandlingsansvarig meddelas. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Kontinuerligt vid inköp Köp in miljömärkta och allergivänliga hygienprodukter. Risken för allergi minskar genom att miljömärkta och oparfymerade hygienprodukter, som till exempel handtvål och fuktkräm, används produkter som rekommenderas av astma- och allergiförbundet är allergitestade. Ansvarig: Förskolechef och städpersonal Tidsplan: Löpande, köp alltid in bästa möjliga produkt ur sortimentet 3. Mat och tillagning Eftersom det vi äter tas upp direkt i kroppen är det mycket viktigt att försöka begränsa intaget av skadliga ämnen genom maten. Ekologisk mat innehåller generellt sett mindre rester av bekämpningsmedel och kemikalier än konventionellt producerad mat. Dessutom används färre kemikalier vid produktionen, vilket minskar spridningen av miljöfarliga ämnen i miljön. Kommunen tog 2012 fram måltidspolicyn Hållbara måltider i Trosa kommun med fokus på miljö, hälsa och välbefinnande. Inom området mat och tillagning ska följande göras: Servera mer ekologisk mat Ett långsiktigt mål för kommunen är att 60 % av all mat som serveras i kommunens verksamheter ska vara ekologisk eller närproducerad. I förskolorna har man satsat särskilt på ekologiskt och idag serveras till största del ekologisk mat i förskolorna. Ansvarig: Kostenheten samt förskolechef Tidsplan: Arbetet pågår kontinuerligt Undvika konservburkar Beläggningen på insidan av konservburkar innehåller ofta Bisfenol A, BPA som bland annat är hormonstörande. Andelen mat från konservburkar ska därför minskas. I vissa fall finns idag produkterna enbart i konservburkar, men i de fall alternativ finns ska dessa väljas. Ansvarig: Kostenheten Tidsplan: Arbetet pågår kontinuerligt 7

13 Spola i vattenkranen När vatten står stilla i vattenledningar kan bakterier växa till. Kran och vattenledningar kan dessutom laka ur bly och koppar i vattnet. En bra grundregel är därför att alltid spola tills vattnet är riktigt kallt. Ansvarig: Förskolepersonal och kostenheten Tidsplan: Omgående Undvika plast och teflon vid tillagning och servering Plast som upphettas eller kommer i kontakt med varm mat släpper ifrån sig kemiska föreningar som kan vara skadliga för hälsan. Plastredskap och plasttillbehör vid matlagning, servering och förvaring av mat ska därför undvikas. Ett bra alternativ till plast är porslin eller härdat glas, som är både miljövänligt och hållbart. Följande rensas bort: Teflonpannor Plasttallrikar, plastmuggar och plastbestick Plasttillbringare och plastskålar för matförvaring Ansvarig: Kostenheten och Förskolechef, genomförare är personalen Tidsplan: Fasas ut på sikt 4. Rutiner för städning och hygien Vissa kemikalier kan släppa från produkter och sedan samlas i damm. God hygien och städrutiner är därför viktigt inte bara för att minska smittspridning utan även för att minska intaget av skadliga ämnen. Städning är därför en viktig del i arbetet med hälsosamma förskolor. Inom området städning och hygien ska följande göras: Använda miljömärkta städ- och tvättprodukter Enbart miljömärkta och parfymfria städprodukter och tvättmedel används. Av miljö- och hälsoskäl används inte sköljmedel på förskolorna. Ansvarig: Förskolechef samt städpersonal Tidsplan: Löpande Tvätta händerna ofta Det är viktigt att barnen på förskolorna tvättar händerna ofta för att minimera risken att de får i sig potentiellt skadliga ämnena. Efter utgång, toalettbesök och innan måltider är det särskilt viktigt. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Omgående och kontinuerligt Tydliggöra rutiner för städning En tydlig ansvarsfördelning mellan vad städpersonal och förskolepersonal ska göra, underlättar och säkerställer att inget faller mellan stolarna och allt städas på ett tillfredsställande sätt. 8

14 Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Omgående Tvätta textilier Nya textilier kan innehålla rester av kemikalier från tillverkningen, men mycket av det försvinner vid tvätt. Därför ska alla nya textilier tvättas innan användning, även kuddar och mjukdjur. Det är också viktigt att alla textilier tvättas regelbundet för att minska risken att de ansamlar damm som kan binda potentiellt skadliga ämnen. Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Regelbundet 5. Byggnad och utomhusmiljö När nya förskolor byggs eller äldre förskolor renoveras eller byggs till är det viktigt att hälsosamma och miljövänliga material väljs från början. Många potentiellt skadliga ämnen saknar fortfarande gränsvärden och det råder också osäkerhet kring hur vi påverkas av den mängd kemikalier vi utsätts för i vardagen. Det är dock möjligt att i upphandling ställa högre krav på materialet än lagen kräver. Inom byggnad och utomhusmiljö ska följande göras: Välj rätt material vid nybyggnation Vid byggnation av ny förskola ställs krav på material utifrån BASTA, Sunda Hus eller andra likvärdiga bedömningar för hälsosamma material. Ansvarig: Tekniska kontoret Tidsplan: Löpande Välj rätt material vid ombyggnad Vid ombyggnation och renovering av förskolor ställs krav på material utifrån BASTA, Sunda Hus eller andra likvärdiga bedömningar för hälsosamma material. Ansvarig: Tekniska kontoret Tidsplan: Löpande Bygga städvänligt Vid ny- och ombyggnation planeras för god städbarhet i lokalerna. Svåråtkomliga utrymmen, som t.ex. lister och exponerade vattenledningar, ventilationsrör etc. i taket undviks för att göra förskolan lätt att hålla ren. Golvvärme gör att mattor i högre grad kan undvikas, vilket underlättar vid städning. Ansvarig: Tekniska kontoret Tidsplan: Löpande Inreda städvänligt Vid val av inredning planeras för god städbarhet i lokalerna. Leksaker förvaras i lådor då de inte används och onödiga textilier och mattor undviks. Utformning på möbler, lampor etc. har stor påvekan på städbarheten. Undvik nerhängande taklampor, helt plana ytor och kupade former. 9

15 Kvicksilverfri belysning Lågenergilampor och lysrör som innehåller kvicksilver byts ut mot LED-belysning. Kvicksilver är både hälso- och miljöfarligt och måste tas om hand som miljöfarligt avfall. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Löpande Tillse god ventilation Ett väl fungerande ventilationssystem är viktigt för att byta ut luften regelbundet och på så vis se till att potentiellt skadliga partiklar förs bort. Det är också viktigt att ventilationen är rätt anpassad till antalet personer som ska vistas i lokalen. Ansvarig: Tekniska kontoret ansvarar för ventilationskontroll. Förskolechefer ansvarar för att antal personer/rum inte överskrids samt meddelar tekniska kontoret eventuella justeringsbehov. Tidsplan: Ventilationen kontrolleras kontinuerligt Skapa stimulerande och hälsosamma förskolegårdar Rekreation, fysisk aktivitet och utevistelse är grundförutsättningar för en god hälsa. Det är därför viktigt att förskolegårdarna är välplanerade och att hälsosamma material väljs. Utgå från BASTA-registret, Sunda Hus eller liknande bedömningsunderlag. Att tänka på: Som fallskydd är sand bättre än gummiasfalt (som bl.a. kan innehålla gamla bildäck). Däckgungor bör bytas ut när andra likvärdiga alternativ finns (nya däck innehåller låga halter PAH:er, men fortfarande ftalater och fenoler) Tryckimpregnerat trä undviks där andra alternativ, t.ex. lärk, är möjligt att använda. Solskydd ska alltid finnas på förskolegårdar och vara placerade där barnen vistas mest, t.ex. över sandlådor. Ansvarig: Tekniska kontoret. För solskydd ansvarar tekniska kontoret vid ny- och ombyggnation och på befintliga gårdar ansvarar förskolechefer. Tidsplan: Löpande Rökfria gårdar Rökning är ett stort folkhälsoproblem och passiv rökning är särskilt skadligt för små barn. Alla förskolor och förskolegårdar är helt rökfria. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Löpande 6. Utbildning och kompetensutveckling Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för ett långsiktigt arbete med hälsosamma förskolor, det gäller både anställda och förtroendevalda. Det sker mycket forskning om kemikalier och vilka risker de medför. Gränsvärden för kemikalier kan komma att ändras och andra förbjudas helt. Dessutom kommer ständigt nya kemikalier ut på marknaden. Inom området utbildning och kompetensutveckling görs följande: 10

16 Sprida kunskap om handlingsplanen till berörd personal Det är viktigt att handlingsplanen sprids i berörda verksamheter. Respektive chef för enhet som är ansvarig för åtgärder i den här handlingsplan ansvarar för att informationen sprids till personalen. Ansvarig: Ansvarig chef för respektive åtgärdsområde. Tidsplan: Under 2015 Öka kunskapen om kemikalier och miljögifter i förskolan Under 2014 genomfördes en föreläsning för samtlig förskolepersonal om kemikalier och miljögifter i samhället med fokus på förskolemiljön. Beroende på personalomsättning och utveckling inom området bör utbildning för förskolepersonal upprepas cirka vartannat till vart tredje år. Ansvarig: Förskolechef ansvarar för att signalera behov av utbildning. Ekologienheten ansvarar för planering och genomförande. Tidsplan: Löpande Ökad kunskap om ekologisk och hälsosam mat Fortsatt kompetensutveckling för måltidspersonal i frågor kring ekologisk och hälsosam mat samt om hur tillagning ska ske på bästa sätt. Ansvarig: Kostchef/Förskolechef Tidsplan: Löpande Kontinuerlig uppdatering kring gällande avtal Det är viktigt att de som gör inköp är uppdaterade kring befintliga avtal och vilka produkter som i första hand ska väljas. I Avtalskalendern som ligger på Intranätet finns aktuella avtal samlade. Ansvarig: Enhetschef Tidsplan: Löpande Ökad kunskap om miljö- och hälsokrav i upphandlingar Det är viktigt att de som genomför upphandlingar är uppdaterade kring aktuell lagstiftning och möjligheter att ställa krav på miljövänliga och hälsosamma produkter. Alla upprättade avtal ska läggas in i Avtalskalendern. Ansvarig: Upphandlingsansvarig samt enhetschefer Tidsplan: Löpande Allmän miljöutbildning Som en del i kommunens miljöledningsarbete genomgår all personal grundläggande miljöutbildning under Utbildningen innehåller bland annat information om miljögifter och metaller. Beroende på personalomsättning och utveckling inom området bör utbildning upprepas cirka vartannat till vart tredje år. Ansvarig: Kommunekolog Tidsplan: Löpande 11

17 Generella råd vid inköp Färg- och lim - välj om möjligt vattenbaserad färg utan konserveringsmedel. Färgpennor och tuschpennor undvik lösningsmedelsbaserade tuschpennor och s.k. luktpennor som innehåller doftämnen. Modellera undvik plastbaserade leror och välj istället sådana som är baserade på vax eller egengjord trolldeg. Plastleksaker - generellt är leksaker av hård plast bättre än mjuk plast. Köp sådant som är tillverkat inom EU. Var uppmärksam på märkning. Undvik plastprodukter av PVC, polypropen (PP) och polystyren. Träleksaker generellt är obehandlat och omålade träleksaker det säkraste valet. Köp sådant som är tillverkat inom EU. Engångshandskar välj om möjligt engångshandskar av nitril. Undvik vinylhandskar gjorda av PVC. Användning av engångsmaterial ska av miljöhänsyn minimeras. Tvål och tvättmedel välj produkter som har miljömärkning och är godkända av astma och allergiförbundet. Tallrikar, bestick och matförvaring undvik om möjligt plast, välj hellre porslin, glas, härdat glas eller metall. Kort om kemikalier Kemikalieinspektionens handlingsplan Barn är en prioriterad grupp i Kemikalieinspektionens handlingsplan för en Giftfri vardag. Konkurrensverket har fått ett regeringsuppdrag om att hjälpa kommuner att upphandla en giftfri förskola. Kriterieområdena som primärt omfattas av uppdraget är möbler, leksaker, textilier samt köks- och serveringsutrustning. Det kommer också att tas fram en vägledning riktad mot upphandlare och en guide riktad mot förskolepersonal. Arbetet ska vara klart i maj EU:s kemikalielagstiftning REACH Inom REACH finns särskilda kriterier som anger om ett ämne ska klassas som farligt, t.ex. om det är cancerogent, mutagent eller reproduktionsstörande. Kemiska ämnen bedöms ett och ett och bedömningsprocessen för att begränsa farliga ämnen går långsamt. Ett problem med att ämnena bedöms ett och ett är att det ofta finns flera liknande ämnen. Om ett blir förbjudet är det fortfarande fritt fram att använda andra liknande ämnen. Försiktighetsprincipen Eftersom lagstiftningen är komplicerad och tar tid att förändra och det finns så många olika ämnen där tillräcklig kunskap fortfarande saknas bör alltid försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär att de bästa produkterna och det bästa alternativet ur miljö- och hälsosynpunkt alltid ska välja. 12

18 Märkning av plast Polyeteneterftalat Är vanlig i i olika flaskor för drycker, flytande livsmedel och mikro- och ugnsförpackningar samt i textilier som t.ex. polyester och fleece. Nivåerna av ämnen som kan läcka från materialet är mycket låga och PET-plast anses därför ha en låg miljö- och hälsorisk. Polyetylen med hög densitet En hård plast som är vanlig i plastflaskor som t.ex. schampo, smörpaket, diskmedel mm. Plasten har inga kända miljörisker men bör inte hettas upp. Polyvinylklorid PVC används bl.a. som plastfilm till kött, frukt, grönsaker vid butiksinpackning samt till flaskor och behållare för fönsterputs, schampo mm. Ibland även i vattenflaskor och andra drycker. PVC är från början ett hårt material, men blir mjuk när mjukgörare, vanligen ftalater, tillsätts. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning och importerade PVC-plaster kan också innehålla bly och kadmium. PVC-plast ska så långt det går undvikas. Polyetylen med låg densitet Samma som PE-HD 02 men i en mjuk variant. Finns främst i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, shoppingväskor, plastpåsar, kläder, möbler och mattor. Har inga kända miljörisker men upphettning ska undvikas. Polypropen Polypropen tål höga temperaturer och finns därför i förpackningar som kan värmas i mikrovågsugn. Plasten finns i allt från sugrör till ketchupflaskor. Ämnet har låga miljö- och hälsorisker. Polystyren Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för sallader och liknande. Det förekommer också i leksaker, datorer och köksmaskiner. Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att det kan läcka till livsmedel. Polystyren ska därför undvikas så långt det är möjligt. Övriga plaster En samlingskategori för diverse övriga plaster. Här finns både ofarlig bioplast och plast som innehåller farliga ämnen, som t.ex. polykarbonat, en hård genomskinlig plast som ofta hittas i flaskor och karaffer. Polykarbonat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Om det inte går att fastställa att det är en ofarlig plast ska plaster märkta med nr 7 undvikas så lång det går. 13

19 Bilaga 1 Checklista hälsosam förskola Vi har rensat bort; Gammal elektronik såsom tangentbord, mobiltelefoner mm Plastleksaker som känns klibbiga eller hala och som innehåller PVC, polypropen PP och polystyren Plastlastleksaker som luktar Plastleksaker som är tillverkade utanför Europa Plasthandskar som innehåller ftalater Lekleror som innehåller PVC eller andra plastmaterial Färgpennor och tuschpennor som är lösningsmedelbaserade och s.k. luktpennor som innehåller doftämnen Färg och lim med konserveringsmedel, ej vattenbaserad Utklädningskläder med detaljer i metall Väskor, skärp, smycken med bly, nickel, ftalater och kadmium Gamla plastöverdrag Gamla mjuka plastleksaker Filtar av fleece Plasttallrikar, plastmuggar och plastbestick som innehåller bisfenol-a (BPA) eller ftalater Plasttillbringare och plastskålar för matförvaring som innehåller bisfenol-a (BPA) eller ftalater Gamla skumgummikuddar från talet Nyare plastöverdrag som innehåller PVC och ftalater Soffor från talet Gamla sovmadrasser Onödiga textilier och mattor 14

20 Dessutom följer vi nedanstående rutiner/rekommendationer Använder enbart miljömärkta, oparfymerade och allergitestade kemikalier så som tvättmedel Spolar alltid vattnet tills det blir riktigt kallt Tvättar händerna ofta på barnen och oss själva Tvättar textilier ofta och regelbundet 15

21

22 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott Dnr KS 2015/ Kommunkontoret Elin van Dooren Tel Fax Slutredovisning av projektet Klimatsmart Förslag till beslut att anta godkänna slutredovisningen av projektet Klimatsmart. Ärendet Projektet är en av de åtgärder som togs fram inom Energi- och klimatplanen Projektets syfte är att klimatpåverkan i Trosa kommun på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare. Under aug 2014 till maj 2015 har sex familjer fått särskild klimatcoachning inom temaområdena boende, resande, mat, konsumtion och återvinning. Under projektets gång har deltagarna fått gå på föreläsningar och deltagit i studiebesök och andra aktiviteter. Flertalet av föreläsningarna har också varit öppna för alla kommuninvånare och de flesta har varit välbesökta. Under projekttiden har deltagarna lyckats minska sin klimatpåverkan och fungerar som goda exempel på att man med relativt små åtgärder i vardagen kan leva mer klimatsmart. Dessutom har kunskaper och erfarenheter spridits till många fler kommuninvånare genom de öppna förelösningarna och deltagarnas bloggande samt genom uppslag i lokaltidningarna. Projektets syfte att klimatpåverkan i kommunen på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare kan därför anses vara uppfyllt. Elin van Dooren Kommunekolog Bilagor Slutredovisning av projektet Klimatsmart Beslut till Akten

23 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel Fax Dnr KS 2015/ Slutredovisning av projektet Klimatsmart Bakgrund Projektet är en av de åtgärder som togs fram inom Energi- och klimatplanen Projektets syfte är att klimatpåverkan i Trosa kommun på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare. Med relativt enkla medel kan ett hushåll bli mer miljövänligt om bara viljan och kunskapen finns. Det är viktigt att inse att varje insats räknas, ingen kan göra allt men att alla kan göra något, allt utifrån de egna förutsättningarna. Det förväntade resultatet från projektet är att medvetenheten och kunskapen om miljövänligare leverne ökar i kommunen, dels bland projektdeltagarna men också i förlängningen till övriga kommuninvånare. Metod Kommunekologen och energi- och klimatrådgivaren driver projektet med stöd från kommunens kommunikationschef. Deltagare Annonsering av projektet gick ut brett i media, via företagsmässan Trosa XPO samt via betalannonser. Ambitionen var att får ett tiotal familjer att delta, men trots att många visade intresse var det få som anmälde sig. Efter en förlängd ansökningstid blev det i slutändan sex familjer/deltagare om sammanlagt 10 vuxna personer. Det visade sig bli en bra variation gällande ålder, familjekonstellation och boendeort. Efter halva projekttiden flyttade en av familjerna utomlands, men övriga har varit engagerade inom samtliga temaområden. Frida och Stefan Chrislan med familj Charlotte och Tobias Endestrand med familj Kerstin och Torsten Hallenstam Owe Gustafsson Marianne Cederwall Crispian och Linn Norrie med familj (medverkat halva projekttiden) Genomförande Inom projektet har följande temaområden behandlats: boende, resande, mat, konsumtion och återvinning. Under projektets gång har deltagarna fått gå på föreläsningar och deltagit i studiebesök och andra aktiviteter. Flertalet av föreläsningarna

24 har också varit öppna för alla kommuninvånare och de flesta har varit välbesökta. Annonsering har skett i lokaltidningar och på kommunens hemsida och intranät. Beräkning av hushållens koldioxidutsläpp har gjort med hjälp av Klimatkontot (www.klimatkontot.se). Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Deltagarna har fått genomföra Klimatkontot vid projektets början och slut. Resultaten har sedan jämförts och ger en indikation på projektets effekt. Under projekttiden har deltagarna fått i uppgift att skriva om sina upplevelser och erfarenheter på kommunens hemsida. Spridning av resultat och kunskaper till övriga invånare sker genom öppna föreläsningar, information på hemsida där varje hushåll har en egen blogg, muntlig information från deltagarna samt genom artiklar i lokaltidningarna. Tidplan Feb 2014 juli 2014: förberedelse, ansökningsförfarande mm. Aug 2014 maj 2015: genomförande av föreläsningar, studiebesök och övriga aktiviteter inom temaområdena. Juni 2015 utvärdering och slutredovisning av projektet. Kostnader (exkl. personalkostnad) 2014 Föreläsningar Annonsering Övrigt Totalt tkr 5 tkr 10 tkr 60 tkr 2015 Föreläsningar Annonsering Övrigt Totalt tkr 3 tkr 5 tkr 31 tkr Temaområden och aktiviteter Första träffen (aug. 2014) Projektgruppen träffar deltagarna för första gången och informerar om projektet och kommande aktiviteter. Deltagarna berättar om sina förväntningar som framförallt handlar om att lära sig mer om hur man i vardagen kan leva mer klimatsmart. Uppstartsmöte (sept. 2014) Inspirationsföreläsning av hållbarhetscoachen och författaren Jessica Cederberg Wodmar. Öppen föreläsning med ett tjugotal åhörare. Jessica gav varje projektdeltagare varsitt exemplar av sina böcker Klimatkoden och Hyfsat Hållbar.

25 Tema Hållbart resande (okt. 2014) Temaområdet startade med en öppen föreläsning om Hållbart resande med Roger Gunnarsson från Energikontoret Sydost. Inklusive projektdeltagarna var det ett tjugotal åhörare. Åkerbergs trafik sponsrade alla projektdeltagare med biljetter till Trosabussen. Veckan därefter fick alla projektdeltagare pröva på Sparsam körning med en inhyrd Ecodriving-simulator. Energi- och klimatrådgivare Rickard Österlund höll i lektionen. Alla deltagare fick boken 30 Biltips. Aktiviteten var endast för projektdeltagare. Tema Energieffektivt hushåll (nov. 2014) Öppen föreläsning med ett tjugotal åhörare om Energieffektivisering i vardagen med Rickard Österlund, Energi- och klimatrådgivare samt om Att installera egna solceller med Lars Ejeklint, Vattenfall. Vattenfall erbjöd alla projektdeltagare varsin elmätare. Under hösten fick alla deltagare privat energi- och klimatrådgivning i hemmet. Tema Hållbar konsumtion och återvinning (jan 2015) Öppen föreläsning om Hållbar konsumtion med Jennie Johansson, Medveten konsumtion. samt om Återvinning med Claes Lundberg på Telge Återvinning. Totalt kom ett trettiotal åhörare. Alla projektdeltagare fick varsitt presentkort på Återvinningsbutiken för att stimulera till mer hållbar konsumtion. Studiebesök på Telge Återvinning med Claes Lundberg som guide. Aktiviteten var endast för projektdeltagare och det var en mycket uppskattad aktivitet. På återvinningscentralen visades bl.a. hur de olika återvinningsfraktionerna sorteras samt hur de gröna påsarna effektivt utsorteras från övriga hushållssopor för att sedan bli till biogas. Tema Hållbara måltider (mars 2015) Projektdeltagarna fick pröva på att laga klimatsmart mat tillsamman och därefter dela en gemensam middag. Matlagningen organiserades av Kerstin Tibbling, kostchef i Trosa kommun. Alla projektdeltagare fick boken Det Enkla Goda av Anna Bergenström, där de flesta recept var tagna ifrån. Antalet deltagare var begränsat och aktiviteten var i första hand endast för projektdeltagare, men de fick också bjuda med vänner och bekanta. Totalt deltog 20 personer, varav fem barn. Kommunens hållbarhetsarbete (april 2015) Öppen föreläsning om kommunens hållbarhetsarbete med fokus på energi- och klimatfrågor. Föreläsare var energi- och klimatrådgivare Rickard Österlund och kommunekolog Elin van Dooren. Ämnesområdet var ett önskemål från projektdeltagarna att lära sig mer om kommunens arbete. Projektavslutning (maj 2015) Kort repetition av de genomarbetade temaområdena med Örjan Lönngren, klimatcoach i Stockholms stad. Därefter erfarenhetsutbyte och tankar kring projektet. Deltagarna säger sig ha fått ut mycket av projektet och skulle gärna se att det kunde fortsätta. Även om samtliga deltagare redan var miljömedvetna och troligen redan hade bättre kunskaper än många andra tycker de att de lärt sig mycket nytt. En kommentar är att projektet har lett till bättre självförtroende inom miljöområdet vilket gör det enklare att kunna sprida erfarenheter och kunskaper vidare.

26 Resultat Vid projektstarten fick deltagarna börja med att fylla i Klimatkontot för att få ett mått på sina koldioxidutsläpp. Endast de deltagare som medverkat hela projekttiden redovisas här. Det totala utsläppet från samtliga deltagare var 41,8 ton CO2e/år (koldioxidekvivalenter) med ett medel på 8,4 ton CO2e. Alltså något över medelsvenskens utsläpp på 8 ton CO2e/år (Naturvårdsverket 2010). Efter projekttiden fick deltagarna åter igen fylla i Klimatkontot. Det sammanslagna värdet på koldioxidutsläppen var nu istället 38,6 ton, dvs. en minskning om totalt 3,2 ton CO2e/år. Genomsnittsvärdet är nu något lägre än medelsvenskens och ligger på 7,7 ton. Klimatkontot bygger på egna svar om den egna livsstilen och ger inget exakt mått de faktiska utsläppen. Men resultatet visar ändå att de kunskaper och erfarenheter deltagarna fått under projekttiden lett till en mer miljövänlig livsstil. Dessutom har antalet deltagare på de öppna föreläsningarna varit relativt högt, med i genomsnitt ett tjugotal personer per tillfälle. Projektet har varit omskrivet i media vid flertalet tillfällen och flera av deltagarna har blivit intervjuade. Projektdeltagarna har varit aktiva och har skrivit om sina erfarenheter på hemsidan. Projektets syfte var att på sikt minska klimatpåverkan i kommunen samt att öka kunskapen hos kommunens invånare om hur man lever mer klimatsmart. Syftet kan nu anses vara uppfyllt. De öppna föreläsningarna har varit välbesökta och deltagarna i projektet fungerar som goda exempel på att man med relativt små åtgärder i vardagen kan leva mer klimatsmart, de är alla goda ambassadörer för det budskapet. Några kommentarer från deltagarna Från uppstartsmötet Familjen Endestrand, Ikväll var jag på en föreläsning med hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar. Hon brann verkligen för det hon talade om, och inspirerade mig att komma igång med det här projektet på allvar. Det jag främst tar med mig är att alla kan (och bör) göra något, och att man ska vara stolt över det (lilla eller stora) man gör. Vi fick med oss ett uppdrag; att under kommande vecka berömma tre personer för något de gör för en hållbar utveckling. Så nu uppmanar jag er som läser det här att göra det samma. Beröm och uppmärksamma det du och andra gör för miljön! Och så har vi i familjen en egen utmaning för september: att äta ännu mer vegetariskt. Just nu äter vi vegetariskt ca två gånger i veckan, målet blir att öka det till tre måltider! Hänger ni på? Owe Gustafsson, Efter uppstarts- och inspirationsmötet har jag fyllt i klimatkontot, det är ett bra underlag för att fortsätta spara energi. Jessicas föreläsning var inspirerande och boken är en bra repetition och fördjupning i hennes budskap. Från tema Hållbart resande Familjen Chrislan,

27 Ikväll lärde vi oss köra ECO körning med bil. Det vill säga att vi fick prova i en simulator att motorbromsa, komma upp i rätt hastighet snabbt, hoppa över växlar om det går mm. Verkligen nyttigt och bra, jag lärde mig att det inte gör något att det låter rätt högt när jag motorbromsar och att inte köra sakta på för hög växel. Så nu ska jag öva på motorbromsning! Verkligen nyttigt! Familjen Endestrand, Ikväll har vi som är deltagare i Klimatsmartprojektet fått lära oss mer om sparsam körning. Vi fick information om vad man kan tänka på för att spara både pengar och miljö när man kör. Sedan fick vi prova på att köra sparsamt i körskolesimulatorer. Det var svårt men riktigt kul! Här gällde det först och främst att få in snitsen för oss som inte är så tv-spelsvana... Att få prova på att motorbromsa var riktigt bra, det kommer jag nog att kunna använda mig av mer nu! Andra tips som jag tar med mig är bl.a: - att använda motorvärmare gör nytta även när det är plusgrader (upp till 10 grader) Dags att börja med det redan nu alltså! - backa in på parkeringsrutan (backa och trixa hellre med en varm bil, så har du bara att köra ut sen när du ska iväg med en kall bil. Smart!) - se till att däcken har rätt tryck - undvik onödig last i bilen - håll jämn hastighet (farthållare är bra vid plan väg) - undvik acceleration i uppförsbacke - utnyttja nedförsbacken (lite som när man cyklar helt enkelt) Tack för en riktigt bra och inspirerande kväll! Från tema Energieffektivt hushåll Marianne Cederwall, Jag lovade att återkomma med mina erfarenheter av att installera en solcellsanläggning. Här kommer de: Jag har låtit installera en anläggning på 4,75 kw. Den består av 19 paneler och täcker hela södersidan av taket på mitt hus.... Nu är jag alltså elproducent, dvs. just nu producerar jag inte särskilt mycket. Sedan anläggningen installerades i slutet av oktober har jag producerat 33 kwh. Men vänta tills våren, då är jag beredd och det är ju först då som jag producerar mer än jag gör av med och kan sälja mitt överskott till Telge. Från tema hållbar konsumtion och återvinning Familjen Hallenstam, Föreläsningen i torsdags var givande! Det känns verkligen som att det blir mer och mer angeläget att ta reda på t ex vad kläder, rengöringsmedel, mm innehåller. Ju mer kunskap man har, desto lättare att välja! Och inte minst heller detta med återvinning kontra sopor. Bra att få kännedom om vad som slängs var och hur det tas om hand senare!

28 Sortera mera! Familjen Endestrand, Jennie Johansson från föreningen Medveten Konsumtion pratade en hel del om kläder. Vi fick kika i våra egna kläder för att se var de kom ifrån och vad de egentligen var gjorda av. Bomull är vanligt och här blev jag lite förvånad över hur mycket resurser det krävde att framställa bomull. Det är alltså inte särskilt miljövänligt. Ekologisk bomull, som jag tycker kommer allt mer ute i butikerna, är bättre. Vi tog till oss några tips: - laga kläder oftare! - tvätta mer sällan. Lukta och titta på kläderna innan man lägger dem i tvättkorgen. - tänka till några gånger extra innan man handlar kläder. Och satsa på färre plagg, men med bättre kvalitet. Vi påpekade också att det inte finns någon klädinsamlingscontainer i Trosa. Som jag förstod var det på gång. Det är viktigt att vi inte slänger kläder, även om de är trasiga kan de återvinnas! Hela kläder kan man sälja eller skänka bort. Kjell Lager från Telge Återvinning berättade om vikten av att sortera och återvinna. Telge Återvinning behöver mer matavfall för att framställa biogas, så glöm inte att lägga allt komposterbart i den gröna påsen. Kärlen man lämnar till återvinningen behöver inte vara så rengjorda. Skölj bara ur dem så pass mycket att det inte luktar hemma hos dig. Vi brukar tappa upp lite vatten i diskhon och skölja förpackningarna där, så använder man så lite vatten som möjligt. Marianne Cederwall, Så viktigt att vi sorterar rätt, men även om vi inte gör det kommer våra sopor till rätt ställe med hjälp av ett sinnrikt sorteringssystem. Att se sorteringsmaskinen urskilja de gröna påsarna och skicka dem åt ett håll och de andra åt ett håll var en närmast surrealistisk upplevelse. Att sen de gröna påsarna ibland har helt fel innehåll är ju inte bra för då måste det sorteras bort senare i processen. Allt extra sorterande kostar naturligtvis pengar, vilket i slutändan drabbar oss skattebetalare. Så en uppmaning att sortera rätt känns helt rätt att framföra efter att ha varit där. Gör gärna ett studiebesök själv. Det var nyttigt. Från tema Hållbara måltider Familjen Chrislan, Nyårslöftet är att laga vegetarisk mat 2 ggr i veckan, kanske inte låter så mycket, men vi är rätt dåliga på bra recept, som alla gillar. Vi äter mest ekologiskt och närodlat, och har nu med 4 nya kokböcker tänkt få in mer vego. Kul faktiskt med helt nya rätter, en del går hem, andra inte.. Ekodriving övas det på fortfarande. Familjen Chrislan, Vilken kul matlagningskurs!

29 Och vilken bra kokbok, nu har vi provat att göra falafel, det blev jättegott, fast inte som jag tänkt... Prova inte att göra det på kokta kikärtor, när det står att de ska vara blötlagda men inte kokta!! Då blir det bara en smet i stekpannan. Dock mycket gott utan att steka som en röra. Alla barnen åt oxå konstigt nog. Marianne Cederwall, Ja nu är det vår igen. Och tiden springer iväg som vanligt så här års. I Klimatsmartprojektet har vi nu lagat mat tillsammans på ett klimatsmart sätt och dessutom varit på Tveta återvinning i Järna och fått se vad som händer med de sopor som vi producerar. Matlagandet var härligt med både vuxna deltagare och barn som lagade rätter på grönsaker, vilt och lamm. Och trots att jag lagar mycket vegetariskt och helst äter vilt och lamm när jag äter kött fick jag flera nya recept. Favoriten blev en så vanlig rätt som en morotssallad, men kryddad med citrusfrukter och spiskummin och det var en ny och spännande smakupplevelse. Lasagne med spenat och kesella var också mycket gott liksom rotfruktssalladen. Från tema Kommunens hållbarhetsarbete Familjen Endestrand, Förra veckan var vi inbjudna på en träff där Elin van Dooren, kommunekolog, och Rickard Österlund, energi- och klimatrådgivare, berättade vad Trosa kommun faktiskt gör för miljö/klimat och hållbarhet. Det händer mycket på olika plan, och det svåra är naturligtvis balansen mellan vad som är bra för klimatet, ekonomin och det sociala livet. En fråga som kom upp är hur man kan få fler människor intresserade av att leva klimatsmart. Hur kan kommunen nå ut till fler? Jag tycker det här projektet har varit en bra början att nå ut till fler, genom dessa inlägg och genom att vi för kunskap och intresse vidare till vänner och bekanta.

30 Bilaga 1. Presentation av deltagarna samt blogginlägg Familjen Chrislan Västerljung Vi är pappa Stefan 43 år, jobbar som högstadielärare i Huddinge, mamma Frida 43 år delägare i snickeriet Lokstallet Snickeri AB och i fastigheten Lokstallet Gnesta AB har en enskild firma sedan Vinja 8 år, går i 2:a klass på Kyrkskolan, Zack 5 år och Tau 3 år går i förskolan Dalbystugan. Vi bor i eget hus på landet, har 2 bilar och gillar att resa. Blogginlägg: Nu har vi oxå fyllt i Klimatkontot, vi fick 8.1 ton på vår och det är väldigt stor del bilar och att vi gillar att resa långt. Så bättre bil och hitta närmare varma resmål i ruskväder... kul att se om vi kan få ner lite utsläpp. Äta mer vego kanske oxå vore toppen Ikväll lärde vi oss köra ECO körning med bil. Det vill säga att vi fick prova i en simulator att motorbromsa, komma upp i rätt hastighet snabbt, hoppa över växlar om det går mm. Verkligen nyttigt och bra, jag lärde mig att det inte gör något att det låter rätt högt när jag motorbromsar och att inte köra sakta på för hög växel. Så nu ska jag öva på motorbromsning! Verkligen nyttigt! Övar mig mycket på att köra "rätt", har blivit rätt bra på att motorbromsa och att inte köra lika fort... Vi läser mycket om elbilar och längtar efter att byta. På jobbet har nu ännu en skaffat Biogas bil, ofta har vi nu 4 biogasbilar utanför jobbet. Alla blir vi lika glada när vi märker att det blir billigare att köra och att vi släpper ut så mycket renare avgaser Nyårslöftet är att laga vegetarisk mat 2 ggr i veckan, kanske inte låter så mycket, men vi är rätt dåliga på bra recept, som alla gillar. Vi äter mest ekologiskt och närodlat, och har nu med 4 nya kokböcker tänkt få in mer vego. Kul faktiskt med helt nya rätter, en del går hem, andra inte Ekodriving övas det på fortfarande. En till kompostkub kommer imorgon, den gamla är proppfull.

31 Nu har vi efter mycket tänkande bestämt oss för att ta ett lån och köpa en VW E-up. En liten ren elbil som under perfekta förhållanden kan köra 19 mil. Stefan ska köra till Huddinge fram och tillbaka varje dag ca 12 mil. Så nu försöker Han få skolan att sätta upp en laddare där, tur att hans kusin bor bredvid skolan och att han annars får ladda där om det behövs! Vi tänker att han får ha en filt i bilen om det blir för kallt, om det drar för mycket el! Ska bli jätte kul och spännande! Nu måste vi ta reda på mer om solceller och få upp dem! Nu har vi fått vår nya el bil! En E-up som vi hoppas Stefan ska kunna köra till Huddinge och hem i. Kanske måste den tankas på skolan under dagen, det visar sig i morgon Det verkar oxå behövas lite träning för att kunna köra så snålt som det går. Genom att motor bromsa och köra under 90 mest! Tack för en bra och trevlig matlagning i förra veckan! Vilken kul matlagningskurs! Och vilken bra kokbok, nu har vi provat att göra falafel, det blev jätte gott, fast inte som jag tänkt... Prova inte att göra det på kokta kikärtor, när det står att de ska vara blötlagda men inte kokta!! Då blir det bara en smet i stekpannan. Dock mycket gott utan att steka som en röra. Alla barnen åt oxå konstigt nog. Bilen är vi jätte nöjda med, kul att köra på ett nytt sätt. Sporten är att aldrig bromsa med pedalen, utan bara motor bromsa. Marianne Cederwall - Vagnhärad Jag är en kvinna på 62 som lever ensam i ett litet rött torp i utkanten av Vagnhärad. Jag har en särbo samt två barn med respektive och ett barnbarn som bor i Stockholm. Jag arbetar hemifrån i ett eget företag som sysslar med rådgivning avseende elmarknaden. Jag hjälper företag och offentliga institutioner att handla upp kostnadseffektiva elavtal. Min fritid tillbringar jag oftast utomhus. Gärna i trädgården där jag odlar både grönsaker och blommor. Mitt hus är uppvärmt med el och ved och eftersom det är ett gammalt hus blir elräkningen den största utgiftsposten. Blogginlägg:

32 Jag har som första åtgärd inom projektet gjort testet på Totalt släppte jag ut 7.3 CO2. Jag tyckte dock att testet inte fångade hela bilden. Man hade frågor om sopsortering, men ingen fråga om hur mycket vanliga sopor man slänger, bara om man slänger mat. Inte heller fanns frågor om man komposterar. Sen är det svårt att hitta ett korrekt sätt att mäta konsumtion. Att bedöma efter antalet spenderade kronor blir ju missvisande om man köper få men dyra saker. Jag hänger gärna på familjen Endestrands uppmaning att äta mer vegetariskt. Jag utmanar mig själv under denna höst med att se hur långt mina egna odlade grönsaker och bär räcker. Och med att inte äta kött mer än två gånger/vecka. Ska bli intressant Efter föreläsningen om Sparsam körning fick jag lite att tänka på. Jag kör en automatväxlad bil och har inte lika lätt att direkt påverka motorbromsning och växling. Jag har dock tränat på just motorbroms och funnit att det är rätt enkelt att göra det även med automatväxel. Sen har jag fortsatt att endast äta kött några få gånger i veckan och det går lättare än jag trodde. Jag har hittat en härlig vegetarisk kokbok som hjälper mig, Maten är min medicin, heter den och är skriven av Janesh Vaida som har anpassat recepten till svenska förhållanden. Dessutom har jag installerat en solcellsanläggning på mitt tak i början av november, vilket känns som ett skämt när vi nästan inte haft någon sol alls i november. Den har dock producerat några kwh och nu är jag beredd inför våren. Mer om det i nästa inlägg Jag lovade att återkomma med mina erfarenheter av att installera en solcellsanläggning. Här kommer de: Jag har låtit installera en anläggning på 4,75 kw. Den består av 19 paneler och täcker hela södersidan av taket på mitt hus. Ytan är 32 kvadratmeter. Uppsättning av panelerna tog 2 dagar. Sen kom elektrikern en dag och kopplade det elektriska och dessutom en kabel till mininternetrouter. Det innebär att jag kan följa produktionen av el i realtid via en app i min telefon. Därefter anmälde elektrikern den nya anläggningen till Vattenfall som är nätägare hos mig. Sen hände ingenting utan jag fick ringa och påminna Vattenfall, som vid kontroll då visade sig ha fått all nödvändig information. Någon vecka därefter kom Vattenfalls mannar och installerade en ny mätare. Då var det dags att ansöka om tilldelning av elcertifikat och rätt till ursprungsgarantier. Det gör man hos Energimyndigheten via deras webbsida- Man måste också registrera sig för momsredovisning hos Skatteverket. Blanketten finns på webben under företagsdelen. Allt var ganska enkelt, framför allt Energimyndigheten var mycket hjälpsamma. Sen tecknade jag ett produktionsavtal med Telge Energi. Jag köper den el jag förbrukar av dem. Det kunde man också göra via webben. De ger ett rörligt pris på överskottet baserat på dagspris på el plus ersättning för elcertifikat och ursprungsgaranti. Jag vet inget annat elbolag som ger ersättning för elcertifikat och ursprungsgaranti. Vattenfall gör det inte. Telge räknar med att intäkten blir mellan 1.00 och 1.30 öre/kwh beroende på dagspris på el. Nu är jag alltså elproducent, d v s just nu producerar jag inte särskilt mycket. Sedan anläggningen installerades i slutet av oktober har jag producerat 33 kwh. Men vänta tills våren, då är jag beredd och det är ju först då som jag producerar mer än jag gör av med och kan sälja mitt överskott till Telge.

33 Ja nu är det vår igen. Och tiden springer iväg som vanligt så här års. I Klimatsmartprojektet har vi nu lagat mat tillsammans på ett klimatsmart sätt och dessutom varit på Tveta återvinning i Järna och fått se vad som händer med de sopor som vi producerar. Matlagandet var härligt med både vuxna deltagare och barn som lagade rätter på grönsaker, vilt och lamm. Och trots att jag lagar mycket vegetariskt och helst äter vilt och lamm när jag äter kött fick jag flera nya recept. Favoriten blev en så vanlig rätt som en morotssallad, men kryddad med citrusfrukter och spiskummin och det var en ny och spännande smakupplevelse. Lasagne med spenat och kesella var också mycket gott liksom rotfruktssalladen. Studiebesöket på Tveta gav ändå större insikter än matlagningen. Så viktigt att vi sorterar rätt, men även om vi inte gör det kommer våra sopor till rätt ställe med hjälp av ett sinnrikt sorteringssystem. Att se sorteringsmaskinen urskilja de gröna påsarna och skicka dem åt ett håll och de andra åt ett håll var en närmast surrealistisk upplevelse. Att sen de gröna påsarna ibland har helt fel innehåll är ju inte bra för då måste det sorteras bort senare i processen. Allt extra sorterande kostar naturligtvis pengar, vilket i slutändan drabbar oss skattebetalare. Så en uppmaning att sortera rätt känns helt rätt att framföra efter att ha varit där. Gör gärna ett studiebesök själv. Det var nyttigt. Familjen Endestrand - Trosa Familjen Endestrand består av Tobias, 37 år, Charlotte, 37 år, Kate 4 år och Gabriel, 1 år. Tobias arbetar som innesäljare och Charlotte är lärare. Under hösten är Tobias föräldraledig med Gabriel, och Kate går på förskola några timmar i veckan. Vi bor i ett nybyggt hus vid Åda, mitt i naturen och nära till havet. Vår fritid handlar just nu mycket om att färdigställa hus och trädgård, och att hitta på spännande saker tillsammans med barnen. Vi är redan idag ganska miljömedvetna, men ser fram emot att lära oss mer om hur vi kan leva klimatsmart! Blogginlägg: Ikväll var jag på en föreläsning med hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar. Hon brann verkligen för det hon talade om, och inspirerade mig att komma igång med det här projektet på allvar. Det jag främst tar med mig är att alla kan (och bör) göra något, och att man ska vara stolt över det (lilla eller stora) man gör.

34 Vi fick med oss ett uppdrag; att under kommande vecka berömma tre personer för något de gör för en hållbar utveckling. Så nu uppmanar jag er som läser det här att göra det samma. Beröm och uppmärksamma det du och andra gör för miljön! Och så har vi i familjen en egen utmaning för september: att äta ännu mer vegetariskt. Just nu äter vi vegetariskt ca två gånger i veckan, målet blir att öka det till tre måltider! Hänger ni på? Nu har vi gjort testet på Vårt resultat blev 7.1 ton CO2e per år. För oss är bilarna den stora utsläppsposten. Vi flyger däremot väldigt sällan och är mycket medvetna när det gäller matinköp och återvinning. För att minska våra utsläppsnivåer vill vi skaffa solceller och solfångare inom de närmsta åren! Testet kändes dock lite väl översiktligt I dag kom Världsnaturfondens rapport Living Planet, som menar att Sverige är det tionde värsta landet när det gäller utsläpp (2010). Enligt rapporten skulle det gå åt 3,7 jordklot om alla skulle konsumera som vi svenskar. Orsaker till utsläppen är t.ex. hög konsumtion, bilresor och att vi äter så pass mycket kött. Vi har nått vårt mål att äta tre vegetariska måltider per vecka under september. Tips på enkla maträtter utan kött: - pasta med svampsås - varma smörgåsar med chèvre, honung och pinjenötter - vegetarisk pizza - pannkakor - ratatouille - kikärtssoppa - sallad med bönor och fetaost - tacos på quornfärs Ikväll har vi som är deltagare i Klimatsmartprojektet fått lära oss mer om sparsam körning. Vi fick information om vad man kan tänka på för att spara både pengar och miljö när man kör. Sedan fick vi prova på att köra sparsamt i körskolesimulatorer. Det var svårt men riktigt kul! Här gällde det först och främst att få in snitsen för oss som inte är så tv-spelsvana... Att få prova på att motorbromsa var riktigt bra, det kommer jag nog att kunna använda mig av mer nu! Andra tips som jag tar med mig är bl.a: - att använda motorvärmare gör nytta även när det är plusgrader (upp till 10 grader) Dags att börja med det redan nu alltså! - backa in på parkeringsrutan (backa och trixa hellre med en varm bil, så har du bara att köra ut sen när du ska iväg med en kall bil. Smart!) - se till att däcken har rätt tryck - undvik onödig last i bilen - håll jämn hastighet (farthållare är bra vid plan väg)

35 - undvik acceleration i uppförsbacke - utnyttja nedförsbacken (lite som när man cyklar helt enkelt) Tack för en riktigt bra och inspirerande kväll! I torsdags var vi inbjudna till en föreläsning om hållbarhet och återvinning. Jennie Johansson från föreningen Medveten Konsumtion pratade en hel del om kläder. Vi fick kika i våra egna kläder för att se var de kom ifrån och vad de egentligen var gjorda av. Bomull är vanligt och här blev jag lite förvånad över hur mycket resurser det krävde att framställa bomull. Det är alltså inte särskilt miljövänligt. Ekologisk bomull, som jag tycker kommer allt mer ute i butikerna, är bättre. Vi tog till oss några tips: - laga kläder oftare! - tvätta mer sällan. Lukta och titta på kläderna innan man lägger dem i tvättkorgen. - tänka till några gånger extra innan man handlar kläder. Och satsa på färre plagg, men med bättre kvalitet. Vi påpekade också att det inte finns någon klädinsamlingscontainer i Trosa. Som jag förstod var det på gång. Det är viktigt att vi inte slänger kläder, även om de är trasiga kan de återvinnas! Hela kläder kan man sälja eller skänka bort. Kjell Lager från Telge Återvinning berättade om vikten av att sortera och återvinna. Telge Återvinning behöver mer matavfall för att framställa biogas, så glöm inte att lägga allt komposterbart i den gröna påsen. Kärlen man lämnar till återvinningen behöver inte vara så rengjorda. Skölj bara ur dem så pass mycket att det inte luktar hemma hos dig. Vi brukar tappa upp lite vatten i diskhon och skölja förpackningarna där, så använder man så lite vatten som möjligt Förra veckan var vi inbjudna på en träff där Elin van Dooren, kommunekolog, och Rickard Österlund, energi- och klimatrådgivare, berättade vad Trosa kommun faktiskt gör för miljö/klimat och hållbarhet. Det händer mycket på olika plan, och det svåra är naturligtvis balansen mellan vad som är bra för klimatet, ekonomin och det sociala livet. En fråga som kom upp är hur man kan få fler människor intresserade av att leva klimatsmart. Hur kan kommunen nå ut till fler? Jag tycker det här projektet har varit en bra början att nå ut till fler, genom dessa inlägg och genom att vi för kunskap och intresse vidare till vänner och bekanta. Familjen Hallenstam Vagnhärad Vi består nu av 2 vuxna, alla våra pojkar har nu flyttat hemifrån. Vi är egna företagare och driver Vagnhärads TRÄDGÅRD- & FASTIGHETSSERVICE och Human Omsorgsservice. Vi är ett jourhem och vet därför aldrig hur många vi blir i familjen eller i vilken ålder de barn/ungdomar, som kommer till oss är. Vi har ett stort intresse av att äta bra svensk och/eller ekologisk mat.

36 Vi kör bil med biogas. Blogginlägg: Föreläsningen i torsdags var givande! Det känns verkligen som att det blir mer och mer angeläget att ta reda på t ex vad kläder, rengöringsmedel, m m innehåller. Ju mer kunskap man har, desto lättare att välja! Och inte minst heller detta med återvinning kontra sopor. Bra att få kännedom om vad som slängs var och hur det tas om hand senare! Sortera mera! Mycket intressant och givande studiebesök på Tveta Avfallsanläggning! Nu insåg man hur viktigt det är med sortering, och vilka fantastiska sorteringsmaskiner som används. Använd bara Gröna påsen till matrester! Innehållet sorteras på ett raffinerat sätt och går till framställning av biogas! Owe Gustafson Trosa Jag och Berit som är min sambo bor på Öbolandet vi är båda pensionärer. Jag är egen företagare och har lite jobb/uppdrag ännu. Jag är intresserad av energi- och miljöfrågor men inte särskilt aktiv. Vi gör källsortering och försöker spara på energi. Huset vi bor i är ett om- och tillbyggt fritidshus från 50- och 70-tal så vi har direktverkande el. I huset finns en liten braskamin.

37 Jag tycker om att vara ute i skog och mark och även på sjön i en havskajak. Jag kör en dieselbil och en bensin/etanolbil. Jag tar även cykeln i stället för bilen då och då men endast kortare sträckor. I klimatsmartprogrammet hoppas jag få inspiration att bli mycket klimatsmartare. Blogginlägg: Efter uppstarts- och inspirationsmötet har jag fyllt i klimatkontot, det är ett bra underlag för att fortsätta spara energi. Jessicas föreläsning var inspirerande och boken är en bra repetition och fördjupning i hennes budskap Besöket på Tveta återvinningscentral var mycket intressant. Nu sorterar jag ännu mer och noggrannare. Det var fascinerande att se hur de gröna påsarna sorterades och hur innehåller kan återvinnas. Vilken god mat vi fick lära oss att laga på klimatsmarttemat. Närodlat och ekologiskt skall det vara! Vi har fått insikt i vilka material som är mest lämpliga ur en hållbarhetssyn. Jag kommer att prova fler plagg av ull/ylle. Bomullsplagg kommer att få styka på foten. Den svåraste övningen för min del var att köra bil ekonomiskt. Det har varit många givande tips som jag själv kommer att tjäna pengar på samtidigt som det bidrar till ett hållbart samhälle. Familjen Norrie Trosa (medverkade halva projektperioden) Vi är en familj på fyra personer som bor i ett litet hus med 3rok på Edanö. Huset har bergvärme som uppvärmningskälla. Två vuxna 35+, två barn två och ett halvt och en tre månaders. Båda jobbar i Södertälje. Åka buss eller bil till jobbet. Försöker källsortera det mesta. Använder återvinningscentralen. Äter blandat vegetarisk och kötträtter. Köpa ekologiskt inom vår budget. Använder begagnade kläder så mycket det går speciellt till barnen. Blogginlägg: Ikväll gjorde vi klimatkontot.se undersökning. Kändes att det gick så där med 12.5 ton utsläpp CO2 per år??

38 Missade tyvärr sista inspirationsföreläsning. Alla är välkomna till nästa föreläsning den 14:e Oct kl. 19 på Trosa kvarn: Ämne: Hållbart resande. Jag kommer från Australien och vi brukar åka dit varje år. Inte den miljövänligaste resesättet men nästan den enda praktiska lösningen. Ska bli intressesant att höra vad de har att säga nästa månad. Kanske vi ses där. /Crispian

39

40 Energieffektiviseringsstödet - Sammanställning av kommunernas arbete inom ramen för energieffektiviseringsstödet

41 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Nulägesanalys Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Målsättningar Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Handlingsplaner Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Statistik från inrapportering till Energimyndigheten Eskilstuna kommun Flens kommun Katrineholms kommun Nyköpins kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun

42 1. Bakgrund Energieffektiviseringsstödet Under perioden har kommuner och landsting erbjudits stöd från Energimyndigheten för att arbeta med strategier för energieffektivisering. Strategierna omfattar energieffektiviseringsåtgärder för fastigheter och transporter inom kommunens eller landstigets egen organisation. Syftet med stödet var att få igång arbetet med energieffektivisering och få kommuner och landsting att ta ett samlat grepp över arbetet. Stödet, som de flesta av Sveriges kommuner och landsting har sökt, består av ett bidrag som årligen delas ut under perioden I motprestation åtar sig kommuner och landsting att ta fram en strategi för energieffektivisering som ska innefatta nulägesanalys, mål och åtgärder och under efterföljande år följa upp arbetet. Strategin ska omfatta mål och åtgärder fram till år 2020 med delmål för år I denna rapport sammanställs Södermanlands kommuners arbete i enlighet med energieffektiviseringsstödet. Kommunernas energieffektiviseringsstrategier presenteras samt deras årliga inrapportering till Energimyndigheten. På så sätt ges i denna rapport en samlad bild av kommunernas energieffektiviseringsarbete under de år de erhållit stöd från Energimyndigheten, med reservation för eventuella felaktigheter i statistiken från kommunerna. Rapporten uppdateras med siffror för år 2014 så snart dessa är inrapporterade. De kommuner i Södermanland som erhållit stödet är: Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Energi- och klimatmål De nationella målsättningarna innebär: 50 procent förnybar energi år procent förnybar energi i transportsektorn år procent effektivare energianvändning år 2020 jämfört med år procent minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn år 2020 jämfört med år

43 2. Nulägesanalys I detta kapitel beskrivs kommunernas nuläge utifrån basåret Nuläget ligger till grund för uppföljningen av energieffektiviseringsarbetet under de fem år kommunerna erhåller stöd Eskilstuna kommun Basåret för Eskilstuna kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna har en total uppvärmd yta på m 2 där m 2 utgörs av bostäder och m 2 utgörs av lokaler. Energianvändningen för fastigheterna uppgick till ca 260 GWh år Transporter Den kommunala fordonsflottan består av 353 st fordon varav 192 st är tjänstebilar. Drygt 80 % av personbilarna är miljöbilar. Bränsleförbrukningen för bilarna uppgick till 9 GWh år Katrineholms kommun Basåret för Katrineholms kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna har en total area på m 2 där m 2 utgörs av lokaler och m 2 utgörs av bostäder. Energianvändningen för fastigheterna uppgick år 2009 till MWh där 74 % utgörs av fjärrvärme och 26 % utgörs av el. Transporter Den kommunala fordonsflottan består av 92 st fordon, varav 2 st är kommunägda och 90 st är leasade. Körsträckan uppgick till km år Bränsleförbrukningen landade på 43,9 m 3 för bränslena bensin, diesel och etanol samt 87,3 Nm 3 biogas. Av de 43,9 m 3 utgjordes 82 % av diesel, 17 % av bensin och 1 % av etanol Nyköpings kommun Basåret för Nyköpings kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna hade år 2009 en energianvändning på omkring MWh. Transporter Den kommunala fordonsflottan består av 194 st fordon. Under år 2009 användes även 923 st privata bilar i tjänst. Den totala körsträckan för dessa bilar var km för samma år och bränsleförbrukningen uppgick till 1870 MWh. 3

44 2.4. Oxelösunds kommun Basåret för Oxelösunds kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna har en total area på m 2 där m 2 utgörs av lokaler och m 2 utgörs av bostäder. Energianvändningen för lokaler låg på 200 kwh/m 2 och för bostäder på 134 kwh/m 2 vilket ger en total energianvändning på kwh. Av den totala energianvändningen utgörs 77,8 % av fjärrvärme, 21,8 % av el och 0,4 % av olja. Transporter Den kommunala fordonsflottan består av 69 st fordon varav 31 st är kommunägda bilar, 33 st är leasade och 5 st är förmånsbilar. 25 % av bilarna är miljöklassade. Körsträckan för bilarna uppgick till km år 2009 och bränsleförbrukningen var 83,853 m 3. Av dessa 83,853 m 3 utgjordes 60 % av diesel, 39 % av bensin och 1 % av etanol Strängnäs kommun Basåret för Strängnäs kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna har en total area på m 2. Energianvändningen uppgick till MWh (170 kwh/m 2 ) år Transporter Den kommunala fordonsflottan består till 45 % av miljöbilar. Bränsleförbrukningen uppgick till 764 m 3 år Av dessa 764 m 3 utgjordes 75 % av bensin, 18 % av diesel och 7 % av diesel. År 2009 förbrukades totalt liter bränsle varav liter diesel, liter bensin och liter etanol Trosa kommun Basåret för Trosa kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna har en total uppvärmd yta på m 2 där m 2 utgörs av bostäder och m 2 utgörs av lokaler. Energianvändningen ligger på 204 kwh/m 2 vilket ger en total energianvändning på kwh. Av den totala energianvändningen utgörs 72 % av fjärrvärme, 26 % av el och 2 % av olja. Fjärrvärmen i kommunen är till 90 % förnybar och den inköpta elen är till 100 % förnybar. Transporter Den kommunala fordonsflottan består av 35 st fordon varav 8 st är kommunägda bilar, 24 st är leasade och 3 st är förmånsbilar. Av de 35 bilarna är 27 st (77 %) miljöbilar. Den totala körsträckan för bilarna uppgick till km år 2009 med en bränsleförbrukning på 44,22 m 3. Av dessa 44,22 m 3 utgjordes 18 % av diesel, 16 % av bensin och 66 % av etanol. 4

45 2.7. Vingåkers kommun Basåret för Vingåkers kommun avser år Om inget annat anges gäller angivna värden detta år. Fastigheter De kommunala fastigheterna har en total uppvärmd yta på m 2 där m 2 utgörs av bostäder och m 2 utgörs av lokaler. Energianvändningen för fastigheterna uppgick till MWh år Av den totala energianvändningen utgörs 55 % av fjärrvärme, 37 % av el, 8 % av biobränslen och 1 % av olja. Fjärrvärmen i kommunen är till 98 % förnybar och den inköpta elen är till 100 % förnybar. Transporter Den kommunala fordonsflottan består av 45 st fordon varav 43 st är leasade och 1 st är förmånsbilar. Av dessa är 22 st klassade som miljöbilar vilket ger en andel på ca 50 % miljöbilar. Utöver detta används 32 st privata bilar. Körsträckan för år 2009 uppgick till km för kommunens bilar och km för de privata bilar som användes i tjänst. Den totala bränsleförbrukningen uppgick till 55 m 3. Av dessa 55 m 3 (397 MWh) utgjordes 75 % av etanol, 13 % av diesel och 12 % av bensin. 5

46 3. Målsättningar I detta kapitel presenteras kommunernas målsättningar i energieffektiviseringsarbetet. Målsättningarna gäller för år 2020 med delmål för år Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun har sedan 2011 en gällande klimatstrategi. I strategin ingår energieffektivisering av kommunala fastigheter och transporter. En specifik energieffektiviseringsstrategi för energieffektiviseringsstödet har därför inte tagits fram. Av denna anledning finns inga redovisade delmål för år Däremot finns delmål för år Målsättningarna för Eskilstuna kommun lyder: Fastigheter I de kommunala verksamheterna och bolagen ska det totala energibehovet minska med 10 % till år 2015 och med 20 % till år Minskningen avser totalt energibehov per uppvärmd yta. För uppvärmning ska ske ett byte från fossila bränslen och elvärme till förnybara energikällor. År 2015 ska användningen av fossil olja för uppvärmning helt ha upphört i de kommunala verksamheterna och bolagen. Till år 2015 ska elvärme i form av elpannor och direktel i de kommunala verksamheterna och bolagen ha reducerats till ett fåtal direktvärmda byggnader. Transporter När kommunens fordon byts ut ska särskild hänsyn tas till att fordonen ska vara energieffektiva. Till år 2015 ska 100 % av alla personbilar och lätta lastbilar vara miljöbilar. Personbilstransporterna ska minska med 10 % till år 2015 och med 20 % till år Katrineholms kommun Målsättningarna för Katrineholms kommun lyder: Övergripande mål Arbeta för minskad energianvändning i fastigheter och transporter. Planera för låg energiförbrukning och minskat transportbehov. Välinformerade anställda och kommuninvånare. Ett strukturerat energiarbete som är uppföljningsbart över tid. Fastigheter Minskad energianvändning med 5 % till år 2014 och med 12 % till år Transporter Minskad energianvändning med 5 % till år 2014 och med 8 % till år Nyköpings kommun Målsättningarna för Nyköpings kommun lyder: 6

47 Fastigheter Minskad energianvändning i fastigheter med 7 % till år 2014 och med 20 % till år Transporter Minskad energianvändning för transporter med 5 % till år 2014 och med 10 % till år Oxelösunds kommun Målsättningarna för Oxelösunds kommun lyder: Fastigheter Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 16 kwh/kvm (10 %) till år 2014 och med 33 kwh/kvm (20 %) till år Detta motsvarar en minskning med 3160 MWh till år 2014 och 6320 MWh till år 2020 vid ett oförändrat fastighetsbestånd. Fossila bränslen för uppvärmning ska minska till 0 % till år Inga fastigheter med enbart direktverkande el för uppvärmning år Transporter År 2014 ska alla kommunägda personbilar vara miljöbilar. År 2020 ska alla kommunens personbilar vara miljöbilar. Antal körda km/anställd med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % till år Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 20 % till år 2014 och med 40 % till år Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 90 % år 2014 och till 95 % år Övriga mål Förbrukningen av el i gatu- och vägbelysning ska minska med 35 % till år Alla beslutsfattare och medarbetare ska till år 2020 vara väl informerade om hotet mot klimatet, kommunens mål och hur man uppnår målen. Minst 50 % av kommunens organiska avfall ska användas för biogasproduktion till år Strängnäs kommun Målsättningarna för Strängnäs kommun lyder: Fastigheter Energianvändningen i kommunens lokaler minskar med 10 % till år 2014 och med 20 % till år Energianvändningen i kommunens bostäder minskar med 5 % till år 2014 och med 20 % till år Transporter Energin för transporterna minskar med 15 % till år 2014 och med 30 % till år

48 3.6. Trosa kommun Målsättningarna för Trosa kommun lyder: Fastigheter Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 13 kwh/kvm (7 %) till år 2014 och med 27 kwh/kvm (15 %) till år Detta motsvarar en minskning med MWh till år 2014 och MWh till år 2020 vid ett oförändrat fastighetsbestånd. Till år 2014 ska de fossila bränslena minska med 100 %. Elanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler ska minska med 25 % till år Till år 2020 ska antalet bostäder med kallhyra minska med 30 %. Transporter Den totala bränsleanvändningen ska minska med 5 % (41 MWh) till år 2014 och med 10 % (81 MWh) till år Alla kommunägda personbilar ska vara miljöbilar år Alla kommunens personbilar ska vara miljöbilar år Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränsle ska köras på miljöbränslen till 90 % år 2014 och till 95 % är Övriga mål Öka andelen egenproducerad förnybar energi inom kommunens geografiska område till 10 % av total energianvändning Vingåkers kommun Målsättningarna för Vingåkers kommun lyder: Övergripande mål Fossilfri energianvändning i fastigheter och transporter. Minskad energianvändning i fastigheter och transporter. Välinformerade anställda och politiker. Fastigheter År 2014 och 2020 har kommunen en fossilfri elanvändning. År 2014 har den totala elanvändningen minskat med 10 % eller 558 MWh, vilket medför att den totala energianvändningen har minskat med 4 %. År 2020 har den totala elanvändningen minskat med 15 % eller 837 MWh, vilket medför att den totala energianvändningen har minskat med 6 %. Transporter År 2014 har den totala energianvändningen för transporter minskat med 5 % eller 20 MWh. År 2020 har energianvändningen för transporter minskat med 10 % eller 40 MWh. År 2014 har andelen miljöfordon bland kommunens leasade fordon ökat till 65 %. År 2020 har andelen miljöfordon bland kommunens leasade fordon ökat till 75 %. 8

49 Övriga mål År 2014 har kommunens nuvarande inköps- och upphandlingspolicy setts över och vid behov reviderats. År 2014 är kommunanställda och politiker välinformerade i frågor om energianvändning. 9

50 4. Handlingsplaner I detta kapitel presenteras ett urval av åtgärder från kommunernas handlingsplaner för att uppnå de satta målen som presenterades i Kapitel Eskilstuna kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Eskilstuna kommuns handlingsplan. Fastigheter Utarbeta nya samverkansformer för energieffektivisering. Utarbeta gemensamma verktyg för LCC-kalkyler. Ta fram ett energieffektiviseringsprogram. Investeringsbudget för energieffektiviseringsåtgärder. Information och kunskapsstöd för brukare, visualisering av energianvändning. Försöka skapa incitament för energieffektivisering hos brukare. Transporter Arbeta för genomförandet av cykelplanen. Inrätta parkeringsrestriktioner i centrum. Upphandling av el- och elhybridfordon. Ta fram riktlinjer för resande och transporter. Införa kommunal bilpool Katrineholms kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Katrineholm kommuns handlingsplan. Fastigheter Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Genomföra belysningsinventering. Genomföra energiåtgärder i byggnader. Transporter Övrigt Eco-drivning utbildning för anställda. Framtagande av ny energi- och klimatplan. Översyn av upphandlingspolicy. Utreda potentialen för förnybar energi i Katrineholm. Bygga nätverk och skapa mötesplatser inom energifrågor mellan aktörer. 10

51 4.3. Nyköpings kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Nyköping kommuns handlingsplan. Fastigheter Genomföra energikartläggningar för Stadshuset, Badhuset och brandholmen ARV. Informationsutskick till skolverksamheterna. Installera närvarostyrning i gymnastikhallar. Utbilda hyresgäster och driftspersonal. Genomföra energisparåtgärder i fastigheter. Transporter CERO-analys 4.4. Oxelösunds kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Oxelösund kommuns handlingsplan. Fastigheter Förbättra mätning av energianvändning i byggnader. Införa budget för energieffektiviseringar Förbättrad uppföljning av kostnader och energianvändning. Genomföra energisparåtgärder i byggnader. Informationskampanj, byggnader. Transporter Ta fram resepolicy. Ta fram fordonspolicy. Informationskampanj, transporter. Utbildning i eco-drivning. Övrigt Översyn av upphandlingspolicy. Utredning om matavfall till rötning Strängnäs kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Strängnäs kommuns handlingsplan. Fastigheter Energikartläggning av kommunens fastighetsbestånd. Genomföra energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastighetsbestånd. Informera brukare av kommunala fastigheter om möjligheter till energibesparingar. Ta fram energistatistik för uppföljning. 11

52 Transporter Inköp av cyklar som kan användas i kommunal verksamhet. Utarbeta riktlinjer för att effektivisera resandet. Genomföra utbildning i sparsam körning för tjänstemän. Upprätta bilpool. Undvika upphandling av dieselbilar i möjligaste mån Trosa kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Trosa kommuns handlingsplan. Fastigheter Genomföra energisparåtgärder i byggnader. Information och utbildning för brukare. Åtgärder vid direktverkande el Energieffektvi upphandling. Transporter Utbildning i Ecodrivning. Ta fram resepolicy. Ta fram fordonspolicy. Övrigt Utbildningar för kommunanställda. Översyn av upphandlingspolicy Vingåkers kommun Nedan presenteras ett urval av åtgärder från Vingåker kommuns handlingsplan. Fastigheter Byta ut eller modifiera befintlig utrustning. Köpa in eller hyra in energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger mer energieffektiva. Genomföra energisparåtgärder i fastigheter. Energieffektiv upphandling. Utbildning av anställda och politiker. Transporter Ecodrivning utbildning. Utbildning av anställda och politiker. 12

53 5. Statistik från inrapportering till Energimyndigheten I detta kapitel presenteras data kommunvis från den årliga inrapporteringen som kommunerna gjort till Energimyndigheten Eskilstuna kommun Nedan presenterad Eskilstuna kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 1 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Eskilstuna kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 3. Tabell 1. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Eskilstuna kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 2 presenteras årlig mängd inköpt energi för Eskilstuna kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. Tabell 2. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Eskilstuna kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 3 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Eskilstuna kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har en effektivisering av energianvändningen erhållits för både bostäder och lokaler. Energianvändningen har minskat med 14,8 % i bostäderna och med 36 % i lokalerna under perioden

54 Tabell 3. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Eskilstuna kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] ,5 167,1 244,4 256, ,6 179, ,5 154, , ,8 142, ,3 Transporter I Tabell 4 presenteras Eskilstuna kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 4. Inrapporterade data för transporter för Eskilstuna kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 5.9. Flens kommun Nedan presenterad Flen kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 5 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Flen kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 7. Tabell 5. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Flens kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 6 presenteras årlig mängd inköpt energi för Flen kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. 14

55 Tabell 6. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Flens kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 7 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Flen kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har energianvändningen för bostäder minskat marginellt sedan år 2009 medan en större energieffektivisering erhållits för lokalerna. Energianvändningen har minskat med 4 % i bostäderna och med 15 % i lokalerna under perioden Tabell 7. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Flens kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] ,4 201,9 202,9 210, ,3 203,4 161,6 173, ,1 193,3 176, ,3 193,9 172,6 178,9 Transporter I Tabell 8 presenteras Flen kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 8. Inrapporterade data för transporter för Flens kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % 15

56 5.2. Katrineholms kommun Nedan presenterad Katrineholm kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 9 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Katrineholms kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 11. Tabell 9. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Katrineholms kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 10 presenteras årlig mängd inköpt energi för Katrineholms kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. Tabell 10. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Katrineholms kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 11 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Katrineholms kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har energianvändningen för bostäder minskat marginellt sedan år 2009 medan en något större energieffektivisering erhållits för lokalerna. Energianvändningen har minskat med 0,3 % i bostäderna och med 5,4 % i lokalerna under perioden Tabell 11. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Katrineholms kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] , , ,3 199, ,6 146,3 232,4 191, ,9 140,0 195,4 204,0 Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] 16

57 Transporter I Tabell 12 presenteras Katrineholm kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 12. Inrapporterade data för transporter för Katrineholms kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 5.3. Nyköpins kommun Nedan presenterad Nyköping kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 13 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Nyköpings kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 15. Tabell 13. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Nyköpings kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 14 presenteras årlig mängd inköpt energi för Nyköpings kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. Tabell 14. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Nyköpings kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 15 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Nyköpings kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har energianvändningen för bostäder minskat marginellt medan energianvändningen för lokaler har gått upp ganska kraftigt. Energianvändningen för bostäderna har enligt inrapporterade siffror minskat med 0,06 % under perioden medan energianvändningen för lokalerna har ökat med 46 %. Den stora ökningen kan förklaras av att 17

58 underlaget för beräkningarna av nyckeltalen varit olika för de båda åren 2009 och Av denna anledning blir en jämförelse mellan dessa år missvisande. Om en jämförelse istället görs mellan åren 2012 och 2013 fås en energieffektivisering med 6,8 % för lokalerna medan bostäderna ökat sin energianvändning marginellt. Tabell 15. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Nyköpings kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] ,7 126,9 117,1 120, ,3 166,1 202,6 213, ,9 125,4 186, ,9 126,1 169,8 176,2 Transporter I Tabell 16 presenteras Nyköping kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 16. Inrapporterade data för transporter för Nyköpings kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 5.4. Oxelösunds kommun Nedan presenterad Oxelösund kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 17 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Oxelösunds kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 19. Tabell 17. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Oxelösunds kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 18 presenteras årlig mängd inköpt energi för Oxelösunds kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. 18

59 Tabell 18. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Oxelösunds kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 19 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Oxelösunds kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har energianvändningen för bostäder och lokaler gått upp sedan år Energianvändningen har ökat med 22 % i bostäderna och med 15,8 % i lokalerna under perioden Ökningen kan förklaras av att det finns ett antal felaktigheter i underlaget för 2009, bland annat i form av mätfel och felaktigt underlag för antal kvadratmeter fastigheter. Av denna anledning blir en jämförelse med 2009 missvisande. Om en jämförelse istället görs mellan åren 2011 och 2013 fås en energieffektivisering med 2 % för bostäderna och med 4,1 % för lokalerna. Tabell 19. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Oxelösunds kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] ,9 137,8 199,6 205, ,4 171,5 231, ,4 169,5 214,5 217, ,9 168,2 228,0 237,8 Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Transporter I Tabell 20 presenteras Oxelösund kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 20. Inrapporterade data för transporter för Oxelösunds kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 19

60 5.5. Strängnäs kommun Nedan presenterad Strängnäs kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 21 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Strängnäs kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 23. Tabell 21. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Strängnäs kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 22 presenteras årlig mängd inköpt energi för Strängnäs kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. Tabell 22. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Strängnäs kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 23 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Strängnäs kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har energianvändningen för både bostäder och lokaler minskat sedan år Energianvändningen har minskat med 14,1 % i bostäderna och med 13 % i lokalerna under perioden Tabell 23. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Strängnäs kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] ,4 162,8 163,5 169, ,1 165,1 158,4 168, ,2 143, , ,8 139,8 142,6 147,5 20

61 Transporter I Tabell 24 presenteras Strängnäs kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 24. Inrapporterade data för transporter för Strängnäs kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 5.6. Trosa kommun Nedan presenterad Trosa kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 25 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Trosa kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 27. Tabell 25. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Trosa kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 26 presenteras årlig mängd inköpt energi för Trosa kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. Tabell 26. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Trosa kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 27 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Trosa kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Som ses av tabellen har energianvändningen för bostäder ökat sedan år 2009 medan en betydande minskning av energianvändningen i lokaler har erhållits. Energianvändningen har ökat med 8 % i bostäderna och minskat med 45 % i lokalerna under perioden En förklaring till den stora minskningen för 21

62 lokalerna kan vara att man i Trosa renoverat ett badhus, som i vanliga fall står för en betydande del av energianvändningen för lokalerna. Tabell 27. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Trosa kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] ,6 191,2 224,5 230, , ,5 175, ,1 201,4 145,3 146, ,8 206,6 123,4 126,6 Transporter I Tabell 28 presenteras Trosa kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 28. Inrapporterade data för transporter för Trosa kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 5.7. Vingåkers kommun Nedan presenterad Vingåker kommuns inrapporterade data för fastigheter och transporter. Fastigheter I Tabell 29 presenteras den uppvärmda ytan för bostäder och lokaler i Vingåkers kommun. Den uppvärmda ytan ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen för energianvändningen, vilka presenteras i Tabell 31. Tabell 29. Uppvärmd yta för bostäder och lokaler i Vingåkers kommun. År Area Bostäder [m 2 ] Area Lokaler [m 2 ] Area Totalt [m 2 ] I Tabell 30 presenteras årlig mängd inköpt energi för Vingåkers kommuns bostäder och lokaler. Enbart inköpt fjärrvärme, el och total inköpt energi presenteras. Övriga energikällor är exempelvis olja, biobränsle och biogas. 22

63 Tabell 30. Inköpt energi för bostäder och lokaler i Vingåkers kommun. År Fjärrvärme Bostäder Fjärrvärme Lokaler Fjärrvärme Totalt Inköpt el Bostäder Inköpt el Lokaler Inköpt el Totalt Energi Totalt I Tabell 31 presenteras nyckeltal för energianvändningen för bostäder och lokaler i Vingåkers kommun. De normalårskorrigerade nyckeltalen kan användas för uppföljning av energianvändningen. Energianvändningen har minskat med 4,4 % i bostäderna och med 21,6 % i lokalerna under perioden Tabell 31. Nyckeltal för energianvändningen i bostäder och lokaler för Vingåkers kommun. År Inköpt energi exl hushållsel bostäder [kwh/m 2 ] Inköpt energi exl hushållsel bostäder Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler [kwh/m 2 ] Inköpt energi inklusive uppräknad verksamhetsel lokaler Normalårskorrigerad [kwh/m 2 ] ,2 150,9 179,2 188, ,1 148,9 154,4 168, ,8 158,7 158,7 162, ,0 144,2 140,0 147,4 Transporter I Tabell 32 presenteras Vingåker kommuns inrapporterade data gällande transporter. Tabell 32. Inrapporterade data för transporter för Vingåkers kommun. År Totalt antal personbilar Antal Miljöbilar personbilar Andel miljöbilar personbilar Körsträcka Totalt [km] Körsträcka [km/anställd] Bränsleförbrukning personbilar [MWh] Andel förnybart bränsle % % % % % % % % 23

64 Energismarta kommuner i So dermanland Goda exempel och erfarenheter från energieffektiviseringsstödet Under fem år har Sveriges kommuner och landsting erhållit ett ekonomiskt stöd för strategiskt arbete med energieffektivisering. Stödet har stimulerat energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och många goda exempel på aktivt energiarbete finns. I denna rapport presenteras goda exempel och erfarenheter från kommunerna i Södermanlands län.

65 Framga ngsrikt arbete med hemtja nstens transporter i Eskilstuna kommun I Eskilstuna kommun har fokus legat på energieffektivisering av kommunens transporter med målsättningen att nå en fossiloberoende fordonsflotta Den stora satsningen har skett inom hemtjänsten där man i nära samverkan med berörd personal på hemtjänsten arbetat fram en handlingsplan för effektiva och fossilfria transporter till Hur har arbetet genomförts? Arbetet inleddes genom att kommunens miljöstrateg tillsammans med hemtjänstens utvecklingsledare tog fram en projektplan. Planen inkluderade mål och syfte med projektet, vilka som skulle delta, vilka möten och utbildningsinsatser som skulle behövas etc. Dessutom identifierade man vilka klimatmål som berördes och vilka andra pågående aktiviteter inom hemtjänst och kommun som skulle kunna stötta upp projektet. Projektplanen presenterades för hemtjänstens ledningsgrupp. Därefter genomfördes ett antal workshops med hemtjänstpersonalen. Den första workshopen gick ut på att arbeta fram ett önskeläge för arbetet inom hemtjänsten. Utifrån sin yrkesroll fick deltagarna reflektera över hur just de skulle vilja ha det på sin arbetsplats utifrån tre faktorer: brukare, arbetsmiljö och miljö. En framgångsfaktor för arbetet har varit att utgå ifrån personalens önskemål och att låta de som sedan ska genomföra arbetet definiera målet. Vid workshop nummer två diskuterade man hinder för att uppnå det önskade läget samt möjliga lösningar på problemen. Vid detta tillfälle deltog Strängnäs kommuns hemtjänst som fick berätta om sitt arbete inom transporter. Det tredje tillfället utgjordes av ett seminarium med temat Vilka fordon ska vi ha inom hemtjänsten för att klara klimatmål och trafiksäkerhet? Seminariet syftade bland annat till att öka kunskapen hur om fyrhjulsdrift, anti-sladdsystem och dubbdäck bidrar till trafiksäkerheten. Vid dagen anordnades även testkörning av olika bilmodeller som kan fungera som alternativ till fyrhjulsdrift, elcyklar, lastcyklar. Att kombinera utbildningar med roliga praktiska inslag så som testkörning har varit mycket uppskattat av deltagarna. Kika på broschyren som togs fram till seminariet: Dubbdäck och fyrhjulsdrift - behövs det? Vid träffarna som anordnats med hemtjänstpersonalen under projektets gång har alltid kommunens fordonsenhet deltagit. Detta har medfört att det varit möjligt att ta upp specifika frågor kring exempelvis fordonsavtal. Ta del av Eskilstuna kommuns handlingsplan: Handlingsplan för effektiva och fossilfria transporter inom hemtjänsten I en mindre grupp med ett antal chefer inom hemtjänsten togs en handlingsplan fram. Olika åtgärder tidssattes och poängsattes med hjälp av en matris. Med hjälp av matrisen kategoriserade man åtgärderna efter hur stor effekt de har och hur svåra de är att genomföra. På så sätt kunde man prioritera bland åtgärderna.

66 Ta del av utbytesplanen av fordon: Mall för utbytesplan av fordon Utbytesplan av fordon nattpatrullen För ett utvalt område, nattpatrullen, togs även en utbytesplan för fordonen fram. På så sätt kan de fungera som föregångare och inspiratör och visa på att det går. Initiativet till att gå före i arbetet kom spontant från enhetschefen för området. Ett medskick till andra är här att verkligen ta vara på de personer som visar ett intresse. Gör dem delaktiga i arbetet, låt dem vara med och testa. Arbetet med transporterna inom hemtjänsten tar sin utgångspunkt i rapporten: Effektivisering av hemtjänstens resor i Eskilstuna med ruttoptimering och områdesindelning Fler utredningar inom transporter Alternativ till egen bil i tjänsten Eskilstuna kommun har genomfört en utredning om alternativ till egen bil i tjänst. Utredningen omfattade intervjuer med 30 personer från Eskilstuna kommun och andra kommuner i landet. Utredningen syftade till att ta reda på de interna och omvärldsliga faktorerna som påverkar arbetet att ta fram en resepolicy. Utredningen avslutas med ett antal rekommendationer för att öka förutsättningarna för att personalen ska använda andra alternativ än egen bil i tjänst. I Eskilstuna kommun ledde utredningen till ett testprojekt med några enheter som fick testa hyrbil istället för egen bil. Testprojekt skulle utgöra ett underlag för att se om hyrbil kan vara ett lämpligt alternativ till den egna bilen. Utredningen ledde även till att frågan började diskuteras på högre nivå inom kommunen. Utredning om GPS Eskilstuna kommun har även genomfört en utredning om GPS i kommunala fordon. Utredningen syftade till att underlätta införandet av GPS-system i kommunens fordon genom att säkerställa att införandet och tillämpningen efterföljer gällande lagkrav enligt personuppgiftslagen. Utredningen ledde till beslut om att installera GPS i alla kommunala fordon. Det man vill uppnå är en elektronisk körjournal och förhöjd säkerhet. Med en elektronisk körjournal kan man följa fordonens användning och på så sätt upptäcka möjligheter till effektivisering. Länkar till rapporterna Alternativ till egen bil i tjänst GPS-positionering Vill du veta mer? Kontakta Anna Lindén,

67 Flens kommun satsar pa utbildning! I Flens kommun har man gjort lyckosamma satsningar på energiutbildningar för fastighetsskötare. Arbetet tog sin början genom deltagande i ett projekt som drevs av Energikontoret i Mälardalen där man inom ramen för projektet tagit fram utbildningsmaterial för fastighetsskötare. Då utbildningen visade sig vara mycket uppskattad valde man att gå vidare med fler utbildningar inom energiområdet. Förutom utbildningar för fastighetsskötare har man även genomfört energiutbildningar för kommunala chefer och lokalvårdare. Utbildningsmaterialet finns publicerat på Energikontoret i Mälardalens hemsida. Framgångsfaktorer Flens kommun upplever att det varit en stor fördel att ta in en extern föreläsare vid utbildningarna. En ny person som kan berätta samma sak fast på ett nytt sätt har en tendens att engagera deltagarna mer eftersom det skiljer sig från det vardagliga. En annan framgångsfaktor har varit att varva teori med praktik. Utbildningarna inleds med en teoretisk del som sedan övergår i praktisk tillämpning ute på anläggningarna där fastighetsskötarna får möjlighet att skruva på sina egna anläggningar. Olof Lindkvist som varit projektledare för energieffektiviseringsstödet i Flens kommun har varit med och utformat utbildningarna för att på så sätt få en lokal anknytning med praktiska exempel utifrån kommunens förutsättningar. En extern föreläsare kan berätta samma sak fast på ett nytt sätt Utbildningarna har även genomförts vid flera tillfällen vilket varit framgångsrikt eftersom det gett fastighetsskötarna möjlighet att smälta informationen och tillämpa den praktiskt mellan utbildningarna. Till nästkommande utbildning har man då haft möjlighet att samla på sig frågor och får även chans att repetera kunskaperna från föregående utbildning. Flens kommun har genomfört en heldagsutbildning och fyra halvdagsutbildningar för fastighetsskötarna, med olika intervall emellan. Ju senare i utbildningsserien, desto längre tid mellan utbildningarna. Som komplement till dessa utbildningstillfällen har kommunen även bjudit in ett antal olika teknikföretag som man sammarbetar med att komma och berätta om sina produkter. Det kan till exempel handla om information om hur man ställer in termostater eller pumpar. På så sätt får fastighetsskötarna fördjupad kunskap i hur just de produkter som de själva är i kontakt med fungerar och kan sedan själva hantera, justera och ställa in produkterna.

68 Vad har utbildningarna lett till? Utbildningarna har medfört att fastighetsskötarna blivit mer säkra i sin roll när de är ute och pratar med hyresgästerna. Genom utbildningarna har de fått en stabilare grund att stå på när det gäller frågor som rör byggnadens energianvändning och energieffektvisering. Exempelvis kan fastighetsskötarna ger en förklaring till varför det är 14 grader vid fönstret där hyresgästerna ofta har sin termometer medan det är 21 grader inne i rummet. Fastighetsskötarnas ökade kunskaper och förmåga att svara på frågor och ge förklaringar har lett till färre klagomål från hyresgästerna. Fastighetsskötarna har även försetts med egna termometrar för att göra punktmätningar av temperaturen. Detta har medfört att de själva kunnat hitta platser där temperaturen skulle kunna sänkas, till exempel i trapphus. Sedan 2009 har Flens Bostad AB minskat elförbrukningen med 18 %. Utbildningarna har även resulterat i att bovärdarna i mycket större utsträckning kommer med egna initiativ och förslag på energieffektiviserande åtgärder. De är också med i och bidrar till diskussionerna med fastighetsbolaget på ett helt annat sätt än tidigare. Vill du veta mer? Kontakta Olof Lindkvist (Flens Bostad AB),

69 Stor potential i Katrineholms kommuns idrottsanla ggningar I Katrineholms kommun har man sett en stor energieffektiviseringspotential hos kommunens föreningar och idrottsanläggningar. Flera olika satsningar riktat mot idrottsanläggningar har gjort under åren. Sportcentrum Katrineholms kommuns sportcentrum består av flera olika idrotsanläggningar i geografisk närhet till varandra något som utnyttjats för att skapa energismarta lösningar. Värmeöverskottet som erhålls när man kyler en del av anläggningen kan användas för uppvärmningsbehovet i en annan del. Med hjälp av borrhålslager kan överskottsvärme lagras för att användas för uppvärmning under vintertid. På Sportcentret används exempelvis överskottsvärme från ishallens kylmaskiner för uppvärmning av fotbollsplanen. Skiss över energisystemet: Sportcentrum energisystem Även när ambitionen varit att skapa en energismart lösning som den ovan beskrivna finns det energieffektiviserande åtgärder att hitta genom lite noggrannare analys av systemet. Kommunens energi- och klimatrådgivare lät civilingenjörsstudenter från Linköpings universitet analysera systemet och kunde på detta sätt konstatera att överskottsvärmen från Woodyhallen (se skiss) går rakt ut i luften, istället för att återanvändas i systemet. Länk till studentarbetet som genomförts på sportcentrumets energisystem: Kyl- och värmesystem för sportanläggning Duveholmshallen På Duveholmshallen och Duveholmsskolan har man förberett för att kunna visualisera energianvändningen för eleverna. För att detta skulle vara möjligt var man tvungen att koppla om all elektricitet eftersom man måste bygga upp ett system där man kan mäta de punkter man vill. Det vill säga så att man får varje energianvändare för sig, exempelvis belysning, ventilation, värme etc. Med hjälp av färger indikerar visualiseringssystemet om energianvändningen i den givna anläggningen ligger på en låg eller hög nivå för verksamheten.

70 Projektet Energieffektivisering av idrottsanläggningar Samtliga idrottsföreningar bjöds in till en inledande informationsträff för projektet. Efter träffen tog man in intresseanmälningar från föreningarna och valde ut Värmbols FC och Katrineholms Ryttarförening som deltagare i projektet. Dessa föreningar fick hjälp med en energikartläggning av sin anläggning. Efter genomförd kartläggning har offerter tagits in från lokala företag för att föreningarna ska få en bild av Informationsbroschyr som tagits fram inom ramen för projektet: Klimatsmart förening kostnaderna för de fortsatta investeringar som behöver göras. Utöver analys av investeringsbehov har föreningarna fått hjälp med konkreta råd om enkla insatser för att sänka energiförbrukningen utan investeringar. Länkar till energikartläggningarna Värmbolls FC Katrineholms Ryttarförening Vill du veta mer? Kontakta Kjell Dävelid,

71 Skolbarnen bidrar till energieffektivisering i Nyko pings kommun Nyköpings kommun satsar mycket på energieffektivisering av skolverksamheten genom energieffektiviserande åtgärder i skolor, visualisering av energianvändning och energiutbildning för förskolebarn. Genom att satsa på den yngre generationen får man en stor spridning av kunskapen genom att barnen tar med sig sina lärdomar hem och även engagerar föräldrarna. Vi tror stenhårt på att satsa på den yngre generationen Energihjältarna Energihjältarna är ett miljö- och energisparprojekt som riktar sig till alla barn i åldern 4-5 år vid Nyköpings kommunala förskolor. Inom projektet arbetar man med experiment för att medvetengöra barnen på energi och energianvändning. Projektet inleds med en utbildning för pedagogerna som sedan får en manual och en låda med material och instruktioner för de experiment som förskolebarnen ska genomföra. Där förklaras genom en enkel pedagogik hur vi människor och vår teknik samspelar med naturen och planeten vi bor på. Energihjältarna har körts i flera omgångar på Nyköpings kommuns förskolor sedan Totalt ingår åtta roliga, enkla och lärorika arbetspass med spännande experiment och övningar. Genom praktiska och visuella moment får barnen bland annat prova på att bygga en miljövänlig liten bil driven av solceller, en ångbåt driven av ett vanligt vaxljus, få en lampa att lysa med hjälp av en apelsin eller annan frukt, bygga en hållbar stad, ett vindkraftverk, ett vattenkraftverk, ett ekosystem mm. Utöver lådan med energi-experiment har man även låtit barnen vara energipoliser för en dag då de har fått ta på sig pappersglasögon och föröka hitta energisparåtgärder. Exempelvisa hitta rum där lampor lyser fast ingen är där. Förskolorna har själva fått styra hur de vill genomföra projektet med hjälp av det material som de fått tillgång till. Efter projektet får barnen ett diplom. Konceptet har utarbetats av en konsult som Nyköpings kommun samarbetat med. I det inledande skedet spånade kommunen och konsultbolaget gemensamt kring ett koncept, därefter fick konsulten fria tyglar att sätta ihop ett koncept. Konsulten håller även i utbildningarna för pedagogerna. Nybyggd energismart högstadieskola Nyköpings kommun har vid nybyggnationen av en högstadieskola ställt krav på energieffektivitet utöver BBR. Hur väl de satta kraven uppfylls kommer att följas upp med energimätningar. I högstadieskolan finns flera energisparlösningar. Man använder sig av närvarostyrd belysning, visualisering av energianvändning, LED-lampor som styrs av dagsljuset, markiser som känner av solljus mm. Vill du veta mer? Kontakta Jenny Dahlgren,

72 Driftoptimering utan investering ett samarbete fo r energibesparingar i Oxelo sunds kommun I Oxelösunds kommun har det kommunala energibolaget och fastighetsbolaget tillsatt en gemensam arbetsgrupp för att arbeta med energibesparande åtgärder i de kommunala fastigheterna. Gruppen ska jobba specifikt med driftoptimering utan investering samt uppföljning och rapportering av energibesparande åtgärder. Hur bedrivs arbetet i gruppen? Arbetsgruppen följer upp energianvändningen i fastigheterna via nyckeltalet energianvändning per kvadratmeter. Nyckeltalet ger en indikation på var det kan finnas energibesparingspotential. Med hjälp av fastighetsskötarna tar man sedan fram bakgrundsinformation om byggnaderna för att på så sätt välja man ut lämpliga objekt, där man ser goda möjligheter att hitta enkla energibesparande åtgärder. Detta eftersom energianvändningen per kvadratmeter inte enbart räcker till för att bedöma var potentialen för minskad energianvändning är som störst. Vi har hittat en hel del åtgärder utan investering vilket har varit roligt att kunna visa upp för ledningsgruppen På de utvalda objekten genomför man energironderingar med hjälp av checklista, både i form av nattvandringar och rundvandringar på dagtid. Man försöker även ta med energianvändningen som en del vid skyddsronderingar. Checklista för energirondering - checklista Excel-verktyg Belysning Energibolaget i Oxelösund har arbetat fram ett Excel-verktyg för att beräkna pay-off tider för utbyte av belysningsarmatur. Länk till verktyget: Excell-verktyg Belysning Oxelösund Genom energironderingarna hittar man driftoptimeringsåtgärder som kan genomföras utan större investeringar. Genomförandet av åtgärderna försöker man i största mån synka med planerat underhåll och renoveringar. En framgångsfaktor här är att ha med fastighetsskötarna i arbetsgruppen så att energisparåtgärder kan synkas med deras planering för fastigheterna. Det arbete som genomförts av arbetsgruppen har presenterats för ledningsgruppen för att visa på vad man lyckats åstadkomma genom åtgärder som i princip enbart kräver investering i form av tid för de anställda. Tack vare uppföljning av energianvändningen och presentation av energisparåtgärder, samt vad dessa ger i form av minskad energianvändning har arbetet prioriterats och arbetsgruppen har tillsatts en egen budget för arbete med energieffektivisering. Under perioden har energianvändningen i fastigheterna minskat med 13,8 %.

73 Det långsiktiga målet med arbetsgruppen är att integrera arbetet med driftoptimering som en del i fastighetsskötarnas dagliga arbete. Tips! Oxelösunds kommun har genomfört en cykelkampanj för att motivera de anställda till att cykla till jobbet. Man använde sig då av konceptet Pedal for medal som utgörs av en webbaserad tävling där de anställda får registrera hur långt man cyklat. Priser lottades ut till de som deltog i tävlingen. Kika på utmaningsbrevet till de anställda och låt dig inspireras: Utmaningsbrev Vill du veta mer? Kontakta Daniel Eriksson (Oxelö Energi AB),

74 Ett gott samarbete med det kommunala fastighetsbolaget nyckeln till framga ng i Stra ngna s kommun I Strängnäs kommun har man haft ett mycket framgångsrikt samarbete med det kommunala fastighetsbolaget. Eftersom fastighetsbolaget är den aktör som förvaltar och sköter det praktiska med fastigheterna är det mycket viktigt att ha dem med sig i energieffektiviseringsarbetet. Tillsammans har kommunen och det kommunala fastighetsbolaget fått mycket genomfört inom energiområdet. Framgångsfaktorer Det har varit viktigt att ge fastighetsbolaget friheten att välja själva vad man vill prioritera i sin verksamhet. Utifrån sin expertis har fastighetsbolaget i samråd med kommunen valt utredningsområden. Det är viktigt att fastighetsbolaget känner att det är deras eget projekt. Fastighetsbolaget har även fungerat som ett mycket värdefullt bollplank för kommunen. Det är viktigt att fastighetsbolaget känner att det är deras eget projekt I Strängnäs kommun har man satsat en stor del av energieffektiviseringsstödet på utredningar och kartläggningar inom energiområdet. Inom fastighetsbolaget har man sedan tidigare varit medvetna om att det finns stor potential att spara pengar och utredningarna har möjliggjort att se vilka åtgärder som bör prioriteras. Ytterligare en framgångsfaktor är att fastighetsbolaget har ett mycket bra uppföljningssystem vilket har möjliggjort snabb återkoppling på hur mycket man sparat genom olika insatser. Vilka utredningar har genomförts? Solenergins möjligheter Strängnäs kommun har tagit fram en förstudie för att klargöra möjligheterna för solenergi i kommunens fastigheter. Rapporten visar på lämpliga tekniker såväl som lämpliga takytor för solenergi. Rapporten fungerar som ett beslutsunderlag vid investeringar. I förstudien har man tagit fram en urvalsmodell för att komma fram till vilka objekt som lämpar sig bäst för solenergiinstallationer. Urvalsmodellen kan tillämpas även för andra kommuner eller fastighetsägare som funderar på investering i solenergi. Förstudien kommer fram till nio objekt som särskilt lämpliga för solenergiinstallationer. Dessa objekt skulle tillsammans kunna producera ca 620 GWh/år. Därutöver presenteras en prioriteringslista för övriga objekt som också anses som lämpliga. Förstudien har lett till att solenergi har blivit en prioriterad fråga inom kommunen.

75 Energieffektivisering i storkök I Strängnäs kommun har man låtit genomföra en energikartläggning av ett storkök. Kartläggningen visade att de största besparingsmöjligheterna finns inom ventilation, kyla och diskning. Föreslagna åtgärder har potential att minska den totala energianvändningen för storköket med 30 %. Tips från Örebro: Energianvändning i storkök - Tips och råd samt checklista Energieffektiva idrottsanläggningar En energikartläggning har genomförts för tre idrottsanläggningar i Strängnäs kommun. Energikartläggningarna visade att det finns en stor potential på större idrottsanläggningar. På den större idrottsanläggningen hade tillbyggnader i omgångar medfört att helheten hade tappats bort och att mycket fanns att vinna på att koppla samman systemen. Vi upptäckte att det går att göra väldigt mycket med nästan inga pengar alls! Länkar till rapporterna Solenergi för Strängnäs Fastighets AB Energikartläggning storkök Energikartläggning idrottsanläggningar Strängnäs kommun Kommunal bilpool I Strängnäs kommun har arbete med kommunal bilpool varit mycket framgångsrikt. En viktig faktor för arbetet har varit att göra systemet enkelt att använda. Exempelvis har man satsat mycket på bokningssystemet för att göra det lätt att boka och hämta ut en bil. Bilpoolen har utökats med fler bilar och man har också sett till att bilarna finns nära de som ska använda dem. Det innebär att bilpoolens bilar finns utplacerade vid de olika kommunala verksamheterna. Om det är ett enkelt alternativ så kommer folk att använda det Ett arbete med en centraliserad bilhantering gör att varje bil utnyttjas mer effektivt, vilket sänker kostnaderna. En förutsättning för arbetet med den kommunala bilpoolen har varit att ha en ansvarig fordonssamordnare som kan driva arbetet och som har helhetsbilden över kommunens transporter. Eftersom transporterna inte hör till kommunens kärnverksamhet krävs det att någon har ett utpekat ansvar för att hålla ihop arbetet med kommunens transporter. Det är viktigt att denna person har koll på kostnaderna för transporterna och kan visa på alternativkostnader. Exempelvis att man kan säga så här mycket privatbil kör ni i tjänst, det skulle vara så här mycket billigare om ni använde bilpool. Det är också fordonssamordnaren som har ansvar för att följa upp kommunens transporter.

76 Tjänsteresor med egen bil har minskat med 11,4 % mellan 2012 och Som hjälp för att sprida information till de anställda har en resepolicy tagits fram. Detta är också ett led i att underlätta för de anställda att göra rätt. En populärversion av den nya resepolicyn skickades ut till alla enhetschefer från kommunchefen. För att få genomslag i organisationen måste det vara kommunledningen som beslutar om hur man ska arbeta. Till grund för utvecklingen av arbetet med den kommunala bilpoolen låg en utredning genomförd av Trivector: Effektivare bilhantering i Strängnäs kommun Vill du veta mer? Kontakta Mikael Rojek,

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1 Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun - etapp 1 1 2 Innehållsförteckning Giftfri förskolemiljö 4 Omfattning och begränsning 4 Kopplingar till styrdokument för Ronneby kommun 4 Vad säger

Läs mer

Checklista - åtgärder

Checklista - åtgärder Handlingsplan för miljöarbetet inom social- och utbildningsförvaltningen: Skadliga ämnen i förskola och skola Checklista - åtgärder 2014-11-24 0240-860 00 ludvika.se Leksaker med delar av: Trä Kontrollera

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor. 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor. 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2014 Innehåll Varför ska Sundbybergs förskolor bli giftfria?

Läs mer

Aktivitetsplan Giftfri förskola

Aktivitetsplan Giftfri förskola Aktivitetsplan Giftfri förskola Linköpings kommun linkoping.se 2 Inledning I kommunfullmäktiges mål för Linköping står skrivet att alla linköpingsbor ska ges förutsätt ningar att leva ett hälsosamt liv

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 307 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Inventering av förskola

Inventering av förskola April 2013 Inventeringsmall Operation Giftfri förskola Inventering av förskola Datum för inventering: Kommun: Namn på förskola: Avdelning: Kontaktperson förskola, namn och e-post/telefon: Inledande frågor:

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor - Åtgärder för att minska gifterna i Huddinges förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor - Åtgärder för att minska gifterna i Huddinges förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor - Åtgärder för att minska gifterna i Huddinges förskolor Handlingsplanen är framtagen av barn- och utbildningsförvaltningen med stöd av representanter från dåvarande

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Källor SAJTER naturskyddsföreningen.se kemi.se livsmedelsverket.se BÖCKER Handla rätt för en giftfri barndom,

Läs mer

Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor

Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor Siri Nordberg och Lovisa Ewerman Feriearbetare på Alingsås kommun 2014-06-16-2014-07-04 Handledare: Fredrik Bergman, miljöstrateg

Läs mer

UPPHANDLA EN GIFTFRI MILJÖ!

UPPHANDLA EN GIFTFRI MILJÖ! UPPHANDLA EN GIFTFRI MILJÖ! Anna Christiansson och Maria Azzopardi VEM SKA BORT? 1. Politikern 2. Förskolechefen 3. Miljöstrategen 4. Dagisbarnet Jag går på en giftfri förskola! AGENDA Om oss MSR:s databas

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Bilaga 5. Projekt Kemikalier i förskolan:

Bilaga 5. Projekt Kemikalier i förskolan: Bilaga 5. Projekt Kemikalier i förskolan: Handledning med åtgärdsförslag för Alingsås kommun Nedan presenteras åtgärder som kan göras för att minska barns exponering för onödiga kemikalier i Alingsås förskolor.

Läs mer

Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsförenigen

Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsförenigen Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsförenigen Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden 200

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start För dig som är gravid eller ammar: 1.Undvik parfymerade produkter - bebisen tycker om doften av dig. 2.Vänta med att färga håret. 3.Ta det lugnt med smink, krämer och lotioner. 4.Använd inte produkter

Läs mer

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott 2014-09-30 Tid: Måndag den 6 oktober 2014, kl. 14.00 Plats: Trosa Stadshotell sal Hedeby, Trosa. Mötet inleds med information från länsstyrelsen

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

Konkurrensverket. Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson

Konkurrensverket. Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson Konkurrensverket Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson KKV vision Välfärd genom väl fungerande marknader Offentlig upphandling»nationellt upphandlingsstöd»tillsynsmyndighet»upphandlingsmyndigheten

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Remissvar, Kemikalieplan för en giftfri förskola

Remissvar, Kemikalieplan för en giftfri förskola Tjänsteskrivelse 1 (5) 2015-06-22 FHN 2015.0089 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Remissvar, Kemikalieplan för en giftfri förskola Sammanfattning Folkhälsonämnden har fått tillfälle att yttra

Läs mer

en mer giftfri förskola

en mer giftfri förskola Hur vi arbetade med att nå en mer giftfri förskola inom projektet Projektet Inga gifter i våra förskolor genomförs med stöd av Malmö stads miljöanslag. Projektet är ett samarbete mellan Augustenborgs förskola,

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri förskola

Handlingsplan för en giftfri förskola Tjänsteskrivelse 1 (5) 2015-08-26 BUN 2015.0339 Handläggare Anneli Weman Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för en giftfri förskola Sammanfattning Kommunfullmäktigt beslutade våren 2013 att alla

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor.

Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor. April 2013 Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor. Denna handledning är tänkt att vara ett stöd för att genomföra inventering av förskolor utifrån den inventeringsmall

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 INTERN MILJÖPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL 1 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 KONTORSMATERIEL OCH FÖRBRUKNINGSVAROR 1 PAPPER OCH KUVERT 1 LUNCHRUM 2 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET 2 TJÄNSTERESOR

Läs mer

För en giftfri förskola

För en giftfri förskola Solstugans Förskola i Viksta Policydokument För en giftfri förskola Sammanställt av: Sofie Joosse & Sara Overud Wissman För frågor eller användning av denna policy utanför Solstugans förskola kontakta:

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Intern miljöplan 2013-10-30 Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014 Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Verksamheterna på bygg- och miljökontoret ska vara långsiktigt

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Varmt välkomna! Om projektet Operation giftfri förskola Vilka är Naturskyddsföreningen och Kemikalienätverket? Bakgrund till dagens situation Exempel

Läs mer

REACH och kemikalier i varor

REACH och kemikalier i varor REACH och kemikalier i varor En praktisk guide för dig som är tillverkare/importör, återförsäljare eller inköpare Lagstiftningen kring kemiska produkter och kemikalier i varor är omfattande och upplevs

Läs mer

HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN

HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN MILJÖFÖRVALTNINGEN RÅDRUMMET Karlstad 2014 CHECKLISTA HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN Hej! Vi vill hjälpa dig att göra ditt evenemang så hållbart som möjligt: miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Rapport Giftfria barn leka bäst. 129 förskoleinventeringar i 41 kommuner inom projektet Operation Giftfri Förskola

Rapport Giftfria barn leka bäst. 129 förskoleinventeringar i 41 kommuner inom projektet Operation Giftfri Förskola Rapport Giftfria barn leka bäst 129 förskoleinventeringar i 41 kommuner inom projektet Operation Giftfri Förskola Innehåll FÖRORD 2 INLEDNING 3 Gränsvärden 3 Inventering av förskolemiljön 4 RESULTAT OCH

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Trosa kommun, sammanträdesrummet, Västra Långgatan 4, Trosa, kl. 16.00. Stefan Björnmalm (c), ordf. Maria Arman (mp) Dan Larson (m)

Trosa kommun, sammanträdesrummet, Västra Långgatan 4, Trosa, kl. 16.00. Stefan Björnmalm (c), ordf. Maria Arman (mp) Dan Larson (m) Plats och tid: Beslutande ledamöter: Närvarande ersättare: Övriga närvarande: Utses att justera: Trosa kommun, sammanträdesrummet, Västra Långgatan 4, Trosa, kl. 16.00 Stefan Björnmalm (c), ordf. Maria

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Fler än du tror tål inte starka dofter. Välj OPARFYMERAT. Handling. Behandling

Fler än du tror tål inte starka dofter. Välj OPARFYMERAT. Handling. Behandling Fler än du tror tål inte starka dofter Välj OPARFYMERAT Handling Behandling 3,2 miljoner människor i Sverige lider av astma, allergi eller överkänslighet. Det här är doftöverkänslighet. Parfymerade produkter

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Swerea IVF är en del av Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning,

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Organiska ämnen i sportflaskor

Organiska ämnen i sportflaskor Organiska ämnen i sportflaskor En förstudie av Ida Andersson, Joel Evonson, Sofia Holsendahl och Linnéa Svensson Undersökningen är sponsrad av Sparbanken Skaraborg En rapport i kursen Miljökunskap, NV3

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Utvärdering av miljökrav i PC-upphandling

Utvärdering av miljökrav i PC-upphandling RAPPORT 2010-11-10 Utvärdering av miljökrav i PC-upphandling PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Håkan Nordin, Miljökompassen AB www.sll.se Stockholm 2010-11-10 Denna rapport beskriver ett arbete som

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 1(5) Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 Innehållsförteckning Teologisk grund...2 Långsiktig målsättning...2 Mat och dryck... 2 Byggnader... 2 Inköp och förbrukningsvaror... 2 Resor och transport...

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar

Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar Pressmeddelande den 20 mars 2014 Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar Uppfattningarna skiljer sig betydligt åt när experter och allmänhet bedömer vilka företag

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som innehåller farliga ämnen. Gemensamt för dem alla är att de innehåller kemiska ämnen som kan vara giftiga, cancerframkallande, fosterskadande eller allmänt

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS W E 100% YCLING W EL REC O OV WE L E RECYC G L LIN G VE LO IN W RECYCL ING OVE EL VE YC RECYCLABLE ECOLOGICAL HANGERS HANGING THE FUTURE Den nya generationen ekoligenta galgar; intelligent form och ekologisk

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden. 203 000 medlemmar. Ca 60 samarbetsorganisationer

Läs mer