Nattskärra. Caprimulgus europaeus. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
|
|
- Tobias Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Caprimulgus europaeus Nattskärra Fåglar NE NA LC Livskraftig (LC) DD NT VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Caprimulgiformes (skärrfåglar), Familj: Caprimulgidae (nattskärror), Släkte: Caprimulgus, Art: Caprimulgus europaeus - nattskärra Linnaeus, 1758 Synonymer: Kännetecken Nattskärran är den enda nordeuropeiska representanten för en stor grupp av nattaktiva, insektsätande fåglar. Den sällan sedda fågeln är av samma storlek som en liten falk (26-28 cm lång) och den påminner i silhuett mycket om dessa fåglar med långa smala vingar (vingbredd cm) och en lång stjärt. Flykten är dock helt annorlunda med snabba vändningar och tvära kast. Nattskärran är mycket väl kamouflerad i sin vackert mönstrade dräkt i olika gråa och bruna nyanser. Under spelet exponerar hannarna tydliga vita fläckar på vingarna och ytterst på stjärtpennorna. Dagtid sitter nattskärran inaktiv och förlitar sig på sin kamouflagefärgade dräkt för att undgå upptäckt. Arten avslöjar sig oftast genom sin vittljudande (upp till ett par kilometer), surrande sång. Utbredning och status I Sverige förekommer den i de södra och mellersta delarna norrut till Dalarna och längs kusten till Hälsingland. Om arten fortfarande häckar regelbundet i Medelpad och Ångermanland är däremot osäkert. Nattskärran hade under det tidiga 1900-talet en större utbredning i Sverige. Främst gäller detta Norrlands inland där häckningar rapporterades regelbundet från Dalarna, östra Härjedalen och Jämtland. Även längs Norrlandskusten verkar beståndet ha varit större och arten var en regelbunden häckfågel i Medelpad, Ångermanland och Västerbotten. Under perioden uppvisade nattskärran minskande populationer i flertalet europeiska länder, men situationen förbättrades under perioden I England visar undersökningar på en betydande ökning mellan 1992 och 2004, i vissa områden fördubblades antalet spelande hannar under perioden. Även i Sverige har situationen förbättrats. I de norra delarna av utbredningsområdet sker visserligen fortfarande en minskning medan arten i de södra och centrala delarna av utbredningsområdet anses ha ökat i antal. Trots den stabilisering av beståndet som konstaterats under inledande delen av 2000-talet prognostiseras en fortgående minskning de kommande åren på grund av fortsatta habitatförändringar. Det svenska beståndet beräknades i början av 2000-talet till mellan 2000 och 2500 par. En riksinventering som genomfördes 2007 visade dock på att detta var en kraftig underskattning och att det nuvarande beståndets storlek bör ligga runt 7000 par. Den europeiska populationen beräknas till miljon par. I våra grannländer anses bestånden nu vara stabila, utom i Tyskland där arten fortfarande minskar. Nattskärran har i övrigt en vidsträckt utbredning över större delen av den Palearktiska regionen österut till Kina. ArtDatabanken - artfaktablad 1
2 Ekologi Nattskärran är under häckning och näringssök hänvisad till öppna eller glest trädbeväxta miljöer. Inom huvuddelen av det svenska utbredningsområdet är gles talldominerad skog och hyggen (>2 ha) de dominerade häckningsbiotoperna. Uppskattningsvis finns mer än 90 % av det samlade beståndet i den typen av miljöer. De bästa reviren finns i områden med varierat landskap och gynnsamt lokalklimat, ofta i gles hedtallskog eller hällmarkstallskog. Arten verkar föredra områden med ojämna beståndsgränser och inbuktningar där den lättare kan hitta föda under perioder med blåsigt väder. Resultaten från riksinventeringen av nattskärra 1970 visade på vissa regionala skillnader i biotopval - i sydligaste Sverige finns en betydande del av beståndet (ca 50 %) i löv- och blandskog. Även engelska och schweiziska undersökningar visar att nattskärran i vissa regioner företrädesvis födosöker i lövskogsområden. På kontinenten hittar man dessutom regelbundet häckande nattskärra på öppna hedar och i buskmarker. Förutom några få häckningar på Stora Karlsö saknas sådana observationer från Sverige. Nattskärran anländer till Sverige i slutet av maj eller i början av juni, enligt brittiska undersökningar kommer hannarna i snitt 11 dagar före honorna. Tidpunkten mellan ankomst och äggläggning styrs av vädret, ju kallare nätter desto längre dröjer det innan honan börjar värpa. Resultatet från en telemetristudie i södra Dalarna 1996 fann att hannarna tidigt på säsongen samlades på hyggen. Vissa individer flög mer än 5 km från daglegan. Antal hannar på ett studerat hygge varierade mellan 8 och 12. På hygget hade varje hanne ett mindre område som den födosökte inom och spelade på. När en hona kom in på hygget följdes hon av flera hannar över ett större område. Honan lägger en kull om två ägg direkt på marken utan tillstymmelse till något bo eller bale. Äggen läggs på mindre fläckar (någon eller några få m2) med öppen mark, helst helt utan växtlighet. Förkärleken för öppen mark är förmodligen förklaringen till de många berättelserna från äldre dagar om hur vandrare skrämt upp ruvande nattskärror från en stig. Ofta finns det gott om markblottor och partier med låg växtlighet i ett revir och dessa utnyttjas inte enbart för bobygge utan även som viloplatser för såväl adulter som juveniler. Ruvningen sköts huvudsakligen av honan under en period av dygn. Ungarna lämnar boet efter några få dagar, men håller sig fortsatt tätt tillsammans. De blir flygga efter dygn och matas därefter ytterligare ca 16 dygn. Ungarna matas inledningsvis med mjuka, icke-kitiniserade insekter, t.ex. kan myggor utgöra en stor del av födan under denna period. Under goda omständigheter kan ett par föda upp två kullar under en säsong. Normalt övertar hannen då ansvaret för den första kullen när ungarna är ungefär två veckor gamla, medan honan ruvar fram den andra kullen. Ungarna blir självständiga efter ungefär en månad. Nattskärrorna lämnar landet redan i augusti-september. Nattskärran har liksom tornseglaren ett mycket stort gap. Födan utgörs främst av nattaktiva fjärilar, skalbaggar, tvåvingar och andra insekter - nattskärran är opportunist och utnyttjar de mest talrika bytesdjuren. Nattskärran kan födosöka i många olika miljöer, t.o.m. över öppet vatten och öppna ängsmarker. Brittiska undersökningar visar att arten normalt rör sig ganska långa sträckor från boplatsen under födosöket (i snitt 3,1 km i den studerade populationen) och utnyttjar flera olika typer av miljöer. Vid god tillgång på nattflygande insekter födosöker den flygande, i stil med en ladusvala. När tillgången på mat är sämre kan den övergå till ett flugsnapparbeteende då den sitter stilla och gör utfall mot förbiflygande insekter. Ofta associeras nattskärran med tamboskap - något som bl.a. gett upphov till artens tyska namn Ziegenmelker (getmjölkare). Av allt att döma handlar det om att nattskärrorna utnyttjar den rika förekomsten av olika insekter (främst dyngbaggar och andra små bladhorningar, men även asbaggar och olika tvåvingar) som alltid finns runt betande djur. De adulta fåglarna ägnar 2-5 timmar per natt åt eget födosök. Under augusti ökar denna tid då de ska bygga upp fettlagren innan flyttningen. Gynnsamt väder och rik tillgång på nattflygande fjärilar (särskild nattflyn som normalt uppträder i en flygtopp under augusti) är mycket viktigt under denna period. Nattskärran är en långdistansflyttare som övervintrar i Afrika söder om Sahara. Arten ses regelbundet i områden med busksavann i östra Zimbabwe, och har noterats i de flesta slags skog. ArtDatabanken - artfaktablad 2
3 Hot I ett historiskt perspektiv har nattskärran förmodligen gynnats av mänskliga ingrepp i skogen som småskalig avverkning, vedhuggning och lövtäkt i kombination med betesdrift. Ur många aspekter var 1800-talets ljusöppna, glesa och luckiga skog en idealisk nattskärremiljö. Under 1900-talet har nattskärran minskat mycket kraftigt till följd av den omfattande landskapsförändring som ägt rum i skogs- och mellanbygderna. I skogslandskapet handlar det om negativa förändringar i form av gradvis allt tätare bestånd, en kraftigt ökad andel gran på tallens och lövskogens bekostnad samt omfattande skogsdikning som lett till att många områden med lågproduktiva skogliga impediment omvandlats till täta produktionsbestånd. Som en viss ersättning för forna tiders öppna skog har vi fått det storskaliga införandet av kalhyggesbruket (med eller utan lämnade överståndare) som skapat viktiga, om än relativt kortlivade, ersättningsmiljöer för nattskärra och flera andra arter, i form av hyggen och unga planteringar. Hyggen utnyttjas normalt 7-10 år efter avverkning, d.v.s. fram tills det att plantorna vuxit sig så stora att marken helt skuggas ut. Förmodligen har nattskärran opportunistiskt utnyttjat de brandfält som fram till det tidiga 1900-talet var ett karaktäristiskt inslag i skogen i den boreala zonen. Även den storskaliga nedläggningen av jordbruk i skogs- och mellanbygderna har haft en enorm inverkan på landskapets struktur. Småskaligheten har försvunnit och en mycket stor andel av de små åkrar och öppna betesmarker som fanns i landskapet för bara 50 år sedan är idag helt försvunna. Betespräglad skog och naturbetesmarker i skogsbygderna har i princip helt försvunnit. Idag går de få djur som finns kvar på den gamla inmarken, medan utmarken (skogen) helt och hållet är omvandlad till täta planteringar. Konstgödning av de kvarvarande öppna markerna leder till att för fjärilar viktiga näringsväxter försvinner och därmed minskar födotillgången. I takt med att variationen och småmiljöerna i landskapet försvinner blir det allt svårare för nattskärran. Möjligheterna att opportunistiskt utnyttja svärmande insekter i olika miljöer är så gott som helt borta i dagens ensartade skogslandskap. Tallen är på många sätt hotad i skogslandskapet i södra Sverige - något som på sikt kan bli ett hot mot nattskärran. Till följd av allt för stora viltstammar och de stora Gremmeniellaangreppen minskar nyplanteringen av tall kraftigt. För att rädda tallen i landskapet måste man agera från centralt håll - om så är tvunget genom ökade avskjutningskrav på klövvilt och ökat stöd till föryngring av tall genom bidrag till stängsling. Under födosöket kan nattskärran söka sig till vägar (öppna varma miljöer), och i vissa områden är antalet trafikdödade nattskärror stort. Ögonvittnesskildringar från 1950-talet antyder att mycket stora mängder nattskärra dödades längs våra vägar i samband med att bilismen slog igenom. Expanderade fritidsbebyggelse i kustnära områden kan lokalt leda till kraftiga störningar. Man kan inte heller utesluta att förändringar i övervintringsområdet kan ha påverkat arten negativt. Ökad biocid- och insekticidanvändning i Afrika har med stor sannolikhet haft effekter på vinteröverlevnaden. Klimatförändringar förs ofta fram för att förklara olika fågelarters tillbakagång. Ett mer maritimt klimat i Sverige under den senare delen av 1900-talet har anförts som orsak bl.a. till nedgången av nattskärra och törnskata. Att klimatet inte spelar någon större roll visas tydligt av att arten i Danmark är som vanligast i de mest maritimt präglade delarna på västra Jylland, och överhuvudtaget är nattskärran på många håll en vanlig art i tallskog längs Västeuropas kuster. ArtDatabanken - artfaktablad 3
4 Åtgärder Eftersom nattskärrans tillbakagång till allra största delen beror på strukturförändringar inom skogs- och jordbruket krävs det mycket stora ansträngningar för att vända den negativa utvecklingen på nationell nivå. Åtgärderna måste därför i ett kort perspektivet koncentreras till områden med goda bestånd av arten. För att rädda beståndet av nattskärra krävs att man aktivt sköter skogen inom reservat, Natura 2000-områden (SPA- och SCI-områden) och områden med skyddsskog (kustnära läplanteringar) på ett sådant sätt att man kan upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter knutna till gles skog. Det innebär bortröjning av lövuppslag och gallring för att förhindra att skogen ska bli för tät och fuktig. För att skapa jordblottor och lämpliga boplatser krävs det i många fall markberedning och bekämpning av kruståteluppslag. Det kan även innebära en aktiv landskapsplanering av skogsbruksåtgärderna för att få en rotation av kalhyggen, tallplanteringar och uppväxande skog av olika ålder och med olika beståndstäthet över större områden. Dogmen om fri utveckling inom naturvården i skogen är ett direkt hot mot nattskärran. I England har man lokalt lyckats vända artens nedåtgående trend genom aktiva åtgärder för att skapa lämpliga habitat. Man har fokuserat på att: 1. röja fram gläntor i områden med tät skog (hellre enstaka stora än många små), 2. lämna enstaka större träd i gläntorna (max 10 träd per ha), 3. planera skogsavverkningar så att man får så långa brynzoner som möjligt, 4. skapa tydliga inbuktningar i bestånden ( m breda/djupa), 5. sköta brynzonerna så att de upprätthåller en flerskiktad struktur, 6. lämna trädridåer i skogslandskapet för att få bättre läförhållanden, 7. tillskapa trädridåer i öppet landskap för lä samt 8. tillskapa bara fläckar i markskiktet, särskilt vid basen av små björkar (1-3 m höga), för att skapa lämpliga boplatser. Dessa åtgärder torde vara adekvata även i Sverige även om en viss detaljanpassning kan vara nödvändig. Värt att notera är att föreslagna åtgärder även gynnar fladdermöss och andra nattaktiva insektsjägare. Övrigt Utländska namn NO: Nattravn, DK: Natravn, FI: Kehrääja, GB: Nightjar. Nattskärra är förtecknad i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG) och ingår i Natura Den är även förtecknad i Bernkonventionen bilaga II (strikt skyddade djurater) och är fredad enligt jaktförordningen (1987:905). Naturvård Konventioner: Fågeldirektivet, Bernkonventionens bilaga II, Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)) Fridlysning: Fridlyst enl. 4 Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen. ArtDatabanken - artfaktablad 4
5 Litteratur Alexander, I. & Cresswell, B Foraging of nightjars Caprimulgus europaeus away from their breeding site. Ibis 132: Aronsson, Å Nattskärrans Caprimulgus europaeus antalsförändring under tjugoett år i Ale och Vättle fjäll nordöst om Göteborg. Ornis Svecica 5: Berry, R. & Bibby, C.J A breeding study of nightjars Caprimulgus europaeus. British Birds 74: BirdLife International Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. Cambridge, UK: BirdLife International. BirdLife Conservation Series No. 12. Burgess, N.D., Evans, C.E. & Sorenson, J. 1990a. Heathland management for nightjars. RSPB Conservation Review 4: Burgess, N.D., Evans, C.E. & Sorenson, J. 1990b. The management of lowland heath for nightjars at Minsmere, Suffolk, Great Britain UK. Journal of Environmental Management 31: Eskilsson, N & Siljeholm, E En inventering av nattskärra i Åsvikslandets naturreservat - samt något om artens status i Östergötland. Vingspegeln 13: Jensen, N.O. & Jacobsen, L.B Ynglebestanden af Natravn Caprimulgus europaeus i Danmark Dansk Ornitologisk Forening Tidskrift 90: Lindell, L Nattskärrans Caprimulgus europaeus biotopval på norra Öland. Calidris 9: Lötberg, U Nattskärror på norra Hållnäshalvön Fåglar i Uppland 24: Morris, A., Burges, D., Fuller, R.J., Evans, A.D. & Smith, K.W The status and distribution of nightjars Caprimulgus europaeus in Britain in A report to the British Trust for Ornithology. Bird Study 41: Nyström, H Nattskärran på Vättlefjäll. Fåglar på Västkusten 21: Ravenscroft, N.O.M The status and habitat of the nightjar Caprimulgus europaeus in coastal Suffolk, England, UK. Bird Study 36: Scott, G.W., Jardine, D.C., Hills, G. & Sweeney, B Changes in nightjar Caprimulgus europaeus populations in upland forests in Yorkshire. Bird Study 45: Sierro, A., Arlettaz, R., Naef-Daenzer, B. Strebel, S. & Zbinden, N Habitat use and foraging ecology of the nightjar (Caprimulgus europaeus) in the Swiss alps: Towards a conservation scheme. Biological Conservation 98: Stolt, B.-O Om nattskärrans Caprimulgus europaeus förekomst i Sverige Vår Fågelvärld 31: Thuresson, M Nattskärran på Hållnäshalvön i nordöstra Uppland. Fåglar i Uppland 15: Tucker, G.M. & Heath, M.F Birds in Europe: Their Conservation Status. Birdlife Conservation Series no. 3. BirdLife International. Cambridge. Tunmark, S Nattskärrans förekomst och numerär på Halle- och Hunneberg. Gavia 10: Wichmann, G Habitat use of nightjar (Caprimulgus europaeus) in an Austrian pine forest. Journal of Ornithology 145: Wärnbäck, J Nattskärran på Hållnäshalvön i norra Uppland Fåglar i Uppland 31(4): Wärnbäck, J Nattskärran i Sverige Resultat av riksinventeringen. Vår Fågelvärld 68 (3): Åberg, P Nattskärra Caprimulgus europaeus och trädlärka Lullula arborea i Skaraborg. Grus 3: Författare Mikael Svensson Rev. Mikael Svensson 2005, Mikael Svensson & Martin Tjernberg ArtDatabanken, SLU ArtDatabanken - artfaktablad 5
Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merBOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merBon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merUtredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merArtskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun
1 (6) 2019-09-03 Artskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun En naturvärdesinventering (NVI) (Mattson, J. 2017) har gjorts för planområdet samt omkringliggande mark. Under
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merFÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN
FÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN 2018-06-25 FÅGELINVENTERING På del av fastigheterna Norrsunda-Krogsta 16:1 och Norrsunda-Brista
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merYttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M
Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merEn annorlunda naturupplevelse
Någonstans i Västmanland, juni 2016 En annorlunda naturupplevelse Text: Barbro Torseld Jag fick förmånen att följa med Lennart och Laila Andersson och Ulf Eriksson vid ringmärkning av falkungar. Dessa
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merTjäder och nattskärra i Lursäng
Tjäder och nattskärra i Lursäng Inventering inför planerad vindpark Lars Gerre och Cecilia Nilsson Tjäder och nattskärra i Lursäng Inventering inför planerad vindpark Lars Gerre och Cecilia Nilsson Tjäder
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merFåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merArtskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
Läs merFörutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012
Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012 Underlag för program På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad 2012-04-27 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merVåneviks gammelskog. 32 arter skyddade enligt Artskyddsförordningen
Våneviks gammelskog 32 arter skyddade enligt Artskyddsförordningen Hittills (31 december 2017) är 32 arter som kräver dispens från Artskyddsförordningen påträffade i och i omedelbar anslutning till det
Läs merSkrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun
Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.
Läs merFältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson
Fältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson foto: Patrik Olofsson Fältpiplärkan var under 1800-talet relativt vanlig på de torra sandiga markerna i nordöstra Skåne. Nu finns bara ett fåtal
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merArtskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merMindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar
PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner
Läs merSalskraken tillhör inte Upplands häckfåglar, Bill Douhan. Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2).
Från Rrk:s samlade gömmor (rapport 2). Bill Douhan Rrk:s uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer i fågelfaunan inom Upplands rapportområde. Den arbetsuppgift som varit, och fortfarande
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merAnders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer
Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN
BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet
Läs merPM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merPM Bedömning av bevarandestatus och risk för påverkan för fridlysta arter i Snesslinge. Östhammars kommun
2019-05-23 PM Bedömning av bevarandestatus och risk för påverkan för fridlysta arter i Snesslinge. Östhammars kommun Sammanfattning I samtliga fall, med nedanstående kommentarer, bedömer vi att den planerade
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merMålarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014
Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Sandra Nordqvist Målarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014 Rapporten bör citeras som: Storck J. Målarberget, Kompletterande inventering
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipsippan i Krången SE0710161 Namn: Nipsippan i Krången Sitecode: SE0710161 Områdestyp: psci 2000-07 enligt art- och habitatdirektivet Areal: 3,1 ha Skyddsform: Blivande naturreservat
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merTvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs merVersion 1. Naturvärdesinventering Svartviksstrand, Upplands Bro
2016-12-06 Version 1 Naturvärdesinventering, Upplands Bro 2 Beställning: Riksbyggen Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig:
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merHur går det för skogens fåglar?
Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga
Läs merVärdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Läs merSkogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Läs merLerums kommun Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt
Lerums kommun 2014-12-10 Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4 3.1 Naturvårdsintressanta arter...
Läs merUtlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019
På uppdrag av: Arkitekterna Eksta Bostads AB Beställarens kontaktperson: Fredrik Bergqvist Version/datum: 2019-04-30 Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019 Bakgrund
Läs merSkogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Läs merExploateringskontoret INVENTERING AV FLADDERMUSMILJÖER SKÄRHOLMSDALEN, STOCKHOLMS STAD. Stockholm-Globen
Exploateringskontoret INVENTERING AV FLADDERMUSMILJÖER SKÄRHOLMSDALEN, STOCKHOLMS STAD Stockholm-Globen 2018-07-06 WSP Sverige AB WSP Environmental Sverige 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T:
Läs merLandskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås
Landskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås En generell beskrivning av området med tanke på en framtida vindkraftsetablering lyder som följande: Mestadels produktionsskog av tall och
Läs merSkötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Läs merInventering av fladdermusfaunan i Hällevik
Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik Text, foto och copyright: Mikael Gustafsson www.skogsfru.se Bakgrund Med anledning av planarbete av ett område SV Hällevik har en inventering av fladdermusfaunan
Läs merI detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV-08122-18 Riktlinjer för utformning av jakttider Ramar och principer I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning
Läs mer