Allanders björnbär ett nygammalt krypbjörnbär
|
|
- Camilla Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Allanders björnbär ett nygammalt krypbjörnbär På några öar i Karlskrona skärgård och nära Ölandsbron i Kalmar växer ett ovanligt kryp björnbär. Tomas Burén har rett ut snåren. Text och foto: TOMAS BURÉN H jalmar Hylander, en av Sveriges främsta kännare av krypbjörnbär Rubus sect. Corylifolii genom tiderna, beskrev flera nya arter i en artikel i Botaniska Notiser (Hylander 1958a). Tyvärr hade nomenklatur reglerna ändrats strax före publiceringen så att varje namn måste kopplas till ett bestämt typexemplar, vilket Hylander inte hade gjort. Hans nya artnamn blev därför ogiltiga. Gemensamt för Hylanders arter var att de bara var kända från relativt små geografiska områden. När Heinrich Weber (1981) reviderade krypbjörnbären i norra Europa valde han att bara ta upp de arter som var spridda minst fem mil i någon riktning och bortsåg från de många lokala former som beskrivits genom tiderna. Hylanders arter kom därför fortfarande att stå utan giltiga namn. Senare har det visat sig att ett par av arterna har större utbredning än vad som tidigare varit känt och de har då fått nya namn. Först var det den art av Hylander kallad Rubus gustafsonii som fick namnet Rubus walsemannii polabiskt björnbär (Weber 1982). Sedan urskildes den form som Hylander kallade Rubus aureolus ssp. albiflorus som en egen art, Rubus hylanderi blekingebjörnbär (Pedersen & Martensen 1993). Nu har det blivit dags att återupprätta ännu ett av Hylanders krypbjörnbär, nämligen Rubus allanderi. Namnet har typifierats av Weber (2009) och det fullständiga namnet är nu Rubus allanderi H. Hyl. ex Burén & H. E. Weber. Hjalmar Hylander valde artnamnet för att hedra Helge Allander, en annan björnbärskännare som bland annat beskrev gyllenbjörnbär Rubus aureolus (Allander 1941). Det känns därför naturligt att föreslå att arten ska kallas Allanders björnbär på svenska. Figur 1. En levande och en pressad blomställning av Allanders björnbär. a) Kalmar, öster om Tallhagsvägen, söder om Svensknabbe vägen b) Kalmar, jordvall intill Ölandsbron Inflorescences of Rubus allanderi. a SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) b 301
2 BURÉN a Figur 2. Exempel på olika bladformer hos Allanders björnbär. Samtliga från mellersta delen av ett årsskott. b c d e a) Jordö b) Kalmar, Jutnabbevägen c) Kalmar, öster om Tallhags vägen, söder om Svensknabbe vägen d) Kalmar, öster om Tallhags vägen, söder om Svensknabbevägen e) Pressat blad med bruna fläckar. Kalmar, intill Ölandsbron Examples of leaves of Rubus allanderi, all taken from the middle part of the primocane. Brown spots (e) often appear during pressing. Upptäcktshistoria Hylander (1958a) beskrev den aktuella arten som en i Karlskronatrakten med skärgårdsområde rikligt förekommande, särpräglad, lätt igenkännlig Corylifolie. Innan han insåg att det var en ny art togs den upp i Blekinges flora (Holmgren 1942) under namnet Rubus centiformis var. mortensenii. Den riktiga Rubus mortensenii lindblomsbjörnbär finns också i Blekinge och var länge delvis missförstådd. I Hjalmar Hylanders opublicerade manuskript om Rubussläktet i Sverige (Hylander 1958b) finns en omfattande utredning om artens avgränsning, men den uppmärksammades inte ordentligt förrän av Pedersen & Martensen (1994). Lindblomsbjörnbär har på senare år visat sig ha en stor utbredning i södra Sverige. Ett av de första björnbär som jag själv försökte artbestämma var ett krypbjörnbär med stora vita blommor som växer intill en cykelväg i Kalmar, ett par hundra meter hemifrån. Med hjälp av Pedersen & Schou (1989) hamnade jag närmast lindblomsbjörnbär men kom snart fram till att det inte var den arten. Jag hade sneglat lite på Hylanders (1958a) arter utan att känna mig 302 riktigt övertygad när jag 2005 visade beståndet i Kalmar för Ulf Ryde, som framför allt studerar krypbjörnbär i Halland. Han blev övertygad om att det var just Rubus allanderi när han fick se att en del av beläggen fick fula bruna fläckar under pressningen en karaktär som Hylander påpekade. Jag bestämde mig då för att söka upp Hylanders gamla lokaler i Blekinge och lyckades tillsammans med Nadja Niordson återfinna arten på flera av de platser där Hylander samlade den. Likheterna med buskarna i Kalmar var mycket stora. Den enda lilla skillnaden var att kronbladen var mycket svagt rosa i knoppstadiet i Blekinge medan de verkade vara rent vita i Kalmar. Under tiden hade jag också upptäckt fler lokaler i Kalmar. På Botaniska museet i Lund (LD) finns flera belägg av Rubus allanderi samlade av Hjalmar Hylander. Ett av dem, samlat 1953 vid Blåports gatan i Karlskrona är identiskt med det som avbildas av Hylander (1958a). Under arbetet med sin revision av de nordeuropeiska krypbjörnbären identifierade Heinrich Weber detta belägg som typen för Rubus allanderi, men eftersom han valde att inte urskilja arten taxo- SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
3 ALLANDERS BJÖRNBÄR nomiskt publicerades inte typifieringen, utan det aktuella belägget nämns som ett specimen originale i bilagan för lokala och tvivelaktiga taxa i Weber (1981). Eftersom Weber hade påbörjat typifieringsarbetet kontaktade jag honom sommaren 2008 och skickade ett antal foton av buskarna i Kalmar. Han bekräftade genast att de var identiska med Hylanders Rubus allanderi och vi kom överens om att han skulle ordna den formella publiceringen (Weber 2009) och att jag sedan skulle skriva den här mer utförliga artikeln om arten. Eftersom namnet Rubus allanderi har förekommit i flera publikationer (Pedersen & Schou 1989, Fröberg 2006, Edqvist & Karlsson 2007) valde vi att behålla det för att inte orsaka onödig förvirring. Beskrivning Hylander (1958a) ger en utförlig latinsk beskrivning av arten. Ett par av hans uppgifter stämmer inte riktigt överens med mina iakttagelser och de kommenteras därför. Allanders björnbär är ett relativt kraftig växande krypbjörnbär som i gynnsamma lägen bildar stora, ljust gröna snår. Det är ett av de krypbjörnbär som blommar tidigast på säsongen och kan ha utslagna blommor redan i slutet av maj. Årsstammarna är först kantiga men får med tiden nästan runt tvärsnitt. De saknar skaftade glandler och har till en början ett svagt vaxskikt. Taggarna sitter relativt glest, 5 10 per 5 cm och är 3,5 6 mm långa och snedställda till svagt böjda. Bladen på årsskotten är oftast femtaliga och otydligt fotdelade (Hylander a b Figur 3. a) Normala blommor och b) monströsa blommor av Allanders björnbär. Kalmar, Tallhags vägen söder om Jägare vägen, vid gångtunnel a) Normal flowers of Rubus allanderi. b) At most localities, monstrous flowers can also be found. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) 303
4 BURÉN Figur 4. Stamdel från mitten av ett årsskott av Allanders björnbär. Kalmar, öster om Tallhagsvägen, söder om Svensknabbevägen Stem of Rubus allanderi from the middle of a primocane. skriver digitato-5-nata, alltså femtaliga och fingrade). De är grågröna och mjukhåriga, men inte filtade, på undersidan. Ovansidans hårighet varierar en del, troligen beroende på växtplatsens förhållanden. Bladskaften är oftast ganska korta, men kan ibland vara nästan dubbelt så långa som de nedre småbladen och har 5 10, 2 4 mm långa och mer eller mindre svagt böjda taggar. Uddbladen har korta till medellånga skaft ((21 ) % av bladskivans längd) och är mer eller mindre tydligt dubbelsågade. Formen varierar en del, från oval till omvänt äggrund, med rundad eller svagt hjärtlik bas. Den största bredden är oftast ungefär på mitten eller strax ovanför. Uddbladets kant kan vara jämnt avrundad, men kan också ha tydliga hörn. Blomställningarna har relativt få men stora taggar och saknar skaftade glandler. De är ofta långa, men relativt fåblommiga. Kraftiga blomställningar har ofta ett eller ett par odelade blad överst, annars är de flesta bladen tretaliga. De övre tretaliga bladen har ofta uddblad med en lång, kilformig bas och den största bredden långt ut. Blomskaften har få men stora (upp till 3 mm långa), svagt böjda taggar. De nedre blomskaften är ofta flera centimeter långa och något bågböjda. Blommorna är stora och vita, ibland svagt rosa i knopp. Hylander (1958a) skriver att kronbladen är 3 4 cm, vilket måste vara en felskrivning som avser hela blommans diameter. En del blomställningar, särskilt de tidiga, blir ofta monströsa, med ungefär dubbelt så stora blommor som normalt och toppiga frukter som inte utvecklas riktigt. Fruktämnena är kala. Som tidigare nämnts får bladen ofta bruna fläckar vid pressning, även om man är noga med att byta gråpapper ofta. Kromosomtalet bestämdes 2008 till 2n = ca 28 med hjälp av flödescytometri. Materialet som analyserades samlades på typlokalen vid Blåportsgatan i Karlskrona och väster om Tallhagsvägen i Kalmar. Allanders björnbär påminner en del om lindblomsbjörnbär R. mortensenii, men är ofta mer kraftigväxande och har större taggar på årsskotten. I blomställningen är taggarna också större, men färre. Bladen hos lindblomsbjörnbär har också en något finare och spetsigare tandning och oftast längre skaft. Det kraftiga växtsättet, den ljusgröna bladfärgen och glestaggigheten gör att Allanders björnbär habituellt påminner något om bornholmsbjörnbär R. lidforssii, som dock har helt annorlunda, långt tillspetsade uddblad. I Blekinge ska man även se upp med polabiskt björnbär R. walsemannii, som kan ha något liknande bladform. Den arten har dock mörkare blad och stammar, samt mer eller mindre rikligt med skaftade glandler. Slutligen kan den ofullständigt utredda Rubus ruderalis och den av Hylander (1958a) ogiltigt beskrivna R. internatus ställa till problem. Dessa arter, som eventuellt är identiska, påminner mest om lindblomsbjörnbär, men har smalare, omvänt äggrunda uddblad och kraftigare taggar, samt spetsigare blad i blomställningen. Blommorna är ljust rosa. Vid typlokalen för Allanders björnbär vid Blåportsgatan i Karlskrona finns buskar som Hylander (1958b) kallade R. ruderalis, men som jag inte kan skilja från de buskar i andra delar av staden som han kallade R. internatus. Dessutom är avgränsningen av R. ruderalis mot den tyska R. decurrentispinus fintandat björnbär oklar, men det är en annan fråga. 304 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
5 ALLANDERS BJÖRNBÄR Utbredning Allanders björnbär har hittills bara påträffats i östra Blekinge och i Kalmar. De allra rikligaste förekomsterna finns på Hasslö, där Allanders björnbär finns över hela ön och är den dominerande krypbjörnbärsarten. Flera bestånd finns även på Jordö och Almö i närheten. Alla områden runt Karlskrona är ännu inte genomsökta. I Kalmar finns alla kända bestånd ganska nära Ölandsleden. Eftersom Kalmars krypbjörnbärsflora tidigare har varit mycket bristfälligt undersökt kan man bara spekulera i om arten möjligen kan ha kommit dit i samband med de stora vägbyggena i slutet av och början av 1970-talet, när till exempel Ölandsbron kom till. Pedersen & Schou (1989) tar upp arten i en bilaga och påstår att den är påträffad i Kalmar län-öland. Teckningen visar dock en art med håriga fruktämnen som även i övrigt avviker från Allanders björnbär. Några belägg från Öland har inte heller påträffats och jag har själv förgäves letat där. Lokalförteckning Här listas aktuella lokaler samt de äldre belägg som jag har sett, från söder till norr. Socknar anges med kursiv stil. Det kan gömma sig fler äldre belägg i herbarierna eftersom jag inte haft möjlighet att göra någon fullständig genomgång. Enligt Hylander (1958a, b) finns till exempel belägg av arten på Naturhistoriska riksmuseet (S) under flera andra namn. För aktuella lokaler anges gps-mätta koordinater i Rikets nät (RT 90) med 10 m noggrannhet (sex siffror). Äldre belägg finns på Botaniska museet i Lund (LD), nya belägg har lämnats till Naturhistoriska riksmuseet (S) och Biologiska museet i Oskarshamn (OHN). Finnare/samlare: TB Tomas Burén, NN Nadja Niordson, ÅW Åke Widgren, UR Ulf Ryde, HH Hjalmar Hylander. Blekinge Hasslö Garpahamnen (621915/147940) vägkanter, hällmarker, ruderatmark, flera stora bestånd 2009 (TB, UR, ÅW); udde mellan Garpen och Fiskaregården (621939/147964) vägkant 2007 (TB, NN); N delen av Garpahamnen (621948/147946) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); Fiskaregården (621976/147986) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); Tången (621977/147796) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW, belägg i S); Ö om trevägskorsning N om Byrum (622040/147837) vägkant 2007 (TB, NN); vid Hallarnavägen (622043/147878) vägkant och gräsmark med hällar 2009 (TB, UR, ÅW); 500 m SV kyrkan, nära affär (622082/147949) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); SV om Näset (622095/147835) vägkant 2007 (TB, NN); 500 m SSO brofästet (622104/147883) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); 700 m V kyrkan (V reningsverket) (622114/147913) gräsmark 2009 (TB, UR, ÅW); Horn (622117/148023) vägkant 2007 (TB, NN, belägg i S); 200 m N kyrkan (622139/147983) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); Näset vid vägen mot Hallarna (622141/147862) vägkanter, gräsmark, stora bestånd 2009 (TB, UR, ÅW, belägg i S och OHN); Sturkö Bredavik, mellersta vägen ner mot sjön norrut 1943 (HH); Listerby Jordö 200 m NO södra gården (622503/147669) bryn vid stig 2009 (TB, UR, ÅW); Förkärla Almö, SO vägskälet mot Jordö (622521/147786) stenmur mot golfbana 2009 (TB, UR, ÅW, belägg i S); Almö, S vägskälet mot Jordö (622522/147782) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); Listerby Jordö, vägkant vid Herluf Svenssons gård 1948 (HH, belägg i LD); Jordö, strax SO om gården (622544/147663) vägkant/bryn 2007 (TB, NN, belägg i S och OHN); Jordö, strax Ö om gården (622552/147667) snår nära brygga 2007 (TB, NN, belägg i S); Jordö, strax NV om gården (622558/147652) betesmark 2007 (TB, NN, belägg i S); längs vägen mot Jordösund (622566/147632) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); Jordösund, innersta delen av Lädjeviken (622566/147628) vid stranden 2009 (TB, UR, ÅW); Östanön, östra delen (622567/147616) vägkant 2009 (TB, UR, ÅW); Jordökalv (622570/147647) vid lada 2009 (TB, UR, ÅW); Östanön, östra delen (622572/147617) hästbetesmark 2009 (TB, UR, ÅW), ytterligare ett par små bestånd i närheten; Jordökalv (622574/147541) hällmark mellan vägar 2009 (TB, UR, ÅW); Jordökalv, längst i V (622583/147623) bryn i tomtkant 2009 (TB, UR, ÅW); Augerum Knösö, norra änden av Knösöudden (622600/149167) vägkant vid hus 2008 (TB, belägg i S); Lösen Verkö 1948 (HH, belägg i LD); Verkö, Näsudden (622600/148988) ruderatmark 2007 (TB, NN, belägg i S); Verkö, längs vägen mot Bergudden (622690/148953) vägkant, blandbestånd med raspbjörnbär 2008 (TB, belägg i S och OHN); Karlskrona Vämö, Saltsjöbadsvägen SO Tyska Bryggaregården (622693/148743) vägkant vid bergvägg 2009 (TB, UR, ÅW); Vämö, Tyskbryggarberget Gröna gången Ö om bryggeriet 1945 (HH, belägg i LD), lokalen återfunnen 2006 (622713/148741) i lövskog (TB, NN); Vämö, Blåportsgatan vid 1:a depån i berget till vänster 1953 (HH, holotyp i LD) lokalen återfunnen 2006 (622728/148716, TB, NN, belägg i S); Galgamarken vid Gyllenstjärnas väg (622771/148681) vägkant 2009 (TB, UR, ÅR, belägg i S). SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) 305
6 BURÉN Småland (samtliga TB, alla fanns kvar 2009) Kalmar Lindö, sydöstra delen (628290/153412) ett par stora bestånd på gräsmark vid skogsbryn nära stranden (belägg från 2007 i S och OHN); V om Ängöleden 175 m SSO korsningen med Gröndalsvägen (628345/153410) lövskogsbryn; Ekudden runt infarten till kanotklubben (628378/153399) vägkanter m.m. (belägg från 2006 i OHN); Jutnabbevägen, dels i vägkanten S om Jutnabbevägen 19 (628404/153333, belägg från 2004 i OHN), dels runt vändplanen i östra änden av Båtsmansgatan (628399/153332); S om Svinövägen V om kanalen (628407/153407) skuggigt i blandskog; Ö om Ängöleden 100 m S om påfarten till Ölandsbron (628413/153379) trädbevuxen remsa mellan väg och cykelväg, litet bestånd; Jutnabben, ett flertal bestånd både norr och söder om Ölandsbron (t.ex. intill parkeringsfickan på norra sidan av Ölandsbron /153437, belägg från 2004 i S); mellan Ölandsbron och Svinövägen, flera stora bestånd (t.ex. på jordvallen intill Ölandsbron (628432/153406, belägg från 2007 i S och OHN); runt Tallhagsvägen S om Jägarevägen, flera stora bestånd (t.ex. S om Jägarevägen V om Tallhagsvägen (628453/153369, belägg från 2004 i S) och Ö om Tallhagsvägen S om Svensknabbevägen /153373, belägg från 2009 i S och OHN); Skälbyvikens innersta del (628452/153399) vid grusväg; Djurängshagen (628444/153217) stort bestånd i lövskog (belägg från 2008 i S); Svensknabben, mellan stora huset och en garagelänga (628477/153440) skogsremsa; Svensknabben, N om det gula huset (628483/153451) tallskog nära stranden. Ett stort tack till Heinrich Weber som bekräftade min bestämning av buskarna i Kalmar och som ordnade den formella typifieringen, till Nadja Niordson och Åke Widgren som bidragit med lokalkunskap i Blekinge, samt till Ulf Ryde som studerat buskarna både i Kalmar och i Blekinge. Citerad litteratur Allander, H Om den svenska s.k. Rubus nemorosus. Svensk Bot. Tidskr. 35: Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala. Fröberg, L Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala. Holmgren, B Blekinges flora. Karlskrona. Hylander, H. 1958a. Några nya eller kritiska Rubi Corylifolii. Bot. Not. 111: Hylander, H. 1958b. Rubus-släktet i Sverige. Opublicerat manuskript, Botaniska museet, Lund. Pedersen, A. & Martensen, H. O Rubus hylanderi, ett nytt björnbär av sektionen Corylifolii. Svensk Bot. Tidskr. 87: Pedersen, A. & Martensen, H. O Rubus mortensenii, lindblomsbjörnbär, ett krypbjörnbär i ny belysning. Svensk Bot. Tidskr. 88: Pedersen, A. & Schou, J. C Nordiske Brombær. AAU Reports 21. Bot. Inst., Aarhus universitet. Weber, H. E Revision der Sektion Corylifolii in Skandinavien und im nördlichen Mitteleuropa. Sonderb. Naturwiss. Ver. Hamburg 4, Hamburg. Weber, H. E Rubus walsemannii n. sp., eine in Skandinavien und Mitteleuropa verbreitete Brombeere. Verh. Naturwiss. Ver. Hamburg, N.F. 25: Weber, H. E Notizen zur Brombeer-Flora in Dänemark und Skandinavien (Rubus L. sect. Corylifolii Lindley). Osnabrücker Naturwiss. Mitt. 33/34: ABSTRACT Burén, T Allanders björnbär ett nygammalt krypbjörnbär. [Rubus allanderi a recently validated name for a Swedish bramble.] Svensk Bot. Tidskr. 103: Uppsala. ISSN X. The recently published Rubus allanderi H. Hyl. ex Burén & H. E. Weber, a species of Rubus sect. Corylifolii is described in detail. It was originally found by Hjalmar Hylander around Karlskrona, SE Sweden, and was invalidly published in Since 2003, it has also been found by the present author at several locations in Kalmar, about 100 km north of Karlskrona. Rubus allanderi is characterized by light green leaves, slightly glaucous stems without stalked glands and large white flowers, sometimes light pink in bud, with glabrous carpels. It is fairly similar to R. mortensenii, but has longer and stouter prickles, and leaves with a different shape and serration. Tomas Burén är biolog och sitter i styrelserna för Föreningen Smålands Flora och Ölands Botaniska Förening. När han inte brottas med outredda krypbjörnbär medverkar han bland annat i inventeringen av Ölands kärlväxtflora och i floraväkteriet. Adress: Adelgatan 11 C, Kalmar E-post: tomas.buren@netatonce.net 306 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
Intresset för krypbjörnbär Rubus sect. Corylifolii
Tre förbisedda och missförstådda krypbjörnbär från sydöstra Sverige Tomas Burén reder ut begreppen kring tre förbisedda och delvis missförstådda krypbjörnbär. TOMAS BURÉN Intresset för krypbjörnbär Rubus
Läs merKrypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii utgör
Steningebjörnbär ett nygammalt krypbjörnbär från Halland Ytterligare ett av de björnbär som Hjalmar Hylander beskrev 1958 blir här giltigt publicerat nämligen steningebjörnbär som har visat sig vara ett
Läs merGuide till björnbären i och kring Bohuslän
Guide till björnbären i och kring Bohuslän Text och foto: Tore Mattsson Utbredningskartor: Evastina Blomgren Tore Mattsson 2013 1 Måste björnbär vara så svåra att bestämma? De är ju så lika och ändå så
Läs merSandmaskrosor på Öland
Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla
Läs mer21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Läs merFalkbjörnbär Rubus friesianus ännu ett återuppståndet krypbjörnbär
Falkbjörnbär Rubus friesianus ännu ett återuppståndet krypbjörnbär Hjalmar Hylander lät 1958 trycka Några nya eller kritiska Rubi Corylifolii utan att utse några typer, vilket hade krävts för att de nya
Läs merNyheter från småländska bangårdar
Nyheter från småländska bangårdar Anna Knöppel Under sommaren 2008 inventerades ett antal sydsvenska bangårdar på bland annat kärlväxter. Inte minst de småländska bangårdarna bjöd på intressanta fynd.
Läs merJordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Läs merLampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson
Lampan 2 och 3 Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en eventuell ändring av detaljplanen för fastigheterna
Läs merOfficinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb
Lär dig känna igen några vanliga klassiska rosgrupper Gallica-Gruppen Växtsätt vanligen upprätt, låga medelhöga, 1-1,5 m. Kan bilda rikligt med rotskott. Blad något läderartade, avlångt äggrunda. Bladen
Läs merVikenbjörnbär, ett nytt krypbjörnbär
Vikenbjörnbär, ett nytt krypbjörnbär I Helsingborgstrakten har länge setts ett björnbär som inte riktigt passat in. Här beskrivs det som en ny art av Göran Wendt, en av våra främsta kännare av krypbjörnbär.
Läs merHällristningar i Blekinge Jämjö-Hallarum
Hällristningar i Blekinge Jämjö-Hallarum Jämjö socken, Karlskrona kommun Inventering och dokumentation Blekinge museum rapport 2009:48 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2
Läs merEn liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Läs merArkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.
Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Fornlämning Raä 9. Fastighet: Sjöland 6:1. Socken: Vibyggerå. Kommun: Kramfors. Landskap: Ångermanland. Rapport 2016:11 Ola George 2 Murberget Länsmuseet
Läs merBlåa Sjörundan runt Rönningesjön
TEC Täby Extreme Challenge 21-22 mars, 2009 Banbeskrivning: Blåa Sjörundan runt Rönningesjön Vätskekontroll Tidtagningskontroll Start/mål för blå sjörundan. Mållinjen finns vid tidtagningskontrollen. Banlängden
Läs merBjörnbär är en välkänd bärbuske, åtminstone
Krypbjörnbär i Halland Genom mycket noggranna inventeringar och en hel del detektivarbete har Ulf Ryde lyckats få en i det närmaste heltäckande bild av Hallands alla krypbjörnbär. Han ger goda argument
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merÄlskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Läs merLilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15
Rapport Arendus 2015:16 Lilla Bläsnungs Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Lilla Bläsnungs 1:43 Väskinde socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Läs merUtbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor
Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor I årets första häfte presenterade Torbjörn Tyler utbredningskartor för Sydsveriges skogsfibblor. Här avslutar han med hagfibblorna
Läs merLerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum
634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning
Läs merProjekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merGeologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merUPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
Läs merFörslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Läs merNamn N - Koordinat O - Koordinat Nogranhet Antal Församling Luden johannesört m 3000 plantor Kalmar Luden johannesört
Namn N - Koordinat O - Koordinat Nogranhet Antal Församling Luden johannesört 6603584 1595076 250 m 3000 plantor Kalmar Luden johannesört 6603441 1594690 25 m 90 plantor Kalmar Luden johannesört 6617040
Läs mer, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum
Bilaga 3 Stråkfakta Koordinater anges i RT90. Område 1 Vänersnäshalvön, norra spetsen, Valbergsudden. Beskrivning: Udde med gles till tät vass runt, en del näckrosor. STRÅK NR 1:1 Lutning 1,0 6487974,
Läs merInventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Läs merInventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs merFyndrosor Fyndrosor Veronica Sundman myntade ordet fyndros i mitten av 1980-talet. Det ordet är en bra beskrivning för dessa rosor. De har i allmänhet växt länge på sin fyndplats och är härdiga för sin
Läs merRunt sjön Lago Nahuel Huapi
Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid
Läs merFinns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa
FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade
Läs merInventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Läs merDen 1 april 1976 blev en märkesdag i staden
Tio tyska björnbär på Lucerna Tio björnbärsarter kom i slutet av sjuttio talet med massaved från Tyskland till Lucerna den lilla ön med Västerviks djuphamn. Tre av arterna var tidigare kända från Skåne,
Läs merVÅRDSÄTRA SKOG Vårdsätra skog Hitta hit Tänk på att Skötsel och förvaltning
VÅRDSÄTRA SKOG Promenad på slingrande skogsstigar Välkommen till Vårdsätra skog Vårdsätra skog är en liten och vacker skog i södra Uppsala. Skogen ligger nära bebyggelse och är ett fint friluftsområde
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs merHus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merGummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Läs merSmå barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon
Läs merEn ny miljöstation vid Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merVäxtpärm Rhododendron
Sida 1 av 9 Växtpärm Rhododendron Här har jag samlat mina favoriter bland den fantastiska växtgruppen Rhododendron. Det är sorter som är beprövade och som håller ett väldigt högt prydnadsvärde. Priser
Läs merInventering i östra delen av detaljplansförslag för bostäder, Kårevik - med fokus på västkustbjörnbär, knutört och jungfru Marie nycklar
Inventering i östra delen av detaljplansförslag för bostäder, - med fokus på västkustbjörnbär, knutört och jungfru Marie nycklar Beställare: Exark Arkitekter Terrassgatan 5 411 33 Göteborg Beställarens
Läs merOrsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl.
Arkeologisk utredning, steg 1 Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl. Orsa socken och kommun. Inför planerad nedläggning av jordkabel i anslutning till vindkraftetablering. 2014 Arkivrapport dnr 57/14 Greger
Läs merPM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN PM 2018-03-09 Andreas Malmqvist och Jens Morin Uppdragsgivare Höörs kommun Samhällsbyggnadssektor, Strategiska enheten Box 53 243 21 Höör Uppdragsgivarens
Läs merPETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merTorshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3
Läs merAnvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning
Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats
Läs merARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merVA i C.H:s gata i V-ås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:46 VA i C.H:s gata i V-ås Förundersökning i form av en schaktningsövervakning RAÄ 232 Carl Hennings gata Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Läs merBergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen
426-30 1 (6) Datum 2015-09-10 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet DP Smögen- Torbjörn Gustafsson Dokumenttyp PM Torbjörn Gustafsson Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merHällristningarna Raä 130 och 392 samt två nyfynd i Hemsta hage, Boglösa socken Uppland
Hällristningarna Raä 130 och 392 samt två nyfynd i Hemsta hage, Boglösa socken Uppland Redogörelse över ny dokumentation 2009 utförd av Sven-Gunnar Broström BOTARK-RAPPORT 2011-06 Redogörelse över ny dokumentation
Läs merRapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad
Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den
Läs merMarielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi
Marielund 3:2 Särskild utredning Nättraby socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 2 Fältarbetets genomförande...
Läs merPM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,
Läs merEn gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Läs merFörslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området
Förslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området Spirea japonica Manon dvärgpraktspirea Rundad buske med karminrosa till mörkt rosa blommor som skiljer sig genom sina kraftigt röda
Läs merKräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Läs merUltuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll
Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik
Läs merRestaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.
Läs merRunnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll
Läs merBFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011
Botaniska Föreningen i Västmanlands län ~ 1 ~ 2011-08-13 BFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011 Knepiga arter Bengt Stridh Den här gången skriver jag lite reflektioner utifrån mina egna erfarenheter
Läs merNaturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun
Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun Datum 12 juli 2012 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Pauline Svensson) Konsult Melica
Läs merUfs. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN. Prenumerationsärenden
Nr 212 Ufs Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN Ansvarig utgivare: Sjökartedirektör ÅKE MAGNUSSON Redaktör: Sjökapten SVANTE HÅKANSSON Redaktion Prenumerationsärenden
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merStrandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.
Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merÖ HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA
fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna
Läs merHarbo - Eklunda. Ett gränsmärke. Dokumentation av en nypåträffad fornlämning. RAÄ 260 Harbo-Eklunda 1:11 Harbo socken Västmanland. Christina Svensson
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:26 Harbo - Eklunda Ett gränsmärke Dokumentation av en nypåträffad fornlämning RAÄ 260 Harbo-Eklunda 1:11 Harbo socken Västmanland Christina Svensson Innehållsförteckning
Läs merSvensk Botanisk Tidskrift 103(6): (2009) Kom på konferens! (se sidan. Följ med till Bornholm! Se sidan
Svensk Botanisk Tidskrift 103(6): 273 336 ISSN 0039-646X, Uppsala 2009 INNEHÅLL 273 Ordföranden har ordet: Det lider mot jul 274 Olsson, G: Leka med växter (Playing with plants) 279 Ryde, U: Krypbjörnbär
Läs merSTENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Läs merKv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merKartering Sör Salbo bytomt
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:73 Kartering Sör Salbo bytomt Arkeologisk särskild utredning RAÄ 412:1 Sör Salbo 12:2, 12:5 Västerfärnebo socken Västmanland Örjan Hermodsson Innehållsförteckning
Läs merInledande inventering av planområde inom Viggbyholm
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer
Läs merRapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning. Brokind 1:111. RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län.
Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning Brokind 1:111 RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merPM Trädinventering utmed linbanans sträckning från Lindholmen till Wieselgrensplatsen
PM Trädinventering utmed linbanans sträckning från Lindholmen till Wieselgrensplatsen Medverkande: Ida Brogren, planarkitekt, AL Studio AB Janna Bordier, planarkitekt, Norconsult AB Maria Mansfield, planarkitekt,
Läs merUtan kollegors argusögon står man
Två nya medlemmar av den svenska floran: engelskt björnbär och skuggbjörnbär För omkring trettio år sedan kom åtskilliga björnbärsarter till Sverige från kontinenten med obarkat stormvirke. En del av dem
Läs merFlytsvaltingen i Hängasjön
PARNASSIA 2007:1 1 Flytsvaltingen i Hängasjön BERTIL MÖLLERSTRÖM Det började skymma och jag var ganska trött efter en lång cykeltur genom några rutor i nordöstra hörnet av mitt inventeringsområde. En alltför
Läs merKabeldragning vid Väversunda
Rapport 2013:61 Arkeologisk förundersökning Kabeldragning vid Väversunda Intill RAÄ 23, 31 och 32 Väversunda 5:12 och 21:2 Väversunda socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren
Läs merSvartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
Läs merWord Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.
Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger
Läs merTerminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2
Terminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2 Rapport 2017:155 Arkeologisk utredning steg 2, 2017 Skåne, Trelleborgs kommun, Kyrkoköpinge socken, Mellanköpinge 1:21 och Terminalen 1, Kyrkoköpinge 10:1 Magnus
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merMilstolpar i Upplands-Bro
Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka
Läs merCRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.
fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,
Läs merfastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.
Läs mer5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
Läs mer