Programrådet för regionalstatistik

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 1(10) Programrådet för regionalstatistik Minnesanteckningar från möte den 26 april 2007 Närvarande medlemmar Bengt Dahlgren, ordförande, länsstyrelsen Värmlands län Christina Christiansson, Västra Götalandsregionen Einar Holm, Umeå universitet Ulla Jonson, Gävle kommun Jimmy Lindahl, Linköpings kommun Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Karin Nyqvist, Sveriges Kommuner och Landsting Wolfgang Pichler, Glesbygdsverket Annette Rydqvist, Boverket Bo Wictorin, NUTEK (efter lunch) Gunnel Bengtsson, SCB, MP-avdelningen Inger Eklund, SCB, RM-avdelningen Lars Melin, SCB, NA-avdelningen Anna Wilén, SCB, BV-avdelningen Sekretariatet Jörgen Fagerlund, SCB, RM/REN Marie Haldorson, SCB, RM/RU Karin Hedeklint, SCB, RM/REN Kersti Leary, SCB, RM/REN Leif Norman, SCB, RM/REN Övrig deltagare Marianne Eriksson, SCB, MR/REN (punkt 6-8) Carl-Gunnar Hanaeus, SCB, NA/FRS Bo Justusson, SCB, RM/REN (punkt 6-8) 1. Mötets öppnande och fastställande av dagordning Bengt Dahlgren hälsade alla välkomna, förklarade mötet öppnat och dagordningen godkändes. 2. Presentation av rådsmedlemmarna Karin Nyqvist, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för ekonomi och styrning, deltog i rådet för första gången. Övriga ledamöter presenterade sig. Ny medlem i rådet är även Bo Wictorin, Nutek, som anslöt efter lunch.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 2(10) 3. Genomgång av minnesanteckningar från föregående Programråd Inga invändningar fanns mot minnesanteckningarna. 4. Genomgång av minnesanteckningar från seminariet om omvärldsbevakning och reflektioner/erfarenheter från seminariet Inga invändningar fanns mot minnesanteckningarna. 5. Översyn och förändringar av programråden, kommentarer till utskicket till programråden Inger Eklund berättade att en översyn av SCB:s programråd gjorts och att de tretton tidigare råden slagits ihop till nio. Minskningen av antalet råd har skett genom sammanslagningar av råd, vissa av dem har redan tidigare haft gemensamma möten eftersom arbetsområdena delvis har varit desamma. Vidare presenterades det utskickade materialet bestående av SCB:s årsredovisning, budgetunderlaget , arbetsplan, SOS-rapport och brev från GD. Inger meddelade även att SCB:s styrelse har ersatts av ett insynsråd, där representationen är liknande den i styrelsen. Marie Haldorson undrade i vilken utsträckning regionala frågor tas upp i de övriga programråden. Anna Wilén svarade att BV-avdelningen tidigare hade fem råd men att de nu minskat till tre, vilket innebär att råden fått ett bredare perspektiv. I råden är frågor om utökade urval i ULF (Undersökningen om levnadsförhållanden) återkommande. Avdelningen försöker tillgodose behoven av mer finfördelad statistik, fokus ligger dock ej på det regionala. Lars Melin, NA-avdelningen, berättade att när det gäller arbetsmarknaden och RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) finns den regionala aspekten med. I råden för den ekonomiska statistiken tas den regionala dimensionen upp i mycket begränsad utsträckning, berättade Gunnel Bengtsson, MP-avdelningen. Det förs inga diskussioner om regionalräkenskaperna, utan det är det nationella som står i fokus. Ett nytt programråd inom avdelningen täcker ett större statistikområde än tidigare och i detta råd finns bland annat ITPS och Sveriges Kommuner och Landsting med. Christina Christiansson betonade att den regionala dimensionen blir allt viktigare när regionerna blir allt större. Som exempel lyfte hon fram att statistik för Västra Götalandsregionen har samma medelvärden som riket. Bengt Dahlgren hade gått igenom det material som skickats ut före mötet och kunde konstatera att anslaget för jämställdhetsstatistik har ökat. Anna Wilén meddelade att det inte handlade om ett ökat anslag utan att statistik över jämställdhet och integration har slagits ihop. Hon tillade dock att ambitionen är att öka tillgängligheten inom båda områdena. Bengt drog, utifrån skriften Året som gått, slutsatsen att det verkar som om SCB har medflyt och att det måste vara roligt att arbeta på verket. Inger menade att anslagstillskottet för den ekonomiska statistiken visar att det SCB gör är viktigt.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 3(10) 6. Utredningen om den regionala officiella statistiken Inger berättade att Rådet för den officiella statistiken (ROS) tillsatt en arbetsgrupp för att se över vilken officiell statistik som finns på regional nivå. Arbetsgruppen, där åtta myndigheter ingår (SCB, SIKA, BRÅ, STEM, ITPS, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Skolverket), ska ta fram en samlad bild av utbudet och användarnas behov av regional officiell statistik och man ska urskilja de områden där tillgång och behov inte stämmer överens. Man ska också identifiera vilka åtgärder som är de viktigaste för att öka statistikens användbarhet i relation till användarnas behov. Till uppgiften hör även att undersöka möjligheten till ökad samordning mellan olika statistikdatabaser med regional statistik. De första resultaten av arbetet ska presenteras i en delrapport under hösten Inger menade att samhället och behovet av regional statistik har förändrats sedan avgränsningen av den officiella statistiken gjordes, i samband med statistikreformen i mitten av nittiotalet. Hon tillade att om andelen statistik fördelad på den regionala dimensionen ökar kan det behöva göras på bekostnad av andra variabler. Karin Nyqvist menade att det är svårt att få en bild av användarnas behov. De slutsatser SKL har dragit är att användarna främst önskar förbättringar i statistikens aktualitet, dvs. att framställningstiden ska blir kortare. Statistikens aktualitet, samt dess tillgänglighet och överblickbarhet är sådant som programrådet även tidigare har påpekat för ROS via en skrivelse ( ). Jimmy Lindahl, Linköpings kommun, och Ulla Jonsson, Gävle kommun, har båda indirekt tillgång till raps och ansåg att den riktade pendlingen och den riktade flyttningen, som finns där, är extra värdefull att studera. För en enskild kommun är raps dock för dyrt. Ulla beklagade sig över att AMS inte har någon databas att hämta data ur. Christina sa att det kan vara svårt att hitta i de olika databaser som finns, särskild de hon sällan använder. Hon menade att det finns ett behov av att statistik finns lättåtkomlig och såg gärna att SCB underlättade detta. Det finns behov av lättåtkomliga system för jämförelser av regioner och kommuner. Det skulle effektivisera kommunernas och regionernas analysarbete mycket. Wolfgang berättade att Glesbygdsverket har en egen databas med mikrodata från SCB. Beställningar görs idag för olika statistiska uppgifter, vilket medför stora administrativa kostnader. Mona-databasen kan vara ett alternativ och en förbättring i många avseenden men det finns vissa problem vad gäller dataöverföringen av stora mängder data. Detta medför att Glesbygdsverket i dagsläget tyvärr måste bortse från denna lösning. Därför ser han gärna att SCB erbjuder mer stöd avseende Mona. Annette Rydqvist, Boverket, såg gärna en utveckling av den regionala statistiken i GIS-format. Ett problem som flera ledamöter lyfte fram var ändringar i de administrativa indelningarna, som kommundelningar och att kommuner byter län. Det uppstår då brister i tidsserier på kommunnivå. För att underlätta detta ser man gärna att SCB i sina databaser tillhandahåller tydligare definitioner bakåt i tiden. Man vill även att indelningarna samordnas över tiden, gärna enligt aktuell indelning.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 4(10) Till sist påpekade programrådet att arbetsgruppen för den regionala officiella statistiken gärna får ta del av minnesanteckningarna från rådets tidigare möten, eftersom detta är en fråga som ständigt diskuteras på deras sammanträden. Rådet önskar även fortlöpande information från arbetsgruppen och är öppen för ett fortsatt utbyte i den här frågan. 7. Gränsregional statistik Carl-Gunnar Hanaeus inledde med att berätta om bakgrunden den till det nordiska gränsregionala statistiksamarbetet. I Öresund byggdes en gränsregional databas upp med en mängd olika statistik om befolkning, näringsliv, arbetsmarknad m.m. I samband med detta samarbete utvecklades en helt ny statistik om gränsöverskridande arbetspendling. Denna produkt blev en viktig del i statistiksamarbetet och dess krav på nära kontakter mellan statistikmyndigheterna står som en särskild symbol för det gränsregionala samarbetet. I ett senare skede en bit in på 2000-talet utvecklades den gränsöverskridande pendlingsstatistiken till att omfatta inte bara pendlingen över Öresund utan mellan hela Sverige och Danmark. Då tillkom också den Nordiska pendlingskartan på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Den tas fram genom ett samarbete mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Parallellt med pendlingskartan utvecklades också en gränsregional statistik mellan Västra Götalandsregionen och Östfold fylke i Norge. Det är av stor vikt att man gör statistiken jämförbar mellan länderna och därför innebär dessa samarbetsprojekt att det skapas nya kunskaper om de skilda ländernas statistikprodukter på olika områden. För att få fram statistik om just gränsöverskridande arbetspendling krävs ett väl utvecklat samarbete, där data skickas mellan länderna. I alla de berörda länderna utgår man från skattemyndigheternas lönekontrolluppgifter. Om statistik om arbetspendling över riksgräns integreras i den officiella registerbaserade sysselsättningsstatistiken kommer några kommuner att få en helt annan bild av sin sysselsättning och därmed sin arbetsmarknad. Arbetspendlare som arbetar i Sverige och bor i annat land identifieras genom att de fått en lönekontrolluppgift från svensk skattemyndighet, men saknas i det svenska befolkningsregistret, de ingår inte i populationen för den svenska sysselsättningsstatistiken. Genom att de återfinns i grannländernas befolkningsregister kan man veta från vilket land de pendlar. Tvärtom så identifieras svenska arbetspendlare till annat nordiskt land genom att de har löneinkomst i det landet och återfinns i det svenska befolkningsregistret. När det gäller personer från annat land som haft löneinkomster i Sverige så har SCB identifierat en tredjedel som kommande från Danmark, Norge och Finland. De övriga har okänt bostadsland och därför vet SCB inte heller om de haft löneinkomster i sitt hemland och om deras huvudsakliga arbete bedrivs i Sverige så att de kan klassificeras som arbetspendlare. C-G visade några intressanta resultat av den senaste pendlingskartan. Störst är pendlingen 2004 från Sverige till Norge, följt av pendlingen från Sverige till Danmark. När det gäller flyttningar mellan de nordiska länderna 2004 är strömmarna de omvända: flest flyttar från Norge till Sverige, följt av flyttning från

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 5(10) Danmark till Sverige. En slutsats som eventuellt kan dras är att danskar och norrmän i stor utsträckning bosätter sig i Sverige, men arbetar kvar i hemlandet. Ifall SCB får medel att producera gränsregional statistik så kommer den del som avser arbetspendlare från Sverige till annat nordiskt land, att integreras med den officiella registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, och då främst vad avser sysselsättningsstatistiken. Eftersom de svenska arbetspendlarna identifieras senare än de nationellt sysselsatta kommer RAMS att revideras med ca fem månaders eftersläpning från den ordinarie redovisningen. Den ordinarie publiceringen av RAMS sker i december. I revideringen kan man särskilja de tillkommande arbetspendlarna över riksgräns. Parallellt med revideringen sker en mer fullödig publicering av arbetspendlarna över riksgräns i den gränsregionala statistiken. Sverker Lindblad berättade att förslaget till gränsregional statistik mottagits väl på Näringsdepartementet. Det finns dock inga särskilda medel från Finansdepartementet avsatta för det här projektet, utan medel får, vid ett eventuellt beslut, tas från Näringsdepartementets regionala anslag. Vad som återstår att lösa är också de övriga nordiska ländernas medverkan och finansiering, främst i Norge och Finland. 8. Avgränsningar: tätorter, fritidsområden, arbetsplatsområden och småorter Marianne Eriksson berättade att avgränsning av tätorter, småorter, fritidshusområden och arbetsplatsområden görs vart femte år. Den data som nu presenteras har referensår Sedan det förra referensåret, 2000, hade 50 nya tätorter tillkommit. Antalet tätorter i Sverige blev då 1940 stycken, där 84 procent av landets befolkning bodde. Tätorter i kommuner klassificerade som storstäder, förortskommuner och större städer har i regel haft en befolkningsökning, medan tätorter i glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner har haft en minskning av befolkningen. Jämfört med år 2000 har det tillkommit 397 nya småorter, främst p.g.a. permanentning av fritidshusområden. 152 tidigare småorter räknas inte längre som det p.g.a. att befolkningen understiger 50 personer. 59 småorter har haft en ökande folkmängd och har antingen vuxit ihop med en tätort eller blivit nya tätorter. Av Sveriges totala befolkning bor 3 procent i småorter. Befolkningen boende utanför småorter och tätorter har minskat kraftigt mellan 2000 och 2005, utom i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Västmanlands län. Marianne och Bo vill gärna ha rådets synpunkter på deras planer för fortsättningen av detta projekt. Planerna handlar bland annat om att närmare undersöka orternas bebyggelsestrukter, samt befolkningens kön- och åldersstruktur. De avser även att sammanställa äldre statistik i ämnet, som idag finns spridd i tryckta publikationer. Under 2007 finns planer på att kartlägga grönytor i tätort och eventuellt koppla detta till befolkningsdata. Under 2008 avser de att påbörja en klassificering av tätorter, utifrån ortens karaktär, samt en differentiering av landsbygden.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 6(10) Bo Justusson redogjorde för arbetet med avgränsningar av arbetsplatsområden utanför tätort, där cirka två procent av befolkningen arbetar. Det finns dock vissa svårigheter med att få dessa geografiskt placerade. Arbetsplatskodningen behöver förbättras, exempelvis avseende rörlig arbetskraft. Följande synpunkter framfördes: Kan arbetsplatserna knytas ihop med utsläppsdata? I första hand behövs då en koppling till resvaneundersökningar. Efterlystes även en kartläggning av sociala funktioner, som servicegrad, i tätort. Tätorter är en viktig nivå för många användare. De är ett komplement till NYKO som främst är tillgängligt för kommunen själv och bara för den egna kommunen. Arbetsplatsområden (industriområden, köpcentra,...) är intressanta både utanför och inom tätorter. Ett 30-tal större kommuner kodar in arbetsställen på NYKO för AMPAK m.m. Det är dock ibland svårt att göra inkodning på exakt ett arbetsställe, och ibland verkar rättningar inte att komma in stabilt i systemet. Pendling mellan tätorter är intressant, även för de kommuner som får egna pendlingen via AMPAK, ty det ger en mer detaljerad bild av pendlingen till/från omgivande kommuner. För de kommuner och andra myndigheter som inte har AMPAK är det värdefullt med pendling mellan tätorter. 9. Utvecklingsbehov av den regionala statistiken; tre exempel Bo Wictorin, Nutek, uppmärksammade behovet av en nyansering av den regionala statistiken. Regionala analyser är idag ofta styrda av gamla mönster, vilket till stor del påverkar kvaliteten på exempelvis kommunalplanering. Till exempel kan den kvartalsvisa flyttningsstatistiken vara missvisande, eftersom den kan visa små förändringar, vilka ibland kan sakna betydelse men som ändå tillmäts stor betydelse i kommunerna. Det behövs därför mer analys och ifrågasättande av siffrorna. Ett exempel på utvecklingsbehov av den regionala statistiken är beskrivningen av befolkningens utbildningsnivå. När så många studerar vidare ger eftergymnasial utbildning ingen bra beskrivning av utbildningsnivån i landets olika regioner. Det bör istället undersökas närmare vad som studeras, eftersom det ger en bättre bild av regionens humankapital. Det andra exemplet var att branschindelningen kan vara olika heterogen eller homogen. Bo lyfte fram att maskinindustrin kan vara väldigt olika i Stockholm och Laxå. I det tredje exemplet visade Bo hur flyttningsstatistiken bör förbättras för att ge en bättre bild av orters attraktivitet. Kommunen bör mer koncentrera sig på vilka som

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 7(10) flyttar in i eller ut ur kommunen, istället för att fokusera på antalet. Flyttningsdata kan exempelvis kopplas till sysselsättningsgrad och därmed visa om flytten gjordes i samband med byte av jobb, påbörjade studier etc. Flyttdata skulle även kunna kopplas till studier av familjesituation. Bengt menade att yrkesstatistiken är underutnyttjad i den regionala planeringen. Det är ett problem att statistiken är olika fint fördelad i privat och offentlig sektor. Einar sa att utbildningsinriktningen är viktig, men efter några år i arbetslivet tar i regel yrkeserfarenheten över och utbildningen har inte längre samma betydelse. 10. SCB:s planer för den regionala statistiken 2007 och uppföljning av planerna för 2006 RM-avdelningen RM-avdelningen har under det gångna året publicerat geografiska avgränsningar och fortsätter med vidare bearbetningar under innevarande år. Leveranser av data till EU-projektet Urban Audit har inletts och beräknas vara färdiga efter sommaren. Avtal för planeringsportalen har skrivits inom konsortiet. En översyn av kvaliteten hos de kommunala energibalanserna har gjorts och möjligheten att göra egna tabelluttag ersätts med fasta tabeller. Förordningen om lägenhetsregistret som kom i mars ger förutsättningar att uppfylla EU:s krav på en census Avdelningen ska svara på Ansvarskommitténs remiss om nya regionindelningar. En översikt av statistikpaketen, avseende utbud och efterfrågan, ska göras. NA-avdelningen: Avdelningen har inte några särskilda övergripande planer för regional statistik, utan att detta ingår i åtaganden för respektive produkt. Det avdelningen har tagit på sig att göra under 2006 har också gjorts. Avdelningen ska under 2007 koncentrera sig på SCB:s övergripande utvecklingsprojekt. Det innebär att övrigt utvecklingsarbete begränsas till ett fåtal projekt, bland annat: - Intern översyn - Näringslivsindelning - Beskriva företagandet i glesbygd - Utveckla den gränsregionala statistiken - Förkorta framställningstiden för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) - Bearbetning av företagsregistret, avseende rörligheten på arbetsmarknaden - Översyn av AKU, tillsammans med AMS, avseende möjligheten att öka urvalet där, vilket kan leda till förbättringar av den regionala analysen. BV-avdelningen Avdelningen har ett nära samarbete med enheten för regional uppdragsverksamhet (RM/RU) Under 2006 gjordes inga större utvecklingsinsatser inom det regionala området. Eftersom 2006 var valår, har mycket valstatistik tagits fram.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 8(10) Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) genomgår en EU-anpassning. Vid halvårsskiftet 2007 tar SCB över Integrationsverkets databas Stativ, som görs tillgänglig via MONA (Microdata on line access). Viss statistik och analysverksamhet förs också över till SCB. En arbetsplan för avdelningens anslagsbaserade arbete under 2007 delades ut till rådet. MP-avdelningen Avdelningen har inte någon särskild regional plan. Det regionala perspektivet är istället inbakat i produkterna. Under 2006 och 2007 har avdelningen genomfört åtgärdsplanen för den ekonomiska statistiken. Regionalräkenskaperna finns nu även i fasta priser. I samarbete med Rådet för kommunala analyser (RKA) har de i åtta kommuner genomfört försök med att ta fram räkenskapssammandrag snabbare. Från årsskiftet 2008 tar avdelningen över ansvaret för landstingens ekonomiska statistik, från Sveriges Kommuner och Landsting. 11. Information från rådsmedlemmarna Näringsdepartementet En analysgrupp för regional utveckling har tillsats, i vilken bland andra SIKA, Nordregio, ITPS och Nutek ingår. Regionala representanter ingår i en referensgrupp. Gruppen ska titta på tvärsektoriella analyser där bland annat infrastruktur samt natur- och kulturmiljö kommer att ingå. Gränsöverskridande aspekter kommer också att behandlas. Landsbygdsstrategi, i vilken tätortsdata kommer att användas. Information om att Nordregio har skrivit en ny rapport om den regionala utvecklingen i Norden ur ett EU-perspektiv. Boverket Regionala analyser av bostadsmarknaden, tillsammans med länsstyrelserna Indikatorer för integration och segregation samt för ungdomars boende Planeringsportalen Rapport om etniska hierarkier i boendet SCB:s enhet för Regional uppdragsverksamhet (RM/RU) Regionala dagar tillsammans med Region Skåne i april 2008 Gävle kommun SCB:s medborgarundersökning under hösten 2007 Stadsdelen Brynäs ingår i Storstadsutredningen Folkhälsa och miljö är viktiga frågor i kommunen och en tjänst som hållbarhetsutvecklare har utlysts Västra Götalandsregionen En bearbetning av JämIndex har gjorts för regionens 49 kommuner och för Kungsbacka kommun. Den innehåller en rangordning av kommuner per variabel

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 9(10) samt en faktasida per kommun med tidsserier. Rapporten finns på regionens hemsida aspx En broschyr med gränsregional statistik har tagits fram. Seminarium kommer att hållas i september. Planerare från regionens kommuner har genomgått en utbildning i statistik och analys. Som en del i länsstyrelsens projekt för landsbygdsutveckling har statistik per tätort beställts, där tätorterna är grupperade i tre grupper. Linköpings kommun Kommunen deltar i Storstadsprojektet Linköping och Norrköping arbetar med en gemensam översiktsplan Studier av framtidens näringsliv pågår, med hjälp av näringslivsindikatorer. Samarbete inom länet. Glesbygdsverket Verket har erhållit ett fullspäckat regleringsbrev och mycket kraft läggs på att följa detta. Undersökning av företagande i landsbygd/glesbygd, med inriktning på solo- och mikroföretag Deltagande i ett, av Nutek samordnat, projekt om integration i landets kommuner Uppföljning av arbetet med Mål 2-öar Stöd till Jordbruksverket, ITPS och STEM Umeå universitet Vetenskapsrådet uppmärksammar longitudinella individdatabaser, vilka kan användas för att skapa starka forskningsmiljöer. De försöker karaktärisera platser och arbetsställen utifrån hur avstånd har olika betydelse för individer och företag, över de administrativa gränserna. Tillsammans med VINNOVA tittar man på lokala förutsättningar för tillväxt. Sveriges Kommuner och Landsting SKL och RKA har påbörjat ett samarbetsprojekt som går under benämningen "Öppna jämförelser". Målsättningen med projektet är att ta fram resultats- och kvalitetsinriktade indikatorer för alla verksamhetsområden inom kommun och landsting. Indikatorerna kommer sedan att läggas in i Kommundatabasen så att kommuner och senare landsting kan jämföra sig med varandra. Nutek Framtidens näringsliv Hälso- och sjukvård Ansvarsutredningens remiss Analys i storstadsprojektet, bland annat avseende tillgänglighet, infrastruktur och integration ur ett tillväxtperspektiv Företagsenkät raps

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN MINNESANTECKNINGAR 10(10) Länsstyrelsen Värmland Det går bra för länet av tre orsaker: - Det går bra för hela landet - Närheten till Norge - Länet arbetar mer systematiskt med tillväxtfrågor Länsstyrelsen har fått en remiss från Norge, angående utbyggnaden av Gardemoen. Det visar på att Värmland ingår i en gränsöverskridande region. De har även fått en remiss från Landsbygdskommittén. Bengt tyckte dock att det var trist att landsbygden ses som något självständigt, som inte hänger ihop med resten av landet. Sambandet mellan landsbygden och staden bör studeras mer. Handeln har blivit en allt viktigare bransch i länet. Projektet Ungdom och tillväxt, där ungt entreprenörskap lyfts fram. Två exempel på detta är Communicare och arrangemangsföreningen Galaxen, som arrangerar Arvikafestivalen. Övrigt Rapporten SCB:s regionala statistik i ett fyrtioårsperspektiv, 2006:1 delades ut (ingår i serien Bakgrundsfakta till regional-och miljöstatistik). 12. Nästa möte Bengt förklarade mötet avslutat. Nästa möte blir onsdagen den 31 oktober.