Rapport från medborgardialog om kvaliteter i Ursviks Västra delar. I en stad finns det något unikt, ungefär som Eiffeltornet i Paris

Transkript

1 Rapport från medborgardialog om kvaliteter i Ursviks Västra delar I en stad finns det något unikt, ungefär som Eiffeltornet i Paris

2 Rapporten är producerad av NAI Svefa på beställning av Sundbybergs kommun. Rapportskribent: Kristina Sandberg, Samhällsbyggnadskonsult NAI Svefa AB Rapportbeställare: Anna Sahlin, projektledare Sundbybergs kommun 2

3 INLEDNING Sundbyberg är en av Sveriges snabbast växande kommuner sett till antal invånare samtidigt som kommunen är den minsta till ytan. Ett av kommunens största bostadsutvecklingsprojekt är Ursvik som byggs mellan Lilla Ursvik i öst och Kymlingelänken i väst och ramas in av Igelbäckens naturreservat och Enköpingsvägen. Området väntas vara fullt utbyggt runt år 2026 med ca Ursviksbor. Detta kan jämföras med Sundbybergs centrala delar som i dag har invånare. Ursviks västra delar är den sista planeringsetappen som bland annat kommer inrymma tvärbana, torg med handel och sammanlagt ca 3500 bostäder. När politikerna gav uppdraget att starta upp planeringen av Ursviks västra delar i september 2011 ingick att göra detta i samverkan med markägare, marknaden och medborgarna. Därför höll Sundbybergs stad medborgardialoger den 18e och 26e september 2013 i Älvkvarnsskolans matsal. Dialogen riktade sig till alla som redan bor i Ursvik och de som är intresserade av att flytta dit och handlade om vilka kvaliteter som är viktiga att planera för i området. I Ursvik bor idag många barnfamiljer och därför är det aktuellt att ställa frågan även till barnen om vad de tycker om ett mer stdsmässigt Ursvik och vilka kvaliteter som är viktiga för dem i deras vardag. Kommunen träffade elevråden från Älvkvarnsskolan som i sin tur hade pratat med sina egna klasser om kvaliteter i Ursvik och om vad en stad egentligen är. På så sätt har dialogen samlat upp idéer, tankar och förslag från ca 500 barn från årskurs 1-7. Dialogmötena inleddes med en presentation av arbetet med Ursvik fram till idag och vad som planeras i Ursviks västra delar. Därefter hölls diskussioner i smågrupper och därefter i helsal för att berätta vad smågrupperna kommit fram till. Dialogdeltagarna antecknade själva vad som sas i mindre grupper för att undvika misstolkningar. Diskussionerna på både dialogerna och elevrådsmötena var intensiva och tankvärda och detta är en rapport som sammanfattar hur det bjöds in till dialogen, vad som informerades om, och vad som diskuterades om kvaliteter i Ursviks västra delar. Dialogen återkopplas dels genom denna rapport men också i samrådsprocessen som inleds i början av Då kommer de idéer och tankar från dialogen som tagits med i planeringen att redovisas och det ges möjlighet att återigen vara med och påverka och bidra med synpunkter, tankar och idéer. Bilden visar programområdet för Ursviks västra delar från väst 3

4 VÄLKOMMEN PÅ DIALOGMÖTE När ett område utvecklas och nya bostäder ska till finns det många människors åsikter som är viktiga för att utbyggnaden ska bli så bra som möjligt. Till exempel är människor som redan bor i området bra kunskapskällor om hur området fungerar och vad som kan förbättras. Förväntningar och kunskap om önskad livvstil i det blivande området hos människorna som är intresserade av att flytta in är ovärderlig input för att skapa ett område att trivas i. I Sundbyberg flyttar de flesta till nya bostäder inom kommunen. Därför var det viktigt att rikta kommunikationen om dialogen till hela kommunen, då många är potentiella Ursviksbor någon gång i framtiden. Redan första veckan i juli infomerar staden om att det kommer hållas dialogmöte i september 2013 om kvaliteter i Ursviks västra delar. Informationen släpptes på kommunens hemsida och i samband med den årliga Ursviksdagen. Därefter har dialogen kommunicerats i lokaltidningen via annonser, utskick i brevlådan till ca 3000 brevlådor i Ursvik, Spånga, Rinkeby, Solna, Bergshamra och Hallonbergen. Därtill har dialogen kommunicerats via facebook och genom utskick till områdets idrottsföreningar med uppmaning att informera sina medlemmar. Skolorna i Ursvik har engagerat sig i dialogen och gjort kontinuerliga utskick till föräldrar med barn i alla åldrar i och utanför Ursvik. Då Ursvik är granne med Stockholm bjöds även politiker, fastighetsägare och utvalda föreningar i Rinkeby allé och Järvafältet in för att delta i dialogen om Ursvik. 4

5 DE VÄSTRA DELARNA OCH PLANPROCESSEN På dialogmötena gavs en bakgrundsbeskrivning av projektet, planprocessen och viktiga knäckfrågor av projektledaren för Ursvik, Anna Sahlin och ansvarig planarkitekt Anneli Eskilsson. Strategisk arkitektur, som på uppdrag av markägarna, har uppdraget att skissa på förslag till utbyggnad av området i området visade hur visionsskisserna ser ut just nu och sammanfattade skisserna i en animerad film. Ursviks västra delar är del 2 av 2 utbyggnadsetapper av Ursvik. Stadsdelen planeras för att bli mer stadsmässig med högre och tätare bebyggelse. Syftet är att skapa ett varierat bostadsutbud och en gen och smidig kollektivtrafik. Syftet är dessutom att skapa förutsättningar för handel, kommunal- och kommersiell service. Genom att bygga koncentrerat inom de västra delarna av Ursvik kan fler få tillgång till grönområdena i Milot och Igelbäckens naturreservat. Området planeras för varierad upplåtelseformer, det vill säga både hyresrätter och bostadsrätter. Boenden planeras att variera i storlekar så att när livet förändras finns möjlighet att flytta inom området. Att kunna göra boendekarriär inom det område man bor i är en eftertraktad kvalitet i Sundbybergs stad. En bro i Ursviks västra delar kommer att länka ihop Ursvik i väster med Rinkeby. Bron är en förutsättning för att tvärbanan ska dras genom Ursvik och en nödvändig länk mellan Stockholm och Sundbyberg. Bron kommer trafikeras av gående, cyklister och kollektivtrafik. Planeringen av Ursvik startades upp runt 2001 och har arbetats med i olika omgångar. Det finns en fördjupad översiktsplan 2003 för området som visar på att en mer stadsmässig karaktär bör utredas vidare i planeringsarbetet. Vi är här Fördjupad översiktsplan Program Detaljplaner Bygglov Byggstart Nu befinner sig planeringen i ett programskede där inriktningen som beslutats i den fördjupade översiktsplanen utreds vidare. I programarbetet som pågått hittills har analyser visat att marknaden inte mäktar med en kontorsskärm mot Ulvsundaleden och därför kan inte visionen om ett boende - en arbetsplats genomföras. Däremot visar en handelsutredning att det finns förutsättningar för gym, matbutik, restaurang och café. I programarbetet träffar kommunen medborgare, intressenter, och andra berörda för att diskutera utvecklingen av Ursvik i ett tidigt skede och där kommer dialogerna som redogörs för här in i planeringen. Nästa gång medborgarna involveras är i programsamrådet som kommer hållas i början av år En annan viktig samarbetspartner är SL eftersom tvärbanan planeras dras genom området. Efter programfasen inleds detaljplanearbetet. En detaljplan är juridiskt bindande och är det första dokumentet som tas fram i planeringsprocessen med juridisk verkan. Därefter kommer bygglov, som också är juridiskt bindande, när det har getts startar byggprocessen. 5

6 FOKUSPUNKTER I PROGRAMMET FÖR URSVIKS VÄSTRA DELAR Programarbetet med Ursviks västra delar utgår från fokuspunkter som står inför utredning och analys. Några av punkterna ses som knäckfrågor tillsammans med en attraktiv kollektivtrafik i området. Dessa är de viktigaste fokuspunkterna. Integration med stadskärnan och Stockholm Stadsdelens entréer och utfarter Mötesplatser, offentliga rum och relationer mellan målpunkter som Milot, torget, grönytor och naturreservatet. Arbetsplatser Hantera störningar, buller- och luftmiljön Öppet dagvatten Servicefunktioner och dess placering Förskolor, skolor, kultur-och fritidslokaler och äldreboende Topografiska förutsättningar och gestaltning Lokalgata till Kista och bro över Ulvsundaleden Utvecklingstankarna kring förslaget summeras i en schematisk bild uppe till höger. Bilden visar hur området ska kopplas ihop med övriga stadsdelar, grönstrukturen och placeringen av kommunalservice. UTBYGGNADSORDNINGOCH PLANE- RINGSETAPPER I programskedet analyseras hur vidare planering ska gå till om programet godkänns av de beslutande politikerna i kommunen. Utbyggnadstakt och planeringsordningen i Ursviks västra delar illustreras i bilden nedan. Första detaljplaneetapperna kommer att vara torget som innehåller matvarubutik, bostäder och hållplats för tvärbanan. I detaljplan två planeras aktivitesvallen som skyddar området från buller och skolan. Därefter planeras de kringliggande bostadsområdena. Tanken bakom utbyggnadsordningen är att den service som saknas i området idag ska kunna komma till fortast möjligt. Många Ursviksbor har uttryckt avsaknaden av en större matvarubutik i Ursvik. Vid torget ska även finnas möjlighet för restaurang och café samt butiksutrymmen. Det är också viktigt att tvärbanans olika delar prioriteras i planläggningen för att SL ska kunna ha tvärbanan i drift till år 2019 som de själva har beslutat. 6

7 DIALOGMÖTE FÖR ALLMÄNHETEN På dialogerna den 18e respektive 26e september diskuterades olika kvaliteter i Ursviks västra delar. På båda mötena var kollektivtrafiken, idrotten, gatuutformning, service, handel, Milot och bilberoende i fokus. På dialogerna blandades diskussionerna med frågor som ställdes till både tjänstemän, politiker och representanter för markägarna. Diaslogen hölls dels i helsal dels i mindre grupper och mötesdeltagarna dokumenterade själva dialogen i smågrupper för att säkerställa att åsikterna formulerades och på rätt sätt. Nedan kommer dialogen att presenteras i underkategorier för att skapa en lättillgänglig helhetssyn på de åsikter som utbyttes på dialogerna Kollektivtrafiken och tvärbanan Idag går buss 504 till och från Ursvik med kvartstrafik. Det upplevs som alldeles för sällan och bussarna är ofta överfulla. Det största problemet är att bussarna inte dyker upp eller plötsligt ställs in. Medborgardialogen identifierade behov om buss till Kista med anslutning till pendeltåg norrut samt ökad turtäthet på 504 med en förlängning till Rissne. På dialogerna presenterade kommunen hur de tittade på nya busslinjer att förhandla om med SL. Exempelvis fanns tankar om buss både till universitetet och Kista. För att göra pendligen ännu smidigare i Ursvik behövs en maskin/butik där Ursviksborna kan ladda accesskort. Kommunen informerade att SL planerar för att tvärbanan ska börja byggas år 2016 och är tänkt att vara i drift år Beslutet om, när och var tvärbanan ska byggas ligger till syvene och sist på SLs politiska styrelse. Sundbyberg, Sollentuna och Stockholm har gått samman och uppvaktat SL med syfte att tidigarelägga genomförandet av tvärbanan. För att förbättra kollektivtrafiken i Ursvik bearbetar kommunen SL från både politiskt och tjänstemannahåll. Cykelns plats i Ursvik Många efterfrågade cykelns plats i Ursvik. Det behövs gena och smidiga cykelvägar för att boende i Ursvik ska kunna välja bort bilen. Det behövs bättre cykelvägar mot Kista och inom Ursvik. Att kunna använda cykeln istället för bilen är viktigt för boende i Ursvik för både hälsa och ekonomi samt för miljön. Cykelvägar behöver kommuniceras på kommunens hemsida. Parkering och trafik Dialogdeltagarna hade olika åsikter om parkering och på bilens roll i staden. Några tyckte att det är viktigt att alla kan parkera minst en bil i området. Ursvik är inte stan och friheten med bil är en kvalitet Ursviksborna valt när de flyttat hit. Andra deltagare tyckte att Ursvik ska undvika att bli en bildominerad stadsdel. En genomgående åsikt var att bilarna som kommer med utvecklingen av Ursviks västra delar behöver ha egna parkeringar för att de inte ska parkera i, de idag, befintliga delarna av Ursvik och skapa trafikkaos. Mötesdeltagarna undrade hur kommunen har tänkt kring p-tal och besöksparkering. Kommunen ska återkomma i samrådsförslaget. Milot och Ursviks motionsområde Milot är ett område som har stor potential att utvecklas enligt medborgarna på dialogen. De har tidigare hört planer på att kommunen ska anlägga både ridanläggning och fotbollsplan i området. På dialogen informerade kommunen om att fotbollsplan och ridanläggning ska var på plats redan Dessutom ska de mest risiga byggnaderna på området rivas och de i bäst skick ska bevaras och nyttjas på bästa sätt med syfte att främja friluftsaktiviteter. Många uttryckte att Ursviks motionsområde är viktigt med dess motionsspår, skidspår, mountainbikespår och ridstigar. Milot är inte en planeringsteknisk del av Ursvik västra delar men de västra delarna kommer att anpassas efter Milot och göra Milot mer tillgängligt från sydväst. Milot kommer att fungera som en länk mellan Ursvik och naturreservatet och bidrar med stora kvaliteter varför kommunen har budgeterat för upprustning de närmsta kommande åren. Ursviksborna tyckte att det är viktigt med kontraster mellan olika grönområden och att det är viktigt att Milot behåller en viss skogskaraktär. 7

8 Grönytor Grönytorna i området måste vara varierade och vara mötesplatser för människor i alla åldrar. Parker för barn bör ha staket och många gungor samt skugga där de allra minsta kan vara. På en grönyta föreslogs ett café och på en annan en grillplats. Idag upplevs en brist på gungor och aktivitetsparken är redan full. Driften av parker är oerhört viktigt för att de ska kännas trygga och användas. Parkerna ska vara rena, hela och med belysning. Grönstrukturen i förslaget som visades på dialogen uppskattades då det knöt ihop området från söder till norr. Att samutnyttja platser är platseffektivt men kan vara tveksamt om det fungerar rent praktiskt. Exempelvis för skolor. Grönstrukturen finns även i alléerna i området och frågan ställdes till kommunen när träden på Oxenstiernas allé kommer planteras? Gestaltning Områdets gestaltning är viktig för att Ursviksborna ska trivas och känna stolthet. Efter att ha sett planerna för Ursvik var det flera medborgare som lyfte vikten av att få in vatten i området. Det diskuterades kring hur vattnet kunde dels skapa en identitet för Ursvik genom att synas genomgående i området och ta plats på torget. Vattnet kan även bidra till spontanlek, något som efterfrågas i anslutning till möjlighet för spontan idrott. En annan viktig gestaltningsfråga var att tvärbanestationen bör kopplas ihop med centrum / Ursviks torg på ett bra sätt för att skapa en behaglig och trevlig av- och påstigningsplats. Stad De flesta dialogdeltagarna tyckte att det var positivt att det blev mer stadsmässigt i Ursvik och att det skapades förutsättningar för service, både kommersiell och kommunal. Några kände att staden kanske inte passade in i den karaktär som Ursvik har idag. Flera påpekade att kommunens tidigare vision om att ha många arbetsplatser i Ursvik var bra för att skapa liv och rörelse i Ursvik även på dagtid. Dessutom kunde arbetsplatserna skapa förutsättningar för fler restauranger. Kommunen har utrett kontorsmarknaden och det finns inte förutsättningar för ett större kontorskomplex i Ursvik. Däremot ligger Ursvik i närheten av stora kontor som SEB och större arbetsplatser i Kista, centrala Sundbyberg och Solna. Ett viktigt medskick till den fortsatta planeringen av Ursviks västra delar var att: Om Ursviks västra delar ska bli stadsmässigt måste det finnas balans mellan täthet och utrymme. Möten, liv och rörelse Det behövs fler mötesplatser i Ursvik för alla åldrar. Under rubriken grönytor finns åsikter om att caféer och parker är eftertraktade mötesplatser. Det beövs fler och främst för ungdomar enligt Ursviksborna. Förslag gavs på fritidsgårdar, ungdomscaféer och sportaktiviteter. Alla dessa har inslag av vuxna. Viktiga mötesplatser för barn och vuxna är annars lekparkerna. Ett behov av att kunna träffas i ett mer stadsmässigt sammanhang, exempelvis på restaurang efterfrågades. Kopplingar i och till Ursvik Ursvik behöver kopplas ihop med sin kontext runt omkring. Det finns redan ett samarbetsavtal med Stockholm att bygga en broförbindelse till Rinkeby. Bron är till för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Flera smågrupper tyckte att kopplingen till Rinkeby var en bra åtgärd. En grupp uttryckte oro över närheten och kopplingen till Rinkeby. Ursvik planeras på sikt att även kopplas ihop mot Rissne, centrala Sundbyberg och Kista. Dialogdeltagarna identifierade kopplingen till Rissne och Willys och Hornbach som akut och föreslog någon sorts provisorisk lösning. Om lösningen innebär en bro eller tunnel var av mindre betydelse enligt deltagarna. På sikt är det viktigt att Ursvik kopplas ihop med centrala Sundbyberg, Stockholm och Kista genom gena och praktiska cykelvägar. Det var inte bara kopplingar utanför området som diskuterades. Det är bra att Ursvik hänger ihop med ett gatunät som gör att barn kan gå själva i området till exempelvis skolan och aktiviteter. 8

9 Skola I Ursviks västra delar planeras för flera förskolor och en högstadieskola. Ursviksborna tycker att det är bra med stort utbud av skolor men tycker att placeringen av dessa kan bidra till problem. Hur kan en skola fungera i en stadsmässig kontext? Skolorna behöver stora grönytor som de kan nyttja. Hur kan en smidig hämtning och lämning bli möjlig? För att de ska få så stora grönytor som möjligt föreslås samutnyttjande i det förslag som presenterades på dialogen. Exempelvis kan en skolgård bli park på kvällen. Några tycket att det var bra men att det finns en överhängande risk för vandalisering och nersmutsning. Samarbete Kommunen fick frågan om vilka de samarbetar med i ett planarbete? Ursviksborna kände att det var viktigt att Polisen är med i planeringen för att se till att Ursvik blir en trygg stadsdel. Kommunen samarbetar med många olika intressenter i ett planarbete. I Ursviks västra delar har Stockholms stad, SL, trafikverket och Länstyrelsen varit samarbetsparter. I det fortsatta planarbetet kommer de parter som redan involverats i första utbyggnadsetappen att kontaktas. Bland annat Polisen, brandförsvaret och naturskyddsföreningen. Idrott Diskussionen om idrott och hälsa i Ursvik och Ursviks västra del var central på båda dialogerna. Det kom många förslag på vilka idrotter och anläggningar som behövs i Ursvik. Kommunstyrelsens ordförande och projektledaren för Ursvik berättade att behovsbedömningen av idrottsanläggningar görs i ett serviceprogram. Det programmet baserar sig på befolkningsstatistiken men även en befolkningsprognos som görs fram till år Planeringen av idrottsanläggningar görs utifrån kommunen som helhet och inte stadsdel för stadsdel. Anledningen till det är att hallarna behöver nyttjas i så stor grad som möjligt för att hallavgifterna ska vara fortsatt låga. Dessa förslag till utökade idrottsmöjligheter presenterades på dialogen: Tennisplan Ishall Spolad is på vintern Gym Idrottshall Fotbollsburar *2 Utegym Fotbollsplan i Milot En Fotbollsplan i Ursviks västra delar Aktivitetsparker*2 Simhall Utöver sakförslag diskuterades vikten av spontanidrott i en stadsdel. Parker där spontant spel och lek tar plats och utrymmen, som exempelvis bullervallen, där det går att åka inlines och motionera utan en förening ger stora mervärden. Under rubriken spontanidrott diskuterades även hur området ska uppmana till spontanrörelse i form av bra cykelvägar, motionsspår, nära till skogen, lekplatser och andra ytor som uppmuntrar rörelse och aktivitet. Flera tyckte även att idrott och spontanidrott är en bra mötesplats som också kan gynna integrationen i området och med andra områden. Dessutom kan idrottsaktiviteter bidra till att staden är levande fler timmar på dygnet. Service och handel Service och handel var det mest omdebatterade på båda dialogmötena. Det saknas butiker och restauranger i området och önskelistan på kommersiell service är lång i Ursvik. Dessa behov listades på dialogerna: Pizzeria Bageri Vårdcentral Uteserveringar i stad och i park Apotek affärer/butiker Mataffär Restaurang Sushi 9

10 Förortsmässig etblering Torghandel Tandläkare BVC Pressbyrån Hotell Ett välkommnande centrum Kulturella verksamheter Det fanns även en efterfrågan på kommunal service från dialogdelatagarna: Bibliotek Kulturella verksamheter Fler skolor Sopsortering För att det ska gå att etablera en verksamhet i en bottenvåning krävs insater från flera olika parter. Dels behöver kommunen planlägga så att det finns juridiska möjligheter att etablera verksamhet i en bottenvåning. Därefter måste det finnas intressenter som vill öppna den typen av verksamhet som efterfrågas. Då behövs ett kundunderlag som gör att intressenten inte behöver ta en alltför stor risk. I ett tredje läge måste även fastighetsägaren eller bostadsföreningen vilja hyra ut lokalerna till en verksamhet. Därför är frågan om handel och service komplex i ett tidigt skede i en Det planeras för att skapa förutsättningar för handel och service i Ursviks västra delar. En handelsutredning visar att området kan klara av service runt torget som är den första etappen att detaljplaneläggas. Där ska det finns utrymme för restaurang, matvarubutik och andra butiker. stadsutveckling. Behöver Sundbyberg växa? - Jonas Nygren, Kommunstyrelsens ordförande Läge för att växa Sundbybergs geografiska läge är i grunden ett skäl för tillväxt. Med Sveriges kanske bästa kommunikationer är det svårt att motivera att vi inte utnyttjar dessa positiva förutsättningar och bygger bostäder för fler. Sundbyberg har fem tunnelbanestationer, bussar, tvärbana, pendeltåg, fjärrtåg, gångavstånd till Bromma och 25 minuter till Arlanda. Ovanpå de goda kommunikationer vad gäller biltransporter. Det är klimatsmart att växa i en miljö där det redan finns god kollektivtrafik. Bättre offentliga miljöer När vi växer får vi in exploateringsintäkter som innebär att vi kan rusta våra parker, göra nya parker, rusta gatumiljöer och torg, helt enkelt förbättra våra offentliga miljöer. Satsningar på kultur och fritid När vi blir fler skattebetalare får vi möjlighet att göra satsningar inom kultur och fritidsområdet. Då kan vi bland annat bygga ut simhallen, bygga nytt ridhus, nya idrottshallar som vi inte skulle haft möjlighet att göra om vi inte växte. Skola och kommunal service När fler är med och delar på kostnaden för att driva kommunen uppnår vi driftfördelar. Det gör att det finns pengar över till annat. Exempelvis fler lärare i skolan. Några påpekade att det behövs en balans mellan den täta staden och service gentemot Ursvik i det fria. Det vill säga att utrymme också är en viktig kvalitet i ett sådant läge. Endel menar att de hade valt att bo centralt om de efterfrågade stadskvaliteter. I samband med diskussionen om service, handel, bättre kollektivtrafik och kultur- och idrottsverksamheter blev det även aktuellt att diskutera hur stort Ursvik ska bli. Frågan ställdes om hur många som ska bo i Ursvik och varför Ursvik behöver växa? 10

11 DIALOG MED ELEVER PÅ ÄLVKVARNSSKOLAN Sundbybergs kommun träffade elevråden på Älvkvarnsskolan och pratade om vad som är bra och dåligt i Ursvik idag och vad de önskar sig i framtiden. Eleverna pratade även om vad som kännetecknar en stad. Elevråden är uppdelade efter årskurs 1-3 och 4-7. Varje klass är representerade via ett eller två ombud som pratade med sina klasser innan mötet om frågor kring Ursvik idag och i framtiden. På dialogen med kommunen framfördes klassernas olika åsikter. På mötet närvarade en pedagogisk resurs i form av biträdande rektor tillika elevrådsansvarig. Här kommer en sammanfattning om Barnens dialog om Ursvik. Handel kläder. Kista är en bra förebild när det kommer till affärer, där finns H&M, Lindex och sportbutiker. Fritiden Idag fyller barnen i Älvklvarnsskolan sin fritid med många olika aktiviteter. Bland annat utövar dem fotboll, innebandy, dans, skejting, gym och baseball. Vi vill ha en större fotbollsplan i den nya delen av Ursvik Fotbollsplanen är en bra mötesplats I en stad finns det mer butiker så som sportaffärer och klädbutiker Det behövs mer mataffärer med mer varor i så att man kan välja och slippa köa Många av barnen tyckte att det fanns dåliga möjligheter att handla det man behöver i Ursvik. Handlarn som har öppnat i området är bra men det behövs ett större utbud av varor. Många tyckte även att det vore kul med fler butiker som handlar med sportartiklar och Eleverna är överens om att de önskar en till fotbollsplan i det nya Ursvik. Eleverna önskar även fler parker där man kan spela boll, sitta och hänga, prata och gunga. Det får gärna finnas en klätterställning och studsmatta någonstans i Ursvik. Eleverna är nöjda med aktivitetsparken som redan finns i Ursvik. Det är en bra mötesplats för barn i området. Där finns något att göra för alla åldrar och det är kul med en skejtramp. Däremot finns det behov för en större skejtramp där lite äldre kan åka. Förutom bra platser att utöva idrott på är naturen ett viktigt inslag i en stad. Naturen ger en känsla av att man trivs i området enligt eleverna. Det finns en park i Ursvik idag som de yngre eleverna tycker mycket om. Det finns både gräs och skog på den platsen. 11

12 Man träffar kompisar och andra barn som man kan gå tillsammans med till skolan Mer skog på skolgården Det står klottrat Hallonbergen på berget utmed vägen Älvkvarnsskolan syns redan hemifrån för vissa Det står skola skrivet i vägen Det är enkelt att ta sig till skolan Naturen är viktig för att man ska trivas i en stadsdel Trafik och transport Många går till skolan, vissa tar buss och några blir skjutsade till skolan av sina föräldrar. De flesta som tar bussen tycker att den är alldeles fullproppad med människor. Dessutom vore det bra med väderskyddade busskurer med sittplatser eftersom man måste vänta på bussen ganska ofta. De flesta av de äldre barnen får gå till Aktivitetsparken själva och några får gå fritt runt i Ursvik. Eleverna är överens om att det finns för få övergångsställen och för lite rödljus. Men det viktigaste är bra övergångställen. Det är otryggt att korsa gatan i många lägen för att bilarna kör alldeles för fort. Ett sätt att få bilarna att sakta ner kan vara skyltar som visar hur fort man kör, det finns en utanför Älvkvarnsskolan idag. De flesta får inte gå ner till stora vägen där bilarna kör fort. De får heller inte gå själva till mörka platser utan belysning. Gatorna kan vara läskiga på vintern när lamporna inte fungerar. Upplysta gator är jätteviktigt om man ska kunna gå till skolan själv. De yngsta barnen uppmärksammar dessa saker på vägen till skolan: Lekplatser Aktivitetsparken är en bra lekplats men det finns förbättringsmöjligheter. Skejtramper är Fler gungor och större Bra att det finns något Skejtramperna i parken är kul och men det vore kul med en större ramp och fler gungor än idag. Fotbollsplanen i aktivitetsparken är också bra men det behövs högre staket så att bollen inte far ut. Lekplatser i den nya delen av Ursvik får gärna innehålla en plaskdamm, en snurra, klätterställning och en linbana. Bilar som barn kan köra är också en bra idé. Tre exempel som planeringen bör inspireras av är Huvudstarampen, Tornparken och Mulle Meck. Ett bibliotek där man kan läsa böcker är kul. 12

13 Läskiga saker och otrygghet i Ursvik De som bor i Lilla Ursvik tycker inte att bilarna stannar vid övergångsställena. De vill ha trafikljus. Läskigt att tänka på att det kan finnas människor som kan locka iväg barn genom att säga att de ska få godis. Att bo på en byggarbetsplats Kan kännas läskigt att gå till aktivitetsparken. Några får gå dit själva men andra inte utan föräldrarna. De flesta vill gå tillsammans med en kompis om de ska gå till exempel till aktivitetsparken. Det har varit inbrott i mataffären. Eftersom det har varit inbrott så kan man tro att det kan hända igen. Vad är en stad? Avslutningsvis pratade eleverna om vad som kännetecknar en stad. De pratade även utifrån exempel om vad som är en stad och inte. Många människor Många affärer Fint när det ligger vid vatten Höga hus Mataffärer Trafikljus Bibliotek Idrottsanläggningar (inne/ute) Ska finnas något unikt Simhall Gymnastiksal Husen är dyra i Ursvik och tjuvarna kan känna till det och vilja stjäla och förstöra. Det är bättre om fler än rika Stockholm är en stad - inte Kista, Rinkeby, Södertälje, Täby, Hallonbergen eller Upplands Väsby Det har varit inbrott i bland annat mataffären. Eftersom det har varit inbrott så kan man tro att det kan hända igen Barnen är säkerhetsmedvetna och tycker att det som är bra med Ursvik är att man hittar överallt och att allt ligger nära. Om det kommer fler butiker så kan de bidra till en tryggare gata med sina ljus i skyltfönstren. Barnen tyckte att det fanns en risk att det blir mer tjuvar i Ursvik om det blir lika stort som Kista. I Kista upplever barnen att det är ett stort problem med framför allt tjuvar. 13

14 Ett stort tack till alla som deltagit med sina synpunkter, tankar och idéer om Ursviks västra delar Medverkande tjänstemän på dialogen från Sundbybergs kommun: Anna Sahlin, projektledare Anneli Eskilsson, planarkitekt SaraJohansson, planarkitekt Axel Nelstrand, trafikplanerare Pia Ekström, miljöhandläggare Carl-Johan Swärd, utredare äldreförvaltningen Kelly Shepard, anläggningsingen Ylva Kjellin, landskapsarkitekt Kerstin Fogelberg, teknisk chef Johan Malmgren, förvaltningschef kultur och fritid Svante Tolf, förvaltningschef barn och unga Göran Langer, Förvaltningschef Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Medverkande markägare och konsulter: Robert Thorstenson, VD Ursviks KB Urban Holm, chef fastighetsavdelningen Förvaltaren Jan Ytterborn, arkitekt Strategisk arkitektur AB Magnus Lundström, arkitekt Strategisk arkitektur AB Kristina Sandberg, samhällsbyggnadskonsult NAI Svefa AB 14

15 Bilaga 1 Utöver dialogen om utvecklingen av Ursviks västra delar diskuterades några frågor som berör den bebyggelse och de områden som redan finns på plats. Förbättringsförslag: Saknas belysning på vissa ställen Fler papperskorgar Hastighetsdämpande åtgärder Bättre vägskyltning Bättre städning under byggtiden Pulkabacken på Ursviks holme är felbyggd Lastbilar på forskningsringen upplevs utgöra fara, kan köra annanstans. Milot kan bli tryggare Utöver förbättringsförslagen ville dialogdeltagarna skicka med några kommentarer kring planering. Planera inte klart allt. Tillåt Ursvik att även växa organiskt.