I ESLÖVS. Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen KOMMUN. Kallelse. Datum och tid: , klockan 17:00 Plats: Stadshuset, Sahlin-Möller

Transkript

1 I ESLÖVS KOMMUN Kallelse Sida 1 (149) Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen Datum och tid: , klockan 17:00 Plats: Stadshuset, Sahlin-Möller Förhinder anmäls till Gaelle Syde tfn eller gaelle.syde@eslov.se Ordförande Johan Andersson (S)

2 Kallelse Sida 2 (149) 1. Val av justerare 2. Information om servicemätning och SCB:s medborgarundersökning 2016 (KS ) Ann Lagerwall 17:00 3. Polisens medborgarlöfte (KS ) Mats Odestål 17:40 Beslutsunderlag Förslag till beslut; Polisens medborgarlöften 2017 Medborgarlöfte Eslövs kommun-polisen Remisssvar angående Eslövs kommuns drogpolitiska program (KS ) Sara Svensson 18:30 Beslutsunderlag Remissvar Eslövs drogpolitiska program Vård- och omsorgsnämndens beslut 100, 2016 Remiss Eslövs kommuns drogpolitiska program Förslag till Drogpolitiskt program för Eslövs kommun ANDTS (alkohol, narkotika dopning, tobak och spel) Handlingsplan 5. Fördelning av sociala investeringsbudgeten 2017 (KS ) Sara Svensson Beslutsunderlag Förslag till beslut; Fördelning av sociala investeringsbudgeten 2017 Förslag till fördelning av SIB 2017 Fritidsbanken Projektplan redviderad Välfärdsgruppens utlåtande Fritidsbanken Projektplan Socialt arbete på Rönneberga Välfärdsgruppens utlåtande utveckling av sociala investeringsbudgeten Välfärdsgruppens utlåtande Socialt arbete på Rönneberga Tidsplan SIB Förslag till samverkan med idéburna organisationer - Idéburet offentligt parterskap (KS ) Sara Svensson

3 Kallelse Sida 3 (149) Beslutsunderlag Förslag till beslut; Idéburet offentligt partnerskap Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap Projektplan Bordtennis för framtiden Utlåtande Bordtennis för framtiden 7. Förslag till handlingsplan och riktlinjer mot våld i nära relationer (KS ) Sara Svensson Beslutsunderlag Yttrande över handlingsplan mot våld i nära relationer Vård- och omsorgsnämndens beslut 81 Våld i nära relationer Vård och Omsorgs förslag; Handlingsplan mot våld i nära relationer Vård- och Omsorgs förslag; Riktlinjer våld i nära relationer 8. Motion från Håkan Larsson (MP) angående Rådet för hälsa och trygghet (KS ) Sara Svensson Beslutsunderlag Förslag till beslut: Politisk representation i Rådet för hälsa och trygghet Motion från Håkan Larsson (MP) angående Rådet för hälsa och trygghet 9. Yttrande över ny näringslivsstrategi för Malmö stad (KS ) Beslutsunderlag Yttrande avseende ny näringslivsstrategi Malmö stad Ny näringslivsstrategi för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor Avsiktsförklaring för inträde i kommunalförbund Sydarkivera för långsiktigt digitalt bevarande (KS ) Beslutsunderlag Förslag till beslut om medlemskap i kommunalförbundet Sydarkivera för långsiktigt digitalt bevarande (e-arkiv) Införande av arkiv för digitalt långtidsbevarande Avsiktsförklaring_ Förbundsordning_SYDARKIVERA_

4 Kallelse Sida 4 (149) 11. Motion från Fredrik Ottesen (SD) och Marlen Ottesen (SD) om återvandring (KS ) Beslutsunderlag Förslag till beslut; Yttrande över motion om återvandring Motion från Fredrik Ottesen (SD och Marlen Jensen (SD) om återvandring 12. Årsrapport Kapitalförvaltning, pensionsmedel (KS ) Beslutsunderlag årsrapport kaitalförvaltning Rapport från kapitalförvaltning av pensionsmedel 13. Utbetalning av partistöd för 2017 (KS ) Beslutsunderlag Förslag till beslut; Utbetalning av partistöd för Redovisning av delegeringsbeslut per 31 januari 2017 Delegeringsbeslut KS Avtal Ersättning av digital informationsskylt KS Beslut i ärende med NS dnr angående GC-väg på fastigheten Örtofta 15:4 15. Anmälningar för kännedom Anmälningar KS Beslut från Länsstyrelsen att inte överpröva kommunens beslut angående GC-väg på fastigheten Örtofta 15:4 KS Byggstart Skåne Byggstart av höghastighetsjärnväg i Skåne KS Beslut från förvaltningsrätten om överklagat beslut Kommunstyrelsens sammanträde 4 oktober 2016 KS Protokoll fört vid extra bolagstämma per capsulam

5 Sida 5 (149) Polisens medborgarlöfte 3 KS

6 I ESLÖVS KOMMUN Elsa von Friesen KS Kommunstyrelsen Sida 6 (149) Polisens medborgarlöften 2017 Ärendebeskrivning Polisen har sedan 2015 uppdraget att tillsammans med kommunen skapa medborgarlöften i lokalsamhället. Dokumentet ska undertecknas av representanter för kommunen och polisen. Beslutsunderlag Medborgarlöfte Eslövs kommun - polisen 2017 Beredning Medborgarlöftena ska vara framtagna i en dialog med medborgarna och andra aktörer i lokalsamhället. Årets medborgarlöften är en utveckling av dem som gällde för 2016 och bygger devis på fokusmöten med medborgarna i Eslövs kommun. Förslag till beslut - Polisens medborgarlöften för 2017 godkänns av kommunstyrelsen och undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och lokalpolischefen Beslutet skickas till Undertecknande Eva Hallberg Kommundirektör Elsa von Friesen Utvecklingschef Kommunledningskontoret 1(1) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

7 Sida 7 (149) Medborgarlöftet är en utveckling av samverkansöverenskommelsen mellan Eslövs kommun och polisen. Det syftar till att bättre ta tillvara medborgarnas kunskap och engagemang samt stärka förtroendet mellan medborgare, polis och kommun. Situation För att nå ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är samverkan mellan polis och kommun en förutsättning. Utifrån lokal lägesbild, medborgardialoger samt medarbetardialoger har Eslövs kommun och polisen tagit fram 2017 års medborgarlöfte. Medborgarlöftet Genomförande av kunskaps- och utbildningsdag för samtliga elever i årskurs 4 i Eslövs kommun. Utbildningen kommer att genomföras av Räddningstjänsten Syd samt polis. Två gemensamma trygghetsvandringar i Eslövs kommun. Lokalpolisområde Eslöv och kommunen lovar att tillsammans arbeta för att öka trafiksäkerheten och under året kommer 4 riktade trafikinsatser, utifrån aktuell lägesbild att genomföras. Utöver detta kommer 30 trafikkontroller att genomföras med inriktning, hastighet, beteende samt alkohol/droger. Två gemensamma medborgardialoger i Eslövs kommun.

8 Sida 8 (149) Effekt Tillsammans skall vi bidra till ett tryggt Eslöv genom att Medborgaren får ökat inflytande och förståelse för att polisen och Eslövs kommun bryr sig om de lokala problemen. Utvärdering En sammanfattning/utvärdering kommer att presenteras innan utgången av Anna-Karin Boije Lokalpolisområdeschef Johan Andersson Kommunstyrelsens ordförande

9 Sida 9 (149) Remisssvar angående Eslövs kommuns drogpolitiska program 4 KS

10 I ESLÖVS KOMMUN KS Sida 10 (149) Sara Svensson Kommunstyrelsen Remissvar drogpolitiskt program för Eslövs kommun Ärendebeskrivning Förslag till drogpolitiskt program godkändes av Vård- och omsorgsnämnden den 16 november 2016 och skickades på remiss till samtliga nämnder, kommunstyrelsen och Rådet för hälsa och trygghet för yttrande senast 1 mars Drogpolitiskt program för Eslövs kommun, som är formulerat i enlighet med den nationella ANDT-strategin, visar Eslövs kommuns viljeriktning gällande alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Eslövs drogpolitiska program pekar ut en långsiktig riktning som hela kommunen ska sträva efter att följa i syfte att uppnå ett socialt hållbart Eslöv och bli Skånes bästa kommun att bo och verka i. Ansvaret för samordning och uppföljning av det drogpolitiska programmet vilar på Vård- och omsorgsnämnden. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens beslut 100, 2016 Remiss Eslövs kommuns drogpolitiska program Förslag till Drogpolitiskt program för Eslövs kommun ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) Handlingsplan Beredning Remissyttrandet har tagits fram av folkhälsostrateg vid kommunledningskontoret och synpunkter har inhämtats från HR-avdelningen. Förslaget anses stå i överensstämmelse med övriga styrdokument och bidra till att stärka de politiska målen: invånarna har en god folkhälsa samt vi tar vårt sociala ansvar. Ur ett HRperspektiv anses programmets viljeriktning överensstämma med riktlinjerna i alkohol- och drogpolicyn för Eslövs kommuns medarbetare. Vid sidan av våra kommunala mål och styrdokument finns den nationella folkhälsopolitiken, där målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) och den nationella ANDT-strategin är av störst vikt vilket omnämns i förslaget till drogpolitiskt program. Kommunledningskontoret 1(3) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

11 KS Sida 11 (149) Kommunledningskontoret delar uppfattningen att det drogförebyggande arbetet är mycket viktigt för att uppnå en jämlik hälsa och social hållbarhet och tillstyrker att ansvaret för samordning och uppföljning av programmet ska ligga på Vård- och omsorgsnämnden. Det är positivt att civilsamhällets roll och samverkan mellan sektorer betonas. Kommunledningskontoret gör bedömningen att ett ökat antal politiska program på olika områden kan bidra till otydlighet i vad som styr kommunens arbete och insatser samt att det finns en risk att de inte stämmer överens med varandra. Det finns idag politiska program på ett stort antal områden och ett flertal nya politiska program är på gång. Kommunledningskontoret föreslår att det drogpolitiska programmet tydligare relaterar till att det är underordnat Eslövs kommuns program för socialt hållbar utveckling samt ett led i att uppnå detsamma. Kommunledningskontoret anser att ordet policy som förekommer i förslaget bör strykas då det skapar förvirring om vilken typ av styrdokument som avses. Ett program anger långsiktiga och målmedvetna avsikter i en fråga av större vikt (Definitioner av policy och styrdokument för Eslövs kommun) och kommunledningskontoret anser att framtagande av nya program för ett politiskt område motiveras av att egna ställningstaganden behöver göras för vad kommunen vill respektive inte vill inom ett område. Programmet ska vara till en hjälp för prioriteringar och avvägningar vid eventuella vägval kring hur arbetet ska bedrivas och det är viktigt att formuleringarna speglar detta syfte. Till drogpolitiskt program för Eslövs kommun föreslås en handlingsplan som innehåller fem målområden med tillhörande aktiviteter och där ansvarig förvaltning anges. Kommunledningskontoret tycker det är positivt att ansvaret tydliggörs och att handlingsplanen konkretiserar vad som behöver göras för att verka i programmets riktning och uppnå målsättningarna. I en av aktiviteterna omnämns kommunledningskontoret tillsammans med Vård och Omsorg som ansvariga. Aktiviteten handlar om att eventuellt inrätta en ANDT-samordnartjänst på 100 procent samt se över möjligheten att samverka med brottsförebyggande arbete. Aktiviteten ska enligt programmet bidra till målet om att antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopingmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol successivt ska minska. Kommunledningskontoret instämmer i bedömningen att det ambitiösa förslaget till drogpolitiskt program och handlingsplan kräver en samordnare för genomförandet. Kommunledningskontoret anser att ansvaret ska förbli hos Vård och Omsorg. Kommunledningskontoret vill också tillägga att handlingsplaner bör kunna beslutas av ansvarig nämnd, alternativt av kommunstyrelsen och inte tas i kommunfullmäktige varje gång de revideras. 2 (3)

12 KS Sida 12 (149) Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets remissvar på drogpolitiskt program för Eslövs kommun och översänder svaret till Vård- och omsorgsnämnden. Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Eva Hallberg Kommundirektör Åsa Simonsson Avdelningschef Tillväxtavdelningen 3 (3)

13 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 131 (149) (2) Vård- och omsorgsnämnden 100 VoO Remiss Eslövs kommuns drogpolitiska program Ärendebeskrivning År 2010 antog regeringen en nationell ANDT-strategi med syftet att arbeta enhetligt för att uppnå det övergripande målet med minskat bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Genom detta program tar Eslövs kommun tydlig ställning mot droger. Eslövs kommun strävar efter att bli ännu mer hållbar och spännande kommun, en plats där människor möts, utvecklas och trivs. Visionen är att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i, vilken slås fast i Eslövs politiska handlingsprogram Att arbeta förebyggande gentemot droger omfattas i de nedanstående två inriktningsmålen i handlingsprogrammet; Invånarna har en god folkhälsa Vi tar vårt sociala ansvar Beslutsunderlag Förslag till beslut- Eslövs kommun drogpolitiska program Drogpolitiskt program för Eslövs kommun ANDT Handlingsplan Beredning För att nå en gynnsam utveckling krävs långsiktiga och hållbara åtgärder. Åtgärder behövs från flera olika instanser och aktörer inom kommunen. Det förebyggande arbetet bör vara kommunövergripande och genomsyra alla nämnder, styrelser, förvaltningar och kommunägda bolag. Civilsamhället och organisationer utanför kommunens verksamhetsområden tar ett stort ansvar inom det förebyggande arbetet och det är därför av stor vikt att samarbeta sinsemellan för att uppnå goda effekter. Barn och unga vuxna är i Eslövs kommun en särskilt prioriterad grupp. Detta utifrån kommunens socialt hållbara program samt utifrån forskning och vetskapen om att en tidig debut av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) är en riskfaktor för utanförskap och missbruk senare i livet. Barn och unga vuxna har rätt till en bra uppväxtmiljö fri från alkohol och droger, en miljö där goda förutsättningar skapats och vidmaktshålls. Först då kan Eslövs kommuns vision, om att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i, uppfyllas. Eslövs drogpolitiska program tydliggör och åskådliggör Eslövs kommuns viljeriktning gällande alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Detta samlade drogpolitiska program är en riktning som hela kommunen ska sträva efter att följa. Programmet utgör en grund för ett långsiktigt och hållbart arbete med prioriterade områden baserade på social hållbarhet, Eslövs vision samt den nationella ANDT-strategin. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

14 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 142 (149) (2) Vård- och omsorgsnämnden Beslut - Vård- och omsorgsnämnden godkänner att framlagt förslag till drogpolitiskt program översänds på remiss till samtliga nämnder, kommunstyrelsen och Rådet för Hälsa och Trygghet för yttrande senast den 1 mars Vård- och omsorgsnämnden godkänner att externa aktörer i Eslöv kommun bereds tillfälle att yttra sig över förslaget inom samma tidsram som remisserna. Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Barn- och familjenämnden Gymnasie- och utbildningsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Nämnden för arbete och försörjning Kommunstyrelsen Externa aktörer enligt separat förteckning Justerares signatur Utdragsbestyrkande

15 I ESLÖVS KOMMUN Sida 15 (149) DROGPOLITISKT PROGRAM ESLÖVS KOMMUN Dokumentet 25bc93d1-c36b-4745-b8ba-885ba5dfd234_ _37.docx.pdf är antaget av [antagande organ] den [åååå-mm-dd]. Det riktar sig till [målgrupp/er]. Ses över för revidering senast [mån, år]. Kontaktperson: [funktion, enhet]. 1(8)

16 Sida 16 (149) Inledning Genom detta program tar Eslövs kommun tydlig ställning mot droger. Eslövs kommun strävar efter att bli en mer hållbar och attraktiv kommun, en plats där människor möts, utvecklas och trivs. Visionen är att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i, vilken slås fast i Eslövs politiska handlingsprogram Att arbeta förebyggande gentemot droger omfattas i de nedanstående två inriktningsmålen i handlingsprogrammet; Invånarna har en god folkhälsa Vi tar vårt sociala ansvar För att nå en gynnsam utveckling krävs långsiktiga och hållbara åtgärder. Åtgärder behövs från flera olika instanser och aktörer inom kommunen. Det förebyggande arbetet bör vara förvaltningsövergripande och genomsyra alla nämnder, styrelser, förvaltningar och kommunägda bolag. Civilsamhället och organisationer utanför kommunens verksamhetsområden tar ett stort ansvar inom det förebyggande arbetet och det är av stor vikt att samarbeta sinsemellan för att uppnå goda effekter. Barn och unga vuxna är i Eslövs kommun en särskilt prioriterad grupp. Detta utifrån kommunens socialt hållbara program och utifrån forskning och vetskap om att en tidig debut av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) är en riskfaktor för utanförskap och missbruk senare i livet 2. Barn och unga vuxna har rätt till en bra uppväxtmiljö fri från alkohol och droger, en miljö där goda förutsättningar skapats och vidmaktshålls 3. Först då kan Eslövs kommuns vision, om att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i, uppfyllas. Att skydda barn och unga vuxna från de skadliga effekterna av ANDTS är angeläget i kombination med att begränsa tillgången samt att arbeta med föräldrastöd. 1 Antaget av KF En samlad strategi för alkohol-, narkotika, - dopnings- och tobakspolitiken , SKR. 2015_ Se FN:s barnkonvention 2(8)

17 Sida 17 (149) Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen" 4. En samlad målstruktur med elva målområden har från nationellt håll utvecklats varav målområde 11 betonar; ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Vidare antog regeringen år 2010 även en nationell ANDT-strategi med syftet att arbeta enhetligt för att uppnå det övergripande målet med minskat bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det drogförebyggande arbetet ska vara ett led i att sluta de påverkbara hälsoklyfterna inom en generation 5. Användandet och missbruk av ANDTS följer i hög grad den sociala gradienten, det vill säga att de med lägst socioekonomi löper en större risk för missbruk och skadliga effekter av ANDTS. Därför är det av stor vikt att det drogförebyggande arbetet genomsyras av jämlikhets- och jämställdshetsperspektiv. Den nationella ANDTstrategin Eslövs drogpolitiska program Eslövs socialt hållbara program Eslövs politiska handlings-program 4 En förnyad folkhälsopolitik Prop.2007/08:110 5 Kommissionen för en jämlik hälsa SOU 2016:55 3(8)

18 Sida 18 (149) Det drogpolitiska programmet i Eslövs kommun innefattar även spel om pengar. Enligt forskning följer spel om pengar samma beteendemönster som missbruk kring alkohol och droger 6. I promemorian Förebyggande och behandling av spelmissbruk anslås att kommunerna ska få ett tydligare ansvar i att förebygga spelmissbruk. Där föreslås att socialnämnden tar ett utvidgat ansvar genom att inkludera även spel om pengar i sitt förebyggande arbete i synnerhet bland barn och unga vuxna. Det drogförebyggande arbetet bör vara en del av folkhälsoarbetet och som regeringsens strategi anser, sättas i ett större sammanhang. När Eslövs kommun planerar förebyggande insatser ska stor kraft läggas vid att skapa goda förutsättningar och lika villkor för alla, oavsett ålder, kön, funktionsförmåga, etnicitet, religion, sexuell läggning eller känslouttryck. Inflytande och delaktighet är något som ska genomsyra planeringen i enlighet med Eslövs socialt hållbara program 7. Insatserna ska så långt som möjligt vila på beprövad erfarenhet, kunskap samt vetenskap. Nationell ANDT strategi ANDT- strategin antogs av regeringen år 2010 med syfte att arbeta enhetligt för att uppnå det övergripande målet med minskat bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Strategin har nu reviderats och ett jämställdhetsperspektiv har genomsyrat den nya strategin. Den reviderade strategin löper under åren Strategin bygger nu på sex långsiktiga mål där varje målområde har sina delmål. Det är viktigt att följa denna strategi då en mer optimal och enhetlig uppföljning kan göras. Ett särskilt åtgärdsprogram är kopplat till strategin, för att utvärdera metoden. De nu sex långsiktiga målen kan inarbetas både på en övergripande nationell nivå samt på en mer lokal nivå. Det är vid lokal nivå av stor vikt att belysa de mål och delmål som sticker ut i kommunen för att på så sätt utgå från lokala problem och tillvägagångsätt. För att nå framgång i det drogförebyggande arbetet krävs det ett politiskt stöd. Detta underlättar om det finns ett antaget drogpolitiskt program i form av en policy med både mål och handlingsplaner. Detta för att fastställa aktiviteter och riktningen av arbetet samt en uppföljning utav detta 8. 6 Förebyggande och behandling av spelmissbruk, DS 2015:48 7 Antaget av KS Länsrapport 2010, Statens folkhälsoinstitut 4(8)

19 Sida 19 (149) Strategin tar fasta på vikten av att samverka mellan aktörer för ett mer optimalt förebyggande arbete. Aktörer som har särskild betydelse i samverkan är andra myndigheter, polis, skola, socialtjänst, föräldrar och intresseorganisationer. Att satsa på insatser från både samhälleliga utgångspunkter ner till lokala insatser är mer effektfullt då det visat sig att insatser från flera håll är mer slagkraftigt. Med detta i åtanke är det lilla nätverket med föräldrar i skolan lika viktigt som större nationella insatser. Syfte Eslövs drogpolitiska program tydliggör och åskådliggör Eslövs kommuns viljeriktning gällande alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Detta samlade drogpolitiska program är en riktning som hela kommunen ska sträva efter att följa. Programmet utgör en grund för ett långsiktigt och hållbart arbete med prioriterade områden baserade på social hållbarhet, Eslövs vision samt den nationella ANDT-strategin. Indikatorer gör det möjligt att följa utvecklingen inom området över tid. Barnperspektivet, jämställdhet och social hållbarhet ska genomsyra det drogförebyggande arbetet. Definition Med ANDT menas i detta program all alkohol, narkotika, sniffnings- och dopningsmedel, tobak samt de läkemedel som kan missbrukas. Programmet infattar även förebyggande arbete gentemot spel om pengar. En drog är således ett ämne som definieras utifrån dess kemiska egenskaper i form av att de påverkar funktionen och strukturen hos en levande organism. För att det ska klassas som drog genom detta program ska det fungera som sinneförändrande och/eller beroendeframkallande. Målgrupp Målgruppen för Eslövs drogpolitiska program är alla som bor eller vistas i Eslövs kommun. Förebyggande arbete Generella och riktade insatser Bruket av alkohol, tobak och droger påverkar hälsan. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt att arbeta för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är viktiga folkhälsofrågor nationellt, regionalt och inte minst lokalt. Ofta är det samma personer som utgör en riskgrupp för att drabbas av både bruk och missbruk för flera av 5(8)

20 Sida 20 (149) beroendesubstanserna 9. Att arbeta förebyggande handlar om att angripa problemet från två håll, genom att minska tillgången samt genom att minska efterfrågan. För att nå en stor population är generella insatser att föredra. Med generella insatser når man många individer. Förebyggande arbete handlar även om mer riktade insatser till riskgrupper i samhället. En kombination av både generella och riktade insatser är att föredra, exempelvis att alla barn har rätt till en tobaksfri skola men att tidigt också ge stöd och insatser till de barn som växer upp med ANDTS- problematik i hemmet, så kallat proportionell universalism 10. Tidiga insatser Att arbeta förebyggande innebär att förespråka insatser så att människor inte hamnar i det utanförskap som ett missbruk ofta leder till. Skälen med att arbeta just förebyggande är samhälleliga och humanitära. Dessutom kostar utanförskapet och behandling av missbruk samhället oerhört stora kostnader. Att förebygga innebär således en investering inför framtiden och en besparing för kommunen. Vid förebyggande arbete talar man ofta om betydelsen av skydds- och riskfaktorer. Att ju fler skyddsfaktorer en individ har desto mindre benägen är hon att hamna i utanförskap och missbruk. Omvänt ser man liknade mönster med antalet riskfaktorer en individ är omgiven av. Ju fler riskfaktorer (exempelvis missbruk i hemmet, skolk, otrygg uppväxt kriminalitet eller alkoholism inom familjen för att nämna några) en individ har desto större är risken att hamna i ett utanförskap och missbruk. En del av de förebyggande insatserna i kommunen är insatser som syftar till att identifiera och sedan stödja personer i en risksituation. Det är här viktigt att upptäcka riskbeteenden i tid. I kommunen finns det de personer som genom sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn eller ungdomar som riskerar att fara illa. Det är då viktigt att upptäcka, upplysa om socialtjänstlagen, anmäla och erbjuda stöd. Exempel på tidiga insatser är fältarbete, råd och stöd som exempelvis kurator och ungdomsmottagningen samt skolans elevhälsa. Att arbeta med tidiga insatser är kostnadseffektivt och kan ge mycket goda resultat. Att klara av skolan, ha en trygg uppväxtmiljö, strukturerade fritidsaktiviteter samt en omgivning som har en restriktiv syn på ANDTS är några av de skyddsfaktorer som stärker individer. Eslövs kommuns insatser ska bestå av 9 Folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens folkhälsoinstitut. 10 Kommissionen för en jämlik hälsa SOU 2016:55 6(8)

21 Sida 21 (149) insatser som är vetenskapligt beprövade. Detta för att minimera risken av att insatsen kan ha motsatt effekt. Samverkan mellan aktörer Många aktörer i kommunen arbetar eller kommer i kontakt med barn och unga vuxna. Dessa aktörer måste vidareutveckla deras samarbete för att det drogförebyggande arbetet ska bli optimalt. Eslövs kommun ska aktivt skapa stödjande miljöer och skapa arenor som är hälsofrämjande. Att dessutom främja arenor för insatser där flera aktörer samverkar är av stor vikt, exempelvis familjecentraler, skolor, idrotts- och kulturevenemang, arbetsplatser och offentliga miljöer. För att få goda resultat är det önskvärt att dessa arenor samverkar utifrån en gemensam syn på ANDTS. Vård och behandling Ibland räcker inte de tidiga insatserna till utan de riskfaktorer som en individ har blir överhängande. Kommunen har här ett stort ansvar att tillstå personer med beroendeproblematik oavsett dess ålder adekvat vård och behandling. Dessa insatser ska ske med hög tillgänglighet och ske i samverkan med en del olika aktörer så långt som möjligt. De ska även ha stöd i aktuell forskning och beakta den enskildes behov, vara kostnadseffektiva och lättillgängliga. Eslövs prioriterade mål De prioriterade målen inom det drogförebyggande arbetet baseras på den nationella ANDT-strategin. Till programmet tillhör en medföljande handlingsplan med följande prioriterade områden: 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. 3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 5. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7(8)

22 Sida 22 (149) Ansvar Vård- och omsorgsnämnden har det övergripande ansvaret att följa upp programmet i dess helhet och tillhörande handlingsplan. De övergripande målen och de långsiktiga målen i programmet utifrån den nationella strategin är aktuella för samtliga nämnder, styrelser, och kommunala bolag. Det drogförebyggande arbetet ansvarar alla förvaltningar för och det är den kommunövergripande arbetsgruppen som driver ANDTS-arbetet i kommunen framåt. Den drogförebyggande samordnaren fungerar som en stödperson i arbetet och har som uppdrag att erbjuda verksamheterna stöd genom; Stöd för att tillgodose verksamheter med metoder och insatser Utvärdering av insatser Uppföljning och revidering av det drogpolitiska programmet Stöd för implementering av insatser utifrån programmet och handlingsplanen Stöd för att sprida information och kunskap om ANDTS-frågor Uppföljning och revidering Vård- och omsorgsnämnden har ansvaret att var fjärde år göra en samlad utvärdering samt revidering av programmet för att sedan återkoppla till kommunstyrelsen. Vidare ska den tillhörande handlingsplanen följas upp årligen av varje nämnd som handlingsplanen berör och lämnas till Vård och omsorgs funktion för ANDT-samordning som i nästliggande steg rapporterar till Vård och omsorgs nämnd. 8(8)

23 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska. 3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha öka tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Sida 23 (149) 5. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Regelbunden tillsyn av alla butiker som säljer tobak och folköl Ansvar: VoO Indikator: Antal tillsynsbesök Beslut om riktlinjer för det förebyggande ANDT-arbetet i skolan bör tas i respektive nämnd Ansvar: VoO, BoU, GoV Indikator: Beslut Det dopningsförebyggande arbetet inom den privata gymsektorn ska fortsätta med metoden 100 % ren hårdträning Ansvar: VoO Indikator: Antal nätverksträffar Medvetandegöra rutiner vid upptäckt av missbruk av ANDT inom skolan Ansvar: BoU, VoO Indikator: Bevaka området genom att följa utvecklingen över tid Ansvar: BoU, VoO Indikator: Kartläggning Kontrollköp ska utföras på samtliga butiker i centrum Krav på föreningar att ha drogpolicy för att få söka föreningsbidrag Fortsätta arbetet med drogtester bland yrkesförberedande program gymnasiet Vård och behandling ska erbjudas utifrån individens förutsättningar Ansvar: VoO Indikator: Antal kontrollköp Ansvar: KoF Indikator: Andel föreningar med drogpolicy Ansvar: BoU Indikator: Antal tester Ansvar: VoO, BoU Indikator: Regelbunden tillsyn av restauranger med serveringstillstånd Ansvar: VoO Indikator: Antal tillsynsbesök Påbörja möjligheten att införa tobaksfri skoltid och arbeta för att Eslöv ska ansluta sig till Tobacco Endgame Ansvar: VoO, BoU Indikator: Påbörjat dec 2017 Uppmärksamma och förebygga ANDTrelaterad ohälsa i socialtjänsten Ansvar: VoO, BoU, AoF Indikator: Antal ärenden med ANDTS-problematik hos Råd och Stöd Förvaltningssamverkan inom familjer med konstaterad ANDTS-problematik Ansvar: VoO, BoU Indikator: Antalet samverkansträffar inom familjeärenden Utbildning i ansvarsfull alkoholservering ska erbjudas vartannat år Se över möjligheten att införa tobakspreventiva program i mellanstadiet Ansvar: VoO Indikator: Genomförande Ansvar: VoO, BoU Indikator: Påbörjat juni 2017 Nätverket med centrums krogar Trygg och söker krog ska träffas 4 ggr/år Ett aktivt arbete med att efterleva tillsynen över rökfria skolgårdar Ansvar: VoO Indikator: Antal nätverksträffar Ansvar: VoO, MoS Indikator: Tillsynsbesök, rökande ungdomar, miljö på skolgård Eslövs kommun ska aktivt samverka med polis & myndigheter i tillsynsarbetet Ansvar: VoO Indikator: Antal samordnade tillsynsbesök Eventuellt inrätta en ANDT-samordnartjänst på 100 procent samt se över möjligheten att samverka med brottsförebyggande arbete Ansvar: VoO, KLK KLK - kommunledningskontor, VoO - Vård och Omsorg,

24 Sida 24 (149) Fördelning av sociala investeringsbudgeten KS

25 I ESLÖVS KOMMUN Sara Svensson KS Kommunstyrelsen Sida 25 (149) Fördelning av sociala investeringsbudgeten 2017 Ärendebeskrivning I budget för 2017, antagen av Eslövs kommunfullmäktige 28 november 2016, avsätts 2 miljoner kronor till kommunens sociala investeringsbudget. Syftet med den sociala investeringsbudgeten är att möjliggöra förebyggande och främjande insatser som kan minska risken för utanförskap och ge minskade kommunala kostnader. Förslaget till fördelning av Eslövs sociala investeringsbudget 2017 omfattar inte hela budgeten för Användning av resterande medel föreslås utlysas på nytt och beredas för beslut i kommunstyrelsen vid sammanträde den 30 maj Beslutsunderlag Matris för fördelning av sociala investeringsbudgeten 2017 Projektplan Fritidsbanken Välfärdsgruppens utlåtande Fritidsbanken Projektplan Socialt arbete Rönneberga Välfärdsgruppens utlåtande Socialt arbete Rönneberga Utlåtande utveckling av sociala investeringsbudgeten Tidsplan för beredning och beslut kring sociala investeringsbudgeten 2017 Beredning Hanteringen av investeringsbudgeten regleras genom antagna riktlinjer och insatser som beviljas medel sker i form av välfärdsprojekt. Efter beredning och en detaljerad granskning av inkomna idéer och projektplaner har den förvaltningsövergripande välfärdsgruppen gjort utlåtanden för respektive projekt och arbetat fram ett förslag på hur en fördelning av kommunens socioekonomiska investeringsbudget kan se ut. Välfärdsgruppens förslag har presenterats skriftligen för kommunens ledningsgrupp och en muntlig dragning har gjorts för kommundirektören. Välfärdsgruppens utlåtande över respektive projekt med förslag till tilldelning och motivering samt projektplaner har bilagts denna tjänsteskrivelse. Pågående välfärdsprojekt har lämnat in reviderade projektplaner och efter granskning och dialog mellan välfärdsgruppen och pågående välfärdsprojekt föreslås Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

26 KS Sida 26 (149) Fritidsbanken (tidigare Sportoteket) tilldelas för Projektet Lokal samverkan som påbörjades under 2016 har avbrutits och ingen ansökan om medel för 2017 föreligger. Under hösten 2016 inkom två idéprövningar för nya välfärdsprojekt. Efter en första beredning i välfärdsgruppen, bedömdes en av dessa projektidéer uppfylla kriterierna och projektplan för genomförande togs fram. Den andra idén gick inte vidare med projektansökan då projektet avsåg ett för lågt belopp för att motivera välfärdsprojekt. Det nya projektet Socialt arbete på Rönneberga föreslås tilldelas kronor för 2017 samt att hänsyn ska tas till projektets möjlighet att fortsätta under tilltänkt projektperiod (totalt 24 månader) vid tilldelning av medel för 2018 respektive Detta under förutsättning att beslut om ytterligare tilldelning av sociala investeringsmedel tas i budgetförhandlingarna för de aktuella åren. Utöver ovan nämnda projekt föreslås även att kronor avsätts för extern utvärdering med fokus på socioekonomiska beräkningar och kronor för utbildning och stöd till projektdeltagare. Fördelningen mellan de olika posterna föreslås se ut enligt följande: Fritidsbanken: kronor Socialt arbete på Rönneberga: kronor Utvärdering: kronor Utbildning: kronor Kvarstående medel i den sociala investeringsbudgeten kommer att utlysas bland kommunens verksamheter i en andra ansökningsomgång som kommer att genomföras under våren Ärendet bereds av välfärdsgruppen innan det går till kommunstyrelsen för beslut. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets förslag till fördelning av social investeringsbudget 2017 till en total summa om kronor. - Hänsyn ska tas till påbörjade satsningar fleråriga vid förslag till tilldelning ur 2018 års budget. Beslutet skickas till Barn och utbildning Kultur och Fritid Eva Hallberg Kommundirektör Åsa Simonsson Chef Tillväxtavdelningen 2 (2)

27 Sida 27 (149) Sociala investeringsbudgeten 2017 Välfärdsgruppens förslag till fördelning av medel Totalt enligt förslag Projekt Tilldelat 2016 Sökt 2017 Sökt 2018 Förslag 2017 Förslag 2018 Förslag Fritidsbanken Lokal samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten Socialt arbete på Rönneberga Utbildning Utvärdering Bordtennis för framtiden SUMMA

28 Sida 28 (149) Ansökningsblankett för år: 2016/17 Signerad ansökan skickas per post till: Folkhälsostrateg, Eslövs kommun Eslöv Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF till folkhälsostrategen. Behandlad i ledningsgruppen xxxx-xx-xx Bilaga 3: Projektplan för välfärdsprojekt Organisation Ansvarig verksamhet: Kultur och fritid Involverade förvaltningar för projektet och kontaktpersoner: Kultur och fritid, Stefan Persson Arbete och försörjning, Charlotte Bernström Ekonomisk ansvarig Förnamn och efternamn: Lars Månsson Verksamhet: Kultur och fritid Projektuppgifter Projektnamn: Fritidsbanken Huvudsaklig målgrupp: Barn och unga Löptid (ÅÅMM-ÅÅMM): Projektledare: Emma Sallander, Kultur och Fritid Underskrift av berörda förvaltningschefer Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

29 Sida 29 (149) 1. Projektidé Formulera projektidén kortfattat. Texten kommer att publiceras på som information. I Sverige ses tydligt att klyftorna ökar mellan olika socioekonomiska grupper. Det är en indikation på att det kan vara svårare och svårare för många barn att medverka i idrottslivet. Samtidigt har det överlag blivit dyrare inom alla barn- och ungdomsidrotter visar Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning från Medlems/spelavgifter, resor och läger är de kostnader som toppar listan på avgifter och material och utrustning är på nästa plats. Kultur och fritid har i förvaltningens idrottspolitiska program (från 2014) en klar inriktning av att stödja föreningslivet med riktade bidrag. Dessa har bland annat fokus för föreningarna att söka lösningar, så att medlemsavgifter, lägeravgifter inte skall bli en avgörande fråga för att barn och familjer att idrotta. Projektet avser att skapa en eller flera verksamheter i Eslövs kommun som lånar ut återbrukat idrotts- och fritidsutrustning. Att låna utrustning istället för att alltid köpa nytt leder till följande effekter: Ekologiska vinster: mindre CO2-utsläpp, minskad energi- och resursförbrukning Sociala vinster: inkludering när fler får möjlighet att testa en ny sport Ekonomiska vinster: privatekonomisk besparing Projektet strävar efter att alla ska ha samma möjlighet att delta i idrotts-, frilufts- och motionssammanhang. Genom att skapa en utlåningsverksamhet, till vilket allmänheten skänker delar av materialet, vill vi möjliggöra utlåning av idrotts- och fritidsutrustning för kommunens invånare. Där kan man låna allt från fotbollsskor, badmintonracket, innebandyklubbor, ridhjälmar till skridskor. Anledningen kan vara att man vill prova på en ny aktivitet, spontanidrotta eller åka på en skolaktivitet över dagen. Utrustningen återanvänds till dess att hela livslängden är utnyttjad vilket ger en vinst för både människa och miljö. Utrustningen som lånas ut är återbrukad och har samlats in efter att allmänheten har skänkt saker de inte längre använder. Utrustningen återanvänds till dess att hela livslängden är utnyttjad, vilket är bra för både människa och miljö. Det kan efter hand kompletteras med eventuella inköp vid särskilt efterfrågad utrustning. Det kommer finnas en förvaringslokal där all insamlad idrottsutrustning först hamnar. Där finns ett team som gör ett urval, och därefter sorterar, rengör och märker materialet. Utrustingen transporteras sedan till lokalen där själva utlåningen bedrivs. Den utrustning som inte är aktuell att låna ut lämnas till återvinning. Fokus ligger på att utrustningen ska vara tillgänglig och att så många som möjligt ska kunna ta del. Planen är att det i utgångsläget ska finnas en central utlåningslokal i Eslöv som sedan kompletteras med en mobil utlåningsenhet som till exempel kan komma till landsbygden och till byarna, finnas på platser som uppmuntrar till spontanidrott, i bostadsområden, på loven med mera. Utlåningen kan även kopplas till aktiviteter med Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

30 Sida 30 (149) till exempel skola, friluftsdagar, föreningar och fritidssammanhang. Syftet med att starta upp verksamheten genom ett projekt är ett krävande förarbete. Det krävs en bred delaktighet hos tänkbara samarbetsaktörer för att samla in idéer, bygga upp strukturer och etablera en fungerande utlåningsverksamhet som sedan kan löpa på i ordinarie verksamhet. I utlåningsverksamheten gäller villkoren: Alla kan låna Att låna är gratis Utrustningen baseras på återbruk Tanken med projektet är också att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna sysselsättas med både administrativa och praktiska uppgifter. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Det finns en befintlig arbetsträningsgrupp på Arbete och Försörjning som knutits ihop med projektet, som en ordinarie arbetsmarknadsåtgärd. Det är den befintliga så kallade Gröna gruppen som är en arbetsträningsgrupp med deltagare som har högt försörjningsstöd, som man på detta sätt kan få motiverade till arbete. I arbetsgruppen kommer även personer från bland annat Daglig verksamhet (Vård och Omsorg) ingå. Uppgifter kan innebära hantering av utrustning, sköta insamling, rengöra och repararera material, ordna lagerhållning och transporter till utlåningslokalen. Verksamheten är tänkt att vara kopplad till befintliga arbetsträningsgrupper och när strukturerna för utlåningsverksamheten är utvecklade beräknas det ge sysselsättning till flera i varierande omfattning. Arbetsuppgifterna passar bra i den palett av arbetsträningsuppgifter, nämligen att det ska vara riktiga uppgifter som har betydelse för medborgarna, vilket i sin tur ökar motivationen för deltagarna att utföra arbetet. Handledare från både AoF och VoO arbetsleder grupperna och står för utbildning där det behövs. Därutöver finns det externa resurser som är intresserade av att arbeta ideellt i verksamheten från föreningslivet. 2. Problem- och behovsanalys Beskriv de problem och bakomliggande behov som projektet förväntas svara upp mot samt konsekvenser om inga åtgärder sätts in. Analysen ska ge svar på: Vilket är det huvudsakliga problemet som ska lösas? Vad finns det för orsaker? Vilka effekter får det och vem drabbas? I Sverige ses tydligt att klyftorna ökar mellan olika socioekonomiska grupper. Antalet barn och ungdomar som lever i ekonomisk utsatthet har stadigt ökat de senaste åren; det visar bland annat en rapport från Rädda barnen. Ekonomisk utsatthet påverkar barn och ungdomar och deras utveckling, inte bara i skolans Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

31 Sida 31 (149) värld utan även möjligheten att delta i idrotts- och motionsverksamhet på sin fritid. Det finns många samband mellan fritidsaktiviteter och hälsa. Kroppen hålls i trim, men det är också positivt för den psykiska hälsan och det sociala umgänget. Samtidigt har det överlag blivit dyrare inom alla barn- och ungdomsidrotter visar Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning från Höga deltagaravifter och kostsam utrustning är några delar som omöjliggör barn och ungdomars medverkan i idrott och friluftsaktiviteter. Rädda Barnens undersökning Ung röst visar att var tionde ung person måste avstå från fritidsaktiviteter på grund av avgifter. Genom projektet Aktivitet förebygger har barnen själv svarat på frågor gällande, varför de ej är med i föreningslivet som de önskar och ca 10% säger att det beror på ekonomiska hinder. Idag ger vi helt enkelt inte alla barn och ungdomar samma möjligheter att vara aktiva inom idrotts- och motionsföreningar. När barn stängs ute från organiserade fritidsaktiviteter ökar även risken för ett framtida utanförskap. Barn och ungas idrottande ska inte vara en klassfråga. Fritiden har stor betydelse för individen, och bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Den kan bidra till fysisk aktivitet, men också till en positiv utveckling genom delaktighet, utveckling av identitet, social kompetens och problemlösningsförmåga, bekräftelse och stärkt självkänsla. Bland unga kan organiserade och strukturerade fritidsaktiviteter bidra till en känsla av tillhörighet, ökat socialt nätverk och ökad självkänsla, vilket kan vara viktiga skyddsfaktorer för att förebygga psykisk ohälsa, droger och brottslighet. Att vara en del av ett socialt sammanhang eller ha meningsfull fritid förebygger långvarigt utanförskap och kan på sikt ge minskade kommunala kostnader, exempelvis i form av hälso- och sjukvård och kriminalvård. 3. Målbild Effektmål och leveransmål För in vad som ska uppnås (effektmål och leveransmål) i projektet. Det är viktigt att målbildens delar uttrycks och definieras på ett sätt så att det är tydligt när de är uppnådda. Använd inte luddiga eller generella uttryck. Effektmål är de önskade effekter eller resultat du vill uppnå genom projektet, men som du inte kan tvinga fram. Effektmålet är tänkt att uppnås genom att leveransmålen genomförs. Ett effektmål kan inträffa efter att projektet avslutats. Antalet effektmål kan variera. Indikator Ange vad som ska mätas eller följas upp (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Leveransmål är de mål som ska uppnås under projekttiden och bidra till att effektmålen uppfylls. Det vill säga vad tänker ni göra för att uppnå effektmålen? Antalet leveransmål under respektive effektmål kan variera. Ett av leveransmålen ska vara att ta fram en plan för implementering i ordinarie verksamhet. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

32 Sida 32 (149) Effektmål: Jämn fördelning mellan könen i antal utlån Effektmål: Utlån sker i ekonomiskt utsatta områden Effektmål: Vi har skapat meningsfull sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Effektmål: Minskad miljöpåverkan genom återbruk av utrustning Effektmål: Samtliga effektmål Målbild Indikator: Antal lån av flickor respektive pojkar Indikation: Fördelning av postnummer bland de som lånar Indikator: Antal personer som får sysselsättning genom utlåningsverksamheten Indikator: Andelen utrustning som lånas ut är återbruk Leveransmål: Genomföra insamlings- /kommunikationskampanj Starta utlåningsverksamhet Leveransmål: Genomföra insamlings- /kommunikationskampanj Starta utlåningsverksamhet Inrätta mobil enhet Leveransmål: Uppgiftsinventering och ansvarfördelning Verksamhetsbeskrivning för att säkra en långsiktig, hållbar organisation Leveransmål: Genomföra insamlings- /kommunikationskampanj Starta utlåningsverksamhet Leveransmål: Plan för implementering i ordinarie verksamhet 4. Målgrupp Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydligt och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv projektets geografiska omfattning. Utlåningsverksamhetens målgrupp är alla invånare i Eslövs kommun men den primära målgruppen är barn och unga. Genom att möjliggöra gratis idrotts- och fritidsutrustning sänks tröskeln till föreningsliv, spontanidrott och friluftsaktiviteter, och fler aktiva invånare bidrar både till en friskare befolkning i stort och en mer jämlik hälsa. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

33 Sida 33 (149) Den sekundära målgruppen i projektet är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I projektet skapas nya uppgifter som kan sysselsätta personer med såväl administrativa som praktiska uppgifter. 5. Avgränsningar Beskriv vid behov sådant som projektet inte ska leverera. Detta för att undvika felaktiga förväntningar. Under hösten 2016 har dialogmöten genomförts till dels med ungdomar och med olika aktörer inom kommunens verksamheter, näringslivet, ideella sektorn med flera. Med dessa referensgrupper definierades möjligheter, förutsättningar och avgränsningar. Vad gällde utrustning så begränsades den till att enbart arbeta med frilufts- och idrottsmaterial och till exempel inte kläder eller instrument. Fokus läggs på att i första läget öppna och etablera en central utlåningslokal dit invånarna kan komma och låna utrustning. Därutöver använda en mobil enhet som kompletterar utlåningen på andra områden och orter. Tanken är att låta verksamheten rota sig och vara väl fungerande innan utökning av fler utlåningslokaler sker. 6. Samverkan Kommer projektet samverka med andra aktörer? Projektet samverkar med Merab, Skånes Idrottsförbund, föreningsliv, Ebo och aktörer inom näringslivet. 7. Övergripande kopplingar Kan till exempel vara mål för mandatperioden. Barnkonventionens artikel 31: Varje barn har rätt till lek, vila och fritid Åtgärder i Merabs avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby mellan Gällande från i Eslövs kommun Återanvändning och förberedelse för återanvändning. Mål 3: Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Ett övergripande inriktningsmål i kommunen är att medborgarna har en god folkhälsa. Kultur- och fritidsnämnden har specificerat detta till: Kultur och Fritids verksamhet bidrar till en jämlik folkhälsa. Kultur och Fritid ska enligt nämndsmålen öka medborgarnas tillgång till aktiviteter Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

34 Sida 34 (149) och konstnärliga uttryck i det offentliga rummet. Nämnden för Arbete och Försörjning har antagit målet: Alla skall erbjudas hjälp till arbete och egen försörjning. Kopplingar till programmet för social hållbarhet: Sysselsättning- främja ökad sysselsättning i samverkan med lokala aktörer och föreningsliv Psykisk hälsa: öka upplevelsen av att kunna påverka sin hälsoutveckling. 8. Kommunikationsplan Beskriv hur kommunikationen ska hanteras i projektet. Säkerställ att rätt personer får rätt information på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Kartlägg kommunikationsvägarna och gör en kommunikationsplan som inkluderar målgrupper, syfte och aktiviteter. VAD Vad ska kommuniceras? Vad är budskapet? Separata kommunik ationsplane r görs utifrån delsyften och olika målgrupper (se Vem ). VARFÖ R Vad är syftet med kommu nikationen? Vill du övertyga, informe ra, undervis a? Beror på syfte och målgrup p VEM VAR NÄR ANSVARIG Till vilka riktar sig budskapet? -Medaktörer - Allmänheten som kan skänka -Barn och unga (allmänhet) som kan låna -Press, allmänhet, politiker Vilka kanaler ska du använda dig av? Hemsida, EKIS, utskick, möten? Beror på syfte och målgrupp När under projektet ska budskapet kommuniceras? Beror på syfte och målgrupp Vem är ansvarig för kommunikationsinsatsen? Projektägare, projektledare, informatör..? Projektledare med stöd av kommunikatör Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

35 Sida 35 (149) 9. Tidplan Gör en tidplanför leveransmålen. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken Riktlinjer för projekt. Genomföra insamlings-/kommunikationskampanj Den stora insamlingskampanjen kommer genomföras i början av Detta för att kunna få en väl genomarbetad insats som når så många invånare som möjlighet. Planer finns att eventuellt göra små insamlingar av utrustning under hösten 2016 i mån av tid och arbetskraft. Inrätta mobil enhet Under senhösten 2016 kommer en mobil enhet i form av ett släp inhandlas. Den kommer iordningställas under våren och vara i bruk senast till sommaren I förarbetet undersöks vilka områden som bör prioriteras med den mobila enheten utifrån effektmålet: Utlån sker i ekonomiskt utsatta områden. Uppgiftsinventering och ansvarfördelning Det finns en befintlig arbetsträningsgrupp på Arbete och Försörjning som knutits ihop med projektet, som en ordinarie arbetsmarknadsåtgärd. Det är den befintliga så kallade Gröna gruppen som är en arbetsträningsgrupp med deltagare som har högt försörjningsstöd, som man på detta sätt kan få motiverade till arbete. I arbetsgruppen kommer även personer från bland annat Daglig verksamhet (Vård och Omsorg) och ideella krafter ingå. Den första omgångens fördelning av arbetsuppgifter, ansvarsområden och uppdrag beräknas vara klar innan årsskiftet 2016/2017. Verksamhetsbeskrivning för att säkra en långsiktig, hållbar organisation Utifrån plan för implementering skapas en verksamhetsbeskrivning innehållande bland annat utlåningsverksamhetens uppdrag, mål och syfte, fördelning av arbetsuppgifter och drift. Beräknas vara färdig vid projektslut i december Starta utlåningsverksamhet Sammanställning och plan för utlåningsverksamheten är under bearbetning i takt med mobilisering och utformning av operativa resurser. Preliminär invigning och öppning i den centrala utlåningslokalen förväntas i mitten av februari. Plan för implementering i ordinarie verksamhet Plan för implementering och fortsatta verksamhetsstrukturer görs löpande och redovisas vid projektslut december Riskanalys och riskåtgärd För in en sammanfattning av riskanalysen inklusive de åtgärder som gjorts eller kommer att göras för att minimera riskerna. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken Riktlinjer för projekt. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

36 Sida 36 (149) En risk i projektstarten var bristande intresse och engagemang hos de externa aktörerna (både invånare som kan skänka utrustning och aktörer som kan delta i utlåningsverksamheten). Genom att anordna dialogmöten med både bred och till viss del riktad inbjudan blev uppslutningen god och skapade delaktighet och engagemang. En viktig del i projektet är att arbeta med attityder kring konsumtion och vikten av att istället låna återbrukad utrustning, för miljö och plånbok. Kommunikationsinsatser och annonsering ska betona alla positiva fördelar och att vem som helst kan låna. Genom att koppla aktiviteter och utlåning i samarbete med exempelvis skolor, föreningar, byalag och näringsliv minskar risken att lånandet upplevs stigmatiserande. 11. Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig uppföljning av fastställda delmål i projektet. Beskriv hur projektet/verksamheten ska följas upp och/eller utvärderas? (Kopiera indikatorerna från sida 3.) Vilken mätmetod ska användas (till exempel frågeformulär, intervjuer, journalgranskning, dokumentationssystem)? Vid vilken tidpunkt planerar ni att mäta? Effektmål: Indikator: Utvärderings metod: Jämn fördelning Antal utlån av Insamling av mellan könen i flickor respektive statistik antal utlån pojkar Utlån sker i ekonomiskt utsatta områden Vi har skapat meningsfull sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknade n Minskad miljöpåverkan genom återbruk av utrustning Fördelning av postnummer bland de som lånar Antal personer som får sysselsättning genom utlåningsverksamhet en Andelen utrustning som lånas ut är återbruk Insamling av statistik Insamling av statistik Insamling av statistik Tidpunkt: Statistik samlas in löpande under 2017, från utlåningsverksamhetens invigningsdatum, och sammanställs i avslutsrapporten i slutet av året. Statistik samlas in löpande under 2017, från utlåningsverksamhetens invigningsdatum, och sammanställs i avslutsrapporten i slutet av året. Statistik samlas in löpande under och sammanställs i avslutsrapporten i slutet av året. Statistik samlas in löpande under 2017, från utlåningsverksamhetens invigningsdatum, och sammanställs i avslutsrapporten i slutet av året. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

37 Sida 37 (149) 12. Budget Specificera projektets samlade resursbehov i en projektbudget. Dela upp i kapitalkostnad och persontid omräknad i pengar. Resursbehovet ska kopplas till projektets målbild. En budget ska ta upp alla kostnader som ni kan planera för. Även kostnader för arbetstid måste föras in. Budget år 1 Projektledare 50 %, Dialogmöten, Mobil enhet, släp, Trycksaker och kommunikation, Insamling, Övrigt, Summa: Budget år 2 Projektledare 75 %, Insamlingsevent, Inredning, Kommunikation, Material, Invigning, Avslutningsinternat, Drift, Övrigt, Summa: Projektorganisation Beskriv projektets organisation med namn och roller på alla medlemmar. Det är viktigt att alla projektmedlemmar har tydliga roller och ansvar. Styrgrupp Stefan Persson, KoF (projektägare) Emma Sallander, KoF (projektledare) Charlotte Bernström, AoF Una-Karin Lundberg, AoF Johan Plambeck, KoF Operativ arbetsgrupp Mikael Olsson, AoF Kenneth Andersson, AoF Christer Jönsson, EAI brottning Kristina Warming, Företags-MIX Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

38 Sida 38 (149) Anette Hansson, VoO Sara Bergman, Merab Emma Sallander, KoF Referensgrupper Dialogmöten med aktörer från bland annat näringsliv, föreningsliv, ideell sektor och kommunens verksamheter Ungdomsdialog 14. Implementering i ordinarie verksamhet Beskriv kortfattat planen för implementering i ordinarie verksamhet under/efter projektslut. År 2018 har vi en uppbyggd och fungerande struktur för utlåningsverksamheten och dess bemanning. Den övergripande samordningen sker genom Kultur och Fritid och det praktiska arbetet kring sker genom Arbete och Försörjning. 15. Övrig information Det är viktigt att se utlåningsverksamheten som ett komplement till riktade bidrag till föreningar och samarbetsprojekten Aktivitet förebygger och Rookie. Dessa verksamhetsutvecklingar syftar till en jämlik folkhälsa och därigenom socioekonomiska vinster på längre sikt. 16. Bilagor Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Bilaga nr 1: Bilaga nr 2: Bilaga nr 3: Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

39 I ESLÖVS KOMMUN KS Sida 39 (149) Sara Svensson Välfärdsgruppens utlåtande Fritidsbanken Projektet, som tidigare gick under arbetsnamnet Sportoteket, har nu gått in i det nationella konceptet Fritidsbanken och har därmed bytt namn. Detta var ett resultat av det medskapande arbetssättet under planeringsfasen där många aktörer både inom och utanför Eslövs kommun deltog i workshops för att diskutera vägen framåt för projektet. Välfärdsgruppen bedömer att utlåningscentralen Fritidsbanken är en fortsatt god idé utifrån ett socialt investeringsperspektiv med syfte att öka folkhälsan genom att minska trösklarna för en aktiv och meningsfull fritid. Planeringsfas Den reviderade projektplanen som välfärdsgruppen haft att bedöma inkluderar justeringar efter de workshops som genomförts med aktörer från kommun, föreningsliv och näringsliv. Genomförande Genomförandefasen har påbörjats med insamlingskampanj och utlåningsstart är beräknad till februari. Utlåningsverksamheten har fått en lokal vid Stora torg och har även köpt in ett släp för att kunna ha en mobil utlåning. Uppföljning Det är fortsatt viktigt för välfärdsgruppen att följa om utlåningen når personer med störst behov av att låna utrustning för att kunna delta i fritidsaktiviteter samt följa återvinningstanken i projektet. Folkhälsostrategen kommer att ha dialog med projektledaren kring dessa frågor. Förslag till beslut Välfärdsgruppen föreslår att Fritidsbanken tilldelas kr för 2017 i enlighet med beslut i Kommunstyrelsen den 2 februari I beslutet stod att hänsyn ska tas till projektets fortsättning vid tilldelning av medel ur sociala investeringsbudgeten (1)

40 Sida 40 (149) Projektplan Projektnamn: Socialt arbete på Rönneberga Projektägare: Thomas Larsen Förvaltningar: Vård och Omsorg, Arbete och Försörjning Barn och Utbildning, Kultur och Fritid (eventuellt). Eventuell styrgrupp: Jörgen Larsson, Håkan Ewerman, Josefin Sandell, Lisbeth Hjort, Ann-Christine Engdahl Olesen, Marieth Roos Ekelund. Projektledare; ej klart Godkänt av: Datum för godkännande: 1. Bakgrund Den sociala barn- och ungdomsvårdens främsta uppgift är att skydda och stödja barn och unga som far illa, men också att arbeta förebyggande och tillhandahålla frivilliga insatser. Dessutom har socialtjänsten ett förstahandsansvar för samverkan både på individnivå och på övergripande nivå. Socialtjänsten står inför stora utmaningar i Sverige där ovanstående grundsyfte med verksamheten försvåras och riskerar att utarmas. Det finns många skäl till att utvecklingen går åt det hållet men helt avgörande för att förhindra den här utvecklingen är att det tas initiativ som främjar tidiga, sammanhållna, icke-tvingande insatser för barn, och unga, samt deras föräldrar. Det är också mycket viktigt att socialarbetare får arbeta med socialt arbete, dvs att möta barn och unga i behov, snarare än att observera, kartlägga, bedöma och administrera dessa barn. 1(6)

41 Sida 41 (149) Vill vi öka tiden som socialarbetare träffar barn/unga och deras föräldrar, och vill vi förändra synen på Socialtjänstens aktiviteter som möjliggörande snarare än hotfulla, behöver vi förändra hur vi organiserar socialtjänst, och hur vi bedriver socialt arbete. Drivkraften bakom det här projektet är hämtat ifrån de självupplevda utmaningar socialtjänsten står inför men som är definieras i rapporten Stärkt skydd för barn och unga handlingsplan för den sociala barn och ungdomsvården (SKL). Rapporten bifogas projektansökan. Vi önskar att fokusera på ett bostadsområde i Eslöv, Rönnebergaområdet, dels därför att vi önskar att hålla ihop initiativen till ett avgränsat område, för att kunna hantera och följa upp våra initiativ. Dels därför att vi på Rönneberga har förskolor/skolor som tagit initiativ till ökad samverkan, något som är avgörande för projektets framgång, men också för att Rönneberga som område bidrar till inflödet i socialtjänsten i Eslöv. Rönneberga särskiljer sig inte nämnvärt från andra bostadsområden i Eslöv gällande inflöde men har en tillräcklig problematik för att motivera behov av nya satsningar. I år har 67 aktualiseringar rörande 42 individer inkommit till Socialtjänsten BoU. Av totalt 67 aktualiseringar är 63 anmälningar, och 24 av 67 aktualiseringar rör Brister i Omsorg. 22 aktualiseringar är kopplade till redan pågående utredningar, och man har inlett utredning på 15 barn under Gällande statistik från AoF gällande försörjningsstöd på Rönneberga visar att antalet ärenden är relativt konstant de senaste åren (Runt 250) men att ärendetiden har ökat markant. I Eslöv har vi en tredelad socialtjänst, BoU, AoF, VoO. Problem som hanteras i socialtjänsten rör sällan endast en arena, endast barn, eller endast vuxna. Om vi önskar en annan ingång till socialt arbete måste alla tre förvaltningar involveras. Exempel på tidigare insatser; Vi har på BoU infört Råd och Stöd, socialrådgivare på Familjens Hus, SSP, MBU, SiG och SUFF. AoF har jobbat med kommunala aktivitetsansvaret, DUA, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och VoO har samverkat kring drogförebyggande för ensamkommande. ANDT-samordnare samt samordnare för Våld i nära relationer finns även det på VoO. Dock har inte ovannämnda ansträngningar skett i samverkan kring ett fokuserat fysiskt område. Det innebär att processerna har varit parallella och har inte i 2(6)

42 Sida 42 (149) någon större omfattning lett till bred samverkan mellan förvaltningarna och har därför inte heller lett till samordnade tydliga insatser för medborgarna. 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Syftet; Det här projektet syftar till att genom att förändra hur vi organiserar arbetet inom socialtjänsten så kommer vi driva organisationerna mot de politiska ställda målen: - Individen upplever att insatser ges utifrån ett helhetsperspektiv. Detta ska vi uppnå genom att; o Vi skapar fungerande övergångar hela vägen från förskola till gymnasium. o Samverkan mellan skola och socialtjänst förstärks. I programmet för socialt hållbar utveckling beskrivs att strävan mot social hållbar utveckling kan uppnås genom att skapa miljöer som stimulerar till möten och sociala sammanhang. Vi kommer i projektet att bygga alla leveransmål mot den målsättningen. Genom ökad delaktighet i lokalsamhället syftar vi även till att utveckla den upplevda tryggheten i det offentliga rummet, och genom att engagera AoF i arbetsmarknadspolitiska åtgärder på området så önskar vi att driva mot sysselsättning samtidigt som vi kan öka det emotionella stödet till pojkar och stärka flickors självkänsla. Effektmål; Effektmålet är att genom förstärkta sociala insatser på Rönneberga minska aktualiseringarna till socialtjänsten. När barn mår bättre, klarar de skolgången bättre, får bättre självkänsla och större emotionellt stöd. För att barn ska må bättre måste kommunen rikta stödet brett, både aktiviter till föräldrar och barn behövs. Ett minskat antal aktualiseringar kan ha flera förklaringar, både att barn och föräldrar mår bättre, eller att de får stöd tidigare eller på annat sätt än de får idag. Vi vill skapa leveransmål som uppnår båda delar. Leveransmål - Införandet av Huskurage tillsammans med EBO och VoO. Arbetet mot våld i nära relationer är ett specificerat politiskt mål för alla förvaltningar i Eslövs kommun. Huskurage är en lokal granssamverkan som sätter frågan i fokus och mobiliserar lokala aktörer för att åskådliggöra och hantera våld i nära relationer. 3(6)

43 Sida 43 (149) - Utbilda EBO:s bovärdar i frågor kring våld i nära relationer. Görs i samarbete med samordnare från VoO. - Lokala bovärdar på Rönneberga på plats i området. Öka närvaron av aktörer för att främja en trygg offentlig miljö. - AoF, utveckla lokala engagemanget på Rönneberga genom att rikta försörjningsbidrag till aktiviteter i lokalområdet, exempelvis öppethållande av fritidsverksamhet för barn som inte har rätt till det idag. - VoO, engagera anhörigstödjaren lokalt. Erbjuda tidiga drogpreventiva insatser på Råd och Stöd lokalt. - BoU, erbjuda föräldracafé på grundskola. Delta i föräldramöten för att erbjuda föräldrautbildning (föräldrautbildning ICDP). - BoU, erbjuda föräldracafé förskola. Delta i föräldramöten för att erbjuda föräldrautbildning (föräldrautbildning ICDP) - Utbilda förskolepersonal och fritidspedagoger (skola) i ICDP. - Koppla familjebehandlare och mottagningssekreterare till varje skola/förskola för att etablera förtroende och en namngiven person som är lätt att ta kontakt med. - Utvidga Barn- och elevhälsan på området för fler tidiga kontakter och snabb hjälp från olika professioner. - Fältsekreterare, i samarbete med KoF, skapa fritidsaktiviteter i lokal tillhandahållen av EBO på området. - Fältsekreterare på BoU, och VoO, jobba med tjej/killgrupper lokalt för att stärka flickors självkänsla och ge killar emotionellt stöd. - Tillsammans med KoF vidga Rookie till att omfatta alla som på området har behov av att testa nya aktiviteter. Även koppla på Fritidsbanken. - Främja lokala initiativ med intresseorganisationer, fritidsklubbar på området. - Dialog kring nya samverkansformer för myndighetsutövning i familjer med stora behov som berör BoU, AoF, VoO. Testa nya former kring myndighetsutövningen. - Trygga övergångar förskola/skola/skolformer på området. 3. Avgränsningar Rönneberga, 2 år, 4. Tidplan 4(6)

44 Sida 44 (149) Två-årigt med start i februari Tidssätt vissa aktiviter. Tillsättning av processtödjare/projektledare feb-april -17 Bilda styrgrupp feb 17 Tillgängliggöra lokal på området, sommaren - 17 VoO utbilda Bovärdar i våld i nära relationer våren 17 Införa Huskurage på Rönneberga hösten 17 Lokala bovärdar på Rönneberga på plats i området hösten 17 AoF lokala engagemang kring försörjningsstöd kopplad till fritidsverksamhet uppstart hösten 17, testas våren -18 Engagera anhörigstödjaren lokalt hösten -17 FöräldraCafé förskola/skola, delta i föräldramöten, skapa kontaktbehandlare i området, uppstart våren 17, Mottagningssekreterare i skola hösten -17 Utvidga elevhälsoteamet på Norrevångsskolan. hösten 17 Starta barnteam i förskolan våren 18 Inleda dialog med KoF om lokala fritidsinitiativ på Rönneberga hösten 17 Tjej/killgrupper Rönneberga våren och hösten -17. Framtagning nya rutiner för samverkan kring familjer med omfattande behov av stöd uppstart hösten 17 Trygga övergångar förskola/skolor på området. Start hösten kommer initiativen att utvecklas och utvärderas Projektet återredovisas hösten Budget Processstödjare kr/år inklusive PO kr drift/år dator/telefon/material/utbildning/tolkkostnader/ Samlad kostnad; 1,380,000kr fördelat på två års projekttid. 6. Projektorganisation Projektägare, Thomas Larsen Styrgrupp, Resursavdelningens ledningsgrupp, plus Lisbeth Hjort AoF, Ann-Christin Engdahl Olesen VoO, Marieth Roos Ekelund. Arbetsgrupp vid senare tillfälle. Processtödjare; Extern rekrytering. Erfarenhet av socialt arbete, erfarenhet av förändringsprocesser. Förvaltningsövergripande VoO, BoU, AoF, EBO. eventuellt KoF, 5(6)

45 Sida 45 (149) 7. Långsiktiga socioekonomiska vinster Socialtjänstens arbete är mycket viktigt men i delar fel organiserat, vilket det råder stor enighet om. Effekterna av att organisera oss på ett sådant sätt att vi samordnar insatser, som leder till tidiga insatser ökar vår möjlighet att uppnå goda resultat. Goda resultat innebär att vi stärker barn och ungas skydd vilket möjliggör att färre hamnar i utanförskap. Att göra rätt saker kan ge svindlande socioekonomiska vinster. Jag hänvisar till följande föreläsning med Ingvar Nilsson som jag tog del av under hösten i Hässleholm Kommunikationsplan Kommunikationsplan vid senare tillfälle. BoUs kommunikatör engageras. 9. Risker Riskerna är att förvaltningarnas socialtjänster ställs inför regelförändringar som ytterligare bidrar till en byråkratisering av det sociala arbetet. En annan risk är att inflödet i socialtjänsten ökar, vilket ökar trycket på verksamheterna att producera mer av den tvingande, lagstyrda verksamheten. En risk är även att personer i och omkring projektet slutar under projekttiden vilket försvårar genomförandet. 10. Kriterier för projektavslut Vi ska under projekttiden ha testat och utvärderat de initiativ som projektet ämnar införa. Projektet kan avslutas när hela, eller delar av projektet kan införas på andra områden i Eslöv. Bilagor: Stärkt skydd för barn och Kort beskrivning av bilaga: Bilagans namn: Revisionshistoria Specificera förändringar som gjorts i olika versioner Rev. 1 Datum Förändringar Rev. 2 Datum 6(6)

46 I ESLÖVS KOMMUN KS Sida 46 (149) Sara Svensson Välfärdsgruppens utlåtande plan för utveckling av sociala investeringsbudgeten 2017 Metoder för effektutvärdering Välfärdsgruppen gör bedömningen att Eslövs kommun behöver fortsätta utveckla möjligheten att mäta effekter av vårt utvecklingsarbete. Välfärdsbokslutet är en viktig del i utvecklingen av uppföljning och flera steg har tagits för utveckling utifrån den utvärdering som genomförts under Välfärdsbokslutet behöver också tydligare integreras i arbetet med ett kommande ledningssystem. Utöver välfärdsbokslutet behövs en lättillgänglig modell för utvärdering av effekter på kort och medellång sikt av de satsningar som genomförs i samverkan med medel från den sociala investeringsbudgeten. I uppdraget ska ingå att titta på de modeller som idag används av kommuner för socioekonomiska beräkningar (SKL:s följupp.nu, Social return on investment,). Fokus bör vara att anpassa befintliga uppföljningsmetoder till vår kontext och ta fram en metod användbar för kommunen med en rimlig arbetsinsats från befintlig personal. Det föreslagna välfärdsprojektet Socialt arbete på Rönneberga anses lämpligt att utvärdera genom före- och efterstudier alternativt jämförande studier och att resultatet ska presenteras både som en generell utvärderingsmodell och som ett underlag för uppföljning av effekter för det aktuella projektet. Utbildning Projektledarkompetens har visat sig avgörande för om välfärdsprojekten visats sig framgångsrika i måluppfyllelse och samverkan. Det är viktigt att kontinuerligt erbjuda utbildning och stöd i projektledning till såväl projektgrupper som styrgrupper för välfärdsprojekten. 1(2)

47 Sida 47 (149) Förslag till beslut Välfärdsgruppen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att avsätta kronor ur 2017 års sociala investeringsbudget till utveckling av metoder för utvärdering av välfärdsprojekt samt kronor till utbildningsinsatser för projekt- och styrgrupper. För välfärdsgruppen, Sara Svensson Folkhälsostrateg 2(2)

48 I ESLÖVS KOMMUN KS Sida 48 (149) Sara Svensson Välfärdsgruppens utlåtande Socialt arbete på Rönneberga Välfärdsgruppen bedömer Socialt arbete på Rönneberga som en god socioekonomisk investering. Projektet har förutsättningar att bidra till en bättre och mer jämlik hälsa, minskade risker för psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och utanförskap i målgruppen. Projektförslaget möter samtliga uppställda kriterier för tilldelning av medel ur kommunens sociala investeringsbudget. Idén är nytänkande och vill utveckla ett mer ändamålsenligt arbetssätt för att möta sociala behov i ett socioekonomiskt utsatt område. Områdesbaserat arbete där olika aktörer samverkar med utgångspunkt i målgruppens behov. Projektet har en tydlig förebyggande insats och relaterar till områdena sysselsättning och psykisk hälsa i Eslövs program för socialt hållbar utveckling. Välfärdsgruppen ser också förutsättningar att verka för mötesplatser genom att vidga samverkan till fler aktörer utanför de offentliga verksamheterna. Det finns goda förutsättningar att tillämpa ett salutogent förhållningssätt gentemot hos målgruppen genom tidiga insatser. Samverkan Välfärdsgruppen rekommenderar projektet att vidga samverkan även till idéburna aktörer som är eller skulle kunna bli verksamma i området Rönneberga. Välfärdsgruppen ser gärna en tydlig roll för idéburna aktörer även i projektorganisationen, exempelvis genom en referensgrupp. Detta bör bidra till syftet att vi uppnår större effekt genom att alla aktörer som kan göra skillnad med och för målgruppen drar åt samma håll. 1(2)

49 Sida 49 (149) Utvärdring Välfärdsgruppens förslag är att koppla på forskning som gör ett nedslag vid projektstart och kan utvärdera effekterna av satsningen vid avslut. Om möjligt kan även socioekonomiska beräkningar göras. Kostnaden för denna utvärdering/följeforskning bör ligga utöver projektbudgeten och ansvaret kan med fördel ligga på folkhälsostrategen vid Kommunledningskontoret. Implementering Det bör upprättas en plan för implementering efter projektslut vid ett tidigt stadium, gärna vid inledningen av projektet. Välfärdsgruppen rekommenderar att projektet verkar för att bygga in så mycket som möjligt av arbetet i befintliga strukturer under projekttiden. Detta för att minimera beroendet av en projektledare efter projektavslut och därigenom skapa så goda förutsättningar som möjligt för en fortsatt implementering och uppskalning av områdesbaserat arbete till fler bostadsområden i kommunen om projektet visar goda resultat. Förslag till beslut Välfärdsgruppen föreslår att projektet tilldelas medel om för perioden Projektet har för avsikt att fördela pengarna jämt över perioden, vilket ger Följeforskning för effektmätning är inte inkluderad i denna summa. Ev lägga in stycke om vikten av projektledning, bred kompetens, rätt stöd och utbildning För välfärdsgruppen, Sara Svensson Folkhälsostrateg Kommunledningskontoret 2(2)

50 Tidsplan sociala investeringsbudgeten Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec jan-18 Utlysning av medel 20 x Idéprövning 3 x Projektplan inkommen 8 x Beredning välfärdsgruppen x x Dragning kommundirektör x Beslut kommunstyrelsen 7 30 x Sida 50 (149)

51 Sida 51 (149) Förslag till samverkan med idéburna organisationer - Idéburet offentligt parterskap 6 KS

52 I ESLÖVS KOMMUN Sara Svensson KS Kommunstyrelsen Sida 52 (149) Idéburet offentligt partnerskap Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret föreslår att Eslövs kommun öppnar för att ingå samverkansformen Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med någon eller några idéburna organisationer, verksamma i Eslövs kommun. Syftet med IOP-avtalen är att de svara mot ett behov för kommuninvånarna, komplettera kommunens och näringslivets insatser, skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna och genom samverkan leda till synergieffekter. Som ett första partnerskap i denna form förslås Bordtennis för framtiden tilldelas kronor ur den sociala investeringsbudgeten för De samverkande parterna är Eslövs AI Bordtennisklubb tillsammans med förvaltningarna Barn och Utbildning samt Kultur och Fritid. Beslutsunderlag Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) Projektplan Bordtennis för framtiden Utlåtande Bordtennis för framtiden Beredning IOP är en relativt ny modell för samverkan mellan offentliga och idéburna organisationer som omnämns positivt bland annat i Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) och i Välfärdsutredningens betänkande (SOU 2016:78) och som förespråkas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). IOP är ett alternativ när varken offentlig upphandling eller de traditionella projekt- och föreningsbidragen fyller sitt syfte. IOP ger framför allt en möjlighet för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Modellen sätter dialogen mellan parterna och deras gemensamma lärande i fokus och målet är att skapa förutsättningar för organisationer att utföra viktig samhällsservice. Ett flertal kommuner arbetar idag med IOP och många fler är på väg. Lärdomar kan dras av de pågående exemplen men också genom att starta egna pilotprojekt. Det är viktigt att det finns en palett av insatser för samverkan mellan kommunen och idéburen sektor. IOP bör vara ett komplement till, men inte ersätta existerande stöd Kommunledningskontoret 1(3) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

53 KS Sida 53 (149) till föreningar i kommunen. Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap som ska revideras senast december I budget för 2017, antagen av Eslövs kommunfullmäktige 28 november 2016, avsätt 2 miljoner kronor till kommunens sociala investeringsbudget. Syftet med den sociala investeringsbudgeten är att skapa möjligheter för främjande och förebyggande arbete som ska bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede för grupper av kommuninvånare. På sikt ska detta arbete minska risken för ett långvarigt utanförskap och ge minskade kommunala kostnader. Prioriterade områden inom program för socialt hållbar utveckling är sysselsättning, offentliga miljöer och psykisk hälsa. Utöver den beredning som genomförts av välfärdsgruppen föreslås kronor ur den sociala investeringsbudgeten för 2017 tilldelas projektet Bordtennis för framtiden som ett första försöksprojekt för samverkansformen idéburet offentligt partnerskap. Detta ärende har beretts av en tillfällig projektgrupp med berörda förvaltningar som sammankallats av folkhälsostrategen vid kommunledningskontoret. Projektägare och initiativtagare är Eslövs AI Bordtennisklubb och samverkan med de kommunala förvaltningarna Barn och Utbildning respektive Kultur och Fritid sker i enlighet med föreslagna riktlinjer för Idéburet offentligt partnerskap. Bordtennis för framtiden är en förebyggande och hälsofrämjande insats som syftar till att öka folkhälsan genom aktivitet och lagidrott för barn. Uppsökande verksamhet mot föräldrar och regelbunden uppföljning av de barn som deltar ingår i projektet. Projektet planerar att starta under vårterminen 2017 på Östra skolan med träning för alla flickor och pojkar i förskoleklass och under hösten 2017 utvidgas till ytterligare någon förskola och/eller skola. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att Eslövs kommun inleder en förslöksverksamhet med Idéburet offentligt partnerskap (IOP) under resten av mandatperioden. - Försöksverksamheten med Idéburet offentligt partnerskap följs upp i en rapport till Kommunstyrelsen i september Kommunstyrelsen antar förslag till riktlinjer för Idéburet offentligt partnerskap. - Kommunstyrelsen beviljar kronor till IOP Bordtennis för framtiden, ett samverkansprojekt mellan Eslövs AI Bordtennisklubb (projektägare) och förvaltningarna Barn och Utbildning samt Kultur och Fritid. Pengarna tilldelas från medel avsatta för social investeringsbudteget (3)

54 KS Sida 54 (149) Beslutet skickas till Barn och familjenämnden Kultur- och fritidsnämnden Styrelsen för Eslövs AI Bordtennis Eva Hallberg Kommundirektör Åsa Simonsson Chef Tillväxtavdelningen 3 (3)

55 I ESLÖVS KOMMUN Sida 55 (149) RIKTLINJER FÖR IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP Eslövs kommuns riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) Riktlinjerna är antagna av [Kommunstyrelsen] den [ ]. Det riktar sig till kommunala förvaltningar och idéburna organisationer i Eslöv. Ses över för revidering senast [december, 2018]. Kontaktperson: folkhälsostrateg, Kommunledningskontoret. 1(4)

56 Sida 56 (149) Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap Detta är Eslövs kommuns riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP). Riktlinjerna ska vara vägledande för partnerskap som ingås mellan en eller flera kommunala förvaltningar och en eller flera idéburna organisationer 1, verksamma i Eslövs kommun. Syftet med IOP-avtalen är att svara mot ett behov för kommuninvånarna, komplettera kommunens och näringslivets insatser, skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna och genom samverkan leda till synergieffekter. Vad är idéburet offentligt partnerskap? IOP är en relativt ny modell för samverkan mellan offentliga och idéburna organisationer som omnämns positivt bland annat i Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) och i Välfärdsutredningens betänkande (SOU 2016:78) och som förespråkas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). IOP är ett alternativ när varken offentlig upphandling eller de traditionella projekt- och föreningsbidragen fyller sitt syfte. IOP ger framför allt en möjlighet för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Modellen sätter dialogen mellan parterna och deras gemensamma lärande i fokus och målet är att skapa förutsättningar för organisationer att utföra viktig samhällsservice. Den här samverkansformen har sin utgångspunkt i en ömsesidighet mellan parterna, där de genom dialog kommer fram till vilken verksamhet som behövs, vilken målgrupp den ska nå, vilka mål som ska uppnås, hur kvalitet definieras och vilken värdegrund verksamheten ska utgå ifrån. Resultatet blir en verksamhet som utförs av den idéburna parten och som finansieras av den offentliga parten. Det är viktigt att det finns en palett av insatser för samverkan mellan kommunen och idéburen sektor i enlighet med SOU 2016:13. IOP bör vara 1 En idéburen organisation definieras i dessa riktlinjer som en icke vinstutdelande, demokratiskt styrd organisation med medlemsnytta och / eller samhällsnytta som främsta intresse. En idéburen organisation är organisatoriskt fristående från offentlig sektor. 2(4)

57 Sida 57 (149) ett komplement till, men inte ersätta existerande stöd till föreningar i kommunen. Ett IOP passar inte för alla verksamheter och alla föreningar. IOP bör med fördel ingås med redan väl etablerade föreningar som kommunen har en långvarig relation till. Varför idéburet offentligt partnerskap? Det finns många skäl till att inleda samverkansformen IOP - Samverkan uppmuntrar till och möjliggör gemensamt ansvarstagande för kommunens utveckling. - Kommunen har svårt att ensam hantera komplexa samhällsutmaningar. - Idéburen sektor har ett stort engagemang och en stor potential som inte tas till vara fullt ut genom traditionella former för samverkan och bidrag. - Idéburna organisationer har ett behov av långsiktighet för att genomföra en verksamhet med hög kvalitet. - En idéburen aktör kan ibland ha/skapa en närmare relation till målgruppen än vad en myndighet eller offentlig aktör kan göra. - Samverkan mellan sektorer leder till synergieffekter. När kan vi ingå ett idéburet offentligt partnerskap? För att ett IOP ska vara möjligt måste ett antal kriterier vara uppfyllda. 1. Initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från idéburen sektor för att tydliggöra att den verksamhet som avses ska ske på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen). 2. Den verksamhet som avses kan anses bidra till samhällsnytta. Verksamheten som är föremål för samverkan ska svara mot behov hos kommuninvånarna och ska bidra till att lösa en gemensam samhällsutmaning. Den bör med fördel stämma överens med de prioriteringar som kommunen gjort. Fokus bör ligga på gemensamma utmaningar och gemensamma lösningar. 3. Verksamheten kan inte omfatta något som kommunen redan gör idag. 3(4)

58 Sida 58 (149) 4. Den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet får inte konkurrera med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad. Ett IOP passar bäst på ett område där traditionella beställningar och upphandlingar är svåra att formulera. Idéburet offentligt partnerskap steg för steg 1. Föreslå samverkansformen IOP i dialog med föreningar som uppvaktar kommunen i syfte att ta ett större samhällsansvar. 2. Fastställa att kriterierna är uppfyllda. Vilka lagar och regler som partnerskapet måste förhålla sig till avgörs av vilken verksamhet som ska bedrivas. En juridisk bedömning görs för varje enskilt IOP. 3. Formulera en gemensam värdegrund och idé mellan samverkansparterna. Parterna gör en gemensam beskrivning av insats, genomförande och uppföljning. Tydliggöra förväntningar och roller hos alla samverkande parter. 4. Avtal ingås mellan den förvaltning som är huvudsakligt ansvarig för verksamheten och den idéburna organisation som är utförare av verksamheten. För finansieringen ansvarar respektive förvaltning inom befintlig ram eller med särskilt tilldelade medel. Avtalen kan med fördel skrivas och publiceras i ett upphandlingssystem men bör vara tydligt anpassade till sitt syfte: ett partnerskap för att lösa en gemensam samhällsutmaning. 5. Ett IOP är en process och är inte färdig för att överenskommelsen är undertecknad. Kommunens roll och ansvar under genomförandet av verksamheten bör tydliggöras i avtalet. Det är viktigt att resurser avsätts för medverkan i partnerskapet från kommunala tjänstepersoner. 6. Kommunledningskontoret kan erbjuda stöd och vägledning till partnerskapen. 4(4)

59 Sida 59 (149) Projektplan Projektnamn: Projektägare: Förvaltningar: Eventuell styrgrupp: Projektledare: Bordtennis för framtiden Eslövs AI Bordtennisklubb Barn och utbildning, Kultur och Fritid Styrgrupp Thomas Andersson (ordförande EAI Bordtennis, projektägare) Ingemar Larsson (rektor Östra skolan) Emma Salander, (projektledare Kultur och Fritid) Erika Hjelm (folkhälsostrateg, kommunledningskontoret) Representant från EBO Lars Linder, EAI Bordtennis Godkänt av: Datum för godkännande: Projektansökan Socialt hållbar utveckling

60 Sida 60 (149) 1. Bakgrund Projektidén är initierad av Eslövs AI Bordtennis och utgångspunkten för projektet är befintlig statistik kring antalet barn som börjar skolan per år i Eslövs kommun och hur många av dessa som över tid hamnar i någon form av utanförskap. En annan utgångspunkt för projektet är insikten om alla positiva effekter idrottsutövande i allmänhet och bordtennis i synnerhet har för hälsa, social utveckling och inlärning. Den tredje utgångspunkten är att sociala och ekonomiska hinder står i vägen för många barn och ungdomar att pröva och utveckla sina talanger. 2.Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Det övergripande syftet för projektet är att med preventiva insatser minimera risken för barn och ungdomar i Eslövs kommun att hamna i utanförskap. Projektet vill erbjuda aktivt deltagande i en meningsfull fritidsaktivitet för samtliga barn i de berörda grupperna vid kommunens skolor/förskolor. Effektmål Parallellt med detta så finns här ett hälsofrämjande syfte tillsammans med att stärka plattformen för Eslövs barn och ungdomar att lyckas i sin skolgång. En andel av de aktiva barnen i satsningen väljer att fortsätta idrottsutövande genom organiserade fritidsaktiviteter. De mål som vi presenterar i den här ansökan är kopplade till ansökans omfattning, dvs projektets första år. Leveransmål: 1. Att under våren 2017 påbörja verksamheten tillsammans med Östra skolan i Eslöv där vi kommer att arbeta företrädesvis med alla som börjar förskolan samt delar av barnen på områdets två förskolor. 2. Projektmedarbetare har etablerat en kontakt med barnens föräldrar i det aktuella området. 3. Under hösten 2017 har projektet utöver Östra skolan samt förskolorna Bergabo respektive Kunskapshuset, även arbetar med ytterligare en eller två skolor inom kommunen. 4. Projektet har delvis hittat finansiering från externa aktörer för eventuell fortsättning på satsningen alternativt finns en plan för hur erfarenheterna kan komma kommunens verksamheter samt föreningslivet i Eslöv till del. 2

61 Sida 61 (149) 3.Avgränsningar 4.Tidplan Projektet startar under januari med planeringsarbete tillsammans med rektor på Östra skolan. Den 1 februari åker tränare och ledare från EAI Bordtennis till Hannover i Tyskland för utbildning i bollpedagogik för små barn Schemaläggning och annan praktisk planering sker under februari. Inköp av material samt transportmedel (släp) sker under februari. Den konkreta träningen påbörjas under andra delen av mars. Föräldrakontakter sker i samråd med skolorna under april och maj. Utveckling till andra skolor sker under sommaren. Projektet fortskrider och utvecklas under höstterminen. Uppföljning sker kontinuerligt och sammanställning görs efter höstterminens slut. 5.Budget Totalbudgeten för år 1 är kr Kostnader är fördelade på: 3 st tränare: Anders Johansson (f.d. Landslagstränare), Daniella Moskowitz (Landslagsspelare & barntränare) och Naomi Owen (Elitspelare & barntränare) 1 st projektledare & coach: Lars Linder 1 st administratör: Under rekrytering Sammanlagt c:a kr inklusive sociala avgifter Transporter och transportmedel: kr Material (bord, racket, kläder,skor, bollar, träningsredskap etc.): kr Externa lokaler : kr Utbildningsinsatser : kr Andra övriga förnödenheter: kr ============================================ Totalt: kr 3

62 Sida 62 (149) Intäkter: Eslövs kommuns sociala investeringsbudget kr EBO ESN & Compass Svenska Bordtennisförbundet Stiftelsen för Färs- & Frosta Stiftelsen Sparbanken Finn Svenska Spel kr kr kr kr kr kr Orkla ICA Kraftringen SISU HSB samt andra mindre sponsorer kr ============================================ Totalt: kr 4

63 Sida 63 (149) 6.Projektorganisation Styrgrupp Thomas Andersson (ordförande EAI Bordtennis, projektägare) Ingemar Lundström (rektor Östra skolan) Lena Planken, (Chef grundskolan Barn och Utbildning) Emma Salander, (projektledare Kultur och Fritid) Sara Svensson / Erika Hjelm (folkhälsostrateg, kommunledningskontoret) Johan F Andersson (Kommunstyrelsens ordf) Michael Wethje (Ordförande i EBO) Projektgrupp Lars Linder - Projektledare Anders Johansson - Huvudtränare Daniella Moskowitz Rektor/lärare från de skolor vi arbetar med 7. Förvaltningsövergripande Förvaltningar som samverkar med EAI Bordtennis i projektet: Barn och Utbildning Kultur och Fritid Kommunledingskontoret 8. Långsiktiga socioekonomiska vinster Varje elev som inte hamnar i utanförskap representerar enligt befintlig statistik en kostnadsbesparing för samhället om kr Men de stora vinsterna är dessutom en bättre skolgång med högre resultat för eleverna och ett ökat engagemang och social öppning för många av föräldrarna som annars inte har kraft och verktyg för att vara aktiva i sina barns skola och utveckling. En ytterligare vinst är bättre fysisk hälsa bland eleverna. Den fjärde stora vinsten är att projektets verksamhet kommer att påverka skolans totala vardag positivt med ökat engagemang, minskad mobbning o.s.v. 9.Kommunikationsplan Kommunikationen med föräldrarna kommer att ske genom direkta kontakter via möten, telefon och i vissa fall besök. 5

64 Sida 64 (149) Kommunikation till olika intressenter inom det offentliga och privata sker genom besök. Kommunikation till media sker genom inbjudningar till olika sammanhang. 10. Risker En risk är svårigheten att nå vissa föräldrar. För att förebygga den här risken kommer arbetet att ske i små etapper med minimal insats för föräldrarna. En risk är att vi inte når full finansiering och inte kan utöka projektet till ytterligare skolor under Kriterier för projektavslut Uppföljning och rapportering sker dels löpande, dels genom en slutrapport efter höstterminen. Bilagor: Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Kort beskrivning av bilaga: Bilagans namn: Idé Bordtennis för framtiden Revisionshistoria Specificera förändringar som gjorts i olika versioner Rev. 1 Datum Förändringar Rev. 2 Datum 6

65 I ESLÖVS KOMMUN KS Sida 65 (149) Sara Svensson Utlåtande Bordtennis för framtiden Eslövs AI Bordtennisklubb vill i samverkan med förvaltningarna Barn och Utbildning samt Kultur och Fritid från Eslövs kommun genomföra projektet Bordtennis för framtiden med start våren Sara Svensson 1(1)

66 Sida 66 (149) Förslag till handlingsplan och riktlinjer mot våld i nära relationer 7 KS

67 I ESLÖVS KOMMUN Sara Svensson KS Kommunstyrelsen Sida 67 (149) Yttrande över handlingsplan mot våld i nära relationer Ärendebeskrivning Vård- och omsorgsnämnden har antagit en reviderad handlingsplan mot våld i nära relationer samt riktlinjer och rutiner för området. Då gällande handlingsplan mot våld i nära relationer antogs av kommunfullmäktige har kommunstyrelsen ombetts att föreslå den reviderade planen för beslut i kommunfullmäktige samt uppdra åt Vård- och omsorgsnämnden att anta och följa upp riktlinjer och rutiner med anledning av beslutet. Beslutsunderlag Handlingsplan mot våld i nära relationer Riktlinjer våld i nära relationer Beredning Den föreslagna handlingsplanen är ett led i att uppnå målet i det politiska handlingsprogrammet : att stärka vårt arbete för att motverka våld i nära relationer samt öka samarbete med olika myndigheter och andra kommuner. Gällande handlingsplan mot våld i nära relationer antogs av kommunfullmäktige den 26 maj Till handlingsplanen finns riktlinjer och rutiner som ger vägledning om hur våld i nära relationer ska hanteras av Eslövs kommun. Kommunledningskontoret anser att föreslagen handlingsplan överensstämmer med kommunens övergripande mål att stärka arbetet mot våld i nära relationer och stärka samverkan med andra aktörer. Koppling till gällande lagstiftning finns. Kommunledningskontoret föreslår följande fyra tillägg till handlingsplanen: Under inledningen: Relevanta definitioner och anvisningar för genomförandet av handlingsplanen finns i riktlinjer respektive rutiner för arbetet mot våld i nära relationer. Ny rubrik Målgrupper: Målgrupperna för Eslövs kommuns arbete mot våld i nära relationer är: vuxna som Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

68 KS Sida 68 (149) utsätts för våld av närstående, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsätts för våld, personer som utövar våld mot närstående. Under rubriken Samverkan: Andra föreningar som engagerar sig mot våld i nära relationer. Under insatser som ska följas upp och utvärderas: Eslövs kommuns samverkansavtal med Kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås anta förslag till handlingsplan mot våld i nära relationer med kommunledningskontorets tillägg. Kommunfullmäktige föreslås ge Vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att anta och följa upp riktlinjer och rutiner kopplade till handlingsplanen. Kommunfullmäktige föreslås ge Kommunstyrelsen i uppdrag att besluta om revideringar av handlingsplanen mot våld i nära relationer. Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Eva Hallberg Kommundirektör Åsa Simonsson Chef Tillväxtavdelningen 2 (2)

69 ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnärnnden Sammanträdesprotokoll Sida 11 (17) Sida 69 (149) 81 Vo ; x.,. / J i. /:.,' L j Våld i nära relationer Ärendebeskrivning Utvecklingsarbetet avseende socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn so:tn bevittnat våld har pågått sedan år 2005, med årligen återkommande finansiellt stöd från Socialstyrelsen sedan år Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOSFS 2014:4) bör socialnämnden bland annat fastställa uppföljningsbara mål, redovisa hur olika grupper får information om socialnämndens stöd samt fastställa inom vilka områden samverkan bör ske och med vem. Detta kan sammanställas i en handlingsplan som kontinuerligt följs upp och revideras. Beslutsunderlag Handlingsplan mot våld i nära relationer Riktlinjer våld i nära relationer Tjänsteskrivelse, daterad den 9 september 2016 Beredning Nuvarande handlingsplan antogs av Kommunfullmäktige den 26 maj Utvecklingsarbetet har sedan fortskridit med att på strategisk och praktisk nivå uppnå mål enligt beslut. Inom detta utvecklingsarbete har även ett välfårdsprojekt vid namn Barn som bevittnar våld startats i Eslöv kommun. Beslutsunderlagen är framtagna av medarbetare och chefer inom den samlade socialtjänsten och baseras på erfarenheter av att i samverkan ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Eslövs kommun. Yrkande Anette Palm (S) yrkar ändring av föreslagna riktlinjerna enligt följande: HBT ändras till HBTQ. Justerare signatur (Jl! Utdragsbestyrkande

70 ESlÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sida 12 (17) Sida 70 (149) Beslut - Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta förelagt yrkande som sitt eget samt översända det till kommunstyrelsen. - Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till handlingsplan mot våld i nära relationer samt att ge Vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att anta och följa upp riktlinjer och rutiner med anledning av beslutet. - Under förutsättning att kommunfullmäktige antar föreslagen handlingsplan antas riktlinjer för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer och rutiner för den samlade socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Expediering Akten Kommunstyrelsen Handläggaren

71 I ESLÖVS KOMMUN Vo Sida 71 (149) Maria Lindstrand Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Våld i nära relationer Ärendebeskrivning Utvecklingsarbetet avseende socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld har pågått sedan år 2005, med årligen återkommande finansiellt stöd från Socialstyrelsen sedan år Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOSFS 2014:4) bör socialnämnden bland annat fastställa uppföljningsbara mål, redovisa hur olika grupper får information om socialnämndens stöd samt fastställa inom vilka områden samverkan bör ske och med vilka. Detta kan sammanställas i en handlingsplan som kontinuerligt följs upp och revideras. Beslutsunderlag Handlingsplan mot våld i nära relationer Riktlinjer våld i nära relationer Tjänsteskrivelse, daterad den 9 september 2016 Beredning Nuvarande handlingsplan antogs av Kommunfullmäktige den 26 maj Utvecklingsarbetet har sedan fortskridit med att på strategisk och praktisk nivå uppnå mål enligt beslut. Inom detta utvecklingsarbete har även ett välfärdsprojekt vid namn Barn som bevittnar våld startats i Eslöv kommun. Beslutsunderlagen är framtagna av medarbetare och chefer inom den samlade socialtjänsten och baseras på erfarenheter av att i samverkan ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Eslövs kommun. Vård och Omsorg Postadress: Eslöv J Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: J E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se J 1(2)

72 Sida 72 (149) Förslag till beslut - Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till handlingsplan mot våld i nära relationer samt att ge Vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att anta och följa upp riktlinjer och rutiner med anledning av beslutet. - Under förutsättning att kommunfullmäktige antar föreslagen handlingsplan antas riktlinjer för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer och rutiner för den samlade socialtjänstens stöd till vål sutsatt 'nnor och barn som bevittnat våld. ef J,h sson F valtnings ef a-c2-qg. Ann-Christine Engdahl-Olesen Enhetschef Socialtjänst över 18 2(2)

73 ESLÖVS KOMMUN Vo Sida 73 (149) Maria Lindstrand Handlingsplan mot våld i nära relationer Handlingsplanen fastställer kommunens mål och de åtgärder som skall vidtas år Syftet är att förverkliga de åtaganden som Eslövs kommun förbundit sig till i och med undertecknandet av Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå och artikel 22 som konstaterar att könsrelaterat våld drabbar kvinnor oproportionerligt hårt och att det uppstår på grund av förövarens uppfattning om att det ena könet är överlägset det andra. Denna handlingsplan utgår från Eslövs kommun politiska handlingsprogram där målet är att stärka vårt arbete för att motverka våld i nära relationer samt öka samarbete med olika myndigheter och andra kommuner. Denna handlinsplan ersätter handlingsplanen- mot våld i nära relationer som antogs av kommunfullmäktige Handlingsplanen syftar vidare till att den samlade socialtjänsten ska fullgöra sina skyldigheter enligt 5 kap. 11 Socialtjänstlagen som gäller utsatta för brott och deras närstående. Åtagandena gäller särskilt andra och tredje stycket och skyldigheten att särskilt beakta våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och deras behov av ~töd och hjälp. Barnets rättigheter ska beaktas, hela det samlade arbetet mot våld i nära relationer syftar därmed till att genomsyras av ett barnrättsperspektiv med stöd av Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter. Mål Det övergripande målet är att förekomsten av våld i nära relationer ska minska med effekten att färre utövar makt, kontroll och våld mot närstående. Detta mål innefattar även att förebygga i tidigt stadium. Den samlade socialtjänsten och skola ska fastställa våld i nära relationer som ett permanent kompetensområde med en samordnings tjänst som ansvarar för att den gemensamma plattformen bibehålls för beslut och 1(3)

74 Sida 74 (149) uppföljning av insatser till våldsutsatta, våldsutövare samt barn som bevittnar våld. Samordnare har ansvar för att kvalitetssäkra arbetet mot våld i nära relationer. Samverkansformer ska utvecklas mellan socialtjänst, skola och barnomsorg. Öka kunskapen och kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck samt barn som bevittnar våld. Öka kunskapen om våld som sker i samkönade relationer. Kunskap och arbetssätt för de som utövar våld och barn som bevittnar våld ska öka och bli tillgängligare. Insatserna som erbjuds utsatta för våld ska vidareutvecklas. Information Våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnar våld hemma ska få information om vilken hjälp som finns via kommunens hemsida, annonser i tidningar och på sociala medier samt med hjälp av en tryckt broschyr tillgänglig på offentliga verksamheter. Broschyren ska finnas på de mest förekommande språken. Kartläggning och statistik: Funktioner för statistikfäring i socialtjänstens journalsystem Treserva ska bli heltäckande och omfatta samtliga verksamheter. Statistik över antalet våldsutsatta, våldsutövare samt barn som bevittnar våld ska sammanställas och redovisas årligen till Vård- och omsorgsnämnden, Barn- och familjenämnden samt Arbete- och Försörjningsnämnden. Samverkan. Samordnaren har ansvar för att den samlade socialtjänsten ska arrangera två aktiviteter årligen i syfte att öka samordningen och kunskapen om varandras insatser. För ökad upptäckt, förbättrat stöd och kartläggning i hela kommunen ska också samverkan vidareutvecklas med Närpolisen i Eslöv samt brottsoffersamordnarna vid Polisen, Vårdcentralerna Kärråkra, Tåbelund och Brahehälsan samt Ungdomsmottagningen i Eslöv, Psykiatrisk Rehabiliteringsenhet Eslöv (PRE), Psykiatrisk mottagning i Eslöv, Tjejjouren i Eslöv, Brottsofferjouren mellersta Skåne, kvinnojourerna, Män för jämställdhet samt de lokala studieförbunden. 2(3)

75 Sida 75 (149) Hantering av skyddade personuppgifter Den samlade socialtjänsten ska arbeta fortlöpande med hantering av skyddade personuppgifter ijoumalsystemet Treserva. Varje enhet ansvarar för att ha aktuella skriftliga rutiner för dessa. Uppföljning och utvärdering Insatser som erbjuds våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnar våld ska utvärderas och följ as upp under år Insatser som ska följas upp och utvärderas är beslut om tillfälligt skyddat boende som utförts av kvinnojour på uppdrag av Socialtjänst över 18 år Öppenvårdsenhetens insatser till stöd för bam som bevittnat våld 3(3)

76 I ESLÖVS KOMMUN Vo Sida 76 (149) Maria Lindstrand Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna är att ge mer specifika anvisningar om hur våld i nära relationer ska hanteras och är en vägledning både till personal i sitt möte med klienter/brukare och till chefer i sin roll som arbetsgivare. Vad är våld? En våldshändelse skiljer sig från en olyckshändelse genom att våldet har ett budskap, en som står för budskapet och en som tar emot. Per Isdal (2001) har utvecklat Nordens första behandlingsverksamhet för män som utövar våld "Alternativ till vold". Han beskriver våld som en handling i syfte att få en annan person att göra något mot sin viga eller att få en person att låta bli att gö'ra något som den vill (Isdal 2001: 34). Våldet uppnår sitt syfte genom att lcränka, skrämma, skada eller smärta den utsatta (Isdal 2001). Fysiskt våld är makt utövat genom exempelvis slag, sparkar, knuffar, knivhugg, strupgrepp. Pljkiskt våld är hot som kan uttalas direkt men också vara subtila och endast uppfattas av den som mottar hotet, särskilt i nära relationer. Sexuellt våld är trakasserier, kränkningar och övertalningar för att få sex. Det kan exempelvis innebära att en person bestämmer när och på vilket sätt sex ska ske. På grund av underliggande hot, tidigare våld och maktordningen i förhållandet, förekommer kanske inget fysiskt motstånd i den pågående våldtäkten. Materiellt våld är våld som rfä:tar sig mot saker och föremål, genom att t ex kasta saker i syfte att skrämma andra. Latent våld i nära relationer är vanligt och styr den utsattas beteende och agerande av rädsla för att utsättas för annat våld. Det latenta våldet styr den destruktiva underordningen och rollerna i förhållandet, på avsändarens villlwr (Isdal 2001). Ekonomiskt våld är kontroll över annan persons pengar och beslut av inköp. Ekonomiskt våld är också att hindra någon att gå till sitt arbete 1(8)

77 Sida 77 (149) eller göra någon för sjuk och skadad för att kunna sköta sin försörjning. Fo'rsummelse innebär att den utsatta inte får adekvat hjälp med mat, medicin eller hygien. Andra exempel kan vara att den utsatta inte får hjälp med att gå på toaletten eller att få komma upp ur sängen, det kan även innebära för lite eller för mycket mat eller medicin. Funktionsrelaterat våld är att den våldsutsatta inte får hjälp med att använda sina hjälpmedel, exempelvis kan vara att rollatorn göms, batterierna tas bort från hörapparaten. Kontrollerande eller situationsbetingat våld För att kunna hjälpa och stödja kollegor, personal, brukare, klienter eller andra på rätt sätt är det nödvändigt urskilja det kontrollerande partnervåldet och det situationsbetingade. Är det en tillfällig konflikt, smärtsam separation eller en flerårig process av systematisk kontroll, våld och kränkningar? Detta är viktigt för att arbetsgivaren ska kunna ta ansvar och ge stöd till personal som är utsatt. Det kontrollerande partnervåldet är allvarligt och eskalerande och innehåller en blandning av olika former våld, terror, trakasserier och hot. Vidare är förövarens beteende dominerande och kontrollerande, och övervägande del av offren är kvinnor som utsätts av sin manliga partner. Våldet är en process som ofta börjar med "milt'' våld och kontroll för att sedan övergå till fysisk misshandel och strängare kontroll. Det situationsbetingade våldet är enstaka händelser som utlöses vid vissa stressituationer där frustation och vrede slår över i fysisk aggression. Förövaren har oftast inget kontrollbehov och det är lika vanligt att våldet utövas av både kvinnor och män (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det fjärde jätnställdhetspolitiska målet. Målet innefattar att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. (Handbok-våld, Socialstyrelsen 2015) Det kontrollerande partnetvåldet leder i högre utsträckning än annat våld, till fysiska skador och kroniska ohälsotillstånd såsom Rädsla, rädsla för sitt liv och nedstämdhet försvagad självkänsla andra psykologiska tillstånd högre konsumtion av sjukvård och läkemedel (Socialstyrelsen, folkhälsorapport 2009) 2(8)

78 Sida 78 (149) Mäns våld mot kvinnor Problemets tydliga könsmönster bekräftas av forskning och bör ses i ett historiskt sammanhang där lagstiftning som ger båda könen samma rättigheter är relativt ny. Kvinnors rösträtt fastställdes år 1921 men först 44 år senare blir Sverige först i världen med lagen som kriminaliserar våldtäkt inom äktenskapet. Ar 1982 faller misshandelsbrott inomhus under allmänt åtal istället för enskilt åtal. Detta innebär att åklagare är den som väcker åtal, vem som helst kan anmäla och den brottsutsatta kan inte längre "ta tillbaka" sin anmälan. ( Ar 1994 antog Riksdagen målet "frihet från könsrelaterat våld" som ett av sex delmål i den svenska jämställdhetspolitiken. Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken år 1998 och innebär att flera enskilda straffbara handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Brotten ska ha präglats av systematik, upprepning och haft som syfte att inte bara att fysiskt skada utan också att"sänka kvinnans självkänsla. ( Det konstateras i betänkandet av Nationella samordnaren mot våld i nära relationer att våld i hög grad är en folkhälsofråga, med anledning av att allvarlig fysisk och psykisk ohälsa är vanlig bland dem som utsatts för våld. (SOU 2014:49) Särskilt utsatta grupper Kvinnor som grupp är särskilt utsatta för våld i nära relationer och i socialtjänstlagen tydliggörs kommunernas ansvar att särskilt beakta och stödja dessa kvinnor och barn som bevittnar våld (5 kap. 11 andra stycket Socialtjänstlagen). Äldre kvinnor Äldre kvinnor är särskilt utsatta eftersom våldet ofta tolkas som en försummelse utifrån oförmåga eller utmattning hos en anhörig, vilket kan styra vilka insatser som sätts in. Inom äldreomsorgen är det viktigt att fånga upp signaler och ställa frågor enskilt till kvinnan. Äldre kvinnor upplever ofta mer skam och tabu än andra kvinnor och visar mer sällan ilska mot mannen. Vidare kan det ekonomiska beroendet vara större hos äldre kvinnor, vilket innebär att de inte ser en förändring eller separation som möjlig (f. Grände 2012). Vid högre ålder är risken större att personer blir mer beroende av samhället, både av närstående och av personal. Beroendet av andra och av samhället är en hög riskfaktor när det kommer till att utsättas för våld. Risken för upprepat 3(8)

79 Sida 79 (149) våld är högre och ens möjligheter till att ta sig ur en destruktiv relation är låg. (Handboken- Våld, Socialstyrelsen 2015) Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor med funktionsnedsättning är ofta i beroendeställning till den närstående och beroende av hjälp för att klara vardagen, varför det kan vara svårt att upptäcka om hon är utsatt för våld. Våldet kan exempelvis innebära att hon :inte får den hjälp hon behöver på grund av sin funktionsnedsättning, att hon :inte får hjälp med tolkning, blir utsatt för övergrepp i samband med dusch, att hjälpmedel förstörs eller hålls undan. Våldet kan ge sig i uttryck att den anhörige har stort kontrollbehov gentemot personal och :inte låter kvinnan tala för s:in egen sak. Finns misstanke om att en kvinna med funktionsnedsättn:ing är utsatt för våld av närstående ska alltid närmaste chef :informeras (Sällan sedda, Socialstyrelsen 2011). Kvinnor med missbruksproblem Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer tenderar att i samhällets ögon få "skylla sig själv". För kvinnor med missbruksproblematik är detta förhållningssätt mer vanligt. Våldet kan ses som en konsekvens av missbruket och riskerar därför att "glömmas bort". Stöd eller :insatser för dessa kvinnor riskerar att mer syfta till att komma åt missbruket och :inte våldsutsattheten. Förutom missbruk och våldsutsatthet, kan deras utsatthet bli större på grund av hemlöshet, arbetslöshet, psykisk och fysisk ohälsa (Skylla sig själv, Socialstyrelsen 2011). Kvinnor med utländsk bakgrund Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund utsätts för mer våld än kvinnor födda i Sverige. De har ofta sämre inkomst och upplever högre grad av social isolering än svenskfödda kvinnor. En annan faktor som höjer risken är att ha kommit från ett land med lägre jämställdhet än i Sverige (Fernbrant 2013). Socialstyrelsen fastställer att kvinnor med utländsk bakgrund kan vara mer utsatta på grund av svaga språkkunskaper, okunskap om det svenska samhället. Utsatta k:v:innor kan vara m:indre benägna att söka hjälp då deras tillit till myndigheter kan vara låg på grund av tidigare upplevelser eller rädsla för att förlora sitt uppehållstillstånd. ( Hbt- personer Kunskap och forskningsområdet kring våld i samkönade relationer är relativt nytt och begränsad. I princip följer våld i samkönade relationer samma mönster som i heterosexuella relationer. Kontroll, hot om våld, begränsningar i den våldsutsattas liv och utövandet av våld är exempel på hur våldet kan se ut. Det skall beaktas att det finns också olikheter vilket bidrar till att en ökad 4(8)

80 Sida 80 (149) kompetens om våld i samkönade relationer behövs. Benägenheten hos en våldsutsatt person att anmäla och söka hjälp och det bemötande personen får, beror på könstillhörigheten hos både den våldsutsatta och våldsutövaren Personer i samkönade relationer söker inte hjälp i samma utsträckning som heterosexuella. (Handboken- Våld, Socialstyrelen 2015) Barn som bevittnar våld Barn som bevittnar våld hemma är en särskilt utsatt grupp då dessa barn gärna inte berättar om vad de är med om. Forskning visar att så många som 10 procent av barnen i Sverige har upplevt våld hemma (Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). Forskning visar också att dessa barn inte uppmärksammas tillräckligt och konsekvenserna för dessa barn till och med kan vara värre än för de barn som själva utsätts för våld. Att uppleva pappas våld mot mamma anses farligare än våld på gatan, eller att själv bli utsatt för våld (IV.I. Eriksson och E. Näsman 2007). Att som barn bevittna våld hemma äventyrar hälsa och utveckling med risk att: drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTS) utveckla emotionella störningar såsom ångest, depression, ängslighet eller aggressivitet.. utveckla sociala och beteendemässiga problem, bli hämmade och antisociala som pojke använda våld som vuxen eller som flicka utsättas för våld i nära relationer som vuxen Effekterna av barnens upplevelser varierar beroende på barnets ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, personlighet, överlevnadsstrategier och hur barnet tolkar våldet. Det är ett trauma att bevittna pappas våld mot mamma då de två viktigaste personerna i barnets liv är inblandade. Ytterligare svårighetsfaktor är att våldet sker hemma, en miljö som ska vara trygg och att våldet riktar sig mot just mamma (M. Eriksson och E. Näsman 2007). Skol- och socialtjänstpersonal ska särskilt vara uppmärskamma på barn som uppvisar ovanstående symtom och vid misstanke lämna in en Anmälan om missflirhållanden 14 kap. 1 SoL till Utredningsenheten (BoU). En anmälan till socialtjänsten innebär inte att lärare och skolkuratorer kan "släppa taget". Barn som bevittnar våld är i långsiktigt behov av stöd från hela sitt nätverk. Barn som utsatt för våld Barns fysiska och psykiska hälsa riskerar att allvarligt ta skada när det förekommer våld i hemmet. Det finns även en stark koppling mellan att bevittna våld och utsättas för våld. Tecken på att barn har utsatts för våld kan vara: 5(8)

81 Sida 81 (149) Fysiska tecken i from av blåmärken, rodnader eller rivmärken. Det kan även innebära skador på mjukvävnader, frakturer eller inre blödningar. Munhälsan i form av utslagna tänder, fraktur på käken eller munskador som har orsakats av knytnävslag eller olika föremål i munnen. Sexuella övergrepp kan ge fysiska tecken exempelvis, rodnader runt könsorgan, blödningar och blåmärken. Det skall även beaktas att psykiska tecken i form av påtagliga förändringar i agerande eller tillbakagång i utvecklingen kan finnas. Enligt 5 kap 11 tredje och fjärde stycket socialtjänsten(sol), att socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Hedersrelaterat våld och förtryck Det som skiljer hedersrelaterat våld från partnervåld är att det ofta är flera personer som utövar våld och kontroll. Våldet är kollektivt sanktionerat och baseras ofta på en så kallad kyskhetsnorm med kontroll av kvinnors sexualitet. 'Pojkar som inte lever upp till normen om hur en man ska vara, drabbas också. De kan också bli tvingade att agera "vakter" och kontrollera systrar eller andra familjemedlemmar. (I<.vinnors nätverk 2013) I möte med personer som upplever hedersrelaterat våld är det viktigt att visa förståelse och respekt, personen kan vara rädd för sin eller eventuella andra personer i sin omgivning kommer till skada. Professionella behöver förstå att enbart rykten kan få allvarliga konsekvenser för den utsatta. Det kan även vara att personer som är utsatta även är förövare och delaktiga i att utsätta andra personer för samma sak. (Vänd dem inte ryggen, socialstyrelsen 2013) Hedersrelaterat våld och förtryck kan uttrycka sig i form av att flickor inte får delta i idrottsundervisning eller deltaga vid skolresor samt att flickors och pojkars val av fritidsaktiviteter och umgänge är begränsad. Det förekommer även tecken på koncentrationssvårigheter, sänkt studiemotivation, psykosomatiska symtom vid utsatthet. (Handboken- våld, Socialstyrelsen 2015) Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudit enligt lag i Sverige och det är även förbjudet om ingreppet utförs utomlands. Köns~tympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Könsstympning av flickor och kvinnor är en form av grov 6(8)

82 Sida 82 (149) misshandel och övergrepp, könsstympning sker många gånger med familjens heder som förklaring. (Om könsstympning av flickor och kvinnor Socialstyrelsen 2015) Sedan 1 juli 2014 är det olagligt med tvångsäktenskap i Sverige. Det är straffbart att tvinga, påverka, eller pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även förberedelse för äktenskapstvång samt att lura någon att åka utomlands i syfte att giftas bort genom tvång eller utnyttjande är olagligt. ( Riskbedömning och stöd Inom socialtjänsten finns det kunskap om strukturerade riskbedömningsinstrument så som FREDA och Patriark, som ska bistå med råd och hjälp, oavsett om det gäller en brukare, klient eller nära anhörig. Riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer är om våldet med tiden har upptrappats, blivit grövre och/ eller om vapen har använts i samband med hot och våld, sker i samband med en separation eller skilsmässa, om våldet är kontrollerade, om det förekommer hot om dödligt våld och/ eller hot om självmord psykisk ohälsa I SOSFS 2014:4 5 kap 1 finns information om när riskbedömning skall utgöra en del av utredning för den våldsutsattas behov av skydd och stöd. Kontaktuppgifter Socialtjänst över 18 år (Vård och Omsorg), Mottag eller Fältgruppens journummer (dygnet runt). Samordnare mot våld i nära relationer, förvaltningsövergripande Utredningsenheten (Barn och Utbildning), Mottag Utanför kontorstid kontaktas den sociala beredskapen för bam via inre befäl vid polisen Sociala jouren i Lund (fredag 16-01, lördag samt söndag 17-22) 046-i Brottsofferjouren mellersta Skåne Kvinnofridslinjen- nationell stödtelefon Barnens rätt i samhället (BRIS) (8)

83 Sida 83 (149) Källförteckning Eriksson M & E. Näsman När barn som upplevt våld mö'ter socialgänsten - om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Fernbrant, Cecilia Violence against Foreign-born Women in Sweden. Mediatryck Lund. Folkhälsorapport, Socialstyrelsen Grände, J ose:fin Mäns våld mot äldre kvinnor i nära relationer Tidskrift Äldre i centrum 2012:3 Isdal, Per Meningen med våld. Gothia Förlag Stockholm. Kvinnors nätverk Familjearbete i hederskontext. Om könsstympning av flickor och kvinnor- Socialstyrelsen 2015 Skylla sig själv, Socialstyrelsen Utbildningsmaterial om kvinnor utsatta fo"r våld med missbruks- eller beroendeproblematik SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer. Socialstyrelsen Våld-Handbok om Socialgänstens och hälso- och.g'ukvårdens arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen Vänd dem inte ryggen- Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och fa"rtryck. Sällan sedda, Socialstyrelsen Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (8)

84 Sida 84 (149) Motion från Håkan Larsson (MP) angående Rådet för hälsa och trygghet 8 KS

85 KS Sida 85 (149) Sara Svensson Kommunstyrelsen Yttrande över motion från Håkan Larsson (MP) angående politisk representation i Rådet för hälsa och trygghet Ärendebeskrivning I en motion inkommen till Eslövs kommunfullmäktige den 2 augusti 2016 föreslås att kommunen söker ett sätt att se över politiska representationen i Rådet för hälsa och trygghet. Eftersom antalet nämnder är färre än antalet partier i Kommunfullmäktige blir inte alla partier per automatik representerade. Miljöpartiet de gröna i Eslöv yrkar genom ledamot Håkan Larsson att kommunfullmäktige beslutar utreda sammansättningen av Rådet för hälsa och trygghet, och hur dess politiska representanter skall väljas, enligt motionens intentioner. Kommunstyrelsen har ombetts yttra sig i ärendet. Beslutsunderlag Motion Håkan Larsson angående Rådet för hälsa och trygghet Kommunstyrelsen Beredning Rådet för hälsa och trygghet inrättades genom beslut i Kommunstyrelsen 6 mars 2007 och har som uppgift att fungera som ett tvärsektoriellt forum för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och inspiration internt och med externa samverkansaktörer. De frågor som står i fokus vid rådets sammanträden berör områden som prioriterats i Eslövs kommuns Program för socialt hållbar utveckling. Då dessa frågor är av tvärsektoriell karaktär fyller Rådet för hälsa och trygghet en viktig funktion som sammanbindande länk mellan olika nämnders uppdrag. De politiska representanternas roll är att företräda sin nämnd i rådet men också att ta ansvar för att de frågor som diskuteras i Rådet för hälsa och trygghet tas tillbaka till nämndens arbete och bidrar till det kommunövergripande målet: invånarna har en god folkhälsa. Kommunledningskontoret är därför av uppfattningen att Rådet för hälsa och trygghet med det uppdrag det har idag bör vara bemannat med ledamöter som representerar samtliga nämnder. Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

86 KS Sida 86 (149) I slutrapporten för den utvärdering av Rådet för hälsa och trygghet som genomfördes med hjälp av enkäter till representanter i rådet 25 mars 2014 berörs frågan om rådets sammansättning i en direkt fråga och i en sammanfattande SWOT-analys. Storleken upplevs i ett fåtal fall som ett hinder för dialog samt liksom blandningen av politiska företrädare och intresseorganisationer. Andra svarande menar att blandning av aktörer är en möjlighet för ökad samverkan och rådets tvärsektoriella sammansättning anges i de flesta fall som en styrka. Frågan om representation från olika politiska partier berörs inte i utvärderingen. Frågan om politiska partiers representation i Rådet för hälsa och trygghet avgörs politiskt och kommunledningskontoret har inget att tillägga gällande hur spridningen och representationen från respektive parti bör se ut. Förslag till beslut Beslutet skickas till Håkan Larsson (MP) Eva Hallberg Förvaltningschef Åsa Simonsson Avdelningschef Tillväxtavdelningen 2 (2)

87 Sida 87 (149) miljöpartiet de gröna Q MOTION till Kommunfullmäktige I Eslöv Angående Rådet för hälsa och trygghet Rådet för Hälsa och Trygghet är ett utmärkt forum där folkvalda, institutioner och organisationer möts och utbyta information, erfarenheter och kunskaper. Dess politiska representanter är valda ur nämnderna. Eftersom antalet nämnder är mindre än antalet partier i Kommunfullmäktige blir inte alla dessa representerade. Därför bör Kommunen söka ett sätt att revidera Rådets sammansättning och tillhörande valförfarande för att ge alla bättre insyn, information och tillgång till korrekta uppgifter. Miljöpartiet de gröna i Eslöv yrkar ATT Kommunfullmäktige beslutar utreda sammansättningen av Rådet för hälsa och trygghet, och hur dess politiska representanter skall väljas, enligt motionens intentioner. För Miljöpartiet de gröna i Eslöv Håkan Larsson

88 Sida 88 (149) Yttrande över ny näringslivsstrategi för Malmö stad 9 KS

89 I ESLÖVS KOMMUN Lars Persson KS Kommunstyrelsen Sida 89 (149) Yttrande avseende ny näringslivsstrategi Malmö stad Ärendebeskrivning Malmö stad håller på att ta fram en ny näringslivsstrategi för perioden Eslövs kommun har, tillsammans med ett antal andra aktörer, fått möjlighet att yttra sig om strategin. Beslutsunderlag Ny näringslivsstrategi för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor Beredning Malmö stads förslag till ny näringslivsstrategi är en väl genomarbetad och välformulerad text som beaktar tillväxt utifrån ett helhetsperspektiv. För Eslövs kommun som kranskommun till Malmö stad ser vi det som positivt att det finns en stark vilja att Malmö stad fungerar som en av de drivande tillväxtmotorerna för hela regionens utveckling. Detta är bland annat påtagligt genom pendlingsströmmarna och då främst utpendlingen från Eslöv till Malmö som är stor och växande. Av de närmare personer som pendlade ut från Eslöv år 2015 pendlade närmare personer till Malmö, vilket är en ökning med 40 procent på 10 år. Att Malmö ser till hela den funktionella regionen är positivt ur flera andra avseenden, inte minst vad gäller den viktiga frågan kring näringslivets kompetensförsörjning, ett av strategins prioriterade områden, där Eslövs och Malmös näringslivsstruktur kompletterar varandra. Tillgången till en hållbar, fungerande och tillräckligt dimensionerad infrastruktur är en förutsättning för näringslivets konkurrenskraft och för att den funktionella regionen ska kunna fortsätta att utvecklas. Näringslivsstrategin belyser förtjänstfullt betydelsen av ett hållbart och effektivt transportssystem för hela regionen. Även i de övergripande målen och som ett av strategins prioriterade områden betonas infrastrukturens betydelse för hela Skåne och Öresundsregionen. Samtidigt hade det varit önskvärt om strategin hade pekat mer konkret på vilka infrastrukturprojekt som avses. Ett annat prioriterat område är besöksnäringen. Förslaget till näringslivsstrategi betonar betydelsen av regional samverkan för att stärka den totala konkurrensförmågan och vikten av att destinationerna aktivt söker samarbeten och inkluderande förhållningssätt i varandras erbjudanden. Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

90 KS Sida 90 (149) Eslövs kommun ställer sig positiv till Malmö stads förslag till näringslivsstrategi och värdesätter särskilt att strategin lyfter fram Malmös betydelse och ambition att vara tillväxtmotor för hela regionen och som också intar ett perspektiv för tillväxt i hela regionen. Näringslivsstrategin identifierar också ett antal prioriterade områden och utmaningar som är gemensamma för såväl Eslövs kommun som många andra kommuner i regionen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta yttrandet och översända det till Malmö stad Beslutet skickas till Malmö stad Gunnar Bergström Stadskontoret Näringslivsavdelningen Eva Hallberg Kommundirektör Åsa Simonsson Avdelningschef för Tillväxtavdelningen 2 (2)

91 Sida 91 (149) Ett starkt och hållbart näringsliv Ny näringslivsstrategi för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor Stadskontoret [Här kan du infoga ett foto] Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Gunnar Bergström Stadskontoret Näringslivsavdelningen