;<=< >%.%)55'%$ !"#$"%&'($)&$*+'%, +'%,-.&)*/-(-.$0%%1,0$.*&"#$"%2*'34*&'(.$5%'6%)/ 70$*('%,-.&28)#$-.&)*/'8-#-$0$.5%'6%)//0$*9:%*&"#$"%

Transkript

1 ;<=< >%.%)55'%$ "#$"%&'($)&$*+'%, +'%,-.&)*/-(-.$0%%1,0$.*&"#$"%2*'34*&'(.$5%'6%)/ 70$*('%,-.&28)#$-.&)*/'8-#-$0$.5%'6%)//0$*9:%*&"#$"%

2 Innehållsförteckning I Kulturkontakt Nords resultatrapport 1.1 Institutionens huvuduppdrag Institutionens funktioner Administration av programmen Information, rådgivning och service Profilering av det nordiska kultursamarbetet internationellt Mål for verksamheten år Utveckling av programmens administration år Ledning och administration Styrelsen Kulturkontakt Nords lokaler Personal och organisationsutveckling Personal och organisationsutveckling Resumé 16 II Programrapport 2.1 Introduktion till programmen Kulturkontakt Nords sammanfattning Sakkunniga Sakbehandlingssystemet Verksamhetsberättelse för Kultur- och konstprogrammet Programverksamhet för Kultur- och konstprogrammet Verksamhetsberättelse för Mobilitetsprogrammet Programverksamhet för modulen för Mobilitetsstöd Programverksamhet för modulen för Nätverksstöd Programverksamhet för modulen för Stöd till residens 26 III Statistikrapport 3.1 Ansökt och beviljat år Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor Ansökningar och beviljningar per konstfält och modul Ansökningar och beviljningar per land Antal ansökningar och beviljningar per land och modul Ansökta och beviljade belopp per land och modul Organisationsform i de understödda projekten Fördelning av ansökningar och beviljningar mellan huvudstad 43 och andra regioner Fördelning av ansökningar och beviljningar initierade av 44 professionella samt amatör- och frivilligsektorn Ansökningar och beviljningar under prioriterade teman i Kultur- 44 och konstprogrammet kultur för barn och unga, kulturell mångfald och nordiskt kulturarv 3.2. Utveckling under åren Totala antalet ansökningar och beviljningar i båda 45 Årsrapport

3 programmen gemensamt Antalet ansökningar per land och självstyrande område 2007, 2008, 2009 och IV Ekonomi 4.1 Finansiering Kulturkontakt Nords kontrakt med Nordiska ministerrådet Ekonomiförvaltning Ekonomiska nyckeltal för Kulturkontakt Nord Översikt över intäkter och utgifter fördelat på 53 verksamhetsområden Ekonomisk status Ekonomiska nyckeltal för verksamheten Ekonomiska nyckeltal för programmen Administrativa utgifter Transaktioner i perioden Resultat- och balansräkning för Kulturkontakt Nord Resultaträkning för Kulturkontakt Nord Balansräkning för Kulturkontakt Nord Noter Resultat- och balansräkning för Konst- och kulturprogrammet Resultaträkning för Nordiska ministerrådets konst- och 59 kulturprogram Balansräkning för Nordiska ministerrådets konst- och 60 kulturprogram Noter Resultat- och balansräkning för Mobilitetsprogrammet Resultaträkning för det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet 62 för kultur Balansräkning för det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet 63 för kultur Noter Kombinerad resultat och balansräkning för Kulturkontakt Nord, 65 Nordiska ministerrådets konst- ooh kulturprogram och det nordiskbaltiska mobilitetsprogrammet för kultur Resultaträkning Balansräkning 66 Årsrapport

4 ;<=< >9$)984#.)'4)?#8% "#$%& '&()%*+"#$%&'()*+,#)-.(/'.)01.),(+(23415'06 -($.#/78#%94)3#.*3.834)'%:184*'0/1)

5 I Kulturkontakt Nords resultatrapport 1.1 Institutionens huvuduppdrag Kulturkontakt Nord, som är placerat på Sveaborg i Helsingfors, är en institution som är underställd Nordiska ministerrådet (NMR). År 2010 var institutionens och Kultur- och konstprogrammets fjärde verksamhetsår samt det andra verksamhetsåret för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Kulturkontakt Nords huvuduppgift är att administrera de två kulturprogrammen och informera om dem. Nordiska ministerrådet och Kulturkontakt Nord har ingått ett mål- och resultatkontrakt för perioden Kontraktet godkändes av Kulturkontakt Nords styrelse och av Nordiska ämbetsmannakommittén för kulturellt samarbete (ÄK-K) År 2010 ingicks ett nytt mål- och resultatkontrakt för år Kulturkontakt Nord är ett administrativt organ som inte själv kan initiera projekt och/eller aktiviteter. Projekt som fått bidrag, via programmen som Kulturkontakt Nord administrerar, är initierade av sökandena själva. Under år 2010 mottog Kulturkontakt Nord totalt ansökningar. Detta är en ökning med 7,92 procent jämfört med år 2009 då motsvarande siffra var Programmen beviljade bidrag till ett belopp av euro, innefattande kostnaderna för residensmöte euro och återförda bidrag euro, och de adminstrativa kostnaderna var euro. Programmens statistik visar att 26 % av alla sökande fått bidrag och att det var en stor bredd och variation på de aktiviteter som stöddes (se Program- och Statistikrapport). Nordiska ministerrådet genomförde år 2009 en justeringsprocess under ledning av en tillpassningsgrupp som ÄK-K utsett. Processen resulterade i flera förändringar som trädde i kraft år Förändringarna gällde speciellt Konst- och kulturprogrammet vars namn ändrades till Kultur- och konstprogrammet. Programmet öppnades också för sökande från amatör- och frivilligsektorn och man definierade tre prioriteringsområden: barn och unga, kulturell mångfald samt nordiskt kulturarv. Administrationen av översättningsstödet för nordisk litteratur, som tidigare varit en del av Konst- och kulturprogrammet, överfördes från programmet och Kulturkontakt Nord och administreras från och med år 2010 av NMR:s sekretariat med NORLA som förvaltningsorgan. I tillägg till justeringsprocessen år 2009 genomfördes år 2010 på uppdrag av ÄK-K två externa utredningar över Kulturkontakt Nords arbete. "Pluss-rapporten" handlade om samarbetet mellan Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden och "Social Squarerapporten" om användning av online verktyg i kommunikationsarbetet. Kulturkontakt Nord har justerat sitt arbete enligt rekommendationerna i de två rapporterna. Kulturkontakt Nords administration har på begäran av NMR:s generalsekreterare och Kulturkontakt Nords resultatrapport

6 kulturavdelning gjort upp två dokument över vilka möjligheter det finns för ett tätare administrativt samarbete mellan Kulturkontakt Nord och Nordiska kulturfonden. Under år 2010 inledde norska Telemarksforsking, på uppdrag av NMR, evalueringen av kulturreformen inklusive Kulturkontakt Nords verksamhet samt lettiska SAFEGE evalueringen av det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Evalueringarna slutförs Nordiska ministerrådet för kultur har beslutat att Kulturkontakt Nord från och med skall läggas under Nordens institut i Finland. År 2010 har Kulturkontakt Nord lagt vikt på utvecklingen av kommunikation och spridning av information via institutionens webbsidor. Bland annat har man utvecklat en länkbank som skall hjälpa aktörer från konst- och kulturfältet att hitta nordiska aktörer och stödorgan. Publicering elektroniskt gör det möjligt att snabbt sprida information om ändringar i programmen på flera språk till ett rimligt pris. Detta minskar även mängden trycksaker vilket i sin tur är bra ur miljösynpunkt. 1.2 Institutionens funktioner Administration av programmen Två av rådgivarna vid Kulturkontakt Nord ansvarar för arbetet i samband med programmen och koordinerar de sakkunnigas verksamhet. De två program som Kulturkontakt Nord administrerar har fyra sakkunniggrupper med totalt 22 personer. Ansökningar om bidrag från programmen mottas endast elektroniskt. Detta ökar möjligheterna till en jämlik behandling av sökandena, det sparar tid och minskar sakbehandlingskostnaderna. Programmen och deras verksamhet beskrivs i detalj i Program- och Statistikrapporten (Årsrapport 2010 del 2 och 3). Sakbehandlingssystemet Kulturkontakt Nords sakbehandlingssystem utvecklades år 2009 och 2010 så att alla som fått motta bidrag från och med 2010 avger en rapport som bättre redogör för hur man använt sig av bidraget. Bland annat blir den verkliga fördelningen av bidrag mellan olika land och regioner tydligare och ur rapporten kan vidare utläsas vilka andra intäkter programbidraget genererar. Informationen kan användas i flera sammanhang, bland annat i evalueringar och kulturpolitiskt arbete Information, rådgivning och service Kulturkontakt Nords resultatrapport

7 Informationsförmedling, rådgivning och service hör till Kulturkontakt Nords huvuduppgifter. Funktionen är både proaktiv och reaktiv. Den proaktiva kommunikationsverksamheten omfattar aktiv informationsspridning och informationsinsatser i regionen. Reaktivt erbjuder Kulturkontakt Nord en service- och rådgivningsfunktion för sökanden som förbereder ansökningar och utför projekt. När det gäller rådgivning och information samarbetar Kulturkontakt Nord med kulturkontakterna vid Nordens hus på Island och Färöarna, Nordens institut på Grönland och Åland samt Nordiska ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen. Kulturkontakterna har en viktig roll i att informera om programmen och ge rådgivning till sökanden i sina respektive områden. Som en del av kulturkontakternas årliga nätverksmöte hölls ett två dagar långt möte på Sveaborg med de sakkunniga från mobilitetsprogrammet. I mötet deltog även ÄK-K:s finska representant och representanter för Telemarkforsking och SAFEGE, vilka utför evalueringen av kulturreformen och programmen. Kulturkontakt Nord har under 2010 deltagit i den nordisk-baltiska arbetsgruppen som uppgör utvecklingsförslag för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet till ÄK-K och tjänstemännen från de baltiska länderna. För informationsarbetet har Kulturkontakt Nord uppgjort en kommunikationsstrategi och en årlig kommunikationsplan. Arbetet justerades under 2010 enligt rekommendationer från två externa utredningar som NMR beställt: "Pluss-rapporten" som handlade om administrativt samarbete mellan Kulturkontakt Nord och Nordiska Kulturfonden och "Social Square-rapporten" som handlade om användning av online verktyg i kommunikationsarbetet. Som en del av rapporteringen av översättningsstödet skall Kulturkontakt Nord få tillsänt tre exemplar av alla översatta böcker. En uppsättning av de böcker, som fått stöd och som KKN mottagit, har skickats till biblioteken vid Nordens hus på Island och Nordens institut i Finland. Rådgivning Kulturkontakt Nords rådgivare har svarat på frågor och gett rådgivning till ca personer under året. Kulturkontakterna i Nordens hus, institut och NMR:s kontor har i tillägg gett personlig rådgivning till ca personer. Det är alltså sammanlagt sökande som har fått personlig rådgivning för sina ansökningar eller projekt. Webbplatsen Webbplatsen är Kulturkontakt Nords viktigaste informationskanal. Webbplatsen har fyra språkversioner: skandinavisk, finsk, isländsk och engelsk. I tillägg finns en presentation "Siffran innefattar inte kontoret i Litauen eftersom statistiken över rådgivningen inte fanns tillgänglig. Kulturkontakt Nords resultatrapport

8 om kulturprogrammen och det nordiska kultursamarbetet på nordsamiska på Kulturkontakt Nords webbplats. I nyhetsspalten publiceras både nyheter om programmen och annat aktuellt inom det nordiska kultursamarbetet, samt intervjuer med nordiska kulturaktörer. År 2010 publicerade Kulturkontakt Nord 55 nyheter och intervjuer. Alla nyheter publicerades på tre språk: skandinaviska, finska och engelska. Kulturkontakt Nord presenterar utvalda projekt som har fått bidrag från programmen och som på ett konkret sätt visar resultatet av projektet. Under 2010 presenterades 12 projekt. Webbplatsen har utvecklats vidare och flera nya element har lanserats under året. Den nya länkbanken innehåller över 700 länkar till kulturorganisationer i regionen och även till internationella kulturorganisationer. Sektionen för konstnärsresidens gjordes mera användarvänlig. Kulturforum på webbplatsen En egen sektion för Kulturforum sattes upp på Kulturkontakt Nords webbplats. Här samlas information om tidigare och kommande Kulturforum på ett och samma ställe. Innehållet produceras i samarbete med Nordiska ministerrådets sekretariat. Kulturkontakt Nords och Nordiska kulturfondens samarbetsprojekt att utveckla en nordisk Kulturportal, en samlingsplats för information om kultur i Norden, lades ner enligt rekommendationerna i "Social Square-rapporten" och ÄK-K:s beslut. Kulturkontakt Nord har däremot påbörjat ett utvecklingsprojekt för att förbättra sin egen webbplats och göra innehållet mera synligt på framsidan. I och med projektet kommer webbplatsens design att ändra, den blir mer användarvänlig och nya element kommer att introduceras på webbsidan. Den förnyade webbplatsen lanseras i början av år Under hela år 2010 hade Kulturkontakt Nords webbplats besökare, varav var individuella besök. Nyhetsbrev och sociala medier Kulturkontakt Nords resultatrapport

9 Kulturkontakt Nords nyhetsbrev skickas ut en gång per månad och är en sammanfattning av nyheter som publicerats på webbsidan. Vid slutet av året hade nyhetsbrevet abonnenter. Kulturkontakt Nord har etablerat en egen Facebook-sida där man informerar om aktuella nyheter, ansökningstider och informationsmöten. Sidan har abonnenter varav aktiva användare per månad. Informationsmaterial Det tryckta informationsmaterialet har år 2010 ersatts med en online-presentation som lätt kan redigeras och som sökande vid behov kan skriva ut. Kulturkontakt Nord utformade år 2010 även en kort presentation med råd till sökanden. Presentation på nordsamiska Under år 2010 publicerades på webbplatsen en sammanfattning på nordsamiska av informationen om det nordiska kultursamarbetet, kultur- och konstprogrammet, mobilitetsprogrammet samt råd till sökanden. PowerPoint-presentationen, som används för att presentera programmen, har uppdaterats och skickats till alla samarbetspartners vid Nordens hus och institut och NMR:s kontor i Baltikum. Ett gemensamt presentationsmaterial bidrar till att programmen presenteras på samma sätt i hela regionen. Media Kulturkontakt Nord har publicerad sju pressmeddelanden år Dessa har lett till flera tidningsartiklar i hela Norden. Kulturkontakt Nords egna artiklar om det nordiska kultursamarbetet har publicerats i Nordisk kulturpolitisk tidskrift och i den finska konsttidskriften Taide & Design. Information om förändringar i Kultur- och konstprogrammet I början av år 2010 förändrades Kultur- och konstprogrammet till att omfatta även amatör- och frivilligsektorn. MR-K definierade fem prioriteringsområden och ändrade Kulturkontakt Nords resultatrapport

10 programmets namn från Konst- och kulturprogrammet till Kultur- och konstprogrammet. Kulturkontakt Nord gjorde en omfattande informationsinsats för att informera fältet om förändringarna. En nyhet om förändringen publicerades på Kulturkontakt Nords webbplats och i nyhetsbrevet och den sändes ut som pressmeddelande till de nordiska kulturmedierna. Dessutom tog Kulturkontakt Nord direkt kontakt med ca 100 paraplyorganisationer inom amatörkultur/frivilligsektorn i Sverige, Danmark, Finland och Norge för att informera dem om utvidgningen. Kulturkontakterna vid Nordens hus och institut spred information om förändringen i Island, på Färöarna, Grönland och Åland. Informationstillfällen och rådgivning Den största delen av Kulturkontakt Nords kommunikation sköts med hjälp av elektroniska verktyg. För att behålla en personlig kontakt med fältet har Kulturkontakt Nord även organiserat och deltagit i informationstillfällen i hela regionen. Nordens hus, institut och Nordiska ministerrådets kontor i de baltiska länderna arrangerar informationstillfällen i sina respektive regioner. Flera av informationstillfällena har organiserats i samarbete med Nordiska kulturfonden. Även andra organisationer, som erbjuder finansiering till kulturprojekt, har deltagit i informationstillfällena. Kulturkontakt Nord har deltagit sammanlagt i 17 informationstillfällen i 6 länder. Antalet åhörare har varit ca Land, stad Datum Arrangemang Antal åhörare Finland, Tammerfors 28.4 Informationstillfälle 25 Finland, Jyväskylä 19.5 Informationstillfälle 25 Ryssland, St.Petersburg 20.5 Kulturforum 30 Finland, Helsingfors 28.5 Seminarium om Kulturarv 75 Danmark, Köpenhamn 3.6 Informationstillfälle 170 Finland, Helsingfors 3.3 Öppet hus på Kulturkontakt Nord 20 Finland, Helsingfors 10.9 Föreningsfestivalen 120 Finland, Helsingfors 6.9 Nordiska kulturfondens seminarium 30 Finland, Helsingfors 13.9 Kulturproducentutbildning 40 Sydkorea, Seoul Performing Arts Market 170 Finland, Esbo Nordiskt samarbete seminarium 35 Island, Reykjavik 2.11 Informationstillfälle 130 Island, Reykjavik Nordiska rådets Session 50 Island, Reykjavik 5.11 Alternative North seminarium 100 Sverige, Stockholm Imagining Cultural Space seminarium 80 Danmark, Århus Informationsmöte 120 Portugal, Lissabon Seminarium om mobilitet 260 Totalt Kulturkontakt Nords resultatrapport

11 I tillägg har kulturkontakterna vid Nordens hus och institut samt Nordiska ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen arrangerat sammanlagt 32 informationstillfällen med totalt åhörare. Land Antal informationstillfällen Antal åhörare Island Estland Färöarna 3 33 Grönland 1 10 Lettland Litauen Åland Totalt Det är alltså sammanlagt personer som har fått en presentation av de två kulturprogrammen: Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur och Nordiska ministerrådets kultur- och konstprogram. Dessutom deltog Kulturkontakt Nord som observatör på årsmötet som arrangerades av Samiske Kunstneres Forbund och Samisk kunstersenter i Helsingfors den mars Nordiska rådets session i Reykjavik Kultukontakt Nord hade en infomationsdisk vid Nordiska Rådets session i Reykjavik 2-4 november Insatsen,som hade som mål att ge Kulturkontakt Nord mer synlighet, var ett samarbetsprojekt med Nordiska kulturfonden. Sofi Oksanen, som mottog Nordiska rådets litteraturpris 2010, vid Kulturkontakt Nords informationsdisk på Grand Hotel i Reykjavik. Foto: Bergljót Jónsdóttir Nordiskt Kulturforum år 2010 Kulturkontakt Nords resultatrapport

12 Kulturkontakt Nord arrangerade inga Kulturforum år 2010, men deltog i diskussionerna under Kulturforum i St. Petersburg och Reykjavik. Kulturkontakt Nords resultatrapport

13 1.2.3 Profilering av det nordiska kultursamarbetet internationellt Enligt mål- och resultatkontraktet är det Kulturkontakt Nords uppgift att informera om det nordiska kultursamarbetet i Norden och internationellt. Den internationella informationsfunktionen uppfyller Kulturkontakt Nord genom att publicera allt informationsmaterial även på engelska. Webbplatsen har en fullständig version på engelska, alla nyheter, artiklar och projektpresentationer publiceras på engelska. Även nyhetsbrevet publiceras på engelska. Kulturkontakt Nord deltar också i evenemang och diskussioner i ett internationellt sammanhang. Kulturkontakt Nord har presenterat programmen bland annat vid Nordiskt kulturforum om den nordliga dimensionen i St. Petersburg, vid Performing Arts Market i Seoul i Sydkorea och vid portugisiska kulturministeriets seminarium om mobilitet i Lissabon. 1.3 Mål for verksamheten år 2010 Kulturkontakt Nords huvuduppgift är att administrera Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram och det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur och att informera om dessa. Kulturkontakt Nord skall sköta alla nödvändiga administrativa funktioner så att programmen administreras och utvecklas i enighet med Ministerrådets riktlinjer och armlängdsprincipen. Kulturkontakt Nord förvaltar programmen, ansvarar för kommunikationen med sakkunniggrupperna och vidtar åtgärder för transparens i alla faser av arbetet. Med hänvisning till kontraktet med Nordiska ministerrådet skall Kulturkontakt Nord kontinuerligt evaluera och vidareutveckla alla administrativa rutiner i samband med programmen. Kulturkontakt Nord skall också samla in relevant statistik i samband med programmen Utveckling av programmens administration år 2010 De största förändringarna i administrationen av programmen år 2010 förknippas med förändringen av Kultur- och konstprogrammets namn och riktlinjer samt att administrationen av medlen för översättning av nordisk litteratur administreras från och med år 2010 av NMR:s sekretariat med NORLA som förvaltningsorgan. Kulturkontakt Nords resultatrapport

14 1.4 Ledning och administration Kulturkontakt Nords adminstration består av direktör, administrativ chef samt en adminstrativ medarbetare. Programmens administration handläggs av två rådgivare (se punkt 1.5) Styrelsen Kulturkontakt Nord styrelse består av följande medlemmar: Pia Rothberg-Olofsson, (ÅL) ordförande Signy Ormarsdottir, (IS) medlem Steinar Lien (NO) medlem Marianne Kruckow (DK) suppleant Laura Mäkelä (FI) suppleant Fredrik Lindström (SE) suppleant Styrelsen har haft fyra möten år Kulturkontakt Nords lokaler Kulturkontakt Nord har kontor på Sveaborg utanför Helsingfors. Lokaliteterna hyrs av Sveaborgs förvaltningsnämnd. Finska staten betalar 100% hyresunderstöd för kontorshyran. Vidare hyr Kulturkontakt Nord tre personalbostäder av Sveaborgs förvaltningsnämnd. Kulturkontakt Nords resultatrapport

15 1.5 Personal och organisationsutveckling Personal och organisationsutveckling 2010 Ur nedanstående tabell framgår personalens sammansättning år Kulturkontakt Nords ledning är nöjd med personalens sammansättning då det gäller ålder, språkkunskaper, utbildning och erfarenheter från tidigare arbetsuppgifter. Fördelning mellan kön och nationalitet kunde vara bättre. Personalen har under år 2010 haft följande sammansättning: Namn Nationalitet Anställningstid Bergljót Jónsdóttir IS Eija Mäkivuoti FI Vava Lunabba 1) FI Jonas Lång FI Steffen Ørsted DK Annika Söderlund FI Mira Banerjee FI Annu Kevarinmäki FI Antonia Ramsay 2) FI Atle Syvertsen NO Johanna Minkkinen 3) FI Jakob Aahauge DK ) 2) 3) Tjänstledig från och med mars 2009 Vikarierar Vava Lunabba Timanställd studentmedarbetare Vava Lunabba (FI) var tjänstledigt för att arbeta med projekt vid Undervisnings- och kulturministeriet i Finland. Eija Mäkivuoti (FI), Steffen Ørsted (DK) och Atle Syvertsen (NO), slutade då deras projekt avslutades och kontrakt löpte ut. Jakob Aahauge (DK) anställdes som ny medarbetare inom kommunikation. Kulturkontakt Nords resultatrapport

16 ANSTÄLLDA Årsverk Totalt Administration Kvinnor (K) Män (M) Antal 7,26 1 5,13 2,13 10 NORDISK PROFIL (Könsfördelning över antalet anställda per land) DK FIN IS NOR SVE Självstyrande Andra områden K M K M K M K M K M K M K M ÅLDERSFÖRDELNING OCH AVTALSVILLKOR Antal anställda år år år år 61 + år Totalt K M K M K M K M K M K M Nordiska villkor Fast anställda Projektmedarbetare Anställda totalt REKRYTERING/ AVSLUTNING AV ARBETSFÖRHÅLLANDE Antal som slutat under rapporteringsåret Antal som börjat under rapporteringsåret Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Totalt Är det svårt att rekrytera nya medarbetare? Det är relativt lätt att rekrytera kompetent personal i Finland, men svårare att rekrytera kompetenta medarbetare från de andra nordiska länderna. I vilken grad får institutionen ansökningar från sökande utanför domicillandet? År 2010 rekryterades en ny dansk medarbetare inom kommunikation. Kulturkontakt Nord fick ta emot 30 ansökningar, varav 25 av de sökande var bosatta utanför domicillandet. SJUKFRÅNVARO Hur stor sjukfrånvaro i % (anställdas frånvaro p.g.a. egen sjukdom) har institutionen? År Kvinnor Män Totalt ,5 1,5 2, ,5 4,9 5, ,5 Hur uppfattas sjukfrånvaron? Sjukfrånvaron kan anses låg. Vad gör institutionen för att begränsa sjukfrånvaron? Kulturkontakt Nord delar ut kultur- och motionssedlar åt de anställda. PERSONALPOLITIK Kulturkontakt Nord utarbetade år 2008 en personalhandbok som innefattar en personalpolitisk plan. Det läggs stor vikt vid transparens och teamarbete i alla uppgifter som utförs vid institutionen. Kulturkontakt Nords resultatrapport

17 1.6 Resumé Kulturkontakt Nord, som har kontor på Sveaborg utanför Helsingfors, är en institution som är underställd Nordiska ministerrådet. Kulturkontakt Nords huvuduppgift är att administrera de två kulturprogrammen och informera om dem. År 2010 var institutionens och Kultur- och konstprogrammets fjärde verksamhetsår samt det andra verksamhetsåret för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Som en följd av Nordiska ministerrådets justeringsprocess året innan trädde flera förändringar i kraft år De största förändringarna förknippas med ändringen av Kultur- och konstprogrammets riktningslinjer samt att administrationen av medlen för översättning av nordisk litteratur överfördes från Kulturkontakt Nord till NMR:s sekretariat med NORLA som förvaltningsorgan. På uppdrag av Ministerrådet inledde norska Telemarkforsking under år 2010 evalueringen av kulturreformen inklusive Kulturkontakt Nords verksamhet och lettiska SAFEGE evalueringen av det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Evalueringarna slutförs År 2010 har Kulturkontakt Nord lagt stor vikt på utvecklingen av kommunikation och spridning av information via institutionens webbsidor. Flera nya element har under året lanserats på webbplatsen, bland annat en länkbank med över 700 länkar till kulturorganisationer i regionen och internationella kulturorganisationer. Förutom den egna webbplatsen har Kulturkontakt Nord också etablerat en Facebook-sida där man informerar om aktuella nyheter, ansökningstider och informationsmöten. Under år 2010 mottog Kulturkontakt Nord totalt ansökningar. Detta är en ökning med 7,92 procent jämfört med år Nordiska ministerrådet för kultur har beslutat att Kulturkontakt Nord från och med skall läggas under Nordens institut i Finland. Kulturkontakt Nords resultatrapport

18 89:9 ;(#7(*,(*11#(2.-52-(<#40+#&$21(#7(*,,%2 =#>6562%2$1(#7(*,,%2 "#$%& '&()%*+"#$%&'($)*(#+,(+("*$,-$.-(%/0#,$%& -($.#/.#,1%2%&$-23%4+56&7

19 II Programrapport 2.1. Introduktion till programmen Programmen består av följande moduler: Mobilitetsprogrammet Mobilitetsstöd med fyra ansökningsomgångar per år Stöd till nätverk med tre ansökningsomgångar per år; två för kortvariga nätverk och en omgång för långvariga nätverk Stöd till residenscentra, ansökningsomgång vart tredje / vart annat år. Modulen var öppen år Programmet beviljade bidrag till ett belopp av euro, inklusive stöd för residensmöte euro, och de administrativa kostnaderna var euro. Programmets totala bruk av medel var euro. Kultur- och konstprogrammet Produktionsinriktad verksamhet med två ansökningsomgångar per år Kompetensutveckling med två ansökningsomgångar per år Programmet beviljade bidrag till ett belopp av euro och de administrativa kostnaderna var euro. Programmets totala bruk av medel var euro. År 2010 hade Kulturkontakt Nord totalt 12 ansökningsomgångar. Kulturkontakt Nord fick år 2010 ta emot totalt ansökningar varav 391 beviljades bidrag. Ansökningarnas totala belopp var euro. Det totala beviljade beloppet utgjorde euro. 2.2 Kulturkontakt Nords sammanfattning Mandaten för de sakkunniga inom det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur förlängdes med ytterligare två år och programmet fortsatte sin verksamhet enligt samma kriterier som under På sitt möte i februari 2010 beslöt ÄK-K att göra några mindre förändringar i Kultur- och konstprogrammets bedömningskriterier. De nya kriterierna togs i bruk i den andra ansökningsomgången år En av programjusteringarna var att betona vikten av den nordiska dimensionen och ändra bedömningskriterierna för bilaterala projekt. Efter ändringen bör projekten som regel ha deltagare från tre nordiska länder/självstyrande områden. Undantaget är projekt med Programrapport

20 deltagare från ett annat än ett nordiskt land. I det här fallet räcker det att två nordiska länder/självstyrande områden deltar i projektet. Den andra justeringen innefattade att man, förutom prioriteringsområdena globalisering och nordisk språkförståelse, tog i bruk ytterligare tre prioriteringsområden för programmet under perioden De teman som Nordiska ministerrådet för kultur (MR-K) ytterligare önskar att prioritera under år är; Kultur för barn och unga, kulturell mångfald och nordiskt kulturarv. Programmet har inga kvoter för dessa teman, och liksom tidigare kan även projekt som inte inkluderar dessa teman ansöka om bidrag från programmet. Antalet ansökningar har ökat ytterligare år Sedan programmen etablerades år 2007 har antalet ansökningar ökat markant varje år. År 2010 ökade antalet ansökningar från ansökningar år 2009 till ansökningar år Detta är en ökning med 7,92 procent. I Kultur- och konstprogrammet ökade antalet ansökningar från 395 år 2009 till 509 år Detta är en ökning med 29 procent. I Mobilitetsprogrammet skedde det ingen ökning i år. Programmet mottog ansökningar år 2009 och ansökningar år Utöver detta tilldelades 17 konstnärsresidens (som tillhör det tidigare residensprogrammet) ett bidrag på sammanlagt euro Sakkunniga Mobilitetsprogrammets sakkunniga fortsatte sin verksamhet med samma sammansättning som år 2009 förutom nätverksmodulen som fick två nya sakkunniga, Kjell Ekström från Åland och Jonas Hassen Khemiri från Sverige År 2010 utnämndes en ny sakkunniggrupp för åren inom Kultur- och konstprogrammet. I början av året arrangerades ett introduktionsmöte för gruppen. Den norska representanten i sakkunniggruppen, Kari Brandtzæg, avgick efter den första ansökningsrundan. Lars Petter Hagen utnämndes härefter som ny representant för Norge. Sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen Águst Gudmundsson (ordförande) Maria Frej Velaug Bollingmo Andras Mortensen Jessie Kleemann Audronis Imbrasas Island Danmark Norge Färöarna Grönland Litauen Sakkunniggruppen för nätverksmodulen Virve Sutinen (ordförande) Jonas Hassen Khemiri Finland Sverige Programrapport

21 Kjell Ekström Astrida Rogule Åland Lettland Sakkunniggruppen för residensmodulen Kaarel Oja (ordförande) Irmeli Kokko Ragnheidur Tryggvadóttir Johan Pousette Estland Finland Island Sverige Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet Peter Christensen Teilmann (ordförande) Timo Valjakka Greipur Gislason Kari Brandtzæg / Lars Petter Hagen Bella Lawson Jenny Pedersen Juaaka Lyberth Grete Sneldtved (viceordförande) Danmark Finland Island Norge Sverige Färöarna Grönland Åland Möten för sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen 17.3 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 25.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 7.10 Utvärderingsmöte (Ágúst Gudmundsson deltog), Riga, Lettland Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark Gemensamt möte för programmets tre sakkunniggrupper, Sveaborg, Finland Möten för sakkunniggruppen för nätverksmodulen 25.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 29.3 Introduktionsmöte för de nya sakkunniga, Sveaborg, Finland Gruppmöte, Stockholm, Sverige 7.10 Utvärderingsmöte (Astrida Rogule deltog), Riga, Lettland Programrapport

22 9.11 Gruppmöte, Sveaborg, Finland Gemensamt möte för programmets tre sakkunniggrupper, Sveaborg, Finland Möten för sakkunniggruppen för residensmodulen Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 25.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 15.9 Skype möte Utvärderingsmöte (Kaarel Oja deltog), Riga, Lettland Residensträff, Vilnius, Litauen Gemensamt möte för programmets tre sakkunniggrupper, Sveaborg, Finland Möten för sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet Introduktionsmöte, Helsingfors, Finland Årsrapporteringsmöte (den tidligare ordf. Knut Oterholm deltog) på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 2.9. Introduktionsmöte för Lars Petter Hagen, Helsingfors, Finland Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 2.4 Sakbehandlingssystemet Bakgrund Sedan maj 2007 använder Kulturkontakt Nord ett databas- och sakbehandlingssystem (SBS) som utvecklats i samarbete mellan Kulturkontakt Nord (KKN) och det finska företaget Mederra Oy. Systemet är elektroniskt och täcker hela processen och alla arbetsfaser från ansökning till utbetalning och rapportering. Systemet är uppdelat i en offentlig och en administrativ sida. Systemets offentliga del, d.v.s. den del som brukarna använder för sina ansökningar, samlar in information om de sökande och ansökningarna. Den offentliga delen består bl.a. av de olika modulernas elektroniska ansöknings- och registreringsformulär. SBS:s administrativa del används av rådgivarna och sekretariatet samt av de sakkunniga i olika faser av ansökningsprocessen. SBS har kontinuerligt utvecklats på basen av erfarenheterna från åren Utgångspunkten för utvecklingsarbetet bygger främst på feedback från systemets användare Programrapport

23 (de sökande, de sakkunniga samt personalen vid sekretariatet). Utveckling år 2010 Det viktigaste arbetet under 2010 har varit att utveckla en ny lösning för att kunna förmedla mer detaljerad och jämförbar statistik av fullbordade projekt som erhållit bidrag. Under 2010 utvecklades nya, detaljerade rapporteringsformulär, som kan skräddarsys för varje behov, samt en statistikgenerator med vars hjälp man kan jämföra data från år till år och sammanställa statistikrapporter efter behov. Ytterligare ett hjälpverktyg, för sammanställandet av statistikrapporter med mer specifika krav baserade på detaljerad information som inte kan samlas in via ansöknings- eller rapporteringsformuläret, utvecklades under 2009 och i början av år Denna tagging tool, är ett verktyg med vilken man kan öronmärka ansökningar med sökord och med hjälp av sökorden sedan generera statistikrapporter. Rapporteringsformuläret och de statistikgenererande verktygen togs i bruk i början av Verksamhetsberättelse för Kultur- och konstprogrammet Programverksamhet för Kultur- och konstprogrammet av Peter Christensen Teilmann, Ordförande för sakkunniggruppen Alment om programvirksomheden Udvalget har lagt vægt på, at praksis dvs. såvel de enkelte ansøgninger som de faglige vurderinger heraf tog et så pragmatisk og differentieret udgangspunkt som muligt i såvel de kulturfaglige, kunstfaglige og demografiske bedømmelseskriterier og -temaer, der er stillet op i gruppens portefølje ved arbejdets påbegyndelse primo 2010, som i de enkelte projekters realiserings- og udviklingspotentialer. Efter grundig diskussion på udvalgets introduktionsmøde primo marts og ud fra en samlet vurdering af de enkelte medlemmers vidt forskellige erfaringer, kompetencer, tilhørsforhold blev det besluttet, at gruppen ønsker at bruge flest mulige resurser på direkte støttevirksomhed og færrest mulige resurser på gruppens egne rejse- og mødeaktiviteter. I overgangen fra forårsrunden til efterårsrunden fik udvalget et nyt norsk medlem. Lars Petter Hagen afløste Karin Brandtzæg. Møder Konstituerende introduktionsmøde for udvalget på KKN Sveaborg 1-2. marts. Peter Christensen Teilmann, Danmark, blev udpeget som ordførende. Årsrapporteringsmøde for 2009 på Nordisk Ministerråds Sekretariat, København 25. marts med deltagelse af afgået ordførende Knud Oterholm, nuværende ordførende Peter Christensen Teilmann skulle også have deltaget, men fik forkert mødedato). Udvalgsmøde, ansøgningsrunde forår 2010, Nordisk Ministerråds Sekretariat, København 5-6. maj. Introduktionsmøde for udvalgets nye norske medlem, Lars Petter Hagen, på KKN Sveaborg 2. september. Programrapport

24 Udvalgsmøde, ansøgningsrunde efterår 2010, Teatermuseet i Hofteatret, København 2-3. november. Beslutninger: principper, praksis og udviklingspotentialer Ved ansøgningsrunden foråret 2010 steg antallet af ansøgninger markant (fra 198 ansøgninger i sidste ansøgningsrunde i 2009, til 314 ansøgninger, hvilket svarer til 50% forøgelse i forhold til ,7 % af det samlede søgte beløb kunne uddeles ved denne ansøgningsrunde). Ved ansøgningsrunden efteråret 2010 var kravet om den 3 lande indført og antallet af ansøgninger faldt igen tilbage til normalt niveau (197 ansøgninger, 26% af det samlede søgte beløb kunne uddeles). Hverken i den ene eller anden ansøgningsrunde synes åbningen for amatør- og frivilligsektoren at have haft nogen større betydning for ansøgningernes antal endsige art. I alt uddelte udvalget EUR til støtte i Inden for de givne rammer og som konsekvens af samlet vurdering af de indkomne ansøgninger har udvalget søgt at etablere et mere differentieret vurderingsgrundlag omkring tilbagevendende begivenheder og arrangementer, turneer og festivaler og i perspektiv af de enkelte projekters forvaltning af såvel de prioriterede temaer (ʼbørn og unge, ʼkulturel diversitetʼ og ʼnordisk kulturarvʼ) som de mere overordnede principper (ʼden nordiske dimensionʼ, ʼNorden i verden verden i Nordenʼ etc.). Udvalget har desuden søgt i videst mulig omfang at indreflektere de enkelte ansøgningers faktiske fundraising overfor private støttekilder og i relation til beslægtede overstatslige støtteorganer som Nordisk Kulturfond og EU's kulturprogram. I enkelte tilfælde har udvalget fundet det nødvendigt at revurdere et projekts status og indplacering som forprojekt, pilotprojekt eller egentligt projekt. 2.6 Verksamhetsberättelse för Mobilitetsprogrammet Programverksamhet för modulen för Mobilitetsstöd av Agust Gudmundsson, Ordförande för sakkunniggruppen General comments on the groupʼs work; group meetings This group has now been unchanged for almost two years. Agust Gudmundsson has been chairman since 25 th February 2009, was reelected on 17 th March However, the task of evaluating applications is never quite the same. Every application is judged on an individual basis. The guidelines are few and simple, but very important and often referred to in our comments. The guidelines and the criteria are constantly being discussed. It has, for example, been debated when certain recurring events cease, by definition, to be a novelty, and the so-called group applications are always a matter of interpretation. Statistics from the head office, for example about the division between countries and art forms, are also of great interest to the experts, although it should be emphasized that they donʼt have and shouldnʼt have any quotas to work from. Most of the work is done over the internet. It has to be said that the easiest way to sort out applications, which the experts donʼt agree on, is to discuss them at proper meetings. Programrapport

25 Somehow, however, the experts managed every other application round by simply using the internet system and sending s to each other. The experts met twice this year to go over yes/no applications and to discuss criteria, guidelines, budgets and other issues, on both occasions in Copenhagen. The first meeting was on 17 th March, the second on 12 th October. Again the group felt obliged to comment on the fee situation. The complaint was taken up at the meeting of the senior officials on 7 th December, but the outcome hasnʼt been made known to the experts yet. Other meetings On 25 th March the chairman attended a meeting in Copenhagen together with the other chairpersons of the Mobility programme and the administration of Nordic Council of Ministers. On 7 th October there was a meeting in Riga with the group of people, who were given the task of evaluating the Mobility programme as a whole. The chairman attended on the groupʼs behalf. He also went to a meeting in Helsinki on 10 th November, this time to discuss the draft outcome of the evaluation along with the whole expert group in the module. The chairman sent in the following comments on the evaluation report before the meeting in Helsinki was held: 1. Sustainability. Ongoing events. At the outset, it was pointed out that the new programme prioritized flexibility at the cost of stability. Hence, right from the start, the emphasis was on novelty, new constellations, new networks etc. This can, of course, be changed, but it is a delicate political decision. The fresh approach was originally a political policy, a premise, which the expert groups then incorporated into the system. 2. Groups. Iʼm sure my colleagues in the mobility expert group wouldnʼt object to being able to give travel grants to groups, but it would call for considerably more money to be allocated to the module. The growing popularity of the module has meant that the percentage of applicants receiving grants is falling (31% in 2009, 24% so far in 2010). Adding group applications only makes sense if considerably more money is available for more grants. It simply canʼt be taken from the grants to individuals. 3. Guidelines. The world of art is not as square as many others. While the mobility expert group is expected to evaluate the applications on an individual basis, strict guidelines are difficult to imagine. So far, our listed priorities have been few and simple. Theyʼre also expected to apply to all art forms. 4. Flexibility of the time limit of trips. Not necessarily a bad idea, but would increase the workload of the expert group. And add a slight complication to the system (- and its simplicity is appreciated in the report). But doable, nevertheless. 5. More travel grants, also between Nordic countries. As with the group applications, this would call for more financing. With more money, implementing such a change would be no problem at all. Decisions on grants The mobility module received 806 applications in the year Programrapport

26 The programme is by now quite well known in Nordic and Baltic art circles. A continuous growth was therefore to be expected. There was a huge amount of applications in the first round, and nothing indicated there wouldnʼt be the same amount in the other rounds. To anticipate this, the expert group was careful not to spend more than in the first round, which was just over a quarter of the annual budget (which totaled ). The second round was particularly difficult, with many good applications and some divided opinions within the group. Still, anticipating the same number of applications for the rest of the year, the experts didnʼt grant more than , making sure there would be enough funding for the third and the fourth rounds. To everyoneʼs surprise, the number of applications fell dramatically in the third round, went from 316 in the second round to 100. It picked up a little in the fourth round, but came nowhere near the number of applications in the first half of the year. As a result the experts were, in the second half of the year, a little more generous towards a handful of artists whose main purpose was to go to seminars or such like the guidelines include learning about new art forms and expressions but the experts didnʼt want to become too lenient and hand out grants to applicants they didnʼt feel deserved it. Rather than dramatically changing the approach to evaluating the applications, they decided it would be best to transfer the remaining money to next yearʼs budget. A pattern has evolved which has been similar for two consecutive years: there are simply more applications in the first half of the year. The experts need to take this into consideration and budget more money for rounds one and two than for three and four. One of the groupʼs tasks is to keep the standard more or less the same throughout the year. This balancing act is not always easy and, of course, nothing to complain about. Itʼs simply part of the groupʼs job to make sure the assessment rules remain unchanged and that the best projects get the grants, whether the applications arrive early or late in the year. Therefore the experts need to take the experience of the past two years into consideration and expect more good applications in the first half of the year than in the second. Administration As before the expert group has had a good relationship with the administration in Sveaborg. The cooperation with the contact there, Annika Söderlund, has been excellent. It will be interesting to see what comes out of the double evaluation of the programme. While it makes perfect sense to get outside evaluators, the Copenhagen office would probably also benefit from direct discussions with the experts of the three modules Programverksamhet för modulen för Nätverksstöd av Virve Sutinen, Ordförande för sakkunniggruppen Programme Report for the Network Module 2010 The new expert group for Network Module began to work in 2009 and continued in 2010 with a new Swedish member, Jonas Hassan Kemiri and a new member from the Åland Islands Kjell Ekström along with two of the old ones, Astrida Rogula, and Virve Sutinen, who has been acting as the chair for The present group consists of four members, which makes Programrapport

27 its work very effective and focused. The group has also relied on the expertise found in other groups when needed, in the application process. The administration also trained new members. The expert group had two meetings to discuss the applications: April in Stockholm at Dansens Hus, and 9 November on Sveaborg in Helsinki. In addition, Virve Sutinen took part in the annual meeting for reporting in Copenhagen on 25 March, and Astrida Rogule represented the group in an evaluation meeting in Riga on 7 October. It was important for the group to have a joint meeting together with the experts from the other modules. On 10 November, all three expert groups gathered to discuss the achievements and shared their concerns about the future of the program. The expert group used the Internet to discuss and evaluate the applications. The system has been developed through the years, and it serves as a place for dialogue and discussion between the experts. It also allows a discussion over time, which is a precondition to a successful decision-making. The decisions were made during the meetings organized in Stockholm and Helsinki. Applications The Network Module received totally 150 short term and long-term applications. In the case of short-term networks, the group was able to fund 20 projects and 4 of long-term networks were funded. The short-term networking is clearly opening the way for collaboration between Baltic and Nordic countries. The long-term applications reflect a different situation, where such a commitment requires stable economy, organization, and resources. The main criteria for decision-making have been to evaluate the applications against the definition of network. Even though the guidelines are available and well articulated; the module receives a lot of applications that do not fulfil the criteria. One could conclude that there is a need to build Nordic and Baltic competence in the matters of mobility and networking among cultural workers. The difference between festivals, exhibitions or different kind of meetings and that of networks seems to be unclear. During 2010, the economical crisis could also be seen in the amount of impropriate applications. Often the funding was applied, not for transnational co-operation, but rather to fill in the gaps in national funding structures. The lack of basic support and funding can especially be felt in the applications coming from the Baltic countries. In general, the program has been able to support mobility and networking through out the region. The exchange and collaboration between Nordic and Baltic countries is creating new alliances and partnerships, which will strengthen the whole region. The networks are an important part of civil society and the cultural competence is built through them. At the meeting on Sveaborg on 10 November 2010, the attending members of the three expert groups of the Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture decided to write a joint letter to the ministers, outlining their unanimous view on the program. In the letter, the experts draw attention to some principle questions concerning the program. Many of these concerns have been discussed in the meetings during the year. Programrapport

28 2.6.3 Programverksamhet för modulen för Stöd till residens av Kaarel Oja, Ordförande för sakkunniggruppen About the module in general The Residency module provides grants for artists' residence-centres situated in Nordic or Baltic countries to receive professional artists and cultural workers from other countries with main aim to tighten the mobility in the region. Granting decisions made in 2010 guarantee annual funding for selected residencies in 2010 and 2011 (altogether 23 different centres were granted). Grant is intended to meet the direct costs of accommodating artists and other art professionals in residency. Funded residences are also offered the possibility of an annual joint residency-circle meeting, to exchange experiences and have discussion about current issues in the field. In 2010 the meeting took place in Vilnius, Lithuania. According to the rotating chairmanship of residency module Kaarel Oja took over the chair position from Ragnheiður Tryggvadóttirin for year Meetings in 2010 The Expert Group for the module to support artistic residencies had four meetings in 2010: th of March in Copenhagen (Nordic Council of Ministers office). During the 2 days meeting the module budget for 2010 was approved and new chair confirmed. But the main purpose of that meeting was to finalise the granting decisions of residency centres for 2010 and In total 23 applications from 63 were granted th of May in Copenhagen (Nordic Council of Ministers office). Subject of the second experts meeting was the planning of residency circle meeting. During the 2 days it was decided that the meeting takes place in Vilnius from 24-26th of October. Also the main topics and draft of the meetingʼs agenda was delivered. 15 th of September (Skype meeting). During this meeting the planning for Vilnius circle event was finalised and all the last open issues agreed. Residency Circle meeting in Vilnius from th of October. Third circle meeting was larger than ever as both centres granted from the first period and also second period of the program were invited. Altogether 31 institutions were represented. The main topics of the Vilnius meeting were Present and future tendencies in the residency field (main presentation delivered by Swedish curator and art critic Maria Lind) and Overall picture of global mobility (main speaker was researcher and international funding expert Judith Staines). Whatʼs also important is that during the meeting an idea was raised about creating an organised network between all the participating residency centres. It could be a major outcome of the whole programme and as well important step in the development of the whole field in the region. Additionally there were two meeting the experts attended: 10 th of November in Helsinki (Nordic Culture Point office). At the end of the year all the experts from mobility program had a joint meeting to discuss current issues and challenges of the program. Also representatives from Nordic Houses, evaluators of the program and Finnish Ministry of Culture and Education were present meaning many other issues important in the near future were discussed. 7 th of October in Riga (Nordic Council of Ministers' Office in Latvia). Chair Kaarel Oja attended one more evaluation meeting in It was initiated by a Latvian company responsible of evaluating the Nordic-Baltic cooperation in the frames of NCM culture programmes. Programrapport