PM AVFALLSHANTERING STORSJÖ STRAND

Transkript

1 UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö Strand UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Daina Millers-Dalsjö 1 (19) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Daina Millers-Dalsjö Civ.ing. M Telefon direkt Mobil daina.millers-dalsjo@sweco.se

2 1 Hållbar avfallshantering Lagstiftning Miljömål... 4 Nytt nationellt miljömål för matavfall Kommunens föreskrifter Nuläge Avfallsmängd i Östersund Nuvarande avfallsbehandling... 7 Avfallsbehandling - Gräfsåsens avfallsanläggning... 7 Deponigas från Gräfsåsen Kommentar till nuvarande avfallsbehandling Alternativ för insamling av avfall Insamlingsprinciper för Storsjö Strand Exempel på ytbehov, förslag på placering av miljörum med kärl respektive underjordbehållare Källsortering för hushåll/bostäder med avlämning på fastigheten Avfallsfraktioner från förskolor och skolor, verksamheter Alternativ för att öka resurshushållning i Storsjö Standområdet Förslag till funktionskrav Fastighetsnivå (bostäder och mindre verksamheter integrerade i bostadshus) Storsjö Strandområdet (19)

3 1 Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen omfattar en rad hållbarhetsaspekter. Det primära syftet med avfallshantering är att samla in avfallet för att upprätthålla god hygien för att undvika smittspridning och annan olägenhet samt att se till att för människa och miljö farliga ämnen omhändertas på rätt sätt så att luft, mark och vatten inte förorenas. Det är också viktigt att hushålla med resurser i form av råvaror, energi och vatten men även växtnäring. Insamling, transport och behandling ska ske på ett resurseffektivt sätt. Avfallssortering och hantering överlappar områdena livsstil, energi, avlopp, rötning, industri och jordbruk. Den ökade användningen av kvicksilver i lyskällor och engångsprylar är ett exempel som kan medföra ökade utsläpp från svensk avfallsförbränning. Viktigaste hållbarhetsaspekterna för avfallshantering är att: Hushålla med resurser - minska totalt genererad avfallsmängd Omhänderta avfall som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen på rätt sätt för att undvika skadliga utsläpp till luft, vatten och mark. Öka materialåtervinning av energikrävande material Energiutvinna det som inte kan eller bör materialåtervinnas Undvika utsläpp av klimatgaser från avfallshanteringen (t ex lustgas N 2 O och metan CH 4 från biologisk behandling och deponier samt CO 2 från fossila drivmedel) Figur 1 Avfallstrappan (Källa: Sundbybergs stad, illustration: Ulf Swerin) 3 (19)

4 1.1 Lagstiftning EUs ramverk för avfallshantering och återvinningsnivåer gäller i Sverige dels som direktverkande förordningar, dels som direktiv som införs i svensk lagstiftning, främst Miljöbalken. Vissa regler är betydligt striktare i Sverige än i EU, t ex förbudet att deponera organiskt avfall. En viktig fråga är uppdelningen av ansvar mellan kommunen och producenter av vissa varor då de blir avfall. Den som har ansvaret ska anordna insamling, återvinning och behandling samt finansiera dessa. Kommunerna ansvarar för hushållens farliga avfall och grovavfall, för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (brännbart restavfall i soppåse och matavfall) där hanteringen vanligen finansieras via abonnemang och avgifter enligt självkostnadsprincipen (avfallstaxan beslutas av kommunfullmäktige). Producenterna ansvarar för bland annat förpackningar, elartiklar/elektronik, däck och bilar och tar ut avgifter direkt från konsumenten då en vara köps. Producenterna tillhandahåller inte samma servicenivå som kommunen, som hämtar avfallet från varje fastighet, utan för hämtning från fastigheten får man betala extra. Ansvarsfördelningen mellan olika parter utreds fn (våren 2012) på uppdrag av Miljödepartementet. Enligt Boverkets byggregler 3:422 ska avfall kunna lämnas inom 50 m från entrén till bostadshus, samt att det ska finnas lämpliga och tillgängliga utrymmen för insamling av avfall. Utformning av avfallsinsamling ska anpassas och dimensioneras efter lokala regler (kommunens föreskrifter) för avfallshantering, alltså hur avfall ska sorteras, förvaras och hämtas, samt hur ofta avfallet hämtas. Arbetsmiljöverkets regler gäller för utformningen som berör avfallshämtningen, t ex dragväg, lutningar mm. 1.2 Miljömål De nationella miljömålen ger uttryck för en politisk vilja att verka för en hållbar utveckling. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål och sexton miljökvalitetsmål. Varje län har sina anpassade regionala mål som följs upp. Avfallshanteringen ligger inom Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Nytt nationellt miljömål för matavfall Regeringen fastställde i april 2012 ett nytt etappmål för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. 4 (19)

5 1.3 Kommunens föreskrifter Kommunens regler för hur avfall ska hanteras bestäms i Renhållningsordningen, som antas av Kommunfullmäktige. För tillkoppling av utrustning t.ex. avfallskvarn till avloppsnätet gäller bestämmelserna i ABVA. 5 (19)

6 2 Nuläge 2.1 Avfallsmängd i Östersund År 2010 samlades ca 366 kg avfall/person in för återvinning, kompostering och förbränning. Fördelningen i vikt-% visas i pajdiagrammet nedan. år 2010 Brännbart Matavfall hushåll Deponirest Glas Papper+well Metall Plast Tidningar Hushållsavfall kg/pers,år Brännbart 197,4 Matavfall hushåll 47,7 Deponirest ,1 FTIAB Glas 23,07 Papper+well 14,1 Metall 2,37 Plast 8,08 Tidningar 56,37 103,99 TOT/pers, år 366,09 Figur 2 Avfallets sammansättning, vikt%, Östersund 2010 (Källa: Renhållningen, Östersunds kommun) Kommunen hanterade 262 kg och producenterna FTIAB via Lundstams hanterade knappt 104 kg. Hushållsavfallets brännbara del består till drygt 40% (vikt) motsvarande ca 80 kg/p, år, av förpackningar och återvinningsmaterial enligt plockanalyser utförda av kommunen. Om +50% av kvarvarande förpackningar i restavfallet skulle sorteras ut åt producenterna för återvinning, så skulle mängden brännbart restavfall som transporteras till Sundsvall för förbränning minska med ca 40 kg/person och år. Kommunens andel av avfallet skulle minska från dryga 70% till ca 60% (vikt). 6 (19)

7 Figur 3 Effekt av att 50% av kvarvarande förpackningar, tidningar sorteras rätt. 2.2 Nuvarande avfallsbehandling Kommunen uppmanar till återanvändning genom att informera om hjälporganisationer och annan återanvändning av saker. Renhållningen i Östersund har utbyggd sortering och separat insamling av matavfall och brännbart restavfall. Det finns abonnemang för hämtning av miljöfarligt avfall i röd box, deponirest/icke brännbart avfall i kärl samt hushållens grovavfall. Varje kärl som töms registreras. Insamlat avfall transporteras till Gräfsåsens avfallsanläggning för omlastning eller behandling. Avfallsbehandling - Gräfsåsens avfallsanläggning Kommunen driver avfallsanläggningen Gräfsåsen, 7 km öster om staden, längs riksväg 87. Allt hushållsavfall och visst verksamhetsavfall från Östersund passerar Gräfsåsens avfallsanläggning. Avfallet som kommer till Gräfsåsen bearbetas, skickas till materialåtervinning eller energiåtervinning, komposteras eller deponeras. Brännbart restavfall (soppåsen) omlastas och transporteras med 35 tons ekipage (flisbil med släp) ca 180 km till förbränning med energiutvinning i Sundsvall (Korstaverket, Sundsvall Energi). Mängden brännbart restavfall är ca ton/år. Matavfall blandas med 2/3 trädgårdsflis och komposteras på Gräfsåsen i öppen strängkompostering. Den komposterade produkten används för sluttäckning av avslutade tippområden inom Gräfsåsen. Det pågår utredningar att transportera matavfallet till Sundsvall för rötning och transportera tillbaka uppgraderad biogas för fordon. Mängden matavfall är ca ton/år. Deponirest är utsorterat icke brännbart avfall, t ex mineralull, porslin, mm, som deponeras på Gräfsåsen. Mängden är ca 600 ton/år. 7 (19)

8 Deponigas från Gräfsåsen Deponigas tas ut från de äldre delarna av deponin, men gasproduktion kommer att klinga av, eftersom inget nedbrytbart avfall längre deponeras. Jämtkraft köper deponigasen och använder den som bränsle i en biogasmotor i Torvalla där deponigasen omvandlas till el och fjärrvärme. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att metan som bildas i deponin inte läcker till atmosfären, utan tas tillvara och förbränns alternativt oxideras i deponins täckskikt. 2.3 Kommentar till nuvarande avfallsbehandling Kompostering av matavfall för att täcka deponin bör på sikt ersättas så att såväl energi produceras och växtnäring tillvaratas. I och med ökad användning av kvicksilver i lyskällor och andra tungmetaller i billig elektronik (lysande skosnören, spelande nyckelringar, etc) är det viktigt att se till att sådant avfall inte sorteras som brännbart restavfall. 3 Alternativ för insamling av avfall För Storsjö Strand-området som byggs ut i etapper under en längre tid är det viktigt att insamlingstekniken fungerar med befintliga hämtfordon och metoder. Renhållningen hämtar brännbart restavfall och matavfall i separata kärl med tvåfacksbil. Lundstams hämtar förpackningar och tidningar med kranbil från containrar uppställda på allmän plats runt staden, och offererar hämtning av kärl med sorterat producentansvarsavfall från fastigheter. Kärlen placeras i soprum i fastigheten eller separata fristående miljöhus på varje fastighet. Alternativa system för insamling av källsorterat avfall från flerbostadshus beskrivs kortfattat nedan. Tabell 1 Insamlingssystem: matavfallskvarn, stationär sopsug Insamlingssystem Fördel Nackdel Lämplighet för Storsjö Strand Matavfallskvarn direkt till avloppsnät för lägenheter, små caféer Lättillgängligt i köket. Hygieniskt. Samutnyttjar avloppsreningsverkets biogasanläggning Relativt dyrt. Tar inte allt matavfall. Belastningen ökar på ARV Fn ej tillåtet av Vatten Östersund (ABVA) Bör utredas Matavfallskvarn via fett- och slamavskiljare för restauranger Se ovan Homogeniserat, kan köras till rötningsanläggning (ofta) till lägre behandlingskostnad. Se ovan Slamsugbil tömmer avskiljare ca 10 ggr per år, risk för lukt och buller Löst BOD och näringsämnen förloras Se ovan Bör utredas för bostadshus. Matavfallskvarn till sluten tank för stora Se ovan Se ovan Se ovan 8 (19)

9 restauranger etc All växtnäring och BOD till rötning. Tabell 2 Insamlingssystem stationär sopsug Stationär sopsug Färre fordon för de fraktioner som hanteras i sopsug. Mycket bra arbetsmiljö för sophämtare. Hög kapacitet, volymflexibelt. Hygieniskt. Tar alla lätta fraktioner (ej glas eller deponirest) som kan kombineras med central färgsortering. Kan kombineras med självtömmande papperskorgar på eventtorg etc. Hög investering initialt för terminalbyggnad och rör. Krävs minst ca 1000 lgh för att inte bli för dyrt. Insamling endast av de fraktioner som det finns inkast för. Krävs ändå framkomlighet för fordon till miljörum. Passar inte så bra för utsorterat matavfall. Kräver starka påsar Möjligt men dyrt för få lägenheter. Nedgrävda delar och rör måste klara hög och varierande grundvattennivå. Envac 9 (19)

10 Tabell 3 Insamlingssystem mobil sopsug Mobil sopsug Färre tunga fordon i bostadsområdet. Flexibel utbyggnad möjlig. Kräver specialfordon vacuumbil, hög investering initialt. Varje fraktion ska ha en egen nedgrävd tank under inkastet. Rör och sugpunkter måste planeras in tidigt för att fordonet inte ska störa närboende eller trafik. Passar mindre bra för tunga, kompakta avfall (matavfall, tidningar, glas) eller avfall som dammar. Möjligt i det fall att det finns rätt hämtfordon vacuumbil i närområdet till rimligt pris. Nedgrävda tankar och rör måste klara hög och varierande grundvattennivå. Envac 10 (19)

11 Tabell 4 Insamlingssystem bottentömmande underjordsbehållare Underjordsbehållare Stor volym under mark medger glesare hämtfrekvens. Många fraktioner kräver många tankar och utrymme under mark. Prisvärt. Rengöring, dränering och underhåll kräver specialfordon. Vissa system har stora lock som måste snöröjas. Kräver fri höjd upp till 8 m för tömning. Vissa system kräver specialpåsar/liner för behällaren. Möjligt om det finns tillräckligt utrymme med bra angöring. Hämtfordon (kranbil, frontlastare) finns i området. Nedgrävda tankar måste klara hög och varierande grundvattennivå. PWSAB Avfall Sverige MOLOK Roll-Pac Mullis (frontlastare) 11 (19)

12 Tabell 5 Källsortering + centralsortering Färgsortering lätta fraktioner läggs i påsar av olika färg, alla påsar läggs i ett kärl, underjordsbehållare, mobilsug eller sopsug. Mycket yteffektiv insamling. Alla fraktioner hämtas samtidigt transporteffektivt. Kräver en stor investering i central sorteringsansläggning och samordning av ansvar för kommunalt avfall och avfall som omfattas av producentansvar. Kräver återkommande information för att upprätthålla rätt sortering. Visionärt Intressant om hela kommunen lägger om system. Färgsortering i sex fraktioner finns i Eskilstuna. EEM, Optibag MRF-/Gelber sack sortering Lätta återvinningsmaterial läggs i en särskild påse eller direkt i särskilt kärl, matavfall respektive brännbart restavfall i separata påsar. Central manuell/ maskinell sortering. Mycket yteffektiv insamling. Alla fraktioner hämtas samtidigt transporteffektivt. Kräver en tämligen stor investering i central sorteringsanläggning och samordning av ansvar för kommunalt avfall och avfall som omfattas av producentansvar. Kräver återkommande information för att upprätthålla sortering. Visionärt för Östersund. Populärt i UK och Österrike och Tyskland. Intressant om hela kommunen lägger om system. 12 (19)

13 4 Insamlingsprinciper för Storsjö Strand För utformningen av avfallshanteringen i ett nytt område finns ett antal frågeställningar som ska gås igenom förutom BBRs krav, t ex: Källsorteringsprincip, bl a: Hur ska avfallet sorteras av hushåll, respektive verksamheter och publika ytor? Servicenivå, maximalt gångavstånd för avfallslämnare - var ska avfallet lämnas? Användarvänlighet och tillgänglighet för alla avfallslämnare - unga, gamla, handikappade? Nödvändiga ytor för uppställning och angöring? Hur ska det samlas upp och behandlas (kärl, Molok, avfallskvarn, sopsug)? Ska papperskorgar utomhus ingå? Motivera till bättre utsortering hur? Flexibilitet över tid Samordnad sorteringsfilosofi för bostäder, verksamheter och allmänna platser/papperskorgar Trafikprincip för avfallshämtning/tunga fordon i området, bl a: Tillgänglighetskrav (fri höjd, vändplaner, angöring, lastplats, konkurrens med p-platser)? Olycksrisk för barn, gående, etc - får sopbilar backa i området, trafikseparering? Hämtteknik- och frekvens för olika avfall? Snöröjning/underhåll? Logistiksamordning för gods- och varutransporter och avfall för verksamheter? Arbetsmiljöprincip, Maximala dragavstånd? Drift och underhåll? Belysning? Snöröjning, halkbekämpning, åtkomlighet? Rengöring av utrymmen, kärl? Underlätta sophämtarnas arbetsmiljö genom att planera var hämtfordon ska angöra för hämtning från t ex miljörummen. Gör miljörummen lättarbetade och välj kärl i rätt storlek för respektive fraktion. Hämtvägen ska klara Arbetsmiljöverkets krav året runt. Även maskinella 13 (19)

14 system (fettavskiljare, slamsugpunkter, underjordsbehållare, containrar) planeras genomtänkt med hänsyn till snöröjning, god åtkomlighet och rätt höjd för de manuella grepp som krävs. Mer information finns i Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen, rapport Figur 4 Utformning av avfallsutrymmen (Källa: Avfall Sverige Handbok för avfallsutrymmen, 2009) Exempel på ytbehov, förslag på placering av miljörum med kärl respektive underjordbehållare Exempel på insamling för ett typkvarter: Max ca 50 lägenheter per avlämningsplats Fraktioner som samlas in på insamlingsplatsen (i detta exempel sex fraktioner) Småfraktionerna batterier, småel, småkem samlas in i XXX Avlämningsplats placeras i huskropp, alternativt miljöhus, < 30 m från port. Angöring sopbil < 10 m från soprumsdörr, > 10 m från vägkorsning. Hårdgjord plan dragväg från soprum till sopbil < 10 meter. Bredd dragväg > 1,2 meter. 14 (19)

15 Soprummen kan placeras i mitten av kvarteret, mot gatan. Soprummet är markerat med blått. Uppställningsplats för sopbil ska vara nära soprumsdörr, dragvägen för sophämtaren ska vara helt plan och kortare än 10 m. Figur 5: Placering soprum- hämtningsfordon Figur 6: Placering underjordsbehållare- hämtningsfordon 15 (19)

16 5 Källsortering för hushåll/bostäder med avlämning på fastigheten Figur 7 Avfall från hushåll och integrerade verksamheter som hämtas från fastigheten. Producentansvar = transportkostnad men ingen behandlingskostnad Förpackningar: papper/kartong, wellpapp plast, frigolit färgat glas ofärgat glas, metall Tidningar och returpapper Elavfall Batterier Glödlampor, halogenlampor Lysrör, lågenergilampor Kommunalt ansvar = kommunens avfallstaxa för transport+behandling Matavfall Brännbart restavfall/soppåse Avfall jämförligt med hushållsavfall, t ex städavfall från personalrum, toaletter, papperskorgar för besökare Deponirest: övrigt icke-brännbart avfall (porslin, metallföremål mm) Farligt avfall småkemikalier från hushåll (OBS! ej verksamheter!) i röd box Figur 8 Hushållets farliga avfall läggs i en röd box, som när den är full placeras i husets FA-skåp. Källa: SYSAV Utöver dessa avfall tillkommer hanteringen av grovavfall och park-trädgårdsavfall från hushåll som kommunen ansvarar för. 16 (19)

17 5.1 Avfallsfraktioner från förskolor och skolor, verksamheter Förskolans avfallshantering bör utformas pedagogiskt så att den är så lik hanteringen för boende i området som möjligt, men med beaktande av arbetsmiljökrav för den personal som ska sortera och lämna ifrån sig avfallet. Verksamheter använder ofta större säckar, förpackningar varför insamlingssystemet specialanpassas för dessa. Verksamheter med matavfall och specialavfall ska ha anpassade system. 6 Alternativ för att öka resurshushållning i Storsjö Standområdet Kommunen bör tillsammans med företag och organisationer anordna en samlingsplats i området med pedagogisk information och praktisk hjälp för att öka återanvändning/återbruk. Vid återbruket ska finnas t.ex. möjlighet att lämna in saker, verkstad där man lär sig reparera kläder och saker, bemannad uppsamling av farligt avfall från hushåll, växthus med odling året om, akvakultur, kompostering av grönavfall. Verksamheten ska gärna integrera social stödverksamhet som arbetsträning. Verksamheten ska ha en tydlig pedagogisk karaktär och demonstrerar t.ex. solceller, solfångare, vindsnurra med vattenspel, smältisskulptur, cykelgenerator som driverdator och andra roliga teknik- och naturvetenskapsexperiment som ökar förståelsen för eco-cycle samband i stort och smått. Ska kunna användas av skolor, boende, besökare och flanörer. Eventuellt kan lokal hämtning av småfraktionerna från hushållen till uppsamlingsplatsen vid Återbruket (tillfällig mellanlagring) varifrån det hämtas effektivt med lastbil för transport till Gräfsåsen eller dyl. 7 Förslag till funktionskrav 7.1 Fastighetsnivå (bostäder och mindre verksamheter integrerade i bostadshus) Fastighetsnära uppsamling av alla sorterade dagliga avfallsfraktioner, högst 30 m från entré. Angöring sophämtningsfordon ska kunna ske utan att fordonet behöver backa. Dimensionering för hämtning enligt kommunens föreskrifter. Avlämningspunkt för samtliga utsorterade fraktioner dagligt avfall högst 30 m gångväg i markplan från entréport till uppsamlingsplats/miljörum eller liknande. Angöring för sopbil högst 10 m från miljörummets dörr för att tömma kärl eller motsvarande. Dragvägen över såväl fastighetsmark som allmän mark utformas och sköts så att kärlhämtning kan ske i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. En yta/upphämtningsplats utomhus planeras för att underlätta för behovsbeställd maskinell upphämtning med lyfthjälp/kran till lastbil av t ex stort grovavfall som kylskåp, storsäckar, soffor, 17 (19)

18 stora TV-apparater. Platsen kan användas för andra ändamål, t ex flyttbilar, då den inte nyttjas för avfallshantering. 7.2 Storsjö Strandområdet I området ska återanvändning och resurshushållning stödjas genom aktiviteter som uppförande av återbruksverksamhet. Angöring sophämtningsfordon ska kunna ske utan att fordonet behöver backa. Publika papperskorgar ska källsorteras i brännbart, tidningar och plast & metall. Figur 9 Källsortering i Berlin. Foto: Daina Millers-Dalsjö För Kretsloppsmodellens del - preliminärt identifierat: Storsjö Strand ansluts till väl fungerande befintliga infrastrukturer (fjärrvärme, elnät, vatten/avlopp samt avfallshantering) Storsjön skyddas från föroreningar (nytt LOD baserat dagvattensystem för området, (rekommenderade åtgärdsprinciper för befintliga dagvattenavledningen från staden), konventionellt VA-system, försiktighetsprincip avseende val av byggmaterial, apparater så att dessa inte lakar ut eller avger ämnen som VA/dagvattensystemet inte kan rena bort och som kan orsaka negativ på verkan på miljö och eller hälsa) Marinverksamhet med uppläggning av båtar, varv och verkstäder liksom biltvätt koncentreras till en plats för uppsamling av vatten från tvätt/rengöring, oljeavskiljning och anslutning till spillvattennätet. Ingen biltvätt/motorfordonstvätt i garage, på fastighets-/gatumark eller övriga platser inom Storsjö Strand. Skapa grönytor och växtlighet anpassade till naturstrandskaraktär för att återskapa biologisk mångfald i grönstråk, minimera skötselbehov. 18 (19)

19 Minska total energianvändning i bostäder respektive lokaler (såväl el som fjärrvärme och kyla) liksom på allmän mark (gata-park) i området Planera läskydd på fastighet och i området som helhet genom byggnadsplacering motverka höga vindhastighet och bryta vind från SV-NV, skapa läskyddade uteplatser och gångcykelvägar som underlättar motorfri transport året runt Prioritera lättillgänglig och väderskyddad parkering för cyklar, skidor, barnvagnar vid bostäder och knutpunkter. Planera in utrymmen för obligatorisk fastighetsnära sortering av farligt avfall (röda boxen småkemikalier),smått elavfall, batterier, lyskällor, sorterade förpackningar, tidningar, matavfall, brännbart restavfall, deponirest. Planera för hämtning en gång per vecka för avfall som kan lukta (rest, mat), en gång per månad/avrop för övrigt. Placering <30 m från entré/port. Papperskorgar på allmän plats med sortering av skräp (hundbajspåsar, matrester, pappersförpackningar), metall+plast, och tidningar. Organisationsrelaterade frågor/csr EV Lokal (motorfri?) hämtning av småfraktionerna till uppsamlingsplatsen vid Återbruket (tillfällig mellanlagring) varifrån det hämtas effektivt med lastbil för transport till Gräfsåsen eller dyl. Kommunen tillsammans med företag och organisationer anordnar en samlingsplats i området med pedagogisk information och praktisk hjälp för att öka återanvändning/återbruk, möjlighet att lämna in saker, verkstad där man lär sig reparera kläder och saker, bemannad uppsamling av farligt avfall från hushåll (till fots/paketcykel), odling året om, akvakultur, kompostering av grönavfall, gärna integrerad med social stödverksamhet arbetsträning, solceller, solfångare, vindsnurra+vattenspel, smältisskulptur, cykelgenerator+dator, och andra roliga teknikexperiment som ökar förståelsen för eco-cycle samband i stort och smått. Ska kunna användas av skolor, boende, besökare och flanörer. 19 (19)