OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts sammanträde Tid: Måndagen den 1 juni 2015 kl Plats: Kindla, kommunhuset, Lindesberg. Kallade ledamöter Linda Svahn (S) ordf Linda Andersson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Anders Persson (C) vice ordf Pamela Hopkins (SD) Tjänstemän Henrik Arenvang, förvaltningschef Jessica Andersson, ekonom Björn Österby, utvecklingsstrateg/ handläggare för skolskjuts Thomas Esbjörnsson, Lindeskolan Maria Fossen Lundborg, LIBO AB Jessica Brogren, nämndsekreterare Ingela Björkman, personal Ersättare Kent Wanberg (S) Zaki Habib (S) Bengt Evertsson (MP) Jenny Larsson (C) Andreas Funk (SD) Personalföreträdare Lisbeth Fasth, SACO Klas Friman, TCO Britt-Marie Lindberg LO Fredrik Lindmark, ers Sofia Liodden, ers Wilma Luth, ers Ledamot som är förhindrad att delta, kallar själv sin ersättare enligt turordningslista. Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Ärenden 1. Val av justerare och ersättare 2. Tid och plats för justeringen Förslag: Måndagen den 8 juni år 2015, kommunhusets kansli 3. Skolskjuts möte med Länstrafiken Tex Kihlström och Jörgen Engström kl LIBO information om K-huset, Lindeskolan Maria Fossen Lundborg, LIBO och Thomas Esbjörnsson, Lindeskolan Sid Kl Ekonomi Budgetuppföljning april (Jessica Andersson) Kl Lindeskolans programutbud ht Budget för 2016, VP Handl på bordet 1

2 8. Familjecentralen En yrkesinriktning inom teknikprogrammet KKiK förslag på åtgärder för nämndens verksamheter 11. Barnomsorgsprognos fritids Nöjdhetsenkät (föräldraenkät) Björn Österby - förskola - grundskola 13. Motion från Lillemor Bodman - Om att skapa en specialpedagogisk avdelning för elever som inte klarat grundskolans kurser på den nya högstadieskolan 39 x x Lärarlegitimation, Ingela Björkman Kl Val till förskola x 16. Kontaktpolitikerverksamhet, revidering av arbetsordning X 17. Pedagogiska priset - Likabehandlingsrådet - Under ytan - Skola utan gränser - Vår vision ett mångfasseterat värdegrundsarbete - En mångkulturell skola, en utmaning - Värdegrund och ledarskap 18. Information goda exempel 19. Övriga frågor 20. Ärenden till nämnd juni, aug Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 10 augusti år 2015 kl Löa friskola, arbetsutskottet besöker Löa friskola Kl Välkomna! Linda Svahn Ordförande 2

3 3 4

4 4

5 5 Budgetuppföljning per Hela Barn- och utbildningsnämnden Tusentalskronor om inget annat anges VERKSAMHET PROGNOS PROGNOS PROGNOS Årsbudget Avvikelse 2 POS Centralt Enheter Totalt 2015 i % 51 Gymnasieskola 0 utan uppgift ,00% 52 Gymnasiesär ,94% 60 Central verksamhet ,37% 61 Gem verksamhet ,43% 62 Förskoleklass ,00% 63 Fritidshem ,88% 64 Grundskola ,21% 65 Förskola ,68% 67 Särskola ,24% 68 Fritidsgård ,00% 69 Kulturskola ,00% SUMMA ,02% Kommentar till helårsprognos för barn- och utbildningsnämndens verksamheter: Helårsprognosen för samtliga verksamheter är - 5,5 miljoner kronor. Samma tid förra året aviserades ett totalt underskott på -0,75 miljoner kronor. Under maj beräknas de sista löneavtalen vara klara och det är den påverkar inte avvikelsen mot budget annat än marginellt. Nämndens verksamheter får kompensation under innevarande år. Nettokostnadsökningen påverkas dock. Idag är 914 tkr för 2015 är klara. För 2014 ökade löneavtalen med tkr för 9 månader inom barn- & utbildningsnämndens samtliga verksamheter. Prognos av elevernas skolval till hösten påverkar siffrorna i de flesta verksamheter. Nytt för 2015 är den ansträngda budgeten redan de 4 första månaderna gör att prognosen är sämre än tidigare aviserat. Besparingar inför 2015 per verksamhet: Gymnasiet Förskola Gemensam verksamhet Central verksamhet Grundskola Förskoleklass Kulturskolan Gymnasiesärskola Fritidsgård -2,15 miljoner kronor -1,15 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -0,10 miljoner kronor -4,00 miljoner kronor Förutom minskad budgetram finansierades många budgetunderskott och aviserade kostnadsökningar inom befintlig ram. Budgetarbetet med att estimera antal fritidshemselever och kostnaden för en ny fristående huvudman i Lindesbergs tätort, Solberga förskolor, är de två enskilda delarna som får effekt även på 2016 och kommande år. Vidare bör belysas grundskolans budgetunderskott som i % är förhållandevis lågt, men som årligen har budgetavvikelser i miljonklassen samt är den verksamhet som i dagsläget har störst andel av underskottet. 5

6 Budgetuppföljning per verksamhet per Gymnasieskola Lindeskolan: Lindesbergs kommuns egna gymnasieskola, Lindeskolan, har en budgetram på över 75 miljoner kronor exklusive hyror och städ. Här finns ingen prognos framtagen för Detta med anledning av ett beslut från kommunledningen. Bakgrunden är omorganisation och gemensamt nämndkansli som genomfördes utan konsekvensbeskrivning av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. I samband med en pensionsavgång tillsattes inte den tidigare tjänsten fullt ut och plan på förstärkning på ekonomienheten centralt i kommunen gör att flera arbetsuppgifter beräknas komma igång under senare delen av Förvaltningschefen: Förutom hyror och städ finns budgeten för kostnader hos annan huvudman och intäkter från andra kommuner här. Trots att budgetneddragningen inför 2015 inom gymnasieskola genomfördes här är prognosen en budget i balans. Elever på Lindeskolan som är hemmahörande i annan kommun är idag ca 270 st förutom asyleleverna som inte är kommunplacerade. Intäkt gymnasieelever, Lindeskolan hemmahörande i annan kommun Serie Hos annan huvudman går 174 gymnasieelever i annan kommun eller landsting. 103 gymnasieelever hemmahörande i Lindesbergs kommun har valt en fristående huvudman för sin utbildning. Prognosen för hösten vägs samman med förväntade intäkter. I genomsnitt kostar en gymnasieelev hos annan huvudman ca 100 tkr, där de yrkesförberedande inriktningarna är dyrare. Den totala prognosen med en budget i balans är en mycket svag prognos där risken för oväntade avvikelser är extremt stor och bör tas hänsyn till. 6

7 Budgetuppföljning per verksamhet per Gymnasiesärskola Lindeskolan: Verksamheten aviserar en budget i balans vilket är en förbättring sedan förra prognosen med 0,5 miljoner kronor. Förvaltningschefen: Budget för bidrag till fristående gymnasiesärskolor finns centralt i barn- & utbildningsförvaltningen. Bidraget består av ett grundbelopp enligt beslutad prislista och i vissa fall ett tilläggsbelopp. För tilläggsbelopp finns i dagsläget ingen budget och har ett underskott mot budget på -0,7 miljoner kronor. Tilläggsbelopp är för elev/elever med omfattande behov av särskilt stöd som alltid bedöms individuellt och inte ersätts i grundbeloppet. Här finansieras 350 tkr tillfälligt 2015 med ökade förväntade intäkter från andra kommuner. Budgetuppföljning per verksamhet per Central verksamhet Egna enheter: Den del som ligger fördelad ut på rektor och förskolechef eller annan budgetansvarig är en väldigt liten del av budgeten. Där aviseras inga avvikelser mot budget. Nämnden: Budgetram för politisk verksamhet är ca 1,3 miljoner kronor. Här är prognosen en budget i balans. Av tidigare år kan vi se att vid ny sammansatt nämnd eller vid många extrainkallade möten finns risk för budgetunderskott. Trots en ny nämnd aviseras inga budgetunderskott med anledning av de 4 första månaderna samt förändringar i mötesstrukturen. Kostnader för seminarier, kurs- och konferenstillfällen och kontaktpolitikerverksamhet bör kunna finansieras inom budget Förvaltningschefen: Här har ledningsteamet beslutat med åtgärder 2015 som ger ett överskott mot budget på 0,7. Detta för att mildra underskott i övriga verksamheter. På verksamhetsutveckling och projekt skjuts satsningar upp ett år med 400 tkr. På förvaltningskontoret finns ett överskott på 0,3 miljoner kronor där vakant tjänst står för största delen av överskottet. Central verksamhet är delar som samtliga verksamheter inom barn- och utbildning har. Budgetuppföljning per verksamhet per Gemensam verksamhet Egna enheter: Verksamhetscheferna inom förskola och grundskola har sin skolledning och administration i denna del av budget. Inom grundskola aviseras ett överskott på 0,1 miljoner kronor för tillfälliga vakanser. Även förskolechefer och administration har tillfälliga vakanser och förändringar i organisationen. Där förväntas höstens behov ge en total budget i balans. Förvaltningschefen: Här aviseras ett underskott mot budget på - 0,6 miljoner kronor. Vaktmästeriet för förskola och grundskola som är organiserad hä har en budget i balans med den gemensamma elevhälsans underskott för 2015 befaras bli - 0,1 miljoner kronor. Elevhälsans proffessioner är svåra att tillsätta vikarier för så eventuellt hämtas befarat underskott in. Här finns också ett krav om återbetalning för statsbidrag för året Underskott mot budget finns också inom IT-samordningen, - 0,5 miljoner kronor. Tillsättning av ny verksamhetschef gymnasiet finns med i prognosen för Gemensam verksamhet omfattas ej av gymnasiet i andra delar är verksamhetschef. 7

8 Budgetuppföljning per verksamhet per Fritidshem Egna enheter: Rektor får budget per elev för verksamhet mellan kl Resursfördelningsmodellen har tröskelvärden för ålder och schematid för eleverna. Enheterna aviserar ingen avvikelse mot budget och lyfter fram ett ökat behov. Skollokaler används i större utsträckning vilket medför att eleverna blir mer utspridda på enheterna och personalbehovet ökar. Fler äter frukost och mellanmål på fritidshemmen. Volymtimme per barn visar att sedan 2010 har omsorgsbehovet ökat. Ökningen i genomsnitt visar inga markanta skillnader medan förändringen från månad till månad rör sig mer och mer. Kostnad fritidshem kr per elev finns i separat bilaga tillsammans med antal fritidshemselever per enhet. Prognos för resten av 2015 är en stor förklaring till det befarade underskottet. Förvaltningschefen: budgetunderskottet i resursfördelningsmodellen är över -1,7 miljoner kronor. En mycket stor avvikelse mot den totala budgeten. Vid analys av 2010 fram till 2014 syns en periodicitet över året som bör mildra underskottet något. Prognosen är -1,4 miljoner kronor och har sin grund i små överskott i övriga budgetar samt hänsyn till möjlighet för rektor att bemanna fullt ut med vikarier Tidigare år vid stor tilldelning av extra budget har enheterna i bokslut haft överskott som tillsammans uppgår till ett par hundratusen kronor. Detta stora underskott kommer dock att få effekt även nästkommande år. Resursfördelningens grunder samt det höga elevantalet och barnomsorgsbehovet gör att åtgärder för innevarande år måste ske samtidigt som plan för kommande år. Budgetuppföljning per verksamhet per Grundskola Egna enheter: Av 14 egna enheter är det 5 skolor som har ett underskott mot budget. Kostnader som är svårast att rymma inom ram är elever med särskilda behov, hemmasittare, långtidssjukskriven personal och avslag på statsbidrag från Migrationsverket. I norra delen av kommunen är underskottet -300 tkr för tillfällig dubbelbemanning och höstens behov av extraresurser för elever i behov av stöd. På Stadsskogsskolan har prognosen förbättras mot tidigare med 400 tkr men är i dagsläget en avvikelse mot budget med -0,5 miljoner kr, som består av kostnader för undervisning, autism och hemundervisning. Kristinaskolans underskott är -0,2 miljoner kronor beroende på extra resurser och hemmasittare. Vedevågs skolans underskott är kommunplacering och svårighet med skolenhet med 90 elever. Förvaltningschefen: Här finns budgetram för skolmåltider, lokaler och skolskjuts tillsammans med interkommunala kostnader och intäkter samt bidrag till fristående huvudman. De sistnämnda delarna har sin grund i det fria skolvalet. Skolskjuts finns också för särskolans verksamhet och tittar vi på dessa två verksamheter tillsammans har skolskjuts idagsläget en budget i balans utökas faktureringen av administrativa tjänster som Länstrafiken tillhandahåller åt kommunen. Avstämning delår Ett förbättringsarbete med fokus på system för kontroll av elever hos andra huvudmän samt prognosverktyg för kommande termin är i startgroparna. I plan fanns att 1/ vara i full gång. Men nu är det senaste att under maj och juni 2015 genomföra kompetenshöjande åtgärder för att komma igång. Resursfördelning elevpeng tillsammans med kostnad hos annan huvdman och intäkter från andra kommuner ger en prognos på -1 miljon kronor. 8

9 Budgetuppföljning per verksamhet per Förskola Egna enheter: Av de 18 egna enheterna är det 2 enheter som aviserar underskott mot budget. I norr aviserar förskolechef ett underskott på ca - 0,1 miljoner kronor för barn med särskilda behov och i Frövi handlar underskottet om förstärkning i barngrupp med anledning av 5-årsgruppens placering på annan enhet. Förvaltningschefen: Resursfördelningsmodellen av budget till enheterna visar ett stort plus mot budget men bidrag till fristående huvudmän har ökat kraftigt i och med Solberga förskolor i centralorten. Här måste barnantalet på de egna enheterna för kommande år estimeras snabbare än tidigare. Underskottet för bidrag till Solberga förskolor sammanvägt med resursfördelningsmodellen ger ett underskott 2015 på -950 tkr. Med ökat antal avdelningar i södra kommundelen och om barnantalet fortsätter att ligga på hög nivå så handlar det om ett behov av budget för ersättning till fristående förskolor på ca 4 miljoner kronor. Antal pedagoger per barn i kommunens egna förskolor är politiskt beslutat och tröskelvärden i barnets ålder och i schematid ger snabbt budgetunderskott om åtgärder inte beslutas genomföras. Flyktingförskolans resursfördelningsmodell har ett underskott mot budget som finansieras med den schablonersättning som följer med varje flyktingbarn under de första 2 åren. Budgetuppföljning per verksamhet per Särskola Egna enheter: Verksamhet finns dels på Brotorpsskolan och dels på Kristinaskolan. Här förändras elevantalet kontinuerligt. Elever från grundskolan kan under innevarande år få beslut om start i särskola, inoch utflytt i kommunen påverkar också elevantalet samt om andra kommuner väljer att placera eleven för skolgång i Lindesbergs kommun budgeterades 140 tkr upp för rektors ansvarsområde, 2014 ytterligare 1 miljon kronor och inför 2015 kartlades behovet till ytterligare tkr i budget. 250 tkr av denna budget är av tillfälligt slag vårterminen Detta nollsummespel för rektor 2016 innebär att varken kostnaden eller budgeten finns kvar. Trots denna satsning av budget aviserar verksamheten ett underskott motsvarande 350 tkr för höstens bemanning av assistenter som befaras öka ytterligare. Förvaltningschefen: Denna del i budgeten har ett fåtal elever som vid förändrad skol- eller hemsituation snabbt förändrar prognosen. In- och utflytt samt skolval är helt avgörande. Det gör att höstens prognos i dagsläget är svag och bygger på förväntade intäkter och ett ökat elevantal från andra kommuner. I och med förstärkt budget till rektor 2015 minskades denna budgetram hos förvaltningschefen då plan på minskade interkommunala kostnader fanns framtagen. Än har inte åtgärder fått effekt på ekonomin och ju längre in i 2015 som detta kvarstår kan detta även få effekt på kommande år. Prognosen 2015 är tkr för dessa delar av budgeten. Budgetuppföljning per verksamhet per Övriga verksamheter Övriga verksamheter har en budget i balans. Flera av dessa är inte lagstadgade och kan därför i större utsträckning anpassa årets verksamhet i förhållande till budgettilldelning. 9

10 10

11 11 6

12 12

13 13 8

14 p TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2015/ Socialförvaltning Maria Arnesson Barn- och utbildningsförvaltningen Irene Eriksson Socialnämnden Barn och utbildningsförvaltningen Förslag till beslut Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden besluta att: I första hand inrätta familjecentraler i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan under I andra hand föreslås en prioritering med en familjecentral i Fellingsbro under Ärendebeskrivning Familjecentralen är en viktig del då det gäller hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Inom familjecentralens verksamhet har föräldrar och barn möjlighet att knyta kontakter samt ges möjlighet till pedagogisk ledning och samtal utifrån den situation familjen befinner sig i. Familjecentraler i allmänhet riktar sig främst till småbarnsföräldrar med barn 0-6 år men verksamheten bör utformas utifrån lokalt behov. Det finns i dag cirka 260 barn mellan 0-6 år på respektive ort. I Lindesberg, som riktar sig till familjer med barn upp till 19 år, har familjecentralens arbete påvisat positiva effekter. Fler familjer i kommunen skulle få möjlighet att besöka en familjecentral om det finns en tillgänglig i deras närområde. Bedömningen är att ett utökande av antalet familjecentraler i Lindesbergs kommun gagnar medborgarna då det medför en bättre samordning och samverkan mellan olika berörda aktörer. Aktörer Vårdcentral Verksamhetscheferna för Freja- och Storå vårdcentral ställer sig positiva till att bygga upp familjecentraler i samverkan med kommunen, förlagda i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan. Kompetens: Barnmorska och MVC- sköterska 14

15 Socialförvaltningen Genom att utöka antalet familjecentraler ökar socialtjänstens tillgänglighet. Det är även av vikt för att öka möjligheten att upptäcka/ tillgodose behov hos barnfamiljer. Kompetens: Socialsekreterare/familjebehandlare Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogiskt utbildad personal med teoretisk och praktisk kompetens gällande arbete med såväl barn som vuxna. Kompetens: Pedagog Svenska kyrkan Svenska Kyrkan är öppna för ett samarbete i en familjecentral då de idag driver ett så kallat Kyrkis, med samma målgrupp som familjecentraler som regel har. Kompetens: Församlingsassistent Tillgänglighet lokaler: Församlingshemmen i Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan, vilka uppfyller samma krav när det gäller tillgänglighet som i alla offentliga lokaler. Lokalerna är utrustade med anpassade lösningar som ramp eller hiss och handikappanpassade toaletter. Svenska Kyrkan har även möjlighet att hyra ut sina lokaler men i mer begränsad form än om samarbete skulle ske tillsammans med dem. I Frövi och Fellingsbro ligger församlingshemmen centralt med närhet till buss och tåg. I Guldsmedshyttan ligger församlingshemmet på gångavstånd från busshållsplats. I Fellingsbro finns det en lokal som eventuellt kan användas tillsammans med förskolan. I Frövi har LIBO en lokal som kan användas efter ombyggnation och anpassning. I dagsläget finns ingen tillgänglig lokal i Storå/Guldsmedshyttan. Förslag: Förslag på lokaler är församlingshemmen i Frövi och i Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Öppethållande och lokaler Förslag på öppethållande är en förmiddag respektive en eftermiddag á 3 timmar i Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Totalt 6 halvdagar. 15

16 Förvaltningarnas motivering till förslag till beslutet Den främsta vinsten med en familjecentral är att samverkan mellan olika yrkeskategorier som möter barnfamiljer ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov i ett tidigt skede. Samverkan innebär även att förytsättningarna ökar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov. Besökare i familjecentraler uttrycker som regel att de får en samlad service som oftast täcker de behov man har som småbarnsförälder. Då det finns många positiva erfarenheter kring familjecentralen i Lindesberg finns det många vinster att ha en familjecentral på fler orter i kommunen. Om beslut tas att öppna endast en familjecentral uppstår det problem med att rekrytera personal då tjänsten som pedagog endast får en sysselsättningsgrad på 25 %. Kostnad Om det inrättas tre nya familjecentraler i kommunen måste det tillsättas en socialsekreterare/ familjebehandlare. Det kommer även att krävas en utökning av tjänsten som pedagog under barn- och utbildningsförvaltningen. Väljer man att inrätta en familjecentral ryms det inom befintlig verksamhet gällande socialsekreteraren/ familjebehandlaren. Förslag 1: Familjecentral i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan Kostnad i kommunal regi Lönekostnad för 150% pedagog ca kr/år Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381,000 kr/år Inventariekostnader :- per egen lokal Förbrukningsvaror mm kr/år Hyreskostnad för valda lokaler och eventuell ombyggnation. Totalt: ca 1,2 miljoner/år plus lokalhyra, ombyggnation, inventarier m.m. Kostnad för kommunanställd personal och hyra av församlingshem Lönekostnad för 150% pedagog ca kr/år Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381,000 kr/år Förbrukningsvaror mm kr/år Hyreskostnad Fellingsbro 500Kr/tillfälle ca kr/år Hyreskostnad Frövi 1000 kr/ tillfälle ca kr/år Hyreskostnad Guldsmedshyttan 500kr/tillfälle ca kr/år Totalt: ca 1,2 miljoner kr/år 16

17 Kostnad i samverkan med kyrkan Lönekostnad för 75% förskollärare ca kr/år Lönekostnad för 75% församlingsassistent Kyrkan 0 kr Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca kr/år och ort. Förbrukningsvaror ca kr/år Hyra 0 kr i Frövi och Fellingsbro Hyra 500 kr/tillfälle i Guldsmedshyttan ca kr/år Totalt: ca kr/år Förslag 2: Familjecentral i Fellingsbro Kostnad i kommunal regi Lönekostnad för 50% pedagog ca kr/år Lönekostnad för 25% socialsekreterare / familjebehandlare ca 127,000 kr/år Inventarierkostnader :- i egen lokal Förbrukningsvaror mm kr/år Hyreskostnad för valda lokaler och eventuell ombyggnation. Totalt: ca kr/år plus inventarier och hyra Kostnad med kommunanställd personal och hyra av församlingshemmet Lönekostnad för 50% förskollärare ca kr/år o Lönekostnad för 25% socialsekreterare/familjebehandlare ca kr/år Hyreskostnad för lokal i församlingshemmen 1000 kr/tillfälle, ca kr/år. Förbrukningsvaror mm ca kr år Totalt: ca kr/år Kostnad i samverkan med kyrkan Lönekostnad för 25% förskollärare ca kr/år Lönekostnad för 25% församlingsassistent Kyrkan 0 kr/ år Lönekostnad för 25% socialsekreterare / familjebehandlare ca kr/år Förbrukningsvaror ca kr/år Totalt: ca kr/år 17

18 Maria Arnesson Irene Eriksson Madde Gustavsson Henrik Arenvang Meddelas för åtgärd: Madde Gustavsson Henrik Arenvang För kännedom: Marie Ekblad Irene Eriksson Maria Arnesson 18

19 9 sid 1-24 Hela delbetänkandet finns att läsa på En yrkesinriktning inom teknikprogrammet Delbetänkande av Yrkesprogramsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:29 19

20 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X 20

21 Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Regeringen beslutade den 5 december 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur teknikprogrammet kan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar (dir. 2013:122). Regeringen beslutade den 20 mars 2014 och den 19 juni 2014 om tilläggsdirektiv (dir. 2014:05 och dir. 2014:95). Samtliga tidigare direktiv ersattes den 12 februari 2015 av ett nytt samlat direktiv (dir. 2015:15). Före detta statssekreteraren Amelie von Zweigbergk förordnades av regeringen den 5 december 2013 till särskild utredare. Genom beslut den 17 december 2013 anställdes Elsa Engström som utredningssekreterare. Samma dag förordnades departementssekreteraren Jan Schierbeck som utredningssekreterare. Regeringen förordnade den 14 januari 2014 utredaren Thomas Hagnefur som utredningssekreterare. Den 3 mars 2014 förordnades utredaren Luca Nesi på halvtid som utredningssekreterare. Regeringen förordnade utredaren Maria Liljestrand som utredningssekreterare den 22 april 2014 till och med den 31 augusti Som experter i utredningen har regeringen den 20 maj 2014 förordnat utredaren Annika Jalap-Hermansson, undervisningsrådet Christina Månberg, statistikern Lene Persson Weiss, den internationella koordinatorn Stefan Skimutis, och handläggaren Monika Wallström. 21

22 Utredningen, som har antagit namnet Yrkesprogramsutredningen, får härmed överlämna sitt delbetänkande En yrkesinriktning inom teknikprogrammet (SOU 2015:29). Stockholm i mars 2015 Amelie von Zweigbergk /Jan Schierbeck Elsa Engström Thomas Hagnefur Luca Nesi 22

23 Innehåll Sammanfattning Författningsförslag Förslag till förordning (2015:000) om försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram Matchningsproblem inom teknik- och industriområdet Industrins utveckling ställer ökade krav på kunskap och kompetens Gymnasieutbildningar mot arbeten inom industrin attraherar få elever Brist på kompetent arbetskraft Olika sätt att möta matchningsproblemen En försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet En yrkesinriktning inom teknikprogrammet För de elever som väljer yrkesinriktningen ska teknikprogrammet omfatta gymnasiepoäng Yrkesinriktningen ska börja det andra läsåret Skolverket ska få i uppdrag att ta fram ämnesplaner, kurser och yrkesutgångar för yrkesinriktningen

24 Innehåll SOU 2015: Elever som väljer yrkesinriktningen ska bli behöriga till högskolan För yrkesinriktningen ska det finnas lokala programråd och ett nationellt programråd Minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande ska ingå i yrkesinriktningen Elever ska kunna bli behöriga till ett fjärde tekniskt år (T4) med inriktning produktionsteknik Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen Yrkesinriktningen ska införas som en försöksverksamhet De huvudmän som deltar i försöksverksamheten ska få ett statsbidrag Skolverket ska få i uppdrag att informera om och utvärdera försöksverksamheten Förändringar inom naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet behöver styras tydligare Flexibla men otydliga inriktningar Stora skillnader i ersättning Förslag till förändringar inom naturbruksprogrammet De nya inriktningarna häst och sällskapsdjur ska ersätta den nuvarande inriktningen djur Naturbruksprogrammets inriktningar ska omfatta 600 gymnasiepoäng Förslagens konsekvenser Konsekvenser av en försöksverksamhet med yrkesinriktning inom teknikprogrammet Problemformulering Utredningens förslag Alternativa lösningar Försök eller permanent lösning Om förslaget inte genomförs Konsekvenser för eleverna

25 SOU 2015:29 Innehåll Ekonomiska konsekvenser Organisatoriska konsekvenser för skolhuvudmännen Konsekvenser för det kommunala självstyret Övrig påverkan på företag, inklusive småföretag, och sysselsättningen Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män samt de integrationspolitiska målen Konsekvenser för skollagens indelning i yrkesprogram och högskoleförberedande program om försöket permanentas Förändringar i naturbruksprogrammet Konsekvenser för det kommunala självstyret Författningskommentarer Referenser Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2013: Bilaga 2 Kommittédirektiv 2014: Bilaga 3 Kommittédirektiv 2014: Bilaga 4 Kommittédirektiv 2015:

26 26

27 Sammanfattning Uppdraget Regeringen gav i december 2013 en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur teknikprogrammet kan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar (dir. 2013:122). Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i mars 2014 även i uppdrag att se över dimensionering, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen (dir. 2014:05 och dir. 2014:95). Samtliga tidigare direktiv ersattes i februari 2015 av ett nytt samlat direktiv (dir. 2015:15). I det nya direktivet har utredningen fått i uppdrag att föreslå hur en försöksverksamhet kan inrättas där teknikprogrammet kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar med tydliga yrkesutgångar. Utredningen ska också föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest angelägna. Matchningsproblem inom teknik- och industriområdet Tillverkningsindustrin har en stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och den står för en stor del av landets sysselsättning. Tillgång till god teknisk kompetens är en viktig förutsättning för den svenska industrins förmåga att möta den globala konkurrensen, och för att delta i produktionen krävs i dag kvalificerade kunskaper och en god förmåga att lära nytt. Trots att arbeten inom tillverkningsindustrin utgör en så betydande del av den svenska arbetsmarknaden har intresset bland ungdomar för gymnasieskolans industritekniska program länge varit lågt. Arbetsgivare inom teknik- och industriområdet har dessutom identifierat behov av kompetenser som inte fullt ut tillgodoses inom dagens utbildningssystem. Industrin behöver personer med 9 27

28 Sammanfattning SOU 2015:29 en kombination av ett välutvecklat yrkeskunnande och goda teoretiska kunskaper i matematik och fysik. Dessa personer bör också vara väl rustade för att i framtiden tillgodogöra sig nya kunskaper, exempelvis genom högskolestudier. De kunskaper och färdigheter som efterfrågas kan sägas vara en kombination av innehållet i gymnasieskolans industritekniska program och teknikprogram. Samverkansmodellen Teknikcollege är arbetsmarknadsparternas eget svar på de matchningsproblem som uppstått inom teknik- och industriområdet. Syftet med modellen har både varit att göra utbildningar inom teknik- och industriområdet generellt mer attraktiva, men också att knyta teknikprogrammet och det industritekniska programmet närmare varandra för att åstadkomma de kombinationer av teori och praktik som industrin efterfrågar. Ofta utgår utbildningarna från det industritekniska programmet som utökas med fler teoretiska kurser. Men trots arbetsmarknadsparternas insatser för att lösa matchningsproblemen visar arbetsmarknadsprognoser och branschens egna uppskattningar att det kvarstår matchningsproblem. Teknikoch industriområdet har fortfarande stora behov av flera gymnasieutbildade tekniker och rekryteringen till branschen har inte ökat i tillräcklig omfattning. Att teknikprogrammet vuxit i omfattning löser heller inte problemet, eftersom de elever som studerat på teknikprogrammet saknar de yrkeskunskaper som krävs för att kunna gå ut direkt i arbetslivet. Att utgå från det industritekniska programmet och utöka det med mer teori som många skolor inom Teknikcollege gör kan även innebära ovisshet kring vad utbildningen egentligen innehåller. Det blir otydligt för elever som ska välja gymnasieprogram och för framtida arbetsgivare att utbildningen faktiskt ger ett avancerat teoretiskt innehåll med grundläggande och särskild högskolebehörighet. Mot bakgrund av rekryteringsproblemen inom teknik- och industriområdet behövs ett försök med en yrkesinriktning där alla elever läser både kurser i yrkesämnen i sådan omfattning att de kan få en anställning direkt efter examen, och kurser för grundläggande och särskild behörighet till högskolan. Det låga söktrycket till det industritekniska programmet ger anledning att låta denna yrkesinriktning ha sin hemvist inom det allt populärare teknikprogrammet. Att yrkesinriktningen finns inom det högskoleförberedande 10 28

29 SOU 2015:29 Sammanfattning teknikprogrammet gör det också tydligt att utbildningen ger kvalificerade teoretiska kunskaper. Utredningen har i samråd med inblandade branscher och i dialog med ett stort antal gymnasieskolor tagit fram ett förslag till en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet som ska förse den svenska arbetsmarknaden med fler teoretiska praktiker eller praktiska teoretiker. En försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet En inriktning med dubbel karaktär I delbetänkandet föreslår utredningen en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Yrkesinriktningen ska kallas produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande och ge eleverna tillräckligt yrkeskunnande för direkt inträde på arbetsmarknaden, avancerade teoretiska kunskaper och grundläggande och särskild högskolebehörighet. Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen, men innehålla ett gymnasiearbete som utformas som inom gymnasieskolans yrkesprogram. Eleverna som läser teknikprogrammet på en skola som ingår i försöksverksamheten ska läsa ett gemensamt första år för att sedan välja yrkesinriktningen eller att fortsätta på det ordinarie teknikprogrammet. De elever inom teknikprogrammet som inte väljer yrkesinriktningen deltar inte i försöksverksamheten. För dessa elever innebär utredningens förslag inga förändringar. Huvudmän som kan delta Offentliga huvudmän och enskilda som har tillstånd för teknikprogrammet får ansöka om att delta i försöksverksamheten och därmed erbjuda yrkesinriktningen. Till ansökan ska uppgifter bifogas om hur huvudmannen avser att organisera ett lokalt programråd för försöksverksamheten och hur man ska säkerställa tillgång till APL-platser, ändamålsenliga lokaler och den utrustning och de lärarresurser som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen

30 Sammanfattning SOU 2015:29 De huvudmän som deltar i försöket ska erhålla ett statsbidrag om kronor per elev och år som eleven studerar inom yrkesinriktningen (två läsår per elev). Skolverket ska godkänna vilka huvudmän som får delta i försöket och hantera utbetalningen av statsbidraget. Utbildningens omfattning och innehåll För de elever som väljer yrkesinriktningen ska teknikprogrammet utökas från till gymnasiepoäng. Utrymmet för de 300 extra gymnasiepoängen möjliggörs genom att eleverna får utökad studietid. Läsårets omfattning ska vara minst 126 veckor på tre år. Läsår två och tre ska ha minst 194 skoldagar. Elever som studerar yrkesinriktningen ska ha rätt till minst undervisningstimmar. Utredningen lämnar förslag på examensmål för försöksverksamheten. Yrkesinriktningen ska enligt examensmålet ge kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden. Skolverket ska efter samråd med det nationella programrådet fastställa yrkesinriktningens kursinnehåll och formulera exempel på yrkesutgångar. Behörighet till vidare studier De elever som studerar yrkesinriktningen ska få grundläggande och särskild behörighet till högskolan utan att göra aktiva val. Det ska även vara möjligt att välja till ytterligare behörighetsgivande kurser för särskild högskolebehörighet. Eleverna som studerar yrkesinriktningen ska även kunna bli behöriga till det fjärde tekniska året (T4). Samverkan med arbetslivet Inom yrkesinriktningen ska det ingå minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande. För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv

31 SOU 2015:29 Sammanfattning Även försöksverksamheten med en yrkesinriktning ska hanteras i ett lokalt programråd. Det lokala programrådet kan organiseras som ett eget lokalt programråd, eller gemensamt med ett befintligt lokalt programråd. På nationell nivå ska det nationella programrådet för det industritekniska programmet även hantera frågor som gäller försöksverksamheten med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Information och utvärdering Skolverket ska få i uppdrag att informera om försöksverksamheten. Myndigheten ska också ansvara för att genomföra en löpande uppföljning av den pågående verksamheten och att utvärdera försöksverksamheten när den avslutats. Naturbruksprogrammet ett otydligt program Utredningen har med utgångspunkt i tidigare direktiv besökt ett 40-tal skolor runt om i Sverige och sett på ett 80-tal yrkesprogram. De problem utredningen identifierat kommer att överlämnas till den nya gymnasieutredning vars direktiv bereds inom Regeringskansliet. Problemet med otydliga inriktningar inom naturbruksprogrammet behöver dock en snabbare lösning än så. Innehållet i utbildningarna varierar mycket kraftigt mellan olika skolor. På vissa skolor har utbildningen en klar yrkesprofil medan utbildningen på andra skolor ger en mycket svag koppling till ett yrke direkt efter examen. Det innebär att programmet uppfattas som otydligt av såväl elever som arbetsgivare. De otydliga inriktningarna kan till viss del förklaras av att naturbruksprogrammet har ett ovanligt stort utrymme för programfördjupningskurser, där huvudmannen väljer kurser utifrån det utbud som Skolverket har fastställt. Bredden i utbudet av kurser är också mycket stor. Naturbruksprogrammet är det gymnasieprogram som ges högst ersättning enligt Skolverkets riksprislista för Den höga ersättningen beror på att programmet oftast förutsätter kostsam utrustning och lokaler samt små undervisningsgrupper. Program

32 Sammanfattning SOU 2015:29 fördjupningen omfattar 900 gymnasiepoäng och kan innehålla kostsamma yrkeskurser, men kan också i princip enbart bestå av mindre kostsamma skolförlagda kurser som till exempel matematik. En inriktning inom naturbruksprogrammet kan på detta sätt bli till stora delar skolförlagd, och på det viset förlora sin yrkeskaraktär, trots att ersättningen i riksprislistan fortfarande utgår från en utbildning med stort praktiskt innehåll och därmed höga omkostnader. Detta innebär att huvudmannen överkompenseras för den utbildning som anordnas, och kan även innebära att eleverna får svårt att nå upp till det yrkeskunnande som krävs för att kunna arbeta inom den avsedda branschen. Ett liknande problem finns inom inriktning djur där huvudmannen får samma ersättning vare sig skolan utbildar elever i hästskötsel eller skötsel av små djur. Två nya inriktningar inom naturbruksprogrammet Två nya nationella inriktningar införs inom naturbruksprogrammet: inriktningen häst och inriktningen sällskapsdjur. Samtidigt upphör inriktningen djur inom naturbruksprogrammet. Skälet till uppdelningen av inriktningen djur är två: Inriktningen är redan i dag starkt uppdelad i två helt olika utbildningar; hästskötarutbildning och sällskapsdjur. För elever och arbetsgivare är ett förtydligande av innehållet i den valda utbildningen viktigt. Det andra skälet har att göra med resonemanget om ersättningen till huvudmännen för genomförd utbildning. Ersättningen enligt riksprislistan utgår från en genomsnittlig kostnad för utbildning inom inriktningen djur. Med så stora skillnader i kostnad som det innebär att ha en hästskötarutbildning kontra en smådjursutbildning innebär det ett orättvist ekonomiskt system. Samtliga inriktningar inom naturbruksprogrammet utökas Naturbruksprogrammets samtliga inriktningar utökas från 300 gymnasiepoäng till 600 gymnasiepoäng. Genom att utöka omfattningen av obligatoriska inriktningskurser blir innehållet i utbildningarna tydligare styrt. Skolverket efter samråd med det nationella programrådet fastställa inriktningarnas kursinnehåll

33 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning (2015:000) om försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram Inledning 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom gymnasieskolans teknikprogram. Förordningen gäller för yrkesinriktning som påbörjas under tiden 1 augusti oktober Övriga regler om gymnasieskolan 2 I skollagen (2010:800) och i gymnasieförordningen (2010:2039) finns ytterligare bestämmelser om gymnasieskolan som gäller för denna utbildning i tillämpliga delar. Villkor för deltagande 3 Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning på nationella program inom gymnasieskolan samt enskilda huvudmän som har tillstånd för teknikprogrammet kan delta i försöksverksamheten. För att en skolhuvudman ska få delta i försöksverksamheten krävs att god kvalitet kan upprätthållas för elevens hela utbildning. Statens skolverk beslutar efter ansökan vilka huvudmän som får delta i försöksverksamheten. Av besluten ska det framgå vid vilka skolor huvudmännen ska bedriva försöksverksameten

34 Författningsförslag SOU 2015:29 Utbildningens syfte 4 Yrkesinriktningen ska utgöra grund dels för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning, dels för fortsatt utbildning på högskolenivå. Ansökan 5 Ansökan om att få delta i försöksverksamheten ska ges in till Statens skolverk. Ansökan ska första gången göras senast den 1 mars Skolverket får meddela föreskrift om ansökan. Skolverket ska senast den 15 maj 2016 besluta om vilka som får delta i försöket. Statsbidrag 6 Till varje skolhuvudman som deltar i försöksverksamheten lämnas ett statsbidrag med kronor per elev och år som eleven studerar yrkesinriktningen. Statsbidraget lämnas i mån av tillgång på medel. Statens skolverk beslutar om och betalar ut bidraget. Utbildningens innehåll 7 En yrkesinriktning, produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande, införs på försök inom teknikprogrammet. Inom försöksverksamheten ska teknikprogrammet omfatta gymnasiepoäng för att utgöra ett fullständigt program. Omfattningen av gymnasiepoäng för de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena framgår av bilaga 1. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som ingår i inriktningen samt kurser som får erbjudas inom programfördjupningen. Innan Skolverket meddelar föreskrifter om kurser inom inriktning och programfördjupning ska berört nationellt programråd höras

35 SOU 2015:29 Författningsförslag Individuellt val 8 Eleverna som studerar yrkesinriktningen har rätt att inom utrymmet för individuellt val, förutom de kurser som framgår av 4 kap 7 gymnasieförordningen, läsa kurserna matematik 3c och kemi 1. Utbildningens omfattning i tid 9 För eleverna som studerar yrkesinriktningen ska utbildningen omfatta minst 126 veckor. Läsåret ska ha minst 178 skoldagar det första läsåret och minst 194 skoldagar det andra och tredje läsåret. När inriktningen får börja 10 Yrkesinriktningen ska börja det andra läsåret. Examensmål 11 Av 1 kap 3 a gymnasieförordningen framgår att läroplanen kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner. Examensmål för yrkesinriktningen framgår av bilaga 2 till denna förordning. Arbetsplatsförlagt lärande 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma inom yrkesinriktningen i minst 15 veckor. Garanterad undervisningstid 13 Elever som studerar yrkesinriktningen har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid)

36 Författningsförslag SOU 2015:29 Nationellt och lokalt programråd 14 Det nationella programrådet för det industritekniska programmet hos Statens skolverk ska även hantera frågor kring yrkesinriktningen. Det ska även finnas lokala programråd för yrkesinriktningen. Gymnasieexamen 15 Utöver vad som framgår av 16 kap 28 skollagen och 8 kap 7 gymnasieförordningen ska elever som studerat yrkesinriktningen ha godkända betyg i yrkesämnen inom inriktningen om sammanlagt 400 gymnasiepoäng för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. Examensbevis 16 Av examensbeviset ska det framgå, utöver det som framgår av 8 kap 17 gymnasieförordningen, att arbetsplatsförlagt lärande ingått i utbildningen. Redovisning och utvärdering av försöket 17 De skolhuvudmän som deltar i försöksverksamheten är skyldiga att medverka i redovisning och utvärdering av försöksverksamheten. Bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete finns i 4 kap 3 8 skollagen. Statens skolverk ska lämna en årlig redovisning av omfattningen av försöksverksamheten till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Statens skolverk ska dessutom lämna en slutlig utvärdering av försöksverksamheten till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

37 SOU 2015:29 Författningsförslag Återbetalning 18 En skolhuvudman som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är skyldig att återbetala den om 1. statsbidraget inte har använts för avsett ändamål, eller 2. mottagaren har inte medverkat i redovisning och utvärdering enligt 17. Statens skolverk ska besluta att kräva tillbaka ett bidrag om en skolhuvudman är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning. Denna förordning (2015:000) träder i kraft den 1 januari

38 38

39 TJÄNSTESKRIVELSE 10 Kommunledningskontoret Malin Sjöberg Tfn: Dnr. Resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Bakgrund För femte året i rad deltog Lindesbergs kommun i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jämförelseprojekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Det var totalt 225 kommuner som medverkade i arbetet år 2014 och jämförelsen omfattar cirka 40 mått ur ett medborgarperspektiv indelat i områdena: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsbyggare Syftet med KKiK är bland annat att kommuner ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen samt i dialogen med invånarna. I tabellen nedan redovisas resultaten i årets mätning. Färgmarkeringen visar hur Lindesbergs kommun ligger till i förhållande till övriga kommuner som deltar i KKiK: = Bra resultat för Lindesbergs kommun (resultat inom den högsta kvartilen, 25 procent bästa). = Medelresultat för Lindesbergs kommun (resultatet inom de två kvartilerna på var sida om genomsnittet). = Förbättringsområde för Lindesbergs kommun (resultatet ligger inom den lägsta kvartilen, 25 procent sämsta). Trendpilen visar resultatet jämfört med Lindesbergs kommuns resultat vid mätningen år 2013: om utvecklingen är positiv, oförändrad, eller negativ. Mellan år 2013 och år 2014 har antalet gröna mått ökat från 5 till 6, antalet gula mått minskat från 22 till 20 och antalet röda mått ökat från 9 till 13. KKiK- resultat 2013 KKiK -resultat

40 Olika typer av mått Inom KKiK finns tre olika typer av mått som kan användas på olika sätt i styrningen och alla passar inte att använda som indikatorer till mål. I måloch resultatstyrningen bör man använda mått som kommunen själv kan påverka med olika insatser (aktiviteter). I styrningen bör man använda resultatmått som ger en kvalitetsbild av vad verksamheterna kan leverera för tjänster till medborgarna. Informationsmått påverkas av många andra faktorer som ägs av andra aktörer än kommunen. De är därför inte alltid lämpliga som mått att använda i styrningen eftersom kommunen inte kan påverka resultatet i någon större omfattning, utan kan mer användas som kompletterande information. Resursmått som visar på kostnader bör inte heller användas som styrmått i sig, utan bör alltid kompletteras med ett resultatmått. Detta på grund av att det inte finns något direkt samband mellan insatta resurser och kvalitet i verksamheten. Genom att redovisa ett resultatmått tillsammans med ett resursmått kan medborgarna se vad de får för sina pengar. I vissa fall finns kompletterande mått att använda i en vidare analys, vilket framgår i kommentarerna nedan. Resultattabell KKiK 2014 Mått Resultat Jämfört med oss själva 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? (%) 2. Hur många av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (%) 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? (%) 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningscentralen öppet utöver tiden 8-17 på vardagar? (antal timmar) 5. Hur många av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? (%) 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått Jämfört med andra Kommentar 87 Resultatmått. Ökning med 13 procentenheter från Inte långt ifrån att få grönt. I förhållande till andra märks att implementeringen av e-postsignatur implementerats, då resultatet är mycket bra, nästan alla använder signaturen enligt grafiska manualen. 33 Resultatmått. Mycket dåligt resultat, vilket till största delen beror på att vi inte är tillgängliga på telefon. Svarstid till växeln får mycket bra resultat, men därefter tappas samtal för att handläggare har telefontider eller inte är på plats. Ett stort förbättringsområde. I en fördjupad analys kan man se hur det ser ut på verksamhetsnivå för att kunna förbättra resultatet. 94 Resultatmått. Mycket bra resultat, vilket visar på att om medborgarna kommer fram till oss, får de ett bra bemötande. Mått 1-3 finns i en särskild rapport och det går att fördjupa sig i resultatet i ett vidare kvalitetsarbete. 66 Resultatmått. Bra resultat. Ingen skillnad i öppettider från förra året, men en liten ändring i inrapporteringen. Simhallens öppettider räddar upp måttet, bibliotekets ligger på gul nivå, medan återvinningscentralen ligger på rött. 89 Resultatmått. Ligger mycket nära grönt som är 90%, förbättring med en procentenhet från föregående år. Detta resultat ska ses tillsammans med resultatet i mått Resultatmått. Ett bra resultat i mått 5 ger oftast ett bra resultat på mått 6, vilket inte är fallet för 40