Lydnad HUNDEN. för tävling. Bruks. Tema:

Transkript

1 Ordet lydnad ger lätt en missvisande bild av vad tävlingslydnad handlar om. Bland svenska synonymer till ordet finns begrepp som pli, ordning, tukt, disciplin och underkastelse medan tävlingslydnad inom hundsport i själva verket passar utmärkt för den som är intresserad av att träna fram kreativa hundar fulla av självförtroende och arbetsglädje inför sina uppgifter. Text: jenny wibäck foto: maria evaldsson & shutterstock Detta tema riktar sig framför allt till dig som är intresserad av lydnadstävling och brukslydnad, men delar av innehållet kan även vara intressant för er som tävlar rallylydnad eller andra grenar. Tema: Lydnad för tävling land framgångsrika tävlingsekipage finner man troligen Bfler likheter i träningen inom Let s Dance än i tv-program som gör anspråk på att beskriva hur man får sin hund lydig. De hundar som av gemene man definieras som lydiga är inte sällan passiva och lugna, medan många av de hundar som står bakom framgång inom tävlings-/brukslydnad snarare kan beskrivas som aktiva och lekfulla. Modern tävlingsoch brukslydnad handlar ju knappast om att ha en foglig hund. Snarare handlar det om att få till en hårfin balans mellan dynamiska rörelser och imponerande signalkontroll. Men är inte lydnad väldigt stelt och tråkigt, egentligen? Ibland beskrivs skillnaden mellan lydnad och den nyare grenen rallylydnad som att den sistnämnda grenen bygger på glädje och samarbete. Inget kunde vara mer fel för detta är definitivt ingen skillnad, utan snarare en likhet. Inom såväl tävlings- som brukslydnad finns alla möjligheter för den som vill utvecklas inom belöningsbaserad och glädjefylld träning. Den stora skillnaden består snarare i att lydnadsprogrammen inom tävlings- och brukslydnad bygger på små signaler och utföranden med hög precision, där det så gott som alltid är första försöket som räknas. Detta ställer i sin tur stora krav på hundtränaren att förstå och samspela med sin hund. I allmänhet krävs också mycket och regelbunden träning för att uppnå resultat även i de lägre klasserna något som hundar med stora aktiveringsbehov med all säkerhet uppskattar. Huruvida man väljer att beskriva tävlingsformen lydnad som stel och militärisk, eller som en imponerande precisionsgren beror nog till stor del på hur man själv väljer att lägga upp sin träning. Under de senaste åren har det hänt mycket i metodutvecklingen, såväl när det gäller momentteknik som uthållighetsträning och tävlingsträning - en utveckling som på många sätt gynnar arbetsglädjen hos hundarna. Baksidan av denna utveckling kan vara att en del upplever att utövandet blivit lite väl seriöst och allvarligt. En av grenens stora fördelar är dock att den ger stort utrymme för egen variation såväl när det gäller målsättningar som träningsupplägg. Det viktiga för dig som är intresserad av att tävla lydnad är därför att hitta ditt eget sätt att göra det på! Hur ska jag tänka inledningsvis i träningen med en blivande tävlingshund? I jakten på rätt metod eller vinnande koncept glömmer vi ibland bort det vi aktiva hundtränare egentligen vet så väldigt väl; att varje relation är unik och varje ekipage gör sin egen resa. Kanske är lydnadstävlandet en del där detta faktum är särskilt framträdande. Innan vi kan gå in på frågan i underrubriken behöver vi därför ta ställning till en annan fråga; 8

2 Vad vill jag få ut av mitt tävlande? Runt omkring metodval och målbilder för tekniskt utförande påverkas våra prestationer av så otroligt mycket annat. Diffusa aspekter som självförtroende, självkänsla, struktur, målmedvetenhet och arbetsglädje kommer troligen att avgöra resultatet, snarare än om du väljer att ha låsta fram- eller bakben i fjärrdirigeringen. Den viktigaste delen i träningsplaneringen kan därför vara att gå lite djupare i dina motiv och låta målbilden för slutresultatet få sällskap av en målbild för hur vägen mot målet ska se ut. Och framför allt att klura kring frågan Vad är viktigast för mig slutresultatet eller vägen mot målet?. De målsättningar som är förankrade på djupet hos dig själv blir viktiga ramar för hur din träning ska läggas upp. Ramar som inledningsvis kanske inte är så påtagliga, men som kan spela desto större roll när man möter motgångar, får prestationsångest eller tappar motivationen av andra orsaker. Dessa ramar kommer också att avgöra hur du bemöter din hund, vilket i sin tur påverkar hur ni agerar tillsammans ute på planen. Är ni i samma lag, eller kommer du på dig själv med att behandla hunden som en motspelare emellanåt? Det säger nog sig själv att ett team med två medspelare är ett betydligt säkrare framgångsrecept än motsatsen. Precis som i andra tävlingsgrenar inom hundsport finns det förstås olika vägar till framgång. De råd som ges i den här artikeln riktar sig till dig som vill se hunden som någon att utvecklas och prestera tillsammans med. Med det sagt lämnar vi de djupare analyserna och går vidare in på konkreta råd för träningsupplägg så, tillbaka till frågan som vi började med; konkretiserar målbilder för hur du vill att lydnadsmomenten ska se ut. Givetvis gör man klokt i att utgå från regelboken, men i och med att det är en bedömningssport finns det flera alternativ för att nå de högre betygen. I den här fasen kommer du troligen kunna ana såväl hundens styrkor som svagheter. Använd denna information genom att avsätta lite extra tid för det du tror kan bli svårt längre fram. Om du exempelvis märker att din hund är väldigt följsam och har lätt för att jobba nära dig, så kanske du gör klokast i att lägga mycket tid i grundträningen på förväntan i arbete på avstånd och vice versa. Känner du att det blir svårt att få målbilderna och hundens personlighet att stämma överens, så får du antingen justera målbilden eller acceptera att det blir en stor utmaning i att påverka hunden i önskvärd riktning. Vikten av noggrann grundträning påtalas ofta i lydnadssammanhang, men exakt vad den ska innehålla beror alltså mycket på vem hunden är och vad ditt syfte med träningen är. Några delmoment i grundträningen kan man kanske se som universella till exempel vill de flesta ha fin kontakt, bra tempo, snabba gripanden, bra stadga, störningstålighet med mera. Men innan du känner hunden och innan du vet vart ni är på väg, så har du fortfarande ingen information om vad du ska prioritera tidsmässigt. Och ju mer du vet ju större chans har du att genomföra träningspass med god kvalitet där du fokuserar på rätt saker. Samtidigt är det av yttersta vikt att vi hela tiden beaktar hundens känsla för träningen. Passen under vårt första träningsår kan nog ha särskilt stor inverkan för hundens känsla för hela sporten. Därför kan det vara viktigt att den självständiga hunden också får göra många självständiga saker, liksom att den mer följsamma hunden får göra övningar som den uppskattar. Ju mer självförstärkande övningar och uppgifter vi kan hitta till hundarna, desto enklare är det att tidigt i träningen bygga in den viktiga uthålligheten. Ytterligare en aspekt som bör nämnas framför allt avseende växande och/ eller otränade hundar är vikten av att hunden är fysiskt mogen för de övningar den introduceras för. Tekniska färdigheter som snabba starter, tvärnitar i inkallningar, vändningar i Är det blir svårt att få målbilderna och hundens personlighet att stämma överens - antingen justera målbilden eller acceptera att det blir en utmaning. s k u r B Tillbaka till Hur ska jag tänka inledningsvis i träningen med en blivande tävlingshund? Ett generellt och övergripande råd i träningen med en ny hund valp eller vuxen är att fokusera på relationen framför tekniken. Ägna er första tid tillsammans åt spontan lek och äventyr där ni har chans att lära känna varandra. Iaktta din hund såväl när det gäller egenskaper som envishet, kreativitet och leklust, liksom fysiska aspekter som smidighet och rörelsemönster. Parallellt med detta är det viktigt att du Platsliggning i grupp ett moment som krävs i flera grenar. 9

3 Apportering med bra grepp och fart. rutan, perfekta lägganden och snygga gripanden kanske inte lämpar sig i stor mängd för en växande hund och därmed har vi ytterligare ett argument för att inledningsvis fokusera äventyr, lek och samspel framför snabbt avancemang inom själva momenten. Rätt grundträning enligt det här synsättet skulle då kunna sammanfattas som träning där du parallellt arbetar med både styrkor och svagheter och där arbetsglädjen och viljan att delta alltid är överordnat allt annat. Om du lyckas skapa vanan att träna ofta och med glädje, samt med högt självförtroende hos er båda, så skapar du kanske den viktigaste grunden, oavsett vilka klurigheter ni ställs inför i framtiden. när du sedan plötsligt ska avancera till moment som fjärrdirigering, framåtsändande eller gruppmoment med dold förare, så kan det kännas väldigt svårt både för dig och hunden. På motsvarande sätt kan den som har en hund av mer självständig karaktär gynnas av klassernas upplägg, då man automatiskt tränar mycket närarbete i de lägre klasserna det vill säga grundar med det hunden har svårast för för att sedan mötas av nya moment där hunden har större chans att komma till sin rätt. Även om du känner dig tryggast i att träna klass för klass, så kan du tjäna mycket på att inte låta tävlingsresultaten styra när du går vidare till nästa klass. Håll istället fokus på din och hundens motivation. Känner du att arbetsglädjen skulle gynnas av att ni påbörjar nya delmoment så börja träna nästa klass även om du kanske missade uppflyttningsgränsen när ni tävlade. Det sker ju ingen magisk förändring med hundens färdigheter i samband med att en viss poäng uppnås, utan du kan ju oavsett resultat agera som om du var uppflyttad. På så vis kan du avancera relativt snabbt i träningen och när hela klass 3 eller bruksmomenten i högre sitter, så är det i regel en baggis att tävla klassen under. Tänk till exempel på en elithund du känner denna hund skulle säkert kunna gå ut och tävla ettan eller appellen med goda resultat utan att ha repeterat momenten exakt som de ska utföras. Du förlorar alltså i regel ingenting på att avancera vidare även om du har starter kvar i aktuell klass. Om du däremot blir kvar länge i en klass är det lätt hänt att både kreativiteten och motivationen tryter hos såväl dig som din hund. Både klass för klass och elittänket har tagit många ekipage långt. Välj det upplägg som du känner dig mest motiverad av. Tränar du mycket, klokt och gärna, så kommer du komma långt oavsett. Som nybörjare är det mycket att hålla reda på ändå, men du kan ju alltid titta på ett elitprogram och plocka ut lite delar som du vill påbörja i god tid. Tänk på att både få med delar som du tror hunden kommer tycka är särskilt roliga och de som kanske kommer kräva lite mer träningstid. Ska jag lära in en klass i taget eller börja med eliten? Många rutinerade tävlingsförare tänker elit redan från början helt enkelt av den enkla orsaken att det förhoppningsvis är denna klass man ska tävla i längst och mest. Siktar man på att nå upp till mästerskapsnivå är det ju dessutom utförandet av dessa moment som är av störst betydelse. Som nybörjare kan man å ena sidan vara förtjänt av att göra likadant, särskilt om man siktar på att komma långt. En förutsättning för att lyckas med detta koncept är att man har målbilden klar för sig och detta upplägg är därför så mycket enklare för en förare som redan varit på toppen och nu reser dit på nytt. Bristen på rutin skulle dock kunna kompenseras av en bra tränare, duktiga träningskompisar och målbilder som man samlar på sig genom andras prestationer. Sett till kvaliteten i hundträningen kan vi återgå till analysen av hundens styrkor och svagheter. I de lägre klasserna sker merparten av hundens arbete på nära håll från föraren. Om din hund i grunden är följsam och du enbart ägnar dig åt närarbete under era första träningsår, så kan du möta dubbla svårigheter i de högre klasserna genom att inledningsvis enbart ha stärkt styrkorna och inte grundat för den del som kommer att bli svårast för er. Istället har du vant hunden vid att tävlingslydnad innebär arbete i en rätt så tight radie från dig och 10

4 Vad ska en tävlingshund vara bra på? En hund som presterar väl inom tävlings- eller brukslydnad behöver vara duktig på många olika saker, till exempel springa fort och hålla helt stilla position; hålla fast men släppa direkt på given signal; fullt fokus på föraren men också klara att arbeta koncentrerat när föraren är utom synhåll. Den ska också klara av att koncentrera sig och prestera i miljöer med främmande människor och hundar, samtidigt som den helst inte ska intressera sig för någon annan på planen än just dig. För många är det nog den hårfina balansen mellan dessa motsatsförhållanden som gör lydnadstävlandet till en så häftig utmaning! Miljöträningen kan för många vara ett kapitel för sig och en god sammanfattande grundregel för att bibehålla den viktiga känslan kan vara att göra lätta saker i svåra miljöer och vice versa. Nyttja gärna de tillfällen du får att träna på riktigt svåra platser, men var noggrann med att kombinera detta med lätta övningar. Många gånger kan det vara fullt tillräckligt att bara leka med leksak eller fånga godisbitar om distraktionerna runt omkring är starka. Vad som är en svår miljö är helt individuellt och kan handla om allt från störande ljud, mycket rörelse, dofter, hala underlag eller platser där många människor och hundar ska samsas på en liten yta. Dock behöver en lydnadshund inte fixa alla platser det finns gott om lydnadstävlingar att välja på och brukslydnaden utförs oftast i rätt så lugn traditionell SBK-miljö. Det viktiga är att du ser till att du och din hund är förberedda för den miljö och de förhållanden ni väljer att starta i. Anmäler du exempelvis till en ridhustävling, så se till att ha tränat i den miljön innan. Hur planerar man sina träningspass? Framgångsrik tävlingslydnad handlar om att uppnå en fullständig balans mellan momentens olika delar. Om vi exempelvis tar momentet inkallning med ställande och läggande, som kommer i elitlydnad, så är det eftersträvansvärt att varje del ska vara precis lika rolig för hunden att utföra. Kommandot för att stanna ska alltså vara lika attraktivt som kommandot för att springa och det ska vara lika spännande att ligga kvar med förväntan när tävlingsledaren säger kommendera, som att Både klass för klass och elittänket har tagit många ekipage långt. Välj det upplägg som du känner dig mest motiverad för. sätta av i full fart när föraren ropar. Jag kallar detta för Yes-lydnad utifrån målbilden att hunden ska tänka Yes! oavsett vilket kommando den får. För om hunden verkligen vill utföra alla de uppgifter den får på en tävlingsplan, så blir det så mycket roligare och lättare att tävla! Insikten i att denna balans aldrig blir en färdig produkt utan är ständigt föränderlig, är viktig för att komma långt. Ofta har vi delmoment som vi belönar hellre än andra och det är lätt att fastna i invanda mönster. Planeringen av passen bör därför utgå från att man verkligen tittar på sin hund i träningen och planerar nästkommande övning utifrån det. För de allra flesta problem som uppstår momenttekniskt eller i hundens allmänna attityd ligger lösningen i hur, var och när vi belönar. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att även timingen på de kommandon hunden får kan ge precis lika mycket förstärkning som boll, lek eller godis. Låter jag till exempel min hund få kommandot hit samtidigt som den egentligen är på väg att tjuvstarta, så ökar jag chansen för att hunden tjuvstartar nästa gång. Dessa räddningar kan ske både medvetet och omedvetet, men man lurar ingen annan än sig själv. Istället är detta exempel på en tendens man tjänar på att fånga direkt för att snabbt revidera den ursprungliga träningsplanen kalla in till att stärka hundens vilja och förmåga att ligga kvar. Utifrån detta synsätt kan man vara förtjänt av att inte göra och följa alltför omfattande och långsiktiga träningsplaneringar utan istället vara öppen och mottaglig för vad som sker i stunden. Hur man kan lägga upp träningen för att hitta en säkerhet och stabilitet som håller även på tävling? En del som är oerhört viktig för att få höga poäng och som många lätt glömmer på träning är att såväl tävlings- som brukslydnad handlar om att lyckas med angiven uppgift på första försöket. I vissa moment har man chans att rädda upp ett missat kommando med dubbelkommando eller extrakommando, men det ger i regel stora poängavdrag. I många fall leder missat kommando till betyg 0 till exempel en hund som inte åtföljer kommandot för att vara kvar utan tjuvstartar, en hund som springer vid sidan om hindret, eller en hund som helt missar ett stå- eller liggkommando. Ge bara dig själv ett försök En bra strategi för att ha koll på detta i träningen kan vara att endast ge varje uppgift eller moment ett försök. Fungerar det inte då, så är man troligen mer förtjänt av att klura ut vilket delmoment eller störning hunden behöver bli bättre på för att klara uppgiften, än att se om man lyckas på andra eller tredje försöket. Framåtsändandet i brukset och fria följet är exempel på moment som föraren gärna repeterar och låter sig luras av det fina utförandet några minuter in i träningen. I själva verket är det första skicket, respektive de första sträckorna i fria följet som ger mest information om vilket betyg det är troligt att man får på tävling. Att gå ut och tävla ger dig ett mått på var du står och vad du kanske behöver träna mer på. Tydliga rutiner inför olika uppgifter En strategi för att säkra att första försöket lyckas är att använda sig av tydliga rutiner inför varje moment eller uppgift. Denna rutin kan antingen vara ren information till hunden nu ska vi göra rutan där ett visst ord eller tonläge kanske 11

5 får hunden i rätt tanke. Andra rutiner kan bestå i mer fysiska triggers som får hunden i den sinnesstämning man vill ha. För någon hund kan det handla om att ta i och för en hund med en annan personlighet kan det i samma moment vara mer strategiskt att stärka tanken sitta kvar. Om man blir duktig på att använda rutiner i såväl träning som tävling, så kan man nästan säga att man ger sig själv två försök i varje moment på tävling. Kom ihåg att titta på din hund när den får ett kommando säger den Yes! och utför mer än gärna, eller utför den uppgiften med viss återhållsamhet? En vanlig missuppfattning är att denna attityd eller inställning hos hunden är beroende av ras, men jag vill påstå att det till stor del handlar om träningssätt. Om lydnadsprogrammet blir en lek där hunden gärna deltar, så blir attityden därefter. De flesta förare lyckas nog inledningsvis bygga denna lek med sina hundar men tyvärr går leken efterhand över i en fas där man uttrycker att hunden borde kunna det den uppenbarligen inte kan eller anser att den slarvar. Med den typen av tolkningar kan det vara lätt hänt att tappa den viktiga teamkänslan och trilla över i laget med motspelare. Hur hanterar man de missar som uppstår på träning? Errorless learning, det vill säga träning där vi planerar så noggrant och avancerar så genomtänkt att hundens enda alternativ är att göra rätt är förstås gynnsam både för säkra utföranden och för självförtroendet hos hunden. För den som vill tävla aktivt inom lydnad eller bruks är det inte ett hållbart alternativ för utföranden som inte överensstämmer med vår målbild måste hanteras förr eller senare. Få ekipage sätter full pott tävling efter tävling! Hur vi ser på och tolkar de missar eller fel som dyker upp på träning eller tävling, kommer tydligt att påverka hur vi hanterar dem. Återigen är det viktigt att gå lite djupare i sig själv och utröna hur man egentligen tänker och känner inför sin hund när den missförstår eller inte utför en uppgift. Tror vi att hunden jävlas med oss, så kommer vi att hantera felen på ett vis och tror vi att övningen blev för svår, så ger vi hunden ett annat och med all säkerhet mer rättvist bemötande. Träna med kända och trygga hundvänner. minsta tendens som antyder att vi är på väg att lämna målbilden, så kan man komma riktigt långt. Dels minskar man risken för att felen blir befästa antingen i hundens eller min egen hjärna och dels sparar man mycket träningstid på att mota Olle i grind. Allt är en lek! Det allra viktigaste för att uppnå glädjefyllda utföranden fulla av självförtroende är att hantera felen som en del i den roliga leken. En strategi som fungerar på många hundar är att helt enkelt retas lite med belöningen direkt när det blir galet och gärna sätta en tydlig signal på det i form av ett visst ljud eller ord. Timingen här är lika viktig som i timingen av rätt, men här går många förare bet. Det är till exempel vanligt att förare låter hunden fullfölja en inkallning med halvlusigt tempo, för att sedan vända sig mot hunden som kanske dessutom hunnit inta en rak och fin utgångsställning och säga men det där var väl inte så bra. Ett alternativt och mer effektivt hanterande kan vara att direkt då du ser att hunden väljer ett tempo som inte matchar målbilden själv kliva ur position, dra fram en belöning att retas med och sedan låta hunden göra ett nytt försök. Chansen att lyckas är i regel hög eftersom hunden i detta läge bör vara lite extra triggad av frustrationen i att missa sin belöning. Vår känsla i denna hantering är a och o om vi i själva verket är irriterade kommer hunden märka detta och nästa försök blir kanske ännu sämre. Uppstår denna situation är det läge att sätta sig och fundera på varför man blir så irriterad av att något blir fel. Felen ger viktig information Ett tips är att försöka se missarna som ren information och undvika att nedvärdera vare sig hunden eller sig själv som tränare. Att det uppstår missar tyder på att ni utmanar er genom att träna det som är svårt. Skulle ni alltid ha alla rätt tränar ni troligtvis på en alltför lätt nivå sett till er potential och risken är stor att det blir svårt att tävla istället. Man kan helt enkelt lära sig att till och med gilla missarna och se dem som gratis träningstips på vad man ska fokusera i nästa övning. Har man dåligt tempo i ett moment, så är det uppenbarligen läge att få hunden att tänka mer spring och är det tjuvstarter ska man försöka göra det mer intressant för hunden att sitta still. Svårare än så är det egentligen inte, men om man har felfri träning som målbild så är det lätt att omedvetet blunda för missarna och den information som finns i dem. Om lydnadsprogrammet blir en lek där hunden gärna deltar, så blir attityden därefter. Lita på tendenser Så fort vi börjar skylla på omständigheter eller hör oss själva säga det här kan hon egentligen så är det dags att tänka till en extra gång. Om man vänder på det och istället tillvaratar 12 Träna dig på att rädda femman! En del fel som uppstår kan man även utnyttja till att träna sig själv på att lösa situationen om man hade varit på en riktig tävling. Jag brukar kalla det rädda femman och se det som en separat träning som är särskilt viktig när jag tycker upp-

6 flyttningen är viktigare än totalpoängen. Tränar vi bara på att prestera 9:or eller 10:or så är det också endast detta vi blir bra på och då är det lätt hänt att allt som lämnar målbilden resulterar i en nolla. Kanske är det så att vi gärna hade tagit ett par 8:or i alla fall när det väl gäller. För lite känsligare hundar kan det dessutom vara viktigt att få träna sin förmåga att kunna fortsätta jobba i ett moment även om det inte kändes precis som vanligt. Hur kan man arbeta med tävlingsmässiga belöningar? En vanlig missuppfattning är att man som lydnadsförare inte kan belöna hunden på tävling men detta kan man göra precis lika mycket som i rallylydnad eller agility, bara inte lika ljudligt eller yvigt. Det viktiga är att fundera på hur vi belönar och bekräftar hunden på träning, för att kunna föra med samma känsla till tävlingssituationen. Utifrån Yes-lydnadskonceptet så blir det till exempel belönande att få nya uppgifter. En fin inkallning belönas med att hunden får fortsätta med de roliga uppgifter som finns i momentet efter. Om vi är noggranna med att lära hunden att den får jobba vidare när vi är riktigt nöjda, så behöver Yes-lydnaden inte vara en omöjlighet även för hundar med lite lägre arbetslust. Problemet är att de flesta gör tvärtom på träning. Ett bra utförande leder alltid till paus och ät-/lekbara belöningar och då är det inte konstigt att hunden blir förbryllad och kanske inte känner sig jätteduktig i tävlingssituationen. Kom ihåg att träna för flyt i programmet Om en spårhund hade förväntat sig att alltid få belöning var femte meter eller en agilityhund hade förväntat sig godis efter varje hinder så skulle den troligen inte prestera så bra på tävling. Detsamma gäller förstås våra lydnadshundar! Lär din hund att ny uppgift är en signal för att du är riktigt nöjd och för att ni är på väg mot en slutbelöning. Ett första steg kan vara att ofta försöka få med en transport mellan utfört moment och belöning. Vill du till exempel belöna en inkallning så behöver du inte göra det precis i ingången, utan gå iväg en bit som om du var på väg mot startpunkten för nästa moment och överraska hunden med belöning medan ni rör er bortåt. Infor mation om regler, klasser, poänggrä nser och mästerskap, mm för brukslydnad/lydnad finne r du på shundklubben.se själva bollen eller kampleksaken kommer fram. Då har man ju till och med en lekbelöning att ha med sig på planen. Träna in små busrutiner som håller upp attityden och som du kan utföra på tävling utan att sinka programmet, så ska det inte påverka bedömningen (hysterin kring gula och röda kort i tävlingslydnaden är definitivt på väg att lägga sig det är önskvärt att visa arbetsglädje på plan!) Ytterligare ett tips är att försöka koppla ihop belöning till tillfällen i träningen då man kanske blir extra anspänd eller på annat sätt påminner om den förare hunden kommer att få se på tävlingsplanen. Belöningsrutiner Man kan också lägga till en viss rutin, till exempel handklapp på fickan, för att förmedla budskapet belöning är på väg. Har man en lekbelöning är det en väldigt nyttig övning att träna sig själv på att leka och lattja lite med hunden innan Bekräftande ord och busrutiner fungerar många gånger lika bra som ätbara belöningar. Hunden behöver aldrig jobba utan belöning! När det gäller ätbara belöningar eller leksaker så måste dessa lämnas utanför planen men det innebär ju inte att hunden inte får denna typ av belöningar på tävling, bara att den måste tränas i att göra ett helt program för att få den. Man kan också fundera på om hundarna är så beroende av dessa belöningar som vi tror, eller om det snarare är bekräftelse i vilken form som helst och en igenkänningsfaktor som de kan sakna i tävlingssituationen. Ett sätt att ta reda på hur din hund fungerar kan vara att begränsa leksaker eller godis till de delar där du är beroende av dessa belöningar för att få till en viss teknik i utförandet och varva med helhetsbelöningar som består av små busrutiner och bekräftande ord på väg mot nästa uppgift. Vad innebär det egentligen att tävla lydnad? Att tävla lydnad med sin hund ger en fantastisk möjlighet att verkligen lära känna sin hund på djupet. Problemlösning och klurande hör till och är kanske egentligen vad grenen går ut på. Ska man uppnå den där åtråvärda dynamiken och Yeskänslan så är tävlingslydnad ett jobb som aldrig blir riktigt klart, utan det dyker alltid upp delar som ska balanseras. Den mentala träningen är ett viktigt inslag för att lyckas hela vägen och också en fantastisk källa för personlig utveckling. Inget annat ekipage har gjort just den resa som väntar dig och din hund och därför finns det heller inget facit. Låt dig inspireras av koncept och modeller men kom ihåg att också vara flexibel och lyhörd inför vad som passar er, just nu. 13