UPPSATSER: Kulturgeografiska institutionen

Transkript

1 UPPSATSER: Kulturgeografiska institutionen Rädda Burgsviken Restaurering av en havsvik Fredrik Bongcam

2 ABSTRACT Bongcam, F Rädda Burgsviken. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This bachelor thesis is about the possibility of restoring a eutrophic bay in the Baltic Sea. Today the Baltic sea is affected by unnatural amounts of nutrients which affects the ecology in a negative way. To restore the ecology of the Baltic sea national, international and local actions must be undertaken. The case-study of this essay is about the project Rädda Burgsviken that is doing local efforts when trying to save the bay from eutrophication. The purpose is to see how effective local actions are when trying to achieve a good ecological balance in the bay. Furthermore, the purpose is to acknowledge which actions are effective and what they require to be executed and sustained. The essay is based on a qualitative text analysis and qualitative interviews with two central respondents. The result of this essay indicates that the actions been made have a good or potential good outcome and that they must cooperate with the local area regarding tourism and business because they are dependent on each other. Keywords: Eutrophication, Baltic Sea, Gotland, Burgsviken, Local actions. Handledare: Bert Eriksson

3 Innehållsförteckning KAPITEL 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION... 1 KAPITEL 2. METOD AVGRÄNSNING BEGREPPSFÖRKLARING... 4 KAPITEL 3. ÖSTERSJÖN... 4 KAPITEL. 4 INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA STRATEGIER HÅLLBAR UTVECKLING... 6 KAPITEL. 5 GOTLAND Allmän statistik över Gotlands turism Turism på södra Gotland (Sudret) Burgsviken... 8 KAPITEL 6. EKOLOGISK INGENJÖRSKONST MANIPULERING AV NÄRINGSKEDJAN GÄDDFABRIK VASSRÖJNING AQUAPONIC FÄLLOR FÖR NÄRINGSÄMNEN NATURBETESKÖTT TURISM OCH NÄRINGSLIV Naturturism Ekoturism KAPITEL 7. PROJEKT RÄDDA BURGSVIKEN AKTUELLA INSATSER Gäddfabrik i anslutning till betesmark i Fide En provodling i uppspolad tång Landbaserad fiskeodling Aquaponic Havspool Förhandlingar om köp av Burgsviks hamn FRAMTIDA INSATSER Fälla för näringsämnen Naturbeteskött Testbädd för hållbar vattenhantering FINANSIERING AV PROJEKTET TURISM OCH NÄRINGSLIV KAPITEL 8. DISKUSSION DISKUSSION - ÅTGÄRDER DISKUSSION HELHET KAPITEL 9. SLUTSATS REFERENSER... 29

4 Kapitel 1. Inledning Länge har människan levt i symbios med naturen och detta inte minst längs kusterna. Dessa kuster och vidspridda vikar är i vår tid platser för rekreation, bad, lek och fiske. Idag börjar vi se människans påverkan på Östersjöns vikar med döda bottnar, minskade fiskbestånd och övergödning. Denna effekt på vikar har åstadkommits av människans industriella utsläpp, jordbruk och modifiering av våtmarker såsom utdikning och torrläggning (Pålsson, 2009, s. 11). Många av Östersjöns havsvikar är idag klassificerade som eutrofierade, med andra ord övergödda. Denna övergödning har främst varit ett resultat av flera års mänsklig aktivitet som i sin tur har belastat Östersjön med onaturligt höga mängder näringsämnen (Andersen, 2015, s. 1). Det krävs förutom nationella och internationella även lokala åtgärder för att förbättra ekologin i Östersjön. Dessa lokala åtgärder i form av restaureringar av havsvikar ska ses som en del i ett storskaligt arbete mot att förbättra våra hav och inte minst Östersjön (Salonsaari, 2009, s. 3). Burgsviken är en havsvik som ligger i västra Gotlandshavet (Länsstyrelsen Gotland). Denna havsvik har som flera andra av Östersjöns havsvikar en otillfredsställande eller dålig ekologisk och kemisk status. Vidare har Burgsviken problem med övergödning, syrefattiga förhållanden och miljögifter (Vatten-informationssystem Sverige, 2009). Det finns dock möjligheter att rädda och restaurera vikar av denna karaktär genom mänsklig interaktion. Rädda Burgsviken, är ett restaureringsprojekt som startats av Forum Östersjön 2014 och som, när denna uppsats skrivs, genomför ett flertal åtgärder för att förbättra havsvikens ekologi (a Forum Östersjön). Projektet är färdiga med vissa av dessa åtgärder men i dagsläget är flera av dessa under konstruktion. Åtgärderna sker med hjälp av närområdets näringsliv i form av jordbrukare, företagare och intressegrupper med flera. Det är detta samarbete med det lokala näringslivet som gör att projektet skiljer sig från tidigare liknande projekt. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att se vilka förutsättningar det lokala projektet Rädda Burgsviken har gällande en restaurering av en havsvik på Gotland. Vidare ska uppsatsen undersöka vilka beståndsdelar som krävs för att en restaurering skall vara möjlig. Uppsatsen ska även undersöka om detta restaureringsprojekt har en inverkan på närområdet. 1. På vilka sätt kan projektets restaureringsåtgärder vara gynnsamma för havsvikens ekologi? 2. Kan en samverkan mellan projektet och närområdets näringsliv ha en betydelse för upprätthållandet av de åtgärder som gjorts? 3. Hur har projektet och dess åtgärder påverkat närområdets näringsliv och turism? 1.2 Disposition Det första kapitlet innehåller uppsatsens inledning, syfte, frågeställningar och disposition. Inledningsvis i det andra kapitlet redovisas den metod som använts i uppsatsen, vidare redovisas även avgränsningen för uppsatsen. 1

5 I det tredje kapitlet redovisas en bakgrund kring Östersjön och turismen på Gotland. Detta för att ge läsaren en generell överblick över problem och förutsättningar. I det fjärde kapitlet av uppsatsen redovisas den teoretiska referensramen. Här ligger tyngden i olika ekologiska åtgärder. Den slutliga delen i den teoretiska referensramen redovisar för hållbar utveckling och turism. Kapitel fem innehåller en redovisning av de centrala teoretiska åtgärderna i konkreta sammanhang. De exempel på projekt som redovisas, har i vissa fall både positiva och negativa resultat som ger ett djupare underlag för en senare diskussion. Fallstudien om Projekt Rädda Burgsviken redovisas i kapitel sex. Som tidigare nämnt har läsaren fått information om teorierna och tidigare projekt vilket ska hjälpa läsaren att förstå de olika insatser som projektet gjort. Här redovisas även vikten av turism och näringsliv i förhållande till projektet vilket även är en del av hållbar utveckling. I kapitel sju diskuteras uppsatsens syfte och frågeställningar. Här jämförs skillnader och likheter mellan projekt, teorier och tidigare projekt. Denna diskussion följs upp av en kort slutsats. Kapitel 2. Metod Denna uppsats är baserad på en litteraturöversikt och av två intervjuer. Litteraturöversikten i denna uppsats baseras på de kunskaper som finns inom restaureringar av havsvikar. De kunskaper som redovisas i denna uppsats handlar framförallt om olika typer av restaureringsåtgärder som är applicerbara på havsvikar som lider av eutrofiering. Det material som använts för att redovisa Projekt Rädda Burgsvikens resultat kommer från projektets egna hemsida, deras publicerade rapporter och av den e-post intervju jag hade med Rädda Burgsviks projektledare. Det viktiga för uppsatsens analys har varit att hitta tidigare forskning som liknar de åtgärder Projekt Rädda Burgsviken gjort. Därmed har det varit viktigt att redovisa om tidigare forskning kring just havsvikar och inte sjöar. Metoden har baserats på en narrativ litteraturöversikt med ett induktivt angreppssätt vilket innebär att fallstudien, i detta fall Projekt Rädda Burgsviken, formar vilka typer av teorier och tidigare forskning som skall redovisas (Bryman, 2008, sid. 28). Detta har resulterat i att de olika typerna av ekologiska åtgärder som redovisas i kapitel 6, är valda utifrån de åtgärder Projekt Rädda Burgsviken genomfört eller planerar att genomföra. Det förhållningssätt som en narrativ litteraturöversikt har mellan teori och resultat har som nackdel att förberedelserna inför ett visst tema, i detta fall restaurering av en havsvik, kan leda till att ytterligare teman dyker upp, som ursprungligen inte ansetts vara viktiga, i detta fall gällande närområdets innebörd för projektet. Detta ställer i sin tur krav på författaren genom att avgränsningarna för studien måste vara flexibla under uppsatsens gång, så att inte relevant information går förlorad (Bryman, 2008, sid. 112). Som tidigare nämnt hämtades mycket material från projektets hemsida och publicerade rapporter, men då informationen i dessa inte var tillräckliga för att analyseras mot tidigare forskning, kontaktade jag Jan Larsson, projektledare för Rädda Burgsviken. 2

6 Intervjun gjordes via E-post. Frågorna som ställdes utgick från projekt Rädda Burgsvikens egna uppsatta mål och åtgärder. Det som efterfrågades var mer detaljerad information och eventuella resultat. Att tillägga gällande valet av att ha en intervju via E-post är att jag inte kan bevisa att det är just Jan Larsson som besvarat mina frågor. Dock så besvarade Larsson mina frågor från sin egna E-post samt med underskrift vilket ger belägg för att det är han som svarat. Frågorna var sakliga och svaren som respondenten gav innehöll resultat i form av siffror och bilder, varpå skriftliga svar var att föredra, detta för att jag inte skulle höra eller tolka fel. Vidare erbjöd Larsson mig att ställa följdfrågor om något var oklart. Min intervju med Projektledaren för Rädda Burgsviken fick fungera som en informantundersökning. Detta betyder att min respondent bidrar med information om hur deras organisation fungerar. Denna typ av frågeundersökning var bra för mitt ämne då jag behövde konkret information, detta i motsats till en respondentundersökning där respondentens tankar och idéer om något är det viktiga (Esaiasson, 2010, s. 257). Vidare är en informantundersökning bra för att se helheten av något, i mitt fall gällande relationen mellan ekologin i viken och näringslivet och turismen i närområdet. Då min andra intervju med Håkan Ahlsten, ordförande för Hoburgs näringslivs intresseförening, skulle besvara frågor kring hur projektet påverkat närområden var det inte intressant att ställa lika frågor som jag gjort till Larsson. Detta ger således två pusselbitar som tillsammans med textanalyserna ger en helhetsbild över syftet och frågeställningarna i uppsatsen (Esaiasson, 2010, s. 258). Då min intervju med Ahlsten bestod av mer generell information valde jag att ha en telefonintervju. Detta underlättar för följdfrågor och upprepande ifall jag inte förstod vad respondenten menar, detta i sig minskar även risken för att jag skulle tolka hans svar fel vilket dock alltid är en risk vid intervjuer. Båda mina intervjuer har haft centralitet som grund för mitt urval. Detta betyder att jag valt två respondenter som är centrala för min undersökning, den ena projektledare och den andra ordförande (Esaiasson et al, 2010, s. 291). Båda mina metodval har varit i förhållande till storleken av denna uppsats. Hade uppsatsen varit större hade möjligen flera respondenter varit intressanta. Detta eftersom bilden av projektet kan se olika ut beroende på vem som tillfrågas. Detta skulle framförallt vara för att få en bredare bild av projektets innebörd för omkringliggande näringsliv och turism. Dock har mina kvalitativa textanalyser och två respondenter tillhandahållit den information som behövts för att besvara syftet och frågeställningarna. Om målet med uppsatsen varit att undersöka människor i områdets inställning till projekt Rädda Burgsviken hade en helt annan metod varit aktuell exempelvis postenkäter som oftast ger en hög svarsfrekvens (Esaiasson, 2010 s. 264). Mer om mina avgränsningar redovisas i (2.1 Avgränsning). 2.1 Avgränsning Som uppsatsens bakgrund kommer att redovisa i kapitel (3. Bakgrund) lider hela Östersjön av miljöproblem. Detta är självklart viktigt för helheten av denna uppsats, dock endast som en bakgrund. För att analysera om projekt Rädda Burgsviken kan påverka Östersjön i helhet krävs en mycket större forskningsfråga och ett större arbete. Vidare kommer inte de globala 3

7 klimatförändringarnas påverkan på Östersjön att behandlas mer än vad som redovisas i kapitel (3. Östersjön). Min avgränsning blir således på de ingrepp projektet gjort i Burgsviken och det omkringliggande samhällets näringsliv och turism i förhållande till projektet. 2.2 Begreppsförklaring Eutrofiering/eutrofierad är ett annat ord för övergödning och det innebär att onaturliga mängder näringsämnen: fosfor, kväve och nitrat belastar ett vatten, i detta fall en havskust (Warell et al, 2016). Kortfattat innebär en övergödning att ekologin i vattnet försämras på olika sätt, bland annat genom onaturlig mängd av alger (Havs och Vattenmyndigheten, 2014). Den kemiska processen för hur dessa olika näringsämnen påverkar alger och växter i Östersjön kommer inte diskuteras. Kapitel 3. Östersjön Östersjön är ett av världens mest förorenade hav med problem som döda bottnar, bristfälliga torskbestånd, fysisk exploatering, miljögifter i fisk och alltmer övergödda vikar på grund av höga halter av kväve, fosfor och nitrat. Den globala uppvärmningen har även påverkat Östersjöns marina ekologi. För att lokalisera problematiken med Östersjön är det inte möjligt att peka finger åt ett visst håll, ansvaret ligger hos alla de 90 miljoner människor som lever i anslutning till Östersjön. Tre av de största problemen i Östersjön är och har varit överfiske, utsläpp av miljögifter samt övergödning. De miljögifter som släpps ut i Östersjön kommer framförallt från jordbrukets och industrins avfall. Vidare slängs det på individnivå, i framförallt toaletter och avlopp, miljöfarliga ämnen såsom mediciner och kemikalier (Rockström, 2015, s. 7 8). Alla världens hav är uppdelade på olika geografiska områden och med olika namn. Fallstudien i denna uppsats är placerad i det som kallas Egentliga Östersjön. Egentliga Östersjön sträcker sig från Ålands hav till de Danska sunden. Egentliga Östersjön delas upp i tio delområden: Skärgårdshavet, Ålands hav, Norra Gotlandshavet, Västra gotlandshavet, Östra Gotlandshavet, Rigabukten, Gdanskbukten, Hanöbukten, Arkonahavet och Bornholmshavet. Inom dessa delområden finns även olika provtagningsstationer som mäter syrehalten, klorofyll, temperatur och salthalt med mera (Länsstyrelsen Stockholm). Alla dessa delområden hör samman, men den havsvik som redovisas i fallstudien ligger i Västra Gotlandshavet (Länsstyrelsen Stockholm). 4

8 Figur 1. Egentliga Östersjön och dess avgränsningar Källa: Länsstyrelsen Stockholm. Om informationscentralen Figur 2.Delområden i Egentliga Östersjön. Källa: Länsstyrelsen Stockholm. Om informationscentralen Kapitel. 4 Internationella och nationella strategier Relevansen för varför dessa strategier redovisas är för att Östersjön som helhet behöver restaureras och även fast denna uppsats handlar om en specifik havsvik är det viktigt att tillhandahålla information kring vad som görs på en nationell- och internationell-nivå. Blå tillväxt är en strategi som långsiktigt skall stödja tillväxt i hav och sjöfartssektorer. Blå tillväxt är ett bidrag till Europa 2020 som innehåller strategier för smart och hållbar tillväxt för alla medlemsländer (a Europeiska kommissionen). Vidare innehåller Blå tillväxt specifika 5

9 mål för kust- och havsturism. Enligt EU (b Europeiska kommissionen) så är kuster inom Europa viktiga för turistnäringen. I Europa har cirka 3.2 miljoner människor en sysselsättning som är relaterad till kust- och havsturismen. Det har inom strategin för Blå tillväxt tagits fram 14 åtgärder som ska hjälpa sektorn att växa på ett hållbart sätt. Dessa åtgärder ska underlätta för länder att bilda partnerskap, söka bidrag och nätverkande mellan medlemsländer. Dessa åtgärder ska i längden leda till smart specialisering och således en förbättrad kust- och havsturism (b Europeiska kommissionen). Regeringen har upprättat ett liknande inriktningsdokument som ska fungera som en mall för en social, miljömässig samt ekonomiskt hållbar utveckling i Sverige. Strategin ska även främja hur länder ser på Sverige utifrån (Regeringskansliet, 2015, s. 4). 4.1 Hållbar utveckling Hållbar utveckling lanserades som ett begrepp i Brundtlandrapporten 1987 med definitionen: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtlandrapporten, 1987 I Elvingson, 2016). En hållbar utveckling innebär en helhetssyn, långsiktighet och ett globalt perspektiv. Begreppet innehåller olika tolkningar om vilken av de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och social hållbarhet som är den primära. Vissa menar här att det är ekosystemet som har den största innebörden för vad som är hållbart, andra pekar på att det är den ekonomiska eller sociala innebörden som är viktig. Då begreppet är så pass tolkningsbart går det inte att använda hållbar utveckling som ett svar utan det ska snarare ses som en process där olika synsätt formar användningen av begreppet (Elvingson, 2016). En av många modeller för vad som är hållbar utveckling är ett så kallat Venn-diagram. Detta diagram illustrerar hållbar utveckling som en process där de tre dimensionerna ska väga lika mycket (Elias, 2009, s. 15). Figur 7. Venn-diagram över begreppet Hållbar Utveckling. Källa: Fredrik Bongcam. (2016), Inspiration från: Elias, K. (2009) Hållbarhetsmodeller vad är hållbar utveckling? 6

10 Kapitel. 5 Gotland För att möjliggöra en diskussion om turismen och näringslivets innebörd för min fallstudie om projektet Rädda Burgsviken, krävs det en kort redovisning för Gotlands och speciellt södra Gotlands turism. 5.1 Allmän statistik över Gotlands turism Gotland har Sveriges största logiintäkter per invånare. Detta är fördelat på alla typer av logi som finns tillgängliga på Gotland, vandrarhem, stugbyar och hotell (Tillväxtverket, 2015, s. 41). Tabell 1. Logiintäker per invånare. Källa: SCB, (2015) i Tillväxtverket, (2015) Vidare har Gotland Sveriges näst högsta andel inhemska/svenska övernattningar, med andra ord, hur många svenskar som övernattar på vandrarhem, stugbyar och hotell. Här ligger Gotlands procentuella andel på 88.4% (Tillväxtverket, 2015, s ). Tabell 2. Andel inhemska/svenska övernattningar per region. Källa: SCB, (2015) i Tillväxtverket (2015) 7

11 5.2 Turism på södra Gotland (Sudret) Södra Gotland skiljer sig från övriga delar. Denna del av Gotland sägs vara den mest frodiga delen av ön. Här finns det både löv- och barrskog, stränder och jordbruk (a Visit Gotland, 2014). Den södra delen av Gotland erbjuder cirka sju1 stycken turistboenden i blandad form: vandrarhem, hotell, camping och stugby (b Visit Gotland). Det bör tilläggas att tre av dessa är i direkt kontakt med Burgsviken. Samhället Burgsvik täcker de flestas behov gällande affärer. Här finns livsmedelsbutiker, bibliotek, gym, systembolag, restauranger och caféer med flera. En av flera turistattraktioner är pensionatet Grå Gåsen, där tv-serien Så mycket bättre spelas in (Aspelin et al, 2016). Vidare byggs det just nu en ny strandby längst in i havsviken. Denna strandby kommer tillhandahålla området med stugor för försäljning och för uthyrning (Werkelin). 5.3 Burgsviken Burgsviken är Gotlands största havsvik. Viken sträcker sig från samhället Burgsvik i söder och upp till Fide i norr, viken i sig finns på södra Gotland. Viken är 5 kilometer bred, har en längd på 10 kilometer och kuststräckan är 20 kilometer lång. Havsviken har en botten bestående av skiftande delar av grus, sten, sand och vegetationspartier med blåstång samt kransalger. Vidare är den ekologiska och kemiska statusen ej godkänd. Den ekologiska statusen bedöms genom en undersökning av vilka djur och växtarter som förekommer i ett vattendrag, den kemiska statusen avgörs genom en undersökning av vilka näringsämnen som förekommer och om dessa näringsämnen är överflödiga (Vatten-informationssystem Sverige, 2009). Sammanfattningsvis lider Burgsviken av övergödning vilket påverkar vikens flora och fauna (b Forum Östersjön) Figur 3. Kartbild över Burgsviken och dess närområde. Källa: Google Earth (2015) 1 Beroende på avgränsningen av vad som anses vara södra Gotland kan detta resultat variera. 8

12 Kapitel 6. Ekologisk ingenjörskonst Definitionen av ekologisk ingenjörskonst är att skapa eller att återskapa hållbara naturmiljöer. Ekologisk ingenjörskonst kombinerar baskunskaper (lokala kunskaper) och spetskunskaper, båda, för att kunna designa och konstruera ekosystem, i detta fall en havsvik. Målet med den ekologiska ingenjörskonsten är, beroende på platsens problematik, att återskapa miljöer och ekosystem som störts av mänsklig interaktion genom ingrepp på mark- och strandmiljöer (ex. Utdikning) samt genom föroreningar. Vidare är målet att utveckla hållbara miljöer som har ett värde för både miljön och för människan. Komponenterna i den ekologiska ingenjörskonsten ska vara så naturliga som möjligt för det tänka området (Mitch et al, 2003, s. 365). Nedan kommer olika typer av ekologiska åtgärder att redovisas samt tre avsnitt om turism. 6.1 Manipulering av näringskedjan Denna typ av restaurering har varit aktuell de senaste 20 åren. Modellen går enkelt ut på att om det blir en minskning av djurplanktonätande fisk (tertiärkonsumenter) så ökar mängden djurplankton (sekundärkonsumenter) detta leder i sin tur till att mer växtplankton (primärkonsumenter) betas och således mindre risk för algblomning. Denna typ av manipulering har genomförts i Ringsjöarna och Finjasjön i Skåne, båda med viss framgång. I dessa sjöar har manipulering skett genom reduktionsfiske 2 av små braxen och mört, vilka båda äter djurplankton (Granéli, 2006, s ) Det finns få analyser av vilken effekt detta kan ge på Östersjön därför anses ett reduktionsfiske som tämligen riskabelt i Östersjön. Vidare har det dock konstaterats att framförallt torsken, men även gäddan, har minskat i Östersjön vilket har lett till att djurplanktonätande fiskar så som skarpsillen ökat. Denna ökning av skarpsill har resulterat i som ovan nämnt, en minskning av djurplankton och därmed en ökning av växtplankton. Det finns därför försök till att öka torskbestånden samt gäddbestånden för att förändra detta (ibid). 6.2 Gäddfabrik Som avsnitt (6.1 Manipulering av näringskedjan) redovisat så är gäddan en viktig del av det ekologiska systemet. Genom att upprätta så kallade gäddfabriker kring östkusten samt nu även i Bursviken på Gotland underlättas lekmöjligheterna för gäddor och även andra fiskarter. Namnet Gäddfabrik skall inte förknippas med fiskodling eller fabrik där yngel föds upp på onaturlig väg utan det är snarare en översvämmad betesmark - en våtmark (Svensson, 2014). De våtmarker som tidigare varit optimala för gäddans och andra arters reproduktion har på många platser försvunnit genom utdikning och uppodling (a Havsmiljö). För att upprätta en gäddfabrik krävs det att de innersta delarna av viken tillåts översvämmas, gärna över betat gräs. Vidare krävs det ett stabilt vattenstånd på några decimeter, som sedan sjunker undan och att gäddan ska ha fri väg in och ut ur lekviken (b Havsmiljö). 2 Reduktionsfiske ett begrepp som innebär att fisk tas upp via nät eller annan metod och avlägsnas från vattnet. 9

13 Att tillägga när det kommer till anläggandet av gäddfabriker är att just våtmarken även förhindrar att för mycket näringsämnen belastar Östersjön (Salonsaari, 2009, s ). Hur en våtmark minskar belastning av näringsämnen i havet redovisas i avsnitt (6.6 Fällor för näringsämnen). Ett tidigare svenskt försök till att etablera en Gäddfabrik gjordes i Lugnet på Ingarö. Där försökte stiftelsen Baltic2020 att förbättra vikens ekologiska status genom att öka gäddbeståndet. Sportfiskarna var de som ledde projektet och de ansåg att området hade stora potential för att fungera som gäddfabrik. Det som krävdes var att den vass som fanns på strandängen skulle klippas och skördas. Under hösten 2012 klipptes således vassen, men redan på försommaren 2013 hade vassen vuxit sig stark igen, sannolikt på grund av att marken innehöll mycket näring. Eftersom restaureringsåtgärden skulle kräva mycket underhåll behövdes även ett långsiktigt engagemang samt betande djur. Eftersom detta skulle behövas under en lång tid bedömdes projektet kosta mer än vad det skulle kunna medföra vilket resulterade i att projektet avslutades (a BalticSea2020). Vidare finns det flera lyckade gäddfabriker kring den svenska östkusten. Exempel är Södra Öland, som trots ett år av lågt vatten, hade en lyckad produktion av nya gäddyngel (b Sportfiskarna, 2016) Det finns även en lyckad gäddfabrik i Österby myr på Gotland (c Sportfiskarna, 2015). 6.3 Vassröjning Grunda mjuka bottnar är de miljöer som generellt drabbas av övergödning och det i sin tur leder till en ökad produktion av vass. När en vik får en ökad vassproduktion blir även viken snabbare igenväxt. Det finns både positiva och negativa aspekter med förekomst av vass i en vik. Bland de positiva så utgör vassen ett filter mot gifter i näringsämnen som utan denna vass skulle tar sig ut i andra delar av Östersjön (Suomalainen, 1986 I Salonsaari, 2009, s. 48). Denna filtrering är som effektivast under vassens tillväxtperiod. Vidare har vass en förmåga av att minska grumlighet i vattnet på grund av att partiklar sedimenterar inuti vass-strån (Salonsaari, 2009, s. 48). Många fåglar är beroende av vassar som häckningsplatser (Salonsaari, 2009, s. 48). Detta leder till problem under vassröjning om den sker under fåglars häckningstider eftersom fåglar kan ta skada (Nydahl, 2009). Vidare kan en övervuxen vass leda till att viken blir igenväxt. I de fall där viken blivit igenväxt, påverkas den biologiska mångfalden negativt. Fiskyngel får svårt att jaga och finna föda i alltför igenväxta vassar och fiskar hindras från att vandra upp till sötvatten (Sandström, 2003 I Salonsaari, 2009, s. 48). Åtgärder finns för att restaurera vikar som har blivit alltför igenväxta. Genom att kompensera naturen med bättre skötsel samt eventuellt en vass-skörd går det att minska risken för igenväxning. Det enklaste sättet för att åtgärda detta problem är genom att öka betestrycket på marken, således hålls de grundaste partierna (närmast land) öppna, vilket skapar en blå bård (Salonsaari, 2009, s. 48). Ett annat sätt är genom skörd med verktyg, detta minskar vassmängden och minskar mängden näringsämnen i närområdet, förutsatt att vassen avlägsnas från vattnet (Salonsaari, 2009, s. 48). Om skörd sker med rätt metod och under rätt tidpunkt (inte under häckning och lek) så kommer den biologiska mångfalden, både 10

14 flora och fauna, att gynnas (Fredriksson, 2002 I Salonsaari, 2009, s. 48). Vass kan i dag användas som gödsel, kompostering och till biogas eller förbränning (Fredriksson, 2002 I Salonsaari 2009, s. 48) Det vanligast förekommande är dock att vassen bryts ner i närheten av där det skördats (Salonsaari, 2009, s. 48). 6.4 Aquaponic Innan detta avsnitt redovisar vad en Aquaponic är för något bör det tilläggas att detta inte är ett ingrepp i en havsvik. Relevansen för detta avsnitt är att projekt Rädda Burgsviken planerar att anlägga en Aquaponic i närheten av viken, vilket tros kunna gynna näringsliv och turism i området. Mer om projektets egna Aquaponic tas upp i avsnitt (7.1.3 landbaserad fiskodling Aquaponic). En Aquaponic är ett system där plantor kan odlas utan jord. En fiskodling producerar näringsrikt avloppsvatten som det i sin tur går att odla växter och grönsaker i. Systemet tillåter en hög produktion av fisk, i en relativt liten vattenmängd. De bi-produkter som fisken producerar (avföring) är egentligen upplösta näringsämnen, vilka är användbara till olika grödor. Dessa upplösta näringsämnen är skadliga för fisk i för höga mängder, men är mycket användbara för grödor. Genom att ha en grönsaksodling i direkt anslutning till fiskodlingarna skapas ett slutet system där plantorna rengör och nyttjar ämnen som annars är skadliga för fisken. Detta system möjliggör ett minimalt vattenutbyte vilket är ekonomiskt och ekologiskt hållbart (Rakocy et al, 2006, s. 1). Denna typ av odlingssystem är även bra för miljön eftersom det använder sig av de näringsämnen som fisken utsöndrar istället för att de släpps ut i marken eller närliggande vattendrag. I de system där näringsämnen släpps ut så påverkas omkringliggande områden. Vidare är även systemet bra ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom det minimerar användning av vatten samt gödselmedel (Sveriges lantbruksuniversitet, 2016). Figur 4. Förenklad bild av hur en Aquaponic fungerar. Källa: Fredrik Bongcam. (2017) Inspiration från: The Aquaponicsource. (2016) What is aquaponics? 11

15 Det finns tidigare forskning kring Aquaponicssystem i norden. I ett projekt för att konkurrera med andra länder inom marin och mat-produktion skapades Aquaponics Nova. Idéen var att tre olika länder Norge, Danmark och Island skulle etablera tre Aquaponics och sedan se dess resultat. Målet var att undersöka vilka fiskarter samt vilka växtarter som tillämpas bäst under nordiska förhållanden. Vidare undersöktes möjligheterna till att marknadsföra Aquaponics som en ekologisk källa till mat. Resultatet av detta projekt var att Aquaponics kan komma att bli gångbara både på en urban/lokal skala men även inom produktioner av högre kvantitet (Skar et al, 2015, s. 5). 6.5 Fällor för näringsämnen En fosforfälla är ett system som har till uppgift att minska utsläppen av fosfor. Detta möjliggörs genom att avloppsvattnet passerar ett filter. Innan vattnet går igenom filtret krävs det att det blivit förbehandlat, detta för att inte filtret skall slammas igen, exempel på förbehandling är en markbädd eller liknande biologisk behandling (Wiqvist, 2012, s. 3). Förbehandling i slamavskiljare Biologisk behandling i markbädd eller liknande Fosforrening i fosforfälla Figur 5. Skiss över de olika behandlingsstegen i ett avlopssystem med fosforfälla Källa: Fredrik Bongcam. (2017) Inspiration från: Wiqvist, W 2012:3 En mer naturlig typ av fosforfälla är en våtmark. Då åkrar och jordbruk idag till stor del har höga vattenflöden i form av diken som är i direkt anslutning till haven så får vattnet en minskad självrenande process (Lindkvist, 1993, s. 1). En våtmark är motsatsen till detta höga vattenflöde, istället kännetecknas en våtmark av ett område där vatten finns året runt, antingen strax över markytan, under markytan eller i närheten (Artdatabanken). En våtmark har ofta mycket vegetation, låga syrgashalter, god nitrattillgång och hög vattentemperatur. Det som framförallt redovisats när det kommer till vattnets självrenande process är denitrifikation. Denitrifikation är en process där denitrifikationsbakterier (som trivs i ovannämnda miljöer) reducerar nitrat till dikväveoxid och kvävgas. Det viktigaste för processen är att nitrat tillförs till våtmarken, oftast via svagt strömmande vatten. Resultatet av denna process är att mindre kväve och nitrat läcker ut till havet, vilket resulterar i att viken inte blir övergödd. Vidare binds även fosfor i de växter och sediment som finns i en våtmark (Lindkvist 1993, s. 1 3). 12

16 Figur 6. Våtmarker renar vattnet från kväve och fosfor genom denitrifikation, upptag i biomassa och sedimentation. Källa: Fredrik Bongcam. (2017) Inspiration från: Lindkvist, H. (1993) Våtmarker som kvävefälla. SLU: Fakta-Mark/växter (2) Ett exempel på hur en fälla för näringsämnen lyckats minska tillförseln av näringsämnen till havet är på Säbygård. Gården är ett jordbruk som tidigare har påverkat tillförseln av näringsämnen till Säbyviken, en del av Björnöfjärden. De åkrar som finns i Säby avvattnas via diken som sedan leder direkt ner till Säbyviken. Eftersom gården använder stallgödsel på sina åkrar kommer dessa diken således föra med sig näringsämnen direkt ut i viken. Genom att gården upprättat två stycken fosforsdammar med kalkfilterbäddar har utsläppen av näringsämnen minskat med cirka 20 30%. Vidare har Säby gårds åkrar minskat sina näringsläckage samt ökat grödornas tillväxt genom en strukturkalkning (b Balticsea2020). Ett ytterligare projekt som kan nämnas är våtmarken vid Karö. Denna våtmark fungerar som ett extra reningssteg till reningsverket vid Östhammars-fjärden (Ridderstolpe, 2015). 6.6 Naturbeteskött Genom att öka betestrycket kring stränder som redovisats i avsnitt (6.4 Vassröjning) skapas det en blå bård kring i vikars grunda partier. Förutom att detta förbättrar vikens ekologi så sägs det även att köttet får en bättre smak. Ett av flera projekt där djur får naturligt bete i form av strandbete är i Svartådalen, Västmanland. Naturbeteskött anses vara: ett sätt att stimulera uppfödningen av djur, stärka jordbrukens lönsamhet, bevara kulturlandskapet och gynna växt-och djurliv (Eriksson et al, 2006, s. 1). Vidare är smaken bättre på naturbeteskött och det innehåller en högre halt omega- 3 fettsyror. Anledningarna till att smaken är bättre beror på att djuren slaktas vid två års ålder vilket ger köttet tid att mogna och att ett korna betar bra och naturligt foder (Eriksson et al, 2006, s. 2). 13

17 6.7 Turism och näringsliv Turism är en viktig inkomstkälla för många regioner inte minst i kustnära. Idag läggs mycket fokus på att se turism som boven inom miljöproblem, vilket i vissa fall kan vara sant. Exempelvis står turismen för 10% av hela Sveriges samlade koldioxidutsläpp, dessa utsläpp kommer framförallt från flyg och bilresor (Baltscheffsky, 2007). Dock finns det organisationer och forskning som diskuterar nya former av turism som är mer hållbara, bland andra Naturvårdsverket, ekoturismföreningen, skärgårdsstiftelsen med flera Naturturism Naturturism är när turistattraktionen är naturen i sig. Dessa platser kan vara allt från sjöar, fjäll, skogar och mycket mer. Naturen i Sverige anses vara mer frisk och orörd än andra länder, vilket även leder till ökad naturturism i Sverige. De vanligaste aktiviteterna i Sverige är skidåkning, vandring, fiske och bergsklättring. Till Sverige kommer det framförallt turister från Tyskland och Danmark och de mest besökta länen är Småland, Dalsland, Blekinge, Värmland, Jämtland och Härjedalen. Eftersom naturturismen ökat i Sverige har även trycket på naturen intensifierats. Detta, eftersom flera av turisterna inte är medvetna om de skyldigheter och rättigheter som allemansrätten innebär (Blom et al, 2009, s. 26). Vidare menar naturvårdsverket att: Naturupplevelser kan bidra till förståelse för naturoch miljövård. Genom aktivt arbete med att öka friluftsliv, natur- och kulturturism ökar möjligheterna till berikande upplevelser för fler människor (Naturvårdsverket, 2016). För att möjliggöra detta har naturvårdsverket satt upp en vägledning för områden med en skyddad natur. Målet är att vägledningen skall vara ett stöd till de som förvaltar skyddade områden så att de i sin tur enklare ska kunna bistå naturturister med information. De tre punkter som vägledningen innehåller är att marknadsföra och underlätta tillgängligheten av Sveriges nationalparker, stöd till naturum och ekonomiska bidrag till förvaltarna av de skyddade områdena (Naturvårdsverket, 2016) Ekoturism Ekoturism har likheter med naturturismen men inom ekoturismen betonas den globala och lokala hållbarheten alltmer. Ekoturismen har som mål att minska den traditionella turismens miljöpåverkan och vidare ska ekoturismen skapa en medvetenhet kring miljöfrågor. En ekoturist utmärker sig även genom att vara positiv till naturskydd och en lokal kontroll av naturresurser (Jensen, 2016). År 1996 startades den svenska ekoturismföreningen vars syfte är att leda arrangörer till en hållbar ekoturism (Jensen, 2016). Den svenska ekoturismföreningen startade sedan kvalitetsmärket Naturens Bästa. Kvalitetsmärket består av sex stycken grundprinciper, som ifall de följs av en arrangör räknas som ekoturism Den första grundprincipen handlar om att människor som reser någonstans ska ha en minimal negativ påverkan på den lokala naturen och kulturen. Här menar kvalitetsmärket Naturens bästa (Naturens bästa) att ekoturism handlar om att ta hand om det turisten kommit för att uppleva. Detta i sig kräver kunskap om områdets kulturella och ekologiska karaktär, både hos den som reser och till de lokala arrangörerna. 14

18 Det är även viktigt att se till så den lokala ekonomin gynnas, detta genom att hela resmålet gynnar den lokala ekonomin. Den lokala ekonomin gynnas genom att övernattningar sker i det område som besöks, att lokala guider används samt att livsmedel köps lokalt. Hela resmålet ska miljöanpassas, inte bara lokalt i den ort som besöks. Detta sker genom att arrangörer skall uppmuntra till kollektivt resande, användning av miljöbränslen, miljöanpassade logier samt att avfall sorteras. Arrangörer skall bidra till att behålla den biologiska mångfalden samt ortens kulturvärden, detta genom att stödja olika typer av naturskydd 3. Vidare skall arrangörerna vara duktiga guider som bidrar med mycket lokal kunskap och tips, detta för att göra resmålet minnesvärt. Det sista kriteriet som Naturens bästa redovisar är den om kvalitet och trygghet på resan. Detta innebär att om en arrangör är en godkänd ekoturismorganisation ska kunderna vara nöjda och känna sig trygga, detta för att omvärlden ska veta att en godkänd organisation är tillförlitlig (Naturens bästa). Kapitel 7. Projekt Rädda Burgsviken Projektet kring att rädda Burgsviken är ett initiativ skapat av Forum Östersjön. Denna ideella förening startades 2012 av Jan Larsson och dess medlemmar är individuella personer samt ett flertal institutioner såsom Uppsala universitet, Campus Gotland, KTH och svenska miljöinstitutet med flera. Rädda Burgsviken tog fart år 2014 och har sedan dess utfört flera tester och åtgärder för att restaurera viken. Projektet består av tre steg. Steg ett i Rädda Burgsviken bestod av en förstudie gällande vikens ekologiska status samt vilka åtgärder som skulle kunna förbättra vikens ekologi, närliggande områden samt strandområden. Dessa studier gjorde Forum Östersjön tillsammans med markägare, föreningar, myndigheter och forskare. Steg två i projektet bestod av åtgärder och utvärderingar av en Blå tillväxt. En Blå tillväxt är ett bidrag till Europa 2020-strategin och är en strategi för en tillväxt i havs och sjöfartssektorerna, detta har redovisats i kapitel (4. Internationella och Nationella strategier). Under steg två i Rädda Burgsviken har även ett samarbete upprättats med den tekniska högskolan, KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Gotlands länsstyrelse (b Forum Östersjön). Under steg två har även finansieringsfrågor tagits upp där de mer omfattande åtgärderna i Burgsviken beräknas kosta cirka 11 miljoner (a Larsson 2016, s. 2). Steg tre består av en fullskalig restaurering av viken, vad som ytterligare krävs avgörs av förstudierna och de åtgärder som gjorts i steg ett och två. Vidare ska projektet lyckas få finansiering för de åtgärder som krävs (b Forum Östersjön). Vidare arbetar projektet på tre olika samhällsnivåer. På den lokala nivån samarbetar projektet med Region Gotland, Länsstyrelsen Gotlands län och Campus Gotland. De andra nivåerna, den nationella och den internationella, består av de mallar som Europa och Regeringen tagit fram (b Larsson, 2016). EU:s och regeringens mall redovisas i kapitel (4. Internationella och 3 Att en viss typ av natur skyddas 15

19 nationella strategier). Kortfattad består dessa mallar av information kring hur kustnära projekt ska etablera en ekonomisk och ekologisk hållbar turism och arbetsmarknad. 7.1 Aktuella insatser Idag finns det flera åtgärder i Burgsviken som antingen är färdiga eller är under konstruktion. Nedan redovisas de i form av hur tillvägagångssättet varit samt eventuella resultat Gäddfabrik i anslutning till betesmark i Fide Denna Gäddfabrik, vilket är en konstruerad men naturlig plats dit gäddor söker sig för lek, anrättades tillsammans med den ideella organisationen Sportfiskarna (a Sportfiskarna). Gäddfabriken placerades intill en betesmark i närheten av Fide, vilket är i Burgsvikens innersta del. Insatsen gick ut på att en kanal öppnades upp från land, igenom vassen till det fria vattnet. Det område som pekades ut till att bli en våtmark vallades in med jord och duk. Vidare byggdes en avbalkning för att möjliggöra reglering av vattendjupet i det översvämmade området. Området kopplades även ihop till Burgsviksån och dess utflöde (Jan Larsson, E-post). Under förra årets (2015) analys påträffades inga gäddor i området. Detta beror på, enligt projektledare för Rädda Burgsviken Jan Larsson, att det inte har varit ett hem för gäddor på flera år, detta på grund av att viken varit övervuxen av vass. Gäddor, menar Jan, söker sig ofta till de platser där de är uppväxta. Detta har lett till att en insats till våren 2017 blir att plantera in den första generationen gäddor i området (Larsson, E-post). I det senaste dokumentet som projektet skickat till Länsstyrelsen och Region Gotland nämns det att Sportfiskarna har utvärderat ytterligare två platser som är lämpliga för att bli Gäddfabriker (b Larsson, 2016). 16

20 Figur 8. Flygbild med schematisk ritning över området innan projektet var färdigt. Källa: Gunnar Britse, Copyright (2007) i Vallin, L (2015) 17

21 Figur 9. Bild tre månader efter färdigställande. På bild: Lucka för reglering av vattendjup (stängd) till höger och väg för överskottsvatten till vänster. Källa: Vallin, L. (2015) Projektering och genomförande av restaureringsåtgärder på Gotland En provodling i uppspolad tång Projekt Rädda Burgsviken har gjort tester om släke, vilket är ett gotländskt ord för uppspolad tång, kan komma att fungera som jordförbättringsmedel och om det är möjligt att odla direkt i den uppspolade tången. Släke är, enligt Jan, mycket enkel att odla i och det krävs ingen förbehandling utan det är möjligt att odla direkt i släken. Det problem som gjort att odling i släke upphört är att tången är kapabel till att ta upp kadmium 4. Testet har genomförts med KTH och med en lokal jordbrukare (b Larsson, 2016, s. 4). Det test som gjordes var i en bädd av släke som var 40 cm högt och med ett mått på 5 x 10 meter. Det som såddes samt skördades var vinterpotatis (kung), persilja, morot, palsternacka, ärtor, bönor och gurka. Det som sedan mättes i skörden var hur mycket av ämnet kadmium som tagits upp av växterna. Andra rapporter har tidigare visat på att kadmiummängden i grödor som odlats i släke är väldigt låga, framförallt beträffande potatis (Hellström, 2015). Detta bekräftas även i projektets resultat, se (Tabell 3) nedan, som visar på värden under EU:s gränsvärden (b Larsson, 2016, s. 4). Tabell 3. Tabell över uppmätta resultat av kadmium jämfört med EU:s tillåtna gränsvärden. Källa: b Larsson. (2016) Det resultat som redovisas ovan har även gjort enskilda odlare intresserade i att använda släke som jordförbättringsmedel, vilket skulle kunna skapa en hållbar marknad där jordbrukare avlägsnar tången från stränderna och levererar dessa till privata hushåll (b Larsson, 2016, s. 4). Genom att sprida kunskap om att släke fungerar bra som gödselmedel hoppas projektet att fler jordbrukare börjar byta ut sina traditionella gödselmedel mot den mer hållbara släken (Hellström, 2016). Vidare poängterar Larsson att det är högt prioriterat att få bort släken från stränderna, detta eftersom släket innehåller höga mängder näringsämnen som annars tar sig ut i viken. (Larsson, E-post) 4 Kadmium Ett metalliskt grundämne som i stora mängder kan skada njurarna (b Naturvårdsverket, 2016) 18

22 7.1.3 Landbaserad fiskeodling Aquaponic Möjligheterna kring att etablera en Aquaponic har genomförts tillsammans med HNI 5 samt flera lokala jordbrukare. Fisket i Burgsviken är idag drabbat av de miljöproblem som finns, därför avser projektet att upprätta en fiskodling som i sin tur ska bli sammankopplat med de växthus som finns i Burgsvik, en så kallad Aquaponic (b Larsson, 2016, s. 3. Mer om hur en Aquaponic fungerar finnes i avsnitt (6.4 Aquaponic). Projektet samarbetar med Svensk Fiskodling AB på Ljusterö vilka står för kompetensöverföringen. Vidare är fyra lantbrukare, en trädgårdsmästare samt en krögare delaktiga i projektet. Målet är ett ton regnbågslax i månaden och projektet tros vara klart 2018 (Larsson, E- post). Investeringen beräknas bli 5 miljoner kronor, som projektet ansökt om av Leader Gute Havspool Projektet har gjort en skiss över en havspool som även är tänkt att fungera som en syresättare till viken.denna idé fick projektet av Näringsdepartementet när de presenterade sin marina strategi. Denna strategi går kort ut på att företagande och miljö skall gå hand i hand med varandra. Havspoolen ska fungera som en syresättare till viken samt som en turistattraktion. Enkelt förklarat så tas ytvattnet från viken, ytvattnet är generellt varmare. Vidare filtreras alger bort ur vattnet och sedan syresätts vattnet innan det når poolen. Poolen skall fungera som ett kretslopp från hav till pool och sedan tillbaka. Detta räknar projektet skall öka syresättningen i viken med 3ml/liter. Poolen beräknas, förutsatt att den kan bli finansierad, vara klar till sommaren En finansiering till just denna pool, verkar enligt Larsson, inte bli några problem eftersom landstinget samt region Gotland välkomnat projektet muntligen (Larsson, E-post). Poolen anses följa ett av de mål som regeringens maritima strategi upplåtit (b Larsson, 2016, s. 6). Den vision poolen sägs uppfylla är den om: Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra med sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö (Regeringskansliet, 2015, s. 5). Figur 10. Skiss över Utomhuspool. Källa: Pigge, W i Larsson, E-post 5 Hoburgs näringslivs intresseförening 6 Leader gute En ideell förening för hur Gotland ska styra EU:s projektmedel för lokal utveckling (Leader Gute) 19

23 7.1.5 Förhandlingar om köp av Burgsviks hamn Anledningen till varför det i skrivande stund råder förhandlingar om att köpa upp Burgsviks hamn är för att projektet vill etablera ett marint centrum. Burgsviken blir således ett levande laboratorium där fokus kring problematiken av grunda vikar skall demonstreras (Larsson, E- post). Gällande upphandlingarna av Burgsviks Hamn är även Hoburgs näringslivs intresseförening involverade, mer om detta redovisas i avsnitt (6.8 Turism och näringsliv). 7.2 Framtida insatser Projekt Rädda Burgsviken har flera åtgärder som de hoppas kunna påbörja inom en snar framtid. Dessa åtgärder kommer att redovisas nedan Fälla för näringsämnen En plan som ännu inte redovisas på projektets hemsida är den om att etablera en fosforfälla i anslutning till Burgsviksån (Larsson, E-post). I projektets slutrapport framgår det att en sådan fosforfälla inte är ekonomiskt hållbart i ån, så den nya placeringen ska istället bli på land. Denna fosforfälla kommer att ske med hjälp av Länsstyrelsen Gotland och Nordkalk 7 (b Larsson, 2016, s. 7). Figur 11. Skiss över Fosforfälla. Källa: b Larsson. (2016) Som komplement till denna fosforfälla är den gäddfabrik som projektet anlagt. Mer om hur våtmarker fungerar som fällor för näringsämnen redovisas i avsnitt (6.5 Fällor för näringsämnen) Naturbeteskött I den senaste rapport som projektet lämnat till Region Gotland samt Länsstyrelsen (b Larsson, 2016, s. 2) föreslås det att det skall upprättas en produktion av strandbeteskött vilket är när djuren betar längs strandkanter. En produktion som enligt Projekt Rädda Burgsviken skall gynna de lokala bönderna. Förslaget innebär att får och nötkreatur skall beta på strandnära ängar, något som var vanligare förr. Detta menar projektet kunna öka vinstmarginalerna för köttproduktionen. Idag lever många lantbrukare på Gotland med vaga ekonomiska marginaler, varför denna idé skulle kunna gynna dessa bönder. Eftersom många strandmarker 7 Nordkalk, norra Europas största leverantör av kalkstensprodukter (Nordkalk) 20

24 inte blivit betade på årtionden krävs en ekonomisk insats om cirka kr/ha. Kostnaden skall täcka buskröjning, vassröjning och uppsättning av stängsel (b Larsson, 2016, s. 2). Djurens betande kring stranden är viktigt ur såväl ekonomiska som ekologiska perspektiv, i avsnittet (6.3 Vassröjning) redovisas detta ytterligare Testbädd för hållbar vattenhantering I den senaste slutrapporten poängteras bristerna i de avloppssystem som idag finns i området. Projektet menar att avloppsanläggningarna i Havdhem och Burgsvik troligen ligger bakom en stor del av övergödningen i viken. Möjliga lösningar har lagts fram tillsammans med IVL 8. Problemen med utsläppen har diskuterats parallellt med den vattenbrist som Gotland ofta drabbas av. Förslag har tagits fram om att en återanvändning av avloppsvatten, som renats, sedan skall återföras till grundvattnet (b Larsson, 2016, s. 3). Figur 12. Skiss över en hållbar vattenhantering. Källa: b Larsson. (2016) 7.3 Finansiering av projektet Finansiering av projektet har ibland visat sig svårt, beroende på vad det är som skall finansieras, menar Jan Larsson. Han menar på att projektet får ta små steg i taget. Projektets plan är satsa 10 miljoner kronor på viken, under en tre-års period, detta menar dock Larsson inte är framkomligt i dagsskedet. Larsson (med delaktiga i projektet) anser, och jag citerar: Vi anser att det råder ett gigantiskt åtgärdsunderskott när det gäller Östersjöns framtid (Larsson, E-post). Vidare redovisar den senaste rapporten som projektet skickat till Region Gotland och Länsstyrelsen Gotland på ändringar i finansiering. Inför den andra etappen, läs kapitel (6. Projekt Rädda Burgsviken), fick projektet avslag hos Central Baltic 9, men de kommer att skicka en ny reviderad ansökan. Detta har lett till att finansieringen för kommande projekt är svåra, därmed har projeket valt att knyta allianser med större organisationer nationellt och internationellt. Projektet 8 Svenska Miljöinstitutet 9 Central baltic är ett finansieringsprogram som bidrar med pengar till olika projekt i Östersjön (Central Baltic) 21