avsnitt Romerska kejsardömet Från Augustus till Konstantin den store Eva Queckfeldt historiska media

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "avsnitt Romerska kejsardömet Från Augustus till Konstantin den store Eva Queckfeldt historiska media"

Transkript

1 avsnitt Romerska kejsardömet Från Augustus till Konstantin den store Eva Queckfeldt historiska media 3

2 Historiska Media Box Lund Historiska Media och Eva Queckfeldt 2015 Faktagranskning: Jenny Wallensten Sättning: Malin Hansson, hanssonproduktion.se Karta: Lönegård & Co Omslag: Cia Björk/PCG Omslagsbild: Oljemålning av Nicolas Poussin ( ). Titus förstörelse av templen i Jerusalem. Källa: Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå Tryck: ScandBook AB, Falun 2015 Tryckning isbn

3 avsnitt Förord 7 Karta över romerska imperiet 117 e.kr. 7 Förteckning över romerska kejsare 13 Inledning 17 Kapitel 1. Ett imperium med centrum i Rom 23 Kapitel 2. Republiken som blev ett kejsardöme 53 Kapitel 3. De goda kejsarna, Kapitel 4. Kultur och katastrofer 99 Kapitel 5. Ett imperium i begynnande kris, Kapitel 6. Från militäranarki till tetrarki, Kapitel 7. Dominatet, Kapitel 8. Konstantin, Avslutning 219 Persongalleri 229 Litteraturförteckning 249 Personregister 253 5

4 6

5 avsnitt Förord för något år sedan skrev jag en bok, Romarriket. Den romerska republiken. Att den boken skulle börja med det år som av tradition ansetts vara tiden för Roms grundläggning, år 753 f.kr., var självklart. Men vad skall man se som slutåret för det styrelseskick som i Romarrikets historia kallas republiken? De första romerska kejsarna höll fast vid illusionen att republiken ännu fanns kvar. Visserligen hade nästan all makt i Rom vid början av 20-talet f.kr. samlats i händerna på en person, imperator Caesar Augustus, republikens militäre ledare, mannen vi känner som kejsare Augustus. Republiken hade däremot inte avskaffats officiellt. Den hade förändrats och den skulle aldrig mera återkomma men förändringen skedde inte genom något politiskt beslut eller genom någon högtidlig proklamation. Det är eftervärlden som sätter gränser i tiden, som bestämmer att en epok, vid en viss tidpunkt, har följts av en annan. Ofta brukar det tidiga kejsardömets inledning sättas till år 30 f.kr. Någonstans måste det ju börja. Att skriva en bok om kungatiden och republikens tid i antikens Rom hade gett mig mersmak. Borde den kanske inte följas av en bok om den romerska kejsartiden? Det går ju ingen skarp gräns mellan dessa två skeden. Varför inte försöka utöka skildringen av Roms historia med ytterligare några sekel? 7

6 romerska kejsardömet Kejsardömets första 200 år är väl belagda, både av samtida och sentida författare. Men vad hände sedan? Den period på 200-talet när de så kallade soldatkejsarna regerade tycks mest ha varit ett allmänt kaos. Det romerska imperiet, det som byggts upp under republiken och nått sin största utbredning under den tidiga kejsartiden, verkade vara på god väg att gå under. Det gjorde det nu inte. Ur 200-talets kris och anarki föddes ett nytt kejsardöme med en ny typ av styrelse, dominatet, som gav det tilltufsade romarriket en respit på ytterligare något sekel. Som riket varit under de tidiga kejsarnas tid blev det emellertid aldrig mer. I början på 300-talet flyttade imperiets huvudstad från det gamla Rom till det nyanlagda Konstantinopel. Då var det länge sedan kejsaren styrt riket eftersom han var den förnämste i senaten, princeps senatus, en benämning som angav att han inte befann sig särdeles mycket högre på samhällsstegen än vilken senator som helst. Kejsartiteln blev i och med Diocletianus, från slutet av 200-talet, dominus atque deus, herre och gud, något kejsaren också dyrkades och hyllades som. I början av 300-talet upphörde emellertid kejsarkulten. Både denna och den gamla romerska statsreligionen ersattes med en ny lära, kristendomen. Kejsaren var inte längre gudomlig. Jämställd med sina undersåtar var han emellertid inte, inte ens med de förnämsta. Att skriva en fullständig översikt över en så pass lång och händelserik period som den romerska kejsartiden är svårt, kanske till och med omöjligt. Det kan naturligtvis tyckas att det borde ha varit ännu svårare att skriva om republikens (minst) 500 år, men nej. Om republiken finns det ett ganska litet material att luta sig mot. Vissa delar av den är nästan helt okända, vi vet helt enkelt inte vad som hände. Vi kan inte, åtminstone inte mera utförligt, skriva dess historia. 8

7 förord Det är annorlunda med kejsartiden. För tiden fram till omkring 200 e.kr. finns mycket skrivet, både facklitteratur och skönlitteratur, både dåtida och från senare tid. Därefter sinar materialet för att så smått börja återkomma vid slutet av 200-talet. Det är naturligtvis inte bara tillgången på material som avgör vad som skall behandlas i ett arbete. Man kan till exempel välja att koncentrera sig på ett visst skede eller ett visst område. Eller så kan man försöka ge en vidare översikt. Det är det senare sättet att nalkas uppgiften som jag valt. Följden blir givetvis att framställningen blir grund och att stora partier om vilka det kanske finns för lite eller för svårhanterligt bakgrundsmaterial inte kommer med. Det finns säkert läsare som tycker att ekonomi, krigföring, religion, förhållandet till andra kulturer, litteratur eller filosofi kunde ha behandlats utförligare. Jag kan bara hålla med men det finns inte plats för allt. Någon kanske invänder att det blivit för mycket personhistoria. Visst. Men det är samhällets toppar som det skrivna materialet oftast behandlar. Ytterligare någon reagerar kanske på att tidiga kejsare som Tiberius, Caligula och Claudius fått mindre plats än senare, sådana som Maximianus och Maxentius. Sant. Men känner ändå inte fler genom till exempel skönlitteratur och dramatik bättre till de tidigare än de senare? Det är inget vetenskapligt verk som föreligger här. Jag har inte bedrivit någon egen forskning, jag kommer inte med omtolkningar av antika källor och jag ifrågasätter inte tidigare forskares rön. Boken saknar därför noter. Däremot finns en litteraturförteckning över det mesta jag använt mig av i mitt arbete. Där finns också uppgifter om var man kan hitta det material från nätet som anlitats. 9

8 romerska kejsardömet För att inte i onödan tynga texten har de flesta personer som nämns, vare sig de är kejsare, kejsargemåler, historiker, författare eller andra som skymtar förbi inte fått några årtal som anger levnadstid eller regeringstid. Det finns en utförlig personförteckning i slutet där sådant redovisas. Jag har i görligaste mån försökt undvika att använda de nutida benämningarna Italien, Grekland och Frankrike. Det är länder som inte fanns då åtminstone inte som namn. Här talas i stället om den italienska halvön, det grekiska området eller Gallien, den romerska koloni som omfattade dagens Frankrike men också delar av dess grannländer. Spanien och Portugal nämns inte, i stället används samlingsnamnet Iberiska halvön. Med Rom avses både imperiet och staden, vilket som åsyftas i texten framgår förhoppningsvis. Med Africa menas den romerska provinsen, inte hela kontinenten Afrika. Årtal som anges utan att följas av f.kr. eller e.kr. står alltid för tiden efter vår tideräknings början. Har någonting inträffat f.kr. markeras detta liksom det görs för årtal som det kan råda tvekan om. För latinska ord och uttryck som finns i texten ges oftast en översättning. Undantag är titlar som caesar och augustus. Just dessa får också de latinska pluralformerna caesares och augusti, helt enkelt därför att det inte finns någon relevant svensk ordform för dem. Den läsare som eventuellt läst Romarriket. Den romerska republiken kommer kanske att tycka att här finns för många upprepningar, särskilt i det första kapitlet, det som ger en allmän översikt över det romerska imperiet. Sådant går knappast att undvika. Både konsuler och togor, krigiska erövringar och slavar var viktiga i antikens Rom därför förekommer samtliga företeelser både i den första och i den andra boken. 10

9 förord Några kanske finner det irriterande att det ständigt påpekas att vi vet inte. Så är det tyvärr. Ofta vet vi helt enkelt inte vad som skedde. Ingen sitter väl helt ensam och skriver en bok utan att få respons under arbetets gång. Stort tack till Historiska Media och dess förläggare Lena Amurén och redaktör Åsa Björck som knuffat och puffat och sett till att några förflugna idéer har kunnat bli en bok. Här finns den nu, boken om det romerska kejsardömet. Den tillägnar jag Maria och Björn. Tack mina vänner för att ni finns! Och tack inte minst för resan till Rom, i mars 2015! 11

10 CORSICA SARDINIA DACIA MACEDONIA ACHAIA THRACIA AEGYPTUS SYRIA ARMENIA BRITANNIA GALLIA AQUITANIA Gräns för rikets största utbredning GALATIA MESOPOTAMIA PALESTINA MARE GERMANICUM OCEANUS ATLANTICUS Londinium Lutetia Colonia Agrippina BELGICA Carnantum Salamantica Gades HISPANIA Carthago Nova Tolosa Cremona Massilia ITALIA ROMA Neapolis DALMATIA Tarentum SICILLIA Corinth Athenae MAURETANIA Carthago Syracusae NUMIDIA MARE INTERUM Leptis Magna Cyrene CYRENAICA ROMERSKA IMPERIET 117 E.KR. Tomis PONTUS EUXINUS Trapezus Byzantium Nicomedia Pergamum Miletus Tarsus Antiochia Palmyra Tyrus Babylon Aelia Capitolina Alexandria Memphis Petra 12

11 Förteckning över romerska kejsare Årtalen anger deras regeringstid Den julisk-claudiska ätten Augustus 27 f.kr. 14 e.kr. Tiberius Gaius, Caligula Claudius Nero Revolutionskejsarna Galba Otho 69 Vitellius 69 Den flaviska ätten Vespasianus Titus Domitianus Adoptivkejsarna Nerva Trajanus Hadrianus Antoninus Pius Marcus Aurelius Lucius Verus, medkejsare till Marcus Aurelius

12 romerska kejsardömet Arvkejsare Commodus Femkejsaråret och den severiska ätten Pertinax 193 Didius Julianus 193 Clodius Albinus Pescennoius Niger Septimius Severus Caracalla Geta, medkejsare till Caracalla Macrinus Heliogabalus Alexander Severus Militärkejsarna Maximinus Thrax Gordianus I och Gordianus II 238 Balbinus och Pupienus 238 Gordianus III Filip Araben Decius Trebonianus Gallus Aemilianus 253 Valerianus Gallienus Claudius Gothicus Aurelianus Tacitus Probus

13 förteckning över romerska kejsare Carus Carinus Numerianus Tetrarkin Diocletianus Maximianus och Galerius Constantius I (Constantius Chlorus) Severus Maximinus Daia Maxentius Licinius Konstantin den store

14 romerska kejsardömet 16

15 inledning Inledning när antikens rom skildras ligger oftast tyngdpunkten på tiden från cirka 100 f.kr. fram till kejsare Marcus Aurelius dödsår, 180 e.kr. Det tycks alltså vara det romerska kejsardömets tidigaste tid som ges störst uppmärksamhet vare sig det sedan gäller skildringar i läroböcker, i populärvetenskapliga arbeten eller rent skönlitterära berättelser. De inbördesstrider som skakade det romerska väldet från omkring år 100 f.kr. ses då ofta som en upptakt till det eftervärlden valt att kalla kejsardömet, den period som inleds på 20-talet f.kr. Tiden efter 180 skildras, om den över huvud berörs, oftast som en nedgångsperiod präglad av ständig maktkamp, då det tidiga kejsardömet, principatet, går under och efterträds av det senare, dominatet. Visserligen noteras vanligtvis att det romerska imperiet skulle komma att uppleva ännu en storhetstid under kejsare Konstantin i början av 300-talet, men därefter ses den västliga delen av det en gång så mäktiga romerska riket oftast som en statsbildning i ständig tillbakagång. In på 1900-talet idealiserades ofta den romerska republikens och den romerska kejsartidens styrelseskick i Europa. För oss, här och nu, som förmodligen hellre ser att den grekiska demokratin lyfts fram, kan detta tyckas märkligt. Tanken om att en stark härskare inte bara skall styra över ett land utan över hela världen har emellertid lång tradition i europeiskt tänkande. Idén, som troligen 17

16 romerska kejsardömet har sina rötter i Främre Asien, där regenter redan mycket tidigt gjorde anspråk på att härska över hela världen, fördes västerut i samband med Alexander den stores erövringar på 300-talet f.kr. I västerländsk tradition har tanken emellertid oftast kommit att knytas till Rom och det romerska kejsardömet. Kejsartanken skulle komma att leva kvar långt efter det att det romerska riket splittrats och upphört att vara en stormakt. Däremot skulle den komma att utvecklas på olika sätt i öster och i väster. I den östra delen av det som en gång varit det romerska Medelhavsväldet skulle de bysantinska kejsarna, på många sätt de romerska kejsarnas efterföljare, regera enväldigt fram till dess att Konstantinopel slutligen intogs av de framryckande turkarna i maj Då föll den sista resten av Bysans och storfursten av Moskva förklarade därefter att hans rike var det tredje Rom. De ryska tsarerna kunde därigenom betrakta sig som de romerska kejsarnas efterföljare och, liksom dessa, se sig som envåldshärskare. Också i det som en gång utgjort västra delen av det romerska imperiet skulle kejsartanken finnas kvar. Sedan den siste västromerske kejsaren avsatts år 476 låg den vilande under flera sekler. På juldagen år 800 kröntes emellertid den frankiske kungen Karl, kallad den store, till kejsare av påven i Rom. Av sin närmaste krets och dessutom inte minst av den mäktiga kyrkan sågs han då som de romerska kejsarnas rättmätige arvinge. Därefter skulle tanken om en världshärskare, en kejsare, komma att leva kvar i Västeuropa. Den överflyttades på 900-talet till Mellaneuropa och till det tyska området. Från 1400-talet talade man om det då existerande tyska kejsardömet som Det heliga romerska riket av tysk nation. Detta gjorde anspråk på att vara arvtagare till det romerska världsväldet. I sin nya skepnad inskränktes det dock till att gälla enbart de tysktalande delarna av världen. 18

17 inledning 1806 upplöstes det gamla Heliga romerska riket av tysk nation av Napoleon I, mannen som förklarat sig vara fransmännens kejsare och som i sin härskarrekvisita införlivade åtskilligt från antikens Rom: förgyllda lagerkransar, militära örnar, draperade purpurfärgade mantlar och så vidare. Avslutandet av Det heliga romerska riket av tysk nation innebar inte att kejsarvärdigheten försvann från Centraleuropa. Den förflyttades i stället till det nybildade Österrike föddes ytterligare ett kejsardöme det tyska som liksom det österrikiska skulle komma att försvinna efter första världskriget, Kejsartanken skulle emellertid inte bara kopplas till tankar om maktfullkomlighet utan också till utopin om en bestående fred på jorden. Idén som sådan har starka bindningar till den kristna förkunnelsen om fred och om broderskap mellan folk och länder. Den är emellertid långt äldre än så. Kristendomen föddes visserligen under den tidiga romerska kejsartiden men var en obetydlig sekt i Rom när föreställningen om Pax Romana, freden för hela det romerska världsväldet, blev en ledande tanke under de tidiga kejsarna. Att behärska det romerska imperiet sågs av dessa, från Augustus och framåt, som ett mandat att härska över hela världen. Med en härskare måste naturligtvis fred råda på jorden. Fredstanken har därefter använts för att motivera existensen av ett imperium. Under och det tidiga 1900-talet talades till exempel om en Pax Britannica, en brittisk fred. Även begreppet Pax Americana har använts. Förmodligen kan man också se FN:s strävanden att framstå som fredsbringare som en utlöpare av samma tanke. Allt hänger samman. Att känna till några av de romerska kejsarna och särskilt Augustus, Marcus Aurelius och Konstantin ingick en gång i tiden i det som kallades en klassisk bildning, kun- 19

18 romerska kejsardömet skap om det gamla Grekland och det gamla Rom. Detta lärdes ut i skolorna, till och med på ett mycket tidigt stadium. Här fordrades kunskap i grekiska men främst i latin. Latinundervisningen baserades i stort sett från renässansen och framåt på att eleverna arbetade med bevarade texter av Roms stora politiker, retoriker och historiker. Åtskilliga generationer av gossar drillades i grekiska och latin, i latin genom att läsa författare som Cicero, Caesar, Livius, Suetonius och Tacitus. I dem fanns stora förebilder för sen tida politiker. Lärarna kopplade tacksamt samman tankarna om mäktiga kejsare och Pax Romana med de politiska ideal där vikten lades vid starka härskare, som omfattades av ledande statsmän långt in på 1900-talet. Det var ideal som skolornas undervisning, enligt den tidens sätt att se på saken, skulle uppmuntra. Kunskaper i latin var långt fram i tiden nödvändiga för kommunikation vetenskapsmän, lärde och politiker emellan. I bekantskapen med latinet och med de antika författare som använt det fick många ett gemensamt språk och gemensamma referensramar. Det latinska språket med alla sina avläggare var och är ett viktigt arv från antikens Rom. I det romerska Medelhavsväldet skulle latinet bli det mest framträdande språket i de västra delarna. I de östra fortsatte grekiskan att vara det ledande. Grekiskan skulle också, under senrepublikens och det tidiga kejsardömets tid, allt mer komma att bli den romerska elitens språk. Liksom franskan i de högre samhällsskikten trängde ut de inhemska språken i 1700-talets Europa kom grekiskan att dominera över latinet i de förnäma romerska kretsarna. Men latinet var ändå imperiets och imperiebyggarnas språk och skulle komma att utvecklas och leva kvar i västra delen av Europa. Här fanns både det latin som talades och skrevs av högre militärer och administratörer och det vulgärlatin som användes av 20

19 inledning soldater, köpmän, hantverkare med flera. Vulgärlatinet knoppade av sig i dagens romanska språk franska, spanska, italienska med flera samtidigt som det latin som talats och skrivits i samhällets högre skikt skulle komma att leva kvar och utvecklas till kyrkans och vetenskapens språk. Fram till 1600-talet höll latinet fortfarande ställningarna som de lärdas och politikernas språk. Först på 1700-talet konkurrerades det ut av franskan för att allt mer försvinna under 1800-talet. Detta hindrar inte att latinet fortfarande är ett på många sätt levande arv från antikens Rom. Det är till exempel ett av Vatikanstatens två officiella språk och medicinska termer på latin är ett universellt språk som förstås av alla inom samma gebit. Latinska lånord är för att använda just ett sådant dessutom legio i de flesta västeuropeiska språk. Till detta kommer så alla de uttryck som en bildad person länge förväntades och kanske fortfarande förväntas kunna: Quo Vadis?, Et tu, Brute, alea iacta est. Huruvida dessa meningar verkligen yttrats av någon romare är tveksamt. Latinska är de däremot otvivelaktigt. De, oftast från de övre samhällsskikten, som in på 1900-talet fick kunskap i latin och genom skolans undervisning väl kände till antikens Rom, dess kultur, politik och samhälle, var trots allt ett fåtal. De allra flesta människor var säkerligen okunniga om den romerska politiska maktens utveckling, intriger och irrgångar. Ändå kände de förmodligen till en hel del genom kyrkan, inte minst genom evangeliernas berättelser. Dessa handlar ju givetvis inte om Rom, men det romerska kejsardömet utgör hela tiden en ram, både för evangelisternas skildringar av Jesu liv och gärningar, hans död och uppståndelse, för Apostlagärningarna och för de olika apostlabrev som återges i Nya testamentet. Här finns romerska soldater och romerska ämbetsmän. Kejsaren finns visserligen långt borta i 21

20 romerska kejsardömet Rom men är ändå närvarande. Som när Jesus säger: Ge kejsaren det som tillhör kejsaren Det kan vara dags att titta närmare på det romerska kejsardömet, från dess början med kejsare Augustus, fram till dess att Konstantin den store flyttar huvudstaden med alla dess makthavare till Konstantins stad: Konstantinopel. 22

21 kapitel 1 Ett imperium med centrum i Rom i januari år 27 före vår tideräknings början tilldelade den romerska senaten krigsherren Gaius Julius Caesar Octavianus, Roms ledande militär och politiker, hedersnamnet Augustus. Drygt tjugo år därefter skulle denne Augustus låta verkställa en av de åtminstone tre folkräkningar han skulle ge order om, den som omtalas som en skattskrivning i Lukasevangeliet: Vid den tiden utfärdade kejsare Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Augustus, som betyder den vördnadsvärde, var egentligen inte ett personnamn utan ett tillnamn, ett så kallat cognomen med en viss religiös prägling. Det kan kanske närmast jämföras med den engelska benämningen reverend, vördnadsvärd, som kan användas när det talas om en präst, oberoende av trostillhörighet. Octavianus officiella namn och titel var, sedan han blivit Augustus, imperator Caesar Augustus. Imperator var den titel han bar som den romerska republikens militäre ledare, den ende som fick föra befäl över de romerska arméerna. Caesar var det namn han fått sedan det visat sig att hans mors morbror Gaius Julius Caesar, Roms diktator som mördats 15 mars 44 f.kr., i sitt testamente tillkännagivit att han adopterade sin systerdotterson. Efter denna postuma adoption hade Octavianus i officiella sammanhang låtit kalla sig Gaius Julius Caesar efter adoptivfadern. Det kan ha 23

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

ROMERSK HISTORIA. EN KORT ÖVERSIKT

ROMERSK HISTORIA. EN KORT ÖVERSIKT ROMERSK HISTORIA. EN KORT ÖVERSIKT 1200-900 Sen bronsålder ca 1000 ca 900-750 De första lämningarna av bosättningar vid forumdalen i Rom Den s.k. Villa Nova-perioden. Roms kullar börjar bebyggas. 753 Roms

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Facit Instuderingsfrågor Romarriket

Facit Instuderingsfrågor Romarriket Facit Instuderingsfrågor Romarriket 1. Vad kallas den period i historien då Romarriket fanns? Antiken 2. Hur bildades Rom enligt sagan/myten om Romulus och Remus? Det var en gång två små pojkar som lagts

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Sju viktiga epoker Roms övergång från republik till kejsardöme Korstågen Renässansen Amerikanska revolutionen Franska revolutionen och Napoleon Första världskriget Andra världskriget

Läs mer

02 Världshärskarnas historia förutsagd. Jonathan Karlsson

02 Världshärskarnas historia förutsagd. Jonathan Karlsson 02 Världshärskarnas historia förutsagd Jonathan Karlsson Tre tolkningsverktyg 1.Fokusera på Jesus 2.Historicism 3.Låt Skrift tolka Skrift Franz Hasel 2:a världskriget Pastor Vapenvägrare i tyska armén

Läs mer

Förteckning öfver framl. professoren O.Wallgrens samling af mynt och medaljer, hvilka försäljas på Stockholms bok-auktionskammare den januari 1858.

Förteckning öfver framl. professoren O.Wallgrens samling af mynt och medaljer, hvilka försäljas på Stockholms bok-auktionskammare den januari 1858. Wallgren, Otto Förteckning öfver framl. professoren O.Wallgrens samling af mynt och medaljer, hvilka försäljas på Stockholms bok-auktionskammare den januari 1858. Stockholm 1857 EOD Miljoner böcker bara

Läs mer

Romarriket en resa i tiden

Romarriket en resa i tiden Romarriket en resa i tiden Namn: Klass: För att lösa denna uppgift måste du åka tillbaka i tiden. När du skriver skall du skriva som det händer nu, det vill säga i presens. Du ska berätta vad du upplever

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Romarriket. Eva Queckfeldt. Den romerska republiken. historiska media

Romarriket. Eva Queckfeldt. Den romerska republiken. historiska media 1 2 Romarriket Den romerska republiken Eva Queckfeldt historiska media 3 Historiska Media Box 1206 221 05 Lund info@historiskamedia.se www.historiskamedia.se Historiska Media och Eva Queckfeldt 2014 Faktagranskning:

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Forntiden Egypten 3000 f.kr. Babylon, Assyrien (Nebukadnessar 600 f.kr.) Persien (Cyrus den store 550 f.kr.) Grekland Perserkrigen Platon, Aristoteles, Sofokles m.fl. Alexander den

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

Världens största religion

Världens största religion Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Läs mer

on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html

on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: 786 67 73 Historia A jonas.liliequist@historia.umu.se on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html INSTUDERINGSFRÅGOR

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Styrelseskick i gamla Grekland

Styrelseskick i gamla Grekland Styrelseskick i gamla Grekland Kungadöme ca 2000 1200 f KR Oligarki ( fåmannavälde, en liten grupp styr) ca 1200 600 f Kr Tyranner ca 600-500 f Kr Demokrati ( Aten) 400 300 f Kr Antiken 700 f Kr 500 e

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia

Läs mer

Historia v Antiken fram till år 1700

Historia v Antiken fram till år 1700 Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland

Läs mer

Latinsk språkhistoria. År 9

Latinsk språkhistoria. År 9 Latinsk språkhistoria År 9 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Metod 3 Historia 4 Jämförelsetext 5 Jämförelse Med Det Svenska Språket 6 Disskussion 8 Källförtäckning 9 2 Inledning Det latinska språket

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Antikens Grekland. Athen. Demokrati. Grekisk mytologi

Antikens Grekland. Athen. Demokrati. Grekisk mytologi Antikens Grekland Antikens Grekland var mellan 700 år f.kr till 300 f.kr. Greklands läge vid Medelhavet spelade stor roll för handeln och ideerna som spreds i området. Grekerna spred den grekiska kulturen

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna

Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna Varför var det just européerna som genomförde upptäcktsresorna? Det är de europeiska upptäcktsresorna som blivit mest kända av eftervärlden. Men européerna

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Medeltiden. Kyrkans framväxt

Medeltiden. Kyrkans framväxt Medeltiden Kyrkans framväxt Orsaker: 380 kristendomen statsreligion i Rom kyrkan del av den världsliga makten. Västroms fall 476, politisk, juridisk och administrativ kollaps Biskoparna (romerska) ersätter

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

Vad vi ska lära oss. Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

Vad vi ska lära oss. Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Högkulturer Vad vi ska lära oss. I årskurs 7 9 Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700talet, till exempel

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Det romerska riket PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Det romerska riket PDF ladda ner Det romerska riket PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Hilding Thylander. Denna skildring av Romarrikets historia har blivit en klassiker. Det beror framför allt på författarens stora

Läs mer

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna Torsten Augrell 2013-02-21 Dödahavsrullarna Dödahavsrullarna har ända sedan de blev hittade år 1947 väckt ett enormt intresse nästan, höll jag på att säga, jämförbart med pyramiderna i Egypten och tolkningen

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Gud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag.

Gud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag. Gud säger till Abraham att han ska bli far till många folk. Det passar kanske därför bra att prata om Abraham idag på fars dag. Guds förbund med Abraham lägger grunden för hela Bibeln och historien. Resten

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

Det andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid

Det andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid Linnéa Johansson, fil. mag. i antikens kultur och samhällsliv När kejsar Augustus kom till makten, lät han på många olika sätt reformera

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan Samtalsfrågor Alpha Kungsportskyrkan 1. Finns det mer att upptäcka i livet? 1. Gör en presentationsrunda. Be alla att få berätta vilken historisk person de hade velat träffa. 2. Vart går du om du har stora

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

Historien om Antiken i Grekland.

Historien om Antiken i Grekland. Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av

Läs mer

Språket i det svenska SAMhället

Språket i det svenska SAMhället Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Jesu offer och vårt hopp

Jesu offer och vårt hopp Jesu offer och vårt hopp Heb. 10:10b-25 10b Jesu Kristi kropp har offrats en gång för alla. 11 Alla andra präster står och förrättar sin tjänst dag efter dag och bär gång på gång fram samma offer som aldrig

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Interiør & Design, November 2018

Interiør & Design, November 2018 Stilhistoria @Treider Interiør & Design, November 2018 Egypten Vi startar veckan med att prata lite om Egypten. Det har aldrig slagit mig hur mycket historia det faktiskt finns i den forntida Egypten,

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Muhammeds liv är ett föredöme inom islam

Muhammeds liv är ett föredöme inom islam Islam del 4 Muhammeds liv är ett föredöme inom islam Information om Muhammeds liv kan hämtas ur en mängd källor. Eftersom hans liv redan på ett tidigt stadium betraktades som ett föredöme, började människor

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Adrian Goldsworthy. Caesar. En biografi. Översättning Charlotte Hjukström. historiska media

Adrian Goldsworthy. Caesar. En biografi. Översättning Charlotte Hjukström. historiska media Adrian Goldsworthy Caesar En biografi Översättning Charlotte Hjukström historiska media Historiska Media Box 1206, 221 05 Lund www.historiskamedia.se info@historiskamedia.se Adrian Goldsworthy 2006 Originalets

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

Introduktion till Nya Testamentet

Introduktion till Nya Testamentet Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,

Läs mer

Antikens kultur och samhällsliv. Forskning

Antikens kultur och samhällsliv. Forskning Antikens kultur och samhällsliv Forskning Vad är antikens kultur och samhällsliv? Klassiska grekiska och romerska kulturerna, men omfattar även bronsåldern så väl som senantiken fram till den bysantinska

Läs mer

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom De Centrala tankegångarna i kristendom Kristendomens historia; hur religionen började och hur

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv

Läs mer

Film. Islams framväxt

Film. Islams framväxt Islam del 3 Film Islams framväxt Muhammed ville förändra samhället Muhammed föddes omkring 570 e.kr. Det är svårt att veta närmare exakt eftersom historiekällorna vid den här tiden inte är helt och hållet

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

De första städerna. Mesopotamien

De första städerna. Mesopotamien De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar. Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer