STYRDOKUMENT 1/19. Plan för hantering av extraordinära händelser Styrdokument för kommunens krisberedskapsarbete

Transkript

1 1/19 Plan för hantering av extraordinära händelser Styrdokument för kommunens krisberedskapsarbete

2 2/19 Beslutad när: Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016: Ersätter: Krisledningsplan för extraordinär händelse beslutad av kommunfullmäktige Gäller fr o m: Gäller t o m: Dokumentansvarig: Säkerhetschef/beredskapshandläggare Uppföljning: vid behov eller senast Strängnäs kommuns plan för hantering av extraordinära händelser

3 3/19 Innehåll Innehåll... 3 Styrdokument för Strängnäs kommuns arbete med krisberedskap... 4 Lagar och dokument som påverkar och styr kommunens arbete med krisberedskap:... 5 Principer inom krishanteringssystemet... 6 Kommunens arbete med krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalyser... 7 Planering... 7 Geografiskt områdesansvar...8 Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Ekonomi och uppföljning Samverkan Övnings- och utbildningsplan inom krisberedskap för Strängnäs kommun

4 4/19 Styrdokument för Strängnäs kommuns arbete med krisberedskap Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse 1 med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Den ersättning som kommunen får från staten kallas för 2:4 anslaget. Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. En detaljplan utifrån kommunens styrdokument tas fram i samband med verksamhetsplaneringen varje år. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1. En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. 3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Styrdokumentet syftar till att säkerställa att kommunen är rustad för att hantera en extraordinär händelse i fredstid. 1 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap SKL 12/6159, MSB

5 5/19 Lagar och dokument som påverkar och styr kommunens arbete med krisberedskap: - Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) - Överenskommelse om kommunernas krisberedskap SKL 12/6159, MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser - Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) - Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel) - Säkerhetsskyddslag (1996:627), (en ny säkerhetsskyddslag är under utredning och kan träda i kraft 1 januari 2017) Övriga krav - Allmänhetens förtroende och förväntningar

6 6/19 Avgränsningar Samhällets krisberedskap Övergripande mål med samhällets krisberedskap är att minska risken för och konsekvenser av allvarliga störningar samt stora olyckor och kriser. Arbetet innefattar åtgärder före, under och efter en händelse. Kommunernas roll i samhällets krisberedskap Kommunerna ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Här ingår bland annat att, utifrån sitt geografiska områdesansvar, verka för att krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse samordnas och att informationen till allmänheten samordnas. Länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen. Länsstyrelsen har geografiskt områdesansvar på regional nivå och är en länk mellan lokala och regionala aktörer samt nationell nivå. Länsstyrelsen ska ta initiativ till och erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan med målet att uppnå en god krishanteringsförmåga i länet. MSB:s roll i samhällets krisberedskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd till samverkan mellan aktörer. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra aktörer och omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer. Principer inom krishanteringssystemet Sveriges arbete med krisberedskap bygger på tre framtagna principer för att tydliggöra ansvarsförhållandena. Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också vid en kris. I ansvaret ligger även att samverka och samordna sig med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt. Närhetsprincipen En kris ska hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen Under en kris bör organisationen och arbetssättet så långt som möjligt bygga på det som gäller under normala förhållanden.

7 7/19 Kommunens arbete med krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en riskoch sårbarhetsanalys (RSA). Ambitionen i Strängnäs kommun är att RSA:n ska vara ett levande arbete som lyfts inom olika områden. Övergripande nationella mål för risk- och sårbarhetsanalyserna är att ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Styrel Om efterfrågan på el är större än tillgången kan vi drabbas av elbrist. Om detta inträffar är det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas koppla från elanvändare. Styrel bygger på en länsvis sammanställd bild av samhällsviktig verksamhet och en plan för hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. Kommunen har lämnat in ett underlag till sina elnätsägare med en prioritering av vilka verksamheter som är mest känsliga för ett bortfall av el, till exempel kommunens äldreboenden. Under det första året på mandatperioden ska underlaget revideras men behöver kontinuerligt ses över då verksamheter förändras, flyttar eller bygger om. Mål Kommunen har en risk- och sårbarhetsanalys som lever upp till de krav som ställs på kommunen i syfte att stärka kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet före, under och efter en extraordinär händelse Aktiviteter kopplat till mål Alla kommunala kontor och bolag ska medverka och genomföra en RSA inom sina områden RSA:n ska årligen följas upp och de åtgärder som identifierats ska beslutas om av berörd nämnd Utökad samverkan inom kommunens geografiska område med samhällsviktiga aktörer i syfte att utveckla RSA arbetet Revidera underlaget för Styrel Planering Detta styrdokument är kommunens övergripande plan för hantering av en extraordinär händelse före, under och efter. Kommunens centrala krisledningsstab har även en operativ krisledningsplan (KS 2015:702) som stöd vid en händelse som bygger på stabsmetodiken. Det är ett strukturerat arbetssätt som möjliggör att flera kompetenser tillsammans kan planera, genomföra och

8 8/19 följa upp verksamheten mot ett tydligt uppsatt mål. Den operativa planen är tänkt att fungera för olika typer av händelser, från en mindre till en extraordinär. Planen beskriver bland annat hur krisorganisationen ska organiseras, var den träffas och hur den ska arbeta. Den innehåller mallar för att snabbt komma igång med krisledning. Mål Kommunen ska vara väl förberedd att kunna hantera en extraordinär händelse Aktiviteter kopplat till mål Planeringsåtgärder utifrån resultat av RSA:n: Ta fram en operativ krisledningsplan som stöd vid en extraordinär händelse klart årsskiftet 2015/2016 Ta fram en handbok för krisledningsnämnden Utreda kommunens behov av beredskapsplaner Upprätta ett krishanteringsråd med syfte att kunna verka före en extraordinär händelse och stärka viktiga relationer inom kommunen. Upprätta en övnings- och utbildningsplan Geografiskt områdesansvar Enligt LEH har kommunen ett geografiskt områdesansvar vilket innebär att kommunen är skyldig att hantera det som händer inom det geografiska området. Det kan till exempel handla om krisinformation, samverkan mellan olika parter eller krisstöd. Regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Länsstyrelsen drev under ett projekt med stöd av MSB att utveckla krisberedskapsarbetet regionalt i länet. Arbetet resulterade i Strategi för regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län. Arbetet utgår från Rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Under rådet finns en beredningsgrupp som bereder ärenden som rådet ska besluta om. Rådet kommer att sammanträda 1-2 gånger per år samt vid behov. En del av de arbetsgrupper som är kopplade till beredningsgruppen finns i dagsläget och andra behöver startas upp.

9 9/19 (Bild från Strategi för regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län) Tjänsteman i Beredskap (TiB) För att kommunen ska ha en tidig upptäckt av händelser dygnet runt finns det TiB i kommunen. Funktionen ska omvärldsbevaka och bedöma vilken påverkan en händelse kan ha för kommunen och kan kalla in kommunens krisledning vid behov. TiB är en viktig ingångsväg i kommunen för andra kommuner, myndigheter och verksamheter och deltar veckovis i länsmöten via Rakel, kallas för vakthundsmöten. Kommunens Krisstöd Det händer svåra och otäcka saker i alla kommuner. Det kan vara trafikolyckor, bränder eller andra händelser. När samhällets ordinarie resurser inte räcker till att hantera dessa finns Kommunens Krisstöd att tillgå. Det är stödpersoner som kan rycka ut och stötta människor som inte är fysiskt skadade. Stödpersonerna har en ledningsgrupp som kordinerar arbetet och vid behov samverkar med kommunens centrala krisledningsstab. Krisstödet kan aktiveras även utan att den centrala krisledningsstaben är det. Under 2016 byter det som förut kallades för POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) namn till Kommunens Krisstöd. Anledningen är att öka tillgängligheten till begreppet och öka förståelsen för vad gruppen gör. Frivilliga resursgruppen, FRG FRG har till uppgift att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen eller vid andra behov. De kallas in på begäran av kommunledningen när något extraordinärt hänt för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Även medmänskligt stöd till drabbade kan vara en viktig arbetsuppgift för en FRG-medlem. Genom kommunen kan FRG vid behov även användas som en förstärkningsresurs för landsting och centrala myndigheter. En FRG består av personer från olika frivilligorganisationer. De har rekryterats för att de har erfarenhet, utbildning och personliga förutsättningar för att klara de arbetsuppgifter som gruppen kan ställas inför. Civilförsvarsförbundet Strängnäsbygden har uppdrag av Strängnäs kommun att vara samordnare av FRG inom kommunen. Kriskommunikation När något inträffar är det många som vill veta vad som händer. En händelse sprids idag fort på sociala medier och felaktig information eller rykten kan få svåra konsekvenser. Kommunen har en viktig roll att skapa en plattform för informationsspridning till allmänheten, företag, myndigheter och organisationer. Det är viktigt att information är samordnad med andra berörda parter. För att sprida information i kommunen finns: kommunens webbplats sociala medier; Facebook och Twitter VMA Viktigt meddelande till allmänheten (via radio, TV och tyfoner) Radio

10 10/19 Lokaltidning , nationellt nödnummer som ägs och drivs av SOS Alarm Rakel Kommunen har det nationella kommunikationssystemet Rakel. Kommunen ska använda det på en krisledningsnivå för den centrala krisledningsstaben. Räddningstjänsten använder systemet fullt ut. Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA VMA är ett varnings- och informationssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser för att varna och informera om svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. VMA via radio och TV består av två nivåer av meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande avser att göra allmänheten uppmärksam på den omedelbara risken eller det omedelbara hotet och ge direkt vägledning om de åtgärder som omedelbart behöver vidtas för att skydda liv, hälsa, egendom eller miljö. Varningsmeddelanden sänds genast vid fara och sändningar av radio och tv bryts direkt. Informationsmeddelanden sänds ut för att förebygga eller begränsa väsentliga och omfattande skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön och vid smittspridning. Meddelandet sänds när det passar i sändningen av radio och tv. Till de olika meddelandena kan man även larma via tyfoner, alltså signaler utomhus (kallas även för Hesa Fredrik ). Utveckling av VMA Idag finns möjligheten att kunna skicka förinspelade ljudmeddelande till fasta telefoner och registrerade mobiltelefoner. Det finns även en teknisk möjlighet för SOS Alarm att kunna markera ett område på en karta och skicka ut meddelande till alla telefoner som befinner sig inom det området. Detta är dock inte i drift på grund av att det strider mot lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. SOS Alarm lämnade under hösten 2013 in ett förslag på lagändring som inte har behandlats. WIS, Webbaserat informationssystem WIS är ett nationellt informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. Trygghetspunkter I kommunen finns det lokaler utpekade att kunna nyttja vid en krishändelse. Det är till exempel församlingshem. Mål Strängnäs kommun ska vara en trygg och säker plats för alla att vistas i och kommunen ska kunna hantera och informera om händelser så fort som möjligt

11 11/19 Aktiviteter kopplat till mål Upprätta ett krishanteringsråd med syfte att kunna verka före, under och efter en extraordinär händelse Trygghetspunkter uppdateras och utvecklas löpande Vara delaktiga i arbetet med regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Utveckla WIS användningen i kommunen Säkerställa att TiB utbildas och övas för sitt uppdrag varje år Följa upp och utveckla funktionen TiB Utveckla krisinformationsarbetet inom kommunen Uppdatera kriskommunikationsplanen Delta i utvecklingen av krisinformationsarbetet i länet inom ramen för regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Byt namn på POSOM till Kommunens Krisstöd Utbildning och övning Kommunen ska utbildas och övas kontinuerligt och fokus kommer att vara på stabsmetodik. Det är ett strukturerat arbetssätt som möjliggör att flera kompetenser tillsammans kan planera, genomföra och följa upp verksamheten mot ett tydligt uppsatt mål. Den ger en grund som fungerar både i vardagen för att leda den ordinarie verksamheten som under en kris. Det är viktigt att följa upp och utvärdera dels övningar som genomförs och dels skarpa händelser för att dra nyttiga lärdomar. En del av det statsbidrag som kommunen erhåller är riktat mot att främja en utökad samverkan inom länet. Det kan gälla gemensamma utbildningar, krisövningar, analyser eller andra insatser. Övning Krisövningar finns det i olika former. En mindre variant är startövning där man får ett scenario och agerar utifrån det under några minuter och avslutar med en utvärdering på plats. En större övning kan vara en spelövning som kan pågå under en hel dag där flera funktioner får öva tillsammans under ett scenario som eskalerar. I det fallet kan det behövas flera personer som utvärderar olika funktioner och moment. Mål Kommunen ska vara väl förberedd att hantera en extraordinär händelse genom att tid har lagts på utbildning, övning och utvärdering Aktiviteter kopplat till mål Övnings- och utbildningsplan; stabsmetodik, övning och utvärdering med kunskapsåterföring Övningar ska genomföras varje år till exempel larm-, start- och spelövning

12 12/19 Delta i andras samverkansövningar Anordna egna samverkansövningar Rapportering Under det första året på mandatperioden ska kommunen rapportera sin RSA till länsstyrelsen senast den 31 oktober. Rapporten ligger bland annat till grund för Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet som tas fram av SKL. Vid en extraordinär händelse, eller hot om en, ska kommunen meddela läget till länsstyrelsen. Det finns en rutin och en mall för detta framtaget inom ramen för Regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län. Mål Kommunen ska ha en god förmåga att rapportera till berörd verksamhet före, under och efter en extraordinär händelse Aktiviteter Rapportera RSA till länsstyrelsen Årligen följa upp de åtgärder som identifierats i RSA:n och se om det skett förändringar i kommunens riskbild och rapportera detta till länsstyrelsen Vid en kris ska kommunen kunna förmedla en lägesbild till berörda Höjd beredskap Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är det högsta verkställande organet och som har ansvaret för ledningen i kommunen. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder och kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer underättad om läget. Kommunen är skyldig att samordna arbetet inom kommunen och se till att samverkan sker. När höjd beredskap råder kan annan lagstiftning träda i kraft som till exempel rör ransonering och prisreglering. Arbetet med höjd beredskap kommer under kommande år att aktualiseras betydligt på grund av ett ändrat säkerhetspolitiskt läge i världen. VMA systemet är viktigt i händelse av att höjd beredskap ska tillkännages. Mål Kommunen ska ha en god förmåga att fungera under höjd beredskap i syfte att nyttja samhällets resurser effektivt Aktiviteter kopplat till mål Utbilda inom höjd beredskap Underhålla och pröva tyfonerna Ekonomi och uppföljning MSB följer årligen upp kommunens arbete med krisberedskap under februari. Denna uppföljning innehåller bland annat frågor om hur många verksamheter som har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys och vilka verksamheter som har utbildats och övats. Svaren ligger till grund för Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet som ges ut av SKL varje år i december.

13 13/19 Länsstyrelsen har som mål att besöka alla kommuner två gånger under mandatperioden för att följa upp krisberedskapsarbetet. Syftet med uppföljningen är att se hur kommunen arbetar med krisberedskap och undersöka att 2:4 anslaget används till rätt saker. Länsstyrelsen kan föreslå för MSB att ta tillbaka en del av anslaget ifall de anser att kommunen inte har levt upp till de krav som finns. Kommunen får spara en del av 2:4 anslaget när större utbildningsinsatser eller krisövningar ska genomföras. Mål Kommunen ska ha en god planering av krisberedskapsarbetet och använda den statliga ersättningen i enlighet med den planeringen Aktiviteter kopplat till mål Kommunen ska ha en egen kontinuerlig uppföljning av krisberedskapsarbetet och rapportera till kommunstyrelsen Samverkan För att klara omfattande händelser i länet är det viktigt att Strängnäs kommun samverkar med andra viktiga aktörer före, under och efter en händelse. Det kan vara andra kommuner, myndigheter, organisationer, företag eller frivilligrörelser. En del av det statsbidrag som kommunen erhåller är riktat mot att främja en utökad samverkan inom länet. Det kan gälla gemensamma utbildningar, krisövningar, analyser eller andra insatser. Mål Kommunen ska samverka med andra aktörer inom det geografiska området och inom länet före, under och efter en extraordinär händelse i syfte att nyttja samhällets resurser effektivt Aktiviteter kopplat till mål Genomföra egna samverkansövningar Delta i andras samverkansövningar Vara en drivande deltagare i arbetet med att utveckla Regional inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Genomföra utbildningar i samverkan med andra Genomföra utredningar i samverkan med andra

14 14/19 Övnings- och utbildningsplan inom krisberedskap för Strängnäs kommun Kopplat till Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinär händelse vid fredstid och höjd beredskap (LEH) Varför öva och utbilda inom krisberedskap? Kommunen har ett stort ansvar när det gäller att hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område. Med extraordinär menas en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Det ställer krav på att det finns tillräcklig kompetens att dels kunna hantera plötsliga händelser som till exempel olyckor, elavbrott och avbrott i IT system dels händelser som kan uppstå med förvarning som till exempel snöstormar, värmeböljor och planerade avbrott i känslig infrastruktur. Kommunen övar och utbildar för att 2 : - Utveckla en god krisberedskapsförmåga - Öka tryggheten i kommunen - Öka förmågan att fatta snabba beslut och delge lägesinformation - Testa och utveckla krisplaner - Förbättra förmågan att samverka med andra aktörer lokalt och regionalt - Testa uthålligheten i organisationen både i personella och materiella resurser - Testa och underhålla tekniska system som till exempel rakel, reservkraft och system för dokumentation - Identifiera både styrkor och svagheter i krisledningsorganisationen, planer, beslutsfattning och samverkan - Utveckla personalens skicklighet och tillit till sin egen kompetens - Öka förmågan att se olika händelseutvecklingar och planera för dessa 2 Med inspiration från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps handbok Öva krishantering Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar

15 15/19 Mål och syfte med övnings- och utbildningsplanen Målet med planen är: - att det ska finnas en god generell förmåga inom kommunen att kunna samordna, leda och informera före, under och efter en extraordinär händelse Syftet med planen är: - att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling - att verksamheter ska arbeta på samma sätt med krisledning - att det ska finnas en god förståelse för hur kommunens krisledningsorganisation ser ut och fungerar Perspektiv Planen verkar för att kommunen arbetar: - Före krisen med till exempel utbildning och övning, risk- och sårbarhetsanalyser, krisplaner - Under krisen med till exempel struktur för ledning och samordning, samverkan, rapportering till länsstyrelsen - Efter krisen med till exempel rutiner för hur utvärdering ska ske för att dra lärdomar och förbättra arbetet Målgrupp och avgränsning Planen riktar sig till de kontor, nämnder och bolag som bedriver någon form av samhällsviktig verksamhet 3 eller är av vikt för att stötta verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Alla verksamheter inom kommunen ska ha en grundläggande krisberedskapsförmåga och genomföra nödvändiga utbildningar och övningar varje år. För stöttning kring detta finns stabsavdelningen/säkerhet tillgänglig. Detta ligger utanför denna plan. Ekonomi De utbildningar och övningar som genomförs inom ramen för denna plan finansieras av det krisberedskapsanslag som kommunen får tilldelat varje år av Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Respektive kontor och bolag står för kostnader för personal och eventuella resor. Detaljplanering varje år Denna plan är övergripande för mandatperioden och anger struktur och vilka som ska övas och utbildas under åren. Varje år detaljplaneras de utbildningar och övningar som ska genomföras och de kan bygga på aktuella händelser, kommunens risk- och sårbarhetsanalys eller samverkansområden inom länet. 3 Verksamhet som är av vikt för samhällets funktionalitet oavsett vad som händer i samhället t.ex. VA verksamhet, elförsörjning, barnomsorg, sjukvård, räddningstjänst, väghållning

16 16/19 Utbildningar Utbildning Vad är en kris för en kommun? Stabsmetodik 8 4 Kommunens krisledningsorganisation Kriskommunikation vad är det? Kriskommunikation i stabsarbetet Tid Innehåll (h) 2 Grundläggande kunskap om samhällets krisberedskap med vilka risker som finns inom kommunen som kan leda till en kris och hur kommunen arbetar för att hantera riskerna och kriserna. 1 Genomgång av hur kommunens krisledningsorganisation ser ut med krisledningsnämnd, krisledningsstab, kriskommunikation, samt viktiga dokument som krisplaner och riskoch sårbarhetsanalys. Del 1: Grundläggande förståelse för vad det innebär att arbeta i en stab med till exempel analys av händelse, mål med insats, sammanställa lägesbild, analys av uppgift m.m. Del 2: Fortsatt arbete i en stab 1-2 Genomgång av hur kommunen arbetar med kriskommunikation med planer, kanaler för spridning. 8 informationsinhämtning, sprida information internt och externt, kanaler, informationsplan dokumentation, infoplan, infobedömande Målgrupp Ledningsgrupper, politiker, krisledningsstaben, Krisstöd, tjänstemän och andra aktörer inom kommunen Ledningsgrupper, politiker, krisledningsstaben, Krisstöd, tjänstemän och andra aktörer inom kommunen Krisledningsstaben, ledningsgrupper, stabschef (Del 1 kan flera ta del av som en grundutbildning.) Ledningsgrupper, politiker, kommunikationsavd, tjänstemän Informationsansvariga, kommunikationsavd, stabschef Stabsavdelningen/säkerhet håller kurser i: - Vad är en kris för en kommun? - Kommunens krisledningsorganisation Kommunikationsavdelningen håller kurser i: - Kriskommunikation vad är det? Extern konsult håller kurser i: - Stabsmetodik - Kriskommunikation i stabsarbetet Krisövningar

17 17/19 För alla övningar tar man fram ett tydligt mål och syfte som bestämmer vad som ska övas. Efteråt utvärderas övningen med hjälp av givna indikatorer för att se om målet nåddes. Kommunens alla verksamheter ska vid skarpa händelser ta tillfället i akt och testa sin ledningsförmåga och utvärdera händelsen. Typ av övning Table top Larmövning Startövning Spelövning Samverkansövning Innehåll Kallas även skrivbordsövning och innebär att man diskuterar kring ett givet scenario. Är oftast förutbestämt på ett ordinarie möte och kan ta från 5-30 minuter i övningsdelen och sedan utvärderas övningen direkt efter. Total tid cirka 1-2 timmar. Testar vilka funktioner som man får tag på och om dessa kan samlas på en angiven plats och tidpunkt. Kan kombineras med Startövning Testar förmågan att starta upp krisledningsarbetet; kalla in personal, välja lokal, ta fram nödvändigt material, teknikstöd fram till en första bedömning av en situation. Kan kombineras med Larmövning Innebär att krisledningen testas fullt ut under ett scenario med motspel och upptrappning av en händelse. Testar ledningsförmågan, mötesdisciplin, struktur, prioriteringar, kommunikation, roller och ansvar Genomförs för att öva samverkan med andra aktörer lokalt och regionalt Stabsavdelningen/säkerhet kan bistå med stöd vid mindre övningar i form av: - Planering - Genomförande - Utvärdering Vid större övningar kan det krävas mer resurser eller externt stöd. Rådgör alltid med stabsavdelningen/säkerhet innan.

18 Verksamhet Krisledningsnämnd Utbildning Övning Utbildning Övning Utbildning Övning Kommunens krisorg. Stabsmetodik Krisledningsstaben Stabsmetodik Table top Förvaltningens ledningsgrupp Socialkontor (SOC) Utbildningskontor (UK) Teknik- och servicekontor (TSK) SEVAB (ESEM) SFAB Kommunens krisorg. Stabsmetodik Kommunens krisorganisation Kommunens krisorganisation Kommunens krisorganisation Kommunens krisorganisation Kommunens krisorganisation Stabsmetodik Kommunens krisorganisation Övningsplan för Table top Table top Table top Table top Stabsmetodik Kriskommunikation Stabsmetodik Kriskommunikation Spelövning Stabsmetodik Table top Samverkansövning Kommunikationsavdelningen Kriskommunikation Stabsmetodik Spelövning Stabsmetodik Table top Samverkansövning Spelövning Stabsmetodik Table top Samverkansövning Stabsmetodik Stabsmetodik Spelövning Stabsmetodik Stabsmetodik Spelövning Stabsmetodik Stabsmetodik Spelövning Vid behov Spelövning Vid behov Samverkansövning Stabsmetodik Table top Vid behov STYRDOKUMENT /Dokumenttyp/ 18/19 I Strängnäs kommun utbildar och övar vi för att: Öka tryggheten i kommunen Förbättra förmågan att leda och samverka Testa och utveckla våra krislednings- och beredskapsplaner Bli bättre på tekniska kommunikationssystem som till exempel Rakel Vi övar och utbildar för våra medborgare! Kontinuerliga övningar - Larm- och startövningar sker kontinuerligt varje år för krislednings- och kommunikationsstaben - Larm- och startövningar för krisledningsnämnden sker minst vartannat år - Tekniska system som Rakel, krisapp och reservkraft ska testas och övas varje år - Tjänsteman i beredskap (TiB) ska utbildas och övas kontinuerligt för sitt uppdrag, minst en gång per år

19 /Dokumenttyp/ 19/19 Exempel på övning Larm- och startövning Övande enhet: Krisledningsstaben Typ av övning: Larm och startövning Mål med övning: Testa förmåga att snabbt organisera sig och ta fram en lägesbild för händelsen Syfte med övning: Säkerställa vilka funktioner som finns tillgängliga vid en given tidpunkt, hur snabbt samling sker, kontrollera att framtagna dokument används, testa om tidsaspekter är rimliga vid uppstart samt att kunna utvärdera en övning effektivt. Indikatorer för att utvärdera övning Fanns alla tillgängliga? Vem kallade in resurserna? Hur lång tid tog det att få tag på alla? Hur lång tid tog det att samlas? Hur såg ledningsförmågan ut? Vem ledde arbetet? Hur var mötesstrukturen? o Följdes en given struktur? o Förstod alla inblandade syftet med mötet? o Fastställdes det ett tydligt mål med mötet? Hur lång tid tog det att få igång krisledningsrummet? o Vem ordnade det? Fanns krisledningsplanen tillgänglig? o Användes den? Fanns kommunikationsplanen tillgänglig? o Användes den? Fanns tillräcklig kompetens för att analysera händelsen? o Vilken kompetens saknades? o Hur kom man fram till detta? Hur lång tid tog det att få fram en lägesbild? o Hur såg den ut? (Karta, textbeskrivning m.m.) Förbättringsområden Vad behöver förbättras? o Hur ska förbättringarna prioriteras? o Vem ska göra det? o Hur rapporteras förbättringen? Vad ska vi fortsätta med? Vad behöver ändras?