Riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i Riksdagen (framst 2008/09:RS4)
|
|
- Maj-Britt Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Stockholm den 14 september 2009 Dnr 83/2009 Konstitutionsutskottet Sveriges Riksdag Stockholm Dnr /09 Riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i Riksdagen (framst 2008/09:RS4) Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) har ombetts att avge ett remissyttrande över Riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i Riksdagen (framst 2008/09:RS4) Riksdagens lagstiftningsområde krymper Det är för Sieps tydligt att det totala område som Riksdagen aktivt lagstiftar inom har krympt till följd av att beslutanderätt successivt förts över till EU:s institutioner och att detta område antagligen krymper ytterligare framöver som ett resultat av den pågående integrationsprocessen. Denna slutsats är vi långtifrån ensamma om att dra. Så till exempel konstaterade den senaste Grundlagsutredningen att [e]n stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare har att följa numera har sin grund i regler meddelade på EU-nivå och inte enligt regeringsformens bestämmelser om normgivning. De grundläggande bestämmelserna meddelas i dessa fall inte av riksdag eller regering utan av organ på EUnivå. 1 Det sätt på vilket EU utvecklas får ytterligare fart genom Lissabonfördraget. Här kan noteras att Lagrådet gjort bedömningen att EU:s befogenhet, som den förtydligas genom Lissabonfördraget, är så omfattande och betydelsefull att riksdagens ställning reellt sett urholkas i väsentlig grad 2 och att Konstitutionsutskottet bekräftat att 1 En reformerad grundlag (SOU 2008:125) s I sitt korta yttrande över Lissabonfördraget konstaterade Lagrådet att Lissabonfördraget i princip motsvarar det tidigare Konstitutionsfördraget och att inga nya omständigheter tillkommit som kan ändra den uppfattning man redovisade i sitt tidigare yttrande över Konstitutionsfördraget. Se Lagrådets yttrande över Lissabonfördraget, utdrag ur protokoll vid sammanträde 13 juni 2008 s 2-3. I sitt tidigare yttrande över Konstitutionsfördraget räknar Lagrådet upp de befogenheter som Europeiska unionen tilldelas genom fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och konstaterar att dessa är omfattande och rör betydelsefulla frågor. Samtidigt står det klart att de befogenheter som räknas upp i huvudsak är de som
2 riksdagens normgivningsmakt i realiteten minskar 3 (men samtidigt konstaterat att kravet på att riksdagen ska ha ställningen som det främsta statsorganet ändå uppfylls). Därtill kommer att de rättsakter som produceras inom EU med stöd av redan överlåten lagstiftningskompetens får en allt mer överstatlig karaktär. I UD:s aktuella inremarknadsutredning konstateras bland annat: 2 Vid tiden för den första genomgripande anpassningen av svensk rätt till gemenskapsrätten var det nästan undantagslöst direktiv som användes som styrmedel på inremarknadsområdet. Ett direktiv lämnar ett, låt vara varierande, utrymme för nationellt anpassade lösningar, och för att det ska få rättslig effekt krävs i princip att det genomförs genom nationella föreskrifter. Det kan i dag konstateras att direktverkande förordningar har tagits i bruk på den fria rörlighetens område på ett sätt som knappast hade kunnat förutses. Dessutom framträder vad gäller nya rättsakter, både direktiv och förordningar, en tydlig tendens att genom uttryckliga och detaljerade regler uttrycka sådant som i grunden endast följer av EG-fördragets bestämmelser och EGdomstolens tolkningar av dessa. 4 Riksdagen kan påverka sin egen ställning Vad Sieps inledningsvis vill föra fram är hur viktigt det är att Riksdagen ställer sig frågan vad som bör göras för att säkerställa dess fortsatta betydelse som det främsta statsorganet. Kanske innebär en utveckling där nationella parlaments utrymme för att bedriva eget lagstiftningsarbete inom områden som omfattas av EU-samarbetet minskar och att en av de nationella parlamentens tyngsta uppgifter därmed försvagas ett ökat krav på att nationella parlament, för att säkerställa sitt ansvar för demokratin, tar på sig andra uppgifter med en ännu större iver än tidigare? Mot bakgrund av detta handlar frågor om tillämpningen av Lissabonfördraget i Riksdagen enligt Sieps uppfattning om mer än de ändrade rutiner som eventuellt behövs för att efterleva de nya fördragsbestämmelser som explicit adresserar nationella parlament. Av stor betydelse är ställningstaganden om och hur man bör utnyttja det utrymme som fördraget ger medlemsstaterna till kompletterande konstitutionell reglering. I detta avseende anser Sieps att Lissabonfördraget gör det mer tydligt än någonsin tidigare att EU:s nationella parlament kan få olika roll och styrka beroende av sådan nationell reglering. Så till exempel innebär den nya tyska lag som tagits fram (nedan) att det tyska parlamentet får en i formell mening annan och starkare ställning inom EU än det svenska. Detsamma gäller motsvarande brittiska lag. 5 I båda dessa fall har de krav som ställts på den nationella lagstiftning som reglerar tillämpningen av Lissabonfördraget framförallt fokuserat på det nationella parlaments förhållande till den nationella regeringen. Det kanske mest uppenbara exemplet är att mekanismer har införts som säkerställer det nationella parlamentets deltagande vid vissa EU-beslut som enligt Lissabonfördragets regler endast förutsätter den nationella regeringens deltagande. omfattas av EU:s redan gällande fördrag och, därmed, tidigare överlåtelser av beslutanderätt. Detta bör bland annat innebära att lagrådets bedömning att riksdagens ställning reellt sett urholkas i väsentlig grad även omfattar den situation som redan gäller, det vill säga oavsett Sveriges tillträde till ett nytt fördrag. Jfr lagrådets slutsats att [d]e nu tillkommande kompetenserna rör betydelsefulla frågor men kan inte anses väsensfrämmande från de kompetenser som redan har överlåtits. Se Lagrådets yttrande över fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, utdrag ur protokoll vid sammanträde 28 juni 2005 s Yttrande 2008/09:KU3y. 4 EU, Sverige och den inre marknaden En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet (SOU 2009:71) s The European Union (Amendment) Act Se särskilt kapitel 7 punkten 6.1: A Minister of the Crown may not vote in favour of or otherwise support a decision under any of the following unless Parliamentary approval has been given in accordance with this section.
3 Oavsett vad Riksdagen till slut bestämmer sig för anser Sieps att det är viktigt att denna sammanlänkade konstitutionella ordning uppmärksammas: att det är möjligt för folkvalda på nationell nivå att ensidigt påverka det gemensamma systemets utformning; att det för närvarande utvecklas en konstitutionell asymmetri som innebär att nationella parlament inte är jämlika, och att Riksdagen inte utan vidare inrättar sig i en svagare roll än vad som är tänkbart. Samtidigt är det viktigt för Sieps att framhålla att möjligheten att unilateralt komplettera EU:s fördrag med bestämmelser som ger det nationella parlamentet en starkare ställning måste vägas mot behovet av ett europeiskt samarbete som kan fungera effektivt och handlingskraftigt. I varje situation där kravet ställs att ett eller 27 nationella parlament ska ha rätt att godkänna EU-beslut ökar svårigheten att fatta sådana beslut. Detta problem illustreras av det krav den tyska författningsdomstolen ställt på att Lissabonfördragets så kallade flexibilitetsklausul (EUF-fördragets artikel 352) kompletteras av en nationell bestämmelse som innebär att den tyska regeringen endast får medverka till (enhälligt) beslut i EU:s ministerråd om detta i förväg givits stöd i en särskild lag antagen av det tyska parlamentet med två-tredjedels majoritet. 6 Utan tvekan kommer detta att innebära en avsevärd begränsning av flexibilitetsklausulens framtida användbarhet. 3 En lärdom från tyska författningsdomstolen? I jämförelse med det sätt på vilket den brittiska och tyska lagstiftningen utnyttjar möjligheten att unilateralt komplettera EU:s fördrag med bestämmelser som ger det egna parlamentet en starkare ställning framstår ansatsen i Riksdagsstyrelsens framställning som minimalistisk. Den begränsar sig till att formalisera de rutiner som behövs för de mest uppenbara uppgifter Lissabonfördraget förutsätter att alla nationella parlament tar på sig: framförallt den så kallade subsidiaritetskontrollen och den uttryckligt föreskrivna rätten att avvisa vissa fördragsändringsinstrument i enlighet med så kallade överbryggnings- eller passerelle-förfaranden. Det är i sammanhanget intressant att notera att det svenska förslag som presenteras i huvudsak överensstämmer med den Lag om utvidgning och förstärkning av Förbundsdagens och Förbundsrådets rättigheter i EU-frågor som den tyska författningsdomstolen under den gångna sommaren bedömde otillräcklig. 7 Därför, även om det finns avgörande skillnader mellan den svenska konstitutionella ordningen och den tyska, bör det enligt Sieps mening vara god anledning för Riksdagen, innan man bestämmer sig, att begrunda hur den tyska författningsdomstolen motiverade sitt avgörande att denna lag inte i tillräcklig utsträckning tillgodosåg det tyska parlamentets rätt till deltagande och därför var tvungen att göras om. Detta är även något som Sieps haft och har anledning att begrunda. I sin ursprungliga form begränsade sig den tyska Lagen om utvidgning och förstärkning av Förbundsdagens och Förbundsrådets rättigheter i EU-frågor i huvudsak till att reglera tillämpningen av Lissabonfördraget vad gäller de rättigheter som nationella parlament ges i samband med förfarande för kontroll av subsidiaritetsprincipen och den uttryckligt 6 Tyska författningsdomstolens avgörande (nedan) stycke Se avgörande från den tyska författningsdomstolen, Bundesverfassungsgericht, avseende Lissabonfördraget BVerfG, 2 BvE 2/08 vom , tillgängligt på 2bve000208en.html
4 4 föreskrivna rätten för nationella parlament att avvisa fördragsändringsinstrument i enlighet med passerelle-förfaranden (artikel 48.7 EUF och 81.3 FEUF i dess lydelse enligt Lissabonfördraget). 8 Men enligt den tyska författningsdomstolen var detta en otillräcklig reglering så till vida att det tyska parlamentets rätt till deltagande i europeiska lagstiftnings- och fördragsändringsförfaranden inte hade getts den omfattning som man ansåg krävas av den tyska grundlagen. De bestämmelser i grundlagen som avsågs var: 1. Den tyska grundlagens allmänna bestämmelse om val till Förbundsdagen (artikel 38 (1)) Förbundsdagens ledamöter ska väljas i allmänna, direkta, fria, jämlika och hemliga val. De ska vara företrädare för hela folket, inte bundna av befallningar eller instruktioner, och ansvariga endast till sitt samvete. 2. Den tyska grundlagens EU-paragraf (artikel 23 (1)) I syfte att upprätta ett enat Europa, ska Förbundsrepubliken Tyskland delta I utvecklingen av den Europeiska unionen som är förpliktad till demokratiska, sociala och federala principer, till rättsstatsprincipen, och till subsidiaritetsprincipen, och som garanterar en skyddsnivå för grundläggande rättigheter som är väsentligen jämförbar med den som följer av denna grundlag, För att uppnå detta får Federationen med Förbundsrådets samtycke överföra suverän makt genom en lag. Den Europeiska unionens upprättande, såväl som ändringar av dess fördragsgrunder och jämförbara regleringar som ändrar eller lägger till denna grundlag, eller gör sådana ändringar eller tillägg möjliga, ska vara föremål för [ett förfarande som kräver beslut med två-tredjedels majoritet i Förbundsdagen och Förbundsrådet 9 ]. Enligt Sieps uppfattning handlade författningsdomstolens betänkligheter i praktiken om ett antal situationer där EU:s fördrag med de ändringar som införs genom Lissabonfördraget gör det möjligt för varje medlemsstats regering att medverka till vissa centrala beslut utan krav på att dessa beslut godkänns av respektive medlemsstats nationella parlament. Uttryckt på ett annat sätt skulle man kunna säga att den tyska författningsdomstolen gjorde bedömningen att Lissabonfördraget, för att inte komma i konflikt med de bestämmelser i den tyska grundlagen som är avsedda att säkerställa det tyska parlamentets ställning som främsta statsorgan, behövde kompletteras av en mer omfattande nationell reglering. Detta i sin tur innebar att författningsdomstolen gav det tyska parlamentet bakläxa genom att kräva att det togs ett nytt lagstiftningsbeslut som beaktade att det tyska parlamentet, efter Lissabonfördraget, måste kunna utöva sitt ansvar för integration i ett flertal fall av dynamisk fördragsutveckling. 10 Har Riksdagen kontroll över EU:s fördragsutveckling? Av de fall som den tyska författningsdomstolen pekade på anser Sieps att tre framstår som särskilt intressanta att beakta i sammanhanget av den nu föreliggande remissen. Samtliga rör centrala former för framtida fördragsutveckling. Det första av dessa rör den så kallade flexibilitetsklausulen som redan behandlats något ovan. Även om man från svensk sida vill välja att inte komplettera bestämmelsen med omfattande nationell reglering finns all anledning för Riksdagen att göra en kvalificerad bedömning av vad den innebär och vad den kan komma att få för betydelse. 8 Tyska författningsdomstolens avgörande (ovan) stycke Hänvisning till Grundlagens artikel 79 andra och tredje stycket. 10 Tyska författningsdomstolens avgörande (ovan) stycke 411.
5 5 De resterande två fallen rör de förenklade förfaranden för fördragsändring som införs genom Lissabonfördraget. Gemensamt för dessa är att de möjliggör begränsade ändringar av EU:s fördrag i enlighet med enklare och förmodat snabbare förfaranden än vad som krävs för en fullskalig fördragsrevision (EU-fördragets artikel ). Gemensamt för dessa förfaranden är också att de inte kan användas för att utvidga EU:s kompetens: vad EU får göra; utan endast för att ändra EU:s kapacitet: hur EU gör detta (se Sieps remissvar En reformerad grundlag SOU 2008:125 och Lissabonfördraget Ds 2007:48 samt Sieps rapport 2008:11 Lissabonfördraget, t ex s 88-89). I Riksdagsstyrelsens framställning omfattas endast det andra av två sådana förfaranden (EU-fördragets artikel 48.7) och av någon svårförståelig anledning har det första av dem förbisetts (EU-fördragets artikel 48.6). Vad gäller det andra förenklade förfarandet finner Sieps inget annat än att det förslag som Riksdagsstyrelsen lagt fram verkar väl avvägt. Enligt vår mening är det principiellt betydelsefullt att det nationella parlamentets rätt till deltagande i de fall detta förfarande aktualiseras och formen för detta vilar på en i förhållande till EU:s fördrag självständig grund i nationell rätt. Det är också viktigt att det sätt på vilket det nationella parlamentets rätt till deltagande i dessa fall regleras inte lämnar utrymme för passivitet utan formuleras som en skyldighet att godkänna eller avslå förslaget i fråga. Denna slutsats stärks av att förfarandet eventuellt skulle kunna åberopas för förändringar i beslutsordningen inom delar av EU:s samarbete i utrikes och säkerhetspolitiska frågor. Något som för svensk del ännu inte torde vara möjligt då detta område ännu inte varit föremål för någon formell svensk överlåtelse av beslutanderätt (kompetens). Vad gäller det första förenklade förfarandet, som alltså inte omfattas av något förslag eller någon diskussion i Riksdagsstyrelsens framställning, finner Sieps att ett behov kvarstår att utreda vad förfarandet innebär, på vilket sätt det berör frågan om tillämpningen av Lissabonfördraget i Riksdagen och hur det bäst regleras i svensk rätt. Som Sieps tidigare konstaterat är användningsområdet för detta förfarande något oklart men det är utan tvekan avsett att kunna användas för att genomföra begränsade ändringar eller justeringar av institutionell karaktär. Tänkbara exempel är inskränkningar i den nuvarande skyldigheten att inhämta yttranden från EU:s ekonomiska och sociala kommitté och utvidgning av kommissionens uppgifter inom befintliga samarbetsområden. Det viktigaste att notera här är att förfarandet kräver ett enhälligt beslut av Europeiska rådet som sedan ska godkännas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Med vad innebär detta för Sveriges del? Då förfarandet inte får användas för att utöka EU:s befogenhet omfattas denna typ av fördragsändringar inte av specialregeln i RF 10:5 utan av de allmänna reglerna för ingående av internationella överenskommelser i RF 10:1 och 10:2. Det är enligt RF 10:1 regeringen som ingår överenskommelser med andra stater eller mellanfolkliga organisationer. Det är bara om överenskommelser gäller ett ämne i vilket Riksdagen ska besluta eller om de är av större vikt som regeringen enligt RF 10:2 inte får ingå överenskommelser utan att riksdagen godkänt dem. Det förenklade förfarandet för fördragsändringar som nu införs tydliggör den svenska grundlagens begränsningar: om ändringar av EU:s fördrag enbart rör områden där Riksdagen redan har överlåtit kompetens till EU är det inte osannolikt att regeringen ensam kan binda Sverige vid dessa ändringar eller åtminstone att Riksdagens godkännande endast kräver enkel majoritet. Detta även om ändringarna innebär förändringar av EU:s beslutsordning och det sätt på vilket EU utövar
6 6 sin kompetens 11. Som jämförelse kan noteras att motsvarande situation, enligt den nya tyska lag som följt på författningsdomstolens avgörande, kräver att detta förenklade förfarande precis som det ordinarie förfarande som används vid kompetensöverlåtelser förutsätter godkännande av tyska parlamentet med två-tredjedels majoritet. Riksdagens subsidiaritetskontroll Enligt Lissabonfördraget ges de nationella parlamenten möjlighet att kontrollera tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Det ska inledningsvis understrykas att subsidiaritetskontrollen medför ett ansvar för att beslut fattas eller inte fattas på en viss nivå inom Europeiska unionen. Subsidiaritetskontrollen syftar till att kontrollera utövandet av genom fördraget tilldelade befogenheter. Det ska även noteras att det som föreslås enligt Lissabonfördraget utgör en politisk snarare än en juridisk kontroll av en konstitutionell princip. Möjligheten till politisk förhandskontroll via nationella parlament kompletterar den sedan tidigare gällande juridiska efterhandskontrollen av subsidiaritetsprincipen som utövas av EU:s domstol. Sieps vill i samband med den föreslagna nationella organisationen för subsidiaritetskontroll kommentera tre aspekter som vi anser bör bli föremål för ytterligare överväganden. Den föreslagna processen där subsidiaritetskontrollen decentraliseras till fackutskotten vilar på, i vårt tycke, felaktiga premisser. För det första, riksdagens subsidiaritetskontroll är att betrakta som en avvägning av stor konstitutionell betydelse och verkan och bör därför bli så enhetlig och konsekvent som möjligt. Fackutskotten är att betrakta som expertorgan inom riksdagens organisation med avseende på det politiska innehållet i förslag inom utskottets verksamhetsområde och bör därför tveklöst ha en stark och avgörande ställning i de politikskapande processerna som rör det materiella innehållet i såväl nationell som europeisk lagstiftning. Subsidiaritetskontrollen är emellertid inte avsedd att röra de materiella avvägningarna i ett förslag utan vilken nivå i det politiska systemet som är bäst skickat att fatta beslut om en viss fråga. Det förtjänar att ytterligare övervägas om inte en sådan kontroll bör centraliseras till ett utskott eller liknande organ som besitter eller tillåts utveckla kompetens för den typen av konstitutionella bedömningar som subsidiaritetsprincipen innebär. Det måste härvid beaktas att innan en subsidiaritetsprövning överhuvudtaget inleds ska en legalitetsprövning genomföras, vilket förutsätter ingående kunskap om EU:s konstitutionella system. Detta är en kunskap som alla enskilda utskott inte torde besitta i dagsläget. Det utskott som får till uppgift att pröva subsidiaritetsprincipen borde således vara horisontellt till sin karaktär och kontrollera samtliga utkast till lagstiftningsakter oavsett politikområde. Förutom att en sådan organisering skulle tillåta en hög grad av specialisering skulle det även säkerställa en konsekvent och sammanhållen prövning (se punkt 2 nedan). Om konstitutionsutskottet, EU-nämnden eller ett separat subsidiaritetsutskott skulle vara bäst lämpat att utföra kontrollen har Sieps inga synpunkter på. 11 Även om slutsatsen blir särskilt tydlig som en tänkbar följd av det nya förfarandet för förenklade fördragsändringar är den inte begränsad till de fall när förfarandet används. Istället följer slutsatsen av det faktum att RF 10:5 endast aktiveras i mycket speciella situationer; när besluts ska tas om överlåtelse av ytterligare kompetens till EU, och att överenskommelser som handlar om förändringar av kapacitet faller utanför.
7 7 Kopplat till förslaget att låta ett utskott eller jämställt organ genomföra Riksdagens initiala subsidiaritetskontroll är vikten av att kontrollen sker på samma sätt oavsett vilket område ett utkast till lagstiftningsakt berör. Ett likformigt utövande av subsidiaritetskontrollen är av vikt eftersom det rör tillämpningen av en konstitutionell princip som inte kan tillåtas variera beroende av vilket organ som gör bedömningen. Sieps anser därför att Riksdagen bör utarbeta en explicit checklista för att pröva varje utkast till lagstiftningsakts förenlighet med subsidiaritetsprincipen, en process som ska inledas med en legalitetsprövning. Syftet med en sådan lista skulle vara att säkerställa horisontell och temporal likformighet i riksdagens subsidiaritetsprövning samt att skapa förutsägbarhet i vad subsidiaritetskontrollen innebär i praktiken. COSAC kan i detta sammanhang spela en potentiellt viktig roll genom att verka för en normerande checklista på europeisk nivå. Som diskuterades ovan är det inte oproblematiskt om EU:s konstitutionella system utvecklas till ett system med stora asymmetrier, det vill till exempel säga att vissa nationella konstitutionella ordningar förser sina nationella parlament med vetorätt i vissa frågor medan andra nationella parlament saknar motsvarande makt. När det gäller subsidiaritetskontrollen är det dock en gemensam konstitutionell princip som ska kontrolleras av 27 nationella parlamentariska system och det framstår som önskvärt att säkerställa en likartad tolkning av vad subsidiaritetskontrollen innebär, vilket för övrigt ytterst avgörs av EU:s domstol. Det finns därför skäl att inom COSAC verka för att säkerställa att tolkningen och tillämpningen är likartad mellan medlemsländerna. Även om man härigenom uppnår en likartad tillämpning av subsidiaritetsprövningen mellan EU:s medlemsländer är det naturligtvis oundvikligt att utfallet av prövningen kommer att variera, med hänsyn skillnader i synsätt i medlemsländerna, men detta är också en av de idéer som bär upp subsidiaritetsprincipen. I detta ärende har Anna Stellinger beslutat. Carl Fredrik Bergström har varit föredragande. I handläggningen har även Fredrik Langdal och Jörgen Hettne deltagit. Anna Stellinger Direktör
Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU
Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys O k t o b e r n u m m e r 1 3-2 0 0 8 Carl Fredrik Bergström* Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Sammanfattning
Läs merRP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
Läs merRiksdagens EU-arbete
Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och
Läs merStockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET
R-2008/0103 Stockholm den 25 mars 2008 Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 23 januari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 21.11.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0089/2011) Ärende: Motiverat yttrande från nationalrådet i Republiken Slovakien över förslaget till Europaparlamentets
Läs merYttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1)
REMISSVAR DNR: 5.1.1-2017- 0970 ERT DATUM: 2017-06- 08 ER REFERENS: 673-2016/17 Riksdagsförvaltningen Juridiska enheten 100 12 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 9.12.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (33/2010) Angående: Motiverat yttrande från sejmen i Republiken Polen om förslaget till Europaparlamentets
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Fördraget om upprättande av
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merRP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 8 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0177 (NLE) 11634/17 FÖRSLAG från: inkom den: 27 juli 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: ACP 90 WTO 177 RELEX
Läs merMotiverat yttrande från Sveriges riksdag
BILAGA 2 Motiverat yttrande från Sveriges riksdag Riksdagen anser att den föreslagna rättsliga grunden, artikel 33 i FEUF, inte är korrekt och att kommissionen inte har visat att en reglering av gemensamma
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merEU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2017 COM(2017) 640 final 2017/0282 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EESkommittén avseende
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-12-15 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv
Läs mer1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till
Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-13 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material
Läs mer1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande
Läs merPUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)
Läs merEU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
Läs mer10729/16 ADD 1 tf/son/ub 1 DGB 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0267 (COD) 10729/16 ADD 1 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: PHARM 44 SAN 285 MI 479 COMPET 403 CODEC
Läs merFör delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
Läs merSubsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel
Konstitutionsutskottets yttrande Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel Till socialutskottet
Läs merLagen om elektromagnetisk kompatibilitet och det nya EMC-direktivet
Försvarsutskottets betänkande 2006/07:FöU8 Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet och det nya EMC-direktivet Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2006/07:67 Lagen om elektromagnetisk
Läs merRemiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
Yttrande Diarienr 1 (6) 2017-07-05 702-2017 Ert diarienr Fi2017/01289/DF Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Datainspektionen
Läs merBeskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 20.10.2014 2013/0418(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning
Läs merAllmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Ds 2009:60)
YTTRANDE Dnr 155/2009 Stockholm den 4 januari 2010 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2009/7196 Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Ds 2009:60) Svenska institutet för europapolitiska studier
Läs merYttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2019-06-07 Dnr R 17-2019 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande över promemorian Förslag till en nationell
Läs merÖversyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.)
Konstitutionsutskottets betänkande Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) Sammanfattning I betänkandet anmäls för slutligt beslut vilande förslag till lag om ändring
Läs merRAPPORT Ordföranden i diskussionscirkeln om domstolen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 16 april 2003 (23.4) (OR. fr) CONV 689/1/03 REV 1 CERCLE I 16 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden i diskussionscirkeln om domstolen Konventsledamöterna
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0103/2013) Ärende: Motiverat yttrande från Cyperns parlament om förslaget till rådets förordning om inrättande
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 26.4.2012 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0047/2012) Ärende: Motiverat yttrande från det tyska förbundsrådet över förslaget till Europaparlamentets
Läs merEU-förslag om europeisk statistik om personer och hushåll
Finansutskottets utlåtande 2016/17:FiU18 EU-förslag om europeisk statistik om personer och hushåll Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om kommissionens förslag
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 98 final 2019/0048 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Indiska oceanens tonfiskkommission
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.6.2013 COM(2013) 484 final 2013/0226 (COD) C7-0205/13 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 1365/2006 om statistik
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska
Läs merKommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017
Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-03-30 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde Enligt
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-06-19 Närvarande: F.d. justitierådet Severin Blomstrand samt justitieråden Kerstin Calissendorff och Thomas Bull Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap
Läs mer6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 8.12.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0031/2010) Angående: Motiverat yttrande från Republiken Litauens parlament (Seimas) om förslaget till Europaparlamentets
Läs merStockholm den 17 september 2015
R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0050/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 30 april 2019 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 april 2019 (OR. en) 8709/19 NOT från: till: Föreg. dok. nr: 7763/19 Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté/rådet SPORT 47 DOPAGE 12
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
Läs merYttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14)
REMISSYTTRANDE 1 (5) Mark- och miljööverdomstolen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) Regeringskansliets diarienummer S2014/2509/PBB
Läs mer(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 13 februari
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Läs merTillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen
Konstitutionsutskottets betänkande 2009/10:KU2 Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen Sammanfattning I detta betänkande behandlas riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Läs merYttrande över betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68)
R2B YTTRANDE 1 (7) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) Regeringskansliets
Läs merDatainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 5.9.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från Maltas parlamentet om förslaget
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen
Läs merEUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 14 juni 2016 (OR. en) 2015/0906 (COD) PE-CONS 22/16 JUR 214 INST 212 COUR 28 CODEC 644 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 19.10.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0021/2010) Angående: Motiverat yttrande från den tyska förbundsdagen om förslaget till Europaparlamentets
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 13.11.2015 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från det ungerska parlamentet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om arbetsmarknadsstatistik Finansdepartementet 2013-04-26 Dokumentbeteckning KOM (2013) 155 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
Läs merEUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003
Läs merRAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport
Läs merRevisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan
Revisionsrapport Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Datum Dnr 2007-04-11 32-2006-0638 Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Riksrevisionen har som ett led i den årliga
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2014 COM(2014) 382 final 2014/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 604/2013 när det gäller att avgöra
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 17 01 2 D 10 17 01 3 Helsingfors/Mariehamn 8.2.2017 Nr 11/17 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.1.2017, nris 11 och 14/2017. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande
Läs merREMISSYTTRANDE. Datum Ert datum
REMISSYTTRANDE Datum 2018-03-12 Ert datum 2018-01-24 Dnr FST 2018/4-4 och FST 2018/4-5 Ert diarienr UD2018/00831/HI Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2013 COM(2013) 555 final 2013/0269 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 14 oktober 2019 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 oktober 2019 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2019/0220 (NLE) 13089/19 FÖRSLAG från: inkom den: 14 oktober 2019 till: Komm. dok. nr: Ärende: COASI 140 ECOFIN
Läs merLagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents framställning nr 19/
Ålands lagting BETÄNKANDE nr 39/2009-2010 Datum Lagutskottet 2010-10-28 Till Ålands lagting Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents
Läs merVilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.8.2016 COM(2016) 508 final 2016/0248 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas av unionen när det gäller ändringarna av bilagorna
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk
Läs mer