Budget 2017 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Cecilia Strömberg, Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2016/FF Budget 2017 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna förslaget till drifts- och investeringsbudget för Fritids- och folkhälsonämnden 2017 och översända denna till Kommunstyrelsen. Fritids- och folkhälsonämnden beslutar också att godkänna förslaget till taxor och avgifter för Fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås Stad 2017 och översända denna till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämndens totala nämndbidrag för 2017 uppgår till tkr, fördelat på fritidsramen tkr och bidragsramen tkr. Under 2017 sätter vi återigen Borås på kartan då det arrangeras SM-veckan för andra gången. Samtidigt genomförs de organisatoriska förändringar som påbörjats under 2016, nya som gamla uppdrag genomförs och en mängd ambitionshöjande insatser initieras. Detta medför till viss del ökade kostnader. Många kostnadsökningar klaras av inom befintlig budgetram genom diverse kostnadseffektiviseringar och mindre intäktsökningar, för andra behövs en utökad budgetram. För att få en budget i balans äskar därför Fritids- och folkhälsonämnden en utökad budget för fritidsramen motsvarande tkr och en ramreglering från Kulturförvaltningen till Fritids- och folkhälsoförvaltningen på tkr för överflytten av kulturföreningen Tåget. För 2017 äskas investeringsanslag för totalt tkr.

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) Cecilia Strömberg, Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2016/FF Bakgrund Fritids- och folkhälsonämndens totala nämndbidrag för 2017 uppgår till tkr, fördelat på fritidsramen tkr och bidragsramen tkr kommer till stor del att präglas av Borås Stads nya organisation. Fritids- och folkhälsonämnden får ansvar för bland annat all fritidsgårdsverksamhet, de olika mötesplatserna inklusive Träffpunkt Simonsland, badresor till Sjömarken, barnkolloniverksamhet samt samarbetsansvaret för lokal utveckling och demokratifrågor. Nuvarande tillstånds- och tillsynsansvar för serveringstillstånd och hantering av tobaksvaror överförs till Miljö- och konsumentnämnden. Under senhösten 2016 kommer en process att starta för samtliga fritidsgårdar, såväl de kommunala som de föreningsdrivna. Denna process bygger på att skapa en gemensam plattform/synsätt utifrån ett folkhälso- och jämställdhetsperspektiv. Samtidigt kommer möjligheterna till att ha fritidsgårdar med olika profiler och innehåll diskuteras. Detta för att kunna vara så attraktiv för så stora delar av målgruppen som möjligt. Samma arbete kommer att påbörjas på Mötesplatserna. Begrepp, uppdrag och kännetecken ska definieras. Som en del i Borås Stads nya organisation kommer Kulturförvaltningen och Fritidsoch folkhälsoförvaltningen under 2017, som ett prövoår, samverka kring administrativa uppgifter (klustra). Utgångspunkten är att skapa de bästa förutsättningarna för att uppnå den politiska målbilden inom de förvaltningar som har beröringspunkter inom sina verksamhetsområden. Förhoppningen är att gemensamma resurser ska användas effektivt och att sårbarheten ska minska. Ansvaret för de administrativa uppgifterna kommer att delas in i två block. Ett HR-block med ledning utifrån Kulturförvaltningen samt ett Ekonomi-block med ledning utifrån Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Under 2016 planerades en renovering av Stadsparksbadet. Av olika anledningar har projektet fördröjts vilket innebär att byggstarten kan tidigast bli under första delen av De budgetmässiga konsekvenserna av detta får beaktas när beslut fattats om renoveringsstart. Arbetsmiljön för personalen i simhallarna ska ses över. Tillsammans med fyra andra städer (Malmö, Umeå, Uppsala och Örebro) har Borås Stad tagit initiativ till ett gemensamt arbete för att höja kvaliteten på arbetsmiljön och göra arbetet än mer attraktivt.

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) Cecilia Strömberg, Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2016/FF Det socialt riktade föreningsstödet kommer att fortsätta under Stödet möjliggör utökade insatser där det som bäst behövs. Uppdraget med ett "jämställt föreningsliv" fortsätter, vilket innebär en satsning på kvinnliga ledare och funktionärer samt en satsning på flickor och kvinnor som är inom elitidrotten i sina respektive idrotter. Under de senaste åren har Borås klarat av att arrangera stora prestigefyllda idrottsevenemang. Under 2017 återkommer SM-veckan till Borås. Många städer och kommuner konkurrerar om att få arrangera stora idrottsevenemang. Att Borås kan vara med och konkurrera, ytterligare en gång, vittnar om ett välvilligt och professionellt föreningsliv och ett väl utvecklat samarbete med Borås Stads berörda förvaltningar och bolag. Samtidigt ställer detta krav på anpassade och moderna arenor och en organisation i staden som kan lösa de krav som arrangemanget medför. Uppdraget om en ny evenemangsarena fortskrider, då både Borås Basket och IF Elfsborg har presenterat idéer på hur en framtida Arena kan se ut och placeras. Arbetet kommer att beredas under hösten 2016 inför ett slutligt besked i Kommunfullmäktige. Ett nytt avtal om folkhälsoinsatser tecknas mellan Borås Stad och Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) för perioden Avtalet bygger på att parterna avsätter 14 kronor per år och invånare för lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Samtidigt tecknas ett avtal om tjänster, där HSN delfinansierar tre tjänster med tkr. Från 2017 kommer tjänsterna att överföras från stadsdelarna till Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Nuvarande arbete mot geografiskt prioriterade områden kommer att fortsätta. Under 2017 kommer arbetet med Överenskommelsen att intensifieras har varit ett förberedande år med en gedigen process mellan Borås Stad och de idéburna organisationerna. Överenskommelsen syftar till att ta vara på alla goda krafter som finns inom de idéburna organisationerna för att utveckla den gemensamma välfärden i kommunen. För att möta upp de förväntningar som finns från civilsamhället krävs ett gediget engagemang från samtliga facknämnder. I samband med tecknandet av en Överenskommelse så bör Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige besluta om den fortsatta organiseringen i kommunen. För Fritids- och folkhälsonämnden är det mest naturliga att arbetet med Överenskommelsen styrs till förvaltningens föreningsenhet med ett utökat uppdrag.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Cecilia Strömberg, Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2016/FF Konsekvenser Under 2017 händer en hel del. De organisatoriska förändringar som påbörjats under 2016 genomförs, nya som gamla uppdrag genomförs och en mängd ambitionshöjande insatser initieras. Detta medför till viss del ökade kostnader. Många kostnadsökningar klaras av inom befintlig budgetram genom diverse kostnadseffektiviseringar och mindre intäktsökningar, för andra behövs en utökad budgetram. Nedan specificeras de behov som finns. Fritidsramen Kulturföreningen Tåget tkr (överföring Kulturförvaltningen till Fritidsoch folkhälsoförvaltningen). Klustersamverkan fullt ut 600 tkr SM-veckan tkr Träffpunkt Simonsland tkr Totalt; tkr (avser de 3 sista punktern) I bifogad rapport finns Fritids- och folkhälsonämndens förslag till investeringsbudget för För 2017 äskas investeringsanslag för totalt tkr. Utveckling av spår och leder tkr Utveckling av badplatser (utebad) 520 tkr Utveckling av Evenemangstaden Borås (inkl. SM-veckan) tkr Utveckling av konstgräsplaner tkr Utveckling av Näridrottsplatser (aktivitetsplatser) tkr Utveckling av idrottsanläggningar inne och ute (diverse inventarier) tkr Ny fullstor konstfrusen isbana tkr Utveckling av Lundby Park 500 tkr Utveckling av Björbobacken vid Rya Åsar 500 tkr Bilagor Budget facknämnder 2017 inkl. taxor och avgifter Fritids- och folkhälsonämnden.

5 Budget 2017 Fritids- och folkhälsonämnden

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Kommunfullmäktiges indikatorer och nämndens indikatorer och uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Ekonomi och egen organisation Nämndens verksamhet Fritidsramen Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Bidragsramen Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Verksamhetsmått Fritidsgårdsverksamhet Badenheten Föreningsenheten Anläggningsenheten Brygghusenheten Investeringar Bilagor Bilaga 1: Taxor och avgifter 2017 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

7 1 Inledning 2017 kommer till stor del att präglas av Borås Stads nya organisation. Fritids- och folkhälsonämnden får ansvar för bland annat all fritidsgårdsverksamhet, de olika mötesplatserna inklusive Träffpunkt Simonsland, badresor till Sjömarken, barnkolloniverksamhet samt samarbetsansvaret för lokal utveckling och demokratifrågor. En stor del av det förebyggande folkhälsoarbetet bland barn och unga samt trygghets- och brottsförebyggande arbete har sin utgångspunkt från förvaltningen, då resurserna från de nuvarande stadsdelarna tillförs nämnden. Nuvarande tillstånds- och tillsynsansvar för serveringstillstånd och hantering av tobaksvaror överförs till Miljö- och konsumentnämnden. Redan under hösten 2016 kommer en hel del förberedelsearbete att starta för att övergången ska bli så smidig som möjlig inför det nya året. Den tilldelade ramen för 2017 är tkr, ett tillskott på ca tkr beroende på organisationsförändringen. Personalmässigt fördubblas förvaltningen till att omfatta 165 årsarbetare. Sommaren 2017 är Borås Stad värd för ytterligare en SM-vecka och ett ekonomiskt tillskott av engångskaraktär är nödvändigt för att klara uppdraget. Under 2017 kommer arbetet med Överenskommelsen att intensifieras har varit ett förberedande år med en gedigen process mellan Borås Stad och de idéburna organisationerna. Överenskommelsen syftar till att ta vara på alla goda krafter som finns inom de idéburna organisationerna för att utveckla den gemensamma välfärden i kommunen. Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbetar vidare med de mål och uppdrag som Kommunfullmäktige och nämnden har delat ut under Fokus i drifts- och investeringsbudgeten är på tillgänglighet i alla dess former och på ett målmedvetet jämställdhetsarbete. Under 2016 planerade vi att renovera Stadsparksbadet. Av olika anledningar har projektet fördröjts vilket innebär att byggstarten kan tidigast bli under första delen av Arbetet med att utveckla idrotten för människor med funktionsvariationer fortsätter. Arvsfonden har beviljat stöd i tre år ( ). Det socialt riktade föreningsstödet kommer att fortsätta under 2017, så att föreningar kan göra utökade insatser där det som bäst behövs. Uppdraget med ett "jämställt föreningsliv", vilket innebär en satsning på kvinnliga ledare och funktionärer samt en satsning på flickor och kvinnor som är inom elitidrotten i sina respektive idrotter, planeras under 2016 och kommer att intensifieras under I Knalleland och runt Borås Arenaområdet pågår det i praktiken ett utvecklingsarbete på samtliga arenor för att stärka förutsättningarna för idrott. Isyta är en bristvara i Borås och nämnden kommer att prioritera en satsning på en konstfrusen yta. Uppdraget om en ny evenemangsarena fortskrider, då både Borås Basket och IF Elfsborg har presenterat ideer på hur en framtida Arena kan se ut och placeras. Arbetet kommer att beredas under hösten 2016 inför ett slutligt besked i Kommunfullmäktige. Konstgräsutbyggnaden föreslås i praktiken avslutas med en plan vid Ryda sportfält, därefter sker ett succesivt utbyte av de befintliga planerna i en ordning som bygger på nyttjandegraden. Under våren 2016 har nämnden fattat beslut om en långsiktig plan kring utvecklingen av spår och leder i kommunen. Ett nytt avtal om folkhälsoinsatser tecknas mellan Borås Stad och Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden Avtalet bygger på att parterna avsätter 14 kronor per år och invånare för lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Samtidigt tecknas ett avtal om tjänster, där HSN delfinansierar tre tjänster med tkr. Från 2017 kommer tjänsterna att överföras från stadsdelarna till Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Arbetet mot geografiskt prioriterade områden kommer att fortsättas. Brygghuset har ambitionen att vara den självklara mötesplatsen, där ungas drömmar och idéer tas på allvar och kan förverkligas. En ny varumärkesstrategi ska tydliggöra fokus både avseende målgruppen och innehållet i verksamheten. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

8 2 Omvärldsanalys Kommunfullmäktige kommer under senhösten att teckna en Överenskommelse med de idéburna organisationerna (civilsamhället) i Borås. Fritids- och folkhälsonämnden har hittills haft ett samordningsansvar för processen fram till dess att en överenskommelse tecknas. Arbetet med Överenskommelsen kommer att beröra hela Borås Stads organisation och inte "bara" Fritids- och folkhälsonämnden. För att möta upp de förväntningar som finns från civilsamhället krävs ett gediget engagemang från samtliga facknämnder. I samband med tecknandet av en Överenskommelse så bör Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige besluta om den fortsatta organiseringen i kommunen. Under senhösten 2016 kommer en process att starta för samtliga fritidsgårdar, såväl de kommunala som de föreningsdrivna, som bygger på att skapa en gemensam plattform/synsätt utifrån ett folkhälsooch jämställdhetsperspektiv. Samtidigt kan och ska fritidsgårdar ha olika profiler och innehåll för att kunna vara så attraktiv för så stora delar av målgruppen som möjligt. Detsamma gäller med Mötesplatserna. Här behöver vi tydliggöra och definiera vad en Mötesplats har för uppdrag och vad som ska känneteckna en Mötesplats. Det finns redan idag många klubbhus som fungerar som mötesplatser för föreningens medlemmar, samtidigt skulle de kunna öppnas upp på andra tider och för andra grupper om vi kan skapa en gemensam tanke och om intresse finns från berörda föreningar. Att bryta isoleringen för utsatta grupper och att arbeta vidare med ett målmedvetet jämställdhets- och tillgänglighetsarbete är fortsatt en prioriterad uppgift för nämnden och förvaltningen. En fortsatt kompetensutveckling kommer att ske för vår personal och våra samarbetspartners. Arbetsmiljön för vår personal i simhallarna bör ses över i grunden. Tillsammans med fyra andra städer (Malmö, Umeå, Uppsala och Örebro) har Borås Stad tagit initiativ till ett gemensamt arbete för att kvalitetshöja arbetsmiljön och göra arbetet än mer attraktivt. Att arbeta i simhall är ett tufft arbete, hög luftfuktighet, hög bullernivå och på oregelbundna tider ger sammantaget olika besvär. På de senaste 30 åren har endast två personer klarat att fullfölja sin anställning till pensionsavgång. Alla andra har slutat tidigare av olika skäl. Vi vill också medvetet arbeta för att vara en än mer attraktiv arbetsgivare så att vi kan erbjuda en möjlig karriärutveckling och inte vara ett genomgångsarbete med hög personalomsättning. Borås - Eventstaden som klarar av stora arrangemang. Att Borås kan vara med och arrangera så stora tävlingar vi gjort under de tre senaste åren vittnar om en oerhörd kraft i det ideella föreningslivet och en bra support från stadens förvaltningar och bolag samt näringsliv. De turistekonomiska effekterna är betydande för staden. Att arrangera stora tävlingar har blivit något av hårdvaluta bland Sveriges större städer och kommuner. Det är många städer som konkurrerar om de stora arrangemang som finns. Bevekelsegrunden är, förutom de ekonomiska pluseffekterna ett arrangemang ger, de mjuka värdena. Här handlar det oftast om att profilera staden, skapa stolthet, leverera ett värdskap, öka besöksnäringen och vara en attraktiv boendeort. Allt detta har Borås visat att staden står för. Samtidigt ställer detta krav på anpassade och moderna arenor och en organisation i staden som kan lösa de krav som arrangemanget medför. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan berörda föreningar, Borås TME och Fritids- och folkhälsoförvaltningen skapas ett flexibelt och dynamiskt nätverk som klarar uppdragen. Riksdagens övergripande mål för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oberoende av bland annat ålder och kön. Detta omsätts genom, bland annat, välfärdsbokslutet - där framkommer att hälsan i Borås ser olika ut beroende på var du bor, vilken utbildningsnivå du har samt om du är pojke eller flicka. Att skapa samhälleliga förutsättningar handlar bland annat om att man i den långsiktiga samhällsplaneringen, oavsett om det gäller utveckling av arenor, bad- och simhallar, spår och leder, gång- och cykelleder eller aktivitetsplatser, möjliggör för alla befolkningsgrupper att kunna använda dem. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

9 I det nya avtalet, från 2017, med Hälso- och sjukvårdsnämnden kan vi målmedvetet arbeta vidare med de förebyggande insatserna inom folkhälsoområdet. Borås Stads ansvar är att se till att tillgången till attraktiva grönområden är fortsatt god, vilket särskilt gynnar grupperna barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med utländsk bakgrund och socioekonomiskt svaga grupper. Forskning visar att vistelse i naturen har positiv betydelse för såväl den fysiska som psykiska hälsan. Under 2016 har nämnden fattat beslut om en långsiktig utveckling av våra spår och leder. I samband med den långsiktiga utvecklingsplanen bör Borås Stad fatta beslut om en friluftsplan för staden, som föregås av ett arbete där Tekniska nämnden och Fritids- och folkhälsonämnden samverkar om uppdraget. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

10 3 Kommunfullmäktiges indikatorer och nämndens indikatorer och uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2015 Målvärde 2016 Utfall T Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal genomförda medborgardialoger Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Presidiet alternativt nämnden kommer att bjuda in till dialogmöte. Dialogerna kommer att behandla aktuella frågor inom nämndens ansvarsområde Nämnd Uppdrag Evenemangsstrategi - Förvaltningen får i samverkan med Borås Borås TME i uppdrag att färdigställa en evenemangsstrategi som visar på vad staden ska prioritera de kommande åren och hur arbetet med att vara en attraktiv evenemangsstad kan förankras inom hela Borås stad. Strategin ska också ta höjd för årligen återkommande stora arrangemang och mästerskap. Inom ramen för Jämlik Hälsa ska vi utveckla och intensifiera verksamheten för människor med funktionsnedsättning. I samverkan med andra aktörer, exempelvis föreningar, SISU idrottsutbildarna samt Sociala omsorgsförvaltningen, ska målgruppens förutsättningar att bedriva en aktiv fritid förbättras. Här behövs en kraftsamling från Borås Stad att synliggöra de behov som finns och anpassa fritidsaktiviteterna efter målgruppens förutsättningar. Så genomför nämnden uppdraget Tillsammans med Borås Borås TME och övriga samverkanspartners. Förvaltningens samtliga enheter ska medverka till att skapa en meningsfull sysselsättning för så många som möjligt. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

11 Uppdrag Hallutredning- Den tidigare hallutredningen från 2012, ska revideras och uppdateras till att gälla för åren Utredningen ska inte bara visa på de behov som finns under perioden utan också beskriva en prioritering av de olika behoven. Konstgräsutveckling - Investeringar i nya konstgräsplaner avslutas under 2016 och Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en utbytesplan för de befintliga planerna under de kommande sju åren, Aktivitetsplatser - Utredningen från 2012 ska utvärderas och slutföras. Samtidigt ska en ny plan för aktivitetsplatser tas fram och anpassas till Fritids- och folkhälsoförvaltningens kommande uppdrag kring mötesplatser och lokalt inflytande. Så genomför nämnden uppdraget Förvaltningen sammanställer och redovisar ett nuläge utifrån den tidigare Hallrapporten. En arbetsgrupp, med olika kompetenser inom förvaltningen, bildas och inventerar de behov om framtida hallar som kommit Fritids- och folkhälsonämnden till del. Utredningen kommer preliminärt att redovisas för nämnden i juni månad. genom att inventera och kvalitetssäkra nuvarande konstgräsplaner, så kan en utbytesplan upprättas. En fullstor fotbollsplan har i regel en utbytestakt på ca 7 år. Statusen på det nuvarande uppdraget ska redovisas under våren Med tanke på nämndens nya ansvarsområde från 2017, med operativt ansvar för mötesplatser och lokalt inflytande, ska en ny process redovisas för att utveckla de framtida aktivitetsplatserna. 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Verksamhetens indikatorer Utfall 2015 Målvärde 2016 Utfall T Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Simkunnighet 85,6% 90% 90% 90% 92% Utveckling av idrottsskolan 24% 30% 35% 40% 60% Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män Simkunnighet Så når nämnden målet för indikatorn 15% 12% 12% 11% 10% 19% 18% 17% 15% 10% Eleverna ska kunna simma 25 meter innan de går ur tredje klass. Vår målsättning är att 90 % av eleverna ska klara detta på de två terminer som Borås Stad har som obligatorisk simundervisning. De resterande 10 % av eleverna hoppas vi ska lyckas nå målsättning genom att delta i de extra lektioner som erbjuds. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

12 Utveckling av idrottsskolan Så når nämnden målet för indikatorn Idrottskolan är en aktivitet för barn i åk 1-3. I åk 1 får barnen lära sig motorik, koordination och leka till olika övningar. I åk 2-3 prövar de 14 olika idrotter. Målet är också att Idrottsskolan ska vara tillgänglig och utbredd i hela kommunen. Idrottskolan ska finnas på "socialt" utsatta områden, enligt definitionen i vårt Välfärdsbokslut. Dessutom är ambitionen att Idrottsskolan ska vara representerad på landsbygden. Ett utökat uppdrag för Idrottsskolan är att nå nya målgrupper, dels äldre tonåringar och dels människor med funktionsvariationer. Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand begränsade möjligheter att nå målet. Ur ett förebyggande perspektiv har dock förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse krävs ett nära samarbete med olika förvaltningar och organisationer. Förvaltningen avser därför att prioritera: -att implementera det drogpolitiska programmet med tillhörande handlingsplan -utbildning och information till professionella som arbetar med och möter unga -information till föräldrar. -synliggöra och redovisa fakta och statistik. -stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand begränsade möjligheter att nå målet. Ur ett förebyggande perspektiv har dock förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse krävs ett nära samarbete med olika förvaltningar och organisationer. Förvaltningen avser därför att prioritera: -att implementera det drogpolitiska programmet med tillhörande handlingsplan -utbildning och information till professionella som arbetar med och möter unga -information till föräldrar. -synliggöra och redovisa fakta och statistik. -stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

13 3.2.1 Nämnd Uppdrag Jämställt föreningsliv - Förvaltningen får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder med fokus på flickor/kvinnors idrottande. Utredningen ska omfatta tre områden; flera kvinnliga ledare, en ökad representation av flickor/kvinnor i styrelser samt en satsning på flickor/kvinnor som bedriver elitidrott i de individuella idrotterna. Så genomför nämnden uppdraget Tillsammans med SISU Idrottsutbildarna och föreningslivet i Borås kommer förvaltningen att initiera ett långsiktigt arbete för att förändra vissa strukturer i föreningslivet. 3.3 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2015 Målvärde 2016 Utfall T Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 6,9 5 6,6 6, ,3 3 5, , Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn För att minska vår sjukfrånvaro har vi startat ett långsiktigt och målmedvetet hälsoarbete tillsammans med Previa. I satsningen ingår också att arbeta med tidiga och riktade insatser för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar för vår personal. Vi är den första förvaltningen inom Borås Stad som gör den här hälsosatsningen för hela personalgruppen. Arbetet inleddes med en utbildning för chefer i februari 2015, där vi diskuterade allt från förhållningssätt och hälsofrämjande ledarskap till hälsoekonomi, synsätt och strategier. Arbetet fortsatte med en redovisning av våra styrande dokument, mål och visioner, för att avslutas med en djupanalys av hur vårt hälso- och arbetsmiljöarbete fungerar på förvaltningen. All personal har fyllt i en enkät inom hälsoområdet och har sedan erbjudits hälsocoaching av hälsocoacher från Previa. Efter att ha samlat alla parametrar och utvärderat allt materiel, bestämde vi oss för tre fokusområden som vi ska arbeta vidare med; 1. Hur ser vårt uppdrag ut? målsättningen med arbetet? hur kan vi arbeta enhets- och förvaltningsövergripande? 2. En förvaltning som ligger i framkant, att vara nyfikna och utvecklingsinriktade, vad ställer det för krav på oss? 3. Fokusera på friskfaktorer och, om möjligt, minska riskfaktorer inom välbefinnande (sömn, ork och relationskonflikter). Vi startade våra riktade insatser under hösten 2015 och har fortsatt målmedvetet under 2016 och arbetet kommer att utvecklas och pågå under kommande år. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

14 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Vi arbetar målmedvetet för att sänka den höga siffran av andel timavlönad personal. Timavlönad personal finns företrädesvis inom Badenheten och Brygghusenheten samt inom fritidsgårdsverksamheten som tillförs nämnden Under senare delen av 2016 stänger troligtvis Stadsparksbadet för en omfattande renovering. Med tanke på att Stadsparksbadet utgör drygt hälften av våra anställda inom badenheten, så har vi stora förhoppningar om att andelen timavlönad personal kommer att minska under En viss del av extrapersonal måste finnas inom badenheten för att vi ska kunna bedriva en säker och effektiv verksamhet, men vårt arbete pågår ständigt med att hitta mer långsiktigta lösningar. Brygghuset har blivit en fullt ut etablerad verksamhet och till skillnad från tidigare år så behövs personal som kan hoppa in med kort varsel, dock i mindre omfattning än på våra bad. Under 2017 tillförs nya verksamheter till Fritids- och folkhälsonämnden. Bland annat kommer all fritidsgårdsverksamhet att tillhöra facknämnden. Här kommer det också behövas timanställd personal som arbetar extra på kvällar, helger och vid lovverksamhet. Det högre måttet beror på den nya verksamheten som tillförs. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Den första delen av vår hälsosatsning är avslutad. Vi har utvärderat vår verksamhet och kommer att arbeta vidare med de tre fokusområden som vi ska prioritera ur ett hälsoperspektiv. Nu återstår ett gediget arbete med att implementera arbetet i våra enheter och fokusera på friskfaktorer och andra hälsofrämjande insatser för vår personal under kommande år. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

15 4 Nämndens verksamhet 4.1 Fritidsramen 4.2 Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Intäkter Kostnader Buffert Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar Nämndens uppgift Till Fritids- och folkhälsonämndens huvuduppgifter hör att tillgodose såväl allmänhetens som organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation, upplevelser och tävlingsverksamhet samt att främja fritidsverksamheten i kommunen. Som ett led i detta uppdrag ansvarar nämnden för drift av stadens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Fritids- och folkhälsonämnden stödjer aktivt etablerande av större idrottsevenemang till staden och Fritids- och folkhälsoförvaltningen har idag ett väl utvecklat samarbete med Borås TME i ansökningar för nya stora tävlingar och evenemang till staden. Tillsammans med intresserade föreningar finns idag ett väl utvecklat och fungerande värdskap för evenemangen. Fritids- och folkhälsonnämnden har också huvudansvar för det övergripande folkhälsoarbetet i kommunen och, att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa. Till detta hör både riktade och generella insatser för att förbättra hälsan hos stadens medborgare. Exempel på detta är arbetet med en säker och trygg kommun, föräldrastöd, välfärdsbokslut och det brotts- och drogförebyggande arbetet. Under Fritids- och folkhälsonämndens ansvar finns Brygghusenheten, bestående av Brygghuset och Lundby Park - de självklara mötesplatserna där ungas drömmar och idéer kan förverkligas. Här drivs frågor om ungas framtid när det gäller fritid, kultur, hälsa och arbetsliv. Brygghusenheten ska vara en angelägenhet för hela Borås Stad. Nämnden har också ett ansvar att fördela ett ekonomsikt stöd till de ca 250 bidragsberättigade föreningarna som finns inom kommunen. Fördelningen bygger på regler som är antagna av Kommunfullmäktige och benäms Föreningsbidrag. Nämnden föreslår i stort sett varje år revideringar och anpassningar av regelverket för att föreningsbidragen ska vara så relevanta och anpassade till de villkor och förändringar som sker inom föreningslivet och i samhället. Fritids- och folkhälsonämnden kommer att få ett större ansvarsområde 2017, beroende på den omorganisation staden beslutat om. Budgeten kommer att öka med ca 63 milj kr och antalet anställda fördubblas till ca 165 årsarbetare. Nämnden får ansvar för bland annat all fritidsgårdsverksamhet, de Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

16 olika mötesplatserna inklusive Träffpunkt Simonsland, badresor till Sjömarken, barnkolloniverksamhet samt samarbetsansvaret för lokal utveckling och demokratifrågor. En stor del av det förebyggande folkhälsoarbetet bland barn och unga samt trygghets- och brottsförebyggande arbete har sin utgångspunkt från förvaltningen, då resurserna från de nuvarande stadsdelarna tillförs nämnden. Nuvarande tillstånds- och tillsynsansvar för severingstillstånd och hantering av tobaksvaror överförs till Miljö- och konsumentnämnden Särskilda samarbetsuppdrag till nämnder och styrelser Fritids- och folkhälsonämnden får ett säskilt ansvar för ett samarbetsuppdrag avseende lokalt inflytande, demokratifrågor och mötesplatser. Nämnden kommer under hösten att diskutera uppdragets innehåll och avsikt. Presidiet kommer därefter att bjuda in övriga presidier till en dialog och workshop om uppdragets målsättning och syfte samt upprätta någon form av handlings- och tidsplan för uppdraget. 4.4 Ekonomiska förutsättningar Inom nämndens ansvarsområde finns under 2017 många ambitionshöjande åtgärder men också organisatoriska förändringar som medför ökade kostnader. Under 2017 kommer SM-veckan arrangeras i Borås Stad. Evenemanget bidrar till ett stort marknadsföringsvärde för Staden. Många kostnadsökningar klarar vi inom befintlig budgetram genom diverse kostnadseffektiviseringar och mindre intäktsökningar andra behöver vi en utökad budgetram för att klara av. En ramförändring bör ske mellan Kulturnämnden och Fritids- och folkhälsonämnden, då verksamhetsstödet för föreningen Tåget föreslås överföras från Kulturnämnden till Fritids- och folkhälsonämnden tkr. Klustersamverkan fullt ut - Verksamhetsutvecklare med ansvar för kvalitetsfrågor tkr. (läs vidare rubrik 4.5.2). I samband med den nya organisationen kommer Fritids- och folkhälsonämnden och Kulturnämnden att samverka (klustra) kring administrativa uppgifter. Under 2017 kommer Borås Stad och dess Fritids- och folkhälsonämnd i samverkan med Borås TME att ansvara för SM-veckan. Ett avtal är upprättad mellan Borås Stad och Riksidrottsförbundet när Borås Stad tilldelades arrangemanget. En ramförstärkning på tkr i driftbudgeten och tkr i investeringsbudgeten, av engångskaraktär, är nödvändig för att fullfölja uppdraget. Träffpunkt Simonsland - Nuvarande ansvariga har upprättat en verksamhetsplan fram till I planen beskrivs behovet av ökande öppettider, utökade lokalytor, nya samverkansformer samt inrättande av en frivilligverksamhet. Behovet av tillkommande medel uppgår till tkr för att uppnå målsättningen med verksamheten. Överenskommelsen - Fritids- och folkhälsonämnden har hittills haft ansvaret för processen kring Överenskommelsen. När Kommunfullmäktige, senare i höst, tecknar en gemensam Överenskommelse med civilsamhället i Borås, kommer det konkreta arbetet att starta upp. Det finns en stor förväntan från civilsamhället att Borås Stad möter upp det engagemang som finns med att skapa "en väg in" för civilsamhället. För Fritids- och folkhälsonämnden är det mest naturliga att arbetet med Överenskommelsen styrs till förvaltningens föreningsenhet med ett utökat uppdrag. Totalt; tkr och då avses SM-veckan, Träffpunkt Simonsland samt 1,0 personalförstärkning för klustersamverkan. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

17 4.5 Verksamhet 2017 Tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Fritids- och folkhälsonämnden Intäkt Kostnad Nettokostnad Gemensam fritidsadministration Intäkt Kostnad Nettokostnad Evenemang Intäkt Kostnad Nettokostnad Mötesplatser/förebyggande arbete Intäkt Kostnad Nettokostnad Fritidsgårdsverksamhet Intäkt Kostnad Nettokostnad Badresor/barnkoloni Intäkt Kostnad Nettokostnad Folkhälsa Intäkt Kostnad Nettokostnad Träffpunkt Simonsland Intäkt Kostnad Nettokostnad Anläggningsenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

18 Tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Badenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Evakueringsboende Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

19 4.5.1 Gemensam fritidsadministration Analys av verksamheten 2017 Stabsfunktionerna, bestående av ekonomi-, personal-, IT-, nämndadministrativ- och kommunikativ support, stödjer och servar utifrån en helhetssyn den operativa verksamheten och bidrar därigenom till att uppnå förvaltningens mål och uppdrag. Administrationen servar politiker, chefer och medarbetare med uppgifter så som: Förbereda beslutsunderlag till förvaltningsledning och nämnd Säkerställa kvalitet och information av administrativa och kommunikativa uppgifter Säkerställa att regler, lagar och styrdokument efterlevs Samordna och utveckla administrativa uppgifter inom respektive funktion Genom vår expertkompetens stödja våra medarbetare och kunder i olika frågor Under 2017 kommer Kulturförvaltningen och Fritids- och folkhälsoförvaltningen, så långt det är möjligt, samverka kring samtliga administrativa uppgifter (klustra). Utgångspunkten är att skapa de bästa förutsättningarna för att uppnå den politiska målbilden inom de förvaltningar som har beröringspunkter inom sina verksamhetsområden. Förhoppningen är att gemensamma resurser ska användas effektivt och att sårbarheten ska minska. Ansvaret för de administrativa uppgifterna kommer att delas in i två block. Ett HR-block med ledning utifrån Kulturförvaltningen samt ett Ekonomiblock med ledning utifrån Fritids- och folkhälsoförvaltningen. I HR-blocket ingår ansvaret för; Allt arbete kring personal och arbetsmiljö (HR-frågor) Nämndadministration Kommunikation/information I Ekonomi-blocket ingår ansvaret för; Ekonomi (budgetering, bokslut, uppföljning, fakturahantering och övriga bokhållarfrågor etc.) IT och telefoni (digital utveckling, arbetsplatstjänster, telefonifrågor etc.) Kvalitetsfrågor (systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete, riskanalys och internkontroll etc.) Ambitionshöjande åtgärder 2017 I den nya förvaltningsorganisationen får båda förvaltningarna utökade ansvarsområden. I samband med organisationsöversynen har förvaltningarna sökt sammantaget två nya resurser, en ekonom och en HRspecialist. För att klustersamverkan ska kunna fungera fullt ut och för att kunna ge den operativa verksamheten på båda förvaltningarna de bästa förutsättningarna behöver både Fritids och folkhälsoförvaltningen och Kulturförvaltningen ökade resurser inom verksamhetsområdena kvalitet och kommunikation. Ett tillskott i budget motsvarande 600 tkr till respektive förvaltning krävs. På Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer dessa medel att användas till att rekrytera en verksamhetsutvecklare med ansvar för kvalitetsfrågor. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

20 4.5.2 Evenemang Analys av verksamheten 2017 Borås - Eventstaden som klarar av stora arrangemang. Under de fyra senaste åren har Borås klarat av att arrangera stora prestigfyllda idrottsevenemang var det stora individuella Friidrotts-SM, 2014 var det en succéartad SM-vecka, 2015 världens största orienteringstävling, O-ringen, som fick ett ovanligt högt betyg av nöjda tävlande, besökare och förbund. Att målmedvetet söka och arrangera stora tävlingar och idrottsevenemang har visat sig vara en lyckad satsning. Att Borås kan vara med och konkurrera om så stora arrangemang vittnar om ett välvilligt och professionellt föreningsliv, ett väl utvecklat samarbete med Borås Stads berörda förvaltningar och bolag. Att ha bra relationer och ge en god service till de ideella föreningarna och organisationerna, är prioriterat i Fritids- och folkhälsonämnden och en förutsättning för att lyckas med arrangemangen. Utvärderingen av de turistekonomiska effekterna visar att det är en lönsam affär att arrangera stora tävlingar. Förutom den mediala uppmärksamheten och stoltheten för de arrangerande föreningarna, så handlar det om att mycket pengar spenderas i staden. För varje satsad krona så har vi målsättningen att arrangemanget ska ge tio kr tillbaka i omsättning till staden. Pengarna läggs oftast i hotellnätter, restaurangbesök, handel samt till entréavgifter till olika begivenheter. Hittills så har Friidrotts-SM och SM-veckan nått målet och för O-ringen slogs alla rekord med en turistekonomisk omsättning på 110 miljoner kr. De mjuka värdena är inte att förringa, Borås Stad stärker sitt varumärke och invånarna känner i regel en stolthet över att få positiv uppmärksamhet. Förutom de ovanstående exemplen stödjer staden de återkommande stora arrangemangen, som till exempel, Gina Tricot Grand Prix, Linnemarschen, Kretsloppet, Mariedal Cup, Hundutställningen på Ryda, Gymnastik-, dans- och cheerleadingtävlingar samt O-ringen Event och många fler arrangemang. I oktober 2016 kommer Borås Stad att arrangera "Champions Cup Damer och Herrar i Innebandy", det är en motsvarande tävling som Champions Leauge i fotboll. Champions cup är en mästarturnering med 6 lag i varje turnering. Det är mästarna från Europacupen för klubblag som möts. Ca 400 deltagare kommer till Borås under perioden 30 september - 2 oktober. Den turistekonomiska effekten beräknas till ca 4 miljoner SEK. Arrangemanget kommer att få internationell uppmärksamhet. Under 2017 återkommer SM-veckan till Borås. Planeringen och förberedelserna har startat, bland annat kommer vi att besöka Norrköping i sommar för att se och lyssna till hur de arbetar med SM-veckan. Ambitionshöjande åtgärder 2017 SM-veckan 2017 återkommer till Borås. Fritids- och folkhälsonämnden äskar om 5000 tkr i ökade driftkostnader för arrangemanget. Till detta så har nämnden tkr i investeringsbudget för att satsa på utveckling av arenor. Många städer och kommuner är med och konkurrerar om att få arrangera stora idrottsevenemang. Det ger uppmärksamhet och spinoff effekter för hotell, restauranger och handel. Samtidigt ställer detta krav på anpassade och moderna arenor och en organisation i staden som kan lösa de krav som arrangemanget medför. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan berörda föreningar, BoråsBorås TME och Fritids- och folkhälsoförvaltningen skapas ett flexibelt och dynamiskt nätverk som klarar uppdragen. Sedan ett år tillbaka arbetar Borås TME och Fritids- och folkhälsoförvaltningen med att ta fram ett dokument, "Eventstrategi", som kan fungera som ett hjälpmedel i samband med de större arrangemangen. Dokumentet ska ha en mer övergripande karaktär och ha fokus på de turistekonomiska effekterna. Vi ska vara överens om hur arenor och det offentliga rummet ska användas, vilka ekonomiska förutsättningar som gäller, hur samverkan ser ut och så vidare. Eventstrategin ska beslutas i styrelse och nämnd och godkännas av Kommunstyrelsen. Sammanfattningsvis så äskar Fritids- och folkhälsonämnden om tkr extra i driftsbudgeten för Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

21 4.5.3 Mötesplatser/förebyggande arbete Analys av verksamheten 2017 Idag finns det fyra "organiserade" mötesplatser i kommunal regi; Framtid Sjöbo Det övergripande målet med Framtid Sjöbo är att utveckla verksamhetsöverskridande samverkan genom att verksamheten baseras på ett "underifrånperspektiv" och utgår från de behov som finns i närområdet. Mötesplatsen vill förstärka de sociala nätverken och underlätta engagemang som syftar till att öka invånarnas delaktighet i sitt boende och i närmiljöns utformning. I Framtid Sjöbolokalen anordnas en mängd aktiviteter som fyller en viktig funktion för många Sjöbobor. Ett av målen är att föreningar och organisationer ska engagera sig i verksamheten. Under 2016 utökades personalen från 1,6 årsarbetare till 2,0 årsarbetare. Detta har inneburit en möjlighet att ytterligare öka verksamhetens kvalitet och att bredda målgruppen. Vi Hässleholmen och Mötesplats Hulta På mötesplatserna sker en mängd olika aktiviteter, såsom bokcafé, språkcaféer, läxhjälp och olika arrangemang i samband med Hälsovecka och Mångfaldsvecka. Många aktiviteter arrangeras utifrån att personalen måste vara inlyssnande och lyhörda för medborgarnas önskemål och behov. På det viset blir mötesplatserna en riktig och viktig samlingsplats i områdena. Mötesplatserna Vi Hässleholmen och Mötesplats Hulta har i uppgift att vägleda och stötta medborgare i deras kontakter med kommunen och andra myndigheter samt skapa gemenskap och samverka med olika aktörer. Genom områdesnätverken har invånarna möjlighet att få lokalt inflytande och vara delaktiga i sitt närområde. Under hösten 2016 kommer arbetet med att skapa ett projektkontor på Mötesplats Hulta påbörjas. Arbetet ska ske i samverkan med Jobb Borås och Arbetsförmedlingen. Syftet är att stötta och stödja boenden på Hulta och Hässleholmen att kunna få ett arbete eller påbörja studier. Under hösten 2016 kommer det även att bedrivas ett uppsökande arbete i områdena Hässlehomen och Hulta för att sprida informationen om våra mötesplatser. Mötesplats Norrby Mötesplats Norrby erbjuder lättillgänglig samhällsservice med bibliotek, café och fritidsverksamhet för vuxna. Syftet är att öka förutsättningarna för människor att på olika sätt påverka sina egna liv. Verksamheten drivs i nära samarbete med bland annat AB Bostäder och delar av civilsamhället. På Mötesplats Norrby planeras verksamheten så att önskemål och synpunkter från besökarna får genomslag i praktiken. Utifrån stadsdelens lokala BRÅ skall varje år en handlingsplan upprättas där "lokalt inflytande" ingår som en del. Exempel på aktiviteter som innefattas i detta är trygghetsvandringar, medborgarmöten och grannsamverkan. Norrby familjecentral har till syfte att främja god hälsa hos barn och föräldrar samt öka förutsättningar för god språkutveckling hos barnen. Verksamheten ska också ge möjlighet till möten mellan människor med olika bakgrund. Inom familjecentralen verkar stadsdelsförvaltningen med verksamheterna öppen förskola, bibliotek och social rådgivning samt Västra Götalandsregionen med mödra- och barnhälsovård. Lokalt inflytande I samtliga stadsdelar finns mer eller mindre organiserade ortsråd/byalag som arbetar för att stärka den lokala identiteten och utveckla lokalsamhället. Det finns många engagerade nätverksgrupper som vill ha en kontakt och samverkan med kommunen. Områdesnätverken har en viktig roll, där möts alla lokala aktörer i ett område och tillsammans kan de utveckla sitt område och skapa aktiviteter samt bidra till ett trygghetsskapande klimat. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

22 Utifrån stadsdelarnas lokala BRÅ upprättas handlingsplaner där "lokalt inflytande" ingår. Med utgångspunkt från handlingsplanen och Borås Stads mål kring brukardialog har varje verksamhet som uppdrag att inom sina ramar driva processer i dialog med invånarna. Under 2016 (2017) fortgår arbetet med En kommun fri från våld. För att öka måluppfyllelsen skall verksamheten exempelvis arbeta med medborgar- och brukardialoger, trygghetsvandringar, COPEföräldrakurser, mentorsverksamhet, ungdomsråd och volontärsverksamhet. Förebyggande och främjande arbete Att bedriva ett sektorsöverskridande samordnat främjande/förebyggande arbete ses av allt fler kommuner som framgångsrikt. Samordningen och den förbyggande ansatsen syftar till en ökad effektivitet vilket på sikt är gynnsamt för såväl ekonomi som för en socialt hållbar samhällsutveckling. Utifrån de tendenser som kan utläsas i vårt närsamhälle med en ökad oro i våra bostadsområden, ungdomar som inte har sysselsättning med utanförskap som följd behövs en ökad samverkan mellan förvaltningar men även med andra myndigheter. Nämndens nya uppgift är att samordna de tre stadsdelarnas tidigare arbete med trygghetsfrågor och förebyggande arbete inom hela stadens geografiska område. I alla tre stadsdelarna har man byggt upp ett förebyggande och främjande arbete genom samverkan med olika aktörer; andra förvaltningar, AB Bostäder, polisen och civilsamhället. I olika nätverk pågår det många främjande aktiviteter som alla har till syfte att få ett säkert och tryggt samhälle. Samtidigt skapar aktiviteterna en ökad delaktighet, bryta isolering och skapa ett gränsöverskridande värde. På vissa håll har man fördjupat arbetet med att kartlägga nuvarande läge och utifrån det ta gemensamma beslut över verksamhets- och myndighetsgränser. Resurser Genom att samla verksamhetsutvecklare, folkhälsosamordnare och ungdomssamordnare från de olika stadsdelarna kan det förebyggande och främjande arbetet stärkas utifrån ett erfarenhets- och kunskapsutbyte. Personalen har bland annat till uppgift att samordna ungdomsinflytandet, det vill säga det lokala ungdomsrådet, samordna de nätverksgrupper som finns och vara deras kontaktperson gentemot de lokala brottsförebyggande råden, analysera ungdomssituationen och vid behov komma med förslag till åtgärder samt arbeta vidare med volontärsverksamhet. Vidare arbetar vi med att utifrån bland annat välfärdsbokslutet analysera och föreslå åtgärder som stärker folkhälsan. Ett annat prioriterat arbete är att samordna arbetet med föräldrastöd. Genom verksamhetsutvecklare, samordnartjänster och folkhälsosamordnare skall Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbeta med ett förebyggande och främjande arbete över verksamhetsgränserna. Målet är att genom olika trygghetsbefrämjande aktiviteter stimulera människor till engagemang och delaktighet i sin närmiljö, men också specifikt att stärka ungdomar. Exempel på detta är trygghetsvandringar, medborgarmöten, grannsamverkan, föräldrastöd, folkhälsoaktiviteter, ungdomsråd, volontärverksamhet, Mentor Sverige och EKFFV (En kommun fri från våld). Verksamhetens fokusområden i Vision 2025 är "Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga" samt "Människor möts i Borås". Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

23 4.5.4 Fritidsgårdsverksamhet Analys av verksamheten 2017 Under hösten 2016 kommer förvaltningen att ta initiativ till en process med personalen inom fritidsgårdsverksamheten, som bygger på ett gemensamt förhållningsätt utifrån ett folkhälso- och jämställdhetsperspektiv. Fritidsgårdarna ska vara trygga och välkomnade mötesplatser som kan och ska ha olika profil och innehåll i verksamheten. I förlängningen vill vi öka antalet besökare och att allt fler känner en delaktighet och samhörighet med gården. Fritidsgårdarna och dess personal ska kännetecknas av stor flexibilitet, både avseende innehåll och arbetsinsats, utifrån vad som händer i närområdet. Den öppna ungdomsverksamhetens utveckling både lokalt och nationellt går allt mer mot att betona ungdomars delaktighet i såväl genomförande som planering av den verksamhet som skapas inom det kommunala område som här betecknas Fritid. Den viktigaste strategiska frågan för den öppna ungdomsverksamheten som bland annat bedrivs på fritidsgårdarna är fortsatt utveckling av verksamheten i syfte att främja ungdomars personliga och sociala utveckling. Fokus för arbetet ska vara en jämställd verksamhet och att öka ungdomars delaktighet. Ökad samverkan med andra externa aktörer vars syfte är att stötta barns och ungas utveckling är en viktig strategisk inriktning för ökad måluppfyllelse. Tillsammans med Kulturnämnden och dess förvaltning är vi överens om att medelstilldelningen till föreningen Tåget åter ska komma från Fritids- och folkhälsonämnden. I samband med den nya organisationsförändringen 2017, där Fritids- och folkhälsonämnden får ansvaret för bland annat alla fritidsgårdar, så passar föreningen Tåget bättre in i Fritids- och folkhälsonämndens ansvarsområde. Den föreslagna förändringen har samverkats mellan de båda presidierna och med föreningen. Det stöd och bidrag Kulturnämnden ger till föreningen bör överföras till Fritids- och folkhälsonämnden från och med Stadsdelsnämnderna bedriver idag fritidsgårdsverksamhet i syfte att erbjuda aktiviteter och lokaler för invånarna inom sitt boendeområde. Verksamheterna på gårdarna bedrivs i enlighet med de måldokument som Kommunfullmäktige i Borås antagit, har särskild inriktning mot tonårsgruppen och att arbeta främjande och med ett socialt förebyggande syfte. Gemensamt för de tre stadsdelarna är att Borås Stad ingår i ett nationellt nätverk för öppen ungdomsverksamhet, KEKS (Kvalitet och kompetens i samverkan), där verksamheten betecknas utifrån kriterierna: Frivillig, Öppen, Processtyrd och Trygg. Nätverket bistår med uppföljning av kvalitet och kompetens. Medlemskapet fungerar som ett stöd i utvecklingsarbetet för verksamheten. Fritidsgårdsverksamheten ser i stort ut på följande sätt; Stadsdelsnämnden Norr driver Munkågården i Fristad, Sjöbo Fritidsgård och Alidebergs Fritidsgård. Stadsdelsnämnden lämnar även bidrag till Gustav Adolfs församling och Kulturföreningen Tåget vilket gör det möjligt att erbjuda fritidsgårdsverksamhet på Gustav Adolfs ungdomsgård och Kulturföreningen Tåget. Senaste LUPP-undersökningen (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) visar att en hög andel av de svarande (elever i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2) anger att fritidsgården är en plats där de känner sig otrygga. Dessa svar överensstämmer inte med de svar som besökarna i stadsdel Norr ger i de årliga brukarundersökningarna. Men eftersom ett av fritidsgårdarnas uppdrag är att vända sig till alla ungdomar, kommer det att bli en viktig uppgift för gårdarna att analysera svaren samt arbeta normkritiskt och inkluderande för att bredda målgruppen. Stadsdelen Öster har fritidsgård på Hässleholmen, Hulta, Brämhult och Dalsjöfors samt en föreningsdriven fritidsgård i Mariedal IK:s klubbstuga. Verksamheten utgår från fyra mål; Öka brukarinflytandet på gårdarna. Halva verksamhetsbudgeten är avsatt för fritidsgårdarna till att söka för ungdomar, till att göra verksamhet för andra ungdomar ("UPP-draget"). Nätverket KEKS jobbar i Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

24 denna anda, och genom att ta del av deras utbud utvecklar vi målet. Nå nya målgrupper till fritidsgårdarna. Muntlig marknadsföring på "skolfritiden" där vi träffar alla ungdomar. Jobba aktivt för att underlätta för boende i glesbygd att deltaga i vår verksamhet. Undvika dåliga förebilder på gårdarna som gör att ungdomar inte vågar besöka gården. Ha god kännedom om närområdet. Vi har skapat och deltager i diverse nätverk med föreningsliv, frivilligorganisationer, polis, andra förvaltningar och verksamheter. All personal medverkar. Kontinuerlig vidareutbildning i droger och annan kriminalitet för att lättare se tecken. Nätanvändande och Nätetik. Det ska vara möjligt att nå en fritidsledare på nätet under ordinarie öppettider. Fritidsledare "nätvandrar" för att vi skall vara uppdaterade på var ungdomar är. Vi har regelbundet ordnat föreläsningar för föräldrar, lärare och elever med olika infallsvinklar på nätnyttjande. Marknadsför vår verksamhet dagligen på sociala medier. Stadsdel Väster. Enligt stadsdelsnämndens uppdrag ska det finnas minst en fritidsgård/mötesplats i varje före detta kommundel. Idag finns de i Göta, Hestra, Kristineberg, Viskafors, Sandared och en öppen ungdomsverksamhet på Norrby samt på Ridhuset. Basen för den öppna ungdomsverksamheten är oftast fritidsgården men också verksamhet utanför gårdens fyra väggar blir allt vanligare. Även samverkan med andra delar av den kommunala organisationen och med övriga civilsamhället är en trend. Utgångspunkten för verksamheten är att nå ut till en bred målgrupp med en verksamhet som genomsyras av hållbarhet, delaktighet och jämställdhet. Verksamheten har ett främjande och normkritiskt förhållningssätt som bygger på en positiv människosyn där vi fokuserar på individens möjligheter och resurser. Den öppna ungdomsverksamheten ska ha en bred målgrupp med fokus på åldersgruppen år. Fritidsgårdarna är en öppen mötesplats vars syfte är att främja ungdomars personliga och sociala utveckling genom kultur och fritidsaktiviteter. Stadsdelens öppna ungdomsverksamhet kan också bedrivas på andra fysiska platser än i de av stadsdelen förhyrda lokalerna och i samverkan med andra aktörer. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

25 4.5.5 Badresor/barnkoloni Analys av verksamheten 2017 Från den 1 januari 2017 kommer Fritids- och folkhälsonämnden att ta över ansvaret för verksamheten med Badresor och med Barnkolonin. Badresor Badresor till Sjömarken äger rum under hela sommarlovet och vänder sig till barn i åldern 7-13 år. Bussar hämtar vid hållplatser runt om i staden. Personalen rekryteras i stor utsträckning från fritidsgårdarna i Borås Stad. Verksamhetens inriktning bygger på deltagarnas inflytande och en god värdegrund. Antalet besökare under sommaren 2016 ligger till grund för hur mycket personalresurser som kommer att behövas Barnkolonin Verksamheten vid Borås Stads koloni i Espevik vänder sig till barn 8-12 år och pågår under tre 3- veckorsperioder på sommarlovet. Det finns möjlighet för totalt 108 barn att delta.. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

26 4.5.6 Folkhälsa Analys av verksamheten 2017 En god hälsa är en mänsklig rättighet och grundläggs genom en trygg uppväxt. Genom att tidigt skapa förutsättningar för barns fysiska, psykiska och sociala hälsa, påverkas befolkningens hälsa i positiv riktning på lång sikt. Målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Borås. Prioriterade grupper är barn, unga och äldre. Förvaltningens uppgift är att stödja och möjliggöra för andra förvaltningar och organisationer att utveckla arbetsformer, för att verka mot uppsatta mål. Stora delar av stadens folkhälsoarbete formas utifrån den nationella folkhälsopolitiken, Västra Götalandsregionens vision och Borås Stads vision och andra styrdokument. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet, men skillnaderna inom befolkningen är stora och en del grupper, som de med låg utbildning, har en sämre utveckling. I Borås finns det skillnader mellan olika geografiska områden och det ligger en utmaning i att stärka stadens förutsättningar att skapa mer jämlika och jämställda livsvillkor. Sedan 1998 är Borås Stad certifierad av WHO som En Säker och Trygg kommun, vilket stärker stadens identitet. I en Säker och Trygg kommun arbetar man med säkerhet och trygghet i ett vidare perspektiv, än det som är lagstadgat. Det innebär att staden arbetar strategiskt och långsiktigt med skadeförebyggande, trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser. Borås Stad fördjupar sitt engagemang i nationella Healthy Cities-nätverket, där man arbetar systematiskt för att förbättra befolkningens hälsa och välmående. Det sker genom att man sätter livsvillkor och jämlikhet i centrum för fysisk och social planering. Genom deltagande i det europeiska nätverket ECAD är Borås Stad mot legalisering av droger och för en restriktiv narkotikapolitik. Det finns en strömning mot legalisering på många håll i världen. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att utbilda personal och informera föräldrar Syftet är att minska missbruket av droger t ex cannabis. Folkhälsoenheten fortsätter att arbeta utifrån strategiska dokument, samtidigt som förvaltningens nya uppdrag om lokalt inflytande och mötesplatser, ger ökade möjligheter att verka lokalt. Till folkhälsoenheten knyts de tre lokala folkhälsosamordnarna liksom verksamheterna Träffpunkt Simonsland och Jämlik hälsa. Då skapas möjligheter att i samverkan kan skapa hälsofrämjande arenor som stärker invånarnas möjligheter till en god hälsa på lika villkor. Barnsäkerhet Inom området Säker och Trygg kommun är ett av kraven att man ska arbeta skadeförebyggande bland båda könen, alla åldrar, miljöer och situationer. När det gäller barnsäkerhet planeras det under 2017 fortsättning av olika utbildningsinsatser inom området. Samarbetet med NTF beträffande cykelutbildning i år 6 fortsätter. Förvaltningen samverkar också med Sim- och livräddningssällskapet och erbjuder HLR-utbildningar för elever i år 5. Förhoppningen är att denna samverkan kommer att fortsätta under Arbetet med återcertifieringar av förskolor fortsätter i samma utsträckning som tidigare. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

27 Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet i Borås (BråB) arbetar enligt samverkansöverenskommelsen med lokalpolisområde Borås. Nuvarande samverkansöverenskommelse undertecknades i december Följande samverkansområden är prioriterade: - det brottsförebyggande arbetets struktur - en trygg stad för alla - arbete mot alkohol, narkotika, tobak och dopning - motverka organiserad brottslighet Den nuvarande brottsförebyggande organisationen kommer förändras under Lokalt arbete som tidigare avgränsats geografisk kommer numera bedrivas inom olika områden, t ex barn och unga, trygghet i bostadsområden m fl. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har ett fortsatt ansvar för det övergripande och samordnande arbetet. I samband med den nya brottsförebyggande organisationen tar form kommer extra satsningar göras för att strukturera arbetet, hitta samverkansformer och bilda nätverk. Arbetet inom nätverket för brottsofferstödjande verksamheter och Borås gym i samverkan mot dopning fortsätter. Drogförebyggande arbete Det drogpolitiska programmet anger mål och inriktning för det drogförebyggande arbetet i Borås. Programmet revideras under 2016 och kommer i ny form, och efter beslut i kommunfullmäktige, att gälla 2017 och några år framåt. En ny ANTD-strategi från regeringen som kom 2016 kommer att påverka programmet i viss omfattning. En ny tobakslag som förmodligen kommer 2018 kommer att påverka det drogförebyggande arbetet än mer. ANTD-strategin har numera målet att förhindra att ungdomar börjar röka, vilket kommer att ges särskilt fokus. Alkoholkonsumtion bland gymnasieelever är ett annat område som behöver ytterligare insatser. Under 2017 planeras kompetenshöjande insatser inom drogområdet för olika personalgrupper i kommunen. Fritids- och folkhälsonämnden har ansvar att, utifrån handlingsplanen, följa upp nämndernas arbete. Dessutom har förvaltningen ett uppdrag att stimulera kunskaps- och metodutveckling samt tillhandahålla utbildningar såsom MI (motiverande samtal) till personal, allt i syfte att öka kunskapen och minska droganvändandet hos unga. Tillståndsenheten har en central roll när det gäller tillgänglighetsfrågorna, genom den tillsyn man bedriver samt genom att man håller utbildningar i alkohollagen. Syftet är att minska den offentliga alkoholkonsumtionen. Borås Stad fortsätter även sitt engagemang i det nationella och internationella ECAD-nätverket. Föräldraskapsstöd Enligt Program för föräldraskapsstöd ska föräldrar med barn i ålder 0-17 erbjudas ett generellt och sammanhållet föräldrastöd. Föräldraskapsstödet skall stärka föräldrars förmåga att utveckla goda relationer med sina barn. Programmet för föräldraskapsstöd revideras under 2016 och nytillkomna prioriterade områden är att erbjuda stöd i parrelationen och att erbjuda stöd oavsett familjetyp. Folkhälsoenhetens del är att stimulera arbetet och stödja kommungemensamma satsningar för att föräldrar och vårdnadshavare skall ha tillgång till ett varierat stöd i form av bland annat mötesplatser, kurser, föreläsningar och individuell rådgivning. På portalen boras.se/foralder har det samlats stöd och aktiviteter för föräldrar och andra vuxna. Borås Stad är med i ett nätverk tillsammans med kommunerna och Sjuhärad och mödra- och barnhälsovården. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

28 Välfärdsbokslutets åtgärdsplan pekade ut några angelägna utvecklingsområden, bland annat psykosomatisk ohälsa. För att tidigt skapa medvetenhet hos föräldrar om betydelsen av goda vanor skapades SAMS (Sömn, Aktivitet, Mat och Struktur)för föräldrar till för- och lågstadiebarn. Materialet skulle användas av skolsköterskor. En uppföljning av hur materialet använts våren 2016 visar att det använts bara i liten utsträckning. Tillsammans med elevhälsan tar vi nya tag för att öka användningen av materialet, så att fler föräldrar nås. Dags att prata oss samman, föräldraskapsstöd för tonårsföräldrar fortsätter att lanseras på fler högstadieskolor under Hälsoveckan I samverkan med Borås Stads förvaltningar och frivilligorganisationerna anordnas årligen Hälsoveckan. Under veckan uppmärksammas hälsans beståndsdelar såsom goda levnadsvanor samt sociala och kulturella aktiviteter. Det handlar om att lyfta fram det som görs varje dag året runt, men det är också ett tillfälle att arrangera särskilda aktiviteter. Ambitionen är att kunna erbjuda invånarna i Borås en händelserik vecka med hälsan i fokus. Välfärdsbokslut I välfärdsbokslutet samlas folkhälsodata som låter oss jämföra såväl geografiskt och socioekonomiskt som ur ett ålders- och genusperspektiv. Det ger staden basmaterial för att kunna följa folkhälsan i befolkningen över tid. Folkhälsodata samlas in årligen. Rapporten Välfärdsbokslut görs däremot vartannat år. Under 2016 har förvaltningen arbetat vidare med åtgärdsplanen och de prioriterade områdena. Man behöver en kraftsamling för att resultaten på sikt ska kunna förbättras. Åtgärdsplanen kommer att revideras under året och arbetet kommer att fortsätta även under 2017, då också nästa Välfärdsbokslut tas fram. Äldres hälsa Personer över 65 år har generellt en mycket god hälsa och medellivslängden ökar fortfarande i den svenska befolkningen. En mycket stor andel av de äldre har inga insatser från kommunen utan klarar sig själva. Föreningsliv och kulturaktiviteter har stor betydelse för äldres hälsa och välfärd och en mycket stor andel deltar i det rika utbud som finns i Borås. För dem som haft ett lågt socialt deltagande i arbetsför ålder och för dem med funktionshinder av olika slag innebär åldrandet dock ännu sämre möjligheter till social stimulans, vilket i sin tur kan leda till ohälsa av olika slag. Under 2017 kommer förvaltningen därför att arbeta för att förbättra situationen för dem som av olika skäl inte nås av det utbud som nu finns, med utgångspunkt från förslagen i det vård- och omsorgsprojekt som avslutades 2015: Kartlägga befintliga samt ta fram förslag till nya inbjudande och hälsofrämjande utemiljöer med stimulerande aktivitetsplatser. Förmedla/informera om tips på aktiviteter som inte är så kostsamma. Utveckla stöd till den enskilda i att våga delta i ideella föreningars aktiviteter. Samverka med föreningar och frivilligorganisationer Minska fallskador Träffpunkt Simonsland som blir en del av förvaltningen 2017, kan bli ett nav för detta arbete. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

29 Budget Ett nytt avtal om folkhälsoinsatser tecknas mellan Borås Stad och Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden I avtalet har parterna kommit överens om att vardera avsätta 14 kronor per år och invånare för lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Totalt blir det 1 518,8 tkr för 2017, vilket motfinansieras av tjänster placerade på Folkhälsoenheten. Medlen fördelas över de verksamhetsområden som beskrivits ovan. Samtidigt tecknas ett avtal om tjänster, där Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden delfinansierar tre tjänster med tkr. Från 2017 kommer tjänsterna att överföras från stadsdelarna till Fritids- och folkhälsoförvaltningen och fortsätta att arbeta mot geografiskt prioriterade områden. Ambitionshöjande åtgärder 2017 Det pågår ett arbete för att på ett djupare plan förstå de bakomliggande faktorerna till psykisk ohälsa hos unga. Under 2017 planerar vi att i mindre skala prova kommunala insatser med syfte att främja den psykiska hälsan hos unga. En del av folkhälsomedlen kommer att användas till satsningar inom området. Samtidigt följer vi noga utvecklingen när det gäller metoder för att motverka suicid i den gruppen. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

30 4.5.7 Träffpunkt Simonsland Analys av verksamheten 2017 Visionen för Träffpunkt Simonsland är att erbjuda en kreativ och utvecklande Träffpunkt för Borås Stads invånare som främjar samverkan, gemenskap och bryter ensamheten. 17 april 2015 invigdes Träffpunkt Simonsland och har nu varit igång under drygt ett år. Bakgrunden till Träffpunkten går tillbaka i tiden till 1996, då en önskan om ett gemensamt föreningshus för pensionärsorganisationer och funktionshindersföreningar, som skulle drivas tillsammans med kommunen framkom. På Sparrehus hade ett flertal pensionärsorgansationer sina kontor och på Spinnaren fanns kontor för funktionshindersföreningarna. Båda husen var trångbodda och skulle behövas göra mer tillgängliga. Träffpunkt Simonsland ersätter således Sparrehus och Spinnaren. Borås Kommun fick stimulansmedel från regeringen och en projektledare tillsattes för att utreda önskemålet om det gemensamma föreningshuset. En arbetsgrupp startades upp med representanter från pensionärsföreningarna, funktionshindersföreningarna och från kommunen. Arbetsgruppen träffades regelbundet och tillsammans tittade man på olika förslag på lämpliga lokaler runt om i Borås Stad samt gjorde ett förslag på innehåll i huset. 4 mars 2013 togs beslutet i Kommunstyrelsen om att en kommungemensam träffpunkt föreningshus - anhörigcentral skulles grundas. Syftet med Kommungemensam Träffpunkt är enligt beslut i Kommunfullmäktige, är att skapa en attraktiv mötesplats som gynnar samverkan på många plan gällande verksamhet och lokaler samt bryta isoleringen och främja gemenskap. Målet med Träffpunkt Simonsland är därför att skapa närhet och ett gott samarbete med föreningar, organisationer, tjänstemän och invånare i Borås Stad. Följande delmål är därför formulerade: 1. Skapa en mötesplats mellan invånarna och Borås Stad där invånaren är medskapande och får ett reellt inflytande på stadens utveckling (Vision 2025) 2. Skapa en attraktiv, öppen och lättillgänglig mötesplats 3. Verka för att byta isolering och ensamhet 4. Bibehålla och utveckla sociala kontakter 5. Bidra till mellanmänskliga interaktioner och relationer 6. Bidra till gemenskap med andra och möjligheten att delta i gemensamma aktiviteter 7. Bidra till att öka trivseln och livskvaliteten för den enskilde 8. Bidra till ett utökat lättillgängligt kulturutbud 9. Bidra till ett hälsosamt åldrande och därigenom förlänga kvarboende i ordinärt boende. Året som gått har tjänstemännen inom ramen för sitt uppdrag förlagt tid på att initiera och bygga upp träffpunkten, som bestod av en tom lokal, och vars såväl program som lokalmässiga innehåll skulle byggas upp från grunden. Ett hus som skulle vara levande och som skulle fyllas med aktiviteter. På Träffpunkt Simonsland skall människor oavsett ålder, religion, kön, etnicitet, med eller utan funktionsnedsättning känna sig välkomna och kunna ta del av information, gemenskap och aktiviteter. Personalgruppen har fokuserat sitt arbete efter syfte, mål och vision för att få en framgångsrik träffpunkt för alla människor. Många gemensamma aktiviteter har hittills bedrivits på Träffpunkten, så som; Nationella Tillgänglighetskonferensen, Anhörigdagen, Hälsoveckan, Internationella funktionshindersdagen, 80 års-dagarna, Psykiatrins Dag samt Demensdagen. Under året har Träffpunkten dessutom anordnat musikunderhållning, samhällsinformation och föreläsningar med olika inriktningar. Detta har gjort att medborgarna har fått ett rikare kulturutbud, gemenskap och glädje. Under året har vi haft upp emot 50 aktiviteter för medborgarna i Borås Stad. Musikunderhållningen anordnas var 14:e dag och är mycket uppskattad. Under vissa musikunderhållningar har besökare till Träffpunkten varit tvungna att sitta i det allmänna utrymmet utanför caféet och lyssna. Tidigare hade Sparrehus musikunderhållning 16 gånger/år med ca 100 personer som kom och lyssnade. Träffpunkten har ökat denna aktivitet med hela 60 %. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

31 På träffpunkten har anordnats samhällsinformation en dag/månad under året. Här har till exempel polismyndighet, apotek, bankjurist, begravningsbyrå och brandmyndighet informerat. Ett 40- tal medborgare har varit på informationen och har uttryckt en trygghet att vi tjänstemän har lyssnat på samma information. I övrigt anordnas även speciella riktade tillställningar i ett försök att fler människor skall kunna bryta sin isolering och få umgås med andra människor i sociala sammanhang. Exempel på detta är en Nobelmiddag, två Julluncher, tre Midsommarluncher, en Sommarfest. Dessa tillställningar anordnas till ett självkostnadspris för den enskilde, eftersom alla människor inte har samma ekonomiska förutsättningar och skall kunna delta i träffpunktens aktiviteter. Tre populära bussresor har anordants till Ullared under året, där alla har varit välkomna att åka med. För den idrottsintresserade har under året Träffpunkten visat två Elfsborgsmatcher via storbildstv, där också en enklare förtäring har serverats. Här har alla grupper deltagit, såsom människor från funktionshindersföreningarna, pensionärsorganistationer. Ålderspridningen har varit stor, allt från unga människor från 16 år och uppåt i åldern. I sommar kommer EM och OS sändas via storbildstv. Vidare finns en förslagslåda i entrén, där alla kan lämna förslag på aktiviteter man önskar. Träffpunkt Simonslands husråd beaktar och försöker tillmötesgå de förslag som kommer fram. Helger och röda dagar betyder ledighet och samvaro med släkt och vänner för många människor. För andra betyder dessa dagar ensamhet och enbart en lång ledighet. För att alla människor ska få en social samvaro med andra, har träffpunkten även haft öppet röda dagar på Annandagen var det öppet café ett par timmar och på Midsommarafton kommer det vara öppet för en lättare midsommarlunch. Träffpunkt Simonsland kommer att ha öppet hela sommaren vardagar Under denna tid kommer café Simon vara öppet för servering och aktiviteter kommer att anordnas alla dagar, där alla är välkomna att delta. Utöver stöd till föreningarnas egna aktiviteter har Borås Stad genom Träffpunkt Simonsland även drivit egna aktiviteter. Dessa aktiviteter är primärt till för de människor som inte har ekonomisk möjlighet att delta i föreningslivet eller för dem som inte av olika skäl vill engagera sig i föreningslivet. Många deltagare i dessa aktiviteter har uttryckt en trygghet att delta i kommunens aktiviteter eftersom det upplevs som ett alltför stort steg att ta till att engagera sig i föreningslivet, om man inte tidigare varit engagerad där eller inte har deltagit under en tid. Kommunens ambition och mål är att slussa vidare deltagarna till att deltaga/driva egna cirklar eller gå vidare till föreningarnas aktiviteter. Anhöriga som har förlorat sina närstående eller anhöriga som är i det vårdande stadiet, behöver inte sällan egentid för att orka med vardagen. På Träffpunkten har ett flertal hittat ett andningshål ett par timmar i veckan. Andra grupper som funnit sin samlingsplats på träffpunkten möts dagligen i café Simon. Här umgås man en stund, fikar och talas vid. Föreningarna på Träffpunkt Simonsland driver många aktiviteter, som administreras och genomförs på Träffpunkten. En effekt som vi redan sett och en av fördel av att föreningarna har sina aktiviteter i samma hus är att man mer börjar samverka med varandra. Förslag från en pensionärsorganisation har lagts om att alla föreningar på träffpunkten tillsammans skall bilda en resegrupp och arrangera resor tillsammans oberoende förenings/organisationstillhörighet. Med detta kommer vi arbeta med under Husrådet är även en stor fördel att delta i om man är en förening som har sina aktiviteter på Träffpunkt Simonsland. Här har man en chans att påverka stor som liten förening har samma röst i Husrådet. Samverkan är ett nyckelord för alla i huset. Träffpunkten har varit ett av utlämningsställena som lämnat ut broddar till Borås Stads invånare över 65 år. Många ha på detta vis upptäckt Träffpunkt Simonsland vid de tillfällen då de hämtat sina broddar. De har samtidigt haft möjligheten att få insyn och blivit inspirerade av aktivitetsutbudet. En av fördelarna med att tjänstemännen sitter tillsammans på Träffpunkt Simonsland är, att man lättare kan vidarebefordra kontakten man får med medborgarna. Nya möten och kontakter sker dagligen med Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

32 invånarna i Borås Stad på träffpunkten eller via vidarebefordrad information från kollegor. Husrådet träffas var tredje vecka. Detta är en gemensam plattform för de föreningar, organsationer och Borås Stads representanter där gemensamma samverkansfrågor diskuterats. Här har varje förening i huset rätt att ha en representant med på mötet. Borås Stad har också en representant med i rådet. I denna plattform lyfts frågor som rör samverkan och gemensamma ytor på Träffpunkt Simonland. Frågor som diskuteras kan vara vad ska vi ha för sommar- respektive höstaktiviteter, vilka öppettider och utbud bör Caféet ha? Beslut fattas genom en demokratisk röstning. Träffpunkt Simonsland samverkar även med andra aktörer. Genom Arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen möjliggör träffpunkten arbetstillfällen, som gör att människor får en chans att komma ut i arbetslivet igen. Bokning av lokaler. Idag finns 9 bokningsbara konferensrum/möteslokaler som kan bokas efter stängning. Lokaler för bridge, anhörigcentral, kök, rörelselokal, vävsal samt keramikrum är populära möteslokaler bokningar gjordes från september 2015 till april Det är stor konkurrens på de befintliga lokalerna. Efterfrågan överstiger idag lokaltillgången. Grupper sitter idag i allmänna utrymmen för att kunna hålla sina kurser. I nuläget nekas inte sällan grupper som personer, för de utrymmen för denna storlek på grupp finns inte att tillgå idag. Även grupper över 150 personer kan inte ha sina aktiviteter/möten idag pga lokalbrist. Ett flertal aktiviteter krockar också på grund av att det finns för få lokaler och därmed kan inte föreningarna ha alla sina möten när de så önskar. Dessutom förläggs ett flertal månads-/årsmöten till andra lokaler runt om i staden för att Träffpunkten endast har en stor lokal på 150 personer. Vidare står idag ett flertal föreningar på en kölista, för att få tillgång till ett kontor och lokaler på Träffpunkten. Besökare. Totalt har besökare (augusti 2015-april 2016) vistats på Träffpunkt Simonsland. De kommungemensamma tjänsterna består av Anhörigkonsulenter, där anhörigstödet är till för de personer som ger stöd eller vårdar en närstående som har missbruk, långvarig sjukdom, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller hög ålder. Anhörigkonsulenterna samordnar och organiserar anhörigstödet i Borås Stad och är de tjänstemän i Borås Stad som har aktuell kunskap om anhörigstöd och som anhöriga/personal kan vända sig till för att få råd och stöd. Anhörigkonsulenterna arbetar aktivt för att informera enskilda personer, allmänhet och andra vårdgivare om det anhörigstöd som finns i Borås Stad. Ett viktigt arbete är att identifiera anhöriga och erbjuda stöd i ett tidigt skede. Ett nyckelord för anhörigstödet är samverkan med andra huvudmän, föreningar och organisationer. Vidare finns ett Demensteam, med basstation på Träffpunkten. Målet är att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende genom stöd och information till den enskilde och hennes/hans anhöriga samt att utgöra en lättillgänglig stödfunktion inom demensområdet för medborgaren och verksamheterna i Borås Stad. Demensteamet har med flytten till Träffpunkten avsevärt fått en ökad spridning av verksamheten vilket lett till en glädjande ökning när det gäller hembesök och rekrytering till anhörigcirklar. Till hösten 2016 kommer demensteamet även starta två anhörigcirklar parallellt eftersom det idag finns en kö. Vi ser att den generella ökningen beror på Träffpunktens centrala placering, mötet med människor blir på ett naturligt sätt med ett stort flöde av människor i huset. Det är lätt för såväl anhöriga, patienter som för demensteamet att boka ett besök och samtala på anhörigcentralen. Demensteamet har under perioden handlagt haft 306 helt nya ärenden samt 223 från föregående år som är återkommande. Ärendena är jämnt fördelade över de tre stadsdelarna i Borås. Café Simon togs över av Träffpunkten 1 januari Det finns en caféansvarig kommunalanställd tjänsteman, som tillsammans med fyra anställda från Arbetslivsförvaltningen, driver caféet. Café Simon serverar hembakt fika till ett självkostnadspris. På Träffpunkten finns också en Funktionshinderkonsulent och som är drivande i stadens tillgänglighetsarbete. Mycket arbete sker tillsammans med olika funktionshinderorganisationer, kommunens förvaltningar, bolag och privata aktörer i Borås. Funktionshinderkonsulenten arbetar med att utveckla funktionshinderfrågor i kommunen, och öka Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

33 medvetenheten om de behov som människor med funktionsnedsättning har. Under det senaste året har arbetet fått något av ett genombrott, med bland annat utnämningen "Vinnare av Access City Award" samt "Vinnare av Humanas Tillgänglighetsbarometer". Vidare finns en IKT-samordnare, IKT är en förkortning för Informations- och KommunikationsTeknik. Det finns ett stort behov av att utbilda och informera målgrupperna kring bland annat IT- och datalösningar som finns i vardagen. Samordnaren ansvarar för kurser, utbildningar, viningar med mera. På Träffpukten finns också en Syninstruktör. Syninstruktörens uppgift är att ge hjälp till självhjälp för personer med synnedsättning eller blinda, för att i så stor utsträckning som möjligt klara av vardagen och kunna leva ett självständigt liv som möjligt. Exempelvis kan detta innebära att ge tips och råd för en fungerande vardag. Tränar på att hitta i hemmet och närmiljön. ADL träning i hemmet. Märker upp saker i hemmet till exempel spis, micro och fjärrkontroller. Informerar om samhällsservice, kurser, föreningar och aktiviteter. Genom att tjänsten blev placerad på Träffpunkt Simonsland, har den också blivit mer känd för medborgarna. Detta har lett till att SRF och dess medlemmar, samt kollegor på Träffpunkt Simonsland har blivit mer medvetna om vad en syninstruktör gör och det har genererat i fler uppdrag. Vidare finns en Äldreinformatör på Träffpunkten. Vardagar har Seniorguiden varit bemannad av Äldreinformatören. Seniorguiden är en telefonservice, en väg in, som ger information, råd och stöd gällande seniorer och äldrefrågor i Borås Stad. Ofta förekommer även telefonsamtal andra tider under dagen, men är alltid bemannad den utsatta telefontiden. Många människor uttrycker sin frustration, gällande anhöriga, vård- och omsorg och annan kommunal verksamhet genom synpunkter. Äldreinformatören får ofta dessa samtal och bemötandet blir oerhört viktigt i dessa situationer.. Hembesök görs, när det inte fungerar med telefonsamtal eller med besök på kontoret. Under våren 2016 har äldreinformatören prioriterat de aktiviteter på Träffpunkt Simonsland, som vill nå de som inte är föreningsaktiva, antingen de som valt att inte vara aktiva eller de som har svårt att komma ut i föreningslivet av olika anledningar. Ambitionshöjande åtgärder 2017 Från och med i höst kommer Träffpunkten att utöka öppettiderna, dels kvällstid till klockan 18 och dels en kväll i veckan kommer det att vara öppet till klockan Planen är att även ha öppet en dag på helgen i samverkan med föreningarna, för att ensamheten och isoleringen inte skall kännas så lång under helgerna. För att nå ännu fler människor, kommer engagemangen/aktiviteterna att utökas till två dagar i veckan, varannan gång hålls de på eftermiddagarna och varannan gång på kvällstid. Detta leder till att de medborgare nås, som fortfarande är yrkesverksamma dagtider och de som har dagverksamhet Lokalbehoven bör ses över ytterligare en gång och anpassas till de behov som framkommer parallellt med att verksamheten utvecklas. En Frivilligcentral kommer att startas upp och byggas vidare på under året. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

34 4.5.8 Anläggningsenheten Analys av verksamhet 2017 Fritids- och folkhälsoförvaltningen tillhandahåller anläggningar för idrotts-, motions-, utebad- och friluftsverksamhet. Anläggningarna ska också kunna tjäna som arrangemangs- och evenemangsanläggningar där så är möjligt. Uppgiften är att med bra service tillhandahålla god miljö i funktionella anläggningar till skolidrott, föreningar och allmänheten. Vår bokningscentral svarar för uthyrning av idrottsanläggningar i stadens samtliga delar. Målet är att driva anläggningarna så att de upplevs som attraktiva med hög standard och servicenivå. I målet ingår att åstadkomma ett optimalt öppethållande och högsta möjliga nyttjande. Föreningar och privatpersoner skall genom bokningscentralen på ett enkelt sätt kunna boka lokaler och anläggningar. Föreningsdrift alternativ driftform Fritids- och folkhälsonämndens intentioner är att låta föreningar och/eller byalag sköta driften av anläggningar så långt det är möjligt. I de samtal som förs mellan förvaltningens personal och berörda föreningar diskuteras alltid dessa frågor. Idag finns ett 25-tal föreningsavtal. Idrotts-/fritidsanläggningar I Knalleland och runt Borås Arenaområdet pågår det många olika aktiviteter för att förstärka arenorna och skapa ännu bättre förutsättningar för idrott. I praktiken pågår det utvecklingsarbete inom samtliga arenor. Borås Arena AB planerar för en permanent hall över den befintliga konstgräsplanen vid Borås Arena 2. På huvudarenan (Borås Arena 1) planeras en uppgradering av hela anläggningen för att möta framtidens krav på en modern och anpassad arena för toppfotboll på nationell och internationell nivå. I Tennis- och boulehallen pågår en förstudie för att utveckla hallen till ett Racketcenter, med plats för bland annat badminton. Nya utebanor för tennis och padel planeras på gruspanen vid Ålgårdsplanen. I Ryahallen kommer löparbanorna att uppdateras till den senaste versionen. Vid Alidebergsbadet finns planer på en tältöverbyggnad av utebadet för att förlänga säsongen och nyttja anläggningen under en längre tid av året. Vid Skatehallen planeras en utbyggnad för att bereda fler idrotter plats, bland annat klättrarna. Isyta är en bristvara i Borås och nämnden kommer att prioritera en satsning på en konstfrusen yta. Borås Arena är fortfarande en av Sveriges bästa fotbollsarenor, trots att några nya tillkommer varje år. Sedan invigningen har Borås Arena ständigt förbättrats och anpassats till gällande arenakrav och regler. Målsättningen är att anläggningen hela tiden ska ligga i framkant och kunna användas till olika typer av arrangemang. Borås Arena har vid ett flertal tillfällen fått pris för bästa konstgräs och bästa arena av Svenska Fotbollsförbundet. Ambitionen är att Borås Arena under 2017 kommer behålla sin höga standard för att bland annat möta Svenska Fotbollsförbundets och UEFA s krav på bevakning, sittplatser, service åt media samt anpassning för personer med funktionshinder. Ett WiFi-nät installerades under 2016 och arbetet fortsätter under Borås Arena är en av de första anläggningarna med WiFi-nät och tillsammans med appar från Svensk Elitfotboll kommer det att lyfta fotbollsupplevelsen till en högre nivå. Miljön mot Skaraborgsvägen har förändrats under 2016 med ett mer välkomnande utseende. Här tas ett helhetsgrepp kring stängsel, häck, grindar och biljettkurer. Inne på Borås Arena har gräset ersatts med ett konstgräs med granulat i naturkork, vilket ska utvärderas under hösten Senare kommer även ett datoriserat styrsystem för planvärmen att installeras för att optimera energiförbrukningen. Det utbytta konstgräset läggs lämpligen på en av fotbollsplanerna vid Ryda sportfält som ställs iordning under hösten 2016 alternativt Konstgrässtrategi. Konstgräsutbyggnaden föreslås i praktiken avslutas med en plan vid Ryda sportfält, därefter sker ett succesivt utbyte av de befintliga planerna i en ordning som bygger på nyttjandegraden. Under 2012 presenterades en konstgräsutredning där behoven av investeringar och reinvesteringar för åren redovisades. En ny utredning med en utbytesplan kommer att redovisas under hösten Där kommer även redovisas skicket hos tillhörande omklädningsrum, förråd och liknande samt behovet av nybyggnation för att få väl fungerande fotbollsanläggningar. Under 2016 färdigställdes dessutom en konstgräsplan i anslutning till Mariedals klubbstuga vid Kransmossen som kompensation Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

35 för en naturgräsplan. Konstgräset på Brämhults IP har bytts ut och det gamla gräset har delats upp i mindre bitar och lagts på mindre skolplaner likt tidigare år. Sjuhäradshallen har under 2016 blivit en fullt fungerande hall, med utrustning och inventarier för en i det närmaste komplett anläggning. Gymnastikalliansen har fått en flygande start med sin verksamhet, till hösten startar också en idrottsprofil på nationell gymnasienivå på dagtid. I den andra hallen, kallad "Parasport", finns möjligheter för föreningar att bedriva idrott för människor med funktionsnedsättning. Arvsfonden har gillat verksamheten och stödjer ett projekt kallat "Jämlik Hälsa", med prioritet på målgruppen. Boråshallen har genom åren använts flitigt och trycket är fortsatt stort. En förstudie har gjorts för att utröna renoverings- och utbyggnadsbehovet. I ett gemensamt förslag med Lokalförsörjningsförvaltningen presenteras en successiv renovering och ombyggnad av Boråshallen under de kommande åren. En del åtgärder har skett, men renovering och anpassning av omklädningsrummen samt tillgänglighetsanpassning kvarstår. Sundholmens kurs- och konferensgård ägs av Borås Stad och drivs av förvaltningen. Anläggningen har under de senaste åren genomgått en varsam renovering och upprustning. I kursgården finns det plats för 50 matgäster och i annexet finns det 7 rum, där vardera rum har 1-6 sängplatser. På anläggningen finns också en badanläggning med bastu och vedeldad badtunna samt med dusch och toalett. Anläggningen marknadsförs i första hand internt inom kommunens förvaltningar och bolag. Lokaluthyrning. Borås Stad ingår som en av 140 kommuner i Sverige som har gått samman i en gemensam upphandling kring ett boknings- och föreningsbidragssystem. Behovet är stort och förväntningarna höga på att hitta ett modernt och anpassat system som underlättar lokalbokningar för såväl allmänheten, föreningar och vår egen personal. Isyta i Borås Stad. Behovet av mer isyta är stort i kommunen. Med våra två konstfrusna isbanor ligger vi på en inte alltför smickrande 10-i bott lista bland Sveriges 290 kommuner. Vi har stora problem med att lösa de behov som våra tre växande föreningar i Ishallen har, de båda två konståkningsföreningarna samt Borås hockeyklubb växer i antalet medlemmar och aktiviteter. I vår investeringsbudget planerar vi för en ny fullstor isyta i kommunen. Spår och leder samt badplatser. Under våren 2016 har nämnden fattat beslut om en långsiktig plan kring utvecklingen av spår och leder i kommunen. Planen beskriver ett behov av underhåll och investeringar samt förslag på nya spår/leder. Utredningen och planen lägger stor tyngd på att förvaltningens mål ska vara att underlätta för allmänheten att besöka och aktivera sig i sina nära grönområden och skogar och på så sätt också verka för en bättre hälsa bland befolkningen. Faktorer som har särskild betydelse för ett bra friluftsliv är närhet, tillgänglighet och information. Utredningen täcker hela kommunen och visar tydligt vilka områden som bör utvecklas inom de närmsta åren. Prioriteringen av dessa områden har skett delvis utifrån befolkningssiffror och delvis utifrån Borås Stads välfärdsbokslut. Under de kommande 5 åren kommer investeringar att prioriteras inom detta område. Stadsnära uppmärkta leder och elljusspår saknas helt på södra sidan av staden. År 2017 kommer förvaltningen därför att göra en stor satsning på elljusspår och vandringsled i området mellan Kristineberg och Gässlösa. En stor satsning planeras också på Kransmossen där ett tillgänglighetsanpassat promenadstråk (i form av en bred träspång) uppförs utmed Kransån. Promenadstråket kompletteras med tillgänglighetsanpassade rastplatser och fiskeplattformar. Ytterligare satsningar under året är belysning mellan Kypegården och Sjöbo och en promenadslinga i Svaneholm. Utredningen föreslår också att staden skall arbeta mer med så kallade aktivitetsleder. Under år 2017 föreslås att förvaltningen tillsammans med Tekniska förvaltningen och Miljöförvaltningen utreder lämpligt område för samt uppför en eller flera ridleder. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

36 De kommunala badplatserna har utvecklats mer och mer till att bli mötesplatser och aktivitetsplatser som används under betydligt längre del av året av just bara under badsäsongen. Badplatserna är dessutom extra viktiga för de många barn som inte är en del av föreningslivet och för de som inte har möjlighet till något annat sommarlovsäventyr än just det som kan ske på hemmaplan. Hösten 2016 kommer en badplatsutredning att färdigställas som mer tydligt visar vad som bör utvecklas på de olika badplatserna. Något som dock redan står klart är att flera av bryggorna på badplatserna har många år på nacken och bör bytas ut relativt snart. Det är önskvärt att kunna byta ut en eller två bryggor per år. Under de sista åren har naturen tärt ordentligt på flera badplatser och eroderat bort både strandområden och promenadmöjligheter. Mest utsatta är Asklanda och Sjömarkens badplatser och på båda ställena krävs både återskapande av vissa sträckor, samt åtgärder för att förhindra framtida erodering. Båda områdena är välbesökta promenadområden. Förvaltningen önskar förbättra kontrollen av tillsynen av livräddningsutrustningen vid badplatserna genom inköp av en app som kan användas av våra olika utförare för inrapportering avs. tillsynen av livbojar, hakar, livbåtar med mera. Ambitionshöjande åtgärder 2017 Prioriteringen för 2017 ligger på framför allt tre områden. Vi vill förstärka och förbättra våra spår och leder samt utebadplatser och vi vill underlätta och skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att ta del av det breda fritidsutbudet som Borås har. Vi är övertygade om att kunskapen om människor med funktionsnedsättning måste öka, speciellt för de som behöver extra kognitivt stöd. Dels så behöver kunskapen öka inom vår egen organisation men också inom föreningslivet. Här måste riktade insatser skapas för att uppnå ett jämlikt fritidsutbud på lika villkor. Som tredje prioriterade uppgiften är att skapa mer isyta i kommunen, för att tillgodose föreningar och allmänhetens behov av isyta. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

37 4.5.9 Badenheten Analys av verksamheten 2017 Borås Stad satsar på friskvård, folkhälsa och rekreation i sju olika bad. Badenheten inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen har fyra publika bad, Stadsparksbadet, Borås Simarena, Sandaredsbadet och Dalsjöbadet. Här erbjuds allt från utbildning i simkunnighet och badsäkerhet i och vid vatten till bad, träning och avkoppling samt social samvaro. På Viskaforsbadet bedriver skolan egen simundervisning. Asklandabadet är anpassat och hyrs främst ut till personer med olika funktionsnedsättningar. Mål som vi på badenheten arbetar efter enligt Vision 2025 är att skapa mötesplatser och att ta ansvar för barn och unga. Dessa mål arbetar vi kontinuerligt med både genom att erbjuda vattenträning i grupp, babysim, simlekis, simundervisning för både barn och vuxna, crawl kurser för både nybörjare och erfarna. Vi arbetar också ständigt med att öka tillgängligheten oavsett om man har någon typ av funktionsnedsättning eller etnisk bakgrund som begränsar möjligheten till att vistas på någon av våra anläggningar. När det gäller skolornas simskoleverksamhet så är målet för eleverna i år 3 att de ska kunna klara av att hoppa eller dyka i på djupt vatten och därefter simma 25 m. För de elever som inte har klarat målet har vi under 2016 startat ännu fler uppsamlingsheat så att alla elever i åk 6 skall ges möjlighet att träna för att klara de nationella målen som är att simma 200 m varav 50 m ryggsim. Borås stads friskvårdssatsning behåller sin popularitet där alla anställda av Borås Stad erbjuds fria bad på våra publika anläggningar. Vi har även ett friskvårdsavtal för alla anställda inom Västra Götalandsregionen och flera företag i och runt Borås. Sedan 2013 bedriver vi ett unikt samverkansprojekt Sommardoppet" med simklubbarna SK70 och SK Elfsborg, SLS (Södra Älvsborgs läns förening) och Borås Stad. Tillsammans erbjuder vi alla 5-åringar i Borås Stad gratis kurser i vattenvana. Stadsparksbadet är det största badet med flest besökare, ca besök, och är ett äventyrs- och motionsbad mitt i centrala Borås. Anläggningen kan erbjuda alla typer av undervisning i vatten, motionssim och vattengymnastik. Barnkalas och annan uthyrning är vanligt på Stadsparksbadet. Simundervisning är en prioriterad verksamhet, där samtliga skolor erbjuds undervisning av badenhetens egen personal. På badet finns privata aktörer som driver café- och restaurang samt gymverksamhet. Ett antal föreningar bedriver olika typer av verksamhet i badet. Anläggningen är öppen ca 347 dagar per år. Stadsparksbadet är drygt 30 år gammalt och är i stort behov av en upprustning och utveckling. Kommunstyrelsen har i beslut godkänt att en projekteringsframställan görs där man planerar för en renovering och utbyggnad av Stadsparksbadet i två etapper. Renoveringen beräknades pågå mellan april 2016 till februari Då denna renovering inte startade som planerat hoppas vi nu på att renoveringen kommer till stånd under Borås Simarena invigdes 2010 och är en mycket populär motions-, tränings- och tävlingsanläggning. Anläggningen är öppen ca 360 dagar per år och tar emot ca besökare. Simundervisning är en prioriterad verksamhet, där skolor i närheten erbjuds undervisning av badenhetens egen personal. Föreningslivet har fått förutsättningar att växa i antalet grupper och aktiviteter. Anläggningen är också populär som träningsanläggning för simföreningar runt om i landet samt Norge och Danmark. Borås Simarena fortsätter att utvecklas med ökat deltagande i vattenträning, rehabträning och en samverkan med Previa har startat. Borås Simarena samverkar med föreningslivet och skapar förutsättningar för simundervisning för ensamkommande barn/ungdomar. I samverkan med Svenska Livräddningssällskapet (SLS) arrangeras även Simlärarutbildningar. Alidebergsbadet är ett populärt utomhusbad och utflyktsmål under sommarmånaderna. Anläggningen är föreningsdriven och har ca besökare. Dessutom lämpar sig anläggningen bra för tränings- och tävlingsverksamhet kommer återigen Alidebergsbadet att vara värd för SM i simning under SMveckan som är förlagd i Borås. En ambition inför framtiden är att det byggs ett tält över utomhusbassängen så att det går att bedriva verksamhet där under året runt. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

38 Under året kommer man att iordningställa för fler träningsformer på området. Löpning och utegym ökar attraktionen för Alidebergsbadet som friskvårdsanläggning. Sandaredsbadets profil är ett bad "med omtanke om hela familjen". Badet vänder sig inte enbart till vår egen kommun. Vi har ett stort upptagningsområde från de mindre grannkommunerna. Simskolor, vattenlek, aquapass, föreningsverksamhet, motionssim och ett mindre café är aktiviteter som erbjuds på badet. Badanläggningen är öppen 10 månader på året och har stängt för allmänheten under sommaren. Under dessa två månader bedrivs sommarsimskolor, sommardoppet och viss lägerverksamhet. Under denna tid görs även storstädning och underhållsrenovering. Under 2017 ska vi jobba med att få igång verksamheter, som vi hade innan renoveringen, och som vi ännu inte har lyckats starta igång. Vi får en större roll i projektet som utbildar Borås Stads anställda i HLR och DHLR. Tyvärr återstår en del arbete som måste färdigställas efter renoveringen. Åtgärder som inte togs med i det stora projektet men som måste lösas för att vi ska få en friktionsfri verksamhet och nöjda föreningar och gäster.. Dalsjöbadet/Dalsjöhallen är en anläggning som innehåller sim- och idrottshall, café, lokal för bordtennis/gruppträning/kampsport, skolgymnastik, lokaler för brottning och skytte, diverse föreningsutrymmen samt två förskoleavdelningar. I direkt anslutning till anläggningen ligger en gräsplan, en konstgräsplan ett utegym samt motionsspår i varierande längder. Till hösten 2016 kommer även en utebastu med tillhörande trädäck att stå färdig. Dagtid används anläggningen främst för skolornas sim- och idrottsundervisning samt på kvällar och helger av allmänhet samt av föreningar. Gymverksamheten i badet drivs av en privat entreprenör. Badanläggningen är normalt öppen ca 10 mån på året och har stängt för allmänheten under sommaren. Under dessa två månader bedrivs sommarsimskolor. Då görs även storstädning och underhållsrenovering. Dalsjöbadet profilerar sig som ett lugnare alternativ, med huvudinriktning på vuxna samt barn upp till 12 år. Med den nya bastun hoppas vi även kunna attrahera grupper och företag på ett annat sätt än tidigare. Speciella motionssimkvällar med lugn och mysig miljö, bastuverksamhet, simskolor för både barn och vuxna, lek och plask, minisim, barnkalas samt olika former av vattenträning i egen regi är några av de verksamheter som erbjuds. Målet är att få så många som möjligt att komma till anläggningen och att den ska kunna erbjuda motionsformer för flera smaker. Prioriteringen i Dalsjöhallen, nu när utebastun snart är färdig, är att jobba för att utveckla barnverksamheten. I dagsläget kan vi inte höja värmen endast i lilla bassängen och kan då heller inte bedriva verksamhet för de allra yngsta. Även miljön runt bassängerna i allmänhet och den lilla i synnerhet är i behov av upprustning, dels med tanke på säkerheten och dels med tanke på utseende- & attraktionskraft Viskaforsbadet består av en liten bassäng med omklädningsrum, dusch och bastu. Badet är obemannat och ligger i anslutning till Viskaforsskolan och används i undervisningen samt hyrs ut till olika föreningar och fritidsgårdar. Asklandabadet är ett unikt funktionshinderanpassat bad med bassäng och bastu som ligger bredvid Hedagårdens dagliga verksamhet och Asklandaskolan i Fristad. Badet har funnits sedan början på talet och hyrs idag för närvarande främst ut till daglig verksamhets olika arbetsplatser samt olika boenden och skolor, dock inte till enskilda privatpersoner. Vi står förhoppningsvis inför stora förändringar i vår organisation under Den planerade renoveringen av Stadsparksbadet, som skulle ske under stora delar av 2016 och våren 2017, sköts upp. Vi håller ännu en gång på att planerar inför att stänga Stadsparksbadet för renovering och att flytta all personal och verksamheter till övriga anläggningar. Detta kommer att påverka alla våra verksamheter som vi bedriver på alla våra bad. Vi har en stor utmaning framför oss att organisera så att alla skolsimskolor som bedrivs på Stadsparksbadet ska få plats på någon av våra andra anläggningar. De övriga verksamheterna som finns på Stadsparksbadet kan vara svårt att få rum på någon annan anläggning. Vi känner i detta läge att vi måste prioritera skolornas simskolor. Prioriteringen på simskolorna gör vi för att vi ska klara av en av våra indikatorer som är att vi ska nå Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

39 90 % simkunnighet bland eleverna i årskurs tre. Vi bedriver även enklare café på tre av våra anläggningar. Vi strävar efter att ha ett så ekologiskt och så stort fairtrade märkt sortiment som möjligt. På grund av Stadsparksbadets stängning beräknas lägre besökssiffror under 2017 än tidigare år. Dessa kan ses närmare i rubrik 6.1. Ambitionshöjande åtgärder 2017 När Stadsparksbadet stänger ser vi en möjlighet att kunna sätta en arbetsgrupp på att jobba ännu mer med tillgänglighet för våra funktionsnedsatta som vill besöka våra badanläggningar. Vi har fram till idag varit ganska inriktade på fysiska handikapp. Vårt mål är att bli bättre på att möta gruppen människor som har en kognitiv nedsättning. Vårt mål är även att jobba fram ännu bättre krishanteringsplaner. Detta för att personal ska känna sig trygga vid oförutsedda händelser. Vi har under 2016 blivit mer involverade i att organisera och genomföra utbildningar för Borås Stad i barn- och vuxen HLR samt hjärtstartare. Detta i ett projekt som Borås Stad gör tillsammans med Utbildnings- och utvärderingsprojektet HLR och Hjärtstartare, Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Vi har sett att behovet är stort och hoppas därför kunna jobba mer med detta under Vi har tagit ett initiativ och kallat samman olika aktörer som jobbar med badutveckling och utbildning av badhuspersonal runt om i Sverige. Vi är oroade över att utbildningar för denna yrkeskategori läggs ner undan för undan och att det inte finns många skolor kvar längre. Vi har många badhus i Borås och har svårt att rekrytera utbildad personal. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

40 4.6 Bidragsramen 4.7 Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Intäkter Kostnader Buffert Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar Nämndens uppgift Analys av verksamhet 2017 Fritids- och folkhälsonämnden har i uppgift att ansvara för och fördela föreningsbidrag till barn/ungdoms- samt invandrarverksamhet. Dessutom ge stöd till pensionärsföreningar, funktionshinderföreningar och sociala föreningar. Utdelning av sociala samfonder hanteras från och med 2016 av Arbetslivsförvaltningen. Förutom bidragsgivning till föreningslivet så utför föreningsenheten ett stort antal aktiviteter och processer tillsammans med det lokala föreningslivet och ofta i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Bland annat så är avdelningen med och samordnar Föreningsveckan, Idrottsskolan, arbetet med Säker och trygg förening samt kontinuerliga träffar med föreningsanställda. Föreningsenheten spelar en stor roll i de många olika arrangemangen och tävlingarna som avgörs i Borås. Arbetet med säker och trygg förening är fortfarande prioriterat. Föreningar med egna lokaler ska nu vara certifierade för att kunna få lokalbidrag. Vi kommer även fortsättningsvis att jobba för att föreningslivet i Borås ska certifiera sig. Idrottsskolans arbete i socialt utsatta områden har gett resultat. Vi finns nu representerade i samtliga av Välfärdsbokslutets definierade områden som socialt utsatta. Idrottsskolan kan ha en avgörande roll i fostrandet till en aktiv fritid, och att finnas och verka i dessa områden ger förhoppningsvis resultat på sikt. Den digitala närvarorapporteringen har ökat markant under Efter några försiktiga år kommer vi nu att lägga ytterligare kraft vid att få fler föreningar att inse nyttan av att närvarorapportera digitalt. Föreningsenheten träffar föreningar kontinuerligt. Träffarna har tre viktiga syften, enheten får en bättre vetskap om vilka aktiviteter som genomförs, enheten kan informera föreningarna om vilka möjligheter förvaltningen kan erbjuda och avslutningsvis att skapa bra och tillitsfulla relationer. Tillsammans med Sociala omsorgsförvaltningen pågår ett samarbete kring de sociala föreningarna. En ökad kunskap och en bättre kontakt med dessa föreningar gör att verksamheten utvecklas positivt. Föreningarna kan också hitta nya samverkansformer med andra föreningar som man inte gjort tidigare gjorde Föreningsenheten en satsning på föreningsverksamhet i socialt utsatta områden. Tillsammans med andra aktörer (SISU, Arbetslivsförvaltningen) har verksamhet startats i våra socialt utsatta områden för att föreningarna ska kunna nå fler samt ha möjlighet att starta nya verksamheter. Vi Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

41 kommer att fortsätta stödja dessa verksamheter och försöka hitta nya samverkansparter för att öka utbudet och locka fler till föreningslivet i Borås. Tillsammans med Kulturnämnden och dess förvaltning är vi överens om att föreningen Tåget åter ska tillhöra Fritids- och folkhälsonämnden. I samband med den nya organisationsförändringen 2017, där Fritids- och folkhälsonämnden får ansvaret för bland annat alla fritidsgårdar, så passar föreningen Tåget bättre in i Fritids- och folkhälsonämndens ansvarområde. Den föreslagna förändringen har samverkats mellan de båda presidierna och med föreningen. Det stöd och bidrag Kulturnämnden ger till föreningen bör överföras till Fritids- och folkhälsonämnden från och med Ekonomiska förutsättningar 4.10 Verksamhet 2017 Tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Administration föreningsenhet Föreningsbidrag Bidrag till invandrarföreningar Bidrag till sociala föreningar Bidrag till funktionshindrade Bidrag till pensionärsföreningar Summa Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Under 2017 sätts fokus på att fortsätta stödja föreningar i socialt utsatta områden började vi att samverka med flera parter för att kunna få ut "mer för varje krona". Satsningen syftar till att nå fler att bli föreningsaktiva, men också att ge föreningarna förutsättningar att starta fler verksamheter som i sin tur kan locka fler intresserade. Bidragsbestämmelserna uppdateras efterhand för att passa in i ett föränderligt samhälle och för att ge föreningarna bästa möjliga stöd. Bland annat föreslås att Föreningar som har verksamhet för medlemmar med funktionsvariationer kan få ett mer anpassat verksamhetsbidrag. Vi ser också över föreningarnas driftbidrag och justerar inom några områden för ökade kostnader. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

42 5 Verksamhetsmått 5.1 Fritidsgårdsverksamhet Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal fritidsgårdar Öppethållande timmar per vecka, fritidsgård Öppethållande dagar per vecka Badenheten Besökare Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal besökare Stadsparksbadet Antal besökare Borås Simarena Antal besökare Sandaredsbadet Antal besökare Dalsjöbadet Antal besökare Alidebergsbadet Gruppaktiviteter Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal tillfällen med gruppaktiviteter på badenhetens anläggningar Föreningsenheten Ungdomsföreningar Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Bidragsberättigade medlemmar, 6-20 år, antal medlemskap Bidragsberättigade föreningar Antalet aktiviteter Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

43 5.3.2 Invandrarföreningar Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Bidragsberättigade medlemmar Antalet aktiviteter Föreningar vars medlemmar har någon form av funktionsnedsättning Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal medlemskap Antal aktiviteter Pensionärsföreningar Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antalet medlemskap Särskilt riktade bidrag Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal föreningar Bidrag till aktuella föreningar Övergripande Föreningsenheten Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Andel säker och tryggcertifierade föreningar, %. Antal föreningar som närvarorapporterar digitalt Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

44 5.4 Anläggningsenheten Borås Arena Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antalet utnyttjade timmar på konstgräset Antalet andra arrangemang som ej är fotboll Antal bokningar på Borås Arena konferens Total energianvändning för uppvärmning (MWh) Total energianvändning för uppvärmning av konstgräsplan (MWh) Borås Arena 2 Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antalet utnyttjade timmar på konstgräset Total energianvändning för uppvärmning (MWh) Brygghusenheten Brygghuset Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal bokningar på Brygghuset som avser externa möten Antal bokningar på Brygghuset som avser externa utbildningsdagar Antal arrangemang på Brygghuset Antalet deltagare i produktionsskolan 10 Antal arrangemang på Brygghuset av eller för unga 60 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

45 5.5.2 Skatehallen Verksamhetsmått Årsutfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal köpta årskort på Skatehallen Antal aktiva tjejer i verksamheten 25 Antal föreningsaktiviteter 50 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

46 6 Investeringar Projekt Total utgift Utgift tom 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Utveckling av spår och leder Utveckling av badplatser (utebad) Utveckling av Evenemangstaden Borås (inkl SM-veckan) Utveckling av konstgräsplaner Utveckling av näridrottsplatser (aktivitetsplatser) 6. Utveckling av idrottsanläggningar inne och ute (diverse inventarier) Ny fullstor konstfrusen isbana Utveckling av Lundby Park Utveckling av Björbobacken vid Rya Åsar Summa Kolumnen som avser "Total utgift" = (Ingående balans 2017 ) + (Summan av utgiften ) enligt specifikation ovan. 1. Investeringsbudgeten för spår och leder följer den plan som nämnden beslutat om. För 2017 prioriteras bland annat tillgängligheten till grönområden. År 2017 föreslås att förvaltningen tillsammans med Tekniska förvaltningen och Miljöförvaltningen utreder lämpligt område för samt uppför en eller flera ridleder. Exempel på insatser under 2017; Belysning Kype Sjöbo Tillgänglighetsanpassad promenadslinga utmed Kransån Ny vandringsled Gässlösa (finns med i grönområdesplanen) Nytt elljusspår Gässlösa Promenadslinga Svaneholm Ridled 2. Investeringsbudget badplatser De kommunala badplatserna har utvecklats mer och mer till att bli mötesplatser och aktivitetsplatser som används under betydligt längre del av året av just bara under badsäsongen. Badplatserna är dessutom extra viktiga för de många barn som inte är en del av föreningslivet och för de som inte har möjlighet till något annat sommarlovsäventyr än just det som kan ske på hemmaplan. Förvaltningen önskar förbättra kontrollen av tillsynen av livräddningsutrustningen vid badplatserna genom inköp av en app som kan användas av våra olika utförare för inrapportering avseende tillsynen av livbojar, hakar, livbåtar med mera. Exempel på åtgärder under 2017; Åtgärder för att förhindra erodering vid Asklanda badplats Utbyte brygga (6 bryggdelar) + hopp-plattform Rammsjön, Dannike Utbyte brygga (4 bryggdelar), Tolken, Äspered App för egenkontroll av tillsyn livräddningsutrustning (som skall användas av de olika utförarna). Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

47 3. Evenemangsstaden Borås. Under 2017 återkommer SM-veckan till Borås och vi begär tkr extra i vår investeringsbudget för att förstärka och förbättra befintliga arenor samt investerar i mobila läktare och mobila golv. 4. Under 2017 kommer vi att byta befintligt konstgräs och pad på Ramnavallen samt på SE-vallen. Samt lägga Borås Arenas "gamla" gräs som byttes sommaren 2016, på Ryda sportfält. Det arbetet måste föregås av en hel del markförberedelser. De överblivna planerna återanvänds på näridrottsplatser och eller skolgårdar. 5. Utveckling av näridrottsplatser. Enligt Fritids- och folkhälsonämndens långsiktiga plan för näridrottsplatser så kommer vi de närmaste åren att ta upp tkr i den årliga investeringsbudgeten. Behoven är många och välfärdsbokslutet ligger bland annat till grund för prioriteringen av vilka områden som ska ha förtur tkr är för nya platser och 500 tkr avser att bekosta omläggningen av de gamla konstgräsplanerna som återanvänds på skolgårdar eller på andra platser inom kommunen. 6. En årligen återkommande post som består i bland annat robotklippare, bevattningståg, nya fotbollsmål och lagledarbås. Investeringar i inomhusanläggningarna består i bland annat byte av idrottsutrustning som förvaltningen ansvarar för. I samband med en ökad föreningsdrift på idrottsanläggningar köps mindre maskinutrustning in till den förening som har ansvar för driften. I summan finns också beaktat insatser för att öka tillgängligheten i våra anläggningar. 7. En ny fullstor isbana alternativt i storlek som en ishockeyrink, behöver anläggas i Borås Stad. Behovet av isyta är enormt och de två ishallar vi har i Borås räcker inte på långa vägar att tillgodose de behov våra föreningar och allmänheten har. När vi gör en jämförande studie på istillgången i Sverige så ligger tyvärr Borås bland de 10 sämsta kommunerna i Sverige på isyta i förhållande till folkmängd. En ny isyta kan med fördel anläggas i anslutning till Bodaområdet och vara ett strategiskt tillskott i området. 8. Utveckling av Lundby Park. Vi vill skapa framtidens mötesplats för actionsporter vid Lundby Park. Det ska vara den mest jämställda och trygga actionparken med den högsta tillgängligheten av alla actionparker i Sverige. Vi söker kontinuerligt ekonomiskt stöd från externa samverkansparter för att lyckas med målsättning. Vid varje tillfälle krävs dock en 50%-ig medfinansiering från Borås Stad. I vår treåriga investeringsplan avsätter Borås Stad 500 tkr varje år för ändamålet. 9. Björbobacken på Rya Åsar behöver en upprustning och en "attraktionshöjare", tillsammans med Tekniska förvaltningen planerar vi att iordningställa och vidareutveckla området runt den gamla skidbacken till populära familjeaktiviteter med inslag av vinteraktiviteter. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget (43)

48 Taxor och avgifter 2017 Fritids- och folkhälsoförvaltningen Borås Stad (Gäller fr.o.m. 1 januari 2017)

49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förändringar är gjorda i rött. Taxor konstgräs 3 Taxor Ryahallen/Ryavallen 3 Borås Arena konferens 4 Borås Arena 5 Borås Arena 2 (Tälthall) 5 Arrangemang 6 Minimihyra med eller utan entré 6 Övriga arrangemang 6 Viktig information i samband med arrangemangsschema- och enstaka bokningar 7 3 Seriematcher seniorer 7 Augusti is, 7 Specialarrangemang 8 Träningsavgifter 9 Övriga avgifter 9 Taxor Skateboard- och Bmx-hall 9 Friluftsgårdar och fritidsanläggningar 10 Kypegården och Kransmossen 10 Skidstadion 10 Entré Stadsparksbadet och Borås Simarena Entré Dalsjöbadet och Sandaredsbadet 13 Entré Viskaforsbadet, Asklandabadet och Alidebergsbadet 14 Specialarrangemang: Badet stängs för allmänheten 14 Träningstaxa i Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet, Sandaredsbadet och Viskaforsbadet 15 Uthyrning av IP Skogen till bidragsberättigade föreningar 16 Uthyrning av IP Skogen till privatpersoner, vuxenorganisationer och Korpen 17 IP Skogens Sportidentsystem 18 Ansökningsavgifter serveringstillstånd 19 Tillsynsavgifter serveringstillstånd 20 Tillsynsavgifter folköl, tobak och receptfria läkemedel 21

50 Viktig information i samband med arrangemangs- schema- och enstaka bokningar Vid uppsägning/ avbokning av bokad arrangemangstid gäller följande: En vecka före arrangemanget Full betalning Två veckor före arrangemanget Reducering 50% Tre veckor före arrangemanget Kostnadsfritt Flyttat hit från sid.7 Vid uppsägning / avbokning av bokad schematid gäller : En månads ytterligare betalning från och med uppsägnings-/avbokningsdatum. Vid uppsägning/avbokning av enstaka bokningar gäller följande: Om uppsägningen/avbokningen sker tidigare är 14 dagar före bokat datum - kostnadsfritt. Sker uppsägningen/avbokningen med mindre är 14 dagar före bokat datum - full betalning. Konstgräs S-E vallen, Ramnavallen, Hedens IP, Kronängs IP, Kransmossen, Sjöbovallen, Björkängsvallen, Byttorp, Boda, Dalsjöfors, Sandared Brämhult v. 01 v. 15/per tim. Gäller träning och matcher I Borås bidragsberättigade föreningar/skolor, Korpen 410: :- 320:- Övriga 925:- 950:- 725:- 745:- Ej plogade planer 200:- 150:- (Vid rikliga snövintrar kan taxan justeras ned när planmåttet minskas.) v v. 52/per tim. I Borås bidragsberättigade föreningar/skolor, Korpen 100:- 105:- 95:- 100:- Övriga 825:- 850:- 620:- 650:- v v. 52/per tim. Matcher seniorer, ingen entré Flyttat till sid 7 400:- 200:- 3

51 Taxor Ryahallen/Ryavallen I Borås bidragsberättigade föreningar, Korpen Övriga org., föreningar, privatpersoner och skolor utanför kommunen Timpriser 220:- 950:- 980:- Träningskort t.o.m.17 år 600:-/år 620: :-/år 1185:- fr.o.m.18 år 950:-/år 980: :-/år 1855:- Dagskort/person 65:-/dag 70:- 110:-/dag 115:- Skolor 220:-/tim 650:-/tim 670:- (inom Borås Stad) Konferenslokaler Borås Arena Lokalhyror för Borås Arenas konferensanläggning (Vid allsvenska- alt. internationella matcher hyrs anläggningen inte ut till konferenser) Lokal Heldag Halvdag Restaurangen 4.900: :- Puben 4.900: :- Presscafét 2.800: :- Konf : :- Konf :- 900:- Konf : :- Grupprum 1.400:- 900:- Umbro (Storlogen) 3.100: :- 4

52 Borås Arena Träningstaxor v. 1 v. 15/per tim. Gäller träning och matcher Bidragsberättigade föreningar/skolor 620:- 640:- Övriga 1.250:- 1290:- v v. 52/per tim. Bidragsberättigade föreningar/skolor i Borås Stad 125:- 130:- Övriga 1.100:- 1130:- v v. 52/per tim. Matcher seniorer, ingen entré 450:- 920:-/per match Arrangemang I Borås bidragsberättigade Övriga org., föreningar, föreningar, Korpen privatpersoner och skolor utanför kommunen Borås Arena (4 tim) 1.800: :- Därefter per tim. 360:- 740:- Seriematcher med entré Publik :-/match :-/match % av entréavgifterna, max. 2 miljoner kr på helår Borås Arena 2 (Tälthall) (under förutsättning att Fritids- och folkhälsoförvaltningen ansvarar för drift och uthyrning) Taxor konstgräs från 1 januari 2016 v. 41 v. 15/per tim. Halvplan Helplan Gäller träning och matcher Bidragsberättigade föreningar/skolor 625: :- Övriga 1.100: :- v v. 40/per tim. Bidragsberättigade föreningar/skolor i Borås Stad 125:- Övriga 1.100:- v v. 40/per tim. Matcher seniorer, ingen entré 400:- 5

53 Arrangemang Minimihyra med eller utan entré I Borås bidragsberättigade Övriga org.,förening. Därefter föreningar, Korpen och skolor per tim utanför kommunen Ryavallen (4 tim) 1.600: :- 310:-/550:- Ryahallen (4 tim) 1.800: :- 410:-/1.150:- Konstgräsplaner och Boda-A 850: :- 330:-/610:- Övriga gräsplaner (2 tim) 650: :- 260:-/500:- Grusplaner (2 tim) 360:- 720:- 150:-/300:- Ishallen - A-hallen (4 tim) 1.800: :- 360:-/740:- Ishallen - B-hallen (2 tim) 900: :- 350:-/720:- Boråshallen: A-hall med fasta platser (4 tim) 1.800: :- 360:-/740:- Scenen 1.100: :- B-hall (2 tim) 750: :- 300:-/500:- C-hallarna (2 tim) 425:- 800:- 180:-/300:- Entréhall 725: :- 300:-/580:- Restaurang Se specialarrangemang sidan 8 Nyttjande av jumbotron i reklamsammahang tecknas i separat överenskommelse. Almås-, Engelbrekts-, Hestra-, Sjuhäradsoch Sjöbohallen, Daltorp (2 tim) 850: :- 330:-/610:- Övriga hallar med läktare (2 tim) 700: :- 270:-/500:- Övriga hallar 600: :- 230:-/420:- Almenäs 1.500:- Övriga avgifter Omklädningsrum (vid arrangemang) 300:-/tim Flyttad hit från sid. 9 Nattlogi 60:- p.p./natt Övriga arrangemang Pris efter särskild överenskommelse. Efter normalt öppethållande (vardagar kl fram till 07.00, lördagar och söndagar kl fram till 07.00) gäller beräknad taxa + extra vaktmästarkostnad 750:-/tim. 6

54 Viktig information i samband med arrangemangs- schema- och enstaka bokningar Vid uppsägning/ avbokning av bokad arrangemangstid gäller följande: En vecka före arrangemanget Full betalning Två veckor före arrangemanget Reducering 50% Tre veckor före arrangemanget Kostnadsfritt Flyttas till sid.3 Vid uppsägning / avbokning av bokad schematid gäller : En månads ytterligare betalning från och med uppsägnings/ avbokningsdatum. Vid uppsägning / avbokning av enstaka bokningar gäller följande: Om uppsägningen/ avbokningen sker tidigare är 14 dagar före bokat datum - kostnadsfritt. Sker uppsägningen/ avbokningen med mindre är 14 dagar före bokat datum - full betalning. Seriematcher Seniorer För seriematcher och cupmatcher gäller taxa enligt följande: Boråshallen, Almåshallen, Engelbrektshallen, Hestrahallen, Sjöbohallen Övriga hallar Övriga hallar med läktare Konstgräsplaner, Ryavallens centralplan och Boda A Boda-A och Kransmossen-A Övriga gräsplaner Ishallarna 850:- per match 600:- per match 700:- per match 850:- per match 850:- per match 650:- per match 900:- per match För Korpen utarbetas ett speciellt avtal inför Särskild taxa Augustiis: Avser vecka (Ordinarie säsong börjar v.34) Bidragsberättigade föreningar 620:-/tim 640:-/tim Övriga 1.000:-/tim 1030:-/tim 7

55 Specialarrangemang Boråshallen Rotundan - konferens (företag) 700:- (2 tim) Därefter 325:-/tim Danskurser 700:- (2 tim) Därefter 325:-/tim Boråshallen Rotundan - utbildning, möten mm. För bidragsberättigade föreningar, Korpen För privatpersoner och övriga organisationer Träningstaxa bidragsberättigade föreningar Arrangemang bidragsberättigade föreningar Hyra av kiosk och kök 110:-/tim 270:-/tim 65:-/tim 130:-/tim 100:-/tim Ryavallen, Ishallen Cafeteria- konferens (företag) 700:- (2 tim) Därefter 325:-/ tim Ryavallen, Ishallen Cafeteria - utbildning, möten mm. För bidragsberättigade föreningar, Korpen 110:-/tim För privatpersoner och övriga organisationer 270:-/tim Mindre skolarrangemang/ turneringar, loppmarknader samt föreningarnas säsongs- och/eller årsavslutningar :-/tillfälle Grusplan Cirkus 5.000:-/dag Övriga arrangemang Pris efter särskild överenskommelse. Efter normalt öppethållande (vardagar kl fram till 07.00, lördagar och söndagar kl fram till 07.00) gäller beräknad taxa + extra vaktmästarkostnad 750:-/tim. 8

56 Träningsavgifter I Borås bidragsberättigade föreningar, Korpen Övriga org., privatpersoner, föreningar utanför kommunen Kr/tim Kr/tim Idrottshall (20x40 m) 100:- 105:- 400:- 410:- Idrottshall (18x36 m) 85:- 90:- 325:- 335:- Idrottshall (mindre än 18x36 m) 75:- 80:- 275:- 285:- Skolgymnastiksal och diverse mindre lokaler 65:- 225:- Omklädningsrum 60:- 150:- Boda-A, Ryavallen, Centralplan, och Kransmossen A 100:- 105:- 410:- 420:- Fotbollsplaner, övriga gräsplaner 85:- 90:- 335:- 345:- Fotbollsplaner grus 55:- 235:- Fotbollsplaner, 7-manna gräs 55:- 60:- 235:- 240:- Fotbollsplaner, 7-manna grus 45:- 185:- Ishallarna * 100:- 105:- 710:- 730:- Curlinghallen 350:-/700:- 360:-/bana/tim Styrketräning Lundbyhallen 100:- 105:- Badmintonbana i idrottshall 105:- 110:- Bordtennis /per bord i idrottshall 105:- 110:- Tennisbana i idrottshall 125:- * Skolor med schemalagd verksamhet i Ishallen, inte friluftsdagar, har samma taxa som bidragsberättigade föreningar. Årshyra Nya lokaler 1-5 år Omklädningsrum 330:-/kvm 340:- 585:-/kvm 600:- Samlingslokal 535:-/kvm 550:- 585:-/kvm 600:- Kök 535:-/kvm 550:- 585:-/kvm 600:- Kansli, expedition 635:-/kvm 655:- 685:-/kvm 705:- Klubbrum 560:-/kvm 575:- 610:-/kvm 630:- Förråd/WC och liknade 280:-/kvm 290:- 310:-/kvm 320:- Verksamhetslokaler 135:-/kvm 140:- 160:-/kvm 165:- Passage 280:-/kvm 210:- 310:-/kvm 240:- Tvättrum 280:-/kvm 290:- 310:-/kvm 320:- Loger 2.500:-/kvm 2575:- Övriga avgifter Omklädningsrum (vid arrangemang) 300:-/tim Flyttas till sid. 6 Nattlogi 60:- p.p./natt Taxor Skateboard- och BMX-hall Bidragsberättigade föreningar, enskilda träningstider 80:-/tim Arrangemang 80:-/tim Engångsbesök 50:- Klippkort (10 gånger) 400:- Årskort alla åldrar 1000:- Uthyrning till skolor 200:-/tim 9

57 Friluftsgårdar Kypegården och Kransmossen Korten gäller bara på friluftsgårdarna Bastubad med omklädning per gång 40:- Årskort 890:- 915:- Halvårskort 620:- Säsongskort - 3 månader 410:- 420:- Uthyrning Kypegården efter ordinarie öppettider (badavgift tillkommer) Cafeteria 510:-/tim 750:- Bastu 710:-/tim 750:- Hela anläggningen 1.100:-/tim 1200:- Skidstadion Tävlingar och arrangemang, sekretariatsbyggnad, högtalaranläggning mm. Heldag 1.200:- 1235:-/8 tim Halvdag 700:- 720:-/4 tim Årskort 900:- Dagskort 90:- 1 Årskort gäller på: Kypegården, Kransmossen 10

58 Entré Stadsparksbadet och Borås Simarena Stadsparksbadet Badtid 3,5 tim Obegränsad badtid Vuxna 80:- 95:- Ungdom 7-17 år år 50:- 60:- Barn 1-6 år 1-11 år i vuxens sällskap 40:- 50:- Familjebad (2 vuxna och 3 barn, alt. 1 vuxen och 4 barn) 190:- 235:- Borås Simarena Obegränsad badtid Vuxna 80:- Ungdom 7-17 år år 50:- Barn 1-6 år 1-11 år i vuxens sällskap 40:- Rabatt pris Autogirobetalning ** Föreningsverksamhet i ledarledd gruppverksamhet (endast simklubbar) a) till och med 20 år Ingen avgift b) 21 år och äldre 55:- 58:- Rabattkort vuxna = 10 bad 570:- 585:- Rabattkort ungdom = 10 bad 360:- 370:- Rabattkort barn = 10 bad 260:- 270:- Årskort vuxna * 1.600:- 1640:- 150:-/månad** Årskort ungdom * 800:- 825:- 75:-/månad** Årskort barn * 485:- 500:- Ålderspensionär mot uppvisande av legitimation och FaR 60:- 65:- Studerande/enkelbad, subventionerat pris mot uppvisande av giltigt CSN kort samt legitimation 50:- 65:- 4-månaderskort FaR, mot uppvisande av recept och legitimation 565:- 580:- 4-månaderskort för studenter mot uppvisande av giltigt CSN kort samt legitimation* 565:- 580:- 4-månaderskort ålderspensionär, uppvisande av legitimation * 565:- 580:- * Års- och 4 månaderskort gäller på följande badanläggningar: Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alibergsbadet, Dalsjöbadet, Kypegården och Kransmossen. ** Autogiro kan tecknas mot uppvisande av legitimation. Minimiålder 18 år. Gruppriser vid 10 st eller fler, gäller vid kontantbetalning och för Borås skol- och kommunbad Vuxen 57:- 58:- 75:- Ungdom 36:- 37:- 45:- Barn 26:- 27:- 35:- Överskrids badtiden tas en avgift ut per påbörjad timma. Vuxna 25:- Ungdom 20:- Barn 15:- Familjebad 50:- Kursavgifter simskola Vuxen 470:-/termin + badavgift 485:- Ungdom 880:-/termin inkl. badavgift 905:- Barn 715:-/termin inkl. badavgift 735:- Intensivsimskola 470:- + badavgift 485:- 11

59 Entré Stadsparksbadet och Borås Simarena, forts. Enskild lektion med instruktör Simundervisning, Livräddning, Vattengymnastik 372:-/tim + moms 384:- 465:-/tim inkl. moms 480:- Simundervisning grundskoleelever 4:-/elev/tillfälle + badavgift 41:-/elev/tillfälle (under skoltid) Kursavgifter övrig verksamhet Vattengympa med redskap 15 gånger 455:-/termin + badavgift 470: :- inkl. badavgift 1345:- Babysim 15 gånger 1.290:-/termin + badavgift för föräldrar 1330:- Uthyrningspriser Handduk, badbyxa, baddräkt 40:- Burkini 50:- Träningsväst/Bälte 45:- HLR Docka 120:-/dag 125:- Livräddningsdocka 60:-/dag 65:- Isflak 245:-/dag 255:- Isdubblåda 120:-/dag 125:- Livboj & hansalina 60:-/dag 65:- Fotografering när badet är öppet 480:-/tim 500:- 12

60 Entré Dalsjöbadet och Sandaredsbadet Vuxna 50:- Ungdom 7-17 år år 30:- Barn 1-6 år 1-11 år i vuxens sällskap 15:- 20:- Familjebad (2 vuxna och 3 barn alt. 1 vuxen och 4 barn) 120:- 125:- Rabatt pris Autogirobetalning *** Rabattkort vuxna = 10 bad 360:- 370:- Rabattkort ungdom = 10 bad 210:- 220:- Rabattkort barn = 10 bad 80:- 120:- Årskort vuxna ** 990:- 1020:- 90:-/månad *** Årskort ungdom ** 495:- 510:- 45:-/månad *** Årskort barn ** 190:- 300:- Ålderspensionär enkelbad mot uppvisande av legitimation och FaR 45:- Studerande/enkelbad, subventionerat pris mot uppvisande av giltigt CSN kort samt legitimation 35:- 45:- 4-månaderskort FaR, mot uppvisande av recept och legitimation 565:- 580:- 4-månaderskort för studenter * 565:- 580:- 4-månaderskort ålderspensionär, mot uppvisande av legitimation * 565:- 580:- * 4 månaderskort för studerande och ålderspensionärer gäller både: Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet, Kypegården och Kransmossen. ** Årskort gäller på följande anläggningar: Kypegården, Kransmossen, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet. ***Autogiro kan tecknas mot uppvisande av legitimation. Minimiålder 18 år. Gruppriser vid 10 st eller fler, gäller vid kontantbetalning och för Borås skol- och kommunbad Vuxen 36:- 37:- Ungdom 21:- 22:- Barn 8:- 12:- Kursavgifter simskola Vuxen 470:-/termin + badavgift 485:- Simskola barn och ungdom 585:-/termin inkl badavgift 600:- Simlekis 10 ggr (39 kr/gång) 40:- 390:- inkl badavgift 400:- Minisim 10 ggr (39 kr/gång) 40:- 390:- inkl badavgift 400:- (Badavg. för förälder tillkommer) 10 ggr (36 kr/gång) 37:- 360:- 370:- Intensivsimskola 10 ggr (39 kr/gång) 40:- 390:- inkl badavgift 400:- Kursavgifter övrig verksamhet Babysim (15 ggr) 1.290:- +badavgift för förälder 1330:- Wet-vest (12 ggr) 580:- +badavgift 600:- Enskild lektion med instruktör Simundervisning, Livräddning, Vattengymnastik 372:-/tim + moms 384:- 465:-/tim inkl moms 480:- Simundervisning grundskoleelever 4:-/elev/tillfälle + badavgift 26:-/elev/tillfälle (under skoltid) 13

61 Badpriser Viskaforsbadet Badavgift/engångsbad/grupp/skolbadspris Vuxen 36:- 37:- Ungdom 7-17år år 21:- 27:- Barn 1-6 år 1-11 år i vuxens sällskap 8:- 12:- Skolbad 22:- Badpriser Asklandabadet Privatpersoner enskilda eller i grupp 5.150:-/termin 5.300:- Sociala omsorgen (årskort badande) Vuxen 1.600: :- Ungdom/barn 800:- 825:- Entré Alidebergsbadet Engångsbad, vuxna och ungdom (från 7 år) 40:- 50:- Engångsbad 0-6 år i vuxens sällskap ungdom år fri entré 30:- Engångsbad barn 1-11 år i vuxens sällskap 20:- Rabattkort 10 bad, vuxna och ungdom (från 7 år) 360:- 370:- Rabattkort 10 bad, ungdom år 220:- Rabattkort 10 bad, barn 1-11 år i vuxens sällskap 120:- Säsongskort från 12 år 500:- 550:- Skolbad 25:- 22:- Vid specialarrangemang på Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet och Sandaredsbadet. För omklädning och bad vid särskilda arrangemang eller upplåtelse av badet till företag, föreningar, födelsedagskalas eller annan kommersiell verksamhet ska förhandling ske i varje enskilt fall. På Stadsparksbadet är hyresavgiften för de bidragsberättigade simklubbarna i Borås Stad en förhandlingsfråga beroende på intäktsbortfall, kostnader osv. dock minst 20% på entrén eller minst 4.495:- för 3 timmar plus 1.090:- per timma därefter. Bidragsberättigade Boråskorpen och Privatpersoner i grupp, simklubbar i Borås Stad * övriga föreningar vuxenorganisationer i Borås Stad * samt föreningar utanför Borås Stad * Dalsjöbadet och Sandaredsbadet 370:-/tim 380:- 370:-/tim 380:- 590:-/tim 610:- när badet är stängt för allmänheten + badavgift + badavgift Borås Simarena 1.215:-/tim 1.250: :-/tim 1.250: :-/tim 1.430:- när badet är stängt för allmänheten + badavgift + badavgift * Om badet behöver stängas för allmänheten tillkommer avgift på minst 20% beroende på intäktsbortfall och ev. andra kostnader. 14

62 Träningstaxa i Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet, Sandaredsbadet och Viskaforsbadet. Bidragsberättigade Boråskorpen och Privatpersoner i grupp, simklubbar i Borås Stad övriga föreningar vuxenorganisationer i Borås Stad och föreningar utanför Borås Stad Kr/ tim Kr/ tim + badavgift Kr/ tim + badavgift Hyra av banor 25 m 30:- 35:- 30:- 35:- 100:- 110:- Hyra av banor 50 m 30:- 35:- 30:- 35:- 100:- 110:- Hyra av hoppbassäng eller undervisningsbassäng 70:- 75:- 70:- 75:- 270:- 275:- Motionshallen 60:- 65:- 60:- 65:- 125:- 130:- Hyra av hela badet Ingen extra badavgift Ingen extra badavgift Ingen extra badavgift (Viskafors) 70:- 75:- 70:- 75:- 270:- 275:- 15

63 Uthyrning av IP Skogen till bidragsberättigade föreningar Per arrangemang Därutöver 1-2 dagar per dag Expeditionsvagn 450:- 250:- Toalettvagn T4 350:- 200:- Duschvagn 300:- 150:- Duschaggregat 4 strilar 120:- 120:- Tält 550:- 300:- Släpkärra 250:- 150:- Målportal 120:- 60:- Målklocka 40:- 30:- Startklocka 40:- 30:- Målklocka Regnly T.E. 200:- 200:- Samma uppgifter finns framtagna av Servicekontoret i ett beställningsformulär. Dessutom finns följande material att hyra. OBS! pris per styck/ arrangemang Vattenpump 160:- Elkablar (3-FAS) 25 meter 30:- Vattenpump slang (1 ) 25 m 130:- Elkablar (1-FAS) 50 meter 30:- Vattenpump slang (4 ) 25 m 250:- Elaggregat (Bensin 1500 w) 250:- Högtalare (speaker) 60:- Värmefläkt (Elbjörn 9 kw) 150:- Megafoner (tratt) 40:- Stolar 10:- OL - skärmar 5:- Bord (hopfällbara camping) 30:- OL - stämplar (på skenor) 10:- Bord (hopfällbara trä) 40:- OL - kontrollampor 10:- Avstängningsstolpar 5:- Avstängningsrep 40:- Den som hyr bekostar inköp av toalettpapper och pappershandukar, batterier till kontrollampor, start- och målklockor, driftkostnader för varmvattenaggregat och vattenpumpar. Förhyraren bekostar även alla frakter, drivmedel och latrintömning. Förhyraren/föreningen ansvarar för att materielen återlämnas i oskadat skick. Materielen skall vid återlämnandet vara väl avstädade och rengjorda. Skadegörelse, som åsamkats vagnar och materiel samt förekommet materiel, ersättes av förhyraren. Vid förhyrning av vagnenheter eller annan dyrbar materiel är det lämpligt att förhyraren ser till att försäkringar är tillfullo tecknade för tillfället i fråga. Ut- och in transport av vagnar och dyl. kan utföras i mån av tid enligt Servicekontorets prislista. OBS! Gäller även skolor. 16

64 Uthyrning av IP Skogen till inte bidragsberättigade. Mervärdesskatt tillkommer Per arrangemang Därutöver 1-2 dagar per dag Extern uthyrning Extern uthyrning Exkl. moms Exkl. moms Expeditionsvagn 750:- 380:- Toalettvagn T4 950:- 480:- Duschvagn 600:- 300:- Duschaggregat 4 strilar 320:- 200:- Tält 1.700:- 550:- Släpkärra 320:- 160:- Målportal 210:- 130:- Målklocka 75:- 50:- Startklocka 75:- 50:- Målklocka Regnly T.E. 420:- 210:- Samma uppgifter finns framtagna av Servicekontoret i ett beställningsformulär. Dessutom finns följande material att hyra. OBS! pris per styck/ arrangemang Vattenpump 210:- Elkablar (3-FAS) 25 m 60:- Vattenpump slang (1 ) 25 m 130:- Elkablar (1-FAS) 25 m 60:- Vattenpump slang (4 ) 25 m 250:- Elaggregat (Bensin 1500 w) 420:- Högtalare (speaker) Värmefläkt (Elbjörn 9 kw) 320:- Megafoner (tratt) 60:- Stolar 20:- OL - skärmar 10:- Bord (hopfällbara camping) 40:- OL - stämplar (på skenor) 20:- Bord ( hopfällbara trä) 60:- OL - kontrollampor 20:- Avstängningsstolpar 10:- Avstängningsrep 60:- Den som hyr bekostar inköp av toalettpapper och pappershandukar, batterier till kontrollampor, start- och målklockor, driftkostnader för varmvattenaggregat och vattenpumpar. Förhyraren bekostar även alla frakter, drivmedel och latrintömning. Förhyraren/förening ansvarar för att materielen återlämnas i oskadat skick. Materielen skall vid återlämnandet vara väl avstädade och rengjorda. Skadegörelse, som åsamkats vagnar och materiel samt förekommet materiel, ersättes av förhyraren. Vid förhyrning av vagnenheter eller annan dyrbar materiel är det lämpligt att förhyraren tillser att försäkringar är tillfullo tecknade för tillfället i fråga. Ut- och in transport av vagnar och dyl. kan utföras i mån av tid enligt Servicekontorets prislista. 17

65 IP Skogens Sportidentsystem Hyrpriser Samma uppgifter finns framtagna av Servicekontoret i ett beställningsformulär. För nationella tävlingar eller motsvarande, gäller för klubbar i Borås och Bollebygds kommuner anslutna till Borås O-ring, samt klubbar i Marks kommun anslutna till Marks O-ring Basenhet (kontrollenhet) avläsningsenhet och stämpelskena Sekretariatsvagn anpassad till Sportidentsystemet. Termoprinter Papper till Termoprinter Borås O-rings närtävlingar / träningstävlingar Basenhet (kontrollenhet), avläsningsenhet och stämpelskena Klubbträningar Utbildning Termoprinter Papper till Termoprinter 15:-st/tävling 450:-/tävling Gratis Självkostnadspris 220:-/tävling 110:-/tillfälle Gratis Gratis Självkostnadspris Övriga klubbar utanför Borås, Bollebygds och Marks kommuner Basenhet (kontrollenhet), avläsningsenhet och stämpelskena Sekretariatsvagn anpassad till Sportidentsystemet. Termoprinter exkl. papper 35:- enhet/tävling 850:- + moms/tävling 525:-/tävling + papper 18

66 Taxa för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen samt kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Denna taxa gäller för Fritids- och folkhälsonämndens verksamhet dels enligt alkohollagen och tobakslagen och dels enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Enligt 8 kap. 10 andra stycket alkohollagen (2010:1622) får kommunen ta ut avgift för prövning av ansökan om serveringstillstånd enligt grunder som beslutas av Kommunfullmäktige. Enligt tredje stycket får kommunen även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. Kommunen får enligt 19 b tobakslagen (1993:581) ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror. Enligt 23 lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel får kommunen för sin kontroll enligt lagen ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel. Serveringstillstånd enligt alkohollagen Ansökningsavgifter Stadigvarande tillstånd för servering, catering eller provsmakning kr Omprövningsavgift för serveringstillstånd som fått prövotid för hela tillståndet * kr Omprövningsavgift för serveringstillstånd som fått prövotid för delar av tillståndet * kr Ändrade ägarförhållanden, mer än 25 procents förändring av ägandet i verksamheten kr Ändring av styrelseledamot, firmatecknare, VD, platschef och liknande personer utan aktieinnehav eller med aktieinnehav mindre än 25 % kr Ny bolagsform, samma personer kr Utvidgning av serveringsyta i befintligt tillstånd kr Förändringar i befintligt tillstånd, ej gällande yta kr Tillfälligt tillstånd för servering eller provsmakning till allmänheten kr Tillfälligt tillstånd för servering i slutet sällskap 800 kr Anmälan av lokal för catering till slutet sällskap ** 500 kr Tillfälligt utökad serveringstid, tillfälligt utökat serveringsområde, tillfällig uteservering *** kr Ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för gemensamt serveringutrymme (per sökande) kr Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd för gemensamt serveringsutrymme (per sökande) kr Kunskapsprov per person och tillfälle kr Förseningsavgift, restaurangrapport kr * taxan har tillkommit då allt fler tillstånd får prövotid ** har tillkommit då man behöver utreda om det är ett slutet sällskap eller inte *** höjning till dubbla avgiften då mycket arbetstid läggs per tillstånd 19

67 Tillsynsavgifter Fast tillsynsavgift vid stadigvarande servering i slutna sällskap Avgiften är kr per tillstånd och år. Fast tillsynsavgift vid stadigvarande servering till allmänheten Avgiften är kr per tillstånd och år. Rörlig tillsynsavgift vid servering till allmänheten Rörlig avgift baseras på restaurangens årsomsättning av alkohol föregående år. Om en ny restaurang erhåller tillstånd placeras den första året i lägsta klassen. Restauranger med serveringstillstånd som inte rapporterat sin årsomsättning till Folkhälsomyndigheten eller Tillståndsenheten under första halvåret, betalar förseningsavgift, flyttas automatiskt upp till nästa årsomsättningsgrupp jämfört med föregående år och debiteras den avgiften. Årsomsättning Gällande taxa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr För restauranger vid kommunens särskilda boendeformer och vid restaurangskolor inom gymnasieskolan utgår endast fast tillsynsavgift. Tillfälliga tillstånd till allmänheten Avgiften är inräknad i ansökningsavgiften som angetts ovan. Halv avgift Har beslut om nytt tillstånd fattats före den 1 juli debiteras hel avgift. Har beslut om nytt tillstånd fattats efter den 1 juli debiteras halv avgift. Då verksamheten upphör Den som är tillståndshavare vid kalenderårets början debiteras tillsynsavgift för hela året. Detta påverkas inte av eventuella verksamhetsöverlåtelser under året. Redan inbetald avgift återbetalas inte. 20

68 Tillsyn av anmälningspliktig servering eller detaljhandel med öl samt detaljhandel med tobaksvaror och vissa receptfria läkemedel Gällande taxa Folköl Tobak Folköl och tobak Vissa receptfria läkemedel Vissa receptfria läkemedel + tobak eller folköl Vissa receptfria läkemedel + tobak + folköl kr kr kr kr kr kr Halv avgift Halv tillsynsavgift tas ut det år anmälan inkommit efter den 1 juli. Har anmälan inkommit före den 1 juli tas hel tillsynsavgift ut. Inbetald avgift återbetalas ej om rörelsen upphör före kalenderårets slut. Tolkning och tillämpning Kommunstyrelsen äger besluta om tillämpningsföreskrifter till denna taxa. Fritids- och folkhälsonämnden äger fatta beslut om tolkning och tillämpning av denna taxa med tillhörande tillämpningsföre-skrifter. Kommentarer Taxorna är generellt uppräknande med 5%. 21

69 Fritids- och folkhälsoförvaltningen Borås Stad Borås Besöksadress: Sturegatan 38 Tfn: vx E-post: Webbplats: boras.se/fritid-folkhalsa

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Diarienummer 2016/FF Tommy Jingfors, Begäran om förlängd amorteringsfrihet för Borås Arena AB Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden föreslår Kommunstyrelsen att ge Borås Arena AB amorteringsfrihet under 2017 för att ta fram nödvändiga beslutsunderlag inför en uppgradering av arenan till 2.0 samt att utföra en del energieffektiviseringsåtgärder för värme och bevattning av fotbollsplanen. Sammanfattning Borås Arena AB planerar för en uppgradering av Borås Arena till 2.0. Arenan är drygt 10 år gammal och behöver en anpassning och utveckling för att motsvara de krav och förväntningar som internationella- och Svenska fotbollsförbundet, funktionärer samt publik ställer på en modern arena. Av den anledningen önskar Arenabolaget en amorteringsfrihet under hösten 2016 samt 2017 för att ta fram erforderliga beslutsunderlag. Samtidigt vill Borås Arena göra energieffektiviseringsåtgärder på arenan, som bland annat innebär en effektivare styrning av värmen och bevattningen. Bakgrund Borås Arena AB har tillskrivit Borås Stad och vill förlänga amorteringsfriheten att även gälla under Med en amorteringsfrihet kan bolaget på egen hand finansiera en del förstudier och nya mindre upprustningsprojekt inför framtida utveckling av arenan, och därmed vara bättre förberedd att ta fram nödvändiga beslutsunderlag. I Kommunfullmäktiges beslut (2003/KS ) 184, kan Kommunstyrelsen lämna amorteringsfrihet efter en årlig framställan om aktuella projekt från Fritids- och folkhälsonämnden.

71

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2016/FF Tilläggsanslag för utökning av Träffpunkt Simonsland Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden kommer att begära kr i ett utökat anslag för verksamheten på Träffpunkt Simonsland för Det är viktigt att kunna bereda så många föreningar som möjligt plats på Träffpunkten och att verksamheten kan fortsätta att utvecklas i visionens anda. Sammanfattning Från den 1 januari 2017 får nämnden ansvar för verksamheten och i planeringen ligger att fördjupa kunskapen under hösten för att vara väl förberedda när det nya året börjar. I den redovisade femårsplanen som stadsdelen har upprättat betonas besöksverksamheten och integrationsfrågorna. Fritids- och folkhälsonämnden kommer säkert att komplettera planen med kunskap om uthyrning och föreningsdrift av viss verksamhet. Genom att teckna överenskommelse med föreningar kan öppettiderna på kvälls- och helgtid utökas. Bakgrund Stadsdelsnämnd Öster begär hos Kommunstyrelsen utökning av anslaget för Träffpunkt Simonsland. Begäran handlar om ett tilläggsanslag på kr för ytterligare lokaler under innevarande år och ytterligare kr för Till detta kommer en begäran om ett investeringsanslag på kr för 2016 som bland annat ska användas till larm, inventarier och passagesystem. Kommunstyrelsen har återremitterat ärendet och vill att stadsdelsnämnd Öster utvärderar verksamheten samt kompletterar med en verksamhetsplanering för de kommande fem åren. Detta vill Kommunstyrelsen ska ske i samråd med Fritids- och folkhälsonämnden med tanke på att nämnden får ansvar för verksamheten från och med Prioriteringen ska vara på integrations- och tillgänglighetsfrågor kopplat till sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden samt hur uthyrningsverksamheten bör hanteras.

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Tommy Jingfors, Datum Diarienummer 2016/FF Förvaltningens övervägande Träffpunkt Simonsland har varit i full gång i drygt ett år. Visionen för träffpunkten är att erbjuda en kreativ och utvecklande Träffpunkt för Borås Stads invånare som främjar samverkan, gemenskap och bryter ensamheten. I verksamhetsberättelsen för det första året kan vi läsa om ett omfattande första år. Samverkan är nyckelordet på Träffpunkten, de många föreningarna i huset har egna aktiviteter på Träffpunkten och samverkan sker naturligt och okomplicerat. Husrådet, bestående av representanter från föreningar, organisationer och kommunens personal, träffas regelbundet och löser uppkomna problem samt arbetar gemensamt för att verksamheten ska fungera så bra som möjligt besökare har räknats in under perioden augusti 2015 till april En mängd aktiviteter har genomförts och de kommunala stödresurserna, som anhörigkonsulenter, demensteam, funktionshinderkonsulent, IKT-samordnare, syninstruktör och äldreinformatör har tillsammans hittat sina roller och utvecklar verksamheten i samverkan. Bilagor 1) Verksamhetsberättelse ) 5-årsplan

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Sida 1(1) Dnr 2015/KS0387 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Dan Persson Ert dnr Stadsdelsnämnd Öster Fritids- och folkhälsonämnden Tilläggsanslag för utökning av Träffpunkt Simonsland Stadselsnämnd Öster begär utökning av anslaget för Träffpunkt Simonsland. Begäran består i att utöka ramen med 1,1 mnkr under 2016 för löpande kostnader, bland annat för ytterligare lokaler, samt även en begäran om ytterligare 1,4 mnkr för Till detta kommer en begäran om investeringsanslag på 2,6 mnkr för 2016 som ska användas till inköp av inventarier, larm- och passagesystem, konferenssystem mm. Verksamheten startade upp 2015 efter en tids utredande och med stora förväntningar om en mötesplats för verksamheter inom äldre- och funktionshinderverksamheten. Mycket av dessa förväntningar har uppfyllts och verksamheten har utvecklats snabbt med många besökare och med mycket olika innehåll vilket är mycket positivt. Kommunstyrelsen anser att det vore bra om Stadsdelsnämnd Öster får ett uppdrag att tillsammans med Fritids- och folkhälsonämnden utvärdera verksamheten. Utvärderingen bör sedan kompletteras med en beskrivning av framtiden i ca ett fem års perspektiv där nämnderna bland annat hanterar integrationsfrågor och tillgänglighetsfrågor kopplat till sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden, mötesplatser i Borås Stad i dag samt hur eventuell uthyrningsverksamhet bör hanteras. Detta uppdrag bör redovisas till Kommunstyrelsen senast den 15 september för att kunna hanteras i 2017 års budgetprocess. Kommunstyrelsen beslutar att ge Stadselsnämnd Öster ovanstående uppdrag och att det utförs tillsammans med Fritids- och folkhälsonämnden. Uppdraget rapporteras till Kommunstyrelsen senast den 15 september KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Magnus Widén Ekonomichef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

101 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Hans Andersson, Datum Diarienummer 2016/FF Ansökan om anläggningsbidrag för installation av bergvärme; Seglora bygdegård Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att ge Seglora bygdegård ett anläggningsbidrag på 50 % av kostnaderna, max 150 tkr, för installation av bergvärme. Bidraget betalas ut i efterskott efter att föreningen redovisat sina kostnader senast två år efter beslut. Sammanfattning Seglora bygdegård har tidigare i år beviljats 80 tkr i anläggningsbidrag för installation av bergvärme. Hela installationen skulle finansierats dels med bidrag från Borås Stad men också egna medel samt bidrag från Jordbruksverket. Senare har det visats sig att Jordbruksverket inte längre beviljar bidrag till dessa ändamål. Av den anledningen har föreningen återkommit med en ny ansökan om anläggningsbidrag. Offererad totaltkostnad är 320 tkr. Bakgrund Seglora Bygdegårdsförenings uppvärmningssystem består idag av direktverkande elradiatorer samt luftvärmepumpar. Då detta system förbrukar mycket el och är dyrt i drift samt att värmepumparna behöver bytas ut vill föreningen byta uppvärmningssystem till bergvärme. Föreningen vill borra för bergvärme och samtidigt bygga om till vattenburet system i byggnaden. Föreningen beräknar en kostnad på kr Förvaltningens övervägande Fritids- och folkhälsoförvaltningen anser att det är viktigt att föreningen gör investeringar både för att minska energiförbrukningen samt för att välja miljövänligare alternativ. Fritids- och folkhälsonämnden har bland annat höjt bidraget från 40% till 50% av totalkostnaden för miljöförbättrande åtgärder i bland annat föreningslokaler.

102

103

104

105

106 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Hans Andersson, Datum Diarienummer 2015/FF Ansökan om utökat socialt riktat bidrag; Borås AIK Förslag till beslut Fritids- och folkhälsoförvaltningen beslutar att ge Borås AIK ett utökat socialt riktat bidrag med kr för Bidraget betalas ut månadsvis i efterskott. Sammanfattning Borås AIK har inkommit med en ansökan om utökat socialt riktat bidrag där man ansöker om stöd för två personer som ska jobba med integrationen i området. Bakgrund Fritids- och folkhälsoförvaltningen gjorde för 2016 en utökad satsning på föreningar som har verksamhet i socialt utsatta områden. Fritids- och folkhälsonämnden beslutade i januari om utökat stöd till bland andra Borås GIF samt Norrby IF. Förvaltningens övervägande Borås AIK har en problematik som bland annat består i avsaknaden av ideella ledare. Det finns helt enkelt inte den föreningskulturen på området vilket inte bara försvårar själva verksamheten i sig utan också möjligheten att skapa nya grupper med nytt innehåll. Fritids- och folkhälsoförvaltningen vill ge ett extra stöd till föreningen för att kunna starta och bedriva denna typ av ny verksamhet för att så många som möjligt ska få möjligheten att prova på idrott.

107 Arbetsbeskrivning Vi har inom Borås AIK startat upp nya lag både på flick- och pojksidan, vilket har lett till att vi är i behov av fler ledare. Behovet handlar inte enbart om att hålla i träningarna utan att komma ut i skolorna, fritidsgården och allmänt finnas på området för att förmedla att vi har startat nya grupper och att vi väntar förväntansfullt på alla ungdomar som är intresserade av fotboll. Det är också viktigt att man kan finnas på plats för att hjälpa de redan befintliga ledarna som finns på träningarna. På området så finns det ett genuint intresse för fotboll, många föräldrar som frågar om vi har olika åldersklasser beträffande ungdomsfotbollen. Därför är det viktigt att vi som förening kan bistå med både ledare och planer. Det allra viktigaste är dock att fotbollen i Borås AIK ska vara roligt, ska bli en gemenskap där man trivs, ser framemot och berättar om för vänner, familj och klasskamrater. På så sätt är det också viktigt att man kan prata med föräldrarna och få de att komma ner till träningarna/matcherna för att finnas där och höja moralen och självförtroende hos barnen. Vi jobbar ständigt med att få mer tjejer till våra olika lag, och därför är vårt mål att få in fler kvinnliga ledare också. Hos oss i Borås AIK är alla välkomna, man behöver inte ha tidigare erfarenhet av att spela fotboll, utan vi ser till att du kommer till träningarna med förväntan om att utvecklas, ha roligt och träffa nya vänner. Ledare: Nadir Nishada kontraktstid ( )

108 Arbetsbeskrivning Att välkomna alla barn och ungdomar i en integration där vi vill etablera *Futsal* i Borås för alla genom att starta träning och mötesplatser i en strategiskt neutral central idrottsanläggning/hall för att välkomna och integrera alla barn/ungdomar i Borås oavsett tidigare föreningsvana. Ungdomsspel i Futsal (förhoppningsvis start hösten 2016) Bygga upp denna föreningsverksamhet (Futsal) ur barnen och ungdomars perspektiv för fortsatt långsiktig verksamhet, inte en projekthappening Uppsökande verksamhet och integration av ungdomar själva Turneringar och runt om kring aktiviteter av och med ungdomar. Presentationer. Digitala sociala medier. Marknadsföring, PR av och med ungdomar för en djupare förståelse av verksamheten till en bredare allmänhet. Ledare: Marcus Översjö kontraktstid ( )

109 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Åsa Skytt, Datum Diarienummer 2016/FF Förslag till Borås Stads program för föräldraskapsstöd Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden föreslås godkänna Program för föräldraskapsstöd i Borås Stad med gjorda förändringar och översända det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Borås Stads program för föräldrastöd ska enligt beslut i Fullmäktige revideras Det nya programmet Program för föräldraskapsstöd i Borås Stad har skickats ut på remiss till berörda aktörer och inkomna synpunkter har beaktats. Förslaget som gick ut på remiss med gjorda ändringar utifrån remissvaren samt en sammanställning av remissvaren bifogas. Bakgrund Enligt beslut i kommunfullmäktige från 2012 ska Program för föräldrastöd i Borås Stad revideras Det nya programmet Program för föräldraskapsstöd i Borås Stad har tagits fram i dialog med berörda aktörer. Enligt nationella riktlinjer at programmets namn har ändrats från föräldrastöd till föräldraskapsstöd. Förslaget har skickats ut på remiss till berörda aktörer och inkomna synpunkter har beaktats. Förvaltningens övervägande Samtliga remissvar har beaktats och en sammanställning av dem bifogas. Förslaget som gick ut på remiss, i vilket ändringar från föregående program är rödmarkerade och ändringar efter att remissvaren beaktats är grönmarkerade bifogas. Bilagor Program för föräldraskapsstöd Remissammanställning Program för föräldraskapsstöd Utkast Program för föräldraskapsstöd

110 Program för föräldrastöd 1 Strategi» Program Pla n Policy Riktlin jer Regler Program för föräldraskapsstöd Borås Stads

111

112 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Fritids- och folkhälsonämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Grundskolnämnden, Förskolenämnden, Individ och familjeomsorgsnämnden, Fritids- och folkhälsonämnden, Sociala omsorgsnämnden, Arbetslivsnämnden, Utbildningsnämnden, Kulturnämnden och Tekniska nämnden. Dokumentet gäller till och med 2020 Program för föräldrastöd 2

113 Program för föräldraskapsstöd Borås Stad ska genom att skapa goda uppväxtvillkor för barn verka för att barn och unga mår bra. Föräldrar och familjen har stor inverkan på barnens sociala, fysiska och psykiska hälsa och påverkar hur de klarar sin skolgång och vilka levandsvanor de får som vuxna Därför ska alla föräldrar erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Med föräldrar inbegriper vi föräldrar, vårdnadshavare och andra viktiga vuxna i barns liv. Barnkonventionen ska genomsyra arbetet. Kommunens ledning, såväl politiker som tjänstemän, måste tydligt visa att det generella föräldraskapsstödet är viktigt. Avsikt med det generella föräldraskapsstödet Borås Stad ska erbjuda ett generellt och sammanhållet stöd till föräldrar med barn i åldern 0-17 år. Föräldraskapsstödet ska stärka föräldrars förmåga att utveckla goda relationer med sina barn. Stödet ska vara likvärdigt och långsiktigt och utformas i samverkan mellan Borås Stads olika verksamheter. En viktig del är att samarbeta med andra aktörer. Det gäller främst Västra Götalandsregionen genom mödra- och barnhälsovården. Den ideella och idéburna sektorn är kompletterande aktörer. För att uppnå detta behövs - ett gemensamt förhållningssätt och ansvar - varierat, sammanhållet och tillgängligt föräldraskapsstöd - delaktighet från föräldrar - samverkan kring föräldraskapsstöd med aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Gemensamt förhållningssätt och ansvar Borås Stad utgår från att alla föräldrar vill sina barns bästa och har förmåga att vara goda föräldrar. Kommunen arbetar för att stärka föräldrars tro på den egna förmågan, stärka föräldrars kunskap om vad som påverkar barns hälsa samt stödja föräldrars sociala nätverk. Program för föräldrastöd 3

114 Alla förvaltningar inom Borås Stad som har i uppdrag att arbeta med barn och ungas utveckling ska stödja föräldrar. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har ansvar att samordna och stödja de kommungemensamma satsningarna. Varierat, sammanhållet och tillgängligt föräldraskapsstöd Föräldrar har olika behov och barn har olika behov. Därför ska Borås Stad erbjuda ett varierat utbud av mötesplatser för föräldrar och barn, kurser och individuell rådgivning. Stödet ska vara en obruten kedja, där föräldrar återkommande erbjuds stöd under barnens hela uppväxt. Det kräver att verksamheterna tillsammans arbetar fram den gemensamma handlingsplanen. För att nå alla föräldrar ska vi använda de arenor där barn och föräldrar vistas. Stödet ska utformas med hänsyn till olika gruppers behov, så att alla kan ta del av det oavsett kön, familjekonstellationer, arbetssituation, språk med mera. Föräldraskapsstödet ska bygga på föräldrars behov och efterfrågan. Staden ska tillhandahålla sammanhållen och lättillgänglig information om stadens föräldraskapsstöd. Inriktning av arbetet Borås Stad ska bibehålla och utveckla - Mötesplatser för hela familjen - Öppna förskolor med geografisk spridning - Förskolan och skolan som arena för det generella föräldraskapsstödet - Former för rådgivning för föräldrar - Generella föräldrastödsprogram - Stöd i parrelationer - Stöd i föräldraskap oavsett familjetyp - Jämställdhet i föräldraskapet. Kommungemensam plan Fritids- och folkhälsoförvaltningen samordnar arbetet med att ta fram en kommungemensam plan. Insatserna i planen ska stödja arbetet och val av metoder. Uppföljning Fritids- och folkhälsonämnden ska årligen följa upp arbetet samt senast 2020 föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Program för föräldrastöd 4

115 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se 6 Program för föräldrastöd

116

117 REMISSAMMANSTÄLLNING 1 (5) Fritids- och folkhälsoförvaltningen Åsa Skytt Borås Stads Program för föräldraskapsstöd har gått ut på remiss till samtliga förvaltningar och organisationer som redovisas nedan. Remissvaren har beaktats och hänsyn har tagits till de synpunkter och förslag till förändringar som framkommit. Nämndernas och bolagens yttranden i sammanfattning Arbetslivsnämnden Arbetslivsnämnden tillstyrker remissen. Nämndens yttrande i sammanfattning Remissen tillstyrks. Det är positivt att den tydliggjort det viktiga arbetet som rör Program för föräldrastöd. Kulturnämnden Kulturnämnden tillstyrker remissen med tillägg i andra stycket, andra meningen på sidan 3 i remiss förslaget Föräldrar och familjen har stor inverkan.. Kulturnämndens yttrande i sammanfattning Borås Stads program för föräldraskapsstöd är ett viktigt dokument. Förslaget på revidering av programmet för föräldrastöd tillstyrks då det medför en större tydlighet i verksamhet och metoder för att uppnå målen. Revideringen av programmet tydliggör att det är ett prioriterat områden för Borås Stad. Sociala omsorgsnämnden Sociala omsorgsnämnden tillstyrker Fritids- och folkhälsonämndens revidering av Borås Stads Program för föräldraskapsstöd att gälla från och med 2017 till och med Sociala omsorgsnämndens yttrande i sammanfattning Sociala omsorgsförvaltningen tillstyrker det reviderade programmet, det är uppdaterat och vissa saker har tydliggjorts. Begreppet föräldrastöd har ändrats till föräldraskapsstöd vilket är i linje med förändringen på nationell nivå. Programmet har anpassats för Borås Stads organisation från I uppräkningen av berörda nämnder saknas Individ- och familjeomsorgsnämnden, troligen ett rent misstag.

118 REMISSAMMANSTÄLLNING 2 (5) Fritids- och folkhälsoförvaltningen Åsa Skytt I programmet lyfts samverkan kring föräldraskapsstöd med andra aktörer. Föräldraskapsstödet ska bygga på föräldrars behov och efterfrågan. Från 2017 finns en så kallad lotsfunktion för personer med funktionsnedsättning. Denna kan svara mot de önskemål om vägledning och information som föräldrar till barn med funktionsnedsättning ofta uttrycker. Sociala omsorgsnämnden vill framhålla vikten av en sammanhållen och lättillgänglig information om Borås Stads föräldraskapsstöd. Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Norr tillstyrker revideringen av Borås Stads program för föräldrastöd och översänder svaret till Fritids- och folkhälsonämnden. Nämndens yttrande Stadsdelsnämnden Norr har fått möjlighet att yttra sig över remissen: Revidering av Borås Stads program för föräldrastöd. Nämnden tillstyrker remissen med några synpunkter främst kring formalia. Eftersom programmet byter namn från Program för föräldrastöd till Föräldraskapsstöd, bör orsaken till namnbytet förklaras. Dessutom bör de meningar där programmet refererar till stadsdelsnämnderna redigeras. Namnet Föräldraskapsstöd bör användas frekvent, till exempel även på omslaget till programmet. Stadsdelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att: 1. Godkänna upprättat yttrande och tillstyrka förslaget till revidering. 2. Översända yttrandet som Stadsdelsnämnden Västers yttrande till Fritidsoch folkhälsonämnden. Sammanfattning Stadsdelsnämnden Väster har getts tillfälle att lämna yttrande över revidering av Borås Stads Program för föräldraskapsstöd. Avsikten med det generella föräldraskapsstödet är att det ska vara generellt, sammanhållet och stärka föräldrars förmåga att utveckla goda relationer till sina barn. Det ska vara långsiktigt och utformas i samverkan både internt mellan verksamheter i Borås Stad och externt främst med Västra Götalandsregionen men även de ideella och idéburna sektorerna.

119 REMISSAMMANSTÄLLNING 3 (5) Fritids- och folkhälsoförvaltningen Åsa Skytt Förslaget till revidering av Borås Stads Program för föräldraskapsstöd bör tillstyrkas. Stadsdelsnämnden Öster Stadsdelsnämnden Öster beslutar att tillstyrka förslag till revidering av Borås Stads program för föräldrastöd. Nämndens yttrande Stadsdelsnämnden Öster har fått möjlighet att yttra sig över Fritidsfolkhälsonämndens förslag till revidering av Borås Stads program för föräldrastöd. Eftersom programmet innehåller relevanta revideringar, följer aktuell forskning och nationella riktlinjer, samt har ett tydligt förebyggande och främjande perspektiv, tillstyrker Stadsdelsnämnd Öster förslag till revidering av Borås Stads program för föräldrastöd. Stadsdelsnämnden Öster anser dock att vissa delar är välskrivna, medan andra delar är spretiga och behöver få en mer sammanhållen struktur. Vidare bör definitionen av vad begreppet föräldrar inbegriper stå skrivet tidigare i texten. För definition kan inspiration hämtas från Västra Götalandsregionens arbete En förälder blir till. Vidare bör programmet beakta jämlikt och jämställt förlädrastöd. Stadsdelsnämnden Öster anser även att begreppet föräldraskapsstöd, som är det korrekta, bör användas konsekvent istället för föräldraskapsstöd. Eftersom stadsdelsnämnderna upphör den 31 december 2016, bör dessa inte nämnas i programmet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden tillstyrker revidering av Borås Stads Program för föräldraskapsstöd. Nämndens yttrande i sammanfattning Borås Stads nuvarande program för föräldrastöd gäller till och med 2016 och ska därför revideras. För revideringen ansvarar Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Revideringen gäller både ett namnbyte och ett förtydligande av hur arbetet ska bedrivas. Namnbytet innebär att programmet för föräldrastöd ändras till Program för föräldraskapsstöd. Arbetets inriktning och metoder beskrivs genom komprimering och viss komplettering av nuvarande textinnehåll.

120 REMISSAMMANSTÄLLNING 4 (5) Fritids- och folkhälsoförvaltningen Åsa Skytt Utbildningsnämnden anser att revideringen är en kvalitetshöjning av programmet då inriktningen och metoder för arbetet framskrivs tydligare. Namnbytet medför också ett förtydligande av att det är föräldraskapet som är i fokus. Nämnden tillstyrker revideringen av Borås Stads Program för föräldrastöd. Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen har inget erinra mot gjorda revideringar av Borås Stads Program för föräldrastöd. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget men föreslår att Borås stad även strävar efter att utveckla arbetet med föräldrastöd så att det i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås i syfte att minska skillnaderna i hälsa. Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan föräldrar och barn fungerar som en skyddsfaktor för barnen, medan brister i hemmiljön är en riskfaktor. Forskning visar att olika former av föräldrastöd är insatser som har betydelse för såväl enskilda barn som för samhället i stort. Därför är föräldrastöd ett viktigt inslag i folkhälsoarbetet liksom att alla har möjlighet att kunna ta del av föräldrastödet. Samtidigt delar flera erfarenheten att det är svårt att nå de grupper som kan ha störst behov av stöd. Det är också dessa grupper som är viktiga att nå för att kunna minska skillnaderna inom hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget men föreslår att Borås Stad även strävar efter att utveckla arbetet med föräldrastöd så att det i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås i syfte att minska skillnaderna i hälsa. AB Bostäder i Borås AB Bostäder tillstyrker förslaget. Styrelsens yttrande i sammanfattning Ett starkt föräldraskapsstöd gagnar våra kunder och ger barnen bra grund för de levnadsvanor de får som vuxna. Borås Energi och Miljö Borås Energi och Miljö stödjer rubricerat förslag. Kontorspersonal på Borås Energi och Miljö har flexibel arbetstid och därmed stor möjlighet att anpassa arbetstiderna för att underlätta föräldraskapet.

121 REMISSAMMANSTÄLLNING 5 (5) Fritids- och folkhälsoförvaltningen Åsa Skytt Uttaget av föräldrapenning är högre bland kvinnor än män. Män har dock i allt högre utsträckning börjat ta längre ledigheter med föräldrapenning vilket vi som bolag ser positivt på. Det är viktigt att arbetsgivaren erbjuder individuella förutsättningar så att denne får en bra balans mellan arbete, familjeliv och fritid. Industribyggnader i Borås AB Industribyggnader i Borås AB beslutar att avstå från yttrande. Borås Djurpark Tillstyrker. BoråsBorås TME AB BoråsBorås TME AB avstår att yttra sig.

122 Strategi» Program Pla n Policy Riktlin jer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1

123

124

125 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Fritids- och folkhälsonämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: (Stadsdelsnämnderna) Grundskolnämnden, Förskolenämnden, Individ och familjeomsorgsnämnden, Fritids- och folkhälsonämnden, Sociala omsorgsnämnden, Arbetslivsnämnden, Utbildningsnämnden, Kulturnämnden och Tekniska nämnden. Dokumentet gäller till och med: (2016) Program för föräldrastöd

126 Program för föräldraskapsstöd Barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats under de senaste åren. Borås Stad ska genom att skapa goda uppväxtvillkor för barn verka för att barn och unga mår bra. Familjen och föräldrarna har störst betydelse för att ge barn ett gott liv. Föräldrar och familjen har stor inverkan på barnens fysiska och psykiska hälsa och påverkar hur de klarar sin skolgång och vilka levandsvanor de får som vuxna. Därför ska alla föräldrar erbjudas stöd, som en del i att skapa goda uppväxtvillkor för barn. Detta program handlar om generellt föräldraskapsstöd. Med föräldrar inbegriper vi föräldrar, vårdnadshavare och andra viktiga vuxna i barns liv. Barnkonventionen ska genomsyra arbetet. Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv och påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa. Därför ska alla föräldrar erbjudas stöd, som ett led i att skapa goda uppväxtvillkor för barn. Detta program handlar om generellt föräldrastöd. Föräldrastöd som bidrar till att utveckla ett gott samspel mellan barn och föräldrar gynnar en positiv utveckling hos barn. Det minskar psykisk ohälsa och andra problem, som utanförskap, missbruk och långtidsarbetslöshet. Föräldrastöd i skolan gynnar samarbete mellan föräldrar och skolan, vilket främjar elevers lärande och hälsa. Dessutom är främjande och förebyggande insatser samhällsekonomiskt gynnsamma. Då stöd till barn och föräldrar ger bäst effekt medan barnen är små, ska tidiga åldrar prioriteras. Barnkonventionen ska genomsyra arbetet Borås Stad ska genom att skapa goda uppväxtvillkor för barn verka för att barn och unga mår bra. Barnkonventionen ska genomsyra arbetet. Kommunens ledning, såväl politiker som tjänstemän, måste tydligt visa att det generella föräldraskapsstödet är viktigt. Kommunens ledning, såväl politiker som tjänstemän, måste tydligt visa att det generella föräldraskapsstödet är viktigt. Avsikt med det generella föräldraskapsstödet Borås Stad ska erbjuda ett generellt och sammanhållet stöd till föräldrar med barn i åldern 0-17 år. Föräldraskapsstödet ska stärka föräldrars förmåga att utveckla goda relationer med sina barn. Stödet ska vara likvärdigt och långsiktigt och utformas i samverkan mellan Borås Stads olika verksamheter. En viktig del är att samarbeta med andra aktörer. Det gäller främst Västra Götalandsregionen genom mödra- och barnhälsovården. De ideella och idéburna sektorerna kan vara kompletterande aktörer. För att uppnå detta behövs Program för föräldrastöd 3

127 - ett gemensamt förhållningssätt och ansvar - varierat, sammanhållet och tillgängligt föräldraskapsstöd - delaktighet från föräldrar - samverkan kring föräldraskapsstöd med aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Gemensamt förhållningssätt och ansvar Borås Stad utgår från att alla föräldrar vill sina barns bästa och har förmåga att vara goda föräldrar. Kommunen arbetar för att stärka föräldrars tro på den egna förmågan, stärka föräldrars kunskap om vad som påverkar barns hälsa samt stödja föräldrars sociala nätverk. 4 Program för föräldrastöd

128 Föräldraskapsstödet ska utgå från där barn och föräldrar vistas. Alla nämnder har ansvar för barns hälsa. De ska skapa förutsättningar för stödet, och i samarbete utveckla det. Alla förvaltningar inom Borås Stad som har i uppdrag att arbeta med barn och ungas utveckling ska göra en handlingsplan för att stödja föräldrar. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har ansvar att samordna och stödja de kommungemensamma satsningarna. Det yttersta ansvaret för barn och för att driva arbetet ligger på kommunen (stadsdelsnämnderna), som gemensamt ska göra en handlingsplan för att stödja föräldrar. Fritids- och folkhälsonämn- den har ansvar att samordna och stödja kommungemensamma satsningar. Varierat, sammanhållet och tillgängligt föräldraskapsstöd Föräldrar har olika behov och barn har olika behov. Därför ska Borås Stad erbjuda ett varierat utbud av mötesplatser för föräldrar och barn, kurser och individuell rådgivning. För att skapa ett likvärdigt stöd ska Borås Stad erbjuda ett varierat utbud av mötesplatser för föräldrar och barn, kurser och individuell rådgivning. Stödet ska vara en obruten kedja, där föräldrar återkommande erbjuds stöd under barnens hela uppväxt. Det kräver att verksamheterna tillsammans arbetar fram den gemensamma handlingsplanen. För att nå alla föräldrar ska vi använda de arenor där barn och föräldrar vistas. Stödet ska utformas så att alla kan ta del av det oavsett kön, familjekonstellationer, arbetssituation, språk med mera. Föräldraskapsstödet ska bygga på föräldrars behov och efterfrågan. Delaktighet från föräldrar Föräldrastödet ska bygga på föräldrars behov och efterfrågan. För att uppnå detta måste vi utforma mötesplatser och annat stöd i dialog med föräldrar. Inriktning av arbetet Borås Stad ska bibehålla och utveckla: arbeta för att - det ska finnas Mmötesplatser för hela familjen - det ska finnas Ööppna förskolor med geografisk spridning - förskolan och skolan (utvecklas) som arena för det generella föräldraskapsstödet - utveckla Fformer för rådgivning för föräldrar - det erbjuds Ggenerella föräldrastödsprogram - erbjuda Sstöd i parrelationer - Stöd i föräldraskap (stödja föräldraskapet) oavsett familjetyp. Våra arenor och lokaler ska utvecklas som mötesplatser för familjen och mellan familjer. Program för föräldrastöd 5

129 I de lägre åldrarna är familjecentraler och liknande verksamheter samt öppna förskolor viktiga arenor. Den främjande och lättillgängliga miljön i öppna förskolor lockar olika grupper av föräldrar, bidrar till utbyte av erfarenheter och kunskap, samt stärker sociala nätverk bland föräldrar. Kulturen med bibliotek och föreningsliv är liksom parker och lekplatser neutrala arenor där barn och unga och deras föräldrar verkar och kan utvecklas. Förskolan har täta kontakter med föräldrar och därmed stora möjligheter att stödja familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Skolan möter alla barn och unga och har unika möjligheter att samverka med föräldrar. Föräldrastöd är ett sätt att skapa goda relationer, mellan skolan, föräldrarna och barnen, vilket främjar barns lärande och hälsa. Rådgivande funktioner som kan ge alla föräldrar stöd och vägledning i sitt föräldraskap gör det möjligt att söka hjälp för små och stora frågor. Föräldrastödsprogram som stödjer samspel mellan föräldrar ökar föräldrarnas förmåga att tolka och hantera barns signaler och reaktioner, vilket påverkar barns situation och välbefinnande. 6 Program för föräldrastöd Bakgrund Ett utvecklat föräldrastöd är en del i en gemensam satsning inom Sjuhärads kommunalförbund; en satsning med bas i nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Orsaken till satsningen är att barns och ungdomars psykiska ohälsa har försämrats under de senaste åren. Riskfaktorer finns enligt forskningen i samspelet mellan faktorer på samhällsnivå, faktorer relaterade till familjen och närmiljön, samt sårbarheten hos individen. På motsvarande sätt finns skyddsfaktorer på samtliga nivåer. Då föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv och påverkar förutsättningar för barnets fysiska och psykiska hälsa är familjen den viktigaste skyddsfaktorn så länge barnet bor hemma. För att kunna möta denna ökade ohälsa och dess komplexa orsaksmekanismer krävs systematiska preventiva och främjande insatser. Ett generellt föräldrastöd innebär riktade insatser som främjar barns positiva utveckling och maximerar deras skydd mot svårigheter. Kommungemensam plan Fritids- och folkhälsonämnden har samordningsansvaret för programmet för föräldraskapsstöd och ska göra en kommungemensam plan i samverkan med berörda nämnder. Insatser i planen ska stödja nämnderna i deras arbete och val av metoder. Kommungemensam plan Fritids- och folkhälsoförvaltningen samordnar arbetet med att ta fram en kommungemensam plan. Insatserna i planen ska stödja arbetet och val av metoder.

130 etoder. Uppföljning Fritids- och folkhälsonämnden ska årligen följa upp nämndernas arbete och lämna redovisning till Kommunstyrelsen, samt senast 2020 föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Uppföljning Fritids- och folkhälsonämnden ska årligen följa upp arbetet samt senast 2020 föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Program för föräldrastöd 7

131 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se 6 Program för föräldrastöd

132 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Per Blank, Datum Diarienummer 2016/FF Förslag till Borås Stads Drogpolitiska program Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att för sin del godkänna program och föreslagna förändringar och översänder förslaget till reviderat program till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Det drogpolitiska programmet skall revideras i år för beslut i kommunfullmäktige i höst. Nuvarande program har varit på remiss och remissinstansernas synpunkter har till stora delar tagits med i förslaget till nytt program. Bakgrund Borås Stads drogpolitiska program skall revideras under året, för beslut i kommunfullmäktige till hösten. Förvaltningens övervägande Remissvar har inkommit från 15 instanser. Samtliga tillstyrker de föreslagna förändringarna i programmet och programmet i sin helhet. Föreningsrådet vill ha en tydligare skrivning när det gäller stadens samverkan med föreningslivet. Förvaltningen anser att skrivningen är tydlig som den är och att den istället specificeras i kommande handlingsplaner Stadsdelarna vill ha en skrivning där man anger preparat med benämningen narkotikaliknande och tobaksliknande. Tobak, alkohol och narkotika är tydligt definierade i vår lagstiftning. Kommunen kan inte själv införa nya, otydliga definitioner, synpunkten har därför inte beaktats. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden vill att jämlikhets- och jämställdhetsperspektiven blir tydligare i programmet. Drogfrågans påverkan på hälsoklyftorna bör också belysas, menar de. Justeringar i programmet har gjorts i enlighet med dessa synpunkter

133 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Per Blank, Datum Diarienummer 2016/FF Stadsdelsförvaltningen Öster anser att programmet bör ha en tydligare skrivning vad gäller genus. Justering har gjorts i linje med detta i programmet. Sociala omsorgsnämnden vill att programmet tillförs ett avsnitt om deltagande i sprututbytesprogram. Förslaget tas med i utarbetandet av kommande handlingsplan. Några remissinstanser har föreslagit mindre redaktionella förändringar. Dessa har beaktats. Samverkan Förslaget till reviderat program har diskterats i drogpolitiska gruppen och varit ute på remiss. Bilagor Förslag till reviderat program

134 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Förslag till reviderat program Justeringar jämfört med nuvarande program är markerat med RÖTT Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1

135 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 december 2013 X 2016 För revidering ansvarar: Fritids- och folkhälsonämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Se texten under Uppföljning Dokumentet gäller för: Alla nämnder, styrelseer, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: Drogpolitiskt program

136 Drogpolitiskt program Borås Stad vill skapa goda förutsättningar för invånarna att göra hälsosamma val. Ungdomar i Borås ska växa upp till trygga individer med en positiv livsstil, vilket innebär att välja bort alkohol, tobak, narkotika och dopning. Borås ska vara fritt från narkotika och dopning, med minskade skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Detta kan bidra till att sluta hälsoklyftorna i samhället. Borås Stad är medlem i det internationella nätverket ECAD, European Cities Against Drugs. Genom medlemskapet tar Borås ställning mot legalisering av narkotika och för en strikt narkotikapolitik. Gemensamt förhållningssätt Vi tar ansvar för det vi ser och vågar agera. Vi reagerar och vi bryr oss. De orden är vägledande för vårt arbete. Det förebyggande arbetet och den vård och behandling som erbjuds i Borås ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Borås Stad ska samverka med andra för att öka möjligheterna att nå målen. Genusperspektivet ska beaktas i allt arbete. Alla vuxna har ansvar för minskad tillgängligheten av alkohol, tobak, narkotika och dopning för unga. Föräldrar, ungdomsledare och personal är viktiga förebilder och gränssättare. Genom ökad kunskap om alkohol och andra droger och deras konsekvenser vill vi uppmuntra ett restriktivt förhållningssätt. Programmet ska ge vägledning i arbetet. Drogpolitiskt program 3

137 Arbete i tre målområden Programmet bygger på tre långsiktiga nationella mål: Tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel, eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak, ska successivt minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol, ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet.» Tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Borås Stad ska satsa på att - ha effektiv och samordnad tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen - samverka med berörda myndigheter - samordna ANDT-förebyggande (alkohol, narkotika, dopning och tobak) och brottsförebyggande verksamhet.» Antalet barn och unga som börjar använda narkotika,eller dopningsmedel, eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak, ska successivt minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol, ska successivt minska Borås Stad ska satsa på att - minska tillgången till alkohol och tobak för ungdomar under 18 år - uppmärksamma flickors och pojkars olika problematik uppmärksamma olika gruppers behov med mål att minska skillnader i hälsa. - öka insatserna för att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen - skapa ha drogfria mötesplatser för ungdomar - erbjuda barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ändamålsenligt stöd - öka kunskapen om droger hos föräldrar och hos personal som arbetar med barn och unga - inkludera det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet i ordinarie verksamhet. 4 Drogpolitiskt program

138 » Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet Borås Stad ska satsa på att - ge personer med riskbruk, missbruk eller beroende kunskapsbaserad vård och stöd - tidigt upptäcka begynnande missbruk hos unga - uppmärksamma kvinnors och mäns olika problematik olika gruppers behov för att minska skillnader i hälsa. - öka det uppsökande arbetet - nå fler i åldersgruppen år - öka deltagandet av anhöriga i vård- och behandlingsarbetet - utbilda personalen. Uppdrag till nämnderna Nämnderna ska göra egna handlingsplaner utifrån Borås Stads program och plan. Kommungemensam plan Fritids- och folkhälsonämnden har samordningsansvaret för det drogpolitiska arbetet och ska göra en kommungemensam plan. Insatser i planen ska stödja nämnderna i deras arbete och val av metoder. Uppföljning Fritids- och folkhälsonämnden ska årligen följa upp nämndernas arbete och lämna redovisning till Kommunstyrelsen, samt senast föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Drogpolitiskt program 5

139 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se 6 Drogpolitiskt program

140 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Per Blank, Datum Diarienummer 2014/FF Uppföljning av Broddar till ålderspensionärer! För ökad trygghet under vinterhalvåret: motion av Patrik Cerny (L) Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna rapporten Broddar till Boråsare och sända den till kommunstyrelsen att dela ut broddar till dem som fyller 65 under 2016, hösten Sammanfattning Fritids- och folkhälsoförvaltningen redovisar i en rapport hur kommunfullmäktiges beslut om att förse Boråsare 65 år och äldre med broddar gått. En hög andel, 72 procent, har hämtat broddar och verksamheten har fungerat väl. Eftersom det finns inköpta broddar kvar från vinterns utdelning föreslås att de som fyller 65 år 2016 skall få erbjudande att hämta broddar. Bakgrund Kommunfullmäktige gav 2015 Fritids- och folkhälsonämnden uppdraget att dela ut broddar till alla boråsare som var 65 år eller äldre. Förvaltningens övervägande Distributionen har skett genom olika kommunala verksamheter eftersom den genomförda upphandlingen bara gav en enda butik i Borås. Anbudsgivaren fungerade som leverantör och distribuerade broddar till alla dessa utdelningsplatser. Utdelningen har gått bra, pensionärer som fått erbjudandet har varit mycket nöjda och tyckt om att kommunen uppmärksammat dem på detta sätt. Ytterst få klagomål har lämnats. Målet att förse boråsare 65 år och äldre med broddar kan anses ha uppnåtts i hög grad, 72 procent av samtliga har hämtat broddar och i åldersgruppen år var det 80 procent som hämtat.

141 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Per Blank, Datum Diarienummer 2014/FF Med tanke på det lager av broddar som finns kvar föreslår förvaltningen att broddar delas ut under senhösten till dem som fyller 65 år under 2016, ca personer. Bilagor Broddar till boråsare - uppföljning

142 Broddar till Boråsare 2016 Genomförande Kommunfullmäktige beslutade i januari att alla boråsare 65 år och äldre skulle få gratis broddar. Kommunstyrelsen gav i september samma år uppdraget till Fritidsoch folkhälsonämnden att verkställa beslutet. Ett upphandlingsunderlag färdigställdes i oktober. Tanken var att alla handlare som ville kunde få utföra tjänsten att dela ut broddar till ett fast pris per brodd. När öppning av anbuden gjordes 8 december visade det sig att bara en anbudsgivare visat intresse. Att endast ha ett utlämningsställe skulle inte fungera i praktiken. Det hela fick därför snabbt organiseras om med anbudsgivaren som leverantör till ett tiotal kommunala distributionsställen. Dessa valdes så att vi fick en bra geografisk spridning. Nästan broddbrev skickades ut till invånarna i Borås Stad, födda 1950 eller tidigare. Breven sändes ut i mitten av januari kommunala verksamheter axlade rollen som distributionsställen och svarade för utdelningen av broddarna. Personal inom folkhälsoenheten och de lokala folkhälsosamordnarna tog emot frågor per telefon och förstärkte vid behov med personal till utlämningsställena. Utvärdering Vem har hämtat broddar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av åldersgruppen som hämtat broddar 72 procent har hämtat broddar. Av dem som var år var det uppemot 80 procent som hämtat broddar. Hälften av dem i åldersgruppen och knappt hälften av dem som var 100 år eller äldre, har hämtat broddar. I åldersgruppen år var det 73 procent som hämtat broddar. Detta är ett bra resultat, Göteborg

143 hade 65 procent första året och 50 procent andra året man delade ut. Andra kommuner rapporterar runt 50 procent. Geografiskt fördelar sig de som hämtat broddar relativt jämt över Borås stads stadsdelar och kransområden. Vårt register medger inte att redovisa utfallet när det gäller kön. Kostnader Kostnaderna för broddutdelningen fördelar sig enligt följande: Inköp av broddar Tryck, porto och andra tjänster 1, 4 mkr 104 tkr Till detta kommer personalinsatser för telefonservice, utdelning och samordning, som skett inom ramen för ordinarie verksamheter. Vi har ett lager om ca broddar kvar. Överenskommelsen med Skene järn var att öppnade kartonger inte skulle lämnas tillbaka och med så många storlekar och typer på flera utlämningsställen blev det en del över. Utdelningen Boråsarna har erbjudits tre olika modeller i tre-fyra storlekar vardera. Två helfotsmodeller och en hälmodell. Under de första utdelningsdagarna i januari var det en intensiv verksamhet medväldigt många besökare på utdelningsställena. På några håll fick tillfälliga personalförstärkningar göras. Allt avlöpte dock bra och leveranserna från Skene Järn fungerade väl, vilket innebar att det bara saknades enstaka storlekar eller typer en eller två dagar. Genom hög tillgänglighet på telefon kunde vi serva de pensionärer som inte fått brev eller där breven förkommit, så att också de kunde hämta broddar. Utlämningsställen rapporterar samstämmigt att de genom den här verksamheten fått många besökare som inte tidigare besökt deras verksamheter vilket varit mycket positivt. Några få klagomål har lämnats och de gäller främst att utdelningen kom igång så sent in på vintersäsongen. Utdelning per utlämningsställe Utlämningsställe Utdelat Dalsjöbadet 1251 Enanders Maskinaffär 4569 Fristad bibliotek 1543 Sandaredsbadet 1233

144 Skene Järn 157 Träffpunkt Kristineberg 320 Mötesplats Norrby 890 Träffpunkt Simonsland 1609 Framtid Sjöbo 1273 Vi- kontoret Hässleholmen 1545 Viskafors Bibliotek 844 Summa Olyckor Att utvärdera den här insatsen i förhållande till om antalet fallolyckor minskat eller inte, går inte att göra med de underlag vi har tillgång till. Begränsningar finns i sjukvårdens register och att hänsyn måste tas till många faktorer som väderlek/halkrisker under perioder av vintern, hur väl halkbekämpning fungerat, hur ombytligt vädret varit etc. Man får därför nöja sig med att konstatera att insatsen sannolikt medverkat till att förebygga olyckor, men inte i vilken grad. En mycket stor andel av målgruppen har nåtts av budskapet och frågan har därmed diskuterats bland många människor. Den breda folkhälsosatsning som broddutdelningen inneburit har sannolikt medverkat till ett ökat medvetande om hur halkolyckor kan undvikas. Good-will Samtliga utlämningsställen rapporterar att de som hämtat broddar varit mycket positiva till insatsen. Bra att man uppmärksammar oss äldre, Hälsa de styrande och tacka, Det är bra att man månar om att vi äldre inte skall skada oss, var några kommentarer. Slutsats Målet att förse boråsare 65 år och äldre med broddar kan anses ha uppnåtts i hög grad. Utdelningen har gått bra, pensionärer som fått erbjudandet har varit mycket nöjda och tyckt om att kommunen uppmärksammat dem på detta sätt. Ytterst få klagomål har lämnats. Med tanke på det lager av broddar som finns kvar föreslår förvaltningen att broddar delas ut under senhösten till dem som fyller 65 år under 2016, ca personer.

145

146

147 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Susanne Carlsson, Datum Diarienummer 2016/FF Tjänsteutlåtande över samråd för detaljplan avseende Centrum, Kv Pallas - höghuset, Borås Stad Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden skickar yttrandet över samråd för detaljplan avseende Centrum, Kv Pallas - höghuset, Borås Stad, till Samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden har beretts tillfälle att yttra sig över samråd för detaljplan Centrum, Pallas - höghuset, Borås Stad. Nämnden ställer sig positiv till detaljplanen och dess syfte. I området finns goda möjligheter att åka kollektivt, promenera, cykla och i Stadsparken finns bra områden för lek och rekreation. Ett högt hus kan ge ökad trygghet eller otrygghet beroende på hur det planeras. Miljöpsykologisk forskning visar att människan trivs bättre i den lilla skalan än i den stora. Med rätt planering och verksamheter i Pallashusets gatuplan samt i höghusets bottenvåning, har man goda möjligheter att bidra till att öka upplevelsen av trygghet i området. Bakgrund I maj 2013 fick Fritids- och folkhälsonämnden senast möjlighet att yttra sig över detaljplan för kvarteret Pallas. Detaljplanen för Pallas vann laga kraft efter Länsstyrelsens överprövande. Länsstyrelsens beslut innebar att höghusets bostadsändamål togs bort i detaljplanen eftersom det inte ansågs förenlig med gällande praxis för trafikbuller. Den nya detaljplanens syfte är att möjliggöra bostäder i det planerade höghuset i kvarteret Pallas samt att justera byggrätten för befintlig parkeringsramp. En trafikbullerutredning har utförts och bullret kommer att behöva lösas för varje lägenhetstyp enligt förslag i detaljplanen.

148 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Susanne Carlsson, Datum Diarienummer 2016/FF Förvaltningens övervägande Nämnden ställer sig positiv till detaljplanen och dess syfte. I området finns goda möjligheter att åka kollektivt, promenera och cykla. Inom några minuters gångväg kommer man till resecentrum med regionaltrafik och i den intilliggande Stadsparken finns fina områden för lek och rekreation. Fler bostäder och verksamheter i centrala delar av staden innebär att fler personer kommer att vara i rörelse vid olika tider på dygnet, vilket ökar upplevelsen av trygghet. I planen ingår att man förbättrar och öppnar upp gång- och cykelstråket förbi Pallashuset. Det är positivt och nämnden vill här passa på att lyfta behovet av en sammankoppling med cykelvägen längs Viskan från Södra Torget till Västerlånggatan. Konsekvenser Ett högt hus kan ge ökad trygghet eller otrygghet beroende på hur det planeras. Miljöpsykologisk forskning visar att människan trivs bättre i den lilla skalan än i den stora. Gående som promenerar påverkas positivt av arkitektur där man upp till tre meters höjd har något att vila ögonen på, såsom småskaliga caféer och butiker. Tidigare har fasaden längs Viskan varit en storskalig grå vägg. Med rätt planering och verksamheter i Pallashusets gatuplan samt i höghusets bottenvåning, har man goda möjligheter att bidra till att öka upplevelsen av trygghet i området. Bilagor Planbeskrivning Plankarta

149 Dp Detaljplan för del av Centrum Kv. Pallas - höghuset Samråd BN

150 Sammanfattning Den nya detaljplanen skiljer sig från gällande detaljplan P1214 avseende bostadsändamål i höghuset. Planen ger även en justerad byggrätt för den befintliga parkeringsrampen samt möjlighet till anläggningar under mark. Gällande detaljplan tillåter centrumverksamhet i höghuset till skillnad från den här detaljplanen som även tillåter bostäder. Gällande detaljplan syftar till att ge Borås ett landmärke med hög arkitektonisk kvalitet vid infarten till Borås i en höjd av våningar. Enligt Borås Stads vision Borås 2025 ska invånarna i centrala staden tredubblas till år Detaljplanen möjliggör för en förtätning av kvarteret Pallas med bostäder. 2 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

151 Innehåll Planbeskrivning 4 Genomförandebeskrivning Inledning 4 2. Bebyggelse 4 Varför detaljplan? Gator och trafik 8 1. När görs en detaljplan? Teknisk försörjning Innehållet i en detaljplan Mark Detaljplanens skeden Vatten Störningar på platsen Planbestämmelser Övergripande beslut Konsekvenser Administrativa frågor 18 DETALJPLAN 3

152 Planbeskrivning Detaljplan för Centrum, Pallas 1 m.fl. - Höghuset, Borås Stad, upprättad den 5 juli Inledning Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostäder i det planerade höghuset i kvarteret Pallas samt att justera byggrätten för befintlig parkeringsramp. Det planerade höghuset ska ge Borås ett landmärke med en höjd av våningar. Det ska stå i skarven mellan kvarteren i rutnätsplanen och Stadsparken, fristående från kvarteret. Som landmärke är det viktigt att byggnaden utformas med hög arkitektonisk nivå. Planområde Planområdet är beläget i västra delen av Borås centrum och är en del av kvarteret Pallas sydvästra hörn. Det ansluter till Hallbergsplatsen i väster och Strandpromenaden längs Viskan i söder. Planområdets totala areal är ca 800 kvm och omfattar kvartersmark och en mindre del av Hallbergsplatsen som är allmän platsmark. Fastigheterna i kvarteret Pallas är privatägda och ägs av olika partnerskap mellan Cernera AB och Järngrinden AB. Gällande detaljplan Området omfattas av detaljplan P1214 som vann laga kraft Kommunala beslut Detaljplanen för Pallas P1214 vann laga kraft efter Länsstyrelsens överprövande. Länsstyrelsens beslut innebar att höghusets bostadsändamål togs bort i detaljplanen eftersom det inte ansågs förenlig med gällande praxis för trafikbuller. Beslutet togs i överenskommelse med kommunen och har inneburit att övrig byggnation inom kvarteret Pallas har kunnat påbörjas yttrade sig Kommunstyrelsen angående exploatörens begäran om planändring och uppmanade Samhällsbyggnadsnämnden att pröva möjligheten att ändra detaljplanen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ändra detaljplanen. 2. Bebyggelse Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i kvarteren norr och öster om Pallas har kulturhistoriska värden och utgörs av småskalig kvartersbebyggelse i två till fem våningar och är omnämnda i Borås Stads kulturmiljöprogram. Användningen är bostäder, butiker och kontor. Väster om Hallbergsplatsen ligger Hotell Grand som byggdes Ny bebyggelse Gällande detaljplan P1214 möjliggör ett höghus i anslutning till Hallbergsplatsen. Byggrätten möjliggör centrumändamål och parkeringsramp. För kvarteret pågår en stor ombyggnad som bland annat innebär nya fasader, påbyggnad med bostäder och ett höghus. Det höga huset som blir våningar. Kvartershusets källarvåning och markvåning kommer fortsatt innehålla galleria. Över det finns fyra parkeringsvåningar. Den pågående påbyggnaden omfattar två bostadsvåningar med en öppen gård med möjligheter att ha planteringar. Den nya detaljplanen skiljer sig endast från gällande detaljplan P1214 avseende bostadsändamål i höghuset och justerad byggrätt för den befintliga parkeringsrampen samt möjlighet till tekniska anläggningar under mark. Gällande detaljplan tillåter endast centrumverksamhet i höghuset till skillnad från den här detaljplanen som även tillåter bostäder.i denna planen tillåts även den befintliga parkeringssnurran att vara kvar. I föregående detaljplan skulle åtkomsten till parkringsvåningarna lösas med en annan typ av ramper. Stadsbild och gestaltning Utmärkande för centrala Borås är Viskan, Stadsparken och rutnätsstaden. Till de starka formerna tillkommer ett högt hus vid Viskan, i skarven mellan Stadsparken och rutnätsstaden. På långt håll samspelar formerna och en slank profil då den vertikala solitären är av vikt, vilket föranleder en planbestämmelse att huset inte får vara lägre än 20 våningar för att uppnå en slank vertikal volym. Landmärken är viktiga för orienteringen i en stad och bidrar till en intressant skyline. Staden kommer att förändras med det höga huset i kv Pallas som kommer att ge staden en ny målpunkt. Borås har en stor variation av uttryck i arkitektur och platser. Sammanhållande är den rytmiska upprepningen i rutnätsstadens form och 4 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

153 Gestaltningsförslag. Kvarteret Pallas sett från Sandwalls plats. Stadsparken och Viskan DETALJPLAN 5

154 Kvartershuset Höghuset Viskan Orangeriet Orienteringskarta Teaterbron 6 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

155 Viskans vatten. Då höghuset kommer att bli framträdande i hela centrala staden är en hög arkitektonisk kvalitet en förutsättning. Pallashuset kommer att markera entrén till Stadsparken från Hallbergsplatsen. Läget i innerstaden markerar också den västra infarten till centrum. Borås kan komma att få ytterligare ett landmärke vid södra infarten från Annelundsmotet i form av Vitsippanprojektet. Tillsammans med kv Nejlikan på Druvefors blir det tre solitärer med olika höjd och olika uttryck. En positiv effekt med att förtäta är, förutom de samhällsekonomiska vinsterna med att samutnyttja infrastruktur, att folk bidrar till med rörelse och liv i staden, vilket bidrar till att öka stadens attraktivitet. Människors största intresse är att se andra människor och att skapa olika slags mötesplatser är viktigt. I samband med planprocessen för gällande detaljplan P1214 gjordes en översiktlig undersökning om vindförhållandena runt kv Pallas (Klimator, ). Den är tillämpbar även för den här detaljplanen. Rapporten beskriver hur man kan klara åtgärder mot alltför stor vindpåverkan på liggande förslag på egna fastigheten med eventuella kompletteringar av planteringar på allmän platsmark. Historik och kulturmiljöer Kv. Pallas skapades av två kvarter och en bit av Holmsgatan år Byggnaden inom kvarteret Pallas uppfördes i betong med synlig ballast av vit sten och stod klar Syftet var att bygga ett varuhus med parkeringsanläggning för Domus. Varuhuset fanns i entréplan och källarvåning, som nåddes med Borås första rulltrappa. Parkeringshuset består av tre våningar och ett däck utan tak på fjärde våningen. Mot söder och Viskan byggdes en parkeringsramp i spiral. Sex meter höga, genombrutna betongelement hängdes utanpå de norra och södra fasaderna framför de tre nedersta parkeringsvåningarna. De spetsmönstrade betongelementen ersattes senare av brutalistiska snedställda betongelement som plockats bort i pågående ombyggnation. Efter ombyggnationen kommer det finnas fler butiker, café samt kontor mot Hallbergsplatsen. Höghuset ny målbild i staden, Vy från Smedsgatan Kvarteret från Stadsparken. Utan den befi ntliga p-snurran. Bostäder I den redan planerade exploateringen som sker med stöd av detaljplan P1214 så tillkommer 40 lägenheter ovanpå kvartershuset. Genom den nya detaljplanen kommer även höghuset kunna användas för bostäder. Där finns det möjlighet att skapa ca 100 stycken nya lägenheter. Sandwalls plats fortsätter i Strandpromenaden DETALJPLAN 7

156 Arbetsplatser Planerad exploatering och förtätning av kvarteret som sker med stöd av gällande detaljplan P1214 kommer innebära en upprustning av befintliga lokaler samt möjliggöra nya handelslokaler, kontor och hotell. Genom detta skapas nya arbetstillfällen i centrum. Hallbergsplatsen från söder Offentlig och kommersiell service Genom gällande detaljplan P1214 stärks utbudet av kommersiell service i centrum. Inom en kilometer från planområdet finns offentlig service i form av fem förskolor och flera skolor. Det finns ett behov av fler förskolor i centrum, och kommunen bedriver ett aktivt arbete för att få fram fler. Genom denna detaljplan kan ytterligare ca 100 nya lägenheter skapas. Detta stärker efterfrågan på kommersiell och offentlig service i centrum. Barnperspektivet Lekplatser finns nära bostäderna i kv Pallas. Stadsparken finns direkt utanför planområdet och Annelundsparken 450 meter åt öster. Entrén till bostäderna i höghuset ligger i direkt anslutning till stråket utmed Viskan. Gatorna i centrala staden planeras att bli gångfartsgator. Skolor finns på promenad- eller cykelavstånd. Lilla Brogatan vid kv Pallas och Narcissus innan ombyggnationen Stadens centrum erbjuder en stimulerande miljö med möjligheter till shopping, biografer, bibliotek och fritidsanläggningar som bad och idrottsplatser. Ett stort utbud av kollektivtrafik bidrar till att skapa en rörelsefrihet för unga och ger korta restider till idrottsanläggningar, natur, löpslingor och fotbollsplaner. Att det planeras fler bostäder i centrum medför att det finns fler människor i rörelse fler timmar på dygnet både i parken och på gator och torg. Boende i höghuset med utsikt över parken och verksamheter i bottenvåning med butiker bidrar till trygghet. Stadsparken, rekreation Samtliga lägenheter i kv Pallas får tillgång till uteplats, antingen som balkong i höghuset eller till gård på plan sex i kvartershuset. Tillgänglighet Planområdet är plant. Byggnadernas utformning leder inte till hinder eller begränsningar för personer med funktionsnedsättning. Hallbergsplatsen 8 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

157 CENTRALSTATIONEN RESECENTRUM 400 M BRODALSMOTET ANNELUNDSMOTET Trafi kkarta 3. Gator och trafik Gatunät Planområdet ligger centralt innanför cityringen med ca 400 meter till Resecentrum. Det är väl försörjt med lokalbussar på Lilla Brogatan och ett stort utbud av regional buss- och tågtrafik vid Resecentrum. Det innebär att man kan förvänta sig en låg andel bilresor. Läget i staden ger också kort körsträcka till påfart på riksväg 40. Planen bidrar därför positivt till Borås stads mål om en bilfri stadskärna där kollektiva transportsystem dominerar. I samband med planprocessen för gällande detaljplan P1214 gjordes en trafikutredning (Sweco, ). Den baserades på att det skulle vara möjligt att använda höghuset för bostäder och är därför tillämpbar även för denna detaljplan. Den tillkommande biltrafikalstringen från planen beräknades bli cirka bilförflyttningar/vardagsdygn. Av dessa beräknas 500 alstras av bostäderna och resterande 600 till ungefär lika delar av kontor och hotell. Med utgångspunkt från den förväntade trafiktillväxten och inklusive den ökade alstringen från Pallas har en kapacitetsbedömning gjorts för korsningarna Lilla Brogatan Sven Erikssonsgatan och Varbergsvägen Lilla Brogatan rampanslutning med riksväg 40. Den ytterligare trafikbelastningen bussar bilar Pågående planarbeten lastbilar, angöring planområde från planen beräknas bli förhållandevis liten och kapaciteten bedöms vara tillräcklig i båda korsningarna för de framtida trafikmängderna. Ett problem har varit Varbergsvägens norra tillfart där de framtida trafikmängderna riskerar att ge köer som växer förbi Brodalsgatan och därmed riskera att skapa en blockeringssituation. Bussar leds nu om via rondellen på Lilla Brogatan till Resecentrum vilket gör att framkomligheten blivit bättre. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i området. Hallbergsplatsen har ca 30 platser för cyklar. I övrigt saknas markerade platser för cykelparkering i anslutning till området. Den planerade exploateringen innebär att behovet av cykelparkeringar kommer att öka för såväl besökare som dem som bor och arbetar inom kvarteret. Fler platser bör sökas närmare Strandpromenaden och närliggande torgytor. För att göra cykelåkande attraktivt samt av säkerhetsskäl behöver fler cykelparkeringar anordnas. För boende och arbetande bör låsbara cykelrum inom kvarteret ordnas. DETALJPLAN 9

158 Kollektivtrafik Området är väl försörjt med kollektivtrafik. Hållplatser finns utmed Lilla Brogatan som idag trafikeras av fem stadslinjer och en lokallinje, totalt 30 turer i båda riktningarna varje timma under högtrafikperiod på vardagar. Avståndet till Resecentrum (tåg och vissa regionala busslinjer) och Södra Torget (övriga stadslinjer och vissa regionala busslinjer) är ca 400 respektive 200 meter. Biltrafik och bilparkering Parkeringshuset i kvarteret Pallas kommer att kunna erbjuda 413 parkeringsplatser. Behovet av parkeringsplatser för hela kvarteret har studerats i en särskild parkeringsutredning (Koucky ). Enligt den gällande parkeringsnormen beräknas parkeringsbehovet uppgå till 429 platser. På grund av kvarterets stora tillgång till parkering och det centrala läget med god tillgång till service och kollektivtrafik har Kommunstyrelsen beslutat om ett avsteg från parkeringsnormen angående Kv. Pallas. Borås Stad arbetar med ett ny parkeringsnorm med större flexibilitet och större möjligheter till hållbara transporter. Enligt remissförslaget från 2015 skulle det minsta antalet parkeringsplatser vara 320. Tillgången till markparkeringsplatser är begränsad och befintliga platser är avsedda för angöring och kortare ärenden. Parkeringsbehovet för bostäder och verksamheter i kv Pallas ska i första hand fyllas inom kvartersmarken. Angöring och utfarter Angöring till kvarteret Pallas, till parkeringsgarage samt varumottag sker från Hallbergsplatsen. På Lilla Brogatans norra sida finns fickor som utgör lastzon klockan 06-11, övrig tid tillåts korttidsparkering. 4. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Fastigheten Pallas 1 är ansluten till det kommunala vattenoch spillvattennätet. Dagvattennät finns också utbyggt till området. För att klara kravet på tillräckligt vattentryck för den höga byggnaden krävs en lokal tryckstegring. El, tele och fiber Ledningar för tele och bredband finns utbyggda i anslutning till området. Det är exploatörens ansvar att samråda med respektive lednings- och nätägare kring villkoren för anslutning. Avfall Byggnaderna och lägenheterna ska utformas med utrymmen inomhus för källsortering av avfall. Gemensamma avfallsutrymmen för boende respektive verksamhetsutövare anordnas på lämplig plats i enlighet med Renhållningsordning för Borås Stad. Hämtningsfordon ska kunna angöra intill avfallsutrymmen på ett trafiksäkert sätt. Nivåskillnader bör undvikas. Närmaste återvinningsstation finns idag vid Krokhallstorget ca 250 meter nordväst om planområdet. 5. Mark Natur och vegetation Marken inom planområdet är bebyggd eller hårdgjord. I naturvärdesbedömningen Vattendrag i Borås Stad, Borås miljöförvaltning 2007, klassas Viskan med naturvärde III (I-V). Klass III-områden saknar skyddade arter men utgör ändå viktiga biotoper. Lek och rekreation Planområdet gränsar till Stadsparken som utgör Borås äldsta kulturpark och började anläggas år Den hör tillsammans med Viskan till Borås mest värdefulla rekreationsområden. Det har länge pågått en diskussion i Borås om hur Stadsparken kan bli tryggare att vistas i. Genom att lägga ett högt hus med bostäder och verksamheter som befolkar park- och stadsrum med gående och cyklister ges en större trygghet under större del av dygnet. Med det nya caféet och möteslokaler, Orangeriet, med utomhusscen framför Teaterbron rör sig också fler i parken. I södra delen av parken finns Stadsparksbadet som är en viktig målpunkt. Sommaren 2013 byggdes en välbesökt äventyrslekplats norr om badhuset. Det finns också en äventyrsgolfbana på en höjd mot Sven Ericssongatan. Geoteknik och Radon I samband med planprocessen för gällande detaljplan P1214 gjordes en geoteknisk utredning av den del av planområdet som innehåller nybyggnation (WSP, , med komplettering ). Den är tillämpbar även för denna detaljplan. Eftersom den siltiga sanden delvis har låg till mycket låg fasthet ska det nya bostadshusets stomme och väggar grundläggas med pålar till fasta bottenlager. Schaktarbeten ska ske i torrhet. Eftersom grundvattenytan genombryts vid byggandet av källare kommer pumpning att ske. Enligt översiktlig inventering utgör marken normalriskområde vad avser radon. 10 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

159 Förorenad mark I samband med planprocessen för gällande detaljplan P1214 gjordes en markundersökning av den del av planområdet där höghuset planeras (WSP ). Den är tillämpbar även för denna detaljplan. Undersökningen påvisar halter av organiska ämnen över nivån för känslig markanvändning (KM). Påträffade halter bedöms inte utgöra en risk för nuvarande användning eller föreslagen exploatering. 6. Vatten Viskan är en värdefull ryggrad i staden vilket stadsbyggnadsprogrammet från 2002, Staden vid Viskan, tar fasta på. Bostäder ska byggas i attraktiva lägen vid Viskan. Stråken utmed Viskan behöver plaster och torg som inbjuder till möten mellan människor. Promenaden längs Viskan är idag både gång- och cykelväg. I gällande detaljplan P1214 ingår att bredda Strandpromenaden och få plats med uteservering genom att träden tas ner, samt att gräsremsan och gång- och cykelstråket får samma stenbeläggning lik den på Sandwalls plats för att möta upp till en högre standard. Viskan har mellan Öresjö till Jössabron klassificeringen otillfredsställande ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Det största skälet till klassningen otillfredsställande ekologisk status är de två dämmena vid Ålgården och Druveforsfallet. Denna del av Viskan har fått en tidsfrist till år 2021 för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Tidfristen beror på att det bedöms vara tekniskt omöjligt att uppnå normen år Planen innebär inga förändringar av förhållanden i Viskan som försämrar möjligheten att uppnå god ekologisk status år 2021 eller att bibehålla god kemisk ytvatten status år Strandskydd Strandskyddet som återinträder vid planläggning upphävs med hänvisning till att området är redan ianspråktaget och bebyggt. Strandpromenaden vid Pallas innan ombyggnationen Lilla Brogatan vid kv Pallas och Minerva innan ombyggnationen Översvämningsrisk I samband med planprocessen för gällande detaljplan P1214 studerades översvämningsrisken för området. HDI konsulter utförde 2010 på uppdrag av Borås Stad en detaljerad översvämningskartering för delar av Viskan, Lillån och Viaredssjön. I en rapport daterad har DHI gjort en justering av beräkningen av flödena och maxnivåerna i Viskan eftersom nya rapporter visar att vatten kommer att stiga mer än tidigare beräkningsmodeller visat. Översvämningskartering som visar var det fi nns översvämningsrisk. DETALJPLAN 11

160

161

162 Vid nyexploatering av bostäder och centrumverksamheter på mark med översvämningsrisk kan konsekvenser av en översvämning lindras med översvämningståliga konstruktioner och möjlighet att ta sig till och från byggnader. Bebyggelse och mark ska utformas så att översvämmande vatten upp till +133 (Borås lokala höjdsystem från 1973) inte skadar byggnader och infrastruktur. Det är fastighetsägarens ansvar utforma byggnaden så att känslig utrustning i källarplanet inte skadas, till exempel el och hissar. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) reglerar krav på miljökvalitet. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger. Statliga myndigheter har beslutat om åtgärder för att följa normerna där vissa av åtgärderna är direkt riktade till kommunerna. Det finns miljökvalitetsnormer för vatten uppdelat i normer för grundvatten och ytvatten. Det finns även miljökvalitetsnormer för buller och luft. Gällande miljökvalitetsnormer avseende luftföroreningar och omgivningsbuller bedöms inte komma att överskridas på grund av den verksamhet som medges i detaljplanen. 7. Störningar på platsen Risk Planområdet har långt till riskkällor såsom väg, järnväg eller andra farliga verksamheter. Ytterligare utredningar bedöms inte som nödvändiga. Buller En trafikbullerutredning har utförts av ACAD ( ) samt en reviderad rapport ( ) för de planerade bostäderna i höghuset. Beräkningarna visar att ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrider riktvärdet på 55 db(a) vid delar av det planerade husets fasader. Som högst uppgår ekvivalent ljudnivå till 60 db(a) vid fasad mot väster. Värdena avser frifältsvärden vid slät fasad utan avskärmning från balkongplattor och skärmar. Eftersom ekvivalent ljudnivå ej överskrider 60 db(a) vid någon fasad är det möjligt att bygga smålägenheter på högst 35 m 2. Smålägenheterna klarar riksdagens riktvärden oavsett var de placeras i byggnaden, utan bullernedsättande åtgärder. För redovisning av bullervärden över byggnaden se bullerutredningen (ACAD, ). Bullerutredningen redovisar även hur bullret löses för varje lägenhetstyp med planlösningar. Planlösningar och bullervärden illustreras på bilden på sida 15. Lägenheterna med fasad mot norr (gröna lägenheten på sida 15) är minst bullerutsatta de har bullervärden mellan 45 och 50 db(a). På den sidan av huset, samt alla de andra lägenheterna på de lägre våningsplanen, uppfylls riktvärdet enligt bullerförordningen utan att extra åtgärder krävs för dessa bostäder. I lägenheterna mot Strandpromenaden och Stadsparken (de gula lägenheterna) är bullervärdena upp till 55 db(a). Här krävs det ljudabsorbenter i balkongerna för att komma ner till värden som uppfyller förordningen. Balkongerna förses med ljudabsorbenter i taket och tätt räcke. Det bedöms ge 3-5 db dämpning av ljudnivån vid fasaden. Den delen av huset som är mest bullerutsatt har fasader mot Lilla Brogatan och Hallbergsplatsen (orangea lägenheter på sida 15). För att klara riktlinjerna för buller behöver dessa lägenheter både dämning i balkongen samt att balkongen förses med balkongskärmar. Skärmens storlek motsvarar att 75 % av ytan ovanför räcket. Borås Stad anser att detta är en godtagbar lösning då samtliga balkonger kommer att glasas in för att öka komforten för de boende. Länsstyrelsens tolkning av bullerreglerna är att glasskärmar framför fasad inte får användas för att dämpa buller, men att 5 % av lägenheterna kan tillåtas överskrida bullerriktlinjerna. Kommunen har därför valt att arbeta vidare med att tillåta 5 procents avsteg för lägenheterna markerade med orange i bilden på sida 15. För att klara detta ska de lägenheterna göras om till smålägenheter på max 35 m 2 eller andra ytor som t.ex. förråd eller centrumverksamhet. I plankartan regleras detta med bestämmelser om störningsskydd som lyder: Om ekvivalent nivå vid bostadens fasad övergår 55 db(a) ska minst hälften av bostadsrummen vara vända mot ljuddämpad sida. Fasad mot ljuddämpad sida ska ha en ekvivalet ljudnivå på högst 55 db(a) samt maximal ljudnivå nattetid på högst 70 db(a). För små lägenheter med en boarea på max 35 m 2 gäller krav att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en ljuddämpad sida om ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är mer är 60dB(A). Fasad mot ljuddämpad sida ska ha en ekvivalent ljudnivå på högst 55 db(a) samt maximal ljudnivå nattetid på högst 70 db(a). Om bostaden har en eller fl era uteplatser ska ljudnivån vid minst en uteplats vara högst 50 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå. 5% av lägenheterna får ha en ljudnivå upp till 60 db(a). Övriga lägenheter med bullervärden upp till 60 db(a) ekvivalet ljudnivå ska vara smålägenheter med en boarea på max 35m SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

163 Upp till 50 db(a) Upp till 55 db(a) Upp till 60 db(a) Planlösningar och buller Luftkvalitet För att undvika att människor andas in skadliga halter av luftföroreningar har Regeringen utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. DETALJPLAN Det finns normer för en rad ämnen till exempel kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, ozon med flera. Luftföroreningshalten är högst vid hårt belastade gator och vägar i tätare bebyggelse, men även utsläpp från industrier, småskalig vedeldning och energiproduktion påverkar halterna. Gällande miljökvalitetsnormer avseende luftföroreningar bedöms inte komma att överskridas på grund av den verksamhet som medges i detaljplanen. 15

164 8. Planbestämmelser Kvartersmark område 1 Beteckningen C 1 B 1 PE gäller för det höga huset (område 1 på bilden). C 1 betyder centrumanvändning och tillåts i hela byggrätten. Centrumändamål kan vara t.ex. handel, kontor, hotell mm. B 1 betyder bostäder som tillåts i hela byggrätten utom i markplan. Bostäder tillåts inte i markplan för att markplanet ska vara till för butiker. P betyder att parkering får finnas i form av ramp. E betyder att tekniska anläggningar får finnas, t.ex. en transformatorstation. Det finns en bestämmelse där det står att +205 är den lägsta totalhöjden och att +238 är den högsta totalhöjd i meter över grundkartans nollplan. Dessa bestämmelser gör att byggrätten för höghuset motsvarar minst 20 och max 34 våningar. Den lägsta tillåtna höjden är satt för att byggrätten ska ge landmärket en hög och slank profil. Detta gäller för område 1 och delar av område 2 där det får finnas balkonger. Byggnadsdelar får inte sticka upp ovanför totalhöjden i det höga huset, förutom anordning för vindskydd eller master och antenner. Antenner och master behövs för att markera flyghinder och till exempel för åskledare. Entrévåningen på det höga huset ska karaktäriseras med hög takhöjd. Det finns bestämmelser som säger att minsta rumshöjd ska vara 4,0 m i våning ett i markplan. Den delen av det höga huset som har bestämmelserna f 3 och x ska vara öppet i markplan och bebyggt ovanför. Det får finnas pelare i hörnen för grundläggning (f 3 ) men från marken och 4,5 m meter upp ska marken vara tillgänglig för allmänheten (x). På kartan nedan syns en pil där tanken är att människor ska kunna gå förbi under taket. Kvartersmark område 2 Beteckningen C 2 B 2 PE gäller för den befintliga parkeringssnurran och delar av byggrätten för det låga huset samt balkonger för höghuset ovanför den låga byggnadsdelen (område 2 på bilden). Det som skiljer användningsbestämmelserna från det höga huset (område 1) är att i område 2 tillåts centrum och bostäder upp till +141 över grundkartans nollplan. Höjden +141 motsvarar två våningar från marken räknat. Över de två våningar får det finnas balkonger. Höjden på två våningar är samma i den omgivande planen. I omgivande planer finns det även bestämmelser som reglerar parkeringslösningar som inte länge är aktuella. Dessa bestämmelser bedöms inte vara i konflikt med det som föreslås i aktuell plan. I detta område finns även en nockhöjd reglerat för att begränsa höjden. Nockhöjd har använts för att vara mer flexibel än en totalhöjd. Parkeringsrampen har en nockhöjd på +150 meter över grundkartans nollplan, vilket motsvarar dagens parkeringsramp som är 5 våningar hög. Bestämmelsen om att bostäder inte tillåts i markplan är samma som i område 1. Det är även bestämmelserna om att P parkering endast får finnas i form ramp och att tekniska anläggningar får finnas. LÅGDEL VISKAN HALLBERTSPLATSEN 16 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

165 Område 2 och 3 Det finns en bestämmelse markerat med ett e som ger byggrätt för balkonger ovanför allmän platsmark samt ovanför den lågdelen av byggprojektet. Syftet med att bestämmelsen är att ge byggrätt för balkonger men att begränsa antalet kvadratmeter som får bli balkong för att behålla byggnadens smala siluett. De 75 kvadratmetrarna balkong som får finnas ska fördelas över båda områdena med ett litet e. Det får alltså inte vara 75 m 2 per område med e, utan max 75 m 2 per våningsplan. På Illustrationen är det ritat med 6 balkonger där 3 är ca 10 m 2 och 3 som är 3 ca 15 m 2. Allmän platsmark område 3 Del 3 på bilden nedan är allmän platsmark, vilket i detta fall innebär strandpromenad eller torg. Beteckningen på plankartan är Lokalgata (CB). Bokstäverna inom parentesen står för centrumändamål och bostäder och är till för att tillåta dessa användningar ovanför allmän plats. Marken ska vara tillgänglig för allmänheten i markplan och över marken får balkonger till hotell och bostäder finnas. Balkongerna får sticka ut 2 meter från fasad förutsatt att de är 4,5 meter upp från marken. Fundament och andra tekniska anläggningar till centrum och bostäder får finnas under marken. Detta kan t.ex. vara en fettavskiljare till eventuell restaurang eller anordningar som behövs för grundläggning. Bestämmelsen möjliggör att kvarterets funktioner kan rymmas under mark och att marken kan tillhöra kommunens fastighet i markplan och balkongerna ovanför tillhör fastigheten till kvarteret Pallas. Hela planen På grund av de geologiska förutsättningarna krävs att bebyggelsen pålas för att garantera att marken blir stabil. För detta finns en bestämmelse om att marken ska pålas. Byggnad ska utföras vattentät upp till +133 m över grundkartans nollplan. Höjden motsvarar dagens marknivå. Denna bestämmelse är satt för att undvika skador vid höga vattenflöden i framtiden. Störningsskydd I planen är det nödvändigt att reglera buller för att garantera att en god ljudmiljö uppnås. Förklaring till bullersituationen och bestämmelserna som är satta i plankartan finns på sidorna 14 och Övergripande beslut Vision 2025 Hösten 2012 antogs Borås 2025 av Kommunfullmäktige som ett underlag för kommunens visions- och översiktsplanearbete. Följande strategier berör exploateringen i kv Pallas:» Vi förtätar boendet och strävar efter att tredubbla antalet invånare i stadskärnan från 2012 till 2025.» Vi utformar socialt hållbara bostäder över generationsoch kulturgränser med en blandad bebyggelse av gammalt och nytt och med olika upplåtelseformer.» Vi utvecklar mötesplatser i det offentliga rummet med nya parker, grönytor och torg för mänsklig samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Viskan får en framträdande plats och ger möjlighet till både aktiviteter och sinnesro.» Vi skapar en ren, snygg och trygg stad.» Vi verkar för att stadskärnan har en livskraftig blandning av butiker, kontor, restauranger, caféer, lägenheter och upplevelser så att staden lever under dygnets flesta timmar.» Vi gör delar av stadskärnan bilfri och låter de kollektiva transportsystemen dominera med nya tekniska lösningar. Det planerade exploateringen som möjliggörs genom detaljplan P1214 bidrar därmed till att förverkliga Vision Att tillåta bostäder i höghuset är särskilt viktigt för att bidra till fler invånare i stadskärnan, och en blandning av olika verksamheter och bostäder i stadskärnan. Översiktlig planering Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Det aktuella området ingår i stadskärnan och redovisas som bostadsbebyggelse. Miljömål Av de nationella miljömålen har begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö relevans för planen. En tätare bebyggelsestruktur ökar serviceunderlaget och ger även förutsättningar för resurssnåla transporter. Detta i sin tur kan minska användningen av fossila bränslen och minska utsläpp och klimatpåverkan. När det gäller god bebyggd miljö är trafikbuller och körsträcka med bil viktiga indikatorer. Även för miljömålet frisk luft är en minskning av biltrafik viktig för att nå målet. En av framgångsfaktorerna för att begränsa biltrafiken är att åstadkomma en ökad användning av kollektivtrafik. Det förutsätter en god tillgång till kollektivtrafik vilket planområdet har. DETALJPLAN 17

166 I de lokala miljömålen för Borås står att ett prioriterat område är hållbar samhällsplanering. Borås Stad ska ha attraktiva, levande centrummiljöer där människor vill vistas och bo samt platser där det är enkelt att mötas på ett tryggt och miljömässigt hållbart sätt. Stadsbyggnadsprogram Stadsbyggnadsprogrammet för Borås, Staden vid Viskan, godkändes av kommunfullmäktige i augusti Bostäder ska byggas i attraktiva lägen vid Viskan och stråken utmed Viskan behöver platser och torg som inbjuder till möten mellan människor. Grönområdesplan Stadsparken är utpekad med högsta klass i Borås Stads Grönområdesplan, antagen Konsekvenser Behovsbedömning Planförslaget bedöms inte påverka miljökvalitetsnormer för luftkvalitet eller buller negativt. Området är utsatt för höga bullernivåer och det följs upp med planbestämmelser. En förutsättning för boendes hälsa och säkerhet är att trafikbullerstörningar och riskbild hanteras enligt planens bestämmelser samt att bullerfrågorna följs upp i bygglov. En behovsbedömning har gjorts avseende betydande miljöpåverkan där slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning inte erfordras. Naturvärden Förtätning av bebyggelsen bedöms innebära liten inverkan på livsmiljön för djur-, insekts- och växtarter i området. Området innehåller idag inga utpekade hotade arter eller utpekad värdefull natur. 11. Administrativa frågor Planavgift I enlighet med upprättat plankostnadsavtal ska planavgift inte tas ut. Planunderlag I samband med den gällande detaljplanen(p1214) togs följande utredningar fram:» Bullerutredning (ACAD, ).» Geoteknisk undersökning (WSP, ).» Trafikutredning (SWECO, ).» Flyghinderanalys (LFV, ).» PM översvämningsrisk (DHI, ).» Vindstudie (Klimator, ). För den aktuella detaljplanen har bullerutredningen kompletterats parkeringen har utretts vidare:» Bullerutredning (ACAD, ).» Parkeringsutredning (Koucky & partners ). Medverkande tjänstemän/samverkan Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhällsbyggnadsförvaltning under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala förvaltningar. Plan- och bygglovavdelningen Michaela Kleman plan- och bygglovchef Anders Johansson planarkitekt Kristina Axelsson planarkitekt Genomförandetid Genomförandetiden slutar 10 år efter att planen har vunnit laga kraft. Handläggning Planen avses antas av Samhällsbyggnadsnämnden och handläggs med standardförfarande. Utökat förfarande är inte aktuellt för att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen, Eftersom planen är en utökning av markanvändningen i befintlig byggrätt bedöms den inte vara av betydande intresse för allmänheten. Inte heller bedöms detaljplanen medföra betydande miljöpåverkan. 18 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

167 Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Centrum, Kv, Pallas - höghuset, Borås Stad, upprättad den 5 juli Inledning En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. 2. Organisatoriska frågor Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande och följande tidplan gäller: Samråd 3 kvartalet 2016 Granskning 4 kvartalet 2016 Antagande 1 kvartalet 2017 Laga kraft 1 kvartalet 2017 Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet eller att den överklagas. Detaljplanen antas av kommunfullmäktige i Borås Stad. Genomförandetiden är 10 år från det datum som planen vinner laga kraft. Begreppet genomförandetid innebär att planens giltighetstid är begränsad. Före genomförandetidens utgång kan kommunen endast ändra en detaljplan om ingen fastighetsägare som berörs motsätter sig det Ändringen får dock genomföras om det behövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte kunnat förutses vid planläggningen eller om det behöver införas bestämmelser om fastighetsindelning i detaljplanen Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas (exempelvis förlorad byggrätt). Respektive fastighetsägare ansvarar för samtliga åtgärder inom kvartersmark när det gäller utförande, kostnader och framtida drift och underhåll. För allmän plats gäller kommunalt huvudmannaskap. Exploateringen av kvarteret Pallas kommer medföra omfattande förändringar och upprustning av allmän plats i anslutning till kvarteret. Hallbergsplatsen kommer utgöra en yta med blandad trafik, angörning och transporter både till kvarteret Pallas och Prometeus. Korsande stråk av biltrafik, fotgängare och cyklister kommer kräva att området behöver omdisponeras. Strandpromenaden kommer behöva byggas om för att anpassas till exploateringen samt till Södra Strandgatan och till Sandvalls plats. Genomförandetiden för gällande detaljplan, P1214 (laga kraft ) har inte gått ut. Ett exploateringsavtal finns upprättat som bl.a. regler genomförandet av utbyggnad och upprustning av allmän plats på Hallbergsplats och Strandpromenaden. Den nu aktuella detaljplanen skiljer sig från gällande plan främst genom att den, förutom centrumändamål, även tillåter bostäder i höghusdelen. Detaljplanen bedöms därför inte påkalla något behov av att reglera kostnader för ombyggnationen av allmän plats. I anslutning till planområdet finns ledningar som kan komma att påverkas av den planerade byggnationen. I det fall att ledningarna inte kan finnas kvar eller på annat sätt riskerar att påverkas, är det respektive fastighetsägare, som avser att genomföra byggnationen, som ansvar för att träffa överenskommelser med respektive ledningsägare. 3. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter inom planområdet: Se fastighetsförteckningen. Detaljplaneområdet inrymmer både en 3D-fastighet samt flera 3D-utrymmen. Detaljplanen möjliggör för fastighetsägarna inom planområdet att anpassa fastighetsindelningen till byggnadens olika funktioner och användning. Detaljplanen medger att transformatorstation kan inrymmas inom planområdet. För att den möjligheten ska kunna utnyttjas bör Borås Elnät AB träffa avtal med berörda fastighetsägare. Avtalen kan lämpligen fullföljas genom att de säkerställs med servitut eller ledningsrätt. 4. Tekniska frågor Kvarteret Pallas är ansluten till det kommunala vatten- och spillvattennätet. För att klara kravet på tillräckligt vattentryck för höghusdelen krävs en lokal tryckstegring. DETALJPLAN 19

168 Borås Energi- och Miljö AB ansvarar för att träffa överenskommelser med de fastighetsägare inom planområdet som berörs av tryckstegringsanläggningen. Ledningar för tele och bredband finns utbyggda i anslutning till kvarteret. Detaljplanen bedöms inte föranleda behov av åtgärder på trafiknätet utanför planområdet. 5. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen:» Detaljplanen ansluter till allmän plats där frågor kring finansiering av ombyggnad av Hallbergsplatsen och Strandpromenaden har reglerats i ett exploateringsavtal. Ledningsåtgärder: Utbyggnad av anläggningar för vatten, avlopp, spillvatten, el, tele, värme m.m. bekostas av respektive ledningsägare som har att finansiera utbyggnaden genom anslutningsavgifter och/eller genom avtal. Stadskansliet Johannes Olsson Mark och exploateringsingenjör» Detaljplanen bedöms därför inte medföra några ytterligare kostnader för kommunen. Ekonomiska konsekvenser för ägarna av Pallas 1 och 3:» Kostnader för upprättandet av detaljplanen.» Kostnader för byggnation.» Anslutningsavgifter (VA, el tele mm).» Kostnader till följd av de överenskommelser som man behöver träffa med Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB samt övriga vars anläggningar eller rättigheter berörs av planerad byggnation.» Kostnader som följer av bygglovshanteringen. Konsekvenser:» Exploatören får genom en ändrad användning tillgodogöra sig den värdestegring som kan uppstå inom planområdet. Ekonomiska konsekvenser för övriga:» Ledningsägare kan antas få kostnader för att säkerställa nya och befintliga ledningar och anläggningar inom kvartersmark med ledningsrätt alternativt servitut. Kostnader för flytt av ledningar, investeringar i nya anslutningspunkter samt anläggningar som transformatorstationer, tryckstegring etc. kan aktualiseras i samband med exploatering. Ledningsägarnas möjlighet att täcka sina kostnader avgörs dels genom förhandlingar med respektive fastighetsägare samt genom anslutningsavgifter. 20 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

169 DETALJPLAN 21

170 Varför detaljplan? Detaljplanen reglerar hur, var och vad man får bygga och vad man kan använda sin fastighet till. Planen ger fastighetsägaren en garanterad byggrätt under en viss tid. Detaljplaner upprättar vi oftast i kommunens tätbebyggda delar och de kan omfatta alltifrån en mindre del av tätorten, ner till ett kvarter eller en enstaka fastighet. Under arbetet gör kommunen en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Detaljplanen ligger till grund för framtida beslut om bygglov så att den som bygger får ett säkert och bra underlag för att bygga. Detaljplanen ger en garanterad byggrätt åt fastighetsägaren under planens genomförandetid som är mellan 5 och 15 år. När detaljplaner upprättas är det viktigt att alla berörda ges möjlighet till delaktighet och inflytande. 1. När görs en detaljplan? Kommunen avgör när, var och hur en detaljplan ska upprättas men initiativet kan komma från privata intressenter. Enligt Plan- och bygglagen som styr planeringen i Sverige, ska markens lämplighet för bebyggelse och dess utformning prövas genom detaljplan. Detaljplan ska därför göras för ny sammanhållen bebyggelse eller för ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen. En detaljplan kan även behöva upprättas för befintlig bebyggelse då någon vill ändra användningen eller om bebyggelsen har så höga kulturhistoriska värden att den ska bevaras. 2. Innehållet i en detaljplan Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen hör även en illustrationskarta, en planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. Planbeskrivningen och illustrationskartan ska underlätta förståelsen av planförslaget och tydligt redovisa förutsättningar och syfte med planen. De gäller inte som juridiskt bindande dokument utan avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Genomförandebeskrivningen redovisar organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Den har inte någon egen juridisk verkan. En detaljplan genomgår flera olika skeden innan den vinner laga kraft och blir ett juridiskt dokument. Mellan de olika skedena sammanställs och besvaras de synpunkter som inkommit från privatpersoner och remissinstanser. Dokumenten där synpunkterna sammanställs kallas samrådsredogörelse eller utlåtande. Dessa är viktiga beslutsunderlag för Samhällsbyggnadsnämndens politiker. Inkomna synpunkter leder många gånger till att planförslaget revideras och arbetas om och planen kan därför skilja sig åt mellan de olika skedena. 3. Detaljplanens skeden Uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslutar om planuppdrag och ger Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en detaljplan. Om initiativet till planuppdraget kommer från en extern aktör ska planuppdraget föregås av ett positivt planbesked från Kommunstyrelsen. Samråd Kommunen tar fram ett planförslag som skickas ut på samråd till alla som berörs av förslaget och till våra remissinstanser. Förslaget finns även tillgängligt på vår hemsida samt i Stadshuset. Ibland ställs planförslaget även ut i stadsdelarna på respektive biblioteket eller stadsdelskontor. Det är i detta skede som det är lättast att få gehör och kunna påverka planens innehåll och utformning. Ju längre fram i planarbetet vi kommer, desto fler förutsättningar blir av naturliga skäl mer låsta. Vi önskar därför kunna nå fram till slutsatser och överenskommelser om utformningen som leder till samförstånd redan under samrådet. Synpunkterna lämnas skriftligt till Samhällsbyggnadsnämnden. Både positiva och negativa synpunkter kan vara viktiga för planens utformning. Skulle ni senare vilja överklaga Samhällsbyggnadsnämndens beslut måste ni ha lämnat skriftliga invändningar. Efter samrådstiden sammanställer vi alla synpunkter och kommenterar dem i en samrådsredogörelse. Granskning Planförslaget bearbetas efter samrådet och Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut om att det färdiga planförslaget ska ställas ut för granskning. Om ni fortfarande har synpunkter och invändningar mot planen ska ni skriftligen lämna dessa till Samhällsbyggnadsnämnden. Skulle ni senare vilja överklaga Samhällsbyggnadsnämndens beslut måste ni ha lämnat skriftliga invändningar senast under gransknings- 22 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

171 Så kan du påverka detaljplanens innehåll Du får ta del av ett programförslag som du kan lämna synpunkter på. Synpunkter lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden. Du får ta del av ett planförslag som du kan lämna synpunkter på. Synpunkter lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden. Du får ta del av den färdiga detaljplanen. Detta är sista tillfället att lämna synpunkter. För att få rätt att överklaga planen måste du lämna synpunkterna skriftligt. Synpunkterna lämnas till Samhällsbyggnadsnämnden. Om dina synpunkter kvarstår efter antagandet har du möjlighet att överklaga beslutet till Länsstyrelsen och senare till Mark- och miljödomstolen. När planen vunnit laga kraft är det inte längre möjligt att överklaga beslutet. Programsamråd Plansamråd Granskning Antagande Laga kraft Efter programsamrådet sker en bearbetning av programförslaget med anledning av inkomna synpunkter. Det färdiga programmet godkänns av Samhällsbyggnadsnämnden eller av Kommunfullmäktige. Efter samrådet sker en bearbetning av planförslaget med anledning av inkomna synpunkter. Efter granskningen sker eventuellt mindre redigeringar innan den färdiga detaljplanen tas upp i Samhällsbyggnadsnämnden för godkännande, därefter antar Kommunfullmäktige planen. Tre veckor efter antagandet vinner planen laga kraft, om inte planen överklagats. Nu kan bygglov lämnas i enlighet med planen. Det här gör Samhällsbyggnadsförvaltningen tiden. Efter granskningstiden sammanställs synpunkterna och redovisas i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet sänds till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen kommer detaljplanen att ställas ut för granskning på nytt. Antagande Planen godkänns först av Samhällsbyggnadsnämnden och överlämnas därefter till Kommunfullmäktige för antagande. Planer som inte är principiellt viktiga kan antas direkt av Samhällsbyggnadsnämnden. När planen antagits får de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda ett meddelande om att planen antagits samt en besvärshänvisning som anger hur planen kan överklagas. Överklagande Den som senast under granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte tillgodosetts har rätt att överklaga antagandebeslutet till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag beslutet anslås på kommunens anslagstavla. Länsstyrelsen prövar därefter överklagandet och fattar beslut. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft tre veckor efter att kommunen och övriga fått ta del av beslutet. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Mark- och miljödomstolen av den som inte är nöjd. Laga kraft Om ingen överklagar vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet har anslagits på kommunens anslagstavla alternativt efter att ärendet avgjorts i högre instans. Därefter börjar detaljplanen att gälla. När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och bygglov kan ges. Ni kan påverka utvecklingen! Utnyttja din demokratiska rättighet att påverka utformningen av detaljplanen. Antingen kontaktar du oss direkt eller så skriver du ner dina synpunkter och skickar dem till Samhällsbyggnadsnämnden. Viktigt att tänka på är att det inte är alla saker som går att påverka i en detaljplan. De saker som ni kan yttra er om och som anses som synpunkter att beakta är saker som berör sådant som planen reglerar. Vi beaktar och värderar alla yttranden som kommer in under planprocessen. Alla detaljplaner på samråd och granskning finns tillgängliga i Stadshuset, våning 6. Vill du träffa någon av våra handläggare så är det bra om ni bokar tid. DETALJPLAN 23

172 samhällsbyggnadsförvaltningen postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen, Borås Stad, Borås besöksadress Kungsgatan 55 tfn (växel) e-post webbplats boras.se/detaljplan

173

174 PM: Parkeringsutredning Pallashuset, Borås beräkning och förslag på lösning av parkeringsbehovet för kvarteret Författare Medarbetare Uppdragsgivare Lena Nilsson Torunn Renhammar Mats Segerdahl Järngrinden AB Datum

175 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD PROGNOSER OCH MÅL PÅ TRAFIKOMRÅDET 4 2 PARKERINGSBEHOV BIL FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INGÅENDE DATA PARKERINGSBEHOV REVIDERAD DETALJPLAN 7 3 PARKERINGSBEHOV CYKEL GÄLLANDE PARKERINGSNORM FÖRSLAG ENLIGT NY PARKERINGSNORM 9 4 PARKERINGSBEHOV MC OCH MOPED UPPSKATTAT PARKERINGSBEHOV 11 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMNYTTJANDE BOENDE FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR CYKEL OCH MC/MOPED BILPOOL MÅLGRUPPSANPASSNING AV HÖGHUSET GRÖNA RESPLANER 13 2

176 1 Inledning Vid om- och tillbyggnad på kvarteret Pallas uppstår ett parkeringsbehov som överstiget utbudet med 16 platser. Detta PM redovisar parkeringsutbudet, beräkningar av parkeringsbehovet och ger förslag på åtgärder för att minska behovet. 1.1 BAKGRUND Pallashuset i Borås ska renoveras och byggas till, både med lägenheter på befintligt hus och med ett höghus intill befintlig byggnad. Gällande detaljplan tillåter endast centrumverksamhet i höghuset, men ska nu kompletteras för att också innehålla bostäder. Enligt den antagna detaljplanen för kvarteret Pallas finns beräknat parkeringsbehov om 477 parkeringsplatser. Detta är utifrån ett scenario om maximalt behov, fördelat på hotell, bostäder, handel och kontor. Begäran om avsteg från parkeringsnormen till befintligt antal platser, dvs. 413 platser, beslutades av kommunfullmäktige Avsteget grundas i planens centrala läge med närhet till handel och service, samt god försörjning med kollektivtrafik, vilket gör att planen förväntas ge upphov till en låg andel bilresor. 1.2 SYFTE Uppdragets syfte har varit att beräkna parkeringsbehovet för kvarteret Pallas med nyttjande av höghuset enligt den reviderade detaljplanen (ännu ej antagen). I uppdraget har också ingått att presentera förslag på hur parkeringsbehovet kan lösas med befintliga parkeringar inom kvarteret. 1.3 METOD För att förstå förutsättningarna har uppgifter från relevanta underlag, såsom trafikutredning och den tidigare antagna detaljplanen, samlats in och sammanställts. Information om BTA och fördelning utifrån användning har tillhandahållits från Tengbom. Samtliga underlag finns presenterade nedan. Parkeringsbehovet har beräknats dels utifrån gällande parkeringsnorm, dels utifrån remissförslaget på ny parkeringsnorm för att visa kommunens viljeinriktning. Vidare finns beräkningar på antalet cykelparkeringar enligt förslaget på ny parkeringsnorm och placering av dessa, samt kort diskussion om behov av platser för parkering av MC och moped. Beräkningarna i sin helhet, inkl. ingående data, återfinns i tabell 2-4. Följande dokument har använts som underlag till detta PM: Uppgifter om BTA och ytanvändning, Tengbom, per mail den Parkeringsnorm för Borås, antagen Detaljplan för Centrum, PALLAS 1 M.FL., Borås Stad, Antagandehandling 1490K- P1214 Trafikutredning i anslutning till detaljplan för Pallas, Sweco,

177 Detaljplan för Centrum kvarteret Pallas m.fl, P16/09. Parkeringsbehov, begäran om avsteg från parkeringsnormen Detaljplan för del av Centrum, kvarteret Pallas (höghuset). Samråd BN Parkeringsnorm för Borås Stad, Remissförslag PROGNOSER OCH MÅL PÅ TRAFIKOMRÅDET Det framtida parkeringsbehovet för kvarteret Pallas påverkas av bilinnehav och trafikutvecklingen generellt i staden. Traditionellt har trafikplaneringen i Sverige utgått från prognoser om en framtida trafikökning. Detta har på senare år ifrågasatts, eftersom sådana prognoser har visat sig bli självuppfyllande när planeringen anpassas efter dem. Ett annat sätt att arbeta på är målstyrd planering, det vill säga att infrastruktur och trafikplanering utgår från uppsatta mål om exempelvis ökad andel kollektivtrafik och minskad klimatpåverkan från transporter. Här presenteras prognoser och mål med betydelse för parkeringsbehovet i kvarteret Pallas. Bilinnehav Bilinnehavet i Borås var 1996/97 enligt gällande parkeringsnorm 385 bilar per 1000 invånare. Enligt den officiella statistiken 1 från Statistiska centralbyrån (SCB) t.o.m och Trafikanalys (Trafa) från 2013, hade Borås 1998 ett bilinnehav på 458 bilar per 1000 invånare, varav 73 företagsbilar, vilket blir 385 bilar. Dock har redovisningen av statistiken förändrats när den gick över från SCB till Trafa, vilket innebär att andelen företagsbilar inte längre redovisas separat. Statistiken ser ut som nedan. År Antal bilar/1000 inv. Varav företagsbilar Uppg. saknas Uppg. saknas Tabell 1 Statistik över bilinnehav i Borås En jämförelse mellan åren 1998 och 2014 visat att bilinnehavet totalt stigit med ca. 10 bilar per 1000 invånare. Trafikprognoser Trafikutredningen inför detaljplanen bygger på antagandet att den lokala biltrafiken antas öka i samma takt som befolkningstillväxten, dvs. 17 procent fram till Vad gäller den genomgående biltrafiken, på det statliga vägnätet, antas den innebära en trafikökning på 35 % mellan år enligt Trafikverkets prognos som tagits fram i samband med den nationella infrastrukturplaneringen. Dock finns både nationella och lokala mål inom området som säger att biltrafiken måste minska. Trafikverket har också, i februari 2016, efter att trafikutredningen gjordes, gett ut en rapport 2 som säger att trafiken måste minska i hela landet för att 1 Googlesökning utförd , statistik Borås bilinnehav, direktlänk till: ckor%20och%20bransleforbrukning/tabell1.xlsx 2 Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser med fokus på transportinfrastrukturen, Trafikverket,

178 vi ska kunna minska klimatpåverkan. Trafikverkets har i rapporten använt back casting som metod för att prognostisera biltrafikens utveckling. I rapporten dras slutsatsen att biltrafiken måste minska med 30 procent till 2030 i storstadsregionerna för att den svenska fordonsflottan ska kunna bli fossiloberoende samma år. Nationellt behövs en 12-procentig minskning av biltrafiken och detta kan antas gälla även för Borås. Nationella miljömål Sverige har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål, varav ett är Begränsad klimatpåverkan. Etappmålet innebär bland annat att Sveriges utsläpp av växthusgaser år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år Målet innefattar sektorer som inte är med i handeln med utsläppsrätter, såsom transporter och jordbruk. Lokala miljömål Borås Stads miljömål är uppdelade på fyra prioriterade områden med totalt 39 etappmål. Målen gäller Det mål som har störst betydelse för parkering och mobilitet vid utveckling av kvarteret Pallas är Etappmål 9a: Bättre förutsättningar att välja hållbara färdsätt. Det lyder: Borås Stad ska verka för hållbara transporter och hållbara resvanor. Det kan ske genom information, marknadsföring, design och komfort, och samordning av tjänster inom hållbart resande och olika parters verksamheter. Miljöbelastningen från resor ska minska genom att fler väljer hållbara färdsätt som att cykla, gå, åka kollektivt, samåka och ha resfria möten. Etappmålet kommer inte att nås Vision Borås 2025 I visionen Borås 2025, antagen av Kommunfullmäktige i oktober 2012, finns sju definierade målområden, varav målområde 6 behandlar Goda resvanor och attraktiva kommunikationer. Två av målen lyder: Det är lätt att förflytta sig mellan Borås olika delar till fots eller med cykel. Stadens invånare reser kollektivt i allt större utsträckning med miljöanpassade transportsystem. En av strategierna som anges för att nå målen är: Vi stimulerar miljövänliga resvanor och transportsystem med nya tekniska lösningar. Betydelse för parkeringsbehovet inom kvarteret Pallas Nationella och lokala mål samt strategier innebär att andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik i framtiden måste öka på bekostnad av andelen resor med bil. Det gäller hela landet, såväl som Borås. Detta bör vara utgångspunkten för den reviderade detaljplanen och bedömningen av det framtida parkeringsbehovet för kvarteret Pallas. 5

179 2 Parkeringsbehov bil Här presenteras förutsättningar och ingående data, samt beräkningarna av bilparkeringsbehov för den reviderade detaljplanen för kvarteret Pallas. Beräkningar redovisas dels med utgångspunkt i den gällande parkeringsnormen och dels utifrån remissförslaget på ny parkeringsnorm. 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INGÅENDE DATA Planen, kvarteret Pallas, ligger i den västra delen av centrum, innanför den s.k. centrumringen. Kvarteret Pallas används idag främst för detaljhandel och parkering. Parkeringarna i Pallashuset används som besöks- och arbetsplatsparkering för verksamheterna i kvarteret. Totalt kommer det att finnas 413 parkeringsplatser i huset efter renovering och påbyggnad. I kvarterets närområde ryms ett stort utbud av service inom gång- och cykelavstånd. Kvarteret har också god försörjning av kollektivtrafik då det är 450 meter till resecentrum med regional buss- och tågtrafik. Det finns en hållplats för lokalbussar i direkt anslutning till kvarteret på Lilla Brogatan men för närvarande trafikeras inte denna hållplats. 3 Väster om Pallas ligger Grand hotell med ca 160 rum. Grand Hotells gäster har i nuläget tillgång till parkeringarna genom dagsbiljetter. Behovet är mellan parkeringsplatser. 4 Området ligger i zon Borås centrumområde enligt både gällande och föreslagen parkeringsnorm. För flertalet användningsområden uttrycks parkeringsbehoven som antal bilplatser per 1000 kvm bruttoarea, BTA: bostäder, kontor, butiker, industri och lager. För vissa verksamheter, t.ex. restaurang, uttrycks parkeringsbehovstalen istället som antal bilplatser i procent av antal arbetande och besökande. För beräkning av antal gäster och anställda i restaurangverksamheten har antagen indata från arkitektfirman Krook & Tjäder använts. 5 Den planerade ytan på 355 kvm för restaurang beräknas kunna generera plats för 110 (lågt räknat) (innerstadsrestaurang, trångt) gäster med 3 (buffé-restaurang) till 6-7 (bordsservering) anställda. Beräkningen har tagit höjd för de högsta talen på 140 gäster och 7 anställda. För restaurangverksamheten har också antaganden gjorts om att normalt besöksantal är 50 % av det maximala, samt att den gällande parkeringsnormen avser att det som ger störst behov av antingen 50 % normalt besöksantal eller 15 % maximalt besöksantal ska användas för beräkning. Denna tolkning har stämts av med Borås kommun 6. 3 Samtal med Västtrafiks kundservice Detaljplan för centrum, PALLAS 1 M.FL., Borås Stad, Antagandehandling 1490K-P1214, Utlåtande, Sakägare G22, 5 Mail Maria Nykvist, Krook & Tjäder, Samtal och mail med Paulina Bredberg, , 18 6

180 2.2 PARKERINGSBEHOV REVIDERAD DETALJPLAN Den reviderade detaljplanen för höghuset (ännu ej antagen) tillåter också bostäder, till skillnad från den nuvarande som endast tillåter centrumverksamhet. Enligt uppgifter från Tengbom föreslås hela höghuset användas för bostäder. Totalt uppgår BTA för bostäder i höghuset till för motsvarande 180 lägenheter 8. Parkeringen kommer att ske i gemensamhetsanläggning i parkeringshuset. Inga reserverade platser komma att finnas, vare sig för boende eller verksamheter, förutom eventuella platser för rörelsehindrade och eventuellt bilpoolsbilar. Principer för parkering enligt gällande parkeringsnorm När parkeringen sker i större anläggningar utan reserverade platser anses det vara samnyttjande. I parkeringsnormen finns parkeringstal för kontor, butiker, industri och lager angivna med respektive utan samnyttjande. Boende förutsätts ha reserverade platser och därför saknas parkeringstal för samnyttjande för bostäder. I kvarteret Pallas kommer de boende inte att ha reserverade platser, vilket kan motivera en sänkning av p-talet för boende. Behov bilparkering enligt gällande parkeringsnorm Med utgångspunkt i principerna ovan uppgår det beräknade parkeringsbehovet för hela kvarteret Pallas till 429 platser. Yta Våningsplan BTA Lägenheter Antal P(norm Antagande Summa Pallashuset Nya5bostäder 4:5,57: Boende 8/10005m2 39 Kontor 3: /10005m 2 Med5 samnyttjande 26 Butiker 1: /10005m 2 Med5 samnyttjande 219 Restaurang Anställda 7 Gäster %5av5de5 anställda 505%5av5normalt5 Normalt5antal:5 besöksantal 505%5av5maxant 3 35 Tornet Nya5bostäder 2: Boende 8/10005m Indata5finns Indata5antagen 429 Tabell 2, Antal bilparkeringar för hela kvarteret Pallas enligt reviderad detaljplan och gällande parkeringsnorm. Principer för parkering enligt förslag på ny parkeringsnorm Parkeringsnormen anger några principer för parkering: Om de två trafikslagen cykel respektive bil behöver prioriteras mot varandra bör det vara lättare att nå och hämta sin cykel än sin bil. Parkering för boende och besökare ska prioriteras framför de arbetandes behov. Parkeringstalen för bil som anges i normen är flexibla. Det innebär att det minimikrav som anges går att reducera om byggherren kan redovisa att fastighetens 7 Tengbom, Donald Isaksson, mail den Järngrinden, Mats Segerdahl, förfrågan, mail den

181 läge, alternativt åtgärder som byggherren gör skapar goda förutsättningar för andra resval än bil. I remissförslaget anges storleksordning på reducering för respektive åtgärd. Behov bilparkering enligt förslag på ny parkeringsnorm Även om förslaget på ny parkeringsnorm kan komma att förändras innan antagande, har beräkningar av parkeringsbehovet gjorts utifrån den för att visa på viljeinriktningen hos kommunen. Kvarteret Pallas ger med de föreslagna p-talen upphov till 355 bilparkeringar. Om hållplats Lilla Brogatan i framtiden trafikeras av lokalbussar så att normens definition av mycket god tillgänglighet med kollektivtrafik uppnås möjliggörs en 10 procentig reduktion, motsvarande 35 platser. Det ger ett behov på 320 platser. Yta Våningsplan BTA Lägenheter Antal P(norm Antagande Summa Pallashuset Nya5bostäder 4:5,57: Boende 7/10005m2 34 Kontor 3: /10005m 2 Med5 samnyttjande 29 Övrig5handel 1: /10005m Restaurang Gäster %5av5max5 besöksantal 5Antal5gäster 21 Tornet Nya5bsotäder 2: Boende 7/10005m 2 95 Indata5finns Indata5antagen 355 Tabell 3 Antal bilparkeringar för hela kvarteret Pallas enligt reviderad detaljplan och förslag på ny parkeringsnorm. 8

182 3 Parkeringsbehov cykel Här presenteras beräkningar av cykelparkeringsbehov för den reviderade detaljplanen. Samma förutsättningar och indata som för bilparkerings har använts. 3.1 GÄLLANDE PARKERINGSNORM I gällande parkeringsnorm finns inga tal för cykelparkering. 3.2 FÖRSLAG ENLIGT NY PARKERINGSNORM För att beräkna en storleksordning på behovet av antalet cykelparkeringar har förslaget på ny parkeringsnorm använts. Samma förutsättningar gällande indata har använts som för beräkningarna av antalet bilparkeringsplatser enligt förslag på ny parkeringsnorm. Behovet för kvarteret Pallas uppgår då till 776 cykelparkeringsplatser, varav 25 %, 194 stycken, ska vara i nära anslutning till, eller max 50 meter från entrén. Resterande 75 %, 582 platser, kan ligga längre från entrén, men cyklarna ska ha väderskydd eller förvaras inomhus. Yta Våningsplan BTA Lägenheter Antal P(norm Antagande Summa Pallashuset Nya5bostäder 4:5,57: Boende 30/10005m2 145 Kontor 3: Med5 samnyttjande 12/10005m 2 34 Handel 1: /10005m Restaurang Gäster %5av5max5 antal 5Antal5gäster 14 Tornet Nya5bsotäder 2: Boende 30/10005m Indata5finns Indata5antagen Tabell 4 Antal cykelparkeringar för hela kvarteret Pallas enligt reviderad detaljplan och förslag på ny parkeringsnorm. Principer för cykelparkering enligt förslag på ny parkeringsnorm Om de två trafikslagen cykel respektive bil behöver prioriteras mot varandra bör det vara lättare att nå och hämta sin cykel än sin bil. Cykelparkeringar för personal bör placeras i närheten av personalentrén och ska erbjuda möjlighet att låsa fast cykeln. Väderskydd eller cykelparkerings inomhus rekommenderas. Besöksparkeringar för cykel ska placeras närmare entrén än närmsta bilparkering. 9

183 Parkeringsnormen ger utrymme för sänkning av antalet bilparkeringsplatser om kvalitetshöjande åtgärder för cykling genomförs. 10

184 4 Parkeringsbehov MC och moped Varken gällande eller förslag på ny parkeringsnorm hanterar ytbehov för parkering av MC och moped. När hållbara och mindre resurs- och ytkrävande resesätt uppmuntras kan eventuellt behovet av parkeringsyta för dessa färdmedel förväntas öka. 4.1 UPPSKATTAT PARKERINGSBEHOV Parkeringspolicyn i Malmö 9 har tal för MC och moped och anger ett riktvärde för flerbostadshus på 8-10 procent av bilbehovet. Om dessa siffror skulle användas på Kvarteret Pallas uppstår behov om 43 platser för MC och moped. 9 Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, antagen september

185 5 Åtgärdsförslag Med nuvarande parkeringsnorm kommer parkeringsbehovet för kvarteret Pallas att överstiga antalet tillgängliga parkeringsplatser med 16 platser, eller knappt 4 procent. För att minimera en eventuell parkeringsbrist föreslås åtgärder som uppmuntrar till hållbart resande och därmed minskar det framtida parkeringsbehovet. Sådana åtgärder ligger också i linje med Borås stads miljömål om att verka för hållbara transporter och hållbar resvanor. Om Borås ska kunna tredubbla antal boende i centrum måste bilens andel av resorna minska till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. 5.1 SAMNYTTJANDE BOENDE Gällande parkeringsnorm för boende utgår från att det finns reserverade platser för boende vilket inte kommer att vara fallet i aktuell plan. Detta gör att det kan finnas utrymme för en viss sänkning av parkeringsbehovet genom samnyttjande för boende, även om detta ska beräknas lågt för att inte tillgång på dagparkering ska kräva att boende bilpendlar till jobbet. 5.2 FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR CYKEL OCH MC/MOPED Cykel Utformning och kvalitet på cykelparkeringen är en viktig faktor för att underlätta hållbara resvanor för de boende, besökare och arbetande i kvarteret. Plats för säker parkering av nya typer av cyklar som lastcyklar och elcyklar samt cykelkärror behöver också säkerställas. Andra möjliga åtgärder är t.ex. omklädningsrum och duschmöjligheter i anslutning till cykelparkeringen, plats för tvätt och underhåll av cyklar, tillgång till pump och verktyg. MC och moped Parkeringarna bör erbjuda möjlighet att låsa in MC/moped för att minimera risk för stöld. Placering och utformning bör möjliggöra smidig in- och utpassering. 5.3 BILPOOL En bilpool minskar behovet av egen bil. Att göra bilpoolsmedlemskap obligatoriskt för samtliga boende brukar kunna motivera en minskning av p-talen med omkring 25 procent vid nybyggnation. För kvarteret Pallas skulle en lämplig lösning kunna vara att ansluta sig till Sunfleets befintliga pool hos Arbetsförmedlingen. Den är en så kallad halvöppen pool, där bilarna är reserverade för Arbetsförmedlingen på dagtid men fria att boka på kvällar och helger. Eventuellt skulle även nya bilpoolsbilar kunna placeras på dedikerade platser i Pallashuset. Kontakt bör tas med Sunfleet, eller annan bilpoolsleverantör, för att diskutera möjliga upplägg. 12

186 5.4 MÅLGRUPPSANPASSNING AV HÖGHUSET Målgruppen för bostäderna i höghuset har stor betydelse för det förväntade bilinnehavet. Det centrala läget och närheten till såväl service som kollektivtrafik gör huset lämpligt för olika varianter av bilfritt boende eller boende med lågt bilinnehav. 5.5 GRÖNA RESPLANER För att minska parkeringsbehovet hos de som arbetar i kvarteret Pallas kan gröna resplaner tas fram för verksamheterna. En grön resplan är ett verktyg för att kartlägga en organisations transporter och resor, samt ta fram skräddarsydda åtgärder som effektiviserar transporterna och ökar det hållbara resandet. 13

187 Koucky & Partners AB, Kastellgatan 1, Göteborg Telefon:

188 Trafikbullerutredning Kv Pallas - Högdelen, Borås Uppdragsgivare: Järngrinden Projektutveckling Vårt referensnummer: C Antal sidor + bilagor: Rapportdatum: Revidering C : Ansvarig akustiker Anders Schönbeck ACAD-International AB Sveavägen 151 info@acad.se Bg: Stockholm

189 Sammanfattning ACAD har på uppdrag av Järngrinden Projektutveckling utfört trafikbullerutredning för planerade bostäder i Kv Pallas, Borås. Utredningen visar att bostäder kan byggas utifrån Förordning (21015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader baserat på att täta balkongräcken och ljudabsorberande tak i balkonglägen används. För en lägenhetstyp kommer extra åtgärder krävas. För att uppnå 55 db(a) enligt Förordningen så krävs en lokal bullerskärm på balkong alternativt att lägenhetens storlek minskas till maximalt 35 m 2 eftersom bullret inte överskrider 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. För de nedre planen utan föreslagna lokala glasskärmar krävs att lägenheternas storlek maximalt är 35 m 2 där ljudnivån överskrider 55 db(a). Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 2 av 19

190 Innehåll 1 Allmän beskrivning Revidering B Bedömningsunderlag Förutsättningar Vägtrafik Spårbunden trafik Riktvärden för trafikbuller Riksdagens riktvärden Förordning (21015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Buller från spårtrafik och vägar Beräkningar Resultat och utlåtande Ekvivalent ljudnivå Åtgärder Maximal ljudnivå Gemensam uteplats Bilagor Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 3 av 19

191 1 Allmän beskrivning ACAD har på uppdrag av Järngrinden Projektutveckling utfört trafikbullerutredning för planerade bostäder i Kv Pallas, Borås. Projektet innefattar ett nytt punkthus som planeras kunna inrymma bostäder i 33 våningar samt påbyggnad av det befintliga Pallashuset, se situationsplan i Figur 1. Denna rapport rör endast punkthuset. Förutsättningar för kvartershuset (påbyggnaden på Pallashuset) behandlas i tidigare rapport från ACAD daterad I nu gällande förslag ska hela huset inrymma bostäder, med fem lägenheter per våningsplan. Det blir totalt 160 stycken lägenheter med 2 till 4 rum och kök. Figur 1. Del av situationsplan från Tengbom som visar den nya byggnadens placering. 2 Revidering C Rapporten har reviderats enligt önskemål från Borås kommun: Vidare har planlösningar har justerat utifrån nya uppgifter. Reviderade avsnitt har markerats med turkost streck i marginalen. 3 Bedömningsunderlag Pallastornet gestaltning med normalplan från Tengbom, daterad Situationsplan från Tengbom, daterad Trafikuppgifter väg enligt Borås Trafikprognos - Arbetsmaterial, från Sweco Infrastructure AB, daterat Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 4 av 19

192 Trafikuppgifter tåg enligt Trafikverkets dokument Justering av tabell, bullerberäkningsprognos kv Pallas Tidiga synpunkter på bullerberäkning för kv Pallas 1, Borås stad, daterat Förordning (21015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, från Näringsdepartementet daterad Beräkning enligt Nordiska beräkningsmodellen i programmet Cadna/A. I Figur 2 syns skärmningen av Högdelens balkonger. Figur 2. Illustration av Högdelen från söder respektive norr, från Tengbom. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 5 av 19

193 4 Förutsättningar Vägtrafik Trafikmängder enligt Borås Trafikprognos Arbetsmaterial av Sweco Infrastructure AB. Sifforna är en prognos för år 2030 inklusive Pallas-området. De redovisade trafikmängder är tusental och avser dessutom årsmedeldygn för vardagar. I beräkningarna används årsmedeldygn för årets alla dagar (ÅDT). En schablonmässig omräkning till ÅDT har gjorts genom att multiplicera vardagsdygnssiffrorna med 0,9 på uppmaning av trafikanalytikerna på Sweco. Trafikmängder, vägtrafik Väg Fordon/årsmedeldygn år 2030 Andel tunga fordon 1) [%] Hastighet [km/h] Hallbergsgatan Väster om Lilla Brogatan Hallbergsgatan Norr om Lilla Brogatan Hallbergsplatsen Lilla Brogatan 230 2) 100 3) 30 Västerlånggatan Centralbron Söderbrogatan 4) Sven Erikssongatan Norr om Hallbergsgatan Sven Erikssongatan Söder om Hallbergsgatan RV 40 Öster om Centralbron RV 40 Väster om Centralbron Arlagatan ) Borås Stad saknar statistik för andel tunga fordon. Angivna siffror är uppskattade av ACAD- International AB. 2) Uppgift enligt Stefan Andersson på Sweco Infrastructure AB, baserad på antal busspassager i dagsläget. 3) Bussgata. Viss personbilstrafik förekommer. 4) Trafikuppgift saknas. Underlag är från tidigare utredning gjord av ACAD. Tabell 1 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 6 av 19

194 4.1.2 Spårbunden trafik Trafikuppgifter enligt Trafikverkets dokument Justering av tabell, bullerberäkningsprognos kv Pallas Tidiga synpunkter på bullerberäkning för kv Pallas 1, Borås stad. Beräkningar av buller från Götalandsbanan behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen för Trafikverkets lokaliseringsutredning, för sträckan Bollebygd Borås De trafikuppgifter för spårtrafik som ligger till grund för beräkningarna redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. Trafikmängder, spårbunden trafik Tågtyp Tåg/årsmedeldygn Längd (medellängd/maxlängd) 1) [m] Hastighet [km/h] Godståg / Moderna motorvagnar (X52/X53) Omoderna motorvagnar (X12) Lokdragna persontåg /160 2) /100 3) / ) Beräkningar är utförda på medellängd. 2) Alla tåg vänder vid stationen. 3) Alla tåg stannar vid stationen. Tabell 2 I beräkningen har tågens hastigheter anpassats till Trafikverkets tabell med schablonhastigheter, se Tabell 3. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 7 av 19

195 Avstånd till station (m) Maxhastighet (km/h) Tabell 3. Schablonhastigheter enligt Justering av tabell, bullerberäkningsprognos kv Pallas Tidiga synpunkter på bullerberäkning för kv Pallas 1, Borås stad. 5 Riktvärden för trafikbuller 5.1 Riksdagens riktvärden Förordning (21015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Buller från spårtrafik och vägar 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida: dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. 4 Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. 5 Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 8 av 19

196 överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl och Beräkningar Beräkningarna av ekvivalent och maximal ljudnivå redovisas i bifogade beräkningsblad. Samtliga beräknade värden är frifältsvärden. Beräkningsblad Ak A Ekvivalent ljudnivå LpAeq från väg- och spårtrafik vid värst utsatt våningsplan. Ak A Maximal ljudnivå LpAFmax från vägtrafik som överskrids högst 5 ggr/maximal trafiktimme, vid värst utsatt våningsplan. Ak A Ak A Maximal ljudnivå LpAFmax från spårtrafik vid värst utsatt våningsplan. Ekvivalent ljudnivå LpAeq från väg- och spårtrafik vid värst utsatt våningsplan. Utan busstrafik på Lilla Brogatan. Ak A Maximal ljudnivå LpAFmax från vägtrafik som överskrids högst 5 ggr/maximal trafiktimme, vid värst utsatt våningsplan. Utan busstrafik på Lilla Brogatan. Tabell 4 7 Resultat och utlåtande 7.1 Ekvivalent ljudnivå Beräknade ekvivalenta ljudnivåer är som högst 60 db(a) vid samtliga fasader utom fasad mot nordost, där är de ekvivalenta ljudnivåerna är lägre än 55 db(a) vid hela fasaden. De högsta värdena erhålls vid fasad mot sydväst (mot Hallbergsplatsen) på 60 db(a), se Figur 4 och Figur 5. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 9 av 19

197 Figur 3 Ekvivalent nivå LAeq utmed fasad åt nordväst Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 10 av 19

198 Figur 4 Ekvivalent nivå LAeq utmed fasad åt sydost Ljudnivåerna dämpas endast marginellt med ökad våningshöjd p.g.a. att avståndet till källorna är betydligt större än avståndet mellan våningarna. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 11 av 19

199 Kommentar: Borås Stad utreder möjligheterna att leda om busstrafiken så att inga bussar ska trafikera Lilla Brogatan. Detta skulle endast ge en marginell sänkning av ekvivalenta ljudnivån vid höghuset och påverkar inte val av planlösningar eller bullerdämpande åtgärder, se Ak A Åtgärder Smålägenheter om högst 35 m 2 Eftersom att ekvivalent ljudnivå ej överskrider 60 db(a) vid någon fasad är det möjligt att bygga smålägenheter på högst 35 m 2. Dessa kan innehålla riksdagens riktvärden oavsett var de placeras i byggnaden, utan bullernedsättande åtgärder. För de lägenheter som inte har planerade balkonger som kan utformas med avskämning behöver storleken planeras för att åstadkomma det. Lägenheter mot nordost kan klara krav om hälften av boningsrummen förläggs åt sida under 55 db(a). Lägenheter större än 35 m 2 Samtliga lägenheter får tillgång till en egen balkong vilken utrustas med tätt räcke och absorbenter i tak. Denna åtgärd kan ge minst 3 5 db dämpning av ljudnivån vid bakomliggande fasad beroende på infallsvinkel på ljudet. För det aktuella höghuset är vår bedömning att dämpningen blir minst 3 db p.g.a. att de huvudsakliga bullerkällorna ligger en bit bort och infallsvinkeln på ljudet blir snett nedifrån, dock med en planare riktning än från en väg direkt nedanför huset. För två av fem lägenheter på varje våningsplan, där ekvivalent ljudnivå är db(a) vid fasad, medför denna åtgärd att samtliga rum får högst 55 db(a) utanför fönster. Det innebär att inga ytterligare åtgärder är nödvändiga för dessa lägenheter. Lägenheten längst upp till vänster i Figur 6 har nivåer upp mot 57 db(a) utanför sovrummet och nivåer upp till 60 db(a) utanför vardagsrummet. Det täta räcket och absorbenten i tak bedöms inte ge tillräcklig dämpning för att säkerställa 55 db(a) utanför vardagsrummet. Här krävs kompletterande balkongskärmar för att erhålla högst 55 db(a) utanför minst hälften av rummen. Skärm är markerad med ett rött streck Figur 7. Andel lägenheter som behöver skärm med föreslagen utformning är 15 % av 160 lägenheter. Skärmens storlek motsvarar 75 % av ytan ovanför räcket för att nå nivåer lägre än 55 db(a) mot fasad. En mindre skärm kan väljas om Kommun och Länsstyrelse kan acceptera nivåer lägre än 55 db()a utanför enbart fönster. Fönstret bör i så fall flyttas in längre in mot husets hörn. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 12 av 19

200 Figur 5 Planskiss Tengbom , Kv Pallas. Figur 6 Bullerskärande förslag, Kv Pallas. I Figur 7 redovisas akustiska lösningar för normalplan med lägenheter större än 35 m 2 : Grön innebär att ingen åtgärd är nödvändig. Gul indikerar att balkongräcke ska vara akustiskt tätt och att taket i balkongen utförs med ljudabsorbent. Orange innebär att en extra skärmning upp till tak behövs ovan balkongräcket samt absorberande tak. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 13 av 19

201 Figur 7 Färgmarkering indikerar behov av akustisk åtgärd för normalplan. Grön innebär att ingen åtgärd är nödvändig. Gul indikerar att balkongräcke ska vara akustiskt tätt och att taket i balkongen utförs med ljudabsorbent. Orange innebär att en extra skärmning upp till tak behövs ovan balkongräcket samt absorberande tak. 7.1 Maximal ljudnivå Beräknade maximala ljudnivåer är som högst 70 db(a) från vägtrafik och 67 db(a) från järnvägstrafiken. Redovisning sker separat för att visa effekten av respektive fordonsslag och att sannolikheten att dessa uppstår samtidigt är liten. Fördelning utmed fasaderna redovisas i Figur 8 till Figur 11. Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 14 av 19

202 Figur 8 Maximal nivå LAFmax från vägtrafik utmed fasad åt nordväst Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 15 av 19

203 Figur 9 Maximal nivå LAFmax från vägtrafik utmed fasad åt sydost Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 16 av 19

204 Figur 10 Maximal nivå LAFmax från järnvägstrafik utmed fasad åt nordväst Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Pallas, Borås Skapat av: Anders Schönbeck Korrektur: Rapportnummer: C Revidering:C Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 17 av 19