Budget 2016:2 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2016:2 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter"

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Cecilia Strömberg, Datum Diarienummer 2015/FF Budget 2016:2 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna Fritids- och folkhälsonämndens drifts- och investeringsbudget 2016:2 och översända denna till Kommunstyrelsen. Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna Taxor och avgifter Fritids-och folkhälsoförvaltningen, Borås Stad och översända dessa till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämndens totala nämndbidrag för 2016 uppgår till tkr, fördelat på fritidsramen tkr och bidragsramen tkr. I den budget som antogs av nämnden den 19 augusti 2015 (budget 2016:1) presenterades ett antal merkostnader som nämnden begärde kompensation för. Efter beslut i Kommunstyrelsen i november 2015 blev nämnden kompenserad för: Ökade hyreskostnader för Sandaredsbadet tkr. Tillsyn enligt alkohollagen, tjänst 50 %, tkr Minskade intäkter på Borås Arena i samband med nya hyresprinciper för entrébelagda matcher och logehyror tkr Anpassningar till beslutade förändringar i bidragsreglerna tkr Brygghuset har under en 3 - års period, med start 2015, blivit tilldelad tkr ur den sociala investeringsfonden. Under 2016 beräknas tkr användas. Kostnaderna finns inte med i befintlig budgetram utan kostnaderna särredovisas i löpande uppföljningar under året. Stadsparksbadet kommer att hålla stängt för renovering, enligt nuvarande plan, under perioden april 2016 februari Stadsparksbadets budget bygger på antagenden utifrån nuvarande förutsättningar.

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Cecilia Strömberg, Datum Diarienummer 2015/FF Beräkningarna visar en intäktsförslut på ca tkr. Budgeten bygger på en hyreskostnad som motsvarar den beräknade kapitalkostnaden för Minskade driftskostnader och en genomtänkt personalplanering tillsammans med en lägre hyreskostnad ska i ett första steg matcha intäktsförlusten. Vi kan dock se svårigheter att balansera intäktsförlusten helt i vår egen verksamhet. Vi jobbar för att eliminera effekterna av stängningen hos badgästerna så långt det är möjligt. Simskoleverksamheten organiseras om till andra anläggningar, det blir förlängda öppettider samt en anpassad och utökad verksamhet på andra bad. Ett mindre förtydligande har gjorts i dokumentet som avser taxor och avgifter för I övrigt är taxorna i enlighet med beslut 19 augusti I bifogad rapport finns Fritids- och folkhälsonämndens tilldelade medel för investeringar Eventuella kvarstående medel på investeringsprojekt från 2015 flyttas till Beviljade investeringsmedel för 2016; Utveckling av konstgräsplaner tkr Utveckling av aktivitetsplatser och utebad tkr Utveckling av idrottsanläggningar, ute och inne tkr Utveckling av spår och leder tkr Utveckling av Borås ridhus tkr Evenemangstaden Borås tkr Utveckling av Lundby Park 500 tkr Nettoinvesteringar; tkr Därutöver avsätts tkr för renovering av Stadsparksbadet samt tkr till ny infart, flytt av fotbollsplan och parkering, som en effekt av detaljplan för ny förskola vid Kransmossen. Båda investeringsprojekten hanteras av Lokalförsörjningsförvaltningen. Bilagor Budget Fritids- och folkhälsonämnden Taxor och avgifter Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Borås Stad

3 Budget facknämnder 2016:2 Fritids- och folkhälsonämnden

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Indikatorer och Uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Företagandet växer genom samverkan Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Nämndens verksamhet Fritidsramen Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Nämndens verksamhet Bidragsramen Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Verksamhetsmått Badenheten Egen organisation Föreningsenheten Anläggningsenheten Brygghusenheten Investeringar Bilagor Bilaga 1: Taxor och avgifter Fritids- och folkhälsoförvaltningen 2016 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 2(40)

5 1 Inledning 2016 års budgetramar bygger på en uppräkning av löner med 2 % och övriga kostnader med 1,3 %. Taxorna kommer att öka med i genomsnitt 3-5%. Bevekelsegrunden för höjningen är bland annat behovet av ökade underhållskostnader i idrotts- och simanläggningarna. Den tilldelade ramen för 2016 är tkr för fritidsramen och tkr för bidragsramen. Förvaltningen har tillsammans med kommunledningen startat arbetet med en Överenskommelse, där de idéburna organisationerna kan vara med och utveckla välfärden i samverkan med Borås Stad. Målet är att processen ska vara färdig i slutet av 2016 med att alla parter är överens och Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet. Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbetar vidare med de mål och uppdrag som Kommunfullmäktige och Fritids- och folkhälsonämnden har delat ut. Fokus i drifts- och investeringsbudgeten är på tillgänglighet i alla dess former och på ett målmedvetet jämställdhetsarbete. I Badenheten är prioriteringen, i ett första steg, att renovera Stadsparksbadet. Badet kommer preliminärt att vara stängt under perioden april februari Därefter återstår att se om medel tillförs i steg 2 för att utveckla anläggningen ytterligare. Gemensamt för alla baden är att erbjuda verksamheter som stimulerar till badupplevelser och simkunnighet. I Föreningsenheten prioriteras arbetet med att utveckla Idrottsskolan och idrott för människor med funktionsnedsättning. Det socialt riktade stödet kommer att öka, så att föreningar kan göra utökade insatser där det som bäst behövs. Samtidigt kommer ett arbete att starta tillsammans med föreningarna och SISU Idrottsutbildarna om "framtidens förening", hur kan vi stödja föreningslivet i den omdaning som sker inom föreningslivet i Sverige? Anläggningsenheten fokuserar på att utveckla och förädla idrotts- och friluftsanläggningar parallellt med det ständiga arbetet med att kostnadseffektivisera driften samt uppmuntra till föreningsdrift där så är möjligt. Borås Arena AB kommer troligtvis att investera i en Air Dome (fotbollshall) över Borås Arena 2, som kommer att underlätta vinterträningen för i synnerhet Elfsborg, och i allmänhet för alla andra fotbollsföreningar. Uppdraget om en ny evenemangshall löper på och diskussioner förs med berörda föreningar. Ett förslag kan komma under våren Konstgräsutbyggnaden föreslås i praktiken avslutas med en kompletterande plan vid Kransmossen, samtidigt påbörjas en förstudie av Ryda sportfält för att belysa de behov och utvecklingsmöjligheter området har. Under januari/februari 2016 kommer en långsiktig plan att presenteras kring utvecklingen av spår och leder samt badplatser inom kommunen. Planen ska innehålla behov av underhåll och investeringar samt förslag på nya spår/leder och eventuellt nya badplatser. Folkhälsoenheten arbetar vidare med att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Prioriterade grupper är barn, unga och äldre. Förvaltningens uppgift är att stödja och möjliggöra för andra förvaltningar och organisationer att utveckla arbetsformer, för att verka mot uppsatta mål. Stora delar av stadens folkhälsoarbete formas utifrån den nationella folkhälsopolitiken, Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy och Borås Stads vision. Prioriterade insatser kommer att ske inom det brotts-, skade- och drogförebyggande området samt i arbetet med föräldrastöd och äldres hälsa. Likaså fortsätter samordningen av välfärdsbokslutet. Tillståndsenheten utreder ansökningar om serveringstillstånd samt har tillsynen av desamma. Åtgärder kan vidtas om man missköter tillståndet. Enheten har också tillsynen över försäljningen av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 3(40)

6 Brygghuset har ambitionen att vara den självklara mötesplatsen, där ungas drömmar och idéer tas på allvar och kan förverkligas. Genom generösa öppettider, ett välkomnande klimat och coachande personal, kan de allra flesta initiativen från ungdomar realiseras. Konceptet "Ung till Ung", där unga förebilder vägleder andra unga, har fått ett genomslag under För 2016 hoppas vi att Produktionsskolan, arbetslivserfarenhet i skarpt läge för människor med funktionsnedsättning, kommer att gå samma väg. Lundby Park (skatehallen och parcourbanan), kommer att vara framtidens mötesplats för actionsporter i Borås. Målet är att skapa den mest jämställda och tillgängliga samt trygga actionparken i Sverige. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 4(40)

7 2 Omvärldsanalys Borås - Eventstaden som klarar av stora arrangemang. Nyligen har O-ringen avslutats i Borås, ca människor har under en dryg veckas tid levt och besökt staden i samband med tävlingarna. Att Borås kan vara med och arrangera så stora tävlingar vittnar om en oerhörd kraft i det ideella föreningslivet och en bra support från stadens förvaltningar och bolag samt näringsliv. Det turistekonomiska resultatet uppgår till 112 miljoner kr och innebär nya rekordsiffror för besöksnäringen i Borås. Att arrangera stora tävlingar har blivit något av hårdvaluta bland Sveriges större städer och kommuner. Det är många städer som konkurrerar om de stora arrangemang som finns. Bevekelsegrunden är, förutom de ekonomiska pluseffekterna ett arrangemang ger, de mjuka värdena. Här handlar det oftast om att profilera staden, skapa stolthet, leverera ett värdskap, öka besöksnäringen och vara en attraktiv boendeort. Allt detta har Borås visat att staden står för. Samtidigt ställer detta krav på anpassade och moderna arenor och en organisation i staden som kan lösa de krav som arrangemanget medför. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan berörda föreningar, BoråsBorås TME och Fritids- och folkhälsoförvaltningen skapas ett flexibelt och dynamiskt nätverk som klarar uppdragen. Under våren 2016 kommer en eventstrategi att tas fram i samverkan med BoråsBorås TME och övriga berörda förvaltningar. Förhoppningen är att den kan börja gälla från 2016 och vara en "vägvisare" i vårt arbete med kommande arrangemang och tävlingar. Den ombyggda Sjuhäradshallen är en satsning i tiden. Hallen ger unika möjligheter för gymnastikföreningarna att bedriva en effektiv och ändamålsenlig träning i, och hallen erbjuder också människor med funktionsnedsättning helt nya möjligheter för idrott på lika villkor. Fritids- och folkhälsonämnden arbetar med en medveten strategi på fler och tillgängliga aktivitetsplatser, detta för att stimulera till ökad aktivitet och rörelse på individens egna villkor samtidigt som man främjar möten mellan människor i olika åldrar och från olika miljöer. Särskild uppmärksamhet måste finnas på utformningen av aktivitetsplatserna, så att de välkomnar hen på lika villkor. På "Lundby Park" (Skatehallen/skateparken/parcour) kommer Brygghuset tillsammans med de berörda föreningarna att utveckla den mest jämställda parken i Sverige. Riksdagens övergripande mål för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oberoende av bland annat ålder och kön. Detta omsätts genom, bland annat, välfärdsbokslutet - där framkommer att hälsan i Borås ser olika ut beroende på var du bor, vilken utbildningsnivå du har samt om du är pojke eller flicka. Att skapa samhälleliga förutsättningar handlar bland annat om att man i den långsiktiga samhällsplaneringen, oavsett om det gäller utveckling av arenor, bad- och simhallar, spår och leder, gång- och cykelleder eller aktivitetsplatser, möjliggör för alla befolkningsgrupper att kunna använda dem. Borås Stads ansvar är att se till att tillgången till attraktiva grönområden är fortsatt god, vilket särskilt gynnar grupperna barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med utländsk bakgrund och socioekonomiskt svaga grupper. Forskning visar att vistelse i naturen har positiv betydelse för såväl den fysiska som psykiska hälsan. Under början av 2016 redovisas en långsiktig plan för utveckling av spår och leder samt utebadplatser. Planen kommer att vara vägledande för de kommande årens satsningar inom området. Hälsa uppmärksammas även alltmer som ett medel för ekonomisk utveckling såväl på individnivå som på lokal, regional och nationell nivå. För den enskilda individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Borås Stad fördjupar sitt engagemang i nationella Healthy Cities-nätverket, där man arbetar systematiskt för att förbättra befolkningens hälsa och välmående. Det sker genom att man sätter livsvillkor och jämlikhet i centrum för fysisk och social planering. Det nationella årsmötet för svenska Healthy Cities-nätverket hålls våren 2016 i Borås. Tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjuhäradskommunerna har ett arbete påbörjats Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 5(40)

8 för att på ett djupare plan förstå de bakomliggande faktorerna till psykisk ohälsa hos unga samt skillnaderna ur ett genusperspektiv. Likaså kommer arbetet att intensifieras för människor med funktionsnedsättning med fokus på de som behöver extra kognitivt stöd. Arbetet berör samtliga enheter inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer inom ramen för arbetet Ett gott liv var dag, att prioritera insatser inom två områden, dels med det hälsofrämjande arbetet bland de över 65 år som inte har vårdinsatser, och dels för människor med funktionsnedsättning. Målet med insatserna för de båda målgrupperna är att förbättra hälsan, så att de kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder eller funktionsnedsättning. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 6(40)

9 3 Indikatorer och Uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal genomförda medborgardialoger Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Presidiet alternativt nämnden kommer att bjuda in till dialogmöte. Dialogerna kommer att behandla aktuella frågor inom nämndens ansvarsområde. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen Antal årskort på Skatehallen köpta av flickor 78% 100% 100% 100% 100% Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen Så når nämnden målet för indikatorn Samarbete med Lokalförsörjningsförvaltningens personal för inventering av återstående anläggningar Antal årskort på Skatehallen köpta av flickor Så når nämnden målet för indikatorn Målsättningen är att höja jämställdheten i verksamheten. Idrottsskola, idrottslyftet, separata tjejtider samt riktade arrangemang ska locka tjejer till Lundby Parks olika verksamheter. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 7(40)

10 3.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Knalleland har år efter år blivit allt mer av en mötesplats kring idrott och evenemang. Under 2016 ska Borås stad och föreningslivet utreda hur området kan kompletteras till ett fullskaligt eventområde, och vilka investeringar detta skulle kräva. Nämnden ges i uppdrag att utveckla ett nära samarbete med civilsamhället i Borås. Kommunen kan inte klara de utmaningar vi står inför på egen hand. Genom att teckna ett avtal med de idéburna organisationerna kan vi skapa en plattform för hur organisationerna och det offentliga ska samarbeta. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella organisationernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att verka på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. Så genomför nämnden uppdraget Förvaltningen kommer att samverka med berörda föreningar i området, knallelandsgruppen bestående av fastighetsägare och affärsidkare samt med övriga berörda kommunala bolag och förvaltningar. Fritids- och folkhälsonämnden har fått ansvaret för att driva processen om en Överenskommelse i Borås mellan Borås Stad och civilsamhället. Genom stora öppna dialoger som välkomnar alla engagerade föreningar, organisationer och trossamfund så skapas ett klimat att bygga vidare på. Förvaltningen samordnar en styrgrupp bestående av representanter från Svenska kyrkan, Föreningsrådet och förvaltningen. Två stora dialogmöten har hållits under hösten 2015 och ytterligare ett stormöte planeras i slutet av januari. Därefter bestäms hur den fortsatta processen ska se ut Nämnd Uppdrag Hallutredning- Den tidigare hallutredningen från 2012, ska revideras och uppdateras till att gälla för åren Utredningen ska inte bara visa på de behov som finns under perioden utan också beskriva en prioritering av de olika behoven. Konstgräsutveckling - Investeringar i nya konstgräsplaner avslutas under 2016 och Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en utbytesplan för de befintliga planerna under de kommande sju åren, Aktivitetsplatser - Utredningen från 2012 ska utvärderas och slutföras. Samtidigt ska en ny plan för aktivitetsplatser tas fram och anpassas till Fritids- och folkhälsoförvaltningens kommande uppdrag kring mötesplatser och lokalt inflytande. Så genomför nämnden uppdraget Förvaltningen sammanställer och redovisar ett nuläge utifrån den tidigare Hallrapporten. En arbetsgrupp, med olika kompetenser inom förvaltningen, bildas och inventerar de behov om framtida hallar som kommit Fritids- och folkhälsonämnden till del. Utredningen kommer preliminärt att redovisas för nämnden i juni månad. genom att inventera och kvalitetssäkra nuvarande konstgräsplaner, så kan en utbytesplan upprättas. En fullstor fotbollsplan har i regel en utbytestakt på ca 7 år. Statusen på det nuvarande uppdraget ska redovisas under våren Med tanke på nämndens nya ansvarsområde från 2017, med operativt ansvar för mötesplatser och lokalt inflytande, ska en ny process redovisas för att utveckla de framtida aktivitetsplatserna. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 8(40)

11 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Simkunnighet 89% 90% 90% 90% 92% Utveckling av idrottsskolan 36% 60% 24% 30% 40% 60% Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män Simkunnighet Så når nämnden målet för indikatorn 15% 12% 12% 11% 10% 19% 18% 18% 15% 10% Eleverna ska kunna simma 25 meter innan de går ur tredje klass. Vår målsättning är att 90 % av eleverna ska klara detta på de två terminer som Borås Stad har som obligatorisk simundervisning. De resterande 10 % av eleverna hoppas vi ska lyckas nå målsättning genom att delta i de extra lektioner som erbjuds. Under 2016 kommer Stadsparksbadet hålla stängt för renovering. Detta betyder att simundervisningen inte kommer att ske i lika stor utsträckning som tidigare år. Utveckling av idrottsskolan Så når nämnden målet för indikatorn Idrottsskolan behöver utvecklas och förnyas. Detta för att locka fler barn. Nuvarande upplägg och form kommer därför att ses över. En projektledare samordnar arbetet. Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand begränsade möjligheter att nå målet. Ur ett förebyggande perspektiv har dock förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse krävs ett nära samarbete med olika förvaltningar och organisationer. Förvaltningen avser därför att prioritera: -att implementera det drogpolitiska programmet med tillhörande handlingsplan -utbildning och information till professionella som arbetar med och möter unga -information till föräldrar. -synliggöra och redovisa fakta och statistik. -stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 9(40)

12 Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand begränsade möjligheter att nå målet. Ur ett förebyggande perspektiv har dock förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse krävs ett nära samarbete med olika förvaltningar och organisationer. Förvaltningen avser därför att prioritera: -att implementera det drogpolitiska programmet med tillhörande handlingsplan -utbildning och information till professionella som arbetar med och möter unga -information till föräldrar. -synliggöra och redovisa fakta och statistik. -stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet Kommunfullmäktige Uppdrag Barn och unga ska erbjudas ett rikt fritidsutbud till låga avgifter. Föreningslivet är en viktig aktör och föreningsbidraget för arbete i socialt utsatta områden höjs för att möjliggöra mer aktivitet för barn och unga. Så genomför nämnden uppdraget Kommunfullmäktige har antagit nya riktlinjer för föreningsbidrag inför Beslutet innebär större möjligheter för föreningar att satsa på aktiviteter i socioekonomiska definierade områden. Tillsammans med SISU Idrottsutbildarna och exempelvis Västra Götalandsregionen och Västergötlands Idrottsförbund så kan det kommunala stödet växlas upp med externa medel Nämnd Uppdrag Jämställt idrottsliv - Förvaltningen får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder med fokus på flickor/kvinnors idrottande. Utredningen ska omfatta tre områden; flera kvinnliga ledare, en ökad representation av flickor/kvinnor i styrelser samt en satsning på flickor/kvinnor som bedriver elitidrott i de individuella idrotterna. Så genomför nämnden uppdraget Tillsammans med SISU Idrottsutbildarna och föreningslivet i Borås kommer förvaltningen att initiera ett långsiktigt arbete för att förändra vissa strukturer i föreningslivet. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 10(40)

13 3.3 Företagandet växer genom samverkan Målbild Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till utveckling som skapar arbetstillfällen. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal deltagare i produktionsskolan Antal deltagare i produktionsskolan Så når nämnden målet för indikatorn En person som har en utvecklingsanställning inom någon av Brygghusets olika verksamheter i syfte att arbeta sig in i samhället. Deltagarna kommer från Arbetsförmedling, Försäkringskassa samt Arbetslivsförvaltningen. Förutsättningen är att personen uppbär försörjningsstöd. Målet nås genom en aktiv samverkan med olika förvaltningar och myndigheter så som arbetsförmedlingen, försäkringskassan, migrationsverket och frivården. 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1 311MWh 295MWh 290MWh 280MWh 200MWh 385MWh 1 000MWh 960MWh 900MWh 800MWh Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena Så når nämnden målet för indikatorn Under året kommer förbrukningen att följas upp varje månad. Värmeanläggningen ska ses över och trimmas in. Mindre åtgärder görs omgående och större tas med i kommande års budget. Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1 Så når nämnden målet för indikatorn Under året kommer förbrukningen följas upp varje månad. Värmeanläggningen ska ses över och trimmas in. Mindre åtgärder görs omgående och större tas med i nästa års budget. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 11(40)

14 3.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 5,9 5,5 6,3 5 4,5 3 5,3 3 5, , Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn För att minska vår sjukfrånvaro har vi startat ett långsiktigt och målmedvetet hälsoarbete tillsammans med Previa. I satsningen ingår också att arbeta med tidiga och riktade insatser för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar för vår personal. Vi är den första förvaltningen inom Borås Stad som gör den här hälsosatsningen för hela personalgruppen. Arbetet inleddes med en utbildning för chefer i februari 2015, där vi diskuterade allt från förhållningssätt och hälsofrämjande ledarskap till hälsoekonomi, synsätt och strategier. Arbetet fortsatte med en redovisning av våra styrande dokument, mål och visioner, för att avslutas med en djupanalys av hur vårt hälso- och arbetsmiljöarbete fungerar på förvaltningen. All personal har fyllt i en enkät inom hälsoområdet och har sedan erbjudits hälsocoaching av hälsocoacher från Previa. Efter att ha samlat alla parametrar och utvärderat allt materiel, bestämde vi oss för tre fokusområden som vi ska arbeta vidare med; 1. Hur ser vårt uppdrag ut? målsättningen med arbetet? hur kan vi arbeta enhets- och förvaltningsövergripande? 2. En förvaltning som ligger i framkant, att vara nyfikna och utvecklingsinriktade, vad ställer det för krav på oss? 3. Fokusera på friskfaktorer och, om möjligt, minska riskfaktorer inom välbefinnande (sömn, ork och relationskonflikter). Vi startar våra riktade insatser under hösten 2015 och vi hoppas kunna mäta delar av effekterna av den här satsningen redan under 2016, men arbetet kommer att utvecklas och pågå under kommande år. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Vi arbetar målmedvetet för att sänka den höga siffran av andel timavlönad personal. Timavlönad personal finns företrädesvis inom Badenheten och Brygghusenheten. Under 2016 stänger Stadsparksbadet för en omfattande renovering. Med tanke på att Stadsparksbadet utgör drygt hälften av våra anställda inom badenheten, så har vi stora förhoppningar om att andelen timavlönad personal kommer att minska under En viss del av extrapersonal måste finnas inom badenheten för att vi ska kunna bedriva en säker och effektiv verksamhet, men vårt arbete pågår ständigt med att hitta mer långsiktigta lösningar. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 12(40)

15 Brygghuset har blivit en fullt ut etablerad verksamhet och till skillnad från tidigare år så behövs personal som kan hoppa in med kort varsel, dock i mindre omfattning än på våra bad. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Den första delen av vår hälsosatsning är avslutad. Vi har utvärderat vår verksamhet och kommer att arbeta vidare med de tre fokusområden som vi ska prioritera ur ett hälsoperspektiv. Nu återstår ett gediget arbete med att implementera arbetet i våra enheter och fokusera på friskfaktorer och andra hälsofrämjande insatser för vår personal under kommande år. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 13(40)

16 4 Nämndens verksamhet Fritidsramen 4.2 Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändring Intäkter Kostnader Buffert Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar Nämndens uppgift Till Fritids- och folkhälsonämndens huvuduppgifter hör att tillgodose såväl allmänhetens som organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation, upplevelser och tävlingsverksamhet samt att främja fritidsverksamheten i kommunen. Som ett led i detta uppdrag ansvarar nämnden för drift av stadens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Fritids- och folkhälsonämnden stödjer aktivt etablerande av större idrottsevenemang till staden och Fritids- och folkhälsoförvaltningen har idag ett väl utvecklat samarbete med BoråsBorås TME i ansökningar för nya stora tävlingar och evenemang till staden. Tillsammans med intresserade föreningar finns idag ett väl utvecklat och fungerande värdskap för evenemangen. Fritids- och folkhälsonnämnden har också huvudansvar för det övergripande folkhälsoarbetet i kommunen och, att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa. Till detta hör både riktade och generella insatser för att förbättra hälsan hos stadens medborgare. Exempel på detta är arbetet med en säker och trygg kommun, föräldrastöd, välfärdsbokslut och det brotts- och drogförebyggande arbetet. Till folkhälsoarbetet hör också myndighetsutövning. Genom ett ansvar för kommunens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohol- och tobakslagen, ansvarar förvaltningen även för kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt avger yttranden i anledning av remisser från Lotteriinspektionen. Under Fritids- och folkhälsonämndens ansvar finns Brygghusenheten, bestående av Brygghuset och Lundby Park - de självklara mötesplatserna där ungas drömmar och idéer kan förverkligas. Här drivs frågor om ungas framtid när det gäller fritid, kultur, hälsa och arbetsliv. Brygghusenheten ska vara en angelägenhet för hela Borås Stad. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 14(40)

17 4.4 Ekonomiska förutsättningar 2016 års budgetramar bygger på en uppräkning av löner med 2 % och övriga kostnader med 1,3 %. Taxor och avgifter har höjts med i genomsnitt 3-5%. Den tilldelade ramen för 2016 var inledningsvis tkr för fritidsramen. Efter beslut i kommunfullmäktige november har kommunbidraget höjts med nedanstående; Fritidsramen; Ökade hyreskostnader för Sandaredsbadet tkr Tillsyn enligt alkohollagen, tjänst 50 % tkr Minskade intäkter på Borås Arena i samband med nya hyresprinciper för entrébelagda matcher och logehyror tkr Totalt; tkr Fritidsramen för 2016 blir därmed: kr I april 2016 kommer Stadsparksbadet stängas för renovering, med återöppning för allmänheten Stängningen kommer att påverka enhetens och därmed nämndens budgetförutsättningar. Viss verksamhet (simskola) och personal kommer att schemaläggas på övriga badanläggningar. Vi vet att en stängning medför ett tapp av engångsbesökare och det blir troligen inte lika många som köper årskort. De budgeterade beräkningar som gjorts visar att vi får minskade intäkter motsvarande 7350 tkr under Den preliminära stängningsperioden är i dagsläget april 2016 februari Badenhetens beräknade budget bygger på en uppskattning av intäkter och kostnader utifrån nuvarande förutsättningar, vilket är viktigt att ha i åtanke. För 2016 beräknas ett underskott motsvarande tkr på Brygghusenheten. Kostnaderna avser den sociala investeringsfonden och bokförs enligt överenskommelse som ett underskott. En beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna som avser bidragsramen kan läsas under rubrik 5.4. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 15(40)

18 4.5 Verksamhet 2016 Tkr Gemensam fritidsadministration Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändrin g Intäkt Kostnad Nettokostnad Fritids- och folkhälsonämnden Intäkt Kostnad Nettokostnad Anläggningsenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Badenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Brygghusenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Folkhälsoenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Tillståndsenheten Intäkt Kostnad Nettokostnad Evenemang Intäkt Kostnad Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 16(40)

19 Tkr Totalt Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändrin g Intäkt Kostnad Nettokostnad Gemensam fritidsadministration Analys av verksamhet 2016 Stabsfunktionerna, bestående av ekonomi-, personal-, IT-, nämndadministrativ- och kommunikativ support samt samordning av kvalitets- och miljöfrågor, stödjer och servar utifrån en helhetssyn den operativa verksamheten och bidrar därigenom till att uppnå förvaltningens mål och uppdrag. Administrationen servar politiker, chefer och medarbetare med uppgifter så som: Förbereda beslutsunderlag till förvaltningsledning och nämnd Säkerställa kvalitet och information av administrativa och kommunikativa uppgifter Säkerställa att regler, lagar och styrdokument efterlevs Samordna och utveckla administrativa uppgifter inom respektive funktion Genom vår expertkompetens stödja våra medarbetare och kunder i olika frågor Service är stabsfunktionernas gemensamma nämnare. Service handlar om att skapa mervärde för kunderna. Service handlar om en upplevd känsla av det som förväntas av oss. En god service innebär nöjda kunder. På administrationen samordnas också det övergripande kvalitets-, miljö- och säkerhetsarbetet. Omvärldsbevakning är en prioriterad uppgift för förvaltningsledningen. Inom administrationen finns, förutom de olika stabsfunktionerna, också förvaltningsledningen med det övergripande ansvaret för verksamhet, ekonomi samt personal. De anställda på Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbetar efter Borås Stads tre ledord som är professionalism, engagemang och lärande. Förhållningssätt och bemötande ska präglas av respekt, öppenhet och korrekthet. Förvaltningsledningen har ett uppföljningsansvar i arbetet. I februari 2015 startade förvaltningen ett hälsoarbete tillsammans med Previa för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar för vår personal. Vi är den första förvaltningen inom Borås Stad som gör den här hälsosatsningen för hela personalgruppen. Arbetet inleddes med en utbildning för chefer i februari 2015, där vi diskuterade allt från förhållningssätt och hälsofrämjande ledarskap till hälsoekonomi, synsätt och strategier. Arbetet fortsatte med en genomgång av våra styrande dokument, mål och visioner för att sedan göra en djupanalys av hur vårt hälso- och arbetsmiljöarbete fungerar på förvaltningen. All personal har fyllt i en enkät inom hälsoområdet och har sedan erbjudits hälsocoaching av hälsocoacher från Previa. En workshop och utvärdering av arbetet har skett före sommaren och i augusti/september 2015 kommer vi att påbörja ett förvaltningsövergripande arbete utifrån enkäternas utfall. Ett vidare arbete kommer sedan att göras i respektive enhet/grupp som med medvetenhet kommer att fortlöpa även under Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 17(40)

20 4.5.2 Anläggningsenheten Analys av verksamhet 2016 Fritids- och folkhälsoförvaltningen tillhandahåller anläggningar för idrotts-, motions-, utebad- och friluftsverksamhet. Anläggningarna ska också kunna tjäna som arrangemangs- och evenemangsanläggningar där så är möjligt. Uppgiften är att med bra service tillhandahålla god miljö i funktionella anläggningar till skolidrott, föreningar och allmänheten. Vår bokningscentral svarar för uthyrning av idrottsanläggningar i stadens samtliga delar. Målet är att driva anläggningarna så att de upplevs som attraktiva med hög standard och servicenivå. I målet ingår att åstadkomma ett optimalt öppethållande och högsta möjliga nyttjande. Föreningar och privatpersoner skall genom bokningscentralen på ett enkelt sätt kunna boka lokaler och anläggningar. Föreningsdrift alternativ driftform Fritids- och folkhälsonämndens intentioner är att låta föreningar och/eller byalag sköta driften av anläggningar så långt det är möjligt. I de samtal som förs mellan förvaltningens personal och berörda föreningar diskuteras alltid dessa frågor. Idag finns ett 25-tal föreningsavtal. Eventuellt kan ytterligare något tillkomma under Idrottsanläggningar Borås Arena är fortfarande en av Sveriges bästa fotbollsarenor, trots att några nya tillkommer varje år. Sedan invigningen har Borås Arena ständigt förbättrats och anpassats till gällande arenakrav och regler. Målsättningen är att anläggningen hela tiden ska ligga i framkant och kunna användas till alla typer av arrangemang. Ambitionen är att Borås Arena under 2016 kommer behålla sin höga standard för att bland annat möta Svenska Fotbollsförbundets och UEFA s krav på bevakning, sittplatser, mediaservice, Wi-fi anslutning samt funktionshinderanpassning. Miljön mot Skaraborgsvägen kommer att förändras under Här tas ett helhetsgrepp kring stängsel, grindar och biljettkurer. Avtalet mellan Borås Stad och Borås Arena AB har skrivits om under hösten 2015 och får full effekt Anledningen är att Arenan är 10 år gammal och det ursprungliga avtalet har reviderats. Konsekvensen för Fritids- och folkhälsonämnden är att intäkterna från matchintäkter kommer att minska. Idag är principen att alla föreningar betalar 15% på entrébelagda matcher, den principen kvarstår men en maxavgift på tkr per år införs. Logehyrorna förändras och anpassas till förvaltningens övriga lokalytor och en kostnad på kr per kvm införs. Boråshallen har genom åren använts flitigt och trycket är fortsatt stort. En förstudie har gjorts för att utröna renoverings- och utbyggnadsbehovet. I ett gemensamt förslag med Lokalförsörjningsförvaltningen presenteras en successiv renovering och ombyggnad av Boråshallen under de tre kommande åren. Under sommaren 2015 har dels, nya stolar installerats på den ena långsidan av läktaren och dels, installation av en jumbotron i taket. Under 2016 kommer renoveringsarbetena tyvärr att få göra ett uppehåll, då medlen flyttades fram till Konstgräsplaner. Under 2012 presenterades en konstgräsutredning där behoven av investeringar och reinvesteringar för åren redovisades. Utbyggnadstakten är i det närmaste nästan klar. Prioritering finns dock på en plan på Ryda sporfält. Tanken var att Sagavallen skulle få en konstgräsplan i samband med att den nya förskolan byggdes, men utnyttjandegraden har minskat på Sagavallen och behovet är betydligt större på Ryda. På Kransmossen byggs en ny förskola. För att få plats med byggnaden och tillhörande p-platser försvinner en fullstor gräsplan på Kransmossen. I investeringsbudgeten för 2016 finns upptaget en konstgräsplan i anslutning till klubbstugan som kompensation för gräsplanen. Sjuhäradshallen kommer under hösten 2015 att fungera fullt ut, utrustning och inventarier finns för att få en i det närmaste komplett anläggning. Gymnastikalliansen har fått en flygande start med sin verksamhet, under hösten2015 startade också en idrottsprofil på nationell gymnasienivå på dagtid. I den Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 18(40)

21 andra hallen, kallad "Parasport", finns möjligheter för föreningar att bedriva idrott för människor med funktionsnedsättning. Arvsfonden har gillat verksamheten och stödjer ett projekt kallat "Jämlik Hälsa", med prioritet på målgruppen. Aktivitetsplatser Under de senaste åren har Fritids- och folkhälsoförvaltningen satsat på att öka möjligheterna för befolkningen i Borås att bli mer aktiva genom att anlägga aktivitetsplatser runt om i Borås. Flera nya platser har uppförts och gamla platser har fått en uppfräschning. Även flera tillgänglighetsanpassningar har gjorts. Mycket arbete återstår dock, för att skapa jämlika möjligheter för befolkningen till aktivitet i sitt närområde. I Välfärdsbokslutet 2014 kan man läsa att Sjöbo är ett område som på många sätt sticker ut negativt när det gäller befolkningens hälsa. Det är ett område som förvaltningen hittills inte gjort så stora insatser i när det gäller arbetet med aktivitetsplatser och som bör prioriteras. Därför föreslår förvaltningen, att i samverkan med Tekniska förvaltningen, göra en satsning på en större aktivitetsplats som lockar och möjliggör aktivitet för alla åldrar i området runt och i Trollskogen. Att återanvända våra konstgräsplaner är något som varit mycket lyckat och som hittills har lett till 12 mindre konstgräsplaner på skolgårdar och i bostadsområden. Under hösten 2015 kommer ytterligare sju mindre konstgräsplaner att placeras på lämpliga platser i kommunen. Under 2016 ska Borås Arenas konstgräs bytas ut och förvaltningen önskar då stycka upp den gamla planen i sex mindre planer och fördela till de tre stadsdelarna. Valet/prioriteringen av platserna för var förvaltningen placerar konstgräsplanerna sker i samverkan med stadsdelarna. Spår och leder samt badplatser Hur underlättar vi för människor att besöka och aktivera sig i våra grönområden och skogar? Fritidsoch folkhälsoförvaltningen har under 2015 fått i uppdrag att göra en utredning av stadens spår och leder. I utredningen, som kommer att redovisas i januari/februari 2016, visar förvaltningen varför Borås Stad bör satsa på att öka möjligheten för Boråsaren att kunna röra sig ute i skog och natur på ett tryggt, lättillgängligt och miljömedvetet sätt. Utredningen kommer också visa på vad som finns idag och vilka behov som finns inom den närmsta tiden. Friluftslivets betydelse för vårt välbefinnande, vår hälsa och för miljön är stor. Detta visar flera undersökningar som gjorts de senaste åren. Vi vet att friluftsliv kan minska stressrelaterade besvär och verka som ett skydd mot kommande stress. Närheten till grönområden spelar en stor roll. Ju närmare ett grönområde man bor, desto oftare besöker man det. De som besöker ett grönområde ofta, känner sig också mindre stressade. Ett sådant samband gäller oavsett kön, ålder och social och ekonomisk position i samhället. En vandringsled är en vårdcentral som är öppet dygnet runt. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är 65 procent av den vuxna befolkningen i Västra Götaland fysiskt aktiva 30 min per dag ( ). Möjligheterna till fysisk aktivitet är goda och varierande i Borås och det pågår utbyggnad och marknadsföring för att locka fler utövare. Man kan utläsa att bland barn och unga är flertalet aktiva medan det i den vuxna befolkningen fortfarande finns en del kvar att göra (Borås Stads Välfärdsbokslut 2014). Vi är övertygade om att fler skulle välja att motionera om staden satsade på att förbättra och skapa fler spår och leder. Socialstyrelsen har visat i rapporter att svenskar i allmänhet har bättre hälsa än utrikes födda. Eftersom man vet att naturen ger positiva effekter på hälsan är det av stor vikt att arbeta med nysvenskar och naturvistelse. Man behöver också fundera över att skapa anslutningar till våra spår och leder i nära anslutning till våra olika ändhållplatser för kollektivtrafiken, för att på så sätt öka tillgängligheten för fler. Förvaltningen vill trycka på att tryggheten, så som belysning och tydlig skyltning spelar stor roll. Även lättillgänglig information så som tavlor och foldrar och att skapa förbindelser mellan redan befintliga spår och leder samt förlänga vissa av dessa skulle kunna bidra till en ökad fysisk aktivitet. Detta är bara några av de argument som kommer att lyftas fram i den fullständiga utredningen. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 19(40)

22 Sundholmen Sundholmens kurs- och konferensgård ägs av Borås Stad och drivs av förvaltningen. Anläggningen har under de senaste åren genomgått en varsam renovering och upprustning. I kursgården finns det plats för 50 matgäster och i annexet finns det 7 rum, där vardera rum har 1-6 sängplatser. På anläggningen finns också en badanläggning med bastu och vedeldad badtunna samt med dusch och toalett. Anläggningen marknadsförs i första hand internt inom kommunens förvaltningar och bolag. Lokaluthyrning Genom en genomförd omorganisation på förvaltningen sammanfördes uthyrning och anläggningar till en gemensam enhet. Bevekelsegrunden är att skapa en helhetssyn mellan anläggningen och uthyrningen. Enheten arbetar målmedvetet för att föreningar och privatpersoner kan göra sina bokningar digitalt. För att lyckas med uppdraget behöver låssystemen hänga samman med bokningarna, så att hyresgästen kan komma in i den anläggning som är bokad. Detta är aktuellt främst i de hallar som vi inte har någon bemanning i. Arbetet med låssystemen sker i nära samverkan med Lokalförsörjningsförvaltningen. Ambitionshöjande åtgärder 2016 Prioriteringen för 2016 ligger på framför allt två områden, dels att förstärka och förbättra våra spår och leder samt utebadplatser och, dels på att underlätta och skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att ta del av det breda fritidsutbudet som Borås har. Vi är övertygade om att kunskapen om människor med funktionsnedsättning måste öka, speciellt för de som behöver extra kognitivt stöd. Dels så behöver kunskapen öka inom vår egen organisation men också inom föreningslivet. Bara för att en anläggning är fysiskt tillgänglig så är inte det samma sak som att anläggningen är tillgänglig för målgruppen som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (exempel; bokstavsdiagnos, förvärvad hjärnskada, autism). Här måste riktade insatser skapas för att uppnå ett jämlikt fritidsutbud på lika villkor. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 20(40)

23 4.5.3 Badenheten Analys av verksamheten 2016 Borås Stad satsar på friskvård, folkhälsa och rekreation i sju olika bad. Badenheten inom Fritids och folkhälsoförvaltningen har fyra publika bad, Stadsparksbadet, Borås Simarena, Sandaredsbadet och Dalsjöbadet. Här erbjuds allt från utbildning i simkunnighet och badsäkerhet i och vid vatten till bad, träning och avkoppling samt social samvaro. På Viskaforsbadet bedriver skolan egen simundervisning. Asklandabadet är anpassat och hyrs ut till personer med olika funktionsnedsättningar. Mål som vi på badenheten arbetar efter enligt Vision 2025 är att skapa mötesplatser och att ta ansvar för barn och unga. Dessa mål arbetar vi kontinuerligt med både genom att erbjuda vattenträning i grupp, simundervisning för alla från år som babysim-simlekis- simundervisning för både barn och vuxna- crawl kurser för både nybörjare och erfarna. Vi arbetar också ständigt med att öka tillgängligheten oavsett om man har någon typ av funktionsnedsättning eller etnisk bakgrund som begränsar möjligheten till att vistas på någon av våra anläggningar. När det gäller skolornas simskoleverksamhet så är målet för eleverna i år 3 är att de ska kunna klara av att hoppa eller dyka i på djupt vatten och därefter simma 25 m. För de elever som inte har klarat målet har vi under 2015 startat fler uppsamlings heat så att alla elever i åk 6 skall ges möjlighet att träna för att klara de nationella målen som är att simma 200 m varav 50m ryggsim. Borås stads friskvårdssatsning behåller sin popularitet där alla anställda av Borås Stad erbjuds fria bad på våra publika anläggningar. Vi har även ett friskvårdsavtal för alla anställda inom Västra Götalandsregionen. Sedan 2013 bedriver vi ett unikt samverkansprojekt Sommardoppet" med simklubbarna SK70 och SK Elfsborg, SLS (Södra Älvsborgs läns förening)och Borås Stad. Tillsammans erbjuder vi alla 5-åringar i Borås Stad gratis kurser i vattenvana. Stadsparksbadet är det största badet med flest besökare, ca besök, och är ett äventyrs- och motionsbad mitt i centrala Borås. Anläggningen kan erbjuda alla typer av undervisning i vatten, motionssim och vattengymnastik. Barnkalas och annan uthyrning är vanligt på Stadsparksbadet. Simundervisning är en prioriterad verksamhet, där samtliga skolor erbjuds undervisning av badenhetens egen personal. På badet finns privata aktörer som driver café- och restaurang samt gymverksamhet. Ett antal föreningar bedriver olika typer av verksamhet i badet. Anläggningen är öppen ca 347 dagar per år. Stadsparksbadet är 30 år gammalt och är i stort behov av en upprustning och utveckling. Kommunstyrelsen har i beslut godkänt att en projekteringsframställan görs där man planerar för en renovering och utbyggnad av Stadsparksbadet i två etapper. Renoveringen beräknas pågå mellan april 2016 till februari Borås Simarena invigdes 2010 och är en mycket populär motions-, tränings- och tävlingsanläggning. Anläggningen är öppen ca 360 dagar per år och tar emot ca besökare. Simundervisning är en prioriterad verksamhet, där skolor i närheten erbjuds undervisning av badenhetens egen personal. Föreningslivet har fått förutsättningar att växa i antalet grupper och aktiviteter. Anläggningen är också populär som träningsanläggning för simföreningar från hela Norden. Borås Simarena står i startgroparna för att starta ett samverkansprojekt med SÄS (rehab och habiliteringen) samt sjukgymnaster i Borås. Borås Simarena har införskaffat två träningscyklar och ett löpband och en multi maskin som används i vatten. Detta medför att man kan genomföra en mycket skonsam och rehabiliterande träning i vattnet.. Vi kommer även att starta träning för medborgare som fått ordinerat FAR (fysisk aktivitet på recept) Eftersom dessa maskiner är en helt nya på marknad i Sverige så vore det roligt om Borås fick vara först med denna sortens träning i vatten. Alidebergsbadet är ett populärt utomhusbad och utflyktsmål under sommarmånaderna. Anläggningen är föreningsdriven och har ca besökare. Dessutom lämpar sig anläggningen bra för tränings- och tävlingsverksamhet. En önskan inför framtiden är att det byggs ett tält över utomhusbassängen så det går att bedriva verksamhet där året runt. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 21(40)

24 Förslag ligger att vi under Stadsparksbadets renovering kommer att öppna upp Alidebergsbadet redan 2 maj och stänga först 16 oktober Sandaredsbadets profil är ett bad "med omtanke om hela familjen". Badet vänder sig inte enbart till vår egen kommun. Vi har ett stort upptagningsområde från de mindre grannkommunerna. Simskolor, babysim, vattenlek, aqua pass, föreningsverksamhet, motionssim, café och arombastukvällar är aktiviteter som erbjuds på badet. Badanläggningen är öppen 10 månader på året och har stängt för allmänheten under sommaren. Under dessa två månader bedrivs sommarsimskolor och viss lägerverksamhet. Under denna tid görs även storstädning och underhållsrenovering. Under 2016 kommer vi att hålla öppet stora delar av sommaren pga. Stadsparksbadets renovering. Sandaredsbadet har varit stängt, för att genomgå en omfattande renovering, sen oktober 2013 och öppnade igen i oktober Vi ser fram emot att välkomna en ny kundgrupp, en kundgrupp som inte har haft möjlighet att besöka oss tidigare på grund av att lokalerna inte varit tillgänglighetsanpassade. Numera finns en hiss i både simhall och idrottshall, liksom ett mindre flexomklädningsrum. Detta möjliggör att manliga brukare kan komma och bada/idrotta även om man har en kvinnlig ledsagare med sig eller tvärt om. Dalsjöbadet/Dalsjöhallen är en anläggning som innehåller sim- och idrottshall, café, lokal för bordtennis/aerobics, skolgymnastik, lokaler för brottning och skytte, diverse föreningsutrymmen samt två förskoleavdelningar. I direkt anslutning till anläggningen ligger en gräsplan och en konstgräsplan. Dagtid används anläggningen främst för skolornas sim- och idrottsundervisning samt på kvällar och helger av allmänhet samt av föreningar. Gymverksamheten i badet drivs av en privat entreprenör. Badanläggningen är normalt öppen ca 10 mån på året och har stängt för allmanheten under sommaren. Under dessa två månader bedrivs sommarsimskolor. Då görs även storstädning och underhållsrenovering. Under 2016 kommer vi att hålla öppet stora delar av sommaren pga. Stadsparksbadets renovering. Dalsjöbadet profilerar sig som ett lugnare alternativ, med huvudinriktning på vuxna samt barn upp till 12 år. Speciella motionssimkvällar med lugn och mysig miljö, bastuverksamhet, simskolor för både barn och vuxna, lek och plask, minisim, barnkalas samt olika former av vattenträning i egen regi är några av de verksamheter som erbjuds. Målet är att få så många som möjligt att lära sig att simma samt att få fler att vara fysiskt aktiva. Prioriteringen i Dalsjöhallen är att utveckla badets grundutbud. Dalsjöbadet är i dagsläget den mest spartanska anläggningen av de bad som är öppna för allmänheten. Där finns ingen varm barnbassäng eller bubbelpool. Förutom ommålning har badet sett i princip likadant ut sedan det öppnade Det finns ett stort behov av en barnbassäng där man kan höja temperaturen till 34ºC. Det skulle innebära ökade besökssiffror och även ge möjlighet att ytterligare bredda verksamheten. Önskemål finns också att få bygga en bastu utanför badet. Denna byggnation kommer vi förhoppningsvis kunna starta under våren Vi finansierar detta med ett 5-års lån med LFF. Där ska vi kunna erbjuda våra besökare aromabastu som är vår tolkning av de tyska badens Aufguss. Viskaforsbadet består av en liten bassäng med omklädningsrum, dusch och bastu. Badet är obemannat och ligger i anslutning till Viskaforsskolan och används i undervisningen samt hyrs ut till olika föreningar och fritidsgårdar. Asklandabadet är ett unikt funktionshinder anpassat bad med bassäng och bastu som ligger bredvid Hedagårdens dagliga verksamhet och Asklandaskolan i Fristad. Badet har funnits sedan början på talet och hyrs idag för närvarande främst ut till daglig verksamhets olika arbetsplatser samt olika boenden och skolor, dock inte till enskilda privatpersoner. Vi står inför stora förändringar i vår organisation. Vi håller just nu på att planerar inför en återinvigning och tillbakaflytt till ett nyrenoverat Sandaredsbad samtidigt som vi förbereder oss för att stänga Stadsparksbadet för renovering. Detta kommer att påverka alla våra verksamheter som vi bedriver på alla våra bad. Vi har en stor utmaning framför oss att organisera så att alla skolsimskolor som bedrivs på Stadsparksbadet ska få plats på någon av våra andra anläggningar. De övriga verksamheterna som finns på Stadsparksbadet kan vara svårt att få rum på någon annan anläggning. Vi känner i detta läge att Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 22(40)

25 vi måste prioritera skolornas simskolor. Prioriteringen på simskolorna gör vi för att vi ska klara av en av våra indikatorer som är att vi ska nå 90 % simkunnighet bland eleverna i årskurs tre. Vi bedriver även enklare café på tre av våra anläggningar. Vi strävar efter att ha ett så ekologiskt och så stort fairtrade märkt sortiment som möjligt. På grund av Stadsparksbadets stängning beräknas lägre besökssiffror under 2016 än tidigare år. Dessa kan ses närmare i rubrik 6.1. Ambitionshöjande åtgärder 2016 Under första delen av 2016 kommer vi att vara fullt sysselsatta med att organisera verksamheter och personal till andra anläggningar. När Stadsparksbadet stänger ser vi en möjlighet att kunna sätta en arbetsgrupp på att jobba ännu mer med tillgänglighet för våra funktionsnedsatta som vill besöka våra badanläggningar. Vi har fram till idag varit ganska inriktade på fysiska handikapp. Vårt mål är att bli bättre på att möta gruppen människor som har ett kognitivt handikapp. Vårt mål är även att jobba fram ännu bättre krishanterings planer. Detta för att personal ska känna sig trygga vid oförutsedda händelser. Vi har under sommaren 2015 haft ett par utbildningar för förskolelärare i Borås Stad i barn HLR. Vi har sett att behovet är stort och hoppas därför kunna jobba en del med detta under Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 23(40)

26 4.5.4 Brygghusenheten Analys av verksamhet 2016 Brygghusenheten (Brygghuset och Lundby Park) har ambitionen att vara den självklara mötesplatsen där ungas drömmar och idéer tas på allvar och kan förverkligas. Vi erbjuder smarta och kostnadsfria lokaler för såväl möten som event. Alla som vill, unga som vuxna, har möjligheten att presentera egna idéer om eget innehåll på Brygghuset. Här drivs frågor om ungas framtid när det gäller arbetsliv, utbildning, hälsa, kultur och fritid. Brygghuset ska vara en angelägenhet för hela Borås Stad. Brygghuset bedriver verksamhet på flera våningsplan i huset och kan erbjuda generösa öppettider under såväl dagtid som kvällar och helger. Här finns tillgång till motiverad personal, flexibla och bokningsbara lokaler med teknisk utrustning. Brygghuset är en uppskattad och erkänd visningsarena för ungas idéer samt en naturlig plats att vara på. Studio 14 med dess tillhörande inspelningsstudio nyttjas av både filmklubbar och enskilda föreläsare. Mötesrummen används bland annat av ungdomar /unga vuxna, förvaltningar, föreningar och organisationer. I caféet finns en scen där det arrangeras alltifrån berättarkvällar, dialogcafé, "poetry slam", teater till live-konserter. I Brygghusets övriga utrymmen kan bland annat utställningar, temakvällar, språkcaféer, konferenser, utbildningar och spelkonvent arrangeras. Brygghuset intensifierar samverkan med Särvux och andra gymnasier där vi erbjuder fler lärlings- och APL platser. Brygghuset arbetar centralt med ungdomsfrågor och naturligtvis stannar inte verksamheten på Bryggaregatan 14. Arenan har blivit betydligt större än så, vilket innebär att arbete bedrivs även utanför huset i samverkan med andra aktörer. Den marknadsundersökning som gjordes sommaren 2015 av Unga kommunutvecklare, har satt igång processer som gör huset mer tillgängligt och attraktivt för vår primära målgrupp. Produktionsskola Brygghusenheten har fått pengar från Borås Stads sociala investeringsfond för att finansiera ett utvecklingsarbete med att för verkliga en Produktionsskola samt utveckla metodiken Ung till Ung. Produktionsskola är en form där unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna skolas in i arbetslivet. Den har plats för 20 deltagare och dessa är med och driver våra två mötesplatser i skarpt läge. Vi erbjuder tjänster inom café, reception, vaktmästeri och teknik, skötsel av anläggning samt arrangemangsverksamhet. Varje deltagare har sin unika resa och just detta, att den är unik, ska vara i fokus i vårt handledarskap. Ung till Ung-metodik Ung till Ung är ett medvetet och strukturerat arbetssätt för att överbrygga generationsgränser. Vår utgångspunkt är att unga når yngre lättare. Konceptet Ung till ung handlar om att Brygghusets unga utvecklingsanställningar agerar förebilder för andra unga i Borås. Idag är detta koncept motorn i Brygghusets verksamhet. Unga anställda leder projekt, såsom elevrådsutbildningar, tjejgrupper, läxläsning, områdesarbete på Norrby och coachar andra unga. En förening har bildats med namnet BoostaBorås med inriktning att skapa förutsättningar och stötta ungas idéer och processer. I denna förening bedrivs ledarutbildningar, ambassadörskap och volontärsverksamhet i olika former. Samarbetet med projektet MBU (Människan bakom uniformen) fördjupas och breddas. Ambassadörsverksamheten är tydligt förankrad inom Brygghusenheten. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 24(40)

27 On Stage Café På Brygghuset finns ett café med inriktning på Fairtrade, ekologiskt och närproducerade produkter. Målet är att minst hälften av vårt sortiment ska bestå av dessa produkter. Här erbjuder Produktionsskolan 6-7 utvecklingsanställningar per år. Förutom att de får en gedigen utbildning i caféverksamhet, blir de ambassadörer för Fairtrade. Ombyggnationen av kök och tak skapar nya förutsättningar för både caféverksamheten och scenarrangemangen. Lundby Park Vi vill skapa framtidens mötesplats i Borås för actionsporter. Lundby Park ska vara den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige med fokus på tillgänglighet. Två helger under året ska vigas till ett renodlat arrangemang för tjejer. Landets bästa kvinnliga skateare bjuds in för att agera instruktörer och förebilder för unga tjejskateare. Under 2015 genomfördes en sådan helg med mycket positivt resultat. Hallen kommer förhoppningsvis att byggas ut för att bereda fler sporter (ex klättring) tillträde till hallen. Medel har sökts från SISU Idrottsutbildarna och Arvsfonden. I samverkan med Tekniska förvaltningen samt Servicekontoret ska etapp 2 av Parkourparken färdigställas. I samverkan med Kulturförvaltningen ska ett galleri för street-art förverkligas. Brygghusets gatufestival flyttas ner till området och utökas till två dagar. I samband med festivalen sker den officiella invigningen av Street Art Gallery. Ambitionshöjande åtgärder 2016 Medel till en utveckling av Skatehallen och området omkring Lundby Park har ställts till förfogande under Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 25(40)

28 4.5.5 Folkhälsoenheten Analys av verksamheten 2016 En god hälsa är en mänsklig rättighet och grundläggs genom en trygg uppväxt. Genom att tidigt skapa förutsättningar för barns fysiska, psykiska och sociala hälsa, påverkas befolkningens hälsa i positiv riktning på lång sikt. Målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Borås. Prioriterade grupper är barn, unga och äldre. Förvaltningens uppgift är att stödja och möjliggöra för andra förvaltningar och organisationer att utveckla arbetsformer, för att verka mot uppsatta mål. Stora delar av stadens folkhälsoarbete formas utifrån den nationella folkhälsopolitiken, Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy och Borås Stads vision. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet, men skillnaderna inom befolkningen är stora och en del grupper, som de med låg utbildning, har en sämre utveckling. I Borås finns det skillnader mellan olika geografiska områden och det ligger en utmaning i att stärka stadens förutsättningar att skapa större jämlikhet i levnads- och uppväxtvillkor och därmed en god hälsa för hela befolkningen. Sedan 1998 är Borås Stad certifierad av WHO som En Säker och Trygg kommun, vilket stärker stadens identitet. I en Säker och Trygg kommun arbetar man med säkerhet och trygghet i ett vidare perspektiv, än det som är lagstadgat. Det innebär att staden arbetar strategiskt och långsiktigt med skadeförebyggande, trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser. Borås Stad fördjupar sitt engagemang i nationella Healthy Cities-nätverket, där man arbetar systematiskt för att förbättra befolkningens hälsa och välmående. Det sker genom att man sätter livsvillkor och jämlikhet i centrum för fysisk och social planering. Det nationella årsmötet för svenska Healthy Citiesnätverket hålls våren 2016 i Borås. Genom deltagande i det europeiska nätverket ECAD är Borås Stad mot legalisering av droger och för en restriktiv narkotikapolitik. Det finns en strömning mot legalisering på många håll i världen. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att utbilda personal och informera föräldrar Syftet är att minska missbruket av droger t ex cannabis. Det pågår ett arbete för att på ett djupare plan förstå de bakomliggande faktorerna till psykisk ohälsa hos unga. Vi vet att många ungdomar mår dåligt, men den psykiska hälsans bestämningsfaktorer är oklara och därmed också vilka insatser som skulle kunna förbättra situationen. Barnsäkerhet Inom området Säker och Trygg kommun är ett av kraven att man ska arbeta skadeförebyggande bland båda könen, alla åldrar, miljöer och situationer. När det gäller barnsäkerhet planeras det under 2016 fortsättning av olika utbildningsinsatser inom området. Samarbetet med NTF beträffande cykelutbildning i år 6 fortsätter. Förvaltningen samverkar också med Sim- och livräddningssällskapet och erbjuder HLR-utbildningar för elever i år 5. Förhoppningen är att denna samverkan kommer att fortsätta under Arbetet med återcertifieringar av sökra och trygga förskolor fortsätter i samma utsträckning som tidigare. Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet i Borås (BråB) arbetar enligt samverkansöverenskommelsen med polisen. Tre lokala Brottsförebyggande råd verkar på stadsdelsnivå. Dessa bidrar till kvalitetssäkring av det trygghets- och brottsförebyggande arbetet ut på områdesnivå. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 26(40)

29 Följande samverkansområden är prioriterade: Det brottsförebyggande arbetets struktur En ren, vacker och trygg stad Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) Minska offentlig alkoholkonsumtion Minska tillgängligheten och nyrekryteringen för narkotika och dopningsmissbruk Motverka organiserad brottslighet Under 2015 kommer en ny samverkansöverenskommelse att arbetas fram, vilket kan innebära att andra områden lyfts fram. Drogförebyggande arbete Det drogpolitiska programmet ska ange inriktning och målsättning för det drogförebyggande arbetet Under 2016 planeras utbildningar, föreläsningar, handledning, påfyllnadsdagar och nätverksträffar enligt den drogpolitiska ledningsgruppens målsättning. Målgrupperna är främst personal och föräldrar. Programmet kommer att revideras under året, så att ett nytt beslut kan fattas av fullmäktige Fritids- och folkhälsonämnden har ansvar att, utifrån handlingsplanen, följa upp nämndernas arbete. Dessutom har förvaltningen ett uppdrag att stimulera kunskaps- och metodutveckling samt tillhandahålla utbildningar såsom MI (motiverande samtal) till personal, allt i syfte att öka kunskapen och minska droganvändandet hos unga. Tillståndsenheten har en central roll när det gäller tillgänglighetsfrågorna, genom den tillsyn man bedriver samt genom att man håller utbildningar i alkohollagen. Syftet är att minska den offentliga alkoholkonsumtionen. Borås Stad fortsätter även sitt engagemang i det nationella och internationella ECAD-nätverket. Föräldrastöd Enligt Program för föräldrastöd ska föräldrar med barn i ålder 0-17 erbjudas ett generellt och sammanhållet föräldrastöd. Föräldrastödet skall stärka föräldrars förmåga att utveckla goda relationer med sina barn. Folkhälsoenhetens del är att stimulera arbetet och stödja kommungemensamma satsningar för att föräldrar skall ha tillgång till ett varierat stöd i form av bland annat mötesplatser, utbildning och individuell rådgivning. På portalen boras.se/foralder har det samlats stöd och aktiviteter för föräldrar och andra vuxna. Välfärdsbokslutets åtgärdsplan pekade ut några angelägna utvecklingsområden, bland annat psykosomatisk ohälsa. Under 2016 fortsätter införandet av SAMS, (Sömn, Aktivitet, Mat och Struktur). Skolsköterskor i kommunen kommer att använda materialet på föräldramöten främst i förskoleklass och på lågstadiet, men även i individuella kontakter med föräldrar. Tillsammans med kommunerna Göteborg, Lerum, Uddevalla och Kungsbacka, har ett stödmaterial för föräldramöten med tonårsföräldrar utvecklats: Dags att prata oss samman materialet introduceras successivt i högstadieskolorna i Borås. Hälsoveckan I samverkan med bland andra frivilligorganisationerna anordnas årligen Hälsoveckan. Under veckan uppmärksammas hälsans beståndsdelar såsom goda levnadsvanor samt sociala och kulturella aktiviteter. Det handlar om att lyfta fram det som görs varje dag året runt, men det är också ett tillfälle att arrangera särskilda aktiviteter. Ambitionen är att kunna erbjuda invånarna i Borås en händelserik vecka med hälsan i fokus. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 27(40)

30 Välfärdsbokslut I välfärdsbokslutet samlas folkhälsodata som låter oss jämföra såväl geografiskt och socioekonomiskt som ur ett ålders- och genusperspektiv. Det ger staden basmaterial för att kunna följa folkhälsan i befolkningen över tid. Folkhälsodata samlas in årligen. En åtgärdsplan har arbetats fram i samverkan med andra förvaltningar. Utgångspunkten var Vision 2025, prioriterade målområden samt jämlikhet i hälsa. Följande områden prioriterades: Arbete, praktik eller studier för ungdomar Demokratifrågor ungdomar Psykosomatisk ohälsa Föreningsanknytning allmänt och med genusperspektiv Ökade möjligheter för fysisk aktivitet allmänt och med genusperspektiv Under 2015 har Välfärdsbokslutet presenterats i form av en kommenterad skrift med en tabellbilaga. Utifrån resultatet kommer förvaltningen nu arbeta vidare med åtgärdsplanen. Man behöver göra en kraftsamling för att resultaten på sikt ska kunna förbättras. I dagsläget pågår ett utvecklingsarbete i staden med sikte på att samordna de olika perspektiven av hållbarhet i ett gemensamt bokslut. Därför behöver man ta ställning till hur välfärdsbokslutet kan koordineras med kommunens verktyg för uppföljning (Stratsys), andra förvaltningars prioriteringar samt budget- och bokslutsprocessen. Äldres hälsa Förvaltningen har tillsammans med personal på Träffpunkt Simonsland utvecklat en portal med information om äldres hälsa, boras.se/aldre Folkhälsoenheten medverkade under 2015 i kommunens översyn av äldreomsorgen i staden Ett gott liv var dag. I detta arbete inkluderades också det hälsofrämjande arbetet bland de över 65 år som inte har vårdinsatser. Målet för samhällets insatser för att främja hälsan hos äldre har formulerats så här av Folkhälsomyndigheten: Hälsosamt åldrande är en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Bland de konkreta förslagen i vård- och omsorgsprojektet i Borås Stad fanns: Kartlägga befintliga samt ta fram förslag till nya inbjudande och hälsofrämjande utemiljöer med stimulerande aktivitetsplatser. Förmedla/informera om tips på aktiviteter som inte är så kostsamma. Utveckla stöd till den enskilda i att våga delta i ideella föreningars aktiviteter. Samverka med föreningar och frivilligorganisationer Minska fallskador Under 2016 arbetar förvaltningen i enlighet med detta i nära samverkan med Träffpunkt Simonsland. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 28(40)

31 Ekonomi Ett avtal om folkhälsoinsatser har tecknats mellan Borås Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden I avtalet har parterna kommit överens om att vardera avsätta 12 kronor per år och invånare för lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Totalt blir det 1 284,3 tkr för 2016, vilket motfinansieras med fyra tjänster centralt placerade på Folkhälsoenheten. Medlen fördelas över de verksamhetsområden som beskrivits ovan. Det finns även ett avtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Borås Stad beträffande det lokala folkhälsoarbetet, där tkr delfinansierar tre tjänster i stadsdelarna. 300 tkr av nämnda folkhälsomedlen går till lokala folkhälsoinsatser. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 29(40)

32 Tillståndsenheten Analys av verksamheten 2016 Tillståndsenheten utreder ansökningar om serveringstillstånd samt om åtgärder ska vidtas mot serveringstillstånd i Borås Stad samt Marks och Bollebygds kommuner. Tillståndsenheten ansvarar också för tillsynen över restauranger med serveringstillstånd i Borås Stad och Bollebygds kommun (i Marks kommun endast samordnad tillsyn). Arbetet som utförs för andra kommuner är reglerat i avtal mellan kommunerna. På enheten ligger även ansvaret för tillsyn av försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel i Borås Stad och Bollebygds kommun samt att vara remissinstans till Lotteriinspektionen. Två gånger per år anordnas utbildningar i alkohollagen för personal och tillståndshavare på restauranger med serveringstillstånd. Bemanningen på Tillståndsenheten är 2,0 tillståndshandläggare, 1,5 tillsynshandläggare samt timanställda restauranginspektörer. Serveringstillstånd Att servera alkoholdrycker är en socialt ansvarsfull uppgift. Utifrån att alkohollagen är en social skyddslag ska unga skyddas från en tidig alkoholdebut och de positiva värden som restaurangerna erbjuder tillvaratas. Alla tjänar på en trivsam restaurangmiljö utan överservering, vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar restaurangnäring. För att nå dit krävs en effektiv tillsyn samt dialog med tillståndshavare och andra tillsynsmyndigheter. Tillståndshandläggarnas ansvarsområde är att handlägga ansökningar om serveringstillstånd, ändringar i serveringstillstånd, anordna och delta i samordnad tillsyn tillsammans med andra myndigheter, återkoppla efter tillsynsbesök, utreda om åtgärder ska vidtas mot serveringstillstånd samt svara på remisser från Lotteriinspektionen. I uppdraget ingår även att medverka i utbildningar om alkohollagen. Den löpande yttre tillsynen av serveringsställen med serveringstillstånd sköts i huvudsak av restauranginspektörer. Folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel En av strategierna i det drogpolitiska programmet är att minska tillgången till tobak för ungdomar under 18 år samt att ha en effektiv och samordnad tillsyn enligt tobakslagen. När man arbetar effektivt med att minska tillgången på tobak, såväl legal som illegal, ger det också andra effekter. En effektiv tillsyn mot tobak bidrar även till att motverka att den organiserade brottsligheten får fäste. Tillsynshandläggarnas ansvarsområde är tillsyn av försäljningen av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Tillsynshandläggarna gör kontroller i butiker gällande försäljning av de olika produkterna. I kontrollen ingår tillsyn av rutiner, egenkontrollprogram, förvaring, exponering, marknadsföring, märkning av tobaksprodukter, att lagstiftningen gällande de olika produkterna efterlevs samt att försäljningsstället inte saluför oriktigt märkt tobak. Enheten utreder också om åtgärder mot ett försäljningsställe ska vidtas då det bryter mot lagen. Ekonomi Verksamheten på tillståndsenheten finansieras till största delen av ansöknings- och tillsynsavgifter samt ersättningar från de kommuner som Borås Stad har avtal med. Avgifterna behöver justeras löpande för att få en budget i balans. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 30(40)

33 Ambitionshöjande åtgärder 2016 Tillståndsenheten har under hösten 2015 drivit ett arbete för att effektivisera handläggningen. Det har genomförts genom att bland annat skapa bättre möjligheter till digitala lösningar för ansökningar, anmälningar, ärendehandläggning samt tillsyn. Inom visionens fyra målområden, Människor möts i Borås, Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga, Företagandet växer genom samverkan och Livskraftig stadskärna ryms det mesta av tillståndsenhetens verksamhet. Ett rikt restaurangliv är ett viktigt inslag i en levande stad. I dialog med näringslivet vill staden bidra till att skapa goda restaurangmiljöer för kommunens invånare samt ge förutsättningar för näringslivet att konkurrera på lika villkor. De senaste åren har enheten på grund av ärendetillströmningen fått ta in extern bemanning för att hantera handläggningstiderna. Som en följd av det har tillsynen fått prioriteras ner. Med en professionell och regelbunden yttre tillsyn får man en bra dialog med tillståndshavarna och man minskar riskerna för överservering och servering till underåriga. En effektiv inre tillsyn bidrar även till att motverka att oseriösa aktörer får fäste på marknaden, genom att tillståndshavarnas ekonomiska förhållanden granskas regelbundet. Förvaltningen har fått möjlighet att höja ambitionsnivån och förstärka arbetet med tillsyn enligt alkohollagen, genom att man i budget 2016 fått 300 tkr. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 31(40)

34 4.5.6 Evenemang Analys av verksamhet 2016 Borås - Eventstaden som klarar av stora arrangemang. Under de tre senaste åren har Borås klarat av att arrangera stora prestigfyllda idrottsevenemang var det stora individuella Friidrotts-SM, 2014 var det en succéartad SM-vecka och under 2015 genomfördes världens största orienteringstävling, O- ringen, i Borås. Den turistekonomiska effekten uppgick till tkr och fick ett fantastiskt fint beröm av besökare, tävlande och den centrala O-ringen organisationen. Att målmedvetet söka och arrangera stora tävlingar och idrottsevenemang har visat sig vara en lyckad satsning. Att Borås kan vara med och konkurrera om så stora arrangemang vittnar om ett välvilligt och professionellt föreningsliv, ett väl utvecklat samarbete med Borås Stads berörda förvaltningar och bolag. Att ha bra relationer och ge en god service till de ideella föreningarna och organisationerna, är prioriterat i Fritids- och folkhälsonämnden och en förutsättning för att lyckas med arrangemangen. Utvärderingen av de turistekonomiska effekterna visar att det är en lönsam affär att arrangera stora tävlingar. Förutom den mediala uppmärksamheten och stoltheten för de arrangerande föreningarna, så handlar det om att mycket pengar spenderas i staden. För varje satsad krona så har vi målsättningen att arrangemanget ska ge tio kr tillbaka i omsättning till staden. Pengarna läggs oftast i hotellnätter, restaurangbesök, handel samt till entréavgifter till olika begivenheter. Hittills så har samtliga arrangemang de senaste tre åren, Friidrotts-SM, SM-veckan och O-ringen nått målsättningen. De mjuka värdena är inte att förringa, Borås Stad stärker sitt varumärke och invånarna känner i regel en stolthet över att få positiv uppmärksamhet. Förutom de ovanstående exemplen stödjer staden de återkommande stora arrangemangen, som till exempel, Grand Prix Gina tricot, Linnemarschen, Kretsloppet, Mariedal Cup, Hundutställningen på Ryda, Gymnastik-, dans- och cheerleadingtävlingar samt O-ringen Event och många fler arrangemang. Ambitionshöjande åtgärder 2016 Många städer och kommuner är med och konkurrerar om att få arrangera stora idrottsevenemang. Det ger uppmärksamhet och spinoff effekter för hotell, restauranger och handel. Samtidigt ställer detta krav på anpassade och moderna arenor och en organisation i staden som kan lösa de krav som arrangemanget medför. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan berörda föreningar, BoråsBorås TME och Fritids- och folkhälsoförvaltningen skapas ett flexibelt och dynamiskt nätverk som klarar uppdragen. Under vintern/våren 2015/16 kommer BoråsBorås TME och Fritids- och folkhälsoförvaltningen att ta fram ett dokument, "Eventstrategi", som kan fungera som ett hjälpmedel i samband med de större arrangemangen. Dokumentet ska ha en mer övergripande karaktär och ha fokus på de turistekonomiska effekterna. Vi ska vara överens om hur arenor och det offentliga rummet ska användas, vilka ekonomiska förutsättningar som gäller, hur samverkan ser ut och så vidare. Eventstrategin ska beslutas i styrelse och nämnd och godkännas av Kommunstyrelsen. För 2016 har Borås Stad fått en förfrågan att arrangera "Champions Cup Damer och Herrar i Innebandy", det är en motsvarande tävling som Champions Leauge i fotboll. Champions cup är en mästarturnering med 6 lag i varje turnering. Det är mästarna från Europacupen för klubblag som möts. Ca 400 deltagare kommer till Borås under perioden 30 september - 2 oktober. Den turistekonomiska effekten beräknas till ca 4 miljoner SEK. Arrangemanget kommer att få internationell uppmärksamhet genom media. Evenemanget är också storleksmässigt mycket passande för Borås. Borås Stads insats beräknas till 300 tkr och det är medel som inte finns i befintlig budget utan måste tillföras om vi ska vara aktuella som värdstad. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 32(40)

35 5 Nämndens verksamhet Bidragsramen 5.2 Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändrin g Intäkter Kostnader Buffert Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar Nämndens uppgift Analys av verksamhet 2016 Fritids- och folkhälsonämnden har i uppgift att ansvara för och fördela föreningsbidrag till barn/ungdoms- samt invandrarverksamhet. Dessutom ge stöd till pensionärsföreningar, funktionshinderföreningar, sociala föreningar. Utdelning av sociala samfonder hanteras troligen från hösten 2015 av Arbetslivsförvaltningen. Förutom bidragsgivning till föreningslivet så utför föreningsenheten ett stort antal aktiviteter och processer tillsammans med det lokala föreningslivet och ofta i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Bland annat så är avdelningen med och samordnar Föreningsveckan, Boråsklassikern, Idrottsskolan och arbetet med Säker och trygg förening. Föreningsenheten spelar en stor roll i de många olika arrangemangen och tävlingarna som avgörs i Borås. Arbetet med säker och trygg förening är fortfarande prioriterat. Föreningar med egna lokaler ska nu vara certifierade för att kunna få lokalbidrag. Vi kommer även fortsättningsvis att jobba för att föreningslivet i Borås ska certifiera sig. Idrottsskolan och idrott för människor med funktionsnedsättning kommer att fortsätta utvecklas under Sjuhäradshallen har blivit en fantastisk möjlighet för föreningar som bedriver verksamhet för funktionshindrade och vi ser fram emot en Idrottsskola som är öppen för fler. Den digitala närvarorapporteringen kommer att intensifieras under Rapporteringen underlättas av att olika leverantörer börjar se nyttan av att de olika systemen är kompatibla med varandra. Möjligheterna till ett bra underlag för beslut växer i takt med att fler föreningar redovisar digitalt. Föreningsenheten träffar föreningar kontinuerligt. Träffarna har tre viktiga syften, enheten får en bättre vetskap om vilka aktiviteter som genomförs, enheten kan informera föreningarna om vilka möjligheter förvaltningen kan erbjuda och avslutningsvis att skapa bra och tillitsfulla relationer. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 33(40)

36 Tillsammans med Sociala omsorgsförvaltningen pågår ett samarbete kring de sociala föreningarna. En ökad kunskap och en bättre kontakt med dessa föreningar gör att verksamheten utvecklas positivt. Föreningarna kan också hitta nya samverkansformer med andra föreningar som man inte gjort tidigare. Ambitionshöjande åtgärder 2016 Anläggningsbidrag kan sökas av föreningar som har egna anläggningar. Anläggningsbidrag ges till nyom och tillbyggnad samt även till renoveringar. Bidraget är 40 % på sökta kostnader upp till 200 tkr. Maxbidraget blir således 80 tkr. Föreningarnas anläggningar är av största betydelse och utgör själva grunden för ett aktivt föreningsliv. Det är av största vikt att anläggningarna hålls i ordning och underhålls för att kunna bedriva en fortsatt bra barn- och ungdomsverksamhet. Många kostnader för denna typ av arbeten har under senaste åren höjts kraftigt. Bidraget har däremot inte hängt med i motsvarande grad. Bidraget har inte höjts sedan Föreningsenheten vill därför höja bidraget att innefatta kostnader upp till 300 tkr, vilket skulle betyda att maxbidraget utökas från 80 tkr till 120 tkr. För arbeten som innefattar energibesparande åtgärder/övergång till förnyelsebar energi föreslås procentsatsen öka till 50 %. Bidraget för denna typ av arbeten skulle då bli maximalt 150 tkr. Fritidsoch folkhälsonämnden beräknar att en sådan här satsning kostar ca 150 tkr. Socialt riktat bidrag kan sökas av föreningar som verkar i socialt utsatta områden i Borås. Dessa områden definieras i Borås Stads välfärdsbokslut. I dagsläget söker föreningar varje år. Bidrag ges till bland annat resor till och från matcher, avgiftsreducering för barn- och ungdomsverksamhet och inköp av visst material mm. Maxbidraget är 75 tkr. Borås har stora utmaningar framför sig gällande dessa områden. En viktig faktor är den fritidssysselsättning som erbjuds. Fritids- och folkhälsoförvaltningen vill nu ta ett rejält krafttag och visa vikten av ett fungerande föreningsliv där alla inkluderas. Tillsammans med flera aktörer (SISU Idrottsutbildarna, Västra Götalandsregionen med flera) vill vi samla så mycket resurser som möjligt för att kunna göra en så stor påverkan som möjligt. En arbetsgrupp bestående av Fritids- och folkhälsonämndens presidie, Föreningsenheten, Folkhälsoenheten, SISU, Stadsdelen samt berörda föreningar och eventuellt någon till, föreslås bildas för att tillsammans se var resurserna behöver sättas in och till vad. Föreningarna får söka medel och precisera vilka resultat man vill uppnå. Meningen är att bidraget (från FoF) ska täcka en anställd på minst halvtid, resterande av annan part (flera). Utvärdering görs varje år med möjlighet till förlängning. Fritids- och folkhälsoförvaltningen beräknar en kostnadsökning på ca 750 tkr. Borås Stads Idrottsskola drivs sedan ca 25 år tillbaka av Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Efter att inledningsvis endast omfatta centralorten har Idrottsskolan utökats på senare år till hela kommunen. Den stora utmaningen har dock varit de socialt utsatta områdena Norrby, Boda/Fjärding, Hulta samt Sjöbo. Avsaknaden av vuxna ideella ledare gör det svårt att starta grupper i dessa områden startades, med hjälp av stadsdel Väst, en ny grupp på Särlaskolan. Denna lever nu vidare tack vare volontärdatabasen som togs fram i samband med SM-veckan i Borås. Uppstartandet av nya grupper är dock ovisst då Stadsdelen inte längre kan hjälpa till. För att kunna möta behoven av motion och rätten till en aktiv fritid i dessa områden vill Fritids- och folkhälsoförvaltningen utöka och prioritera resurserna för Idrottsskolan till att omfatta en heltid totalt (i dagsläget finns en halvtid). I satsningen ingår också att pröva verksamhet för tonåringar och för människor med funktionsnedsättning genom projektet "Jämlik Hälsa" för alla. Fritids- och folkhälsonämnden har fått gehör för de ambitionshöjande åtgärderna i budgeten för Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 34(40)

37 5.4 Ekonomiska förutsättningar Den tilldelade ramen för 2016 var inledningsvis tkr. Efter beslut i kommunfullmäktige november har kommunbidraget höjts med tkr för anpassningar till beslutade förändringar i bidragsreglerna. Bidragsramen för 2016 blir därmed: tkr. Eftersom föreningsbidragen nästan uteslutande styrs av de regler fullmäktige fastställt, brukar eventuella budgetavvikelser regleras i samband med bokslutet. 5.5 Verksamhet 2016 Tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016:1 Budget 2016:2 Förändrin g Administration föreningsenhet Föreningsbidrag Bidrag till invandrarföreningar Bidrag till sociala föreningar Bidrag till funktionshindrade Bidrag till pensionärsföreningar Summa Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 35(40)

38 6 Verksamhetsmått 6.1 Badenheten Besökare Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal besökare Stadsparksbadet Antal besökare Borås Simarena Antal besökare Sandaredsbadet Antal besökare Dalsjöbadet Antal besökare Alidebergsbadet Gruppaktiviteter Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal tillfällen med gruppaktiviteter på badenhetens anläggningar Under 2016 stänger Stadsparksbadet för renovering vilket betyder att antalet tillfällen med gruppaktiviteter på badenhetens anläggningar kommer att vara något lägre än föregående år. 6.2 Egen organisation Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Andel personer som har heltidsanställningar. 96, Föreningsenheten Ungdomsföreningar Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Bidragsberättigade medlemmar Bidragsberättigade föreningar Antalet aktiviteter Administratörsbidrag Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 36(40)

39 6.3.2 Invandrarföreningar Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Bidragsberättigade medlemmar Antalet aktiviteter Föreningar vars medlemmar har någon form av funktionsnedsättning Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal medlemmar Antal bidragsberättigade föreningar Pensionärsföreningar Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet medlemmar Antal föreningar Särskilt riktade bidrag Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal föreningar Bidrag till aktuella föreningar Övergripande Föreningsenheten Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Barn och unga, 6-20 år, som tillhör någon förening, antal medlemskap Andel säker och tryggcertifierade föreningar, % Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 37(40)

40 6.4 Anläggningsenheten Borås Arena Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet utnyttjade timmar på konstgräset Antalet andra arrangemang som ej är fotboll Antal bokningar på Borås Arena konferens Borås Arena 2 Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet utnyttjade timmar på konstgräset Brygghusenheten Brygghuset Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal bokningar på Brygghuset som avser externa möten Antal bokningar på Brygghuset som avser externa utbildningsdagar Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset Ett arrangemang är någon/några som presenterar en idé, planerar, organiserar, marknadsför, genomför sin idé, slutarbetar och utvärderar sitt arbete. Ett arrangemang är något som görs för en tänkt publik. Arrangemanget skall vara anordnat av någon för någon. Från plan till handling Skatehallen Verksamhetsmått Årsutfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal köpta årskort på Skatehallen Antal köpta årskort i Skatehallen förutsätter att hallen byggs ut och att vi kan ta emot klätterföreningen. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 38(40)

41 7 Investeringar Projekt Total utgift Utgift tom 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan Utveckling av konstgräsplaner Utveckling av aktivitetsplatser och utebad 3. Utveckling av idrottsanläggningar ut och inne Utveckling av spår och leder Utveckling av Evenemangsstaden Borås Utveckling av Borås Ridhus Utveckling av Björbobacken vid Rya Åsar Ny fullstor Isyta i Borås Förbättrad skyltning vid Borås Arenaområdet Utveckling av Lundby Park Summa Utvecklingen av konstgräsplaner i enlighet med utredningen "Investering och reinvestering av konstgräsplaner i Borås Stad " och nämndens beslut , är i stort sett fulländad. Endast 1-2 planer kvarstår. Prioriteringen för 2016 är vid Ryda sportfält istället för Sagavallen samt komplettering av ytterligare en konstgräsplan vid Kransmossen som ersättning för att två gräsplaner minskas till en plan, i samband med nybygget av en förskola. Förskolan planeras med byggstart under hösten 2015 och färdigställas under Den nya förskolan tar en del mark i anspråk som idag tillhör idrotts- och friluftsområdet. Vid Ryda sportfält finns behov av offentliga toaletter, läktare, samlingsrum, kiosk med mera för att möta de behov som finns. En förstudie bör starta för att se över hela anläggningens behov. För 2016 avsätts tkr för ändamålet. 2. Utveckling av våra näridrottsplatser och utebad i enlighet med utredningen "Näridrottsplatser och badplatser i Borås Stad" och nämndens beslut Prioriteringen för 2016 är att avsätta 300 tkr för uppdelning av utbytbara konstgräsplaner som kan läggas på skolgårdar med flera platser, tkr till att fullfölja den tidigare beslutade handlingsplanen för aktivitetsplatser, med prioritet på Sjöbo, 300 tkr för att färdigställa aktivitetsplatsen på Alideberg. För utebaden avsätts 400 tkr att prioriteras till tillgänglighetsanpassad badramp vid Almenäs, utbyte av bryggor vid bland annat Skalle, förbättrade säkerhetsanordningar, trädplantering samt en ny hundbadplats (vid Fristad). För 2016 avsätts tkr för aktivitetsplatser och utebad. 3. Investeringar i utomhusanläggningar består i bland annat robotklippare, bevattningståg, nya fotbollsmål och lagledarbås. Investeringar i inomhusanläggningarna består i bland annat byte av idrottsutrustning som förvaltningen ansvarar för. I samband med en ökad föreningsdrift på idrottsanläggningar köps mindre maskinutrustning in till den förening som har ansvar för driften. I summan finns också beaktat insatser för att öka tillgängligheten i våra anläggningar. För 2016 avsätts tkr till diverse mindre inventarier och utrustning. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 39(40)

42 4. Utredningen om spår och leder färdigställs tidigt 2016 och är en långsiktig plan för utveckling av det rörliga friluftslivet. I ett första steg öronmärks tkr för satsningar under Häri ingår satsningar på bland annat, nya vandringsleder (Hestra/Kolbränningen och Gässlösa), ny belysning på motionsspåren mellan Kype och Sjöbo samt mellan Kype och Lasarettet samt tillgänglighetsanpassad promenadslinga vid Kolbränningen. Kvalitetssäkring av elljuset på motionsspåren har också skett och ett stort behov finns att byta ut gamla och osäkra belysningsstolpar. För 2016 avsätts tkr. 5. Evenemangsstaden Borås är ett begrepp. För att klara stora kommande tävlingar och mästerskap behövs en investering i flexibla och mobila enheter som kan komplettera befintliga anläggningar. Exempel på detta kan vara ett allroundgolv som kan användas både utom- och inomhus. Bord och bänkar samt scener är välbehövliga inventarier vid olika arrangemang. Detta underlättar mycket för stadens föreningar när de står som värdar för olika arrangemang och tävlingar. För 2016 avsätts tkr. 6. Vid Borås Ridhus börjar den nya vägen (riksväg 27) bli färdig och i samband med detta klargörs också vilka förutsättningar Borås Fältrittklubb har avseende hagar, betesmarker, parkeringsplatser och utebelysning. En stor del av de tidigare hagarna med belysning och staket finns inte längre. Nytt staket och allmänbelysning är en förutsättning för verksamheten och en direkt konsekvens av den nya vägen (ca 750 tkr). Dessutom behövs också medel för asfaltering av ytor i anslutning till ridhuset. För 2016 avsätts tkr till åtgärderna. 7. Björbobacken på Rya Åsar behöver en upprustning och en "attraktionshöjare", tillsammans med Tekniska förvaltningen planerar vi att iordningställa och vidareutveckla området runt den gamla skidbacken till populära familjeaktiviteter med inslag av vinteraktiviteter. Se bilaga 3. För 2016 avsätts inga medel till ovan nämnda ändamål. 8. I Isbaneutredningen föreslås en fullstor konstfrusen isbana vid Boda. Placeringen är strategisk utifrån närheten till skolan, stort upptagningsområde för barn och unga, bra förutsättningar med ytor, befintliga omklädningsrum samt bra parkering. En uppskattad summa redovisas i nuläget till tkr. Samtidigt pågår en förstudie, där Borås Skridskoklubb (tidigare Borås Konståkningsklubb och Bergdalen Bandy) utreder förutsättningarna för en ny isyta i Borås. Förstudien beräknas bli klar i början av hösten-15. För 2016 avsätts inga medel för ovanstående ändamål. 9. Behovet av en förbättrad skyltning till Borås Arena-området samt inom anläggningen är stort. Alltför många nya gäster har svårt att orientera sig i området. Här behövs en investering i en förnyad skyltning. För 2016 avsätts inga medel till ovanstående ändamål. 10. Utveckling av Lundby Park. Vi vill skapa framtidens mötesplats för actionsporter vid Lundby Park. Det ska vara den mest jämställda och trygga actionparken med den högsta tillgängligheten av alla actionparker i Sverige. Vi söker kontinuerligt ekonomiskt stöd från externa samverkansparter för att lyckas med målsättning. Vid varje tillfälle krävs dock en 50 % -ig medfinansiering från Borås Stad. I vår treåriga investeringsplan avsätter Borås Stad 500 tkr varje år för ändamålet. För 2016 avsätts 500 tkr för utveckling av Lundby Park. Kolumnen "Total utgift" avser budgeterade medel för åren Kolumnen "Utgift tom 2015" avser beräknade utfall för åren Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2016:2 40(40)

43 Taxor och avgifter 2016 Fritids- och folkhälsoförvaltningen Borås Stad (Gäller fr.o.m. 1 januari 2016)

44 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Taxor konstgräs 3 Taxor Ryahallen/Ryavallen 3 Borås Arena konferens 4 Borås Arena 5 Borås Arena 2 (Tälthall) 5 Arrangemang 6 Minimihyra med eller utan entré 6 Övriga arrangemang 6 Viktig information i samband med arrangemangsschema- och enstaka bokningar 7 Seriematcher seniorer 7 Augusti is, 7 Specialarrangemang 8 Träningsavgifter 9 Övriga avgifter 9 Taxor Skateboard- och Bmx-hall 9 Friluftsgårdar och fritidsanläggningar 10 Kypegården och Kransmossen 10 Skidstadion 10 Entré Stadsparksbadet och Borås Simarena Entré Dalsjöbadet och Sandaredsbadet 13 Entré Viskaforsbadet, Asklandabadet och Alidebergsbadet 14 Specialarrangemang: Badet stängs för allmänheten 14 Träningstaxa i Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet, Sandaredsbadet och Viskaforsbadet 15 Uthyrning av IP Skogen till bidragsberättigade föreningar 16 Uthyrning av IP Skogen till privatpersoner, vuxenorganisationer och Korpen 17 IP Skogens Sportidentsystem 18 Ansökningsavgifter serveringstillstånd 19 Tillsynsavgifter serveringstillstånd 20 Tillsynsavgifter folköl, tobak och receptfria läkemedel 21

45 Taxor konstgräs från 1 januari 2016 S-E vallen, Ramnavallen, Hedens IP, Kronängs IP, Kransmossen, Sjöbovallen, Björkängsvallen, Byttorp, Boda, Dalsjöfors, Sandared Brämhult v. 01 v. 15/per tim. Gäller träning och matcher Bidragsberättigade föreningar/skolor 410:- 310:- Övriga 925:- 725:- (Vid rikliga snövintrar kan taxan justeras ned när planmåttet minskas.) v v. 52/per tim. Bidragsberättigade föreningar/skolor i Borås Stad 100:- 95:- Övriga 825:- 620:- v v. 52/per tim. Matcher seniorer, ingen entré 400:- 200:- Taxor Ryahallen/Ryavallen Bidragsberättigade föreningar Övriga org., föreningar och skolor utanför kommunen Timpriser 220:- 950:- Träningskort t.o.m.17 år 600:-/år 1.150:- fr.o.m.18 år 950:-/år 1.800:- Dagskort/person 65:-/dag 110:-/dag Skolor 220:-/tim 650:-/tim (inom Borås Stad) 3

46 Konferenslokaler Borås Arena Lokalhyror för Borås Arenas konferensanläggning (Vid allsvenska- alt. internationella matcher hyrs anläggningen inte ut till konferenser) Lokal Heldag Halvdag Restaurangen 4.900: :- Puben 4.900: :- Presscafét 2.800: :- Konf : :- Konf :- 900:- Konf : :- Grupprum 1.400:- 900:- Umbro (Storlogen) 3.100: :- 4

47 Borås Arena Arrangemang Bidragsberättigade Övriga org.,föreningar föreningar och skolor utanför kommunen Borås Arena (4 tim) 1.800: :- Därefter per tim. 360:- 740:- Seriematcher med entré Publik :-/match :-/match % av avgifterna, max. 2 miljoner kr på helår Taxor konstgräs från 1 januari 2016 v. 1 v. 15/per tim. Gäller träning och matcher Bidragsberättigade föreningar/skolor 620:- Övriga 1.250:- v v. 52/per tim. Bidragsberättigade föreningar/skolor i Borås Stad 125:- Övriga 1.100:- v v. 52/per tim. Matcher seniorer, ingen entré 450:- Borås Arena 2 (Tälthall) (under förutsättning att Fritids- och folkhälsoförvaltningen ansvarar för drift och uthyrning) Taxor konstgräs från 1 januari 2016 v. 41 v. 15/per tim. Halvplan Helplan Gäller träning och matcher Bidragsberättigade föreningar/skolor 625: :- Övriga 1.100: :- v v. 40/per tim. Bidragsberättigade föreningar/skolor i Borås Stad 125:- Övriga 1.100:- v v. 40/per tim. Matcher seniorer, ingen entré 400:- 5

48 Arrangemang Minimihyra med eller utan entré Bidragsberättigade Övriga org.,förening. Därefter föreningar och skolor per tim utanför kommunen Ryavallen (4 tim) 1.600: :- 310:-/550:- Ryahallen (4 tim) 1.800: :- 410:-/1.150:- } Ramnavallen, Sven-Erikssonvallen, Kronängs IP och Hedens IP (2 tim) 850: :- 330:-/610:- Boda-A och Kransmossen-A (2 tim) Övriga gräsplaner (2 tim) 650: :- 260:-/500:- Grusplaner (2 tim) 360:- 720:- 150:-/300:- Ishallen - A-hallen (4 tim) 1.800: :- 360:-/740:- Ishallen - B-hallen (2 tim) 900: :- 350:-/720:- Boråshallen: A-hall med fasta platser (4 tim) 1.800: :- 360:-/740:- Scenen 1.100: :- B-hall (2 tim) 750: :- 300:-/500:- C-hallarna (2 tim) 425:- 800:- 180:-/300:- Entréhall 725: :- 300:-/580:- Restaurang Se specialarrangemang sidan 8 Nyttjande av jumbotron i reklamsammahang tecknas i separat överenskommelse. Almås-, Engelbrekts-, Hestra-, Sjuhäradsoch Sjöbohallen, Daltorp (2 tim) 850: :- 330:-/610:- Övriga hallar med läktare (2 tim) 700: :- 270:-/500:- Övriga hallar 600: :- 230:-/420:- Almenäs 1.500:- Övriga arrangemang Pris efter särskild överenskommelse. Efter normalt öppethållande (vardagar kl fram till 07.00, lördagar och söndagar kl fram till 07.00) gäller beräknad taxa + extra vaktmästarkostnad 750:-/tim. 6

49 Viktig information i samband med arrangemangs- schema- och enstaka bokningar Vid uppsägning/ avbokning av bokad arrangemangstid gäller följande: En vecka före arrangemanget Full betalning Två veckor före arrangemanget Reducering 50% Tre veckor före arrangemanget Kostnadsfritt Vid uppsägning / avbokning av bokad schematid gäller : En månads ytterligare betalning från och med uppsägnings/ avbokningsdatum. Vid uppsägning / avbokning av enstaka bokningar gäller följande: Om uppsägningen/ avbokningen sker tidigare är 14 dagar före bokat datum - kostnadsfritt. Sker uppsägningen/ avbokningen med mindre är 14 dagar före bokat datum - full betalning. Seriematcher Seniorer För seriematcher och cupmatcher gäller taxa enligt följande: Boråshallen, Almåshallen, Engelbrektshallen, Hestrahallen, Sjöbohallen Övriga hallar Övriga hallar med läktare Ryavallens centralplan Boda-A och Kransmossen-A Övriga gräsplaner Ishallarna 850:- per match 600:- per match 700:- per match 850:- per match 850:- per match 650:- per match 900:- per match För Korpen utarbetas ett speciellt avtal inför Särskild taxa Augustiis: Avser vecka (Ordinarie säsong börjar v.34) Bidragsberättigade föreningar 620:-/tim Övriga 1.000:-/tim 7

50 Specialarrangemang Boråshallen Rotundan - konferens (företag) 700:- (2 tim) Därefter 325:-/tim Danskurser 700:- (2 tim) Därefter 325:-/tim Boråshallen Rotundan - utbildning, möten mm. För bidragsberättigade föreningar För privata och övriga organisationer Träningstaxa bidragsberättigade föreningar Arrangemang bidragsberättigade föreningar Hyra av kiosk och kök 110:-/tim 270:-/tim 65:-/tim 130:-/tim 100:-/tim Ryavallen, Ishallen Cafeteria- konferens (företag) 700:- (2 tim) Därefter 325:-/ tim Ryavallen, Ishallen Cafeteria - utbildning, möten mm. För bidragsberättigade föreningar 110:-/tim För privata och övriga organisationer 270:-/tim Mindre skolarrangemang/ turneringar, loppmarknader samt föreningarnas säsongs och/eller årsavslutningar :-/tillfälle Grusplan Cirkus 5.000:-/dag Övriga arrangemang Pris efter särskild överenskommelse. Efter normalt öppethållande (vardagar kl fram till 07.00, lördagar och söndagar kl fram till 07.00) gäller beräknad taxa + extra vaktmästarkostnad 750:-/tim. 8

51 Träningsavgifter Bidragsberättigade föreningar Övriga org., privat personer, föreningar utanför kommunen, Boråskorpen Kr/tim Kr/tim Idrottshall (20x40 m) 100:- 400:- Idrottshall (18x36 m) 85:- 325:- Idrottshall (mindre än 18x36 m) 75:- 275:- Skolgymnastiksal och diverse mindre lokaler 65:- 225:- Omklädningsrum 60:- 150:- Boda-A och Kransmossen A, Ryavallen, Centralplan 100:- 410:- Fotbollsplaner, övriga gräsplaner 85:- 335:- Fotbollsplaner grus 55:- 235:- Fotbollsplaner, 7-manna gräs 55:- 235:- Fotbollsplaner, 7-manna grus 45:- 185:- Ishallarna * 100:- 710:- Curlinghallen 350:-/700:- Styrketräning Lundbyhallen 100:- Badmintonbana i idrottshall 105:- Bordtennis /per bord i idrottshall 105:- * Skolor med schemalagd verksamhet i Ishallen, inte friluftsdagar, har samma taxa som bidragsberättigade föreningar. Årshyra Nya lokaler 1-5 år Omklädningsrum 330:-/kvm 585:-/kvm Samlingslokal 535:-/kvm 585:-/kvm Kök 535:-/kvm 585:-/kvm Kansli, expedition 635:-/kvm 685:-/kvm Klubbrum 560:-/kvm 610:-/kvm Förråd/WC och liknade 280:-/kvm 310:-/kvm Verksamhetslokaler 135:-/kvm 160:-/kvm Passage 280:-/kvm 310:-/kvm Tvättrum 280:-/kvm 310:-/kvm Loger 2.500:- kvm Övriga avgifter Omklädningsrum (vid arrangemang) Nattlogi 300:-/tim 60:- p.p./natt Taxor Skateboard- och BMX-hall Bidragsberättigade föreningar, enskilda träningstider 80:-/tim Arrangemang 80:-/tim Engångsbesök 50:- Klippkort (10 gånger) 400:- Årskort alla åldrar 1000:- Uthyrning till skolor 200:-/tim 9

52 Friluftsgårdar Kypegården och Kransmossen Bastubad med omklädnad/gång 40:- Årskort 1 890:- Säsongskort - 3 månader 410:- Uthyrning Kypegården (badavgift tillkommer) Cafeteria 510:-/tim Bastu 710:-/tim Hela anläggningen 1.100:-/tim Skidstadion Tävlingar och arrangemang, sekretariatsbyggnad, högtalaranläggning mm. Heldag 1.200:- Halvdag 700:- Årskort 900:- Dagskort 90:- 1 Årskort gäller på: Kypegården, Kransmossen 10

53 Entré Stadsparksbadet och Borås Simarena Stadsparksbadet Badtid 3,5 tim Obegränsad badtid Vuxna 80:- 95:- Ungdom 7-17 år 50:- 60:- Barn 1-6 år 40:- 50:- Familjebad (2 vuxna och 3 barn, alt. 1 vuxen och 4 barn) 190:- 235:- Borås Simarena Obegränsad badtid Vuxna 80:- Ungdom 7-17 år 50:- Barn 1-6 år 40:- Rabatt pris Autogirobetalning ** Föreningsverksamhet i ledarledd gruppverksamhet (endast simklubbar) a) till och med 20 år Ingen avgift b) 21 år och äldre 55:- Rabattkort vuxna = 10 bad 570:- Rabattkort ungdom = 10 bad 360:- Rabattkort barn = 10 bad 260:- Årskort vuxna * 1.600:- 150:-/månad** Årskort ungdom * 800:- 75:-/månad** Årskort barn * 485:- Ålderspensionär mot uppvisande av legitimation 60:- Studerande/enkelbad, subventionerat pris mot uppvisande av giltigt CSN kort samt legitimation 50:- 4-månaderskort FaR, mot uppvisande av recept och legitimation 565:- 4-månaderskort för studenter mot uppvisande av giltigt CSN kort samt legitimation* 565:- 4-månaderskort ålderspensionär, uppvisande av legitimation * 565:- * Års-, halvårs och 4 månaderskort gäller på följande badanläggningar: Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alibergsbadet, Dalsjöbadet, Kypegården och Kransmossen. ** Autogiro kan tecknas mot uppvisande av legitimation. Minimiålder 18 år. Gruppriser vid 10 st eller fler, gäller vid kontantbetalning och för Borås skol- och kommunbad Vuxen 57:- 75:- Ungdom 36:- 45:- Barn 26:- 35:- Överskrids badtiden tas en avgift ut per påbörjad timma. Vuxna 25:- Ungdom 20:- Barn 15:- Familjebad 50:- Kursavgifter simskola Vuxen Ungdom Barn Intensivsimskola 470:-/termin + badavgift 880:-/termin inkl. badavgift 715:-/termin inkl. badavgift 470:- + badavgift 11

54 Entré Stadsparksbadet och Borås Simarena, forts. Enskild lektion med instruktör Simundervisning, Livräddning, Vattengymnastik Simundervisning grundskoleelever (under skoltid) 372:-/tim + moms 465:-/tim inkl. moms 4:-/elev/tillfälle + badavgift Kursavgifter övrig verksamhet Vattengympa med redskap 15 gånger 455:-/termin + badavgift 1.305:- inkl. badavgift Babysim 15 gånger 1.290:-/termin + badavgift för föräldrar Uthyrnings priser Handduk, badbyxa, baddräkt 40:- Burkini 50:- Träningsväst/Bälte 45:- HLR Docka 120:-/dag Livräddningsdocka 60:-/dag Isflak 245:-/dag Isdubblåda 120:-/dag Livboj & hansalina 60:-/dag Fotografering när badet är öppet 480:-/tim 12

55 Entré Dalsjöbadet och Sandaredsbadet Vuxna 50:- Ungdom 7-17 år 30:- Barn 1-6 år 15:- Familjebad (2 vuxna och 3 barn alt. 1 vuxen och 4 barn) 120:- Rabatt pris Autogirobetalning *** Rabattkort vuxna = 10 bad 360:- Rabattkort ungdom = 10 bad 210:- Rabattkort barn = 10 bad 80:- Årskort vuxna ** 990:- 90:-/månad *** Årskort ungdom ** 495:- 45:-/månad *** Årskort barn ** 190:- Studerande/enkelbad, subventionerat pris mot uppvisande av giltigt CSN kort samt legitimation 35:- 4-månaderskort FaR, mot uppvisande av recept och legitimation 565:- 4-månaderskort för studenter * 565:- 4-månaderskort ålderspensionär, mot uppvisande av legitimation * 565:- * 4 månaderskort för studerande och ålderspensionärer gäller både: Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet, Kypegården och Kransmossen. ** Årskort gäller på följande anläggningar: Kypegården, Kransmossen, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet. ***Autogiro kan tecknas mot uppvisande av legitimation. Minimiålder 18 år. Gruppriser vid 10 st eller fler, gäller vid kontantbetalning och för Borås skol- och kommunbad Vuxen 36:- Ungdom 21:- Barn 8:- Kursavgifter simskola Vuxen 470:-/termin + badavgift Simskola barn och ungdom 585:-/termin inkl badavgift Simlekis 10 ggr (39 kr/gång) 390:- inkl badavgift Minisim 10 ggr (39 kr/gång) 390:- inkl badavgift (Badavg. för förälder tillkommer) 10 ggr (36 kr/gång) 360:- Intensivsimskola 10 ggr (39 kr/gång) 390:- inkl badavgift Kursavgifter övrig verksamhet Babysim (15 ggr) Wet-vest (12 ggr) Enskild lektion med instruktör Simundervisning, Livräddning, Vattengymnastik Simundervisning grundskoleelever (under skoltid) 1.290:- +badavgift för förälder 580:- +badavgift 372:-/tim + moms 465:-/tim inkl moms 4:-/elev/tillfälle + badavgift 13

56 Badpriser Viskaforsbadet Badavgift/engångsbad/grupp/skolbadspris Vuxen 36:- Ungdom 7-17år 21:- Barn 1-6 år 8:- Badpriser Asklandabadet Privatpersoner enskilda eller i grupp Sociala omsorgen (årskort badande) Vuxen 1.600:- Ungdom/barn 800:- Entré Alidebergsbadet 5.150:-/termin Engångsbad, vuxna och ungdom (från 7 år) 40:- Engångsbad 0-6 år i vuxens sällskap fri entré Rabattkort 10 bad, vuxna och ungdom (från 7 år) 360:- Säsongskort 500:- Skolbad 25:- Vid specialarrangemang på Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet och Sandaredsbadet. För omklädning och bad vid särskilda arrangemang eller upplåtelse av badet till företag, föreningar, födelsedagskalas eller annan kommersiell verksamhet ska förhandling ske i varje enskilt fall. På Stadsparksbadet är hyresavgiften för de bidragsberättigade simklubbarna i Borås Stad en förhandlingsfråga beroende på intäktsbortfall, kostnader osv. dock minst 20% på entrén eller minst 4.495:- för 3 timmar plus 1.090:- per timma därefter. Bidragsberättigade Boråskorpen och Privatpersoner i grupp, simklubbar i Borås Stad * övriga föreningar vuxenorganisationer i Borås Stad * samt föreningar utanför Borås Stad * Dalsjöbadet och Sandaredsbadet 370:-/tim 370:-/tim 590:-/tim när badet är stängt för allmänheten + badavgift + badavgift Borås Simarena 1.215:-/tim 1.215:-/tim 1.390:-/tim när badet är stängt för allmänheten + badavgift + badavgift * Om badet behöver stängas för allmänheten tillkommer avgift på minst 20% beroende på intäktsbortfall och ev. andra kostnader. 14

57 Träningstaxa i Stadsparksbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Dalsjöbadet, Sandaredsbadet och Viskaforsbadet. Bidragsberättigade Boråskorpen och Privatpersoner i grupp, simklubbar i Borås Stad övriga föreningar vuxenorganisationer i Borås Stad och föreningar utanför Borås Stad Kr/ tim Kr/ tim + badavgift Kr/ tim + badavgift Hyra av banor 25 m 30:- 30:- 100:- Hyra av banor 50 m 30:- 30:- 100:- Hyra av hoppbassäng eller undervisningsbassäng 70:- 70:- 270:- Motionshallen 60:- 60:- 125:- Hyra av hela badet Ingen extra badavgift Ingen extra badavgift Ingen extra badavgift (Viskafors) 70:- 70:- 270:- 15

58 Uthyrning av IP Skogen till bidragsberättigade föreningar Per arrangemang Därutöver 1-2 dagar per dag Expeditionsvagn 450:- 250:- Toalettvagn T4 350:- 200:- Duschvagn 300:- 150:- Duschaggregat 4 strilar 120:- 120:- Tält 550:- 300:- Släpkärra 250:- 150:- Målportal 120:- 60:- Målklocka 40:- 30:- Startklocka 40:- 30:- Målklocka Regnly T.E. 200:- 200:- Dessutom finns följande material att hyra. OBS! pris per styck/ arrangemang Vattenpump 160:- Elkablar (3-FAS) 25 meter 30:- Vattenpump slang (1 ) 25 m 130:- Elkablar (1-FAS) 50 meter 30:- Vattenpump slang (4 ) 25 m 250:- Elaggregat (Bensin 1500 w) 250:- Högtalare (speaker) 60:- Värmefläkt (Elbjörn 9 kw) 150:- Megafoner (tratt) 40:- Stolar 10:- OL - skärmar 5:- Bord (hopfällbara camping) 30:- OL - stämplar (på skenor) 10:- Bord (hopfällbara trä) 40:- OL - kontrollampor 10:- Avstängningsstolpar 5:- Avstängningsrep 40:- Den som hyr bekostar inköp av toalettpapper och pappershandukar, batterier till kontrollampor, start- och målklockor, driftkostnader för varmvattenaggregat och vattenpumpar. Förhyraren bekostar även alla frakter, drivmedel och latrintömning. Förhyraren/föreningen ansvarar för att materielen återlämnas i oskadat skick. Materielen skall vid återlämnandet vara väl avstädade och rengjorda. Skadegörelse, som åsamkats vagnar och materiel samt förekommet materiel, ersättes av förhyraren. Vid förhyrning av vagnenheter eller annan dyrbar materiel är det lämpligt att förhyraren ser till att försäkringar är tillfullo tecknade för tillfället i fråga. Ut- och in transport av vagnar och dyl. kan utföras i mån av tid enligt Servicekontorets prislista. OBS! Gäller även skolor. 16

59 Uthyrning av IP Skogen till inte bidragsberättigade. Mervärdesskatt tillkommer Per arrangemang Därutöver 1-2 dagar per dag Extern uthyrning Extern uthyrning Exkl. moms Exkl. moms Expeditionsvagn 750:- 380:- Toalettvagn T4 950:- 480:- Duschvagn 600:- 300:- Duschaggregat 4 strilar 320:- 200:- Tält 1.700:- 550:- Släpkärra 320:- 160:- Målportal 210:- 130:- Målklocka 75:- 50:- Startklocka 75:- 50:- Målklocka Regnly T.E. 420:- 210:- Dessutom finns följande material att hyra. OBS! pris per styck/ arrangemang Vattenpump 210:- Elkablar (3-FAS) 25 m 60:- Vattenpump slang (1 ) 25 m 130:- Elkablar (1-FAS) 25 m 60:- Vattenpump slang (4 ) 25 m 250:- Elaggregat (Bensin 1500 w) 420:- Högtalare (speaker) Värmefläkt (Elbjörn 9 kw) 320:- Megafoner (tratt) 60:- Stolar 20:- OL - skärmar 10:- Bord (hopfällbara camping) 40:- OL - stämplar (på skenor) 20:- Bord ( hopfällbara trä) 60:- OL - kontrollampor 20:- Avstängningsstolpar 10:- Avstängningsrep 60:- Den som hyr bekostar inköp av toalettpapper och pappershandukar, batterier till kontrollampor, start- och målklockor, driftkostnader för varmvattenaggregat och vattenpumpar. Förhyraren bekostar även alla frakter, drivmedel och latrintömning. Förhyraren/förening ansvarar för att materielen återlämnas i oskadat skick. Materielen skall vid återlämnandet vara väl avstädade och rengjorda. Skadegörelse, som åsamkats vagnar och materiel samt förekommet materiel, ersättes av förhyraren. Vid förhyrning av vagnenheter eller annan dyrbar materiel är det lämpligt att förhyraren tillser att försäkringar är tillfullo tecknade för tillfället i fråga. Ut- och in transport av vagnar och dyl. kan utföras i mån av tid enligt Servicekontorets prislista. 17

60 IP Skogens Sportidentsystem Hyrpriser För nationella tävlingar eller motsvarande, gäller för klubbar i Borås och Bollebygds kommuner anslutna till Borås O-ring, samt klubbar i Marks kommun anslutna till Marks O-ring Basenhet (kontrollenhet) avläsningsenhet och stämpelskena Sekretariatsvagn anpassad till Sportidentsystemet. Termoprinter Papper till Termoprinter Borås O-rings närtävlingar / träningstävlingar Basenhet (kontrollenhet), avläsningsenhet och stämpelskena Klubbträningar Utbildning Termoprinter Papper till Termoprinter 15:-st/tävling 450:-/tävling Gratis Självkostnadspris 220:-/tävling 110:-/tillfälle Gratis Gratis Självkostnadspris Övriga klubbar utanför Borås, Bollebygds och Marks kommuner Basenhet (kontrollenhet), avläsningsenhet och stämpelskena Sekretariatsvagn anpassad till Sportidentsystemet. Termoprinter exkl. papper 35:- enhet/tävling 850:- + moms/tävling 525:-/tävling + papper 18

61 Taxa för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen samt kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Denna taxa gäller för Fritids- och folkhälsonämndens verksamhet dels enligt alkohollagen och tobakslagen och dels enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Enligt 8 kap. 10 andra stycket alkohollagen (2010:1622) får kommunen ta ut avgift för prövning av ansökan om serveringstillstånd enligt grunder som beslutas av Kommunfullmäktige. Enligt tredje stycket får kommunen även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. Kommunen får enligt 19 b tobakslagen (1993:581) ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror. Enligt 23 lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel får kommunen för sin kontroll enligt lagen ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel. Serveringstillstånd enligt alkohollagen Ansökningsavgifter Stadigvarande tillstånd för servering, catering eller provsmakning kr Omprövningsavgift för serveringstillstånd som fått prövotid för hela tillståndet * kr Omprövningsavgift för serveringstillstånd som fått prövotid för delar av tillståndet * kr Ändrade ägarförhållanden, mer än 25 procents förändring av ägandet i verksamheten kr Ändring av styrelseledamot, firmatecknare, VD, platschef och liknande personer utan aktieinnehav eller med aktieinnehav mindre än 25 % kr Ny bolagsform, samma personer kr Utvidgning av serveringsyta i befintligt tillstånd kr Förändringar i befintligt tillstånd, ej gällande yta kr Tillfälligt tillstånd för servering eller provsmakning till allmänheten kr Tillfälligt tillstånd för servering i slutet sällskap 800 kr Anmälan av lokal för catering till slutet sällskap ** 500 kr Tillfälligt utökad serveringstid, tillfälligt utökat serveringsområde, tillfällig uteservering *** kr Ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för gemensamt serveringutrymme (per sökande) kr Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd för gemensamt serveringsutrymme (per sökande) kr Kunskapsprov per person och tillfälle kr Förseningsavgift, restaurangrapport kr * taxan har tillkommit då allt fler tillstånd får prövotid ** har tillkommit då man behöver utreda om det är ett slutet sällskap eller inte *** höjning till dubbla avgiften då mycket arbetstid läggs per tillstånd 19

62 Tillsynsavgifter Fast tillsynsavgift vid stadigvarande servering i slutna sällskap Avgiften är kr per tillstånd och år. Fast tillsynsavgift vid stadigvarande servering till allmänheten Avgiften är kr per tillstånd och år. Rörlig tillsynsavgift vid servering till allmänheten Rörlig avgift baseras på restaurangens årsomsättning av alkohol föregående år. Om en ny restaurang erhåller tillstånd placeras den första året i lägsta klassen. Restauranger med serveringstillstånd som inte rapporterat sin årsomsättning till Folkhälsomyndigheten eller Tillståndsenheten under första halvåret, betalar förseningsavgift, flyttas automatiskt upp till nästa årsomsättningsgrupp jämfört med föregående år och debiteras den avgiften. Årsomsättning Gällande taxa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr För restauranger vid kommunens särskilda boendeformer och vid restaurangskolor inom gymnasieskolan utgår endast fast tillsynsavgift. Tillfälliga tillstånd till allmänheten Avgiften är inräknad i ansökningsavgiften som angetts ovan. Halv avgift Har beslut om nytt tillstånd fattats före den 1 juli debiteras hel avgift. Har beslut om nytt tillstånd fattats efter den 1 juli debiteras halv avgift. Då verksamheten upphör Den som är tillståndshavare vid kalenderårets början debiteras tillsynsavgift för hela året. Detta påverkas inte av eventuella verksamhetsöverlåtelser under året. Redan inbetald avgift återbetalas inte. 20

63 Tillsyn av anmälningspliktig servering eller detaljhandel med öl samt detaljhandel med tobaksvaror och vissa receptfria läkemedel Gällande taxa Folköl Tobak Folköl och tobak Vissa receptfria läkemedel Vissa receptfria läkemedel + tobak eller folköl Vissa receptfria läkemedel + tobak + folköl kr kr kr kr kr kr Halv avgift Halv tillsynsavgift tas ut det år anmälan inkommit efter den 1 juli. Har anmälan inkommit före den 1 juli tas hel tillsynsavgift ut. Inbetald avgift återbetalas ej om rörelsen upphör före kalenderårets slut. Tolkning och tillämpning Kommunstyrelsen äger besluta om tillämpningsföreskrifter till denna taxa. Fritids- och folkhälsonämnden äger fatta beslut om tolkning och tillämpning av denna taxa med tillhörande tillämpningsföre-skrifter. Kommentarer Taxorna är generellt uppräknande med 5%. 21

64 Fritids- och folkhälsoförvaltningen Borås Stad Borås Besöksadress: Sturegatan 38 Tfn: vx E-post: Webbplats: boras.se/fritid-folkhalsa

65 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Cecilia Strömberg, Datum Diarienummer 2015/FF Riskanalys och internkontrollplan 2016 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna riskanalys och intern kontrollplan för 2016 och översända denna till Kommunstyrelsen och Kommunrevisionen för kännedom. Sammanfattning Intern kontroll kan övergripande definieras som en process där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Riskanalys behöver genomföras då inte allt kan kontrolleras årligen. Risker ska värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. I enlighet med fullmäktiges regler för intern kontroll ska respektive nämnd ta fram en intern kontrollplan för varje verksamhetsår. Till grund för 2016 års interna kontrollplan för Fritids- och folkhälsonämnden ligger en förvaltningsövergripande genomförd riskanalys. Bakgrund Intern kontroll kan övergripande definieras som en process där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Processen är utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Riskanalys behöver genomföras då inte allt kan kontrolleras årligen. Risker ska identifieras och värderas utifrån - verksamhets-, medborgar- och ett politiskt/demokratiskt perspektiv - ekonomiska, politiska, verksamhetsmässiga och förtroenderelaterade parametrar

66 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Cecilia Strömberg, Datum Diarienummer 2015/FF Risker ska värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Sannolikhet innebär hur troligt det är att fel uppstår. Konsekvens innebär de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter som kan uppstå om ett fel inträffar. Förvaltningens övervägande I enlighet med fullmäktiges regler för intern kontroll har Fritids- och folkhälsonämnden en skyldighet att följa upp verksamhetens interna kontrollsystem. Varje år skall nämnden anta en plan för detta arbete. I samband med årsredovisningens upprättande rapporteras resultatet från den interna kontrollen. Till grund för 2016 års interna kontrollplan ligger en förvaltningsövergripande genomförd riskanalys. Samverkan Samverkan har skett med samtliga enheter på Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Bilagor Riskanalys 2016 Fritids- och folkhälsonämnden Intern kontrollplan 2016 Fritids- och folkhälsonämnden

67 Intern kontrollplan 2016 Fritids- och folkhälsonämnden

68 1 Styrning och ledning Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontroll frekvens Övergripande verksamhet - Verksamhetskontroller Risk för brister i kontrollen av befintliga avtal med våra föreningar Risk för att avtalen inte är tydliga. Risk för att det arbete som överenskommits inte utförs. Risk för brister i kvaliteten av det arbete som utförs. Är ansvarsfördelningen i avtalen tydliga? Utför föreningarna det arbete som avtalats? Hur är kvaliteten på det arbete som utförs? Besök och kontroll hos respektive förening som har ett upprättat driftsavtal och där det utgår ersättning för utfört arbete. Varje år Hur dokumenteras och kommuniceras eventuella brister? Finns ett fungerande nyckelsystem som är effektivt och kontrollerande? Kontinuerliga besök och kontroller. Varje halvår Risk för brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet Risk för kvalitetsförsämringar och driftsstörningar i verksamheten. Risk för ökad ohälsa. Risk för att förlora kompetens. Risk för ekonomiska sanktionsavgifter. Finns en struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur genomsyrar detta förvaltningen? Hur upprätthålls personalens kompetens? Hur bibehålls det som fungerar bra - friskfaktorer? Hur arbetar förvaltningen förebyggande och främjande? Översyn Varje år Förebyggande brandskyddsarbete Risk för förstörelse av allmänna handlingar, inventarier och lokaler. Risk för skada på anställda eller besökare. Görs egenkontroller minst 2 gånger per år som en del av det systematiska brandskyddsarbetet? Har personalen genomgått brandskyddsutbildning? Finns brandskyddsansvariga på förvaltningen? Hur förmedlas det systematiska brandskyddsarbetet till nyanställda? Översyn Varje år Risk för brister i arbetet med ett fungerande miljöledningssystem Risk för att befintliga rutiner och överenskomna arbetssätt inte följs Finns en struktur för översyn? Finns en förvaltningsövergripande miljöpolicy? Hur samordnas arbetet med det befintliga miljöledningssystemet? Följs befintliga arbetssätt och rutiner? Översyn av förvaltningens strategiska miljöledningsarbete Varje år Risk för att dokumenthanteringsp lanen inte är uppdaterad Risk för felaktig hantering av allmänna handlingar Finns en rutin för uppdatering? Översyn av befintlig dokumenthanteringsplan Varje år Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

69 Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontroll frekvens Risk för oklara försäkringsförhålland en vid aktiviteter på våra anläggningar Risk för oklart försäkringsansvar, vid eventuell skada, vid aktivitet i de anläggningar/platser som ligger inom fritids- och folkhälsonämndens ansvarsområde. Vilket försäkringsansvar har allmänheten, kommunen, föreningen? Finns dokumentation kring försäkringsansvaret? Dokumentation av försäkringsansvar inom nämndens olika verksamhetsområden, exempelvis idrottshallar, simhallar, idrottsplatser, näridrottsplatser, utegym, utebad, spår och leder etc. Varje år Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

70 2 Personal Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontroll frekvens Personal- och lönekontroller Risk för att felaktiga löner betalas ut. Risk att felaktiga löner utbetalas till personer som ej är anställda av Borås Stad, felaktiga belopp går ut till personal eller att staden bryter mot ATL (Arbetstidslagstiftningen) eller andra avtal/lagar inom det personalrättsliga området. Kontroll att lönerapportering sker enligt föreskrifter avseende såsom övertid/mertidsersättning, användning av bil i tjänsten samt utlägg i tjänsten Intern kontroll-förfrågan skickas till Löneservice Fyll i blankett som finns bifogad, finns också att hämta på intranätet. Varje år Sårbarhet i verksamheten Risk för att funktioner i vår verksamhet inte har någon ersättare. Har vi tillräckligt med personal med rätt kompetens? Hur samverkarvi mellan/inom enheterna? Finns rutiner vid frånvaro? Översyn och stickprovskontroller Varje år Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

71 3 Ekonomi Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontroll frekvens Leverantörsfakturor Risk för felaktiga utbetalningar till oegentliga leverantörer Risk att utbetalning görs till oegentliga leverantörer. Risk för felaktig hantering av leverantörsfakturor. Risk för brister i användandet av tilldelade skattemedel. Tillhör utgiften verksamheten? Finns tydliga uppgifter om vad fakturan avser? Finns F-skatt och organisationsnummer på fakturan? Är fakturan rätt bokförd? Är leverantören kreditvärdig? Är fakturan attesterad av behörig? Kontroll av utbetalningar till leverantörer med tillfälliga post- och bankgirokonton. Stickprov bland 200 fakturor, blandade kontoklasser. 20 stycken manuella utbetalningar. Varje månad Representationutbildning Risk att riktlinjer ej följs Risk att representationsreglerna för Borås Stad och Skatteverkets regler ej följs. Risk för representation som inte direkt kan hänföras till bedriven verksamhet. Är fakturan rätt bokförd? Finns deltagarförteckning, syfte och program vid representation, kurser och resor? 40 stycken fakturor som avser intern representation kontoklass 47*. 40 stycken fakturor som avser representation för förtroendevalda och ek anställda, kontoklass 61*. Varje månad Kundfakturoravgiftsdebitering Risk för att felaktiga kundfakturor skickas ut Risk för felaktig debitering av belopp och/eller till fel person. Risk för att kunder debiteras alltför för sent. Risk att fakturor inte skickas till kunderna. Finns fullständiga uppgifter på debiteringsunderlag? Arkivering av debiteringsunderlag. Är kunden kreditvärdig? Uppföljning av kundfordringar - hur hanteras fakturor som inte betalas? kontroll av 40 externt gjorda kundfakturor samt 40 interna. Varje år Upphandling Risk att Lagen om offentlig upphandling (LOU) inte följs Risk att Borås Stad bryter mot LOU och mot Borås Stads upphandlingsregler och policy. Att Borås Stads regler för direktupphandling följs Stickprovskontroll på gjorda upphandlingar. Varje år Risk att ramavtal inte följs Risk att ramavtal tillämpas felaktigt och att leverantör som ej är upphandlad korrekt används för inköp i verksamheten. Borås Stad kan riskera att stämmas för avtalsbrott om ramavtalets delar ej uppfylls korrekt. Att inköp följer ramavtal - särskild granskning av leverantörsfakturor överstigande två basbelopp Stickprov av fakturor oberoende av kontoklass samt kontroll av befintlig rapport upprättad på upphandlingsenheten. Varje månad Kontanthantering Risk för felaktig hantering av kontanta medel Risk att det inte råder säker och trygg hantering av kontanta medel. Risk för svinn. Risk för att befintliga kommungemensamma rutiner och riktlinjer inte följs. Följs befintliga förvaltningsinterna rutiner för kontanthantering/serviceboxning av pengar? Avstämning av serviceboxade pengar, från inlämning i servicebox till bokföring, förvaring av kontanta medel innan insättning - stöldsäkert och brandsäkert, kassadiffar, säkerhet och trygghet i verksamheten. Kontroll av kontanthanteringen på 3 under året utvalda anläggningar Varje år Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

72 Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontroll frekvens Inventarier Risk för brist i kontrollen av inventarier Risk för stöldmärkning av inventarier inte är tillräcklig. Risk för brister i kontrollen av befintliga inventarier. Att inventarier registreras i Borås Stads inventariesystem. Finns inventarieförteckning? Hur förvaras dessa? Stöldskyddsmärkning av inventarier. Inventering på befintliga anläggningar. Varje år Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

73 4 Egen verksamhet Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontr ollfrek vens Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Badplatser, spår och leder, aktivitetsplatser Risk för ej fungerande säkerhetsutrustning på de allmänna badplatserna Fara för allmänheten om inte befintlig säkerhetsutrustning fungerar. Regelbundna kontroller Regelbunden inventering och kontroll före, under och efter säsong. Kontinuerliga säkerhetskontroller av befintlig utrustning. Varje halvår Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Sundholmen kurs och konferensgård Risk för brand -och fallskador. Risk för stick -och skärskador. Risk för brännskador. Riskerna kan uppkomma i någon utav Sundholmens fyra Byggnader; Huvudbyggnad, annex, bastubyggnad eller i verktygsboden. Har personalen tillräckligt med utbildning? Görs egenkontroller i enlighet med det systematiska brandskyddsarbetet? Får besökarna information om vilka risker som finns? Egenkontroller, minst 2 gånger per år, i enlighet med det strategiska brandskyddsarbetet. Uppföljning och dokumentation kring tillbud och skador, både avseende inomhus- och utomhusmiljön. Varje år Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Idrottsplatser utomhus Risk för bristande säkerhet på våra idrottsplatser utomhus Risk finns att fotbollsmål används felaktigt de kan välta och skada besökare. Att utrustning så som klippare, fräsar m.m. står tillgängliga så att besökare kan skada sig alternativt stjäla utrustningen. Att personal vid de föreningsdrivna anläggningarna inte får den erforderliga utbildning som krävs för att göra ett säkert och tryggt arbete på anläggningarna. Läktare som inte underhålls och kontrolleras kan innebära fara för besökare. Kontinuerliga säkerhetskontroller av befintlig utrustning på idrottsplatserna. Förvaring av utrustning. Att föreningarna gör det arbete som förväntas av dem enligt avtal. Kontinuerliga besök och kontroller före, under och efter säsong på idrottsplatserna. Varje halvår Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Idrottsplatser inomhus Risk för bristande säkerhet på våra idrottsplatser inomhus Utrustning i inomhushallarna kan vara bristfälligt underhållna vilket kan medföra olyckor och skada. Läktare som inte underhålls och kontrolleras kan innebära en fara för besökare. Att nycklar till anläggningen kommer på drift och skadegörelse och stöld kan uppstå. Kontinuerliga säkerhetskontroller av utrustning på våra inomhusanläggningar. Hur följer man upp befintliga säkerhetsbrister och hur åtgärdas dessa? Finns ett fungerande nyckelsystem som är effektivt och kontrollerande? Kontinuerliga besök och kontroller på våra inomhusanläggningar. Varje halvår Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

74 Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontr ollfrek vens Badenheten - Verksamhetskontroller - Simhallar Tillståndsenheten - Verksamhetskontroller - Myndighetsutövning Brygghusenheten - Verksamhetskontroller Risk för bristande säkerhet i våra badanläggningar Risk för bristande rutiner vid driftstopp eller störningar på fjärrvärme, vatten- och el försörjning Risk för våld och hot vid myndighetsutövning Risk för personalbrist i förhållande till öppettiderna Eget öppethållande hos gästarrangörer. Brand Olyckor och skador i Skatehallen Risk för otillräckliga kunskapar i livräddning bland personalen. Risk för bristande kunskaper rörande gällande brandrutiner. Risk att gästerna inte kan duscha före eller efter bad Riska att reningsverken slutar fungera Risk att det blir mörkt i lokalerna Risk för att anställda som arbetar med myndighetsutövning utsätts för våld och hot. Risk för otillräckliga kunskaper bland personalen i hanteringen av hotfulla situationer/hotfulla personer. Karakteristiskt för myndighetsutövning är att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande (Arbetsmiljöverket). Att HRL (Hjärt- lungräddning)och DHLR (hjärtlungräddning med defibrillator) tränas kontinuerligt. Samt att punktinsatser görs med fördjupade kunskaper i olika sjukdomstillstånd. Finns rutiner som beskriver hur personalen ska agera vid driftstopp och andra störningar? Är rutinerna kända för alla? Finns extrautrustning att tillämpa på alla bad? Antal övningstillfällen, kurser m.m. som personalen tränat/genomgått under året, både gällande brandoch livräddning. Genomgång av befintliga rutiner, rapportering av tillbud m.m. Särskild granskning av tillfälligt anställd personal. Översyn av befintliga rutiner Översyn av extrautrustning Varje år Varje år Egenupplevd bild av risken för hot och våld. Diskussion Varje halvår Finns befintliga handlingsplaner och rutiner och hur arbetar enheten med dessa? Genomgång och uppdatering av befintliga handlingsplaner och rutiner. Liten arbetsgrupp med långa öppettider. Schemabyten Genom "kalenderracet" Varje månad Risk för sabotage av oseriösa arrangörer som verkar vara seriösa vid projekgenomgångar Risk för brand i skatehallen som en konsekvens av att hinder byggs i trä. Damm bildas vid slitage. För liten åkyta i förhållande till antalet utövare Lokalavtal och checklistor Kontroll av dagliga städrutiner. Egenkontroll som en del av det systematiska brandskyddsarbetet minst 2 ggr/år. Utbildning i brandsäkerhet. Dokumentation kring olycks- och skaderapportering. Kontroll av det systematiska säkerhetsarbetet. Tydliga överenskommelser och skriftliga avtal Översyn Besiktningsrundor Varje år Varje halvår Varje år Varje tertial Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

75 Rutin/System Riskbild Beskrivning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontr ollfrek vens Föreningsenheten - Verksamhetskontroller Borås Stads bidragsbestämmelser Risk för att Borås Stads bidragsbestämmelser inte överensstämmer med behovet i föreningslivet Överensstämmer Borås Stads bidragsbestämmelser med behovet i föreningslivet? Översyn av nuvarande bidragsbestämmelser för att finna utvecklingsområden inom bidragsutgivningen. Varje år Staben - verksamhetskontroller - IT och telefoni Risk att kostnader vid användning av ITutrustning (exv. telefoner, datorer, Ipad) vid privat bruk bekostas av arbetsgivaren Risk för att bristande kontroll av fakturor Risk för att maxbeloppen är på felaktig nivå Är maxbelopp för samtal, mobilsurf och sms på en rimlig nivå? Finns rutin för hantering av kostnader som överstiger maxbeloppet? Stickprovskontroll på fakturor som avser telefoni och mobilt bredband. Översyn av rutiner och arbetssätt. Varje tertial Fritids- och folkhälsonämnden, Intern kontrollplan (9)

76 Riskanalys 2016 Fritids- och folkhälsonämnden

77 1 Styrning och ledning Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbedömning Till plan Kommentar Delegation Attestbehörighet Övergripande verksamhet - Verksamhetskontroller Risk att delegationsordningen ej följs Risk för att attestreglemente inte följs Risk för att verksamhet ej sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt Risk för brister i kontrollen av befintliga avtal med våra föreningar Taxor Arkivhantering Risk för brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet Förebyggande brandskyddsarbete Risk att fel person fattar beslut i ärenden där denne ej har behörig delegation. Risk att delegationsbeslut inte redovisas till nämnd. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Nej Risk för beslut fattas av obehöriga 3.Kännbar 1.Osannolik 3 Nej Risk för brister i arbetet med tilldelade mål samt brister i uppföljning och åtgärder av dessa. Risk för brister i arbetet med befintliga styrdokument. Risk för att avtalen inte är tydliga. Risk för att det arbete som överenskommits inte utförs. Risk för brister i kvaliteten av det arbete som utförs. Vissa verksamheter är till viss del avgiftsfinansierad. Risk för att felaktig taxa tas ut Risk för att handlingar inte förvaras och bevaras på ett ändamålsriktigt sätt enligt offentlighetsprincipen. Risk för kvalitetsförsämringar och driftsstörningar i verksamheten. Risk för ökad ohälsa. Risk för att förlora kompetens. Risk för ekonomiska sanktionsavgifter. Risk för förstörelse av allmänna handlingar, inventarier och lokaler. Risk för skada på anställda eller besökare. 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Nej 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja 3.Kännbar 3.Kännbar 4.Allvarlig 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 2.Mindre sannolik 2.Mindre sannolik 2.Mindre sannolik 6 Nej 6 Nej 8 Ja 8 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

78 Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbedömning Till plan Kommentar Risk för brister i arbetet med ett fungerande miljöledningssystem Risk för att dokumenthanteringspla nen inte är uppdaterad Risk för oklara försäkringsförhållanden vid aktiviteter på våra anläggningar Risk för att befintliga rutiner och överenskomna arbetssätt inte följs Risk för felaktig hantering av allmänna handlingar Risk för oklart försäkringsansvar, vid eventuell skada, vid aktivitet i de anläggningar/platser som ligger inom fritids- och folkhälsonämndens ansvarsområde. 2.Lindrig 3.Möjlig 6 Ja 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

79 2 Personal Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Personal- och lönekontroller Risk för att felaktiga löner betalas ut. Risk att felaktiga löner utbetalas till personer som ej är anställda av Borås Stad, felaktiga belopp går ut till personal eller att staden bryter mot ATL (Arbetstidslagstiftningen) eller andra avtal/lagar inom det personalrättsliga området. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Sårbarhet i verksamheten Risk för att funktioner i vår verksamhet inte har någon ersättare. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

80 3 Ekonomi Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Leverantörsfakturor Risk för felaktiga utbetalningar till oegentliga leverantörer Risk att utbetalning görs till oegentliga leverantörer. Risk för felaktig hantering av leverantörsfaktoror. Risk för brister i användandet av tilldelade skattemedel. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Representationutbildning Risk att riktlinjer ej följs Risk att representationsreglerna för Borås Stad och Skatteverkets regler ej följs. Risk för representation som inte direkt kan hänföras till bedriven verksamhet. 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Kundfakturoravgiftsdebitering Risk för att felaktiga kundfakturor skickas ut Risk för felaktig debitering av belopp och/eller till fel person. Risk för att kunder debiteras alltför för sent. Risk att fakturor inte skickas till kunderna. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Upphandling Risk att Lagen om offentlig upphandling (LOU) inte följs Risk att Borås Stad bryter mot LOU och mot Borås Stads upphandlingsregler och policy. 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Risk att ramavtal inte följs Risk att ramavtal tillämpas felaktigt och att leverantör som ej är upphandlad korrekt används för inköp i verksamheten. Borås Stad kan riskera att stämmas för avtalsbrott om ramavtalets delar ej uppfylls korrekt. 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Kontanthantering Risk för felaktig hantering av kontanta medel Risk att det inte råder säker och trygg hantering av kontanta medel. Risk för svinn. Risk för att befintliga kommungemensamma rutiner och riktlinjer inte följs. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

81 Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Inventarier Risk för brist i kontrollen av inventarier Risk för stöldmärkning av inventarier inte är tillräcklig. Risk för brister i kontrollen av befintliga inventarier. 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

82 4 Egen verksamhet Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Badplatser, spår och leder, aktivitetsplatser Risk för att inte få hjälp vid eventuell skada på grund av ensamarbete vid badplatser, spår och leder Ensamarbete kan innebära en risk vid arbete vid badplatser, men också vid inventering och underhåll av våra leder och motionsspår. 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Nej Kontroll gjord under Överordnad chef har yttersta ansvaret. Brister klargörs under Risk för ej fungerande säkerhetsutrustning på de allmänna badplatserna Fara för allmänheten om inte befintlig säkerhetsutrustning fungerar. 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Risk för skador och hinder för allmänheten på spår och leder som en konsekvens av olika väderförhållanden Risk för att ej fungerande elljus är strömförande och ligger utmed spåret samt att nedfallna träd kan innebära ett hinder för allmänheten. 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Nej Besiktningar har gjorts under 2015 av de äldre eljusspåren av Borås elnät. Eventuella brister åtgärdas och hålls under uppsikt. I kommande spår och leder utredningen finns exemeplvis en belysningsplan som även behandlar åtgärder av befintlig belysning. Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Sundholmen kurs och konferensgård Risk för brand -och fallskador. Risk för stick -och skärskador. Risk för brännskador. Riskerna kan uppkomma i någon utav Sundholmens fyra Byggnader; Huvudbyggnad, anex, bastubyggnad eller i verktygsboden. 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

83 Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Idrottsplatser utomhus Risk för bristande säkerhet på våra idrottsplatser utomhus Risk finns att fotbollsmål används felaktigt de kan välta och skada besökare. Att utrustning så som klippare, fräsar m.m. står tillgängliga så att besökare kan skada sig alternativt stjäla utrustningen. Att personal vid de föreningsdrivna anläggningarna inte får den erfordeliga utbildning som krävs för att göra ett säkert och tryggt arbete på anläggningarna. Läktare som inte underhålls och kontrolleras kan innebära fara för besökare. 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Idrottsplatser inomhus Risk för bristande säkerhet på våra idrottsplatser inomhus Utrustning i inomhushallarna kan vara bristfälligt underhållna vilket kan medföra olyckor och skada. Läktare som inte underhålls och kontrolleras kan innebära en fara för besökare. Att nycklar till anläggningen kommer på drift och skadegörelse och stöld kan uppstå. 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Anläggningsenheten- Verksamhetskontroller - Borås Arena Risk för skadegörelse och stöld av obehöriga gäster på Borås Arena Anläggningen är idag en "öppen och tillgänglig" anläggning vilket kan medföra att obehöriga lätt kan ta sig in på området och vålla skada eller stjäla. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Nej Badenheten - Verksamhetskontroller - Simhallar Risk för bristande säkerhet i våra badanläggningar Risk för otillräckliga kunskapar i livräddning bland personalen. Risk för bristande kunskaper rörande gällande brandrutiner. 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Ja Risk för bristande rutiner vid driftstopp eller störningar på fjärrvärme, vatten- och el försörjning Risk att gästerna inte kan duscha före eller efter bad Riska att reningsverken slutar fungera Risk att det blir mörkt i lokalerna 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

84 Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Tillståndsenheten - Verksamhetskontroller - Myndighetsutövning Risk för våld och hot vid myndighetsutövning Risk för att anställda som arbetar med myndighetsutövning utsätts för våld och hot. Risk för otillräckliga kunskaper bland personalen i hanteringen av hotfulla situationer/hotfulla personer. 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Karakteristiskt för myndighetsutövning är att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande (Arbetsmiljöverket). Brygghusenheten - Verksamhetskontroller Risk för personalbrist i förhållande till öppettiderna Liten arbetsgrupp med långa öppettider. 3.Kännbar 4.Sannolik 12 Ja Eget öppethållande hos gästarrangörer. Risk för sabotage av oseriösa arrangörer som verksar vara seriösa vid projekgenomgångar 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Brand Risk för brand i skatehallen som en konsekvens av att hinder byggs i trä. Damm bildas vid slitage. 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Olyckor och skador i Skatehallen För liten åkyta i förhållande till antalet utövare 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Föreningsenheten - Verksamhetskontroller Föreningsbidrag Risk för att bidrag betalas ut på felaktiga grunder. 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Nej Granskning, Borås Stad stadsrevisionen, år 2015 Borås Stads bidragsbestämmelser Risk för att Borås Stads bidragsbestämmelser inte överensstämmer med behovet i föreningslivet 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Driftsenheten - Verksamhetskontroller - Teknisk drift Leverans av kemikalier Risk för felaktig hantering vid leverans av kemikalier till våra badanläggningar. 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Nej Undermåligt underhåll i våra badanläggningar Risk för personalens hälsa Risk för skador hos gäster Risk för stängning av berörd anläggning 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 8 Nej Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

85 Rutin/System Riskbild Beskrivning Konsekvens Sannolikhet Riskbed ömning Till plan Kommentar Staben - verksamhetskontroller - IT och telefoni Risk att kostnader vid användning av ITutrustning (exv. telefoner, datorer, Ipad) vid privat bruk bekostas av arbetsgivaren Risk för att bristande kontroll av fakturor Risk för att maxbeloppen är på felaktig nivå 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

86 5 Riskmatris Direkt åtgärd krävs (13-16) Åtgärd krävs (9-12) Håll under uppsikt (4-8) Risken accepteras (1-3) Konsekvens 4 Allvarlig (är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa) 3 Kännbar (uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen) 2 Lindrig (uppfattas som liten av såväl intressenter och kommunen) 1 Försumbar (är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen) Sannolikhet Sannolik (det är mycket troligt att fel ska uppstå) Möjlig (det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå) Mindre sannolik (risken är mycket liten för att fel ska uppstå) Osannolik (risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå) Konsekvens Sannolikhet Åtgärd krävs (9-12) Håll under uppsikt (4-8) Risken accepteras (1-3) Totalt: 39 Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

87 Rutin/System Risknum mer Riskbild Konsekvens Sannolikhet Riskbedö mning Till plan Leverantörsfakturor 1 Risk för felaktiga utbetalningar till oegentliga leverantörer 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Representation-utbildning 2 Risk att riktlinjer ej följs 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Kundfakturoravgiftsdebitering 3 Risk för att felaktiga kundfakturor skickas ut 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Upphandling 4 Risk att Lagen om offentlig upphandling (LOU) inte följs 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja 5 Risk att ramavtal inte följs 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Kontanthantering 6 Risk för felaktig hantering av kontanta medel 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Personal- och lönekontroller 7 Risk för att felaktiga löner betalas ut. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 8 Sårbarhet i verksamheten 3.Kännbar 2.Mindre sannolik Delegation 9 Risk att delegationsordningen ej följs 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja 6 Ja 6 Nej Attestbehörighet 10 Risk för att attestreglemente inte följs 3.Kännbar 1.Osannolik 3 Nej Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Badplatser, spår och leder, aktivitetsplatser Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Sundholmen kurs och konferensgård Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - Idrottsplatser utomhus Anläggningsenheten - Verksamhetskontroller - 11 Risk för att inte få hjälp vid eventuell skada på grund av ensamarbete vid badplatser, spår och leder 12 Risk för ej fungerande säkerhetsutrustning på de allmänna badplatserna 13 Risk för skador och hinder för allmänheten på spår och leder som en konsekvens av olika väderförhållanden 14 Risk för brand -och fallskador. Risk för stick -och skärskador. Risk för brännskador. 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Nej 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja 4.Allvarlig 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 2.Mindre sannolik 8 Nej 8 Ja 15 Risk för bristande säkerhet på våra idrottsplatser utomhus 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja 16 Risk för bristande säkerhet på våra idrottsplatser inomhus 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

88 Rutin/System Idrottsplatser inomhus Anläggningsenheten- Verksamhetskontroller - Borås Arena Risknum mer Riskbild Konsekvens Sannolikhet 17 Risk för skadegörelse och stöld av obehöriga gäster på Borås Arena 3.Kännbar 2.Mindre sannolik Riskbedö mning 6 Nej Inventarier 18 Risk för brist i kontrollen av inventarier 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja Till plan Badenheten - Verksamhetskontroller - Simhallar Tillståndsenheten - Verksamhetskontroller - Myndighetsutövning Övergripande verksamhet - Verksamhetskontroller 19 Risk för bristande säkerhet i våra badanläggningar 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 20 Risk för bristande rutiner vid driftstopp eller störningar på fjärrvärme, vatten- och el försörjning 8 Ja 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja 21 Risk för våld och hot vid myndighetsutövning 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja 22 Risk för att verksamhet ej sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt 23 Risk för brister i kontrollen av befintliga avtal med våra föreningar 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 24 Taxor 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 25 Arkivhantering 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 26 Risk för brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 27 Förebyggande brandskyddsarbete 4.Allvarlig 2.Mindre sannolik 28 Risk för brister i arbetet med ett fungerande miljöledningssystem 8 Nej 3.Kännbar 3.Möjlig 9 Ja 6 Nej 6 Nej 8 Ja 8 Ja 2.Lindrig 3.Möjlig 6 Ja 29 Risk för att dokumenthanteringsplanen inte är uppdaterad 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja 30 Risk för oklara försäkringsförhållanden vid aktiviteter på våra anläggningar 4.Allvarlig 3.Möjlig 12 Ja Brygghusenheten - Verksamhetskontroller 31 Risk för personalbrist i förhållande till öppettiderna 3.Kännbar 4.Sannolik 12 Ja 32 Eget öppethållande hos gästarrangörer. 3.Kännbar 2.Mindre sannolik 6 Ja Fritids- och folkhälsonämnden, Riskanalys (14)

Budget facknämnder 2014:2. Fritids- och folkhälsonämnden

Budget facknämnder 2014:2. Fritids- och folkhälsonämnden Budget facknämnder 2014:2 Fritids- och folkhälsonämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Omvärldsanalys...4 3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer...6 3.1 Människor möts i Borås...6 3.2 Vi

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6

Läs mer

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial behandlad på Servicenämndens sammanträde

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial behandlad på Servicenämndens sammanträde Dnr SN -00063 Tertial 1 Servicenämnden Tertial 1 behandlad på Servicenämndens sammanträde -05-15 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag... 3 2.1 Ekologisk

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Tertialrapport 1 - Fritids- och folkhälsonämnden

Tertialrapport 1 - Fritids- och folkhälsonämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Cecilia Strömberg, 033 35 73 03 Datum 2015-05-20 Diarienummer 2015/FF0137 042 Tertialrapport 1 - Fritids- och folkhälsonämnden Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år 2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-07-05 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-08-28 Förslag till

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan

Läs mer

Budget 2017 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter

Budget 2017 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Cecilia Strömberg, 033 35 73 03 Tommy Jingfors, 033 35 73 66 Datum 2016-08-19 Diarienummer 2016/FF0087 041 Budget 2017 för Fritids- och folkhälsonämnden inkl. taxor och avgifter

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Idrottsprogram för god folkhälsa

Idrottsprogram för god folkhälsa Idrottsprogram för god folkhälsa Vision 2030 är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030. I Kungsbacka vill vi ha ett rikt

Läs mer

Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet

Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet 2017-04-25 Bakgrund Idrottspolitiskt program arbetades fram av Kungälvs kommun och idrottsföreningarna

Läs mer

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial 2 behandlad av. Servicenämnden

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial 2 behandlad av. Servicenämnden Dnr SN -00108 1.2.4.1 Tertial 2 Servicenämnden Tertial 2 behandlad av Servicenämnden -09-19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag... 3 2.1 Ekologisk hållbarhet

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska

Läs mer

Tertialrapport 2 - Fritids- och folkhälsonämnden

Tertialrapport 2 - Fritids- och folkhälsonämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Cecilia Strömberg, 033 35 73 03 Datum 2015-09-11 Diarienummer 2015/FF0137 042 Tertialrapport 2 - Fritids- och folkhälsonämnden Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner

Läs mer

Folkhälsa i Angered NOSAM

Folkhälsa i Angered NOSAM Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

DNR: HSNV DNR:

DNR: HSNV DNR: DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD) Utlåtande 2017:112 RIV (Dnr 106-1450/2016) Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2016:103) av Per

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Förslag till Borås Stads Drogpolitiska program

Förslag till Borås Stads Drogpolitiska program KU 3 BESLUTSFÖRSLAG Förslag till Borås Stads Drogpolitiska program Borås Stads drogpolitiska program fastställdes av Kommunfullmäktige den 19 december 2013 och ska enligt riktlinjerna för styrdokument

Läs mer

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl Växjö är en bra kommun att leva i och de som vill bo och verka här ska känna sig välkomna. Kommunen växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det finns också mycket

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Årsredovisning facknämnder 2014. Fritids- och folkhälsonämnden

Årsredovisning facknämnder 2014. Fritids- och folkhälsonämnden Årsredovisning facknämnder Fritids- och folkhälsonämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer... 4 2.1 Människor möts i Borås... 4 2.2 Vi tar gemensamt ansvar

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldraskapsstöd Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Bilaga B Satsningar Framtidsvision - Fastighet

Bilaga B Satsningar Framtidsvision - Fastighet Fastighetsnämnden Error! Reference source not found.sida 1 (5) Bilaga B Satsningar 2017-2019 Framtidsvision - Fastighet Kvalitetssäkra energieffektiviseringsarbetet I stadens miljöprogram för perioden

Läs mer

Motion av Markus Lagerquist (M) om ett kommunalt idrottslyft för alla

Motion av Markus Lagerquist (M) om ett kommunalt idrottslyft för alla KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per (KLK) Malmgren Jan (SBF) Datum 2017-05-09 Diarienummer KSN-2016-0472 Kommunstyrelsen Motion av Markus Lagerquist (M) om ett kommunalt idrottslyft för alla

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd FN 2018/303 Verksamhetsplan 2019 Fastighetsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Nämndens ansvar och uppgifter...3 3 Nämndens utvecklingsområden...4 4 Mål...5 4.1 Hög kvalitet...5 4.2 Hög effektivitet...5

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer