Kanarieaktuellt. Från mötet i Ystad Referat på sida 6. SKM i Surbrunnsparken. Först ut är Kjell Antonius i Ystad.

Transkript

1 Kanarieaktuellt ett medlemsblad för Svenska Kanarieklubben nr Från mötet i Ystad Referat på sida 6 SKM i Surbrunnsparken Mer information om utställningen finns på sidorna 8 9 Vi kommer att presentera en rad uppfödare i de kommande numren av vår tidning. Först ut är Kjell Antonius i Ystad. Läs artiklen på sidorna

2 GLOSTER, FIFE FANCY, LIZARD (gröna och blå) GUL LIPOKROM, GLOSTER GRÖN OCH GUL LIPOKROM, GULDAGAT, FIFE FANCY, GLOSTER, BORDER GUL OCH RÖD LIPOKROM, FIFE FANCY, GLOSTER GLOSTER, GUL LIPOKROM LIZARD, GUL LIPOKROM, GULDISABELL JAPAN HOSO, LIZARD, SCOTCH FANCY BORDER FANCY, FIFE FANCY, GLOSTER, GUL LIPOKROM, RECESSIV VIT Bertil Ahlqvist Geijersgatan 35 A LIMHAMN Birgitta och Bengt Rasmusson Flisgatan HÖGANÄS Kjell Antonius Oscarsgatan 7 C YSTAD Sven Samberg Stendösgatan GANTOFTA Abbas Barakat Närlundavägen 12 B HELSINGBORG Bengt Wernram Norremarksvägen KLÅGERUP Kurt Fredriksson Lorentz Nils väg STAFFANSTORP Bertil Andersson Domherrevägen ÅHUS ,

3 Så är det snart dags för årets höjdpunkt SKM I år blir det dubbelt så spännande för oss alla, eftersom vårt svenska kanariemästerskap arrangeras i samarbete med Ystad Burfågelklubb som fyller 50 år i år. Så det blir både en jubileumsutställning för Ystad-gänget och ett svenskt mästerskap för oss kanariefolk i samma lokal. Vi kommer, båda klubbarna, att få betydligt fler besökare på det här sättet. Samtidigt är det extra roligt att två föreningar kan slå sina påsar ihop och manifestera en lite bredare bild av fågelhållning. Förhoppningsvis blir det också ett tillfälla att värva nya medlemmar och ge en inblick i hur världens trevligaste hobby ser ut i närbild. Vi är ju inte så många, så därför är det viktigt att alla vi fågelvänner, oberoende av inriktning, håller ihop! Särskilt i dessa tider när ett par förvirrade föreningdödgrävare ringer runt likt profeter på hälleberget och - med olika budskap i olika samtal - spår kanarieklubbens undergång. Så mycket roligare då att antalet nya medlemmar och nysatsande hobbyvänner sällan varit större än i år. Enade vi stå, söndrade vi falla! Vi ses i Ystad. Bertil 4/2011 KANARIEAKTUELLT Medlemsblad för SVENSKA KANARIEKLUBBEN Redaktör och ansvarig utgivare Bertil Ahlqvist, Geijersgatan 35 A, Limhamn, SKK:s STYRELSE Ordförande Bertil Ahlqvist, Limhamn, Kassör John Hansen, Staffanstorp, Sekreterare Kurt Fredriksson, Staffanstorp, Ledamot Kjell Antonius, Ystad, Ledamot Lennarth Blomqvist, Malmö, Suppleant Meta Bergqvist, Vellinge, Suppleant Abbas Barakat, Helsingborg, Kontaktman Kurt Fredriksson, Staffanstorp, Kontaktman / Stockholm Juan Pedro R. Santana, Kontaktman / Norrland Ingemar Hedlund, Umeå, SKK:s hemsida SKK:s PlusGiro

4 Kallelse till möte NÄR: Söndagen den 27 november i samband med prisutdelningen i Surbrunnsparken kommer det att hållas ett kortare möte. VAR: Surbrunnsparken vid Surbrunnsvägen i Ystad. Se sidorna 8 och 9 för mer information och karta. Dags att ta fram börsen! På uppmaning av vår kassör vill jag påminna om att det är dags att betala för beställda ringar och medlemsavgifter! Ringarna kostar 4:50/st + 10 kronor i porto. När du ändå är igång med inbetalning så tänk på att den fasta annonsen kostar 50:- om året. Det blir inte billigare för att man väntar, men mycket mer arbete för vår kassör! 4

5 Annonsörer i Kanarieaktuellt Du som har stående annons i Kanarieaktuellt betalar samma pris som tidigare, dvs 50:-. Även denna avgift kan du betala på det medsända kortet. Vi har plats för fler annonsörer. Du kan också få din annons på vår hemsida ( utan extra kostnad. Skriv + hemsida på inbetalningskortet. Besök gärna vår hemsida! 5

6 Från mötet i Ystad st. medlemmar mötte upp i Ystad till augusti mötet. Ordföranden öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Beställning av 2012 års ringar blir som tidigare år, nämligen att medlemmarna beställer det antal ringar som man behöver. Detta sker genom att man betalar in denna summa till SKK. Ringarna kostar som i fjor, 45 kr per 10 st. plus 10 kr. i porto. Årets SKM blir i Ystad. Platsen är i Surbrunnsparken vid Surbrunnsvägen, den 26 och den 27 november. Domarna kommer från Själland. Bertil Ahlqvist kom med förslaget att åka gemensamt till DKK:s utställning, vilket blev bestämt och att vi åker på söndagen den 13 november. Angående Tysklandsresan meddelade Bertil att 7 st. har anmält sig. Vi åker från Limhamn på fredagen den 6 januari klockan 07:30. Mötet avslutades med grillad korv och kaffe med en god kaka som Ulla Antonius bakat tack Ulla. Kurt Fredriksson 6

7 Har du frågor om Kanariefåglar? Bertil och Lennart kan ha svaren! Bertil svarar på frågor om raskanarier och Lennart svarar på frågor om färgkanarier. Svaren publiceras i tidningen. Maila dina frågor till: bertil@kolibricom.se eller via brev: Bertil Ahlqvist Geijersgatan 35A Limhamn 7

8 SKM Surbrunnsparken i Ystad november 2011 Årets SKM håller vi i Surbrunnsparken i Ystad. Inlämning av fåglarna görs torsdagen den 24 november klockan 17:00 20:00. Bedömning sker fredagen den 25 november. Utställningen är öppen lördag och söndag klockan 11:00 17:00. Avgifter Anmälningsavgiften är 15 kronor per fågel och 100 kronor i utställningsavgift. Detta betalas via plusgiro. Juniorer är befriade från utställningsavgiften. Hjälp till Vi börjar bygga utställningen torsdagen den 24 november klockan 15:00. Vi tar tacksamt emot all hjälp under uppbyggnaden, skall du ställa ut kan du ha fåglarna med dig. Anmälan skickas till Kurt Fredriksson. Kurt Fredriksson Lorentz Nils väg Staffanstorp OBS! Anmälningssedeln finns i Kanarieaktuellt nr 3. Snälla ni, skriv den enligt SKK:s Klassindelning, en per rad i nummerordning. Detta underlättar för oss som skriver listorna. 8

9 Karta till fågelutställningen Surbrunnsparken i Ystad Det finns inte en människa i Ystad som inte vet var kabinen ligger. Men här är den detaljerade karta som egentligen skulle varit med i förra numret. Välkommen till årets SKM i Surbrunnsparken, Ystads Folkets Hus. 9

10 SKK-ringlista G-Ringar Kurt Fredriksson Husein Chygeir Abbas Barakat Bertil Andersson Kjell Antonius John Hansen Pedro Santana Bertil Ahlqvist Bo Hedlund Kart-Gustav Ståhl Paulo Costa Sven Nilsson Torsten Gustafsson Karl-Axel Olsson Tariq Moradianpour Ingemar Hedlund Marianne Dahl Elvedin Bojadzic Kjell Lund Meta Bergqvist Jan Björklund Bengt Rasmusson Enrique Montero Gun Biro Johny Haak Samir Bader Sefa Ekram Himmet Kilic Hassan Heval TaricMoradianpour Chaves Zevallos Manuel Mohamed Nour Dib Diab Himmet Kilic Saeed Ghambi Esat Önsari Majid Farmanbar Marianne Dahl Himmet Kilic Sven Kulle Göran Tobiasson Radislav Stajcic Chamsin Houssam Samir Bader Dib Diab Samir Bader Said Hashem Anton Kjellberg Rezhuwan Shuan Ante Kozul Husein Chugeir Bertil Andersson Azzawi Human Bengt Rasmusson Lars-Ola Nilsson Bengt Nilsson Bertil Ahlqvist Human Azzavi Dib Diab Dib Diab Himmet Kilic Nour Mohammad Dib Diab 10

11 600 E-Ringar Kurt Fredriksson Bengt Wernram Abbas Barakat Kjell Antonius Bertil Ahlqvist Bengt Nilsson Samir Bader Anton Kjellberg Rezhuwan Shuan Karim Roshandel Meta Bergqvist Bengt Nilsson Johnny Haak Karim Roshandel Dib Diab 100 J-Ringar Azzavi Human Nour Mohammad Nasir Akbari Sabah Ali Mohammed Sabah Ali Mohammed 11

12 Hemma hos av Bertil Ahlqvist Kjell Antonius, en uppfödare med säker blick för sitt material. Kjell har sina fåglar i ett fritidsområde som kallas Klondyke och ligger i utkanten av Ystad vid Öja industriområde. Vart man än går på området hörs fåglar av olika slag. Höns, duvor, papegojor, kanariefåglar, fasaner och många andra. Här har också Ystad Burfågelklubb sina fina och väl tilltagna lokaler. Kjell har en väl stor och väl insynsskyddad tomt med ett stort sommarhus i anslutning till kanariehuset. Här finns också ett antal hönsgårdar med exklusivt innehåll (Kjell fick 94 poäng på en av sina tuppar för några år sen). Här finns också en anläggning för kaninavel i den bortre delen av anläggningen. Så fort man kommit in på tomten möts man av en osannolikt tam sex år gammal Bantamhöna, som intresserat följer med runt på promenad. Den brukar sova middag i knäet på Kjell så snart möjlighet gives. Så här ser vaktmästaren ut i närbild. 12

13 Men det är inte bara djurhållningen som imponerar här. Kjell har också lagt ner stor omsorg på att få trädgården till en bokstavligt talat prunkande oas med mäktiga rabatter. Vid vårt besök var det en överväldigande praktfull dalierabatt som stod i sitt finaste flor. En oas mer än för fågelälskare. Kjell är en av landets skickligaste kanariegubbar. Men han har faktiskt bara hållit på med kanarier i 20 år. Som grabb var det brevduvor som gällde och där var karriärens höjdpunkt en S-duva (d.v.s. bästa honfågel i landet). Med höns har Kjell också firat en rad triumfer. Men det var när han tog över skötseln av dotterns Glosterpar som kanarieintresset blommade upp. Sju år senare (1997) vann Kjell dubbelt med både en bästa raskollektion och bästa färgkollektion. Idag är kanariehuset väl tilltaget och står skinande nymålat rent i varenda häckfack. Årets ungar finns samlade i en rad inomhusvoljärer, medan de äldre fåglarna (i skrivande stund slutet av augusti) fortfarande flyger i utomhusvoljärerna. Utomlands är det nästan utan undantag så att de duktigaste odlarna håller sig strikt till en eller max två raser. Med Kjell är det precis tvärtom. Han kan bara inte låta bli att anta utmaningarna. Så i fågelhuset är det nästan lättare att säga vad han inte har än tvärtom. Av figurkanarier finns här både Fife, Border, Gloster och Tysk toppad. Av färgkanarier finns här i princip hela paletten: vita, gula, gröna, röda, isabell och agat. T.o.m. den nya exklusiva kobolt finns på plats. Det är en gåta hur Kjell lyckas hålla så hög klass på sitt avelsresultat när vi vet att varje typ av fågel kräver sitt fokus och sina urvalskriterier. Men beviset för att det går kommer varje år vid Svenska Mästerskapet Kjell behöver minst en stor ICA-kasse för att få med sig alla priser hem! Fågelhuset, nyskurat och fejat. I år är Kjell lite besviken på häckningen. Den långa vintern gjorde att luftfuktigheten låg nere på 35 45%, vilket gjorde att nästan hela första kullen inte kläckte. När han väl kom på var problemet låg skaffade han en luftfuktare och då 13

14 fungerade kull två som den skulle. Kan vara en väckarklocka för andra, om nu vi går in i en period med långa stränga vintrar. Kjell har inte så bråttom att starta häckningen. Normalt väntar han till slutet av februari och bryter efter två kullar. Det känns fel att pressa fåglarna till ytterligare en kull. Efter två kullar skall man ha fått de ungar man behöver. För att göra det lättare att identifiera vilka par som levererat bra resultat håller Kjell gärna ihop syskonkullarna i egna burar tills de utvecklats färdigt. Efter avslutad häck flyttas fåglarna till utevoljärer, huset storstädas och häckfacken skuras och målas om på insidan. Det är så det skall skötas. Det finns inga genvägar i en sund och ansvarsfull fågelhållning. Här en del av årets ungar. SANDBY CIKLID-HOBBY LARS ANDERSSON Måndag Fredag Lördag Vinkelhaken 1C S Sandby 14

15 Mineralämnen och vitaminer hos kanariefåglar Nedanstående text är ett sammandrag av ett föredrag av Thore Ahlin. Mineralämnen Mineralämnen ingår på många sätt som nödvändiga beståndsdelar i djurorganismen. Att här gå in på detaljer skulle föra för långt, men några för fåglar viktiga metaller kan omnämnas. Kalk och fosfor har sålunda betydelse för uppbyggnaden av skelett, äggskal m.m. Kalk spelar också en stor roll för nervsystemets normala funktion. Järn ingår i blodfärgämnet, som har betydelse som syretransportör till kroppens olika celler. Blödningar av olika slag (ex. blodsugande löss på fågelungar i boet) leder till blodbrist och vävnaderna får alltså för lite syre. Jod har betydelse för sköldkörtelns funktion, magnesium spelar en viktig roll vid överföring av retningar inom nervsystemet. Både magnesium och koppar utgör en viktig kofaktor för en lång rad olika enzym. Manganbrist leder hos kycklingar till tillväxthämning, benmissbildningar, leverskador m.m. Kobolt är en viktig beståndsdel i vitamin B 12 och påverkar därigenom blodkroppsbildningen. Zinkfri kost ger hos fåglar tillväxthämning och bristande utveckling av fjädrarna. Vitaminer C-vitaminet (askorbinsyra) motverkar skörbjugg, som är en blödningssjukdom. Varför C-vitamin har denna effekt vet man inte, men redan de gamla grekerna visste att tallbarrsté (som är rikt på C-vitamin) var nyttigt för deras tandkött. Ger vi våra fåglar vegetabilier och frukt av olika slag är risken för C-vitaminbrist inte så stor. A-vitaminet hör, liksom vitamin D, K och E till de fettlösliga vitaminerna. Brist på A-vitamin ger ögonförändringar (ögoninflammation, försämrat mörkerseende) och det ger också tillväxtrubbningar. Välkänt är de inflammerade, tåriga ögon man kan se hos kycklingar med A-vitaminbrist. Som bekant finns det i gröna blad, morot och många fröer s.k. karotinoider, som bl.a. har betydelse i samband med bildningen av fåglarnas lipokroma färger. I fågelns tarmslemhinna omvandlas en del karotinoider till A-vitamin. A-vitamin har också en huvudroll i färgseendets mekanism - och fåglar har ju ett högt utvecklat färgseende. D-vitamin = antirakitiskt vitamin har betydelse för skelettbildningen och transporterar kalk från tarmen. D är farligt att överdosera. I så fall börjar vitaminet att transportera kalk från skelettet till inre organ och skelettet blir följaktligen svagt och bräckligt. Kalk, fosfor och D-vitamin måste finnas i lagom proportioner för att 15

16 det hela skall fungera normalt. D-vitamin finns förstås i fiskleverolja, men i normala fall får fåglarna sitt D-vitamin i vegetabilier och äggula. Som bekant bildas D-vitamin även i huden under inverkan av ultraviolett ljus. K-vitamin har en blodstillande effekt och bildas av bakterier i tarmen. Biologiskt sett fungerar K-vitamin som ett led i cellandningskedjan. E-vitamin = Tokeferol (av grekiskans tokos = föda och phero = bära) gynnar födseln och är ett antisteriliseringsvitamin. Vi fågelvänner tänker särskilt på E-vitamin i dess betydelse att förhindra värpsjuka. Liksom A, D och K är E-vitamin fettlösligt och finns exempelvis i det fettrika negerfröet, men också i spirat frö. B-gruppens vitaminer är ett stort och omfattande komplex av olika vattenlösliga vitaminer. Jäst är särskilt rikt på B-vitamin men fåglarna får normalt sitt behov av B-vitaminer från vegetabilier och spirat frö. Det mest kända bristsymtomet ät den s.k. vridsjukan, d.v.s. skador på nervsystemet som yttrar sig i kramptillstånd. Vissa fåglar, som gouldsamadiner verkar särskilt känsliga för B-vitaminbrist. B-vitamin är ett samlingsbegrepp med många medlemmar. Här ingår pantotensyra, folinsyra, tiamin, riboflavin och nikotinsyreamid. Vad innehåller fodret och varför ger vi de foderämnen vi gör? Nedanstående text är ett sammandrag av ett föredrag av Thore Ahlin. Basen i foderhållningen är den vanliga blandningen av kanariefrö och sommarrybs. Så länge det gäller äggviteämnen, kolhydrat och fett borde den kosten räcka långt. Men så länge vi serverar fröna torkade och ej grodda blir vitamintillförseln för knapp. Som tillägg ger vi negerfrö (rikt på fett och fettlösliga vitaminer) och på sommaren så mycket som möjligt av halvmogna gräsfrön av olika slag, vidare frön av maskros, nate, groblad, lomhört, älggräs m.fl. Grunddieten är alltså kanariefrö och sommarrybs. Odlarna av rullsångare ger ungefär 2/3 rybs eller mer och resten kanariefrö. Till form- och färgkanarier brukar man ge 2/3 kanariefrö och 1/3 rybs. Ingen har kunnat bevisa att den större rybsmängden har betydelse för sången, men om tillräckligt många påstår det blir det till slut en sanning. 16

17 Själv odlar jag färg- och formkanarier och har löst problem så att fåglarna får en skål med kanariefrö och en med rybs och får välja själva. Av inköpsmängderna att döma är förbrukningen 2/3 kanariefrö och 1/3 rybs. Jag är noga med att ge bästa sorters sommarrybs, små rödbruna söta frön med god grobart. Kanariefrö och rybs kompletterar varandra väl ur näringssynpunkt. Kanariefrö innehåller procentuellt mer äggvita och kolhydrat än rybsen, men denna är betydligt fetare. Under vintern, när fåglarna hålls kallt och i fågelrum eller voljärer, där de är i flitig rörelse, behöver de mer fett och äter följaktligen mer av feta fröer. I naturen tar en kanariefågel förmodligen sitt mesta frö i halvmoget tillstånd eller kanske har det börjat gro på den fuktiga marken. Dessa fröet är betydligt värdefullare än de starkt torkade fröer vi vanligtvis bjuder våra fåglar på. Därför är det viktigt att man gör sig besvär med att regelbundet gro en del av fröet och på så sätt få ett mera lättsmält och vitaminrikt frö än det vanliga torra. Ett gammalt råd som ständigt återkommer är att inte ge kanariefåglar hirs för då får dom ont i fötterna. Det finns inga belägg för detta, men problemet är litet eftersom de flesta kanariefåglar inte gillar hirs. Ett undantag är kolvhirs eller Senegalhirs. Problemet här är att de kan vara besprutade med biocider. Bäst blir kolvhirsen om den får ligga i blöt så länge att fröna gror och skiftar i grönt. Negerfrö är mycket omtyckt av kanariefåglar, men det har en ganska hög fetthalt så man får vara försiktig med det till fåglar som rör sig obetydligt. Det är rikt på fettlösliga vitaminer (inte minst E) och kan därför ges i relativt stor mängd i samband med häckningen. Själv är jag ganska frikostig med negerfrö både till häckfåglar och ungar, samt under vintern när kyla och flitigt flygande motiverar en fettrikare diet. Bland andra fröet som ges i mindre mängd är väl hampfrö mest känt. Det har hög fetthalt och får ges med försiktighet. Personligen har jag flera gånger kommit över hampfrö av dålig kvalité och använder det därför mycket lite. Möjligen med undantag för malet eller krossat hampfrö som ett tillskott till uppmatningsfodret. Men överblivet kross måste kasseras efter ett dygn eftersom det härsknar fort. Till de s.k. konditionsfröerna hör som tidigare nämnts diverse ogräsfrön. På sommaren är halvmogna frön av diverse gräsarter ett utmärkt foder. Pröva med alla sorters gräs. Mina kanariefåglar tycker bäst om Poa annua och vanligt timotej. Men man tager vad man haver. I år har jag kunnat skörda ganska mycket halvmogna kanariefrö. Kom ihåg att många gräs och ogräs är begärliga för fåglarna under en kortare tid, då fröna är i lagom mognadsgrad. Undviker man direkt giftiga växter - och dom är ju inte så många - kan man använda det mesta i ogräsväg. Fröställningar och blad på vanliga mållor 17

18 (Chenodium eller Atriplex-arter) har jag haft mycket glädje av. Maskrosfrö är det verkliga livselixiret och det bör man plocka på försommaren och frysa in som konditionsfrö inför häckningen. Brännnässlefrö är också synnerligen värdefullt och repas helst med långa gummihandskar. Blått vallmofrö är bra att ge till fåglar med diarée, men är inte särskilt populärt. Dessutom är det dyrt. Kanariefåglar är som alla vet förtjust i vegetabilier av olika slag. Bladen av olika växter är naturligtvis proportionsvis inte så näringsrika som frön men innehåller ofta mycket vitaminer och mineralämnen och även om exempelvis mängden äggvita i en viss växt är liten så innehåller den kanske någon särskilt viktig aminosyra. Maskrosblad är särskilt på våren mycket efterlängtade som en välbehövlig komplettering till ungarna uppmatningsfoder. Längre fram på sommaren är nate (våtarv) det bästa grönfodret. Bladen av unga rybsplantor är också utmärkta. Fram på hösten är korsört (Senecio vulgaris) ett vanligt ogräs med tjocka saftiga blad. Ett år hade jag turen att komma över en del överblivna Tagetes-plantor från en trädgårdsmästare. Fåglarna åt med god aptit upp både blommor och blad och fick därmed en massa välbehövliga karotinoider. Bladen av olika kålplantor är ofta mycket välkomna, särskilt de späda bladen. Förvuxna sallads-plantor skall man också ta vara på ( både blad och fröställningar är fin mat. På vintern får man lita till grodda frön, grönkål, spenat, sallad, grön paprika och annat. Ju mörkare gröna bladen är desto mer karotinoider innehåller de. Kål innehåller också mycket A, B och C-vitamin. Till grönfodret räknar man något oegentligt även morot, som är en värdefull vitaminkälla och bidrar till att ge fågeln så intensiva lipokroma färger (d.v.s. gult och rött) som möjligt. Fördelen med morot är ju också att den kan ges året runt. Många uppfödare litar inte helt på att det traditionella fodret ger allt fågel behöver och tillför därför syntetiska vitaminpreparat i dricksvattnet. Här är det plats för en varning. Överdosera inte! För fullständighetens skull bör kanske erinras om att kanariefåglar inte tillgodoser hela sitt behov av mineralämnen, frön och vegetabilier. Alla vet att vi måste se till att de har tillgång till sand och krossade snäckskal eller motsvarande. Vi ger då inte bara kalk utan också en hel del andra mineralämnen. Den vilda kanariefågeln äter då och då även animalisk föda i form av insekter och för uppfödningen av ungarna är tillgång till koncentrerad näring i form av animalisk föda obetingat nödvändig. 18

19 Att här gå in på sammansättningen av uppfödningskosten skulle föra alldeles för långt. Hönsägg och skorpmjöl eller äggbröd (sockerkaka) med tillsats av druvsocker och något grönt eller barnmjölkspulver eller engelsmännens berömda milk-soup (torrt franskbröd doppat i mjölk) kan nämnas. Självklart finns det också många bra färdiga uppmatningsfoder i handeln. Korsört Våtarv Poa annua, vitgöe NORDHOLLÄNDARE Saeed Gharabi Kometgatan 6E Borlänge SKOLADE TIMBRADO VIT, GUL, BLÅ, GRÖN OCH ISABELL Paolo Da Silva Costa Hagalundsgatan 7 12 tr Solna GLOSTER, TIMBRADO, ESPANOL MELADO TINERFENO GIBOSO ESPANOL, REMISTO Juan Pedro R. Santana Hägerstensvägen 97A Hägersten

20 ÅKELLO Vi har produkter för uppfödare Fröblandningar för: Kanariefåglar, Finkar, Undulater och Parakiter. Samt specialblandningar som Kanarie-avel, Blattner goldfinch mm. Kraftfoder: Äggkraftfoder; torrt och fuktigt, färgfoder och insektsfoder. Kraftfoder för Parakiter och Papegojor. Vi har även vitaminer och mineraler. Tillbehör: Frontgaller, automater, skålar, reden, redesmaterial och märkringar. ÅKELLO Gränskullavägen 89, Vellinge Tel Fax Hemsida Öppetider Torsdagar 15:00 18:00 Lördagar 10:00 12:00 (helgdagar och afton stängt) Våra leverantörer är: