Den mest omsorgsfulla hyresvärden

Transkript

1 Den mest omsorgsfulla hyresvärden Verksamhetsåret 2014 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB

2 Ensamkommande pojkar blommar på Solrosen Förmiddag på Solrosen i Hällefors. På flyktingmottagningen för ensamkommande barn är det lugnt och stilla. En miljö väsensskild från den de 15 pojkarna som bor här kommer ifrån. 2

3 Suzanne Sillrén, enhetschef, och Laura Stoica, boendestödjare, brinner för sina jobb. Det märks tydligt när de pratar om arbetet med ta hand om pojkarna och göra dem redo för ett eget liv i det svenska samhället. Det är otroligt givande att se hur de utvecklas, att de är omtyckta i skolan och att de hittar sina fritidsintressen. Jag är själv invandrarbarn och förstår deras behov och hur viktigt det är med ett bra bemötande, säger Laura Stoica, som är från Rumänien. Flyktingmottagningen på Solrosen öppnade 2011 och tar emot pojkar från 13 till 17 år. Det finns även mottagningar för flickor, men det är vanligast att det är pojkarna som kommer till Sverige själva, förklarar Suzanne. Just nu är det pojkar från Afghanistan, Somalia, Eritrea och Marocko som bor på Solrosen. Alla har de passerat ett transitboende, den första anhalten på svensk mark efter att de har anmält sig till Migrationsverket. Efter ett par dagar på transitboendet anvisas de till en kommun och dess flyktingmottagning. Via kommunen får de också en god man, som är länken mellan ungdomen och olika myndigheter, till exempel polis och Migrationsverket. Solrosen är ett hvb, ett hem för vård eller boende. Här får alla pojkar varsitt rum med dusch, toa och ett pentry om de vill laga mat. Vanligast är dock att alla äter i det gemensamma köket. På boendet finns också datasal, TV-rum, samtalsrum och läxrum, där pojkarna kan få läxhjälp på kvällarna. Från tidigast 18 års ålder kan man få flytta till en träningslägenhet här i Hällefors. Vi märker när de är redo att ta steget. Givetvis har vi kontakt med pojkarna även när de flyttat för att veta hur de mår och hur det går för dem. Om det behövs kan de få flytta tillbaka till Solrosen under en period, säger Suzanne. Pojkarna kommer oftast från utsatta miljöer där krig och andra allvarliga konflikter är vardagsmat. Vi får höra om många tragiska öden, säger Laura allvarligt. För att pojkarna ska kunna bearbeta sina ofta traumatiska upplevelser erbjuder vi professionell hjälp i form av kuratorer och psykologer via skolan och landstinget till de som vill. Många gånger är det svårt för dem att förstå och acceptera att de kan få hjälp. I hemlandet kanske de klassas som dum i huvudet eller mentalsjuk om de går till en psykolog. Men det handlar ju inte alls om det. På Solrosen får de ensamkommande pojkarna lära sig praktiska saker som de behöver veta för att så småningom klara sig själva: laga mat, sköta skolan, sjukanmälan och vikten av bra hälsa. Laura visar en pärm med titeln Hitta rätt. Den handlar om hur vardagen fungerar i Sverige, säger hon och pekar på kapitelrubriker som familj och relationer, socialt samspel, utbildning, klara sig själv och identitet och utveckling. Två-tre kontaktpersoner i personalen har hand om varje enskild pojke. Överhuvudtaget kännetecknas verksamheten av närhet, engagemang, värme och trygghet. Det har gett mycket goda resultat. Alla pojkar är jätteduktiga och goda exempel. De har en stark vilja. Många går i gymnasiet, någon jobbar på annan ort och de utmärker sig i idrott, inte minst fotboll och kampsport. Just nu har vi en pojke här som är en duktig konstnär och har målat flera av tavlorna, säger Laura. E3

4 INNEHÅLL Ensamkommande pojkar blommar 2-3 Annika är nyckeln 5 Detektiven Paula Mölling 6-7 Notiser 7, 16 Äldreexplosion på gång 8-9 Bussdepån i Lindesberg Örebro Rehabcentrum Mångsysslaren Mats Det är vi som är Länsgården 16 Hallå där, Hans! 17 Anton tillbaka 17 Vd-ord Styrelsen Ekonomisk redovisning Fastighetsbeståndet

5 Annika är nyckeln till att fonden växer Annika Rosdahl är stiftelseansvarig för Nyckelfonden, idag värd drygt 100 miljoner kronor. En av hennes uppgifter är att få fonden att öka ännu mer i värde, bland annat genom nya gåvor. Nyckelfonden är en fristående stiftelse för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset i Örebro. Den bildades 1989 på initiativ av professor Gunnar Järnerot och dåvarande sjukhusdirektör Gösta Jedberger, som ansåg att forskningen på dåvarande RSÖ (Regionsjukhuset) måste bli bättre. Landstingsledningen och politikerna i landstingsstyrelsen uppvaktades, tankarna föll i god jord och fonden grundades. Idag, 25 år senare, är den värd cirka 100 miljoner kronor. Senaste åren har fonden delat ut runt sex miljoner kronor varje år till olika forskningsprojekt på USÖ. Enskilda givare, företag och organisationer har tillsammans skänkt mellan fyra och åtta miljoner kronor om året, säger Annika Rosdahl och poängterar fondens stora betydelse. Den bidrar till ökad kompetens inom olika medicinska områden, den lockar medicinsk kompetens till länet och gör också att anställda stannar kvar på USÖ eftersom vi har framstående forskning. Givetvis bidrar fonden även till att den tekniska utvecklingen går framåt och att vi i inom vissa områden ligger i frontlinjen, även globalt sett. För att söka medel från Nyckelfonden krävs att man är docent eller att man har forskat aktivt i minst tre år efter disputation samt har en anställning på USÖ. Man kan söka en gång om året, enskilt eller som grupp. Vi får in cirka trettio ansökningar per år. De bedöms av Sakkunniggruppen bestående av nio forskare som sätter poäng på ansökningarna enligt särskilda kriterier. Pengar från fonden delas ut till små och stora forskningsprojekt från alla diagnosgrupper. Några framgångsrika exempel är förståelsen kring uppkomsten av och behandling mot inflammatoriska tarmsjukdomar, långtidseffekter vid behandling av prostatacancer, nya och mer varaktiga behandlingsalternativ för gonorré samt förebyggande av komplikationer vid operationer säger Annika. En metod för att förebygga smärta vid PKU-prov på nyfödda barn är ett av flera konkreta resultat av forskningen på USÖ. PKU-provet tas som ett blodprov och sticket kan ibland vara smärtsamt. Nu får alla bebisar en sockerlösning innan sticket, vilket gör att de får en bra och evidensbaserad smärtlindring, förklarar Annika Rosdahl. Med en bakgrund både inom vården (sjukgymnast) och inom marknadsföring har hon bra förutsättningar för uppgiften att dra in mer pengar genom att sprida Nyckelfondens budskap. Jag jobbar brett med olika aktiviteter som föreläsningskvällar, samarbeten med organisationer och föreningar, deltagande på Seniormässan och golftävlingar. De medel vi får in gagnar alla, för vi kommer alla att behöva vården någon gång i livet. 5

6 Detektiv i ett molekylärbiologiskt universum Docenten och molekylärbiologen Paula Mölling är en av alla på USÖ som har kunnat finansiera flera forskningsprojekt med medel från Nyckelfonden. Det har haft stor betydelse. Tack vare Nyckelfonden kan jag och mina kollegor driva projekt kring grundforskning och nya medicinska rön. Paula Möllings forskningsvärld består till stor del av meningokocker och sepsis. Meningokocker är den bakterie som orsakar epidemisk hjärnhinneinflammation, en infektionssjukdom som har ett hastigt förlopp och kan vara dödlig inom ett par timmar. Paulas forskning kring detta går ut på att utveckla genetiska metoder som ger snabbare och säkrare diagnos av sjukdomen. Meningokocker kan också orsaka blodförgiftning (sepsis), även det en allvarlig infektionssjukdom. Den sprids i kroppen via blodet och i Sverige diagnosticeras cirka fall om året. Här går Paulas forskning ut på att genom tidig diagnostik kunna ge effektivare och snabbare behandling. Inom båda dessa områden är en snabb och riktig diagnos betydelsefull eftersom den leder till en snabb och riktig behandling, förklarar hon. När det gäller blodförgiftning har Paulas forskning syftat till att hitta en diagnostisk markör som kan särskilja blodförgiftning från andra sjukdomstillstånd samt att snabbt kunna identifiera vilken bakterie som orsakar det aktuella sjukdomstillståndet. Det är viktigt att snabbt kunna konstatera eller utesluta blodförgiftning och fokusera på andra orsaker till sjukdomen samt identifiera bakterien för att kunna sätta in rätt antibiotikabehandling, förklarar Paula. Genom att identifiera microrna, en slags molekyler som frigörs i blodet vid blodförgiftning, skulle infektionen kunna identifieras tidigare och onödig antibiotikabehandling undvikas. Utvecklingen går mer och mer mot analyser av delar av arvsmassan för att till exempel hitta markörer. MicroRNA är en sådan liten beståndsdel som hjälper oss att utveckla metoder för att snabbt ställa rätt diagnoser. Vi är som detektiver i ett molekylärbiologiskt universum. Vad har hon då kommit till för slutsatser när det gäller blodförgiftning och de diagnostiska markörerna? Bland annat att de diagnostiska metoder som finns i dag inte är tillräckligt känsliga och att det är viktigt att snabbt kunna utesluta blodförgiftning för att kunna avbryta onödig antibiotikabehandling. Nu fortsätter forskningen inom området, allt för att öka förutsättningarna att snabbt identifiera sepsistillstånd och kunna ge riktad behandling för ökad överlevnad. 6

7 Bettorpsfastigheten såld Länsgården har sålt hela sitt bestånd på Bettorpsområdet (Karossen 5 och 19 samt den utvecklingstomt på området som fanns i beståndet) till Klövern. Den uthyrningsbara ytan är cirka kvadratmeter och består främst av kontors- och utbildningslokaler. Köpesumman är 127 miljoner kronor. Försäljningen gör att Länsgården nu får ett fastighetsbestånd som bättre överensstämmer med företagets långsiktiga fastighetsstrategi med inriktning på lokaler och bostäder för vård, omsorg och boende. Nya bostäder på Faktorigatan Länsgården har fått i uppdrag att projektera 59 nya bostäder på Faktorigatan (Grillgården 3). Det rör sig om studentbostäder/småbostäder om cirka 25 kvadratmeter med ett rum och pentry. Vissa av lägenheterna kommer att få sovloft. Bygget är planerat att starta hösten Student- och smålägenheter är eftertraktade just nu i Örebro. Lägenheterna kommer att ligga nära campus för läkarutbildningen och rimligen kommer många av hyresgästerna att komma därifrån, säger Länsgårdens vd Jan Andersson. 7

8 Kommunen förbereder sig för äldreexplosion Både antalet och andelen äldre ökar kraftigt. Idag är var femte invånare i Sverige över 65 år, snart är det var fjärde. Det kräver fler bostäder som passar de äldre. Vi är förberedda, säger Marie Willman, lokal- och boendestrateg på Örebro kommun. I Örebro kommun finns det idag cirka bostäder för äldre. De är fördelade på seniorbostäder, 127 trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboenden. Seniorbostäder tar emot hyresgäster från 65 år och uppåt, men det finns ingen lag som stipulerar vilken service som ska finnas. Man kan stå i kö till den här typen av bostäder. För att kunna söka ett vård- och omsorgsboende krävs ett myndighetsbeslut och man kan inte stå i kö för att få en sådan här bostad. För trygghetsboende gäller att man måste vara över 70 år, att det ska finnas personal alla dagar i veckan, att man äter en gemensam måltid varje dag och att det ska finnas utrymme för sociala aktiviteter. Marie Willman är medveten om att det kan vara svårt att veta vilka kriterier som gäller för respektive boende. Vi jobbar för att det ska heta bostäder, rätt och slätt. Och att man sedan väljer boende utifrån graden av service. Äldreboendelegationen tillsattes 2006 av regeringen Reinfeldt och leddes av Barbro Westerholm. Två år senare kom utredningen med sitt slutbetänkande, Bo bra hela livet. Där konsteraras bland annat att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver och att andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt från och med Särskilt kraftig beräknas ökningen bli bland dem över 85 år. I utredningen föreslogs också en ny typ av boende för äldre, trygghetsbostäder. Tidigare fanns det ett glapp servicemässigt mellan seniorbostäder och vård- och omsorgsboenden. Trygghetsbostäder fyllde det glappet, vi anammade det direkt, och Marklyckan och Almby byggdes om till trygghetsboenden, förklarar Marie Willman. När det gäller seniorbostäder har Örebro flest i landet. Hos Länsgården finns Berggården 1 och 2 samt Ängen. Andra exempel på fastighetsägare med seniorboenden är ÖBO och Cederbergska stiftelsen. Som Äldreboendedelegationen förutspår måste det byggas ett stort antal bostäder för äldre i framtiden. Fakta talar sitt tydliga språk. Fram till 2050 kommer gruppen +65 att öka med 50 procent, +85 fördubblas till och +100 öka nästan fyra gånger. 8

9 Hur förbereder sig Örebro kommun på detta? Vi har en prognos där vi jämför antalet befintliga platser mot befolkningsökningen. Prognosen visar att det behöver byggas ett nytt äldreboende med 50 platser var tredje år. Framför allt behövs det fler vård- och omsorgsboenden. För fem år sedan stod den boendetypen för sex procent av alla äldreboenden i kommunen. I framtiden kommer det att vara betydligt mer, säger Marie Willman. I början av hösten 2014 togs det första spadtaget för ett nytt äldreboende på Boglundsängen i Örebro. Det heter Trädgårdarna, omfattar 78 bostäder (56 vård- och omsorg, 22 trygghetsboenden) och har fokus på utemiljö. I kvarteret kommer det att finnas växthus, vattenspeglar, atriumgårdar och en stor vinterträdgård. Den övergripande utmaningen blir att tillgodose behovet av mindre, billigare bostäder med hög tillgänglighet. Och som jag sa tidigare, de behöver nödvändigtvis inte ha någon särskild benämning. Precis som studentlägenheter ska passa studenter, ska äldrebostäder passa de äldre. 9

10 10 Snön faller, och bussarna bara går

11 Tidig förmiddag på bussdepån i Lindesberg. På gården står bara några få bussar parkerade; de flesta är ute på vägarna och gör sitt jobb. Det är en av de första dagarna med snöfall och det är skönt att komma in verkstadens värme. Där hänger framdelen på en buss upphängd. En annan buss är på väg in genom de stora dörrarna. På ett bord ligger ett paket mackor. Frukostdags. Ernst Jansson, Arne Brundin och Johnny Pettersson tar plats och börjar äta. Det är värdelöst om bussarna kör ner i snön, de tar sig ju inte upp för egen hand. Hade de diffspärr som gamla traktorer, då skulle det gå bra. Men om ett hjul inte får fäste hänger det bara i luften och snurrar, säger Ernst. Arne berättar att det är jämnt med jobb året runt och att de tre som arbetar i verkstaden reparerar det mesta. Fast inte riktigt allt. Förr, när det var mindre datateknik, kunde vi reparera en motor. Nu är vi tvungna att skicka iväg den för att få det gjort, säger han, Lokalerna har varit både smedja och inhyst grävmaskiner. Nu är det huvuddepå för länsbussarna som kör i Lindesberg, Kopparberg och Frövi och för skolbussarna som betjänar bland annat Gusselby och andra mindre ställen. Kent Arvidsson är trafikledare för Lindesberg, Kopparberg och Frövi. Bussåkandet har ökat generellt sett. Det märker vi även här uppe, där folk åker mer buss än tidigare. Inte minst pendlarna har fått upp ögonen för kollektivtrafikens fördelar. Fotnot: Vid årsskiftet 2013/14 övertog Länsgården bussdepåerna i Nora, Kopparberg, Laxå, Hällefors, Karlskoga, Askersund, Odensbacken och Lindesberg. 11

12 Ulf Gustavsson, Örebro Rehabcentrum: Träningsviljan bland äldre har ökat enormt Trettio år har gått sedan Örebro Rehabcentrum startade. Ulf Gustavsson har varit med under hela tiden. Och han ser en stor skillnad mellan nu och då. Träningsviljan och förståelsen för träning bland 50-åringar och uppåt har förändrats enormt. I början såg vi inte till den äldre generationen. Idag ligger Örebro Rehabcentrum på Klerkgatan, bara några hundra meter från Gustavsvik. Men allt började på Västra Mark i Örebro, där dåvarande Idrottshälsan slog upp portarna Initiativet kom från Sam Nordström, som var thoraxkirurg och lagläkare i ÖSK. Tanken var att landstinget och Örebro läns idrottsförbund skulle driva en mottagning inriktad på träning och rörelse för länsinvånare som motionerade, berättar Ulf. Ulf drev mottagningen tillsammans med sjukgymnastkollegorna Thomas Lihagen och Arne Öhman. Idrottshälsan hade en unik inriktning och ett annat tänk, och vi var lite oroliga att vi inte skulle få några patienter. Vi fick hur många som helst! Många kom till oss på remiss, och det spred sig som en löpeld att vi hade öppnat och vad vi gjorde. Verksamheten växte, både med träningsinstruktörer och inom sjukgymnastiken, och till slut var lokalerna för små. Flytten gick till Klerkgatan, där Rehabcentrum idag är knutpunkten för friskvård och rehabilitering i Örebro. Vi står på två ben; vård och friskvård. Vi har vårdavtal med landstinget och får många patienter från ortopedmottagningen på USÖ. 98 procent av våra patienter kommer därifrån, resten från reumatologen och neurologen. Inom friskvården erbjuder vi träning för alla. Det är vanligt folk från den breda allmänheten som kommer hit, både yngre och äldre. Vi har ett stort gym och många gruppträningspass, som pilates, core, kettlebell och yoga. Antalet medarbetare har växt och ägartrion Ulf, Thomas och Georg Lohse har fått sällskap av ett 20-tal kollegor; sjukgymnaster, massageterapeuter, personliga tränare och rehab-/ träningsinstruktörer. Alla är mycket välutbildade, de flesta av sjukgymnasterna är utbildade i ortopedisk manuell terapi (OMT), ett internationellt specialistområde inom fysioterapi för behandling av akuta och långvariga smärtproblem, funktionsstörningar, skador och sjukdomar i rörelsesystemet. Rehabcentrum håller även själva utbildning i OMT med deltagare från hela landet. Om Ulf Gustavsson är glad över det ökade träningsintresset bland äldre, är han desto mer bekymrad över den yngre generationen. Dagens åringar är väldigt stillasittande. Vad ska hända med dem? Hur kommer de att må när de blir äldre? Jag ser det som ett stort samhällsproblem. TVi lämnar hans kontor för att ta en bild ute i gymmet. Där är det full aktivitet. En blandning av äldre och yngre, av män och kvinnor tränar och svettas. Några har röda kinder av ansträngningen. Trötthet blandas med glädje. Det är en bild av hälsa och välmående. Läs mer om Örebro Rehabcentrum på 12

13 13

14 Vem är Mats Strömberg, ny driftchef på Länsgården? Mångsysslare, både inom energi och på fritiden. 14

15 Mats Strömbergs yrkeskarriär kantas av energi, fast på flera olika sätt. Han startade i produktionen på dåvarande Örebro Energi, fortsatte som konsult, övergick till förvaltning innan det blev försäljning på Siemens. Att jag tycker det är roligt med energi är självklart, men det har aldrig varit så roligt som nu. Min känsla är att jag med min breda erfarenhet av driftoch energifrågor har mycket att tillföra på Länsgården. Han lockas av den mix och komplexitet inom drift och energi som finns i bostäder och lokaler. Det är en härlig utmaning att få jobba med avancerade system för värme och ventilation, lås, larm och passage. Det är det där lilla extra, och allt finns i vårt bestånd. Energi är Mats specialområde, men som driftchef får han även ta tag i mycket annat som tillhör en fastighets vardag. Det är lika viktigt att det inte ligger löv i hängrännor, som att sitta framför datorn och reglera energiflöden. Att vara driftchef handlar om att arbeta med helheten i en fastighet. Hyresgästerna, däremot, har oftast fokus på det vardagliga, det som märks i fastigheten och påverkar deras liv. För dem är det viktigt att få akuta problem åtgärdade. Det där kan ibland bli ett dilemma för oss när vi ska prioritera vad som ska åtgärdas först; den vanliga vardagliga eller det komplexa inom drift och energi. Alla fastighetsbolag jobbar idag aktivt med energi för att optimera förbrukningen. Att minska förbrukningen med 15 procent kan man nästan garantera, det gör man om man ägnar sig åt en- Mats och jobbet Startade sin bana i branschen som drifttekniker på dåvarande Örebro Energi : VVS-konsult på Theorells : Driftingenjör på Landstingsfastigheter : Säljare av styr- och reglerentreprenader på Siemens. 2014: Driftchef på Länsgården. ergifrågorna på ett professionellt sätt. Men för att komma ner lägre genom att förfina flöden och utveckla systemen ytterligare krävs att man verkligen tänker energi och anpassar detaljerna. Det tänket vill jag införa här. Det överordnade system som Länsgården använder implementerades och driftsattes av förra driftchefen Stefan Berglund. Nu ska Mats slutföra det arbetet och ta nästa steg. Vi har ett verktyg som ger stora möjligheter. Nu ska vi börja använda det optimalt och utveckla det vidare. Mitt mål är att all data från el-, vatten- och värmemätare ska visa resultat direkt online och med automatik. Vi har byggstenarna, nu gäller det att göra det; det handlar om att finprogrammera systemet och anpassa det till vad vi vill uppnå. Vi har världens förutsättningar. Fritidens mångsysslande består bland annat av några matcher i fotboll och hockey och några rundor golf. Jag snöar inte in på något speciellt. Jag rör mig mycket, det är väl det som kännetecknar min fritid. Vår stuga norr om Sälen är andningshålet, där åker jag utför och längd, kör skoter, skottar snö och plockar hjortron. Men mest åker vi dit för lugnets skull. Samma lugn upplever jag när vi tältar längs vägen på våra bilresor i Europa. Lugnet. Det är i det man laddar kropp och själ och känner energin återvända. För att på nytt vara redo för drift. 15

16 Det är vi som är Länsgården Länsgårdens personal: Övre raden från vänster: Hans Matsman, Lars Johnsson, Birgitta Östman, Matz Karlsson, Martin Severinsson, Anton Johansson Mittenraden från vänster: Cecilia Andersson, Jan Andersson, Agneta Näsman, Ulf Storm, Hans Hildingsson, Alf Modigh Nedre raden från vänster: Mats Strömberg, Sten Flender, Jaakko Haapanen, Inga-lille Atterling, Karl-Algot Svenheden, Caroline Warman. Saknas på bilden: Ulla Mattila. Jan och Hans slutar Jan Andersson har varit Länsgårdens vd sedan 2007 och Hans Matsman företagets ekonomichef sedan Nu har båda sagt upp sina avtal, men ska arbeta kvar i företaget en bit in på Rekrytering av ny vd och ekonomichef pågår. Vi tackar Jan och Hans för deras arbete under en expansiv fas i i Länsgårdens historia och önskar dem lycka till i fortsättningen. 16

17 Hallå där, Hans Hildingsson! Du är ny fastighetstekniker på Länsgården sedan 1 september. Hur har de första fyra månaderna varit? Bara bra. Jag är ju en av de nyaste fastighetsteknikerna och lär mig saker hela tiden. Du var snickare tidigare. Varför sadlade du om till fastighetstekniker? Jag ville prova något nytt och fick tips om en utbildning till teknisk förvaltare. Det är ett roligt jobb med stor variation. Ingen dag är den andra lik, och det gillar jag. Hur kom du i kontakt med Länsgården? Jag gjorde min praktik på Länsgården under åtta veckor i början av Efter skolan fick jag en provanställning, och sedan fast tjänst från och med 1 september. Hur bra trivs du? Mycket bra. Jag ångrar inte en sekund att jag hoppade på utbildningen. Tack vare den har jag ett kanonjobb idag. Vad jobbar du med framför allt? Jag ansvarar för området Vilan, med bland annat OP vårdcentral och Klosterbacken. Det jag jobbar mycket med är värme, ventilation och vanlig felanmälan. Och när du inte jobbar, vad ägnar du dig åt då? Mina barn, en son och en dotter. Jag är fotbollstränare i Sturehov. Och så spelar jag lite golf också. Nu är Anton tillbaka igen på riktigt! Snart är Anton tillbaka var rubriken på en notis i årsredovisningen Då handlade det om en praktikperiod. Nu är Anton Johansson tillbaka igen som fast anställd förvaltarassistent. Efter praktikperioden i mars 2014, sommarjobbet och fortsättningen under hösten fick Anton fast tjänst från och med 1 december. Jag hade tittat runt lite efter jobb, bland annat i Stockholm. När jag hörde att Länsgården sökte folk bestämde jag mig för att satsa på det och stanna i Örebro. Som förvaltarassistent arbetar Anton nära förvaltarna Alf Modigh och Birgitta Östman samt fastighetschefen Matz Karlsson. Jag bistår dem med olika saker, bland annat beställningar och uppdateringar av ritningar. Jag arbetar också med våra hyresgäster på lokalsidan, förklarar Anton. Nästa steg för Anton är att bli förvaltare och få ansvar för egna fastigheter. Det är en läroperiod för mig nu. Jag lär mig mycket genom att jobba ihop med våra förvaltare och har faktiskt redan fått extra ansvar för en fastighet; Hissmontören på Klerkgatan. 17

18 Anpassning och lagarbete lönar sig LLänsgårdens potential kommer bara att växa 18 Om jag ska sammanfatta 2015 med ett ord blir det anpassning. Vi har anpassat oss på flera olika sätt och med olika syften till vår marknad och de områden där vi verkar. Tack vare det har vi blivit bättre, mer konkurrenskraftiga och ekonomiskt starkare. När det gäller vårt fastighetsinnehav har vi anpassat oss till våra ägares intentioner om vilken typ av fastigheter vi ska äga, förädla och förvalta. Därför har vi sålt vår fastighet i Bettorp, som främst består av industri- och kontorslokaler. Det innebär att vi nu har ett fastighetsbestånd som till stor del omfattar bostäder för särskilt boende, vård och omsorg samt lokaler för vård Försäljningen av Bettorp innebär en anpassning till vår framtida utveckling. Det gör också det nybygge av 59 student-/småbostäder som beräknas starta på Faktorigatan intill USÖ till hösten Behovet av bostäder och lokaler är stort, både inom offentlig och privat sektor. Med bostäderna på Faktorigatan är vi med och täpper till en del av den bostadsbrist som finns för studenter i Örebro. En brist som även rör kategoriboenden inom vård och omsorg. Även där vill vi, via våra ägare, vara med och utveckla boenden för äldre och andra med särskilda behov. Länsgården har funnits i 25 år och givetvis förändrats genom åren. Människor har kommit och gått och vi har tagit in ny kompetens för att uppfylla nya krav. Även här har vi anpassat oss. Vi har föryngrat företaget på ett framgångsrikt sätt. Vi är organiserade på ett annat vis nu, till fördel både för oss och våra hyresgäster. Vår satsning på en bovärd har slagit mycket väl ut. Våra investeringar i system och kompetens på energisidan börjar bära frukt. Finjusteringar återstår, i övrigt använder vi tekniken fullt ut. Alla siffror pekar åt rätt håll och vi ligger under budgetkostnader för el och värme. Läget i fastighetsbranschen är bättre än någonsin. Räntor och energikostnader är låga och det är varmare än vanligt. Som vd för ett fastighetsbolag har jag ingen anledning att klaga. Istället är det på sin plats att se framåt och fundera över hur vi kan utnyttja de gynnsamma förutsättningarna. Jag ser till exempel en öppning när den nya närsjukvården börjar gälla. Den innebär att det kommer att finnas fyra sjukvårdsområden i Örebro län. I den södra länsdelen finns det behov av att utveckla närsjukvården i t.ex Kumla, Hallsberg, eller Askersund. Jag hoppas också att vi hamnar i skarpt läge när det gäller våra utvecklingstomter i Örebro. Skebäcks vårdcentral är värd mer än de provisoriska lokaler som finns där nu. På Olaus Petri vårdcentral utreds en tillbyggnad och när det gäller vår tomt på Eklundavägen diskuteras ett gruppboende. Under 2015 träder också den nya regionorganisationen i kraft. Som ett välkänt och respekterat fastighetsbolag räknar jag med att Länsgården kommer att vara en viktig aktör i samarbetet inom regionen. Till exempel kan vi samverka med kommuner och regionen och kanske hitta nya samarbetsformer i olika projekt som rör våra områden. Det finns en stor kraft i samarbete. Det märks, inte minst hos oss själva. Att vi har nått dit vi är idag är resultatet av ett enormt lagarbete. Steg för steg har vi lyft oss varje år tack vare alla medarbetares kompetens och vilja att bli bättre, och en förutseende ägare med muskler. Länsgården har en mycket stor potential. Den kommer bara att bli större. Jan Andersson Vd, Länsgården Fastigheter AB

19 19

20 Länsgårdens styrelse: Från vänster: Torgny Larsson, Ann Lindvall, Håkan Kangert, Björn Eriksson (ordförande), Margareta Scherlund, Magnus Larsson, Barbro Klaeson. Saknas på bilden: Eva Karvonen, Krister Tornberg. 20

21 21

22 Året 2014 i sammandrag OMSÄTTNING Årets omsättning uppgår till 137,3 mkr. Vakansgraden uppgår till 1,7 % av omsättningen. DRIFTKOSTNADER De totala driftkostnaderna för året uppgår till 36,7 mkr varav el- o värmekostnaderna uppgår till 16,1 mkr. UNDERHÅLLSKOSTNADER OCH LOKALANPASSNINGAR Kostnader för planerat underhåll och lokalanpassningar uppgår till totalt 15,1 mkr. Införandet av K3 (komponentavskrivning) har påverkat fördelningen mellan underhållskostnader och lokalanpassningar samt investeringar. Vissa kostnader som tidigare har kostnadsförts direkt redovisas numera som investeringar. FINANSIELLA KOSTNADER De totala räntekostnaderna uppgår till 16,1 mkr. Räntenivåerna på befintliga lån har varit låga under året, genomsnittsräntan under året uppgår till ca 2,8 %. Långfristiga lån uppgår till 535 mkr. INVESTERINGAR Investeringarna under året uppgår till 22,5 mkr. En stor del av dessa avser en tillbyggnation av förskolan Villekulla i Örebro. RESULTAT Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 34 mkr. Nettoresultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 12,6 mkr. Årets resultat har påverkats positivt med anledning av övergången till redovisning enligt K3-reglerna (komponentredovisning). Nettoomsättning (tkr) Resultat efter finansiella poster (tkr) NYCKELTAL Översikt (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal 36,3% 24,2% 24,2% 28,6% 19,2% Avkastning på eget kapital 22,9% 12,3% 14,5% 17,1% 11,7% Balansomslutning Soliditet 19,9% 17,7% 17,6% 17,2% 16,5% Medeltal anställda

23 R Nettoomsättning RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Driftkostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar/nedskrivningar Bruttoresultat Administrations- o marknadsföringskostnader Resultat vid försäljn av fastigheter/mask o inv Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier och övriga anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Fritt eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

24 FLERÅRSÖVERSIKT Belopp i tkr Resultaträkning Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Redovisat resultat efter skatt F Balansräkning Fastigheternas bokförda värde 1) Taxeringsvärden Fastighetslån Balansomslutning Diverse fakta Uthyrbar area, m² Vakant area, m² Medeltal anställda Nyckeltal Justerat eget kapital 2) Soliditet i % 3) 19,9 17,7 17,6 17,2 18,2 Balanslikviditet i % 4) 180,0 132,7 93,4 68,8 46,4 Driftnetto 5) Betalnetto 6) F Direktavkastning i % 7) 9,9 8,4 8,6 7,1 7,9 Vinstmarginal 8) 54,0 44,3 44,6 40,0 36,8 Definitioner: 1) Inkluderar mark och markanläggningar 2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 28 % schablonskatt 3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital 4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt o adm kostnader 6) Driftnetto minus räntekostnader 7)Driftnetto dividerat med totalt kapital 8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning 24

25 FASTIGHETSINNEHAV Bokfört värde, tkr Fastighet Gatuadress Byggnad Mark Markanläggn. Totalt Karossen 5 Bettorpsgatan Karossen 19 Bettorpsgatan Gåsen 7 Slussgatan Wadköpingsvägen Grillgården 2 Fredsgatan Grillgården 3 Fredsgatan 36-38/Faktorigatan Grillgården 17 Alnängsgatan Grillgården 18 Alnängsgatan Grillgården 19 Alnängsgatan 10/Fredsgatan Vilan 2 Storgatan 33, Ribbingsgatan 6-8, Köping-Hultgatan 4-8 Nikolai 3:313 Propellervägen Epidemisjukhuset 3 Skolgatan 36-38, Berggatan Gåsen 8 Slussgatan Diskusen 11 Eklundavägen Hissmontören 1 Klerkgatan Propellern 4 Landbotorpsallén 17-19, Boskärsgatan 48 Epidemisjukhuset 4 Berggatan 48-50, Skolgatan 36 b Honolulugatan 1 Summa Örebro Sjukhuset 1 Torebergsvägen Summa Askersund Spannremmen 2 Norra Kungsvägen Saturnus 6 Sörbyvägen Summa Kumla Gillershöjden 17:1, 17:8 Gillersvägen Summa Hällefors Hälsan 2 Österleden 10, Bättringsvägen Påfågeln 1 Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken Summa Karlskoga Summa Länsgården Fastigheter AB

26 Länsgårdens fastighetsbestånd Länsgårdens fastigheter i Örebro BETTORP LUNDBY BOGLUNDSÄNGEN DRA RUNNABY VIVALLA Vilan 2: Storg 33, Ribbingsg 6-8, Köping-Hultg 4-8 HAGABY HENNINGSHOLM HJÄRSTA MELLRINGE RINGSTORP HOLMEN BARONBACKARNA VARBERGA HAGA RYNNINGEÅSEN Grillgården 2, : Fredsg 34, / Faktorig 13, Alnängsg 6, 8 och 10. Fredsg 32 GRENADJÄRSTADEN MARKBACKEN OXHAGEN VASASTAN SOLHAGA VÄSTHAGA ROSTA ARLSLUND Hissmontören 1: Klerkgatan 16 ÖRNSRO ÅBY SÖDERMALM SKRÅMSTA EKLUNDA Nikolai 3:313: Propellerv 14 NASTA ASPHOLMEN SÖRBY TYBBLE SÖRBYÄNGEN BISTA LADUGÅRDSÄNGEN Propellern 4: Landbotorpsallén 17-19, Boskärsgatan 48 0,00 26

27 Karossen 5 och 19: Bettorps gatan Hällefors Örebro Karlskoga VENAN Epidemisjukhuset 3: Skolg 36-38, Bergg Kumla Askersund RYNNINGE Epidemisjukhuset 4: Bergg 4850, Skolg 36b, Honolulugatan 1 Länsgårdens övriga fastigheter i Örebro län Gåsen 7: Slussgatan 2-8 / Wadköpingsv Hällefors: Gillershöjden 17:1, 17:8: Gillersvägen 20 Karlskoga: Hälsan 2: Österleden 10, Bättringsvägen 4 Gåsen 8: Slussgatan Kumla: Spannremmen 2: Norra Kungsvägen 10 Karlskoga: Påfågeln 1: Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4 Diskusen 11: Eklundavägen 6 Kumla: Saturnus 6: Sörbyvägen 8 Askersund: Sjukhuset I: Torebergsvägen 15. ALNÄNGARNA NÄSBY ALMBY ÖSTRA MAR 0,25 0,50 0,75 1,00 km

28 LLänsgården Fastigheter AB Besöksadress: Skolgatan 36. Postadress: Box 1530, Örebro. Tel: Org. nr Produktion: Ordalag, Magnus Wahman Fotograf AB, Unenge R&M AB.