Trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 1 Linköpings Kommun Utbildningsförvaltningen Förskolor Innerstaden Förskolan Stationsgatan 5 Trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling Alla barn ska ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning ej heller för ålder och könsöverskridande identitet. Vision Alla barn ska känna sig trygga och inga former av diskriminering eller kränkande behandling ska förekomma. All personal förväntas arbeta aktivt för att denna vision ska vara en konkret vardag för alla våra barn i verksamheten.

2 2 Innehållsförteckning Arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter... 3 Redogörelse hur åtgärder för att främja lika rättigheter från förgående års plan har genomförts och dess effekter:... 3 Vilka är våra positiva sidor i verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling?... 3 Vilka åtgärder ska påbörjas eller genomföras för att främja barns lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga diskrimineringsgrunder?... 4 Förebyggande och förhindrande arbete mot kränkande behandling... 5 Redogörelse hur åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling från förgående års plan har genomförts och dess effekter:... 5 Kartläggning av riskfaktorer:... 5 Analys av kartläggningens resultat, vuxen barn samt barn - barn:... 7 Konkreta och uppföljningsbara mål utifrån kartläggningen:... 9 Insatser för att nå målen samt vem som är ansvarig för att insatserna genomförs och följs upp:... 9 Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Hur är verksamheten organiserad för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling mellan barnen? Hur är verksamheten organiserad för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling av personal mot barn? På så sätt har personalen god uppsikt över de utrymmen som barnen vistas i: På detta sätt vet vårdnadshavare hur de ska gå tillväga för att meddela förskolan om de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling: 10 Rutiner för att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling I det fall kränkningen omfattar personal mot barn I det fall kränkningen omfattar barn emellan Barnen och vårdnadshavares delaktighet i arbetet med planen Beskriv hur på vilket sätt barnen är delaktiga i arbetet med att ta fram planen: Beskriv på vilket sätt vårdnadshavare kan lämna synpunkter på planen: Kränkningar kan vara Bilaga: Definition och begrepp Utdrag ur skollagen (2010:800) Utdrag ur diskrimineringslagen (2008:567) Förordning (2006:10839) om barns och elevers delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling... 17

3 3 Arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter Redogörelse hur åtgärder för att främja lika rättigheter från förgående års plan har genomförts och dess effekter: Vi har varit medvetna kring vårt förhållningssätt och använt oss av de riktlinjer vi bestämt vad gäller hur vi benämner och grupperar barnen. De nya kollegorna som börjat under årets gång har fått läsa det dokument där vi sammanställt dessa riktlinjer. Vi har fått reflektionstid varje vecka för båda avdelningarna, vilket hjälper oss att få tid att diskutera dilemman och situationer som uppstått samt hitta lösningar för dessa. Vi har lånat böcker som belyst de olika diskrimineringsgrunderna regelbundet under hela förra läsåret. Böckerna har varit populära bland barnen och då vi använt boksamtal har barnen kunnat fråga och lyfta sina funderingar kring böckerna. Vi har haft ett nära samarbete med specialpedagog för att få hjälp med hur vi kan stötta de barn i behov av särskilt stöd, oavsett om de har en uttalad funktionsnedsättning eller inte. Vi har flera barn som har språksvårigheter och som går hos logoped. Vi har fått ta del av det materialet och kunnat använda det i barngruppen. Det materialet har blivit någonting barnen varit stolta över att få använda tillsammans med kompisarna och inte blivit någonting negativt. Vi genomförde två internationella veckor under förra vårterminen. Vi fokuserade en hel del på olika språk dessa veckor och barnen fick bl. a. lära sig att sjunga blinka lilla stjärna på fem olika språk, varav tre var representerade bland barnens modersmål. Vi bjöd också in en förälder som lät barnen få prova att ha på sig sjal, då hon är muslim och barnen ofta har frågat henne (och även annan förälder som också är muslim) om deras sjal/slöja. Vilka är våra positiva sidor i verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling? Barnen leker tillsammans både flickor och pojkar. De kommenterar inte heller pojkar som har klänning eller rosa kläder på sig när de kommer till förskolan. Vi har både pojk-, flick-, och könsneutrala utklädningskläder och är noga med att bemöta kommentarer om barnen ifrågasätter att ett barn har på sig utklädningskläder som traditionellt sett ses tillhöra det motsatta könet. Vi lånar också böcker som handlar om att bryta könstereotypa roller. Det skapar diskussion i barngruppen som pedagogerna tar till vara. Vi har en mångfald i barngruppen vad gäller utseende, språk och religion. Det är något som berikar och skapar nyfikenhet och diskussion bland barnen. Barn i behov av särskilt stöd ges möjlighet att delta på sina villkor. Vi anpassar verksamheten så den ska passa den barngrupp vi har just då. Vi förklarar för barnen när någon behöver extra stöd/anpassning som kan upplevas som orättvist och barnen accepterar detta. Vi har också ett nära samarbete med specialpedagog och föräldrar för att stötta dessa barn i sin utveckling. Vi benämner inte barnen som stora och små, detta för att visa på att alla barn är kompetenta. Vi samarbetar också över avdelningarna, framför allt utomhus, för att barnen ska känna gemenskap med alla. Detta kan vi se att de gör eftersom de leker tillsammans över åldersgränser och mellan avdelningar.

4 4 Vilka åtgärder ska påbörjas eller genomföras för att främja barns lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga diskrimineringsgrunder? Kön Berika och ge mångfald i verksamheten genom att lyfta barns, pedagogers och vårdnadshavares likheter och olikheter som något positivt och eftersträvansvärt. Att alltid tänka på vad vi erbjuder barnen för lekar/leksaker/lekkamrater vi får till exempel aldrig förutsätta och ta förgivet att en pojke/flicka vill leka med bilar/dockor eller med de andra barnen av samma kön. Fortsätta arbetet med att öka vår medvetenhet om hur vi tilltalar barnen, vilka ordval vi gör kring barnens kläder och så vidare. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskutera och reflektera mycket kring olika dilemman i personalgruppen, för att lyfta fram ett gemensamt förhållningssätt med grund i förskolans läroplan och värdegrund. Vi informerar föräldrarna/vikarier vid behov om hur vi vill ha vår och barnens arbetsmiljö på förskolan, och därmed också vad vi förväntar oss av dem när de befinner sig på förskolan. Etnisk tillhörighet Under vårterminen kommer vi att ha en internationell vecka för att tillsammans med barn och vårdnadshavare uppmärksamma och belysa olika kulturer, religioner, språk och etniska tillhörigheter. Vi lånar böcker på biblioteket som belyser allas lika värde. Religion eller annan trosuppfattning Öka våra kunskaper om olika religioner för att kunna bemöta alla familjer på ett respektfullt sätt. Ett steg i detta blir att vi skaffar en speciell almanacka till förskolan som synliggör när religiösa högtider infaller samt vad de innebär. Under vårterminen kommer vi att ha en internationell vecka för att tillsammans med barn och vårdnadshavare uppmärksamma och belysa olika kulturer, religioner, språk och etniska tillhörigheter. Funktionsnedsättning Vi anpassar verksamheten så att den blir tillgänglig för alla, oavsett behov. Hjälpa barn med funktionsnedsättning in i gemenskapen och möta de andra barnens frågor och funderingar på ett naturligt och respektfullt sätt. Stötta barn med språksvårigheter i deras lekar, då vi ser att leken kan överbrygga språksvårigheter. Sexuell läggning Öka pedagogernas medvetenhet om sitt förhållningssätt för att kunna bemöta barnens frågor och funderingar kring olika sexuella läggningar på ett naturligt och ickevärderande sätt. Ålder Öka samspelet mellan barn i alla åldrar på förskolan, bland annat genom fortsatt samarbete mellan avdelningarna vid lek både inomhus och utomhus.

5 5 Förebyggande och förhindrande arbete mot kränkande behandling Redogörelse hur åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling från förgående års plan har genomförts och dess effekter: Vi har lånat böcker som belyser de olika diskrimineringsgrunderna och detta har upplevts positivt av både barn och pedagoger. Det har skapat diskussioner vid läsning som lett till frågor och nyfikenhet hos barnen. Vi använder reflektionstiderna effektivt och har diskuterat saker som hänt i barngruppen för att skapa en ännu bättre verksamhet och delge varandra våra tankar. Vid händelser som berör barn och deras känsla av trygghet på förskolan pratar vi med varandra och delger varandra informationen så att alla ska vara insatta i situationen som är. Vi arbetar med att dela upp oss i de olika rummen inomhus och de olika områdena på gården. När vi delar upp oss blir barnen lugnare och det hjälper dem att fokusera på sina lekar. Pedagogerna pratar med varandra över avdelningarna för att hjälpas åt när det behövs. Vi har också infört löpare under delar av dagen när vi delar upp oss i grupper för att den pedagog som är ansvarig för gruppen inte ska behöva gå ifrån för att exempelvis hjälpa barn på toaletten eller svara i telefon. Vi har låtit en lampa vara tänd i sovrummet för att öka tryggheten hos de sovande barnen när de vaknar av sig själva. De som vaknat har kunnat gå upp av sig själva. Kartläggning av riskfaktorer: När genomförs den? Årligen i september-oktober. Planen fastställs i november. Vem ansvarar för att den blir genomförd? Förskolechef tillsammans med ledningsgruppen ansvarar för att arbetet läggs in i kvalitetshjulet. Förskolechef fastställer och diarieför planen. Arbetslagsledare ansvarar för att kartläggning genomförs och att planen upprättas i november och lämnas till förskolechef. Kartläggningsmetoder Barnintervjuer med barn födda 2011 och 2012 Även en del barn födda Individuella kartläggningsformulär för personalen på förskolan. Diskussionsunderlag i smågrupper på föräldramötet. Vilka är delaktiga i kartläggningen och på vilket sätt: All personal i arbetslaget är delaktig i kartläggningen. Kartläggningen görs tillsammans i arbetslaget under reflektionstillfälle. Kartläggningsmaterialet syftar till att identifiera såväl våra styrkor som de riskfaktorer som kan finnas i verksamheten. De yngre barnen på förskolan är delaktiga i kartläggningen genom pedagogernas observationer som ligger till grund för pedagogernas kartläggning. De äldre barnen är delaktiga genom intervjuer där de får svara på frågor om vem de leker med och om de upplever att alla får vara med i leken. Genom intervjufrågorna får de också tillfälle att berätta om det finns något de är rädda för på förskolan samt om det finns något rum eller någon plats på förskolan som de inte tycker om.

6 Barnens vårdnadshavare informeras om att det finns en trygghetsplan som revideras en gång varje år under inskolningen på förskolan samt på föräldramötet som sker på hösten. Vi har också haft diskussionsfrågor på föräldramötet där föräldrarna fått diskutera i smågrupper om vad de vill veta när de hämtar/lämnar deras barn och vad som gör att de känner sig trygga med att prata med personal och ta upp problem som gäller deras barn. De fick också ta hem intervjufrågorna som vi använder till barnen då de förra året visade intresse för att göra detta. Vi uppmuntrar alla vårdnadshavare att lyfta fram situationer där diskriminering eller kränkande behandling har skett, till exempel under det årliga utvecklingssamtalet eller att be om att få prata med en av pedagogerna i direkt anslutning till situationen de har upplevt. 6

7 7 Analys av kartläggningens resultat, vuxen barn samt barn - barn: Pedagogernas kartläggningar visar att klimatet på förskolan är öppet. Pedagogerna ser eller hör inte att barn blir retade för exempelvis vilka kläder de har även om kläderna går emot traditionella könsmönster. Vi har flera barn i vår barngrupp som har en annan kulturell och/eller etnisk bakgrund än svensk och pedagogerna upplever att det berikar verksamheten. Det blir positivt att visa på att människor kan se olika ut, kunna olika språk och ha olika religioner. Att vi har vikarier som har annan religion eller annat modersmål berikar också verksamheten genom att barnen får lära känna vuxna människor som har en annan bakgrund än de själva. Vi har flera barn i barngruppen som har språksvårigheter och en del barn som inte kan svenska än. Pedagogerna upplever att det kan vara svårt att få in dessa barn i gemenskapen, men i leken kan språksvårigheten överbryggas då barnen kan kommunicera på andra sätt. Det är dock viktigt att vara närvarande i dessa barns lekar för att hjälpa dem in i gemenskapen. Pedagogerna upplever ett par otrygga miljöer på förskolan. Den ena är om barn går in i rum och stänger om sig utan vuxen som kan se vad som händer. Den andra är utegården de dagarna båda avdelningarna är ute samtidigt och vi har cyklar framme. Detta då många av de äldre barnen cyklar fort och inte alltid ser sig så noga för. För att undvika olyckor och otrygghet bland de yngre barnen kan vi ibland dela av gården och tillåta cyklar på endast ena sidan. Vi har en policy på förskolan att barnen inte får vara i rum med stängda dörrar själva utan vuxen. För att öka tryggheten, hos framför allt de yngre barnen och barnen i behov av särskilt stöd, försöker pedagogerna i möjligaste mån att ha kända personer hos de barnen och låta vikarier vara hos de barnen som är trygga trots nya människor runt omkring sig. Pedagogerna upplever att de konflikter som finns bland barnen oftast är små och resulterar i knuffar och elaka ord samt bland de yngre barnen även att de bits. Pedagogerna känner också att de ibland inte räcker till och att de då kan höja rösten mot barnen för att situationen upplevs som stressande för pedagogen. Oftast sker det för att man blir rädd att något barn ska skada sig. Barnintervjuerna gjordes i år av både pedagoger på förskolan och av föräldrar hemma. Detta för att se om barnen gjorde någon skillnad i svaren när de pratade med föräldrar jmf med en pedagog. Svaren skilde sig inte mycket åt, men en del svar kom fram på de intervjuerna som gjorts på förskolan och en del andra svar kom fram på den föräldragjorda. En mycket positiv sak med att låta föräldrarna intervjua var att vi kunde få svar från de barn som inte kan svenska än vilket vi inte kan få när vi själva inte kan fråga barnen så att de förstår. På intervjuerna kom det fram att de flesta barnen har någon att leka med på förskolan, en oroväckande sak var dock att alla barnen inte var omnämnda av andra barn som lekkamrater vid frågan vem leker du med? Främst var det barn med annat modersmål som inte kan svenska som inte omnämndes. Dessa barn är också nya för barngruppen och svaren kan delvis bero på att de inte kommit helt in i barngruppen ännu. Barnen säger i nästa fråga att alla får vara med och leka. Om någon inte får det beror det på att den har knuffats eller förstört/rasat leken/bygget. Barnen blir inte rädda på förskolan, men om de skulle bli rädda svarar de att de antingen skulle gömma sig eller gå till en pedagog. En del har känt att en vuxen blivit arg på dem. De flesta av de barnen nämnde att de känt sig ledsna. De som svarat på vad som hade hänt nämnde saker som att de behövde lugna ner sig eller att de gjort något som brutit mot reglerna (ex klättrat över staketet).

8 8 Barnen nämner få platser på förskolan som de tycker är otäcka. Någon nämner baksidan vid kojan ute då man kan slå sig när man klättrar och bygger. Någon annan nämner situationen när många barn springer runt samtidigt som otäck. Även gröna mattan när lampan är släckt nämner några barn. Att den lampan är släckt sker ofta i barnens lekar när en del barn vill att det ska vara natt. Föräldrarna som deltog på föräldramötet fick diskutera två frågor i mindre grupper och skriva ner deras svar. På första frågan vad vill du ha för information om hur dagen varit för ditt barn? var det tre kategorier svar som kom in. Dels saker som om barnen ätit/sovit/varit glada, dels vad vi gjort under dagen och dels om det förekommit konflikter där deras barn varit inblandad så att de ska kunna prata vidare om det hemma. Föräldrarna skrev att tavlan på Mjölnaren var bra för att veta hur barnen ätit/sovit. På den andra frågan vad behövs för att du ska känna dig trygg med att ta upp frågor eller problem som rör ditt barn, med en pedagog på förskolan? missförstod en grupp frågan och svarade lite annorlunda. Men de som svarat på frågan nämner att de vill prata med någon som är bekant/ordinarie personal. Att det är viktigt att känna att kommunikationen är öppen och att pedagogerna inte är dömande. De svarar också att det är viktigt att de upplever att pedagogerna tar tag i problemet för att de ska känna sig trygga att ta upp saker fler gånger. De nämner också att pedagogerna alltid ska vara på bra humör oavsett tid på dagen och att de inte vill möta stressade pedagoger när de hämtar/lämnar. Den grupp som missförstod frågan har istället svarat på hur de vill bli bemötta när de tar upp problem och de skriver att de gärna vill få veta hur man jobbar på förskolan och tips på hur de kan arbeta med problemet hemma. De vill ha pedagogernas erfarenhet och inte få dömande reaktioner. De nämner också vikten med säkerhet på förskolan för att de ska känna sig trygga.

9 9 Konkreta och uppföljningsbara mål utifrån kartläggningen: Ha boksamtal med barnen kring böcker som behandlar allas lika värde, respekt och solidaritet och belyser de olika diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna ska vara närvarande och delaktiga i barnens lekar, både inomhus och utomhus, för att skapa trygghet bland barnen och hjälpa till att få alla barn delaktiga i gemenskapen. Att vara närvarande i rummen gör också att pedagogerna kan uppmärksamma hur barnen upplever situationerna/miljöerna och dämpar ljudnivån. Pedagogerna på förskolan använder gemensamma reflektionstider och arbetslagsträffar till att diskutera och reflektera kring vad som händer och sker i verksamheten, såväl mellan barn-barn och mellan vuxen-barn. Vi låter en liten lampa vara tänd i sovrummet när barnen sover för att öka tryggheten hos de barnen. Pedagogerna tänker efter om vad som är relevant och viktigt att prata om när barn finns i närheten. Föräldrar ska inte heller prata över huvudet på sina barn. Vid lämning på morgonen möter vi upp barnet och hjälper till med avskedet då det behövs. Vi ska i möjligaste mån se till att det alltid är ordinarie personal som tar emot barnen på morgonen om det är dagar vi har vikarier. Vi placerar också vikarier vid lek- och matsituationer utifrån vilka barn som känner sig otrygga med ny personal och vilka som klarar det. Vi fortsätter använda tavlan på Mjölnaren för att ge föräldrarna information om hur barnen ätit/sovit. Vi ska i möjligaste mån se till att det är ordinarie personal som möter upp och pratar med föräldrarna vid hämtning och att vi delger information mellan avdelningarna för att föräldrarna ska få den information de vill ha när de hämtar. Vi tänker särskilt på att berätta något de gjort under dagen och om det har hänt något/varit konflikter under dagen. Vi arbetar för att stärka barnens självförtroende bland annat genom att uppmuntra barnen när de gör bra saker och att vi tänker på att ge närhet till alla barn. Insatser för att nå målen samt vem som är ansvarig för att insatserna genomförs och följs upp: Vi lånar böcker utifrån diskrimineringsgrunderna och har även lagt till värdegrund som en punkt för att få in ytterligare en aspekt på allas lika värde. En pedagog är ansvarig för att låna och lämna tillbaka böcker på biblioteket. Vi ser över rutiner och utvärderar kontinuerligt de förändringar vi genomför för att alltid sträva efter en förskola där alla känner sig trygga. Vi behåller vår policy om att det alltid ska vara en vuxen i varje rum där barnen leker, detta gäller även de olika delarna av utegården. Pedagogerna kan välja att stänga av rum för barnen när vi är färre vuxna för att det ska fungera. Den som sover med barnen ansvarar för att lilla lampan i sovrummet är tänd. Om det är saker kring barn som vi behöver delge varandra får vi be varandra om hjälp för att få ett kort tillfälle utan barn i närheten. När föräldrar pratar över huvudet på barnen ska vi visa föräldrar att de får involvera barnen i samtalet om barnet är i närheten. När vi är ute på gården alla tillsammans och vi upplever att barn som cyklar stör andra barns lek delar vi av gården så det finns en plats för lugn och ro.

10 10 Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Hur är verksamheten organiserad för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling mellan barnen? Vi strävar efter att dela in barnen i mindre grupper så ofta vi kan, för att vi pedagoger ska ha bättre förutsättningar att se och uppmärksamma alla barn samt minska risken för konflikter och situationer som kan innebära risk för kränkande behandling. Pedagogerna ska så ofta det är möjligt vara närvarande och delaktiga i barnens lekar för att tidigt upptäcka vad som händer i samspelet mellan barnen. Hur är verksamheten organiserad för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling av personal mot barn? Vi har ett öppet klimat i arbetslaget och diskuterar och reflekterar ofta tillsammans kring situationer som har uppstått samt hur vi kan undvika att de uppstår igen eller hur vi bör agera om de uppstår vid upprepade tillfällen. Genom tydliga rutiner och ett öppet samarbete mellan avdelningarna strävar vi efter att undvika stressiga situationer som vi ser som en riskfaktor. Vi pedagoger är uppmärksamma och medvetna om vårt förhållningssätt, vi påminner varandra när det behövs och reflekterar mycket tillsammans över situationer i vardagen. På så sätt har personalen god uppsikt över de utrymmen som barnen vistas i: På förskolan har vi en grundregel om att det alltid ska vara minst en vuxen i varje rum där barnen befinner sig under den fria leken inomhus. Barnen får inte lov att stänga dörrar till de olika lekrummen om det inte befinner sig en vuxen tillsammans med dem inne i rummet. Detta förhållningssätt gäller även vid utevistelsen, då vi pedagoger ska fördela oss över gården för att vara i närheten av barnens lekar och ha uppsikt över vad som sker. Vi är mycket noga med att inga barn får vara ensamma på baksidan av gården och andra ställen på gården där man inte kan ha uppsikt på håll om det händer något. På detta sätt vet vårdnadshavare hur de ska gå tillväga för att meddela förskolan om de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling: Vid en inskolning på förskolan utses en pedagog som ansvarspedagog och denne har ansvar för ett inskolningssamtal där de nya vårdnadshavarna bland annat informeras om förskolans trygghetsplan samt var den finns för dem att läsa. Under vårterminen hålls utvecklingssamtalen på förskolan där det bl. a. förs en diskussion med vårdnadshavare om trivsel på förskolan, utifrån såväl barnets som vårdnadshavarens perspektiv. Alla vårdnadshavare meddelas genom föräldrabrev när en ny trygghetsplan har fastställts och finns tillgänglig för dem att läsa.

11 11 Under höstterminen hålls ett föräldramöte där pedagogerna påminner vårdnadshavarna om att förskolan årligen skriver en trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt var de finner denna. Trygghetsplanen ska alltid finnas tillgänglig och väl synlig i hallen på förskolans båda avdelningar.

12 12 Rutiner för att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling I det fall kränkningen omfattar personal mot barn Varje enskilt arbetslag inventerar nuläget inför upprättande av ny plan och diskuterar förhållningssätt samt dokumenterar riskområden samt åtgärder utifrån kartläggningen för att förhindra kränkning eller trakasseri av barn. Medarbetare som får kännedom om att någon vuxen utsatt ett barn för kränkande behandling/trakasserier kontaktar omgående förskolechef samt dokumenterar kortfattat det inträffade! Förskolechef anmäler det inträffade till skolområdeschef enligt delegationsordning. Förskolechef vidtar nödvändiga åtgärder och bedömer om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Berörda vårdnadshavare kontaktas. Förskolechef dokumenterar de åtgärder som är gjorda. Förskolechef sammanställer en gång/månad hur många barn som anses blivit kränkta och redogör kortfattat händelse och vidtagna åtgärder och lämnar till skolområdeschef en gång/termin. Skolområdeschef ansvarar om ytterligare förebyggande åtgärder behöver sättas in. I det fall kränkningen omfattar barn emellan Ansvariga för utredning och dokumentation utses i arbetslaget (1-2 st). Det inträffade utreds omgående, samtal med alla berörd som dokumenteras. Ansvarig förskolechef kontaktas. Beslut om åtgärder tas och dokumenteras. Förskolechef anmäler det inträffade till skolområdeschef enligt delegationsordning. Förskolechef/medarbetare informerar berörda vårdnadshavare. Beslut om när utvärdering ska ske tas och dokumenteras. Dokumentation sker på dokumentationsformulär inom förskolechefsansvaret. Dokumentationen lämnas till ansvarig förskolechef

13 13 Barnen och vårdnadshavares delaktighet i arbetet med planen Beskriv hur på vilket sätt barnen är delaktiga i arbetet med att ta fram planen: Genom barnintervjuer där barnen får svara på frågor kring kompisar och rädslor, dessa intervjuer görs både av pedagog på förskolan och av vårdnadshavare hemma. Genom barnobservationer där pedagogerna observerar barngruppen med fokus på de diskrimineringsgrunder som lyfts fram i läroplanen. Genom att pedagogerna alltid är uppmärksamma på och lyssnar in stämningen i barngruppen, bland annat genom att vara närvarande och delaktiga i barnens lekar. Beskriv på vilket sätt vårdnadshavare kan lämna synpunkter på planen: På föräldramötet under hösten får föräldrarna vara delaktiga i utformandet av planen då de får diskutera frågor som rör deras syn på trygghet i förskolan. Alla vårdnadshavare görs uppmärksamma på att trygghetsplanen finns under inskolningen på förskolan, i syfte att öka vårdnadshavarnas möjligheter att vara delaktiga i dess utformning Vid utvecklingssamtal lyfts trivsel på förskolan utifrån vårdnadshavarens perspektiv som en viktig fråga och vi uppmuntrar vårdnadshavarna att samtala om hur de upplever miljön på förskolan eller om de har specifika situationer som de har funderat kring och vill samtala om I den dagliga rutinen vid lämning och/eller hämtning ges tid och möjlighet för föräldrarna att samtala med någon av pedagogerna. Kränkningar kan vara Fysiska (ex hårda tag, fasthållning, slag, misshandel) Psykiskt (ex bli hånad, hotad, trakasserad) Psykosociala (ex osynliggöranden/utfrysning, nedsättande kommentarer) Sexuella

14 14 Bilaga: Definition och begrepp Utdrag ur skollagen Utdrag ur diskrimineringslagen Förordning om barns delaktighet i arbetet med planen Bilaga Definition och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning

15 15 Utdrag ur skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567) Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om at ett barn eller elev anser ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandlig i framtiden. Första stycket och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt som ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.

16 16 Utdrag ur diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

17 17 Förordning (2006:10839) om barns och elevers delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2008:946).