BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Kallelse

Transkript

1 HAPARANDA STAD BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Kallelse Tid: Tisdag kl 09:00 Plats: Byskär Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare 2 Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk (Förslag April 2014) KS 2014/143 Tommi Slunga 3 En till en satsningen i Haparandas skolor Anders Aidanpää 4 Delårsbokslut Arja Martinviita och Tanja Niva 5 Budget Arja Martinviita 6 Ekonomisk rapport per mars 2014 BUN 2014/10 Tanja Niva 7 Verksamhetsplan 2014 BUF BUN 2014/137 Arja Martinviita 8 Nämndsmål för BUN 2015 BUN 2014/133 Arja Martinviita 9 Verksamhetsrapporter BUN 2014/131 Arja Martinvita 10 Systematiskt kvalitetsarbete 2014, rapport 3 BUN 2014/32 Monika Invall 11 Öppna jämförelser Arja Martinviita 12 eförslag angående kommunalt vårdnadsbidrag till föräldrar som vill ha ett alternativ till förskola 13 Medborgarförslag - vikariepool för Haparandas förskolor 14 Svar till Skolinspektionen - Haparanda kommun 15 eförslag till Bun anpassad mat till förskolan 16 Frågor till Barn- och ungdomsnämnden - Niklas Olsson 17 Förslag till åtgärd för att möjliggöra en bra verksamhet för del av gruppen ensamkommande flyktingbarn KS 2013/22 KS 2012/163 BUN 2013/5 BUN 2014/101 BUN 2014/139 BUN 2013/193 Monika Invall Monika Invall Monika Invall Paula Pietinhuhta Arja Martinviita Allan Fjellvind Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 2(4) 18 Ändrad ålder för lokalt aktivitetstöd BUN 2014/105 Allan Fjellvind 19 Sammanställning av föreningsstöd våren 2014 BUN 2014/125 Allan Fjellvind 20 Ansökan om bidrag 2014-Säivis SK BUN 2014/104 Allan Fjellvind 21 Ansökan anläggningsbidrag - Haparanda jaktvårdskrets 22 Ansökan om lokalt aktivitetsstöd - Pugilist Haparanda 23 Ansökan om driftbidrag Keräsjoki SK 24 Ansökan om bidrag -Vojakkala byaförening BUN 2014/123 BUN 2014/118 BUN 2014/116 BUN 2014/117 Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind 25 Ansökan om bidrag Haparanda FF BUN 2014/114 Allan Fjellvind 26 Ansökan om bidrag KG Brottningsklubb 27 Ansökan om bidrag GK Nordstjärnan 28 Ansökan om bidrag Korpen Haparanda 29 Ansökan om bidrag Leipijärvi- Pitkäjärvi hembygdsförening 30 Ansökan om bidrag Kukkola hembygdsförening 31 Ansökan om bidrag Haparanda SKT BUN 2014/113 BUN 2014/112 BUN 2014/110 BUN 2014/109 BUN 2014/106 BUN 2014/103 Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind 32 Ansökan om bidrag BK Botnia BUN 2014/102 Allan Fjellvind 33 Ansökan om stöd Nikkala IK BUN 2014/100 Allan Fjellvind 34 Ansökan om Stöd Kukkola IF BUN 2014/99 Allan Fjellvind 35 Ansökan om stöd Lappträsk Sportklubb BUN 2014/98 Allan Fjellvind 36 Ansökan om stöd IFK Salmis BUN 2014/94 Allan Fjellvind 37 Ansökan om bidrag Karungi hembygdsförening 38 Ansökan om bidrag Korpikylä hembygdsförening BUN 2014/107 BUN 2014/108 Allan Fjellvind Allan Fjellvind 39 Ansökan om bidrag HPDA AIK BUN 2014/93 Allan Fjellvind

3 3(4) 40 Ansökan om bidrag Friluftsfrämjande Karungi BUN 2014/91 Allan Fjellvind 41 Ansökan om stöd Seskarö IF BUN 2014/89 Allan Fjellvind 42 Ansökan om bidrag Vojakkala idrottsförening 43 Ansökan om stöd Haparanda Sportfiskeklubb BUN 2014/86 BUN 2014/97 Allan Fjellvind Allan Fjellvind 44 Ansökan om stöd Vi unga BUN 2014/85 Allan Fjellvind 45 Ansökan om föreningsstöd 2014 Tossa Karhuvaara byaförening 46 Ansökan om bidrag Seskarö hembygdsförening 47 Ansökan lokalt aktivitetsstöd- Asplöven HC 48 Ansökan om bidrag- Haparanda Tornio Ungdomshockey 49 Ansökan om bidrag Västra Nikkala Byaförening 50 Ansökan om bidrag Mattila Byagårdsförening 51 Ansökan om bidrag Haparanda Orienteringsklubb BUN 2014/84 BUN 2014/83 BUN 2014/38 BUN 2014/69 BUN 2014/124 BUN 2014/82 BUN 2014/75 Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind Allan Fjellvind 52 Ansökan om ekonomisk bidrag-saivaara BUN 2014/67 Allan Fjellvind 53 Ansökan om bidrag Vuono hembygdsförening 54 Ansökan om anläggningsbidrag - Haparanda Segel och motorsällskapet BUN 2014/74 BUN 2014/41 Allan Fjellvind Allan Fjellvind 55 Ansökan -Kärrbäcks hembygdsförening BUN 2014/65 Allan Fjellvind 56 Ansökan om stöd Lappträsk intresseförening 57 Rapport till huvudman enligt Barn- och ungdomsnämndens dokument om kränkande behandling BUN 2014/96 Allan Fjellvind Monika Invall 58 Delgivningar BUN 2014/132 Kåre Strömbäck Ordförande Maarit Kontio Sekreterare

4 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Datum Diarienummer KLF/MBKl Tommi Slunga r PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK - REVIDERING Bakgrund Haparanda antog sitt första program Den reviderades första gången Inför den här revideringen har samrådsgruppen för minoritetsspråk (2 KS ledamöter och representanter för minoritetsspråken) haft en uppföljning och dialog om det förra programmet med förtroendevalda och chefstjänstemän samt att programmet varit på öppen remiss hösten Remissvar erhölls från Socialdemokraterna, ABF, STR-T och Minoritetsspråksdelegationen. Efter det har handläggaren för minoritetspråk arbetat om dokumentet som nu skickas på remiss till nämnderna. Remissvaren vara tommi.slunga@haparanda.se tillhanda senast Programmet innehåller några nya förslag åtgärder som är markerade med fet stil samt att namnet på dokumentet föreslås innehålla också hänvisning till nationella minoriteter. Enligt uppdrag Tommi Slunga Handläggare för minoritetspråk Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

5 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 201X Antagen av kommunfullmäktige 20XX-XX-XX, X

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET 3 4 INFORMATION 4 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA 5 6 KULTUR OCH FRITID 6 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 7 8 SOCIALTJÄNSTEN, INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8

7 1(8) 1 BAKGRUND 1.1 Statens minoritetspolitik De nationella minoriteternas rättighet att kunna använda sitt språk är en väsentlig del av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna. Riksdagen fattade i december 1999 ett beslut om nationell minoritetspolitik. I och med beslutet erkändes samerna, sverigefinländarna, tornedalningarna, romerna och judarna som nationella minoriteter och samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch fick status som minoritetspråk. I lagen ges ett grundskydd till samtliga nationella minoriteter där förvaltningsmyndigheter ska ge dem möjlighet till inflytande i frågor som berör dem samt så långt det är möjligt, samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Av nationella minortietsspråken har samiska, finska och meänkieli en historiskt geografisk bas, vilket ger användare av dessa språk speciella rättigheter till service på sitt språk (så kallade förvaltningsområden). Haparanda kommun är en av de kommuner som är förvaltningsområde för finska och meänkieli där enskilda har rättigheter till service med sitt språk. En ny lag, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) trädde i kraft den 1 januari En stor förändring med den nya lagstiftningen var bland annat att förvaltningsområdet för finskan utvidgades till ett antal nya kommuner, främst i Mälardalens region. För finska, samiska och meänkieli förstärktes också rättigheter för den enskilde. 1.2 Haparanda kommuns minoritetspolitik Kommunfullmäktige antog ett Minoritetspolitiskt program i december 2004 som reviderades första gången Programmets syfte har varit att lyfta fram områden där sverigefinska och tornedalsfinska (meänkieli) minoriteterna ansett att utveckling behövs i Haparanda kommun, så att de i lagarna skyddade rättigheterna samt kommunens egna målsättningar förverkligas och stärker minoriteternas ställning. Programmets förverkligande har de senaste åren följts upp aktivt av samrådsgruppen för minoritetspråk. Chefer och politiker har deltagit i gruppen för att föra dialog. Även en öppen remissomgång har genomförts inför denna revidering av programmet. Arbetet med programmet har kretsat mycket kring de skyldigheter som kommunen har som förvaltningsområde för finska och meänkieli. För det här erhåller Haparanda stad statsbidrag vars användande regleras i förordningen (SFS 2009:1299, 8). I den skrivs att statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Även Språklagen (2009:600) som trädde ikraft den 1 juli 2009 förpliktigar. Enligt den ska det allmänna ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja minoritetsspråk och att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjligheter att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Kommunfullmäktige skall revidera programmet varje mandatperiod och göra de tillägg och/eller ändringar som behövs. Programmet finns också i finsk version. Om det finns skillnader/tvetydigheter i de olika versionerna, så är det den svenskspråkiga versionen som gäller.

8 2(8) 2 OM SPRÅKETS BETYDELSE Språket är självklart viktigt för oss alla. Vår identitet är bunden till språket. Det är via språket som vi uttrycker våra känslor och är i kontakt med varandra, upplever och förstår vår omgivning och existens. Språket är också bärare av vårt kulturarv och en nyckel som öppnar dörrarna att förstå det. En förutsättning för att människan kan växa och utvecklas är att man behärskar språket. Likaså är det en förutsättning för att kunna delta i samhällsdebatten och att påverka. Av Haparandas befolkning är cirka en tredjedel finska medborgare. Exakt statistik om personer som kan finska/meänkieli finns inte. Av statistik kan man dock utläsa att en majoritet av befolkningen har en finsk bakgrund eller band till Finland. Av befolkningen har cirka hälften en utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med bägge föräldrarna födda utomlands). I praktiken har nästan alla som tillhör denna grupp en finländsk bakgrund och om man antar att dessa kan antingen finska eller meänkieli så kan en stor del av befolkningen minoritetsspråken. Dessutom finns många personer, som har en statistiskt definierat svensk bakgrund, men som kan meänkieli och/eller finska. Med anledning av att befolkningen utgörs av en så stark minoritetsrepresentation skapar det speciella omständigheter att utveckla minoriteternas ställning. Många i Haparanda kan uppleva att minoriteten är i majoritet, åtminstone i vardagliga situationer. Som en skarp kontrast har dock finskan och meänkieli länge lyst med sin frånvaro i det officiella. Av olika anledningar kan det fortfarande vara så att språkfrågan polariserar känslor för och emot. Även om lagen finns och ger rättigheter åt minoriteterna, så är lagarna dock bara lagar. För att riktiga framsteg i utvecklingen skall ske har attityderna en viktig roll. Tillmötesgående och accepterande attityd förutsätter en ömsesidig respekt och förståelse mellan olika grupper till exempel om olika utgångspunkter och behov. Därmed är det viktigt att samrådet/dialogen fungerar och att medvetenheten om frågorna ökar. Det stycket som fanns redan i 2004 års program kan även fortsättningsvis vara ett generellt rättesnöre: Flerspråkigheten och den mångkulturella omgivningen är positiv och för de i Haparanda kommun boende mer förenande än skiljande, till exempel för identiteten i förhållande till andra områden. Detta är något man bör vara stolt över. Vår kommun kan vara ett exempel över hur språkpolitiken sköts på ett bra sätt och kommunens representanter bör i olika sammanhang fungera som ambassadörer också vad gäller (minoritets-)språkärenden.

9 3(8) 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET Kommunen ska se till att lagen förverkligas och att de som vill använda sig av finska eller meänkieli får muntlig service och att de enskilda som som har ett ärende och som så begär får beslutet och beslutsmotiveringen översätt skriftligt översatt. Kommunen ska även i fortsättningen garantera att samråd fortsätter inom ramen för den etablerade samrådsgruppen. Tjänstemän och representanter för nämnderna åläggs att komma till samråden när gruppen så vill. Samrådet ska innefatta statsbidragets användning i sin helhet. Samrådet ska utvecklas till att omfatta alla nationella minoriteter. Samrådet kan ordnas inom ramen för det existerande samrådet för finska/sverigefinländare och meänkieli/tornedalingar, dock med beaktande av finskans och meänkielis särställning som förvaltningsområde och beträffande statsbidraget. Kommunen ska ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar service; se minoritetsspråken som en merit när tjänster tillsätts, om man kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning. Att uppmärksamma landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter, inklusive centralförvaltningen/-myndigheter (2010), på det språkliga särdraget och därav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område. Kommunen ska ekonomiskt stödja minoritetsspråksorganisationerna i att delta i seminarier och konferenser. Kommunen ska samverka med andra kommuner och andra myndigheter; delge egna erfarenheter/exempel och ta lärdom från andra.

10 4(8) 4 INFORMATION Kommunen ska utarbeta en strategi om hur den ämnar tillfredsställa minoritetsspråkigas informationsbehov Kommunen ska alltid betänka om ifrågavarande information behöver översättas till minoritetsspråken Hemsidorna ska innehålla information om minoriteterna och minoritetsspråken samt att kommunen skall ha som målsättning att översätta merparten av hemsidorna Kommunen ska vid behov fortsätta att översätta dokument Kommunen ska värna om minoritetsspråkiga ortnamn och synliggöra minoritetsspråkens närvaro genom att öka skyltning och annan utmärkning med minoritetsspråken Kommunen ska informera i telefonsvararen med minoritetsspråken Kommunen ska informera och utbilda tjänstemän och förtroendevalda om nationella minoriteter och minoritetsspråkslagstiftningen

11 5(8) 5 FÖRSKOLA OCH SKOLA I förskolan, i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna anordnas undervisning i och på elevens modersmål i enlighet med dokumentet Vägen till tvåspråkighet för de finskspråkiga eleverna Övriga elever ska erbjudas möjlighet att studera ett minoritetsspråk inom ramen för elevens val Kommunen ska årligen för föräldrarna anordna en informationsträff, där man berättar om Haparanda kommuns skolsystem, möjligheterna till undervisning med modersmål, ge bakgrundsinformation om sverigefinsk och tornedalsk kultur, minoritetsspråkslagen o.s.v. samt i regelbundna kontakter med föräldrarna meddela och informera om senaste fakta och forskningsresultat, ge information till minoritetsspråkiga föräldrar om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i och på modersmålet antingen i den tvåspråkiga verksamheten eller i svensk klass med undervisning i svenska som andraspråk och i modersmålsundervisning Kommunen ska anordna fortbildning för lärare i finska språket och meänkieli samt sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska i förskolan och skolan anordna temaveckor om flerspråkighet, sverigefinsk och tornedalsk kultur Kommunen ska satsa på revitaliseringsåtgärder för meänkieli inom förskolan. 6

12 6(8) 6 KULTUR OCH FRITID Minoriteterna ska garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till skapande på eget språk Kommunen ska när man delar ut medel till föreningar och evenemang beakta minoriteternas behov Kommunen ska utreda möjligheterna att söka specialstöd från Statens kulturråd Kommunen ska aktivt främja tvåspråkiga kulturaktiviteter Kommunen ska bättre synliggöra kulturutbudet på minoritetsspråk inom området Haparanda-Torneå-Kemi Kommunen ska inom sitt kulturutbud stödja/erbjuda också kultur för romer

13 7(8) 7 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Service på minoritetsspråk ska garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens kontor/institutioner I alla förvaltningskontor ska den centrala informationen och anvisningar vara översatta till minoritetsspråken Kommunen ska aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget språk och erbjuda detta för de som vill detta Kommunen ska anordna dagcenter till äldre och handikappade där det finns verksamhet på deras eget språk Kommunen ska tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på minoritetsspråken om kommunens kommande planer, minst en gång per år Kommunen ska i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och handikappade, beakta om föreningarna skall fungera som remissinstanser i frågan Kommunen ska påverka landstinget (Hälsocentralen) så att servicen och informationen på minoritetsspråken förbättras. Speciellt gäller detta service där det är fråga om förhållande mellan läkare-patient inom exempelvis psykiatrin, där den språkliga förståelsen är särskilt viktigt och där användandet av tolk (3:e part) är svårt

14 8(8) 8 SOCIALTJÄNSTEN INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Kommunen ska informera om service på minoritetsspråken Kommunen ska ha förmåga att ge service omedelbart till kunden på dennes eget språk Kommunen ska befrämja personalens fortbildning och utbytesverksamhet med (gräns- ) kommunerna Kommunen ska se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtjänsten

15 BUN Prognos Mars 2014 BUN 2014 Budget 2014 Periodbudget Totalt Bokfört Prognos Avvikelse Barn och Ungdomsförvaltningen Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet Totalsumma

16 Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet BUN Prognos Mars 2014 Budget 2014 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört Värden Budget 2014 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört Barn och Ungdomsförvaltningen Namn Driftbudget Detaljerad driftbudget Benämning Verksamhet 4 Postitioner Verksamhet

17 Revidera Verksamhetsplan (Barn- och ungdomsnämnden) Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Förvaltningens Åtagande Upplevelserik handels- och besöksplats Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Ett rikt, mångfaldigt och mångkulturellt kulturoch fritidsutbud som stärker medborgarnas folkhälsa samt ökar attraktiviteten för besökare Verka för att kreativa mångkulturella mötesplatser/möten skapas. Tillgängliggöra vår natur. Utökat samarbete med och mellan företagen Aktivare kulturliv Främja bildandet av fler kulturföreningar Lyfta fram goda exempel och stödja nybildandet av föreningar. Dynamiskt företagsamhet Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Skolan skall präglas av ett entreprenöriellt lärande. Uppmärksamma entreprenöriella kreativa initiativ och uppmuntra till nytt skapande. Arbeta för fler nyetableringar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Logistisk nod Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio sida 1 av 4 ( )

18 Revidera Verksamhetsplan (Barn- och ungdomsnämnden) Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Förvaltningens Åtagande Hållbar Livsmiljö Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Kvalitetssystem kost & lokalvård Implementera framtaget kvalitetssystem i verksamheten. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Nyskapande event varje år Genom samverkan mellan olika kulturella grupper och generationer skapa nya idéer till event. Stärka befintliga föreningar och främja bildandet av nya Lyfta fram goda exempel och stödja bildandet av nya föreningar. Utveckla stadsviken som rekreationsområde I samarbete med fritidsförvaltningen i Torneå fortsätta utvecklingen. Medborgaren i centrum Stödja arrangemang av unga för unga Bistå med kunskaper, ekonomi, lokaler, personal och positiv inställning. Stärka kunskapen om bygdens kulturarv för att som medborgare i Haparanda kommun känna sig stolt över sin hemort. (gemensamt för Bun och SN) Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer för barn och unga (gemensamt mål SN och BUN) Möta barn/unga i dialog kring utveckling av våra befintliga miljöer/arenor. Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats sida 2 av 4 ( )

19 Revidera Verksamhetsplan (Barn- och ungdomsnämnden) Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Förvaltningens Åtagande Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Hålla sig uppdaterad om den psykiska hälsan bland medborgarna och tillsammans med andra aktörer arbeta för att förbättra den. (Gemensamt mål SN och BUN) Verka inom projektet PSYNK, där samtliga resurser som arbetar med barn ingår Familjens hus, förskola, fritids och skola skall stödja och stärka föräldrarna i sin roll. Strukturera insatserna för att minska bruk/missbruk av tobak, alkohol och droger bland barn och unga. (gemensamt mål SN och BUN) Utarbeta en övergripande plan för aktiva samordnade insatser och informera om dessa i skola, organisationer, föreningar, till föräldrar och samhället i stort. Vidta åtgärder för att öka gemenskapen och delaktigheten i samhället. (gemensamt mål SN och BUN) Samarbeta internt och externt för att kartlägga, stötta och aktivera människor som idag lever i utanförskap att finna vägar till arbetslivet/utbildning. Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras sida 3 av 4 ( )

20 Revidera Verksamhetsplan (Barn- och ungdomsnämnden) Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Förvaltningens Åtagande Gränslös Kunskap Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Attraktiva lärmiljöer Meritvärde 215 Skapa attraktiva lärmiljöer. Kontinuerlig uppföljning enligt kvalitetsplanen, tydliga direktiv på förbättringsområden och i tid stödjande insatser. Andelen med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år skall vara minst 85% Kontinuerlig uppföljning enligt kvalitetsplanen, tydliga direktiv på förbättringsområden och i tid stödjande insatser. Genom användning av IT omdefiniera lärandet för att rusta eleverna för det kommande samhället. Vara i framkant med tidsenliga verktyg, pedagogisk synvända och omdefinierade uppgifter. Utöka utbudet av aktiviteter inom fritidshem. Genom utökad pedagogisk samverkan erbjuda ett attraktivt och kvalitativt utbud av aktiviteter. Öka tillgängligheten och användningen av digital information/teknik i verksamheterna (gemensamt Bun och SN) All personal skall ha kunskap om och tillgång till den teknik som krävs för att använda de system vi har, minska på pappersmängden och effektivisera arbetsprocesserna. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Minst 85% av våra elever väljer kommunens gymnasieskola Erbjuda ett anpassat programutbud och attraktiva lärmiljöer. sida 4 av 4 ( )

21 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Barn- och ungdomsnämndens egna mål Ett rikt, mångfaldigt och mångkulturellt kultur- och fritidsutbud som stärker medborgarnas folkhälsa samt ökar attraktiviteten för besökare. 2. Höja måluppfyllelsen i förskola, skola och fritidshem. 3. Genom användning av IT omdefiniera lärandet för att rusta eleverna för det kommande samhället. Gemensamma mål Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden Stärka kunskapen om bygdens kulturarv för att som medborgare i Haparanda kommun känna sig stolt över sin hemort. 2. Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer. 3. Främja den psykiska och fysiska hälsan bland medborgarna. 4. Minska riskbruk och missbruk av tobak, alkohol och droger. 5. Öka gemenskap, jämställdhet, delaktighet och trygghet i samhället. 6. Öka tillgängligheten och användandet av digital information och teknik på ett hälsofrämjande sätt. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

22 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för Fritiden 1. Allmän beskrivning av verksamheten För tillfället håller fritiden på att skruda om från vinter- till sommardräkt. En tid då bl.a. underhåll står på programmet. Det är dels maskinparkerna som servas men också att vi gör vissa enklare åtgärder i anläggningarna såsom målning. Under försommaren kommer också Gränsvallens konstgräs att bytas ut. 2. Årets budget/det ekonomiska läget Det ekonomiska läget är ganska kärvt. Enhetens huvuduppgift är att erbjuda goda förutsättningar för idrott, motion och friskvård. Varje förbättring av förutsättningarna och utveckling av nya faciliteter kostar mer än vad de genererar i inkomst. Detta i kombination med att maskinpark och annan utrustning blir allt mer åldersstigen och kräver mer och mer underhållsåtgärder. 3. Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Vid kommande planeringsdag för fritiden kommer verksamhetsplan för 2014 att diskuteras och även planen för Fritidens verksamhetsår är inte direkt kalenderår utan mer höst och vår. 4. Förändringar under det senaste året Inga större förändringar har skett under det senaste året. Simhallen drivs sedan september 2013 åter i egen regi. 5. Framtida utveckling/ Personalsituation/rekryteringsbehov Inom de närmaste två åren blir det flera pensionsavgångar inom verksamheten. Ser dock inga problem att kunna rekrytera personal. Problemet är ekonomin. Allan Fjellvind Enl uppdrag Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

23 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Gemensam administration Maarit Kontio Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för Gemensam administration 1. Allmän beskrivning av verksamheten Vi har startat med sjukanmälan i egen regi under våren. Det har visat sig att det inte är så många enheter som använder sig av tjänsten, vilket har medfört att vi föreslår att tjänsten avvecklas. De enheter som anser sig behöva tjänsten kan i framtiden ringa till vikariepoolen som aviserar om frånvaron till närmaste chef. Upphandling av nytt webbaserat vikarieanskaffnings- och schemaläggningsprogram avbröts på grund av fel i upphandlingsunderlaget. Nu har det ekonomiska läget förändrats och vi avvaktar med att gå ut med en ny upphandling. Planering av kommungemensam avtackning av pensionsavgångar och uppvaktning av 25-år i tjänst pågår. Festen är inplanerad till den 27 maj. Karin Simu har övertagit ansvaret för administration av äldreomsorgsavgifterna från Medborgarkontoret. Karin har tillsammans med Carina Kapraali arbetat hårt hela våren med att rensa i Procapita för att få till ett system där debiteringarna blir rätt i rätt tid. 2. Årets budget/det ekonomiska läget Budgeten hålls, vi har ett litet överskott då få utbildningar genomförts under våren och inköp varit få. Merja Pikkuaho är tjänstledig 80% från sin tjänst under perioden april-juni då hon arbetar i ett projekt i Tillväxtenhetens regi. Detta kommer att medföra ett positivt resultat i personalbudgeten. 3. Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Arbetet utifrån vårt verksamhetsåtagande pågår. All personal skall ha tillgång till den teknik som krävs för att använda de system vi har, minska på pappersmängden och effektivisera arbetsprocesserna. Det har varit en utmaning att få till åtaganden som alla anställda som de känner att de äger. Sedan har även förändringar skett under våren vilket gjort att Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

24 åtaganden blivit inaktuella, bla att upphandlingen av vikarieanskaffningsprogrammet avbröts samt att beslut om införskaffande av ny modul till Procapita blev negativt. 4. Förändringar under det senaste året - Övertagande av frånvaroanmälan till kommunal regi - Övertagande av administration av äldreomsorgsavgifterna - Flytt av löneadministration till Gemensam administration - Nämndsadministration i Formpipe W3D3 5. Framtida utveckling/ Personalsituation/rekryteringsbehov Vår vision var att göra en nystart av vikarieanskaffningen i och med ett nytt webbaserat vikarieanskaffningsprogram. Nya riktlinjer har utarbetats samt implementering planerats. Upphandlingen av programmet avbröts och nytt beslut om ny upphandling är inte taget. Nu får vi tänka om och inte tappa energi utan göra en ny planering där Arbetsförmedlingen och facken är våra samarbetspartners. Helena Waara, personalhandläggare går i pension from 1 juli. Rekrytering av ny personaladministratör pågår. Vi genomför en liten omfördelning av arbetsuppgifter med förändringen att Kristiina Kvist kommer att arbeta 50% med lönehandläggning samt 50% med Barn- och ungdomsförvaltningens administration. Kristiinas 50% i vikariepoolen är en del av den nya personaladministratörens tjänst vilken består av 50% assistent i vikariepoolen samt 50% löneadministration. Kristiina Kvist och Gunnel Sipola övertar Helena Waaras systemadministratörsroll i Personec. Arbetet med nämndsadministration i Formpipes W3D3 är nu i skarpt läge för alla nämnder. Vårt nästa mål är att få till en spegling av nämndernas protokoll och kallelser till hemsidan från W3D3. Detta skulle minska det administrativa arbetet med kallelser och protokoll avsevärt. Idag kör vi en digital process i W3D3 vid sidan om en halvt digitaliserad process. Detta innebär att protokollen och kallelserna görs i W3D3 men det är bara de politiker och tjänstemän med läsplattor som har tillgång till dessa. Detta medför att sekreterarna idag läser om protokollen och kallelserna till PDF-filer, sparar in alla bilagor i den filen och länkar paragrafer till rätt sidor. Dessa kallelser mailas ut till alla ordinarie och ersättande politiker, tjänstemän samt media, läses in i politikerappen samt läggs ut på hemsidan. Arbetet med PDF-filerna skulle helt försvinna med en spegling från W3D3 till hemsidan. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

25 Viktigt är även att få till en digital signering av protokollen i W3D3 för att få processen helt digital i framtiden. Enl uppdrag Chef Administrativa enheten Maarit Kontio Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

26 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för Tornedalsskolan 1. Allmän beskrivning av verksamheten Läsåret 2013/2014 är inne slutspurten med nationella prov för många av gymnasieskolans elever. Planeringen av den nya gymnasieskolans lokaler pågår och förlöper väl. Under maj månad har skolan engagerat sig i det aktuella valet till EU-parlamentet. Skolan har anmält sig till skolvalet.se och genomför skolvalet den 20 maj. Valet föregås av en EU-debatt den 15 maj. På skolan kommer det också att vara möjligt att rösta i det riktiga EU-valet genom förtidsröstning den 22 maj. Studievalsprocessen till gymnasieskolan fortgår och visar idag på följande läge: Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Estetiska programmet Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 6 sökande 26 sökande 9 sökande 11 sökande 1 sökande 7 sökande 12 sökande 6 sökande I dagsläget har 18 elever sökt utbildning på annan ort. 2. Årets budget/det ekonomiska läget Trots den minskade budgeten för 2014 skall årets ekonomi hållas innanför satta ramar. 3. Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Dokument gällande 2014 års verksamhetsplan för Tornedalsskolan finns inlagd i Fronter. Skolans mål- och åtaganden i Stratsys samt medarbetaråtaganden är inskrivna och kommer att kommenteras inom utsatt tid. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

27 4. Förändringar under det senaste året Några större förändringar i verksamheten har inte skett under det senaste året. 5. Framtida utveckling/ Personalsituation/rekryteringsbehov Tidigare meddelade nya planerade utbildningsvägar kommer att medföra behov av viss nyrekrytering av lärarpersonal under senare del av 2015 och/eller Behov av nyrekrytering av rektor föreligger inom en tvåårsperiod Enl uppdrag John Waltari Gymnasiechef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

28 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för Stadsbiblioteket 1. Allmän beskrivning av verksamheten Stadsbiblioteket fortsätter sitt arbete med omflyttningar av avdelningar och med genomgång av medier för att öka tillgängligheten. Övre plan är i stort sett färdigt och genomgång av nedre plan beräknas bli klart till hösten. Klassuppsättningar köps in för även i år i samverkan med lärarna som komplement till skolbiblioteken. Bokbussen kommer att användas som lokal för förhandsröstning den 10 maj och kommer då att stå i Kukkola, Karungi, Kärrbäck, Lappträsk, Säivis, Seskarö och Nikkala och den 17 maj på Ica Maxi och vid Coop. Det är ett unikt sätt att locka fler att rösta vid EU-valet. Bokbusschauffören jobbar extra dessa lördagar. Besöken har ökat vilket tyder på att vårt arbete med ändringarna i rummet upplevs positiva. Vi har numera även en självbetjäningsautomat för dom som vill ha det, ett led i att modernisera verksamheten. Trots att vår fokus ligger på barn och unga fortsätter vi att utveckla servicen för vuxna. Vi arbetar mycket med service, kundperspektiv och personal- och kompetensutveckling i stort och i smått. 2. Årets budget/det ekonomiska läget Budgeten är i balans och jag ser inga oförutsedda händelser som skulle ändra på detta. 3. Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Alla som arbetar på biblioteket har egna åtaganden som utgår från nämndens och förvaltningens åtaganden. Stadsbibliotekets åtaganden är: - Arrangera kultur kulturella möten på stadsbiblioteket för olika åldersgrupper - Öka tillgängligheten till stadsbibliotekets utbud för barn, unga och gamla - Arrangera kulturella möten - Utöka utställningsverksamheten med olika aktörer - Arrangera litterära möten och workshops i olika teman Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

29 4. Förändringar under det senaste året Verksamheten har genomgått stora förändringar. Sammanslagningen av kommunbiblioteken i Norrbotten har skett etappvis under året och arbetet med att hitta effektiva samarbetsformer har utvecklat verksamheten positivt. Vi har numera en gemensam katalog, samma system och transporter mellan biblioteken sker varje vecka. Ny barnavdelning är inredd vid gatuplan. 5. Framtida utveckling/ Personalsituation/rekryteringsbehov Fokus kommer att ligga vid barns och ungas läsning. Utveckling av webbsidorna med ny biblioteksportal kommer att göras i år. Två av personalen är födda 1950 men har inte aviserat om ev. tidigare pensionsavgång. En anställd har varit tjänstledig under året för anhörigvård. Vi har lyckats lösa hennes frånvaro med en timanställd. From övertar stadsbiblioteket 0.25 assistenttjänst från Övertorneå till stadsbiblioteket. Det gäller den gemensamma bokbussverksamheten. Tjänsten har tidigare varit placerad i Övertorneå och de medel som tidigare gått till Övertorneå blir kvar hos oss. Förändringen är behandlad i bokbusskommittén och kommer som delgivning till BoU när protokollet är justerad. Förutsättningarna har förändrats stort efter att vi numera har en mindre buss som behöver fyllas under turera, speciellt vid skolbesöken. Även det faktum att vi nu har en gemensam katalog och ett gemensamt system efter införandet av BiN gör att assistenten inte längre behöver vara placerad i Övertorneå. Enl. uppdrag Marita Mattsson Barsk Bibliotekschef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

30 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för För- och grundskolan i Haparanda 1. Allmän beskrivning av verksamheten Arbetet under 2014 kommer att ha fortsatt fokus på förbättrade resultat i grundskolan. Alla de åtgärder, satsningar och prioriteringar som vi gör syftar till ökad måluppfyllelse för barn och elever. Strukturen med det systematiska kvalitetsarbetet med uppföljningar av resultat, analys av resultat samt beslut om åtgärder förtydligas. När det gäller målsättningen att alla elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan finns fortfarande en hel del att göra. Andelen behöriga till gymnasieskolan läsåret 2012/13 var 87,6% av eleverna vilket resultatmässigt inte är så stor skillnad från föregåendes år (86,5%). Resultatmässigt ser vi att meritvärde för 2013 har förbättrats och genererade 214, jämfört med 2012 där genomsnittligt meritvärde låg på 206,6. Under 2013 ansökte Haparanda kommun om stadsbidrag för att inrätta karriärtjänster, och fyra förstelärare utsågs. Nu under 2014 kommer vi att utöka antalet och ha sammanlagt 15 förstelärare i kommunen. Vår utmaning ligger nu på att få en bra struktur och tydliga uppdrag för dessa tjänster, samt hitta bra forum för rektorerna att leda förstelärararna. Haparanda kommun fortsätter arbetet med SKLs matematiksatsning Pisa Arbetet sker i kommungrupper bestående av politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare. Dessa arbetar tillsammans med andra satsande kommuner kring hur den egna styrningen och ledningen kan förbättras så att matematikundervisningen ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och ge eleverna goda kunskaper. Under 2014 fortgår arbetet med att följa upp insatta åtgärder och förändringar, för att höja måluppfyllelsen i matematik. De operativa målen för Pisa 2015 ligger som grund för vårt utvecklingsområde inom matematiken. Sedan höstterminsstarten har samtliga matematiklärare i år 1-9 börjat kompetensutveckling genom matematiklyftet. Under 2014 fortsätter kompetensutvecklingen, men inte i lika snabb takt. Det kollegiala lärandet börjar nu vara en metod som lärare efterfrågar. Vi har nu under våren infört central samrättning för nationella prov i år 6 matematik, för att säkerställa likvärdigheten i bedömning. Lärarna som deltagit i det ansåg att det är en otroligt bra kompetensutveckling samt att de får syn på sin Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

31 egen bedömning. Det gör att vi kan med större säkerhet säga att resultaten för de nationella proven har större likvärdighet eftersom flera lärare från olika skolor varit med vid bedömningarna. Vi har kommit fram till att arbetet med uppföljning och analyser av mål och resultatuppfyllelsen i Haparanda behöver utvecklas. Höstterminen kommer att starta med en gemensam arbetsdag där vi ger bilden av hur måluppfyllelsen ser ut i kommunen. Därefter ska vi prioritera så att lärare och rektor får förutsättningar att analysera måluppfyllelsen, för att få djupare förståelse och synliggöra utvecklingsbehoven på kommun, skol, grupp och individnivå. Under läsåret kommer även det systematiska kvalitetsarbetet att utvecklas för att kunna följa insatser och åtgärder genom uppföljningar. Efter analyser av resultat har vi konstaterat att språket inom alla stadier behöver utvecklas för att möjliggöra högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Här blir det en gemensam satsning att stärka språket från förskola och uppåt. Satsning på modersmål samt studiehandledning på modersmålet kommer att struktureras upp. Arbetet med att arbeta främjande och förebyggande för psykisk och fysiskt välmående pågår. En handlingsplan för skolbarns hälsa är under process. Inom psynk har vi arbetsgrupper som arbetar med samverkansrutiner, frånvaron och hemmasittare i Haparanda samt nyanländas skolgång. 2. Årets budget/det ekonomiska läget Budgeten ser i dagsläget ut att vara stabil och följer relativt bra prognosen. Det som kommer att tillkomma är kostnad för modersmål och studiehandledning. 3. Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Utifrån nämndens mål har förvaltningen arbetat fram mål för verksamheterna och därefter har alla medarbetare antagit åtaganden. Åtagandena följs upp och vi kan se att det nu börjar förankras hos medarbetarna med syfte och mål med åtaganden. 4. Förändringar under det senaste året Vi kan titta tillbaka på 2013 som ett händelserikt år. Förberedelser och genomförande av ny organisation har genomförts. Både på förvaltningsnivå och på skolledarnivå. Inom nyanländas skolgång har vi ändrat på rutiner kring inskrivning i förberedelseklass så att vi nu följer skollagen. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

32 5. Framtida utveckling/ Personalsituation/rekryteringsbehov För och grundskolans verksamhetsområde står inför utmaningar att anpassa organisationen utifrån de krav den nya skollagen ställer gällande behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare. Inom en femårsperiod har vi ungefär 25 lärare som kommer att behöva rekryteras för pensionsavgångar. Även inom förskolan har vi ett stort antal förskollärare och barnskötare som kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Så rekrytering av personal kommer att bli en stor utmaning för kommunen. Enligt uppdrag Monika Invall Chef- För och Grundskolan Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

33 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för Kost-och lokalvården Kost och lokalvården har 61 tillsvidare anställda på 27 enheter. Vi servar skolor, förskolor, Lundens servicehus och Klippans sjukhem med mat. Vi driver 11 kök som serverar ungefär 1800 portioner per dag. Sedan hösten 2014 lagar de flesta köken sin mat själva. Grankullen och Språkskolan får varm mat levererat från Tornedalskolan. Köket i Seskarö som ligger 3 mil utanför staden tar sin mat från Seskarö Wärdshus. Lokalvård utför vi på alla kommunens skolor, förskolor, anläggningar och kontor. Den totala städytan är ca kvm. Vi är två chefer inom Kost och lokalvården med delat ledarskap. Detta innebär att vi har ca 30 anställda var samt delat ansvarsområden. Kost- och lokalvårdschefen Paula Pietinhuhta har huvudansvaret för verksamheten och är kontaktperson vad gäller lokalvården. Biträdande Kost- och lokalvårdschefen Pirjo Pasma är kontaktperson vad gäller kostproduktionen. Paula Pietinhuhta är föredragande för Kost och lokalvården i Barn- och ungdomsnämnden. Den totala budgeten för Kost och lokalvården är ca 35 miljoner. Övergripande målsättning för verksamheten: Kost och Lokalvårdsverksamheten i Haparanda Stad: skola, förskola, äldreomsorg samt lokalvård skall 1. genomsyras av kvalitets- och servicetänkande. 2. ha konkurrenskraftiga kostnader Det ekonomiska läget för verksamheten är stabilt. Verksamheten fortsätter att aktivt arbeta med kvalitén på maten och service. Personal utbildas inom specialkoster för att öka kompetensen och kvalitén på maten. Det sker aktivt arbete kring samarbetet med skola och förskola. Detta sker med samarbetsträffar mellan skola/förskola och Kost och lokalvård. Kost-och lokalvården arbetar även aktivt att träffa föräldrar via föräldramöten där alla blir bjudna på mat. Tanken är att ge våra kunder en möjlighet att få en egen uppfattning om maten samtidigt som de får information om matsedel, planering etc. Verksamhetens åtagande med organisationsförändring är genomförd. Lokalvården arbetar aktivt med bättre golvvård med nya städmetoder i sitt åtagande. Åtagande finns även om miljövänliga produkter vilket innebär att all kem och papper idagsläget Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

34 är miljövänligt. Kökets åtagande är att göra egenkontroll och följa upp sin verksamhet genom att genomföra dagrapportering. Där finns information att hämta om mängd lagad mat, svinn, vegetarisk portionsantal, sallader mm. Verksamheten har genomgått en organisationsförändring i och med övergång till tillagningskök. Detta har genomsyrat arbetet hela året och fortsätter. Detta har inneburit behov av att skapa nya rutiner, beställningar, transporter mm. Kost-och lokalvården har som målsättning att under året registrera sin verksamhet i skolmatsverige för att få en helhetsbild på skolrestaurangers nivå. Detta innefattar allt som påverkar måltidsmiljön som matens kvalité, pedagogiska måltider, lunchrastens längd, matsalsmiljö mm. Verksamheten har stora pensionsavgångar i dagsläget och även i framtiden. Vilket innebär att rekrytering pågår konstant. 19 personer kommer att gå i pension inom 6år. Enl uppdrag Kost-och Lokalvårdschefen Paula Pietinhuhta Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

35 Verksamhetsrapport 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum Diarienummer Till Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsrapport för Ungdomens Hus 1. Allmän beskrivning av verksamheten En timanställd fritidsledare som har ansvar för motorgården anställdes i januari, och vi har kunnat utöka öppettiderna där till att gälla även vissa eftermiddagar. Elevens val i motorgården finns nu åter som möjlighet att välja för Gränsskolans elever. I januari arrangerades det tjugoförsta Provincia Midnight Cup med ca 30 lag som spelade innebandy och ca 500 betalande till discot på Folkets Hus. Arrangemanget anordnas i samarbete med Torneå fritidsverksamhet. I februari antogs en drogpolicy för Ungdomens Hus som slagit mycket väl ut. De problem vi tidigare hade med rökande ungdomar utanför entrén och snus kring väggar och tak existerar knappt idag. I mars anordnade vi en resa till Pullinki Ski i samarbete med kyrkan. Ca 40 ungdomar följde med på resan. Under sommaren kommer mobila verksamheten, Tåget, att vara igång igen varje fredag och lördag kväll. Eftersom det var första gången förra sommaren så vet vi vad som behöver förbättras inför årets fältverksamhet. Även ungdomssekreteraren och elevhälsan kommer att fälta mer under sommaren i år. 2. Årets budget/det ekonomiska läget Från och med årsskiftet är bemanningen enligt lagd budget. Utöver de heltidsanställda så delar de timanställda på en tjänst. Vi har i dagsläget en timanställd som ansvarig för motorgårdsverksamheten. Vi har tidigare hyrt all PA-utrustning som behövts vid våra arrangemang av PST, som varit hyresgäst på Ungdomens Hus. Vi har då haft ett mycket reducerat pris. Efter att företaget flyttade ut vid årsskiftet har vi inte längre den möjligheten och har då valt att köpa lös den fasta utrustning som finns på Ungdomens Hus. Även om det blev en kostnad nu så blir det i längden billigare att äga utrustningen. I övrigt har vi inga händelser som påverkar budgeten negativt. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

36 3. Årets verksamhetsplan med åtaganden för enheten och personalen Enheten och personalens åtaganden i år handlar mycket om hälsofrämjande- och kulturellt arbete samt om breddning av de olika verksamheterna för att få fler ungdomar att välja Ungdomens Hus som ett alternativ till deras fritidsintressen. Vi kommer att anordna kulturkvällar två gånger år Vi har fått ärva gymredskap från Aspen för att kunna få våra ungdomar mer fysiskt aktiva. Gymmet är uppställt i danslokalen på Ungdomens Hus Vi har innebandyträning för ungdomar varje fredag på Aspen samt små turneringar ibland Vi kommer att ha en fritidsledare mer aktiv i skolorna samt på Aspen för att hjälpa ungdomarna att hitta nya aktiviteter Ungdomsrådet ska omorganiseras för att få fler ungdomar att vilja vara med 4. Förändringar under det senaste året Den största förändringen i verksamheten är att alla tjänster nu är tillsatta. Det har gett en ny möjlighet till planering och kontinuitet i verksamheten och vi kan nu även arbeta mycket med att höja kvalitén i de olika aktiviteterna. Ungdomssekreteraren har hittat sin roll i det förebyggande arbetet där även en del arbetsuppgifter tillhör socialtjänsten. Ungdomsrådet har inte fungerat tillfredsställande under det gångna året (åren) och vi ser därför över hur vi ska kunna utveckla det. Inför kommande årsmöte så kommer en del förändringar i stadgarna att läggas som förslag samt att vi kommer att ta fram en tydlig arbetsordning för både ungdomar och oss tjänstemän som är delaktiga i ungdomsrådets arbete. 5. Framtida utveckling/ Personalsituation/rekryteringsbehov Vi behöver se över lokalvården i huset som inte fungerar tillfredsställande. Det är fritidsgårdspersonal och hyresgäster som gemensamt ska se till att ordningen i lokalerna är god. Vi behöver få fler ungdomar delaktiga i ungdomsrådet och andra grupper som arbetar på Ungdomens Hus. Ungdomarnas åsikter behöver lyftas fram på ett mer strukturerat sätt. Vi behöver arbeta med att marknadsföra våra lokaler bättre för att få in fler hyresgäster, både mötes- och kontorslokaler. Enl uppdrag Nina Harila Chef Ungdomens Hus Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

37 Rapport Särskola

38 Innehållsförteckning 1 Utvärdering fritidshemsverksamhet... 3 Särskola, Rapport (3)

39 1 Utvärdering fritidshemsverksamhet Analys Måluppfyllelse Fritidshem I Särskolans fritidshem går i dag nio elever i åldrarna 7-16 år med olika behov som bör tillfredsställas. Personalen i fritidshemmet arbetar som elevassistenter i Särskolan under skoldagar och därför är samarbetet med skolan helt naturligt. Det är viktigt att all personal i Särskolan har en gemensam grundsyn på barns utveckling och lärande. Personalen arbetar med att få fritidseleverna att trivas och att fungera tillsammans oavsett ålder och funktionsnedsättning. Vi tränar på sociala färdigheter under naturliga förhållanden så som att färdigställa mellanmål, leka tillsammans, spela spel, göra små utflykter, utöva fysiska aktiviteter osv. Personalen har nästan dagligen kontakt med vårdnadshavare och på så sätt informeras hemmet om verksamheten och föräldrarna har möjlighet att påverka. Vi har utvärderat fritidsverksamheten och tycker att vi når de utsatta målen. Särskola, Rapport (3)

40 Rapport Grankullen, Seskarö och Nikkala förskola och skola

41 Innehållsförteckning 1 Utfall läsutveckling Utvärdering fritidshemsverksamhet... 4 Grankullen, Seskarö och Nikkala förskola, Rapport (5)

42 1 Utfall läsutveckling Läsutveckling Skola Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Grankullen Nikkala Seskarö Antal elever, totalt Analys av läsutvecklingen Analys I förskoleklass arbetar vi med ASL (att skriva sig till läsning).flera av eleverna är på god väg att lära sig läsa och några elever läser med mycket bra flyt. Under läsåret har vi satsat extra på olika läsprojekt,för att öka läshastigheten och läsförståelsen.genom olika tester kan vi konstatera att detta har gett mycket bra resultat våra elever har utvecklat sin läsförståelse,läshastighet och intresset för att läsa har utvecklats i positiv riktning. Vi kan inte se några skillnader,likheter mellan grupperna. Vi kommer att fortsätta med olika läsprojekt för att nå ännu högre måluppfyllelse. Grankullen, Seskarö och Nikkala förskola, Rapport (5)

43 2 Utvärdering fritidshemsverksamhet Analys Måluppfyllelse Fritidshem Utveckling och lärande Vi planerar vår verksamhet utifrån Lgr11 och Kvalite i fritidshemmen där vi utgår från elevernas intressen och behov.varje termin arbetar vi med olika teman ibland har vi samma som skolan. Vi har under detta läsår börjat ha gemensamma personalkonferenser för förskoleklass och fritidshemmen 1ggr/mån.Där förskolepedagogerna och fritidspedagogerna träffar varandra på vårt område.vi har haft ett tema för varje träff där har vi utvecklat kollegialt lärande. Vi har arbetat med att tydliggöra målen för eleverna vilka mål fritidshemmen har.pedagoger och elever har tillsammans planerat hur vi ska arbeta mot målen.varje termin ser vi till att vi får in Normer och Värden,Kunskaper,Elevernas ansvar och inflytande och Skolan och omvärlden i våra planeringar. Ofta under samlingarna har vi synliggjort deras lärande t.ex. med hjälp av the big five/våra förmågor, som finns uppsatta på våra anslagstavlor. Där står vilka kunskaper eleverna får genom lek,drama,samlingar,rörelse /idrott och temaarbetet m.m.. Under måndagsmötena får eleverna möjlighet att engagera sig,att delta i planeringen av sin egen verksamhet och få kunskap om deras eget ansvar och inflytande.vi pedagoger har upplevt att det kan ibland vara svårt att få alla elever delaktiga i planeringarna genom att t.ex. ge förslag på aktiviteter.våra elever är nöjda med fritidshemmen och verksamheten så det kan bero på det. Våra enkäter som vi gjort har visat på ett mycket gott resultat,eleverna är nöjda med aktiviteter,känner sig trygga och tycker att de får vara med och påverka. Det är viktigt att vi tänker på hur vi lägger upp arbetet/aktiviteterna samt att vi gör eleverna medvetna om sitt lärande. Under hela fritidshemstiden ska det ske en utveckling och lärande,ett lärande individuellt och i grupp. Informationen till föräldrar om vår verksamhet är viktig detta har t.ex skett vid föräldramöten,uppträdanden och drop in. Vi erbjuder så bred verksamhet som möjligt och försöker ge mer ansvar till de äldre eleverna.de får planera delar av verksamheten och genomföra dessa med de övriga eleverna.eftersom de äldre eleverna inte är så många kan det ibland vara svårt att hitta aktiviteter som passar dem.de gäller att vi pedagoger får de äldre eleverna att känna sig "stora" och att ge dem mer ansvar när elverna vill och klarar av det.vi planerar utifrån deras intressen saker/aktiviteter som bara de får göra. Vi stävar efter att ha en helhetssyn på eleverna,genom att ha en kontinuerlig kontakt med de vuxna som ser elverna under dagen. Fritidshemmet samarbetar dagligen med förskoleklassen och tillsammans med skolan bl.a genom arbetslagsplaneringar och olika temaarbeten/aktiviteter som" Hela skolan sjunger",frilufts/temadagar,och högtider/traditioner m.m.vi har även gemensamma rastvärdar ute på rasterna.fritidshemmet skriver åtgärdsprogram tillsammans med skolan om det finns behov.i samarbetet med olika pedagoger använder vi oss av olika kompetenser som vi har,för att ge eleverna möjlighet att utvecklas optimalt. Skola och Hem Vi har föräldramöten där vi informerar föräldrarna om vår verksamhet våra mål,vad vi gör,vad vi gjort och varför. Eleverna är ibland med och visar sina arbeten och de som vill berättar om fritidshemmet. Alla föräldrar får ett kompendium som berättar om vår verksamhet,våra mål samt annan viktig information Vi har även veckomeddelanden/planeringar om vad som hänt och kommer att hända,vilka kunskaper eleverna får vid olika aktiviteter och dokumenterar om olika aktiviter. Vi ska fortsätta att utveckla informationen till föräldrarna så att de blir ännu mer delaktiga,så att de kan/vill påverka och få ännu mer inflytande av verksamheten. Grankullen, Seskarö och Nikkala förskola, Rapport (5)

44 Rapport Gränsskolan F-9

45 Innehållsförteckning 1 Utfall läsutveckling Utvärdering fritidshemsverksamhet... 4 Gränsskolan F-9, Rapport (4)

46 1 Utfall läsutveckling Läsutveckling Skola Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Gränsskolan Antal elever, totalt Analys av läsutvecklingen I förskoleklassen har knappt hälften knäckt läskoden och börjat läsa. Ungefär hälften av barnen i klassen har ett annat modersmål än svenska och visar svagare kunskaper i det svenska språket. Flera av dessa barn pratade inte ens svenska i höstas. Alla kan dock uttrycka sig muntligt på svenska i dagsläget. Dessutom finns det fyra barn i klassen som extra stöttning av specialpedagogen och/eller talpedagogen. I ettan har alla knäckt läskoden, men flera av dem har betydande svårigheter i att automatisera läsandet och behöver mycket stöd och extra tid för att befästa förmågan och öka flytet i läsandet. I dem flesta fall är även hemmen engagerade i barnens lästräning. Bland bakomliggande orsaker kan nämnas annat modersmål än svenska, koncentrationssvårigheter och andra språkliga störningar. Både specialpedagoger och talpedagogen ger extra stöd i varierande omfattnig för dessa elever. Dessutom finns en pedagog på halvtid och en person från fritids som resurs i klassen för att kunna ibland dela klassen i mindre grupper. Detta för att kunna ge mer stöttning för eleverna i deras förkovrande av kunskaper/förmågor. I tvåan läser alla eleverna mer eller mindre flytande. Två av dem har dock rätt nyligt knäckt läskoden och ljudar sig fram fortfarande. Dessa elever kom till Sverige i höstas. Även i trean läser alla utom två flytande. Dessa elever läser, men automatiseringen av läsandet har inte än slagit genom helt. Detta gör att läsförståelse inte utvecklats till förväntat nivå. Dessa elever har annat modersmål än svenska. Vi kan bland annat se att de barn som har ett annat modersmål än svenska behöver längre tid på sig att knäcka läskoden och utveckla sin förmåga att läsa. I flera av hemmen pratar man annat språk än svenska och några av dessa barn är nyanlända och har varit olika länge i Sverige. Vi har prioriterat att lägga de specialpedagogiska insatserna i dem lägre åldrarna för att kunna stötta de elever som har svårt pga annat modersmål och/eller andra svårigheter som koncentrationssvårigheter, autism, språkstörningar, hörserproblematik osv. Trots detta är det svårt att kunna bemöta hela behovet utifrån den specialpedagogiska resursen vi har tillgång till. Vi jobbar kontinuerligt i samverkan med EHT hur våra prioriteringar ser ut och vilka ommöbleringar av resurser vi behöver göra, för att kunna nå/hjälpa så många barn som möjligt. Gränsskolan F-9, Rapport (4)

47 2 Utvärdering fritidshemsverksamhet Analys Måluppfyllelse Fritidshem Vår utgångspunkt är att utgå från elevernas önskemål, så att vi kan erbjuda en stimulerande verksamhet, vilket vi anser att vi lyckas med relativt bra utifrån de förutsättningar som finns. Det som försvårar detta arbete många gånger är personalbrist och utrymmesbrist. Vi upplever en viss växtvärk lokalmässigt med tanke på hur många barn som brukar vistas i fritidshemmet. Dessutom har det sällan fungerat att barn med speciella behov haft någon resurs (assistent) med sig när de kommit till fritidshemmet. Detta har försvårat/begränsat vår verksamhet. Äldre barnen är ofta intresserade av att röra på sig på Aspen och/eller på isbanan, samt spela pingis. Avståndet till dessa aktiviteter kombinerat med begränsat antal personal har försvårat våra möjligheter att bemöta dessa intressen. Fritidshemmet har samverkat i bad med förskoleklassen och den ena från fritidshemmet jobbar mot åk 1 och den andra mot åk 3, för att stötta och berika elevers utveckling. Denna samverkan bidrar även till att personalen i fritidshemmet får en bättre bild över elevers skoldag, för att kunna bemöta eleven bättre under tiden på fritidshemmet. Vår avsikt är att fritidshemmet har en egen punkt under föräldramöten from ht14, då de kan berätta om sin verksamhet och vikten av att utveckla samverkan med hemmen. Information om barnet får föräldrarna vid hämtningen från fritidshemmet. Detta upplever personalen dock många gånger svårt att nå alla föräldrar genom att en del föräldrar väljer att inte komma in utan väntar på barnet i bilen. Gränsskolan F-9, Rapport (4)

48 Rapport Karungi F-6

49 Innehållsförteckning 1 Utfall läsutveckling Utvärdering fritidshemsverksamhet... 4 Karungi F-6, Rapport (4)

50 1 Utfall läsutveckling Läsutveckling Skola Karungi skola Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Analys av läsutvecklingen Alla elever i förskoleklassen är i gång med läsning, men det är bara en av eleverna som läser helt flytande. Däremot läser alla elever i årskurser 1-3 och där satsar vi mycket på ordförståelse och läsförståelse. Två av lärarna har "läsning och läsförståelse" som sitt åtagande i Stratsys och de har ett gemensamt läsprojekt för elever i årskurser 1-4. Eleverna är delade in i läsgrupper med 4-5 elever/grupp och de läser gemensamt böcker och diskuterar dem med varandra utifrån givna uppgifter. Läsprojektet har som sitt mål att öka elevernas läsförståelse och bidra till att eleverna får högre måluppfyllelse. Eftersom läraren i förskoleklassen även arbetar i fritidshem, har de elever som behöver lite extra träning i läsning även möjlighet till detta under tiden i fritids. Eleverna i lägre årskurser har dessutom varje vecka en läsläxa där de både övar själva läsning och svarar på frågor om innehållet i texten och på så sätt tränar läsförståelsen. Karungi F-6, Rapport (4)

51 2 Utvärdering fritidshemsverksamhet Analys Måluppfyllelse Fritidshem Vi har 37 elever inskrivna i fritidshem i Karungi och det finns elever ända upp till årskurs 6 bland fritidsbarn. Eftersom läraren i förskoleklassen samt en elevassistent arbetar i Karungis fritidshem, så samarbetar man mycket med skolan och planerar verksamheten för att stödja och stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda elever meningsfull fritid efter skoldagen samt under loven. Vi arbetar för barnens rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad. Vår pedagogik bygger på grupporienterat arbetssätt där relationer barn emellan samt mellan barn och vuxna är viktiga. Barnen får vara med och planera aktiviteter och vi har t.ex. möjlighet till läxläsning, extra träning i läsning och matematik, skapande aktiviteter, fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus samt lek. Karungi fritids har bra samarbete med föräldrar och personalen har som sitt åtagande i Stratsys valt att göra fritidsverksamheten mer tillgänglig för föräldrarna genom att dokumentera verksamheten i en fritidsblogg samt en facebook sida som föräldrarna har tillgång till. Vår utvärdering visar att vi når målen, men vi kan alltid utveckla verksamheten och bli bättre. Karungi F-6, Rapport (4)

52 Rapport Marielundsskolan F-5

53 Innehållsförteckning 1 Utfall läsutveckling Utvärdering fritidshemsverksamhet... 4 Marielundsskolan F-5, Rapport (4)

54 1 Utfall läsutveckling Läsutveckling Skola Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Marielundsskolan Antal elever, totalt Analys av läsutvecklingen I förskoleklassen är de flesta elever igång med läsning och det finns elever som läser mycket bra. Sedan finns det några som ännu inte har "knäckt" läskoden. I årskurs 1-2 läser de flesta elever helt flytande, men det finns några som har svårigheter med läsning. Specialläraren och klassläraren tränar läsning med dessa barn dagligen. I årskurs 3 läser alla elever. För att öka måluppfyllelse har lärarna i årskurs 2 och 3 som sitt åtagande i Stratsys "läsning och läsförståelse". De har startat ett läsprojekt med syftet att öka läsflytet och ordförståelse/läsförståelse samt läslust. Eftersom ca 80 % av eleverna har finska som modersmål behöver många elever stöd att utveckla sig med svenska språket. Samtidigt försöker vi även stärka modersmålet och betona att tvåspråkigheten är något att vara stolt över. Tillsammans med föräldrar har vi bestämt att eleverna läser hemma en bok/vecka och då läser de högt till föräldrar. Lärarna hjälper med bokvalet så att boken passar till elevens nivå, att boken ger utmaning utan att vara för svår. Eleverna brukar även välja sk. "kompisböcker", där kompisen rekommenderar en bok som han/hon själv har läst. Eleverna skriver bokrecensioner samt gemensamt diskuterar böckerna de har läst. Under läsprojektet samlar klasserna "läspoäng" och när man har samlat tillräckligt många poäng, har man en gemensam "klassfest", då man tex. ser en film som hänger ihop med de lästa böckerna. Lärarna dokumenterar elevers läsutveckling. Marielundsskolan F-5, Rapport (4)

55 2 Utvärdering fritidshemsverksamhet Analys Måluppfyllelse Fritidshem Det finns 35 elever inskrivna i fritidshem i Marielund och elever ända upp till årskurs 5 finns bland fritidsbarn, men största delen kommer från årskurser F-3. Eftersom personalen i fritidshem arbetar under skoltiden i olika klasser inom skolan, så samarbetar man mycket med skolan och planerar verksamheten för att stödja och stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda elever meningsfull fritid efter skoldagen samt under loven. Vi har börjat se över vår befintliga organisation för att bättre kunna organisera oss så att även de äldre elever blir mer intresserade av verksamheten och att vi kan erbjuda specifika aktiviteter just för dem. Vi arbetar för barnens rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad. Vår pedagogik bygger på grupporienterat arbetssätt där relationer barn emellan samt mellan barn och vuxna är viktiga. Barnen får vara med och planera aktiviteter och vi har tex. möjlighet till läxläsning, extra träning i läsning och matematik, skapande aktiviteter, fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus samt lek. Personalen i fritids träffar vårdnadshavare dagligen, men vi behöver bli bättre på att informera om verksamheten och få föräldrarna mer involverade i vår fritidsverksamhet. Marielundsskolan F-5, Rapport (4)

56 Rapport Språkskolan F-9

57 Innehållsförteckning 1 Utfall läsutveckling Utvärdering fritidshemsverksamhet... 4 Språkskolan F-9, Rapport (4)

58 1 Utfall läsutveckling Läsutveckling Skola Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Antal elever, totalt Antal elever som läser Språkskolan Antal elever, totalt Analys av läsutvecklingen I vår verksamhetsplan har vi som mål att alla elever i årskurs 1 kan läsa. Det målet har vi uppnått år efter år. Vi följer elevernas läsutveckling och sätter in åtgärder och resurser i god tid för att uppnå det målet. Torneå-eleverna som kommer till oss i årskurs 1 har vi inte kunnat följa upp i förskoleklassen eftersom de inte finns i vår verksamhet innan skolstart. I förskoleklassen arbetar vi medvetet och målinriktat med språkstimulering och språkutveckling. Språklekar, rim och ramsor är dagliga inslag. Man samtalar mycket och har högläsning varja dag.högläsningen följs av diskussioner om innehållet, för att utveckla elevernas läsförståelse. Problemlösning i matematik tillsammans ger eleverna ger förståelse för matematiska begrepp. Eleverna gör egna sagor och texter till bilder som de gjort. Pedagogen är sekreterare om det behövs.biblioteksbesök görs regelbundet och eleverna uppmuntras att titta i böcker och välja ut böcker. Bilderböcker, faktaböcker och kapitelböcker lånas. Vi har läsutvecklingen som ett prioriterat område genom hela skolgången (F-9) och följer upp den på klass- och individnivå. Högläsning av litteratur och även av faktatexter i olika ämnen är ett vanligt inslag i vår verksamhet. Nya begrepp förklaras och skrivs upp för att eleverna ska befästa och förstå innehållet. Vi har under läsåret intensivperioder i litteraturläsning för hela skolan. Litteraturläsning, ofta i "projektform" med kvantitativa och kvalitativa mål, anordnas och avslutas ibland med "läsfest". Läsläxor är ett naturligt inslag. Viktigt är att arbeta med läsförståelsen på många sätt. Eleverna görs medvetna om sin läsförmåga och är med och ställer upp mål som att höja Stanine-värdet för egen del och för hela klassen. Det handlar både om läshastighet och läsförståelse. Studieteknik är också ett område som vi arbetar med. Även i det fallet är det viktigt att eleverna är delaktiga i analysen av sitt sätt att lära sig bäst. Eftersom vi är medvetna om betydelsen av en god läsförmåga, för att lyckas i alla ämnen, så har några av lärarna börjat använda sig av materialet " Att undervisa i läsförståelse - lässtrategier och studieteknik" av Barbro Westlund. Tanken är att alla lärare arbetar med materialet under nästa läsår. Vi arbetar ständigt mot en högre måluppfyllelse. På föräldramöten informerar vi om vikten av högläsning för att utöka ordförrådet, utveckla språket och få en positiv upplevelse av läsning och stimulera till ökat intresse för litteraturläsning. Det ska vara lustfyllt att läsa. Biblioteksbesök görs och bokbussen från Torneå kommer regelbundet till skolan. Språkskolan F-9, Rapport (4)

59 2 Utvärdering fritidshemsverksamhet Analys Måluppfyllelse Fritidshem Vår målsättning med verksamheten är att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och stödja deras utveckling till självständighet, jämställdhet och utökad social kompetens. Verksamheten är planerad och utgår från barnens intressen och erfarenheter. Stor vikt läggs vid deltagande i sociala och meningsfulla sammanhang i syfte att främja barns allsidiga lärande och utveckling. För att nå målen har ansvaret delats mellan vuxna efter barnens ålder. Antalet inskrivna barn är i dagsläget 51 och är större delen av tiden delade i två grupper, F-1 gruppen med 25 inskrivna barn och åk 2-3 med 26 inskrivna barn, med huvudansvariga pedagoger för respektive grupp. I F-1 gruppen är pedagogen för förskoleklassen med två eftermiddagar i veckan. Fritidspedagogerna medverkar en stund varje dag i barnens skolverksamhet. Det medför att personalen är väl insatt i vad som händer under skoltiden.på så sätt skapas ett bra samarbete mellan de olika verksamheterna och fritidshemmet kompletterar skolans arbete. Barnen ges möjligheter att använda sina inlärda kunskaper och färdigheter under sin vistelse i fritidshemmet. " En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra."( Fritidshemmet av Skolverket 2011) Vi utgår ifrån barns intressen och erfarenheter i val av aktiviteter. Det är viktigt att barnen känner delaktighet och har inflytande. Miljön är utformad så att det möjliggör för eleverna att välja efter intresse mellan olika aktiviteter i olika rum, hörn och miljöer. Aktiviteter som erbjuds är bl.a. byggande, pyssel, utomhuslekar/aktiviteter, bordtennis, rörelse, utflykter i närmiljön, läxläsning. De flesta av barnens föräldrar träffar personalen dagligen och övriga håller man kontakten med via telefon eller mail. Vi försöker fånga varje elevs intresse och vara lyhörda för deras synpunkter. En stor fördel för de äldre eleverna har varit att vi har kunnat ordna med bättre utrymmen och kan ha bildsalen som "verkstad". Enkät om trivseln på fritids är gjord och resultatet används som underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten. De flesta eleverna trivs bra och känner sig nöjda med aktiviteterna. De har uttryckt önskemål och gett förslag på sådant som kan förbättra verksamheten. De flesta av elevernas föräldrar träffar personalen dagligen och med alla föräldrar har man kontakt via telefon och mail. Under maj månad kommer vi att genomföra en föräldraenkät. All personal i fritidshemmet har åtaganden som syftar till att förbättra verksamheten. Språkskolan F-9, Rapport (4)

60 ^n^ \^s aol' 3^a.a.^xt eförslag för behandling i Kommunstyrelsen 1.1. Titel: Inför vårdnadsbidrag ihaparanda / Hoitotuki Förslagsställare: förslaget skapat av Katarina Eneros 1.2. Datum för förslaget: Förslaget publicerades Måndag, 15 Oktober 12 och stängdes för insamling av underskrifter Torsdag, 31 Januari 13 efter att ha varit i gång i 108 dagar Statistisk sammanfattning över underskrifter: Sammanlagt har 91 personer undertecknat detta förslag. Det fanns totalt 53 elektroniska signaturer. Det fanns totalt 38 papperssignaturer, med följande nedbrytning: 2. Förslagets fullständiga text Jag tycker att Haparanda Kommun borde erbjuda ett kommunalt vårdnadsbidrag till de föräldrar som vill ha ett alternativ till förskolan. 3. Ytterligare information från dem som har skapat förslaget Vårdnadsbidraget innebär max 3000kr skattefritt per månad och barn i åldern 1-3 år. Mer information om vårdnadsbidraget: med/ekonomi/vardnadsbidrag / Haaparannan kurman tulisi tarjota hoitotukea niille vanhemmille, jotka haluavat vaihtoehdon esikoululle. 4. Sammanfattning av kommentarer till webbplatsen Mycket bra förslag. Ger föräldrar möjlighet att vara hemma med sina barn en längre period samtidigt som kommunen sparar in kostnaden för förskola. Tycker vårdnadsbidragen skulle gälla tills barnet fyller 4 år. Ett bra Hörslag som jag har alltid velat, för demokratins skull. Detta ökar valfriheten och ger en möjlighet att sätta barnets bästa i första hand. Jag tycker inte vårdnadsbidraget ska begränsas till 1-3 år.

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74 Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET Till Maarit Kontio Remissvar "Inför vårdnadsbidrag i Haparanda" Remissunderlag E-förslag Katarina Eneros : " Inför vårdnadsbidrag i Haparanda " Dnr: KS 2013/22.71 För oss är införande av ett kommunalt vårdnadsbidrag allt annat än valfrihet. Vi tror att det kommer att innebära ett stort steg tillbaka när det gäller jämnställdhet och vi tror att det kommer innebära att pengarna tas från förskolan som därmed får mindre resurser och kvalitet. Vi vill Utveckla och satsa dessa pengar på skolan och förskolan istället! På förskolan arbetar både personal som har god utbildning i ryggen och dessutom har en lång erfarenhet av barn och barns behov. I förskolan finns en väl utvecklad pedagogisk verksamhet ledd av kompetent och välutbildad personal. I Haparanda har vi tillgång till Fri barnomsorg, detta gör att alla barn i Haparanda har möjlighet till detta. I de kommuner, som har infört kommunalt vårdnadsbidrag var det flesta sökande kvinnor, 95%, av de som anmälde sitt intresse, vilket inte var så konstigt med tanke på att det är väldigt få som har möjlighet att leva på kr i månaden efter skatt. Dessutom är det inte pensionsgrundande, vilket gör det än värre, för våra kvinnor! Vårdnadsbidraget är en ekonomisk fälla eftersom de förutsätter att den som ansöker har någon annan som står för den huvudsakliga försörjningen. Vi tror istället på en annan väg, en väg som möjliggör för båda föräldrarna att ta ansvar för sina barn och att kunna kombinera jobb och föräldraskap- en delad föräldraförsäkring. Haparanda den 9 september 2013 Socialdemokraterna i Haparanda Postadress Besöksadress Telefon Fax Socialdemokraterna i Haparanda Storgatan 80 A Box 133 E-post: sap.haparanda@ebox.tninet.se HAPARANDA

75 Tjänsteskrivelse Barn- och Ungdomsförvaltningen Tfn: Datum Diarienummer Svar till E-förslag angående vårdnadsbidrag KS 2013/22 Ärendebeskrivning Katarina Eneros har skickat in ett E-förslag gällande införande av vårdnadsbidrag KS 2013/22 i Haparanda kommun. Hon skriver att Haparanda Kommun borde erbjuda ett kommunalt vårdnadsbidrag till de föräldrar som vill ha ett alternativ till förskolan. Riksdagen har den 21 maj 2008 fattat beslut om att införa lag om kommunalt vårdnadsbidrag. Underlag för beslutet finns i proposition 2007/08:91 Vårdnadsbidrag - familjepolitisk reform. Lagen är kompetensutvidgande för landets kommuner och ger dessa möjlighet att införa, finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag inom vissa ramar. Genom införandet av ett vårdnadsbidrag ges ökade möjligheter för föräldrar att vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och tre år. De kommuner som önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt kronor per månad och barn. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte nyttjar offentligt finansierad förskoleverksamhet. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget kan inte lämnas till vårdnadshavare som har vissa ersättningar som t.ex. arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Inledande bestämmelser enligt (208:307) 1 En kommun får med stöd av denna lag lämna vårdnadsbidrag till enskilda. 2 Med förskola avses i denna lag förskola enligt skollagen (2010:800). Med förskola jämställs i denna lag pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och sådan omsorg som enligt 25 kap. 5 skollagen erbjuds i stället för förskola. Lag (2010:871). Allmänna förutsättningar för vårdnadsbidrag 3 En kommun får lämna vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt ett men inte tre år under förutsättning att barnet 1. är folkbokfört i kommunen, och 2. inte har en plats i förskola som avser heltid. Vårdnadsbidrag får dock tidigast lämnas efter det att föräldrapenning med anledning av barnets födelse enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har lämnats för sammanlagt 250 hela dagar, inklusive sådan tid som avses i 33 och 34 i nämnda kapitel. Därvid ska föräldrapenningen ha lämnats på sjukpenningnivån eller grundnivån. Vid adoption ska tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse vid bestämmande av den övre åldersgräns på tre år som anges i första stycket. Därvid får vårdnadsbidrag lämnas för högst två år och för barn som inte har fyllt fem år. Vad som nu sagts gäller inte vid adoption av andra makens barn eller adoptivbarn eller av eget barn. Lag (2010:1301). Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

76 4 Vårdnadsbidrag får, om inte annat följer av tredje stycket, lämnas till en vårdnadshavare som 1. är folkbokförd på samma adress som barnet, och 2. bor tillsammans med barnet. Vårdnadsbidraget får efter anmälan av båda vårdnadshavarna delas så att bidraget lämnas med hälften till vardera vårdnadshavaren. Vårdnadsbidrag får lämnas tidigast efter det att föräldrapenning, med anledning av barnets födelse, enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats för 250 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå inklusive sådan tid som avses i 4 kap. 9 a nämnda lag. Utgångspunkten för vårdnadsbidraget är att det ska utgöra ett alternativ för de föräldrar som vill vara hemma med sitt barn längre än vad föräldrapenningen möjliggör. Med ett vårdnadsbidrag utsträcks denna tid genom att ett uttag av föräldrapenning kan avlösas av ett vårdnadsbidrag fram till dess barnet fyller tre år. För att inte inskränka föräldrapenningens flexibilitet anser man att det är rimligt att 250 dagar med föräldrapenning ska ha utnyttjats innan vårdnadsbidraget kan utbetalas. Vårdnadsbidrag får inte lämnas till en vårdnadshavare om den eller dennes sambo eller make/maka, som vårdnadshavaren bor med, för samma kalendermånad eller del därav får någon av nedanstående ersättningar: - Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring - Arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring - Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program - Sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om allmän försäkring efter det att sådan ersättning har lämnats för en tid av 365 dagar - Sjukpenning under eller omedelbart efter en period när arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring har lämnats - Sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen om allmän försäkring - Ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension - Äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd eller - Ersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Vårdnadsbidrag ska alltså inte vara möjligt att kombinera med bl.a. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, introduktionsersättning, sjuk- och aktivitetsersättning eller ålderspension eller äldreförsörjningsstöd. Om den sjukskrivne uppburit sjukpenning under mer är 365 dagar utesluts hushållet från bidrag. Vårdnadsbidrag är inte heller möjligt att kombinera med uttag av föräldrapenning vare sig för barnet eller dess syskon. Om vårdnadsbidraget sägs upp av bidragsmottagaren är det inte möjligt att lämna vårdnadsbidrag på nytt för samma barn förrän tidigast från och med den femte kalendermånaden efter den månad för vilken bidraget senast lämnades. Denna karenstid avser att hindra vårdnadsbidragstagare som sagt upp bidraget från att beviljas det på nytt för Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

77 samma barn inom en viss tid. Syftet med bestämmelsen är bland annat att underlätta kommunernas planering av förskoleverksamheten. Det är endast uppsägning av bidragsmottagaren som leder till en karenstid. Till exempel förlorar inte en vårdnadshavare sin rätt till bidrag om barnet har tvångsomhändertagits eller familjehemsplacerats, utan då har en vårdnadshavare möjlighet. Den som får vårdnadsbidrag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till den bidragsutbetalande kommunen om förutsättningar för vårdnadsbidrag enligt 3-5 inte längre föreligger eller om andra ändrade förhållanden som påverkar storleken av vårdnadsbidraget. Om en bidragsmottagare lämnar oriktiga uppgifter eller underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller på annat sätt orsakar att vårdnadsbidrag lämnas obehörigen eller med för högt belopp får kommunen återkräva vad som har betalats ut för mycket. Även när en bidragsmottagare tagit emot vårdnadsbidrag obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta får kommunen återkräva vad som betalats ut för mycket. Om det finns särskilda skäl får kommunen helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. Konsekvensbeskrivning för Haparanda kommun Haparanda, hur många som är berättigade? Födelseår Antal barn Antal inskrivna Antal kö Det är svårt att uttala sig om hur många barn det skulle röra sig om. Men om vi tittar på statistiken så kan vi se att antalet barn som i dagsläget ej är inskrivna alternativt står i kö till kommunal förskola mellan 1-3 år rör sig om 97 barn. Några av de barnen som ej står i kö till kommunens förskola står i kö till fristående förskolan i Haparanda kommun. Ekonomisk synvinkel - Kan innebära att Haparanda kommun behöver minska antalet platser inom befintlig förskola, det innebär även minskning av personalbemanning. Kan vi inte minska antalet platser i befintlig förskoleverksamhet på grund av vårdnadsbidraget blir det en utökad kostnad för kommunen. Administration - Kring varje ansökan och beslut finns en del administration kring besluten, som även ska följas upp och begära in intyg för att kunna ta beslut. Som huvudman ska man även ansvara för att göra stickprovskontroller så att flera olika bidrag inte betalas ut, t ex om en förälder får sjukbidrag. Hur förhåller det sig till kommunens vision? Kommunens vision 2020 innebär att vi ska sträva efter gränslös förskola med fritt val av förskola i Haparanda/Torneå. Haparanda kommun erbjuder avgiftsfri förskola för alla barn i Haparanda kommun. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

78 Organisatoriskt Kommunen ska kunna erbjuda barnomsorgsplacering inom 3 månader till alla barn som ej innehar placering. Privat barnomsorg Ges möjlighet för vårdnadshavare att ordna barnomsorg på valfritt sätt som inte finansieras via offentliga medel, än via kommunal förskoleverksamhet. Exempel från en grannkommun på vilka som nyttjar vårdnadsbidraget. I den kommunen är det främst familjer där den ena föräldern är hemma annars också, det rör sig främst om vårdnadshavare som inte har ett arbete att gå till och skulle räknas som arbetssökande om de inte hade vårdnadsbidrag, även några som har fått sitt stöd via socialen. Finns några föräldrar som förlängt föräldraledigheten, men inte många och i de fallen har det rört sig om kortare period. Hur ser vårdnadsbidraget ut utifrån barnperspektivet? Är det bäst att gå i förskola där det finns utbildade pedagoger som tar hand om barnen, eller vara i hemmiljö upp till 3 års ålder? Förvaltningen har med detta lagt fram underlag för vad ett vårdnadsbidrag innebär samt vad det kan innebära för Haparanda kommun. Här kan man ta del av SCB statistiken över nyttjande av vårdnadsbidrag Enligt uppdrag Monika Invall Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

79 r Medborgarförslag -vikariepool Haparanda förskolor. ej^ STf^D ^^^,^^?ttf ^ +;fi...o...uuu Förslag: Haparanda kommun har idag en allarmerande och icke hållbar situation inom sina förskolor där kvalitå och trygghet dagligen sätts urspel. För att Haparanda kommun ska kunna erbjuda och säkerställa en trygg, kvalitativ, fungerande förskola behöver vi idag akut se över det vikariesystem som nu råder. För att få en långsiktigt hållbar förskola med ett fungerande vikariesystem måste Haparanda kommun göra det attraktivt för vikarier att vilja jobba, satsa och utvecklas här. Idag år vikarietillsåttningen slumpmässig och decentraliserad ute på de enskilda förskolorna bestående av outbildade vikarier med annan syselsåttning och som med kort varsel år väldigt svåra att få ta i. Detta innebär förskoleverksamheter som på daglig basis tvingas arbeta långt under accepterade gränsvärden, på bristningsgränser med överhängande risker för olyckor och urlakad kvalitå. Genom att flytta vikarietillsåttningen till en centralt styrd vikariepool med ett fåtal anställa ambulerande och utbildade pedagoger, skulle man kunna erbjuda riktiga heltid- eller deltidstjänster för att locka utbildade pedagoger att söka och stanna på tjånsterna. Detta skulle till stor del kunna täcka den vikariebrist som idag råder på förskolor inom kommunen och framförallt kunna fördela resurserna där de för dagen år mest akut sett till hela kommunen. De vikarier som kommer ut i verksamheterna skulle kunna hålla högre kvalitå i och med sin utbildning och återkommande arbetsfrekvens ute på förskolan. Detta skaparen stabil grund för kommunens förskoleverksamheter att bygga en långsiktigt hållbar framtid på. Bakgrund och nuläge: Haparanda kommun har idag inget centralt och välgrundat vikariesystem inom förskolorna. Idag vid personalfrånvaro ligger ansvaret på förskolorna själva att söka upp och hitta en vikarie. Det innebår att om personal år sjuk fåren redan underbemannad förskola lägga arbetstid på att försöka sätta sig ner och ringa in en slumpmässig vikarie, samtidigt som den akuta situationen i barngruppen måste tas om hand och lösas. Vikarielistan består av ett 15-tal potentiella personer som fören tid sen anmålt att de eventuellt kan tänka sig att arbeta vid behov. Flera av dessa har dock annan sysselsåttning och svårt att bara rycka in med kort varsel. Det händer även ofta att samma vikarie blir uppringd från flera förskolor samma dag, trots att den redan vid första samtalet tackat nej. Detta år ett resurskrävande och Ineffektivt arbete för förskolorna. Det år en våldigt svår uppgift för den enskilda förskolan att med kort varsel och ftlr några få strödagar kunna hitta en ersättare för att på så sätt vid personalfrånvaro kunna upprätthålla en något så när acceptabel fortsatt verksamhet. Det direkta resultatet av detta år förskolor i kommunen som på daglig basis idag arbetar med en stor överbelastning, med svårigheter att upprätthålla god kvalitå och fullfölja sina åtagande såsom t.ex. att följa skriven läroplan. Än mer allvarligt och alarmerande år det direkta resultatet att arbetet därav sker med stora chanstagningar och överhångande risk för olyckor. Haparanda kommun har kommit fram till en riktlinje att upprätthålla förskolor i kommunen med en kvalitetsnivå i snitt på 5 förskolebarn/pedagog. Detta år riktvärden som förskolorna idag i och med dagens bristfälliga vikariesystem inte kan uppfylla på daglig basis. Siffror som istället idag kan uppgå till alarmerånde dubbla vården. Föreställ er en 1-3 åring som år under en intensiv utvecklingsperiod, men. utan förmåga och kompetens att handha detta på egen hand. 1-3 åring experimenterar, klåttrar, såtter saker i munnen, behöver tid för att bli tröstad, byta blöjor etc. Detta år okontrollerade och impulsiva individer som hela tiden behöver övervakning och stöd. Tånk dig 8-10 sådana barn på samma gång på 1 överbelastad pedagog. Det år en omöjlig situation att ha kontroll över som ingen vill bli utsatt för. Inte den pedagogen som i sin vardag får möta denna situation. Inte barnen vars förskolan år deras dagliga arbetsplats och arbete som de måste gå till. Inte föråldrar, inte anhöriga och inte heller anhörigas anhöriga. Det inkluderar dårav såkerligen flertalet av alla kommunmedborgare i Haparanda stad. En förskolemiljö som få utanför den anstållda förskolesfåren kånner till statusen på

80 idag. En förskolemiljö som ingen skulle kunna acceptera om de kände till. Det är tickande bomb och bara en tidsfråga innan någon allvarligare olycka händer. Det är kommunens ansvar och skyldighet att göra förskolan till en säker miljö för barnen att visats i. Barnen har inget val. De har ingen talan och de kan inte påverka sin vardag själva. De måste helt och håller förhålla sig till det beslut som ligger i er politikers händer. För att kunna ta ställning om ett sådant här beslut måste man sätta sig in i vilken situationen det egentligen innebär, ut och besöka förskolorna en normal dag för att se vilka effekter personalbristerna innebär. Annars anser jag att man inte är berättigad till att ta ett beslut om att inget behöver göras. Om man inte gör något åt den här situationen ärman även ytterst ansvarig för den, dess dagliga konsekvenser, och långsiktiga. Ytterligare betyder dagens brist på ersättare och vikarier en överhängande risk för att allt fler av den friska personalen även blir mer och mer sjuka genom den ohållbara och fysiskt som psykiskt överbelastade och stressiga arbetssituationen. Detta i sin tur innebär ä n ännu dyrare och kvalitetsmässigt försämrad förskola. Haparanda kommun har som ansvar att säkerställa en säker, och trygg förskola för alla förskolebarn. Det är allas rättighet. Vem vill gå till sitt jobb och känna att "Mån tro om det händer någon olycka idag?" Jag skulle ytterligare vilja lägga till att Haparanda kommun har som ansvar att säkerställa en professionell, utvecklande, kreativ och lärande förskola. Det tycker jag också är alla barns rättigheter. Idag pratar kommuntjänstemän och kommunalråd stoltom sin kostnadsfria förskola för kommunmedborgare ihaparanda. Men, om ni går ut och frågar föräldrar i kommunen vad de egentligen skulle välja om de fick före en gratis förskola, så skulle nog flerparten prioritera en trygg plats att vistas på för sina barn utan stora risker för olyckor, samt vuxna pedagoger som ser, bekräftar och har tid för barnen varje dag. Jag tror dock inte man behöver välja. Jag tror man fören liknande summa pengar kan erbjuda båda. Bara man inom kommunen organiserar sitt arbetssätt mer effektivt och anordnar en stationär central vikariepool. Petra Pihl Adress : Krokvägen 6, Haparanda Tfn: persnr:

81 11^ APARANDATORNIO Barn - och Ungdomsförvaltningen Monika Invall Tfn: Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2012/163 Svar till medborgarförslag vikariepool förskolan Det har kommit in ett medborgarförslag KS 2012/163 från Petra Pihl om att tillsätta en vikariepool inom förskolan. Att kommunen bör se över hur vikarieanskaffning kan tillgodoses för att tillförsäkra bra och utbildade vikarier. Hon föreslår att lyfta vikarieanskaffningen till en centralt styrd vikariepool med ett fåtal ambulerande och utbildade pedagoger som man erbjuder heltids eller deltidsanställning. Petra Pihl hävdar i sitt medborgarförslag att det har varit svårt för förskolor att få tag på vikarier till förskolorna. Ärendebeskrivning: Dagens vikarieanskaffning sker ute på varje verksamhet. Arbetslagsledare har på delegation av förskolechef ansvaret för att samordna vikariebehov mellan avdelningar. Behovet är det som styr. Det är viktigt att samordning mellan avdelningar i verksamheterna fungerar bra. Barn mår bäst i en trygg miljö och med personer som de känner till. Det innebär att om det är frånvaro bland ordinarie personal är det inte en garant för ett vikariebehov. Genom samordning mellan avdelningarna så kan det innebära att det fungerar bra utan tillsättning av vikare. Vid förfrågan från samtliga förskolechefer så upplever de att nuvarande system fungerar bra och tryggt. Det har fungerat bra att få tag på vikarier och behovet har för det mesta varit tillfredsställande. Det är kända och trygga vikarier för barnen och verksamheterna kan använda dem som är kända för deras verksamhet. Utifrån dagens behov och nuläge gör förvaltningen följande bedömning om central vikarieanskaffning. En fördel skulle vara att de ambulerande vikarierna skulle få en större trygghet i att veta att de haren tjänst. Nackdelarna är att en central vikarieanskaffning inte känner till behoven ute i verksamheterna. Vilket skulle kunna innebära att det ser ut att vara ett behov av vikarie, men ute i verksamheten så organiseras det på annat sätt utan behov av vikarie. En central vikarieanskaffning har inte insikten om verksamhetens behov eller vilka personer som är kända av barnen. Det har verksamheterna. Förskolecheferna har ansvar för den inre organisationen och utifrån deras nuvarande situation så finns inte behovet av en centralt styrd vikarieanskaffning. Förvaltningens bedömning är att nuvarande system för vikarieförsörjning inom förskola i stort fungerar tillfredsställande och inget behov finns i dagsläget att genomföra en central vikarieförsörjning. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att besluta att avslå medborgarförslaget att inrätta en central vikariepool till förskolans verksamheter. Enligt uppdrag Monika Invall Chef- för och grundskolan Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97 Datum Diarienummer Barn- och ungdomsförvaltningen Haparanda kommuns svar på beslut efter skolinspektionens tillsyn Haparanda kommun har vidtagit/kommer att vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom påtalade bedömningsområden Bedömningsområde: Uppföljning och utveckling av utbildningen. Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 (2010:800) Haparanda kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa brister. - Följa upp och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för att genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. - Analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten. - Identifiera utifrån analysen utvecklingsområden och besluta om vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. - Följa upp och utvärdera arbetet med särskilt stöd samt i vilken mån de särskilda stödinsatserna leder till ökad måluppfyllelse. - Se till att det finns dokumentation som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet på huvudmannanivå. Åtgärder: För att säkerställa att Haparanda kommun följer upp och utvärderar verksamheterna och tillvaratar mål och resultatuppfyllelse och omsätter de i åtgärder i större utsträckning: - Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att utvecklas med hänsyn tagen till de påpekanden som gjorts. Bland annat kommer uppföljning av förskoleklass, fritidshem, särskola samt vuxenutbildning att förbättras. Barn och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete innehåller sex rapporteringstillfällen. I dessa ska resultat för alla verksamheter följas upp. Det ska även framgå analys av förutsättningarna för att nå måluppfyllelse. - För att säkerställa att vi har underlag för att följa upp och sammanställa resultat för samtliga skolformer och verksamheter har vi sett över och kommer att begära in underlag som svarar mot det vi ska följa upp, så att kommunövergripande analyser kan göras och jämföras över tid. Arbete med fördjupande analyser på olika nivåer, både på förvaltning och skolledarnivå har påbörjats och kommer att ingå i alla rapporter. Det insamlade material

98 som ska vara underlag i det systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla information om resultat och måluppfyllelse, analys och utvärdering av förbättringsområden och beslut om förbättringsåtgärder. - Analyserna ska vara ett verktyg och ligga till grund för rektorerna att systematiskt kunna arbeta vidare med resultaten och utveckla verksamheten så att målen för utbildningen uppfylls. Analyser som genomförs kommunövergripande kommer att användas som underlag för rektor och förskolechef i sitt arbete ute i respektive verksamhet. - Följa upp och utvärdera arbetet med särskilt stöd samt i vilken mån de särskilda stödinsatserna leder till ökad måluppfyllelse. - Utifrån de sex rapporter som dokumenteras i det systematiska kvalitetsarbetet får vi en samlad bild av utbildningen på huvudmannanivå. I det systematiska kvalitetsarbetet har vi tillsammans med rektorer och förskolechefer tydliggjort syftet med insamlat material. Det är analyserna bakom statistiken som är det viktiga, det som synliggör behov och åtgärder. Vi kommer att starta höstterminen 2014 med att gemensamt på flera nivåer gå igenom kommunens mål och resultatuppfyllelse. Alla lärare ska få en övergripande bild från förvaltningen på hur det ser ut i hela kommunen. Rektorerna arbetar vidare med detta och tittar på varje enhet hur det ser ut och därefter hur det ser ut på gruppnivå. Detta arbetssätt ska generera en bredare bild och förståelse på hur man ska arbeta vidare både på kort och på lång sikt. Erbjudande av utbildning. Föreläggande Haparanda kommun har vidtagit/kommer att vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom påtalade bedömningsområden - Se till att elever som behöver studiehandledning på modersmålet får sådant stöd. - Organisera och använd elevhälsan så att den ges förutsättningar att vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Åtgärder: Haparanda kommun har tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med att se över rutiner för nyanländas lärande. - Vi har gjort en kartläggning över vilka behov av språkområden som finns i våra verksamheter. - Har Organisatoriskt förändrat så att vi har en lärare som är ansvarig för samverkan mellan olika aktörer kring nyanlända eleverna.

99 - Elever som har behov av särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet, ska föregås av en utredning av särskilt stöd. Elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet ska erbjudas det stödet. - Elevhälsans organisation och arbete har påbörjats att ses över. Elevhälsans arbete ska fokusera på att vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Gemensamma träffar med hela elevhälsans personal samt även skilda möten för specialpedagoger/speciallärare och elevhälsans övriga kategorier har planerats in. - Vi kommer att fokusera på att gemensamt arbeta för att öka samverkan mellan de olika insatserna och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som ska vara utgångspunkt. Vi kommer att ha en arbetsdag gemensamt med hela elevhälsans personal där vi gemensamt ska arbeta med nya vägledningen för elevhälsan (Socialstyrelsen). Enligt uppdrag Monika Invall Chef- för och grundskolan

100 eförslag för behandling i Barn- och Ungdomsnämnden (delges KS efter beslut i nämnden) 1. Sammanfattning av Förslaget 1.1. Rubrik: Anpassad mat till förskolan / Mukautettu ruokalista esikouluun Förslagsställare: Förslaget skapat av Josefine Wennberg (Ingen stadsdel angiven) 1.2. Datum för Förslaget: Förslaget publicerades Söndag, 16 Mars 14 och stängdes för insamling av underskrifter Måndag, 31 Mars 14 efter att ha varit i gång I 14 dagar Statistisk sammanfattning över underskrifter: Sammanlagt har 38 personer undertecknat detta Förslag. 2. Förslagets fullständiga text Önskar att kommunen utformar en egen matsedel för förskolebarn. Den är idag inte särskilt anpassad för de mindre barnen, i synnerhet inte för de som är 1 år! Antalet tänder kan variera ganska mycket och för de med endast 2-4 tänder är maten väldigt svår bearbetad. // Toivon, että kunta tekee oman ruokalista esikoululaislle, koska pienillä lapsilla on vaikeuksia pureskella nykyisen listan tiettyjä ruokia. 3. Ytterligare information från dem som har skapat Förslaget Flertalet rätter i matsedeln klarar inte barnen av att äta. Köttet är svårtuggat och eftersom det också är lite sås till så gör inte det heller saken lättare. Till många av maträtterna är det ofta ris som inte heller är så uppskattat, riset ligger mer på golvet än det far in i munnen. Sen är ofta de rätterna även ganska torra. Till mellanmålet ingår det ofta smörgås och knäckebröd är inte det lättaste för en 1 åring att få i sig. Grönsaker är inte heller så enkelt, då dessa sällan är kokta, Önskar att man anpassar konsistensen för de mindre barnen. att maten blir mer lättuggad och att det förkom mer potatis och såser. Utav de olika salladerna som ska vara med dagligen önskas även att det finns åtminstone 1 alternativ med kokta grönsaker. Är väl inte meningen att man som förälder ska behöva ha med egen mat, för att vara säker på att barnet blir mätt de dagar det är mat som inte är anpassad för de små! 4. Sammanfattning av kommentarer till webbplatsen Mycket kloka reflektioner och bra initiativ! Mitt förslag är att våra förskolebarn skall serveras mat som är anpassad för barn i den åldern som de är i.

101 TJÄNSTESKRIVELSE Barn-och ungdomskontoret Datum Diarienummer Kost-och lokalvårdschef BUN 2014/101 Paula Pietinhuhta Svar på e-förslag: Anpassad mat till förskolan förslagställare Josefin Wennberg Ärendebeskrivning Till Barn- och ungdomsnämnden har följande e-förslag inkommit: Önskar att kommunen utformar en egen matsedel för förskolebarn. Den är idag inte särskilt anpassad för de mindre barnen, i synnerhet inte för de som är 1 år! Antalet tänder kan variera ganska mycket och för de med endast 2-4 tänder är maten väldigt svår bearbetad. Flertalet rätter i matsedeln klarar inte barnen av att äta. Köttet är svårtuggat och eftersom det också är lite sås till så gör inte det heller saken lättare. Till många av maträtterna är det ofta ris som inte heller är så uppskattat, riset ligger mer på golvet än det far in i munnen. Sen är ofta de rätterna även ganska torra. Till mellanmålet ingår det ofta smörgås och knäckebröd är inte det lättaste för en 1 åring att få i sig. Grönsaker är inte heller så enkelt, då dessa sällan är kokta. Önskar att man anpassar konsistensen för de mindre barnen, att maten blir mer lättuggad och att det förkom mer potatis och såser. Utav de olika salladerna som ska vara med dagligen önskas även att det finns åtminstone 1 alternativ med kokta grönsaker. Är väl inte meningen att man som förälder ska behöva ha med egen mat, för att vara säker på att barnet blir mätt de dagar det är mat som inte är anpassad för de små! Josefin Wennberg Kost-och lokalvården skapar matsedeln till skola och förskola utifrån åsikter från pedagoger och elever samt enligt gällande riktlinjer. Matsedeln är i grunden samma för alla åldrar. Maten anpassas för förskolan vissa dagar där önskemål funnits. Varje dag har pedagogerna möjlighet att beställa potatis och extra sås till de mindre barnen. Personalen på avdelningen hämtar maten själva från köket och lägger upp maten till barnen och avgör mängden sås. Varje dag finns det två maträtter att välja mellan. Den andra maträtten innehåller mycket grönsaker som är kokta och mjuka. Mellanmål är som det heter ett mål mellan måltider. Detta skall vara ett litet mål för att klara sig till nästa huvudmål. Förskolan i Haparanda har en varierad mellanmålslista där det finns olika alternativ att välja mellan. Varje dag finns möjlighet att servera mjukbröd till mellanmål. Till mellanmål skall det även finnas frukt varje dag. Det serveras egenkokt blåbärssoppa, smoothies, flingor och fruktfat. Vårt mål är att barnen ska få ett variationsrikt mellanmål och att även lära barnen vad ett bra mellanmål består av. Mellanmålslistan bifogas. Jag ser e-förslaget mer som ett klagomålsärende. Något har brustit på den förskolan som förslagställaren har barn placerade på. Jag har bokat in ett möte med förslagställaren för att Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

102 TJÄNSTESKRIVELSE Barn-och ungdomskontoret Datum Diarienummer Kost-och lokalvårdschef BUN 2014/101 Paula Pietinhuhta få en tydligare bild av hennes upplevelse samt för att informera henne om våra matsedlar, mål och rutiner. För att utreda var kommunikationen och rutiner har brustit mellan kökspersonal och pedagogisk personal har jag även bokat in ett möte med dessa. Vi kommer att gå igenom de gemensamma rutiner vi har för att säkerställa att alla barn i alla åldrar ska få i sig relevant kost. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ge kost- och lokalvårdschefen i uppdrag att vidta åtgärder för att informera pedagogisk personal samt föräldrar om lunchmatsedel, frukost- och mellanmålsmatsedel samt de rutiner som finns för att säkerställa att barn och elever i alla åldrar har möjlighet att få i sig den mat de behöver för att klara dagen. Enligt uppdrag Paula Pietinhuhta Kost- och lokalvårdschef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

103 Frukosten skall alltid innehålla: - Pumpafrön, linfrön, solrosfrön, russin - Knäckebröd - Margarin - Ost - Någon av sorterna varierat: Gurka, tomat eller paprika - Mjölk Dag Frukost Mellanmål Fiberhavregynsgröt Fruktfat Må lingonsylt Mjukbröd, ost Tis Grahamsgröt, äppelmos Smoothie, mjukbröd Ons Korngrynssgröt/ Blåbärssoppa Grynblandning Knäckebröd, ost To Rågflingegröt Fil/mjölk och flingor ( Havrefras, rågfras eller ricekrispies) Fre Risgrynsgröt/mannagrynsgröt Mjukbröd, ost +annan blåbärssoppa pålägg, frukt