Upprustning av Grundsunda kyrkogård

Transkript

1 Upprustning av Grundsunda kyrkogård Grundsunda socken, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:10 Hjördis Ek

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Historik och beskrivning 4 Utförda åtgärder 5 Bilder 8 Källor 17 2

3 Inledning Objekt/dnr: Grundsunda kyrkogård, Grundsunda socken, Örnsköldsviks kommun. Dnr 2005/375. Länsstyrelsens tillstånd: Underhåll och omdaning av Grundsunda begravningsplats, Grundsunda församling, Örnsköldsviks kommun. Länsstyrelsen Västernorrland Dnr Beställare: Grundsunda församling. Entreprenör: Vägverket Produktion Nord, Box 213, Härnösand. Antikvarisk kontrollant: Murberget Länsmuseet Västernorrland, Hjördis Ek. 3

4 Historik och beskrivning Grundsunda fanns som socken år 1298 när ärkebiskop Nils Allesson visiterade Norrland. År 1316 fanns en präst i Grundsunda och 1333 nämns att det stod en kyrka i socknen. Det är inte känt om den äldsta kyrkan var byggd av trä eller sten. När den var uppförd eller hur den var utformad är inte heller känt. När kyrkan uppfördes under medeltiden låg den på ett smalt näs i havet. Landhöjningen har medfört att den inte längre har någon förbindelse med havet. Det enda som finns kvar är en mindre sjö. Den nuvarande kyrkan är uppförd under medeltiden. Från början var kyrkan en rektangulär byggnad utan utbyggt kor, sakristia eller vapenhus. Ingången fanns troligen på södra sidan liksom idag. Takresningen var ursprungligen betydligt lägre, men taket förhöjdes när valvslagning utfördes någon gång under perioden 1488 till En dendrokronologisk undersökning visar att ett parti av takstolen kan dateras till Vid valvslagningen byggdes två stjärnvalv i tegel som vilade på sex kraftiga murpelare. Det dekorerade gavelröstet i öster med en korsformad tegelblindering kan dateras till samma tidsperiod. Vapenhuset byggdes strax efter den stora ombyggnaden. Målningarna i kyrkorummets valv utfördes i slutet av 1500 talet eller början av 1600 talet. Det höga, branta taket är täckt med spån. Spåntaket lades sannolikt om år 1769, för på den spånklädda takryttaren sitter en flöjel med detta årtal. Sakristian vid norra sidan och vapenhuset vid södra sidan har slagna tegelvalv, men av enklare utförande än i kyrkorummet. Inne i kyrkan tillkom en del av inredningen omkring 1700, annars var den relativt oförändrad fram till på 1800 talet. Vid västra gavelsidan byggdes då en djup läktare, vilken fick dagsljus från ett tidigare upptaget cirkulärt fönster. Tidigare fanns två mindre läktare utmed väggarna. De äldre kalkmålningarna var övermålade och nya målningar utfördes. År 1881 förstorades fönsterna och väggarna vitkalkades. Bänkinredningen revs ut och nya öppna bänkar, målade i ekådring, sattes in. År 1875 tillverkades läktarorgeln av orgelbyggaren Johan Ek. År 1931 gjordes en större restaurering, när de äldre kalkmålningarna togs fram igen. År 1938 togs det ursprungliga måleriet fram på predikstol, altarskrank, bänkskärmar, pyramider och 1600 talsdopfunten i trä. I vapenhuset sitter en fint snidad port tillskriven Anders Olsson i Lakamark. Det enda bevarade medeltida föremålet är ett rökelsekar av brons. Kyrkan har aldrig varit försedd med torn, utan de två klockorna har hängt i en klockstapel. Den står norr om kyrkan, men från början var placeringen söder om kyrkan. Klockstapeln är 4

5 byggd av Lars Pettersson Grundström Den är klädd med tjärad panel och täcks av kyrkspån. Stapeln försågs 1917 med urverk och urtavlor. Väster om kyrkan stod det äldre gravkapellet som revs när det nya byggdes på 1960 talet. Kvarteret är gräsbesått och saknar gravar. Det nya gravkapellet står i söder vid den nya kyrkogården. Kapellet byggdes efter ritningar av arkitekt Dag Abelin. Det är en vitputsad, sparsamt utformad byggnad med pelarförsett, större tak över entrén. Närmast kyrkan fanns i äldre tid den första kyrkogården. Efter hand har den byggts ut och omfattar idag ett större område. Den äldre kyrkogården omkring kyrkan har namnet S:t Petrus. Av den äldsta kyrkogården finns inte några spår och heller inte några uppgifter om hur den var utformad. Antagligen hade den en enkel utformning med gräsklädda kullar med träkors. Idag präglas den äldre kyrkogården kring kyrkan av en kyrkogård med parkkaraktär, vilken blev vanlig under 1800 talets andra hälft. Kyrkogården inramas av en kallmur av natursten. Vid sydvästra sidan är emellertid muren borttagen. Den nordvästra delen vid klockstapeln har antagligen byggts ut vid ett senare tillfälle. I norr och nordväst är muren låg och består av ovanligt långa stenar. Muren är lagd på 1950 eller 60 talet. Tidigare stod här en granhäck. Utanför den äldre kyrkogården finns, i öster och söder, senare anlagda kyrkogårdsdelar med sentida utformning, där större gräsytor är utmärkande. Den äldre kyrkogården kännetecknas av grusade gångar, vilka avgränsar de olika kvarteren. Gravplatserna är också grusade och har högre marknivån än gångarna. Några enstaka gräsbesådda gravplatser förekommer i området kring klockstapeln. Gravplatserna har vanligtvis gravvårdar i sten. En del gravplatser har inramning med stensocklar, järnstaket eller låga häckar. Det är familjegravar med kistgravsättning i öst västlig riktning. Mellan gravraderna står oftast en något högre häck av oxbär. Nyplanterade häckar är istället av arten aronia. På kyrkogården står glest utplanterade lövträd, oftast björkar. Här finns även lönn, rönn och lind. De flesta träden är äldre, men nyplanterade träd förekommer också. Flera träd, särskilt björkar, är planterade nära kyrkogårdsmuren. Den äldre kyrkogården har bevarat parkkyrkogårdens karaktär. Denna utformning har präglat kyrkogårdarna under 1900 talets första hälft. Inte förrän under 1960 talet och framåt har förändringarna av kyrkogårdarna genomförts. Grusgångar och grusade gravplatser har såtts igen med gräs för att det ska bli mer lättskött för församlingen. Kyrkogårdens karaktär har därmed förändrats trots att den är äldre. Istället har den fått en modern utformning med stora gräsklädda ytor endast avbrutna av låga gravstenar och låga häckar mellan gravraderna. Utförda åtgärder Under våren 2008 påbörjades arbetena med upprustning av kyrkogården. Arbetena har följt det upprättade programmet Inventerings, åtgärds och översiktlig underhållsplan för 5

6 kvarteret S:t Petrus, Grundsunda kyrkogård. Detta program har upprättats av landskapsarkitekt Lennart Lundkvist i Uppsala , reviderat Ny grusbeläggning behövdes på kyrkogårdsgångar och gravplatser. Den befintliga beläggningen var alltför finkornig. Vid regn och snösmältning forslades sanden bort och låg inte kvar på plats i gångarna eller på gravplatserna. Kyrkogårdsmuren är kallmurad och relativt låg. På vissa partier är muren skadad. Stenarna ligger ostadigt och vissa har fallit ut. Muren vid västra sidan är i särskilt dåligt skick. Murar: i maj startade arbetena med omläggning av den skadade kyrkogårdsmuren. Först gjordes en besiktning av alla murar för att undersöka skadorna. Vid besiktningen antecknades vilka murdelar som skulle repareras och vilka som skulle läggas om helt. Vid västra sidan av kyrkogården togs den kallmurade muren ned. Stenarna plockades bort och omläggningen startade. I botten lades grov sten, så kallad sprängsten. De större stenarna lades tillbaka vid båda sidor. I mitten av muren lades mindre stenar som fyllning. Längs murens insida nedgrävdes en dräneringsslang för att förbättra dräneringen. Vid kyrkogårdens norra sida, som vetter mot parkeringen, är muren låg. Den uppfördes under 1950 eller 60 talet, men tidigare stod här en granhäck. Muren är uppbyggd av ovanligt långa stenar. Fyllningen består av små naturstenar som en traditionell kallmur. Muren lades om på ungefär hälften av längden, räknat från väster. I hela muren togs den gamla jordfyllningen bort. Ny fyllning av småsten lades i muren. Murdel 3 som går i riktning mot klockstapeln gjordes i ordning genom att stenarna justerades i rätt läge. De kortare murdelarna 4 och 5 var i gott skick. En del stenar i mur 5 lades på plats. På murdel 6, belägen öster om kyrkan, var insidan i gott skick. Den övre stenraden justerades i rätt läge. I södra delen var muren i sämre skick och här gjordes mer omfattande justeringar av stenarna. Mur 7 har på utsidan en gräsbesådd slänt. Träd och rötter under muren har tagits bort. Muren har justerats så att utstickande stenar har återmonterats i rätta lägen. Vid besiktningen av murarna upptäcktes att murarna 8 och 9 var i bättre skick än beräknat. Detta innebar en avvikelse från förfrågningsunderlaget gjordes. Istället för att gjuta en L formad stödmur av betong inne i naturstensmuren har den traditionella metoden med kallmurning använts. En kallmurad konstruktion ska inte innehålla någon betong. Istället utfördes en grundläggning till ungefär 30 centimeters djup med ett bärlager av större sten. Ovanpå placerades större naturstenar på båda sidor med en fyllning av småsten. Mindre stenar kilades mellan de större i båda yttermurarna. Trädstubbar som stod intill murarna har tagits bort. I sydvästra hörnet av kyrkogården hade mur 9 kraftiga skador. Muren har därför lagts om helt på detta parti. Alla naturstensmurar har under upprustningsarbetena lagts om eller reparerats på traditionellt sätt genom kallmursteknik. Någon betong har därför inte använts vid arbetena. 6

7 På byggmöten har föreslagits ett järnstaket på de murar, som har stor höjdskillnad mellan marknivån på ut och insidan av muren. Vid besiktning kom man fram till att något staket inte behövdes på murarna. Höjdskillnaden från muren till den gräsbesådda marknivån utanför är inte så stor att den utgör en risk om man klättrar på muren. Gångar och gravplatser: här schaktades det översta sandlagret bort, eftersom det var alltför finkornigt. På gångarna har upprättats höjdprofiler och sektioner för att de längsgående och tvärgående gångarna ska få lämpliga höjder, när den nya grusbeläggningen läggs på. Gravplatsernas nivå har höjts till 10 cm högre än gångarna. Arbetena med att lägga på grus startade i norr och fortsatte söderut. Först åtgärdades gångarna med nytt grus, därefter lades material på gravplatserna. I gångarna packades beläggningen, men inte på gravplatserna. Detta utfördes för att gångarna ska bli stadigare att gå på och köra med barnvagn eller rullstol. Sand eller grus som har tagits bort från kyrkogården har lagts i ett upplag för att i framtiden användas för sandning av gångarna. Träden på kyrkogården hade eftersatt skötsel. Torrgrenar i trädens kronor var inte borttagna med risk för att träden skulle skadas, när grenar blåser av. Stubbar efter borttagna träd stod kvar. Äldre träd har också ett kulturhistoriskt värde. Björkar har tidigare planterats längs kyrkogårdsmuren, både på utsidan och på insidan. Planteringarna har utförts både under senare tid och under äldre tid. Det är mindre lämpligt att plantera träd precis intill stenmurar. Trädens rotsystem går in under muren och gör att stenarna kommer ur läge. De riskerar att falla ur och hela muren kan bli ostadig. Det innebär att träden närmast murarna har tagits bort för att undvika skador i framtiden. Inne på kyrkogården stod flera äldre björkar som sågades ner. Intill murarna har 23 träd tagits bort och ungefär lika många inne på kyrkogården. Nyplantering har utförts av 18 björkar och 3 pelaraspar. De senare står i sydvästra delen av kyrkogården. Några nya träd har inte planterats i anslutning till kyrkogårdsmurarna för att undvika framtida skador på dem. Väster om klockstapeln har planterats en ny häck. Mellan gravrader och kring gravplatser har en del äldre häckar grävts bort och nya har planterats. Vid planteringen har jorden tagits bort och ny jord till växtbädd har lagts dit. De befintliga häckarna bestod av oxbär, medan de nya är av arten aronia. Totalt har c:a 400 häckplantor planterats, men endast 300 stycken var tänkt från början. När grus har lagts på gravplatserna har marknivån ändrats, vilket har medfört att lutande gravstenar rätats upp. På en del gravstenar har dubbning genomförts. Vissa gravstenar har tillfälligt flyttats och satts tillbaka på plats. Endast några gravplatser inramas av stenramar och då har dessa justeras, när nytt material har lagts på. I anslutning till klockstapeln finns en del gravplatser som tidigare har såtts igen med gräs. De har inte åtgärdats, även om stenramarna har kommit ur läge och skulle behöva höjas. 7

8 I norra delen av muren i närheten av klockstapeln finns en yngre grind vilken har blästrats och målats i svart kulör. Staket och grindar kring gravplatser samt gravkors har också målats i svart. Kyrkans takvatten samlas i takrännor och stuprör. Vissa stuprör mynnar med utkastare ovan mark, medan andra är anslutna till ledning i marken. På två ställen vid kyrkans västra sida har en granitränna med fångstskål monterats för att samla upp takvattnet från stuprör med utkastare ovan mark. Punktavlopp har grävts till granitrännan med fångstskål. Kyrkogårdsmuren före upprustning. 8

9 Västra kyrkogårdsmuren under omläggning. Kilning med mindre stenar i muren. 9

10 Grusgravar före upprustning på västra delen av kyrkogården. Grusgravar före upprustning på västra delen av kyrkogården. 10

11 Den västra muren ( murdel 1 ) efter upprustning. Närbild av den västra muren efter upprustning. 11

12 Raserat parti av murdel 9 i södra delen av kyrkogården. Murdel 9 i sydvästra hörnet av kyrkogården. 12

13 Det raserade partiet av den södra muren är åtgärdad. Murens nordvästra hörn i omlagt skick. 13

14 Befintligt grus borttaget i gångar. Grus har lagts på i gångar och på gravplatser. 14

15 Nymålat järnstaket kring gravplats. Nylagt grus på gravplatser och upprustad mur. 15

16 Sydöstra delen av kyrkogården med nylagt grus. Sydöstra delen med nylagt grus. 16

17 Nylagt grus på gravplatser söder om kyrkan. Källor Kyrkor och kapell Nolaskogs. Ingrid Telhammer. Bjästa Grundsunda kyrka, Grundsunda socken, Örnsköldsviks kommun. Förändring av kor, inbyggnad av RWC, byte av värmesystem. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher. Inventerings, åtgärds och översiktlig underhållsplan kvarteret S:t Petrus Grundsunda kyrkogård. Lennart Lundkvist

18 18