Utlysning i VINNOVAs kunskapsplattform. Effektiv Produktframtagning

Transkript

1 Utlysning i VINNOVAs kunskapsplattform Effektiv Produktframtagning 1

2 Effektiv produktframtagning Inbjudan: VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom: - utveckling av effektiva innovationssystem och - finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling. VINNOVA inbjuder härmed till deltagande i ett nytt VINNOVA-program, Effektiv produktframtagning. Information om programmet, denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Information om programmet finns även på Stockholm i maj 2003 Margareta Groth Programledare Per Eriksson Generaldirektör 2

3 Innehållsföreteckning Sammanfattning Vem kan söka anslag? Programmets inriktning och innehåll Vision: Bakgrund: Mål och effekter Programmets mål Förväntade effekter: Ämnesområden för utlysningen Avgränsningar Delområden Koppling till tidigare och relaterade satsningar Projektkrav Aktörer Bedömningskriterier Program och projektadministration Programråd Tidplan och ansökningsomgångar Budget Projekthantering Projektets start Utbetalning av anslag Projektuppföljning Projektavslutning Ansökan Ansökans innehåll Hur man ansöker Kontaktpersoner

4 Sammanfattning VINNOVA inbjuder till ansökan om projektanslag inom tre delområden inom kunskapsplattformen Effektiv produktframtagning. De tre delområdena i denna utlysning är: - Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning - Förändringskapacitet och organisationsutveckling - Hållbar resursanvändning Programmet löper över fem år och förfogar över ca 165 miljoner över hela tidsperioden. Denna första utlysning har en budget på högst 45 miljoner för de första tre åren. Satsningen Effektiv produktframtagning kännetecknas av multidisciplinära ansatser och av helhetssyn. Delområdena ovan är identifierade som frågeställningar och drivkrafter som har ett starkt inflytande på produktframtagningsindustri i Sverige. En ökad kunskapsbas om hur dessa drivkrafter och frågeställningar kan beaktas är viktig för svensk tillväxt. Samverkansprojekt med svensk tillverkningsindustri gör att industriella problemställningar kan adresseras. Resultaten från forskningen kan då bättre implementeras i industrin, till gagn för svensk tillväxt och ökad konkurrenskraft på en allt mer globaliserad och kundanpassad marknad. Ytterligare information om kunskapsplattformen finns i VINNOVAs verksamhetsplanering, se: Behovsmotiverad forskning och effektiva innovationssystem för hållbar tillväxt. En fördjupad version av VINNOVAs verksamhetsplanering (VP2002:3) (2,2 MB). 1. Vem kan söka anslag? Denna utlysning riktar sig till universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag, offentlig verksamhet, myndigheter och andra aktörer med kompetens och intresse för att samverka i en helhetssyn på produktframtagning. Det krävs att ansökningar till programmet bygger på aktiv samverkan mellan forskning, företagande och politik/offentlig verksamhet (projektdeltagare måste komma från forskning och minst ett av de andra verksamhetsområdena). 2. Programmets inriktning och innehåll 2.1 Vision: Skapa helt nya möjligheter till förnyelse och tillväxt inom Sveriges tillverkningsindustri. 2.2 Bakgrund: Tillverkningsindustrin med tillhörande serviceindustri svarar för en stor del av Sveriges BNP och export, och är den tunga förädlingsvärde- och sysselsättningsskaparen i svensk BNP. Tillverkningsindustrin står för en stor del av den näringslivsfinansierade forskningen och är en stor användare av resultat av statligt finansierad FoU. Tillverkningsindustrin i Sverige har en internationellt sett stor bredd, och det finns ett flertal stora multinationella företag, med en stark underleverantörsindustri. Man tillverkar produkter för både en nationell och global marknad. 4

5 Gemensam nämnare för hela området är att hela tillverkningsindustrin möter nya, hårdare omvärldskrav och måste utveckla processer, förändringskapacitet, anpassningsförmåga och systemsyn för att kunna behålla och öka sin tillväxt. En kunskapsbaserad produktframtagning som snabbt kan möta omvärldskraven gynnas genom multidisciplinär, gränsöverskridande forskning som ger en faktisk effekt i det industriella samarbets- och mottagarledet. I EU:s sjätte ramprogram identifieras hållbar produktframtagning med tillhörande tjänsteindustri som en kritisk faktor för hållbar tillväxt. Sverige som en internationellt viktig utvecklings- och tillverkningsnation måste ligga i framkanten när det gäller hållbar tillväxt och resursanvändning inom den tillverkande industrin. Fortsatt konkurrenskraft och därtill hörande exportinkomster från svensk tillverknings- och processindustrin kan endast uppnås med en produktframtagningsprocess inklusive ett produktionssystem av världsklass. Ett antal faktorer är kopplade till konkurrenskraft, bland dessa snabbhet, flexibilitet, kostnadseffektivitet, men även förmågan att kunna samverka med andra aktörer och kunder. Satsningen Effektiv produktframtagning kännetecknas av multidisciplinära ansatser. Inom satsningen fokuseras de generiska, ofta systeminriktade men framför allt gränsöverskridande problemställningarna, som har sin bas i den specifikt teknologiska, tekniska och organisatoriska utvecklingen inom de sektoriella satsningarna. Dessutom behövs metoder för värdering av de värdeskapande processerna, där uppföljning och utvärdering byggs in tidigt i processer. Strategi för implementering och kommersialisering av forskningsresultaten ska vara integrerat i projekten. Hög vetenskaplig relevans står inte i konflikt med ett industritillvänt synsätt. Konkurrenskraft hos företag skapas genom långsiktig planering och ett holistiskt perspektiv där innovation, organisation och kompetensutveckling är speciellt viktiga. Det är produktframtagningsprocessen i vid mening som innefattas i programmet, och som ska adresseras. Det huvudsakliga arbetet i programmet ska riktas mot multidisciplinära forskningsinsatser som svarar mot de industriella behoven. 2.3 Mål och effekter Denna utlysning avser forsknings- och utvecklingsprojekt inom tre delområden: - Effektiv produktframtagning: Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning - Effektiv produktframtagning: Förändringskapacitet och organisationsutveckling - Effektiv produktframtagning: Hållbar resursanvändning Programmets mål Inom ramen för VINNOVAs uppgift att främja hållbar tillväxt är programmets mål: Att nya nätverk mellan företag, forskare vid universitet, högskola och institut etableras med syfte att stimulera utvecklingen av innovationssystemen. En bred medverkan av företag i projekten, inklusive företag som tidigare har haft liten eller ingen kontakt med högskola/universitet eller institut. Att produktframtagningsindustrins tvärdisciplinära frågeställningar i högre grad bearbetas inom högskola/universitet Multidisciplinär FoU ökar. Att stimulera forskning och utveckling som kan leda till unika teknologier, processer och tjänster. 5

6 Utveckla metoder för att bedöma insatsernas effekter, främst vad avser hållbar tillväxt Förväntade effekter: I projektet framtagna resultat och kunskap implementeras och ger mätbara effekter. Anpassning till och utveckling av nya konkurrenskraftiga mönster i affärs- och utvecklingslogiker. Ökad teknisk och organisatorisk systemsyn. Ökad förändringskapacitet och anpassningsförmåga genom organisationsutveckling och införande av ny kunskap, kompetens och teknik. Förbättrad samverkan mellan många olika kompetenser för att möta ökande processoch flödesorientering. Att nya nätverk mellan företag och forskare bildas 2.4 Ämnesområden för utlysningen Avgränsningar Syftet med kunskapsplattformen är att genom ett helhetsgrepp angripa industriella problem och ta till vara utvecklingsmöjligheter. Programmet avgränsas genom fokus på aktiv samverkan mellan aktörer och genom att understryka vikten av problemorienterade och industriellt relevanta frågeställningar. Dessutom ska projekten ha en helhetssyn på produktframtagning och vara av multidisciplinär karaktär. Projektaktörerna ska ha en bred sammansättning och industriell medverkan är naturlig. Projektansökningar ska avse prekompetitiv forskning, utveckling och demonstration. Anslag till produktutvecklingsprojekt, som är en normal del av ett företags affärsverksamhet eller som snedvrider konkurrens, ges ej Delområden Inom VINNOVA-programmet Effektiv produktframtagning finns fem delområden. Dessa delområden är identifierade som frågeställningar och drivkrafter som har ett starkt inflytande på produktframtagningsindustri i Sverige. En ökad kunskapsbas om hur dessa drivkrafter och frågeställningar kan beaktas är viktig för svensk tillväxt. Samverkansprojekt med svensk tillverkningsindustri gör att industriella problemställningar kan adresseras. Resultaten från forskningen kan då bättre implementeras i industrin, till gagn för svensk tillväxt och ökad konkurrenskraft på en allt mer globaliserad och kundanpassad marknad. Inom programmet finns fem delområden: - Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning - Design och innovationsprocessen - Förändringskapacitet och organisationsutveckling - Hållbar resursanvändning - Industriell IT inklusive simulering och modellering Under 2003 utlyses följande delområden: 6

7 Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning Förändringskapacitet och organisationsutveckling Hållbar resursanvändning De tre satsningsområdena beskrivs närmare nedan. Vid sidan om de tre delområdena utlyses separat också en kompetenskartläggningsstudie, där kartläggningen ska innehålla en beskrivning och analys av svenska forskningsresurser inom området produktframtagning och tillverkning. Denna delutlysning riktar sig mot forskningsaktörer i Sverige, och förväntas beskriva historik och dagsläge inom svensk produktframtagnings- och tillverkningsforskning i Sverige. Projektresultatet förväntas resultera i en kompetenskartläggning som kan användas i kommande utlysningar och i formuleringen av VINNOVA-program. För mer information om denna utlysning, se punkt 2.5, Tidigare och relaterade satsningar, samt på Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning: Livscykeltänkande har under de senare åren bidragit till ökande insikt om att det går att nå betydande resurseffektiviseringar genom att tänka och agera i nya banor. Affärslogiker och värdekedjor blir både av ekonomiska skäl och av resursskäl allt mer cirkulära. Företagen kan alltmer förväntas ta tillbaka, fabriksrenovera och modernisera existerande produkter i stället för att endast nyproducera, vilket även ställer nya krav på både inre och yttre logistik. Samtidigt kommer företagen i större utsträckning att sälja funktioner med såväl en tjänsteeller servicedel som en materiell del i stället för enbart fysiska produkter så kallad funktionsförsäljning. Kunden äger då inte hårdvaran, utan leverantören äger, moderniserar, underhåller och byter den vid behov. I Effektiv produktframtagning skapas konkurrenskraft genom integrerade försörjningskedjor där kunder och leverantörer ofta är delaktiga i produktframtagning med hjälp av olika IT-system. Nätverksorganisering växer fram allt mer, och de nya affärslogikerna påverkar produktions- och serviceorganisationer till att bli hybridorganisationer. Flexibla arbets- och projektgrupper agerar både inom och mellan organisationer i samarbete med andra företag i olika nätverk. I många fall är små företag underkritiska just på grund av sin ringa storlek. För ett litet land med många små företag är samarbete i nätverk en väg mot ökad konkurrenskraft. Produkter avsätts idag på fler sätt än tidigare. Nya affärslogiker kan ställa nya krav på produkters egenskaper under deras framtagning och tid på marknaden. Dessa krav påverkar i sin tur både konstruktion, produktion, försäljning, underhåll och demontering av produkter. Den ökande andelen tjänster i produkter skapar också nya frågeställningar och möjligheter för produkter och produktframtagning. Frågeställningar som kan vara aktuella är hur t.ex. funktionsförsäljning påverkar konstruktionen av diskreta produkter när man endast säljer funktionen och leverantören blir ansvarig för drift och underhåll. Ett annat exempel kan vara att produkten/funktionen som säljs ingår i en större kontinuerlig tillverkningsprocess tex. i pappersmasse- eller ståltillverkningsprocesser. Identifierade problemställningar som tydligt visar hur nya affärslogiker ställer nya krav på produktframtagningsprocessen, och ett föreslaget sätt att angripa de frågeställningarna med relevant forskning välkomnas i detta delområde. Förändringskapacitet och organisationsutveckling: 7

8 Förändringskapaciteten kan definieras som producentens förmåga att förändra sin produktframtagning och sina produkter efter de innovativa kundernas utvecklingsriktning och efter efterfrågan av individuella produkter. Det blir därför allt viktigare att upprampningen av produktion och marknadsintroduktion sker med högsta hastighet, helst momentant. Detta kräver en produktionsapparat och ett logistiksystem för korta livscykler, med flexibilitet och omställningsförmåga som kan köras utan intrimning. Flexibla, kundstyrda produktionsprocesser och koncept ställer ökade krav på teoretiskt kunnande, ständigt kunskapsutbyte med omgivningen, snabb omvärldsanalys samt social kompetens hos medarbetare, som i sin tur leder till helt nya krav på individens och gruppers anpassningsförmåga, förmåga att samarbeta, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Människors förmåga och vilja till förändringar handlar på individnivå om inre och yttre incitament och öppenhet för ständiga förändringar, problemlösningsförmåga och kreativitet. De företag och organisationer som lyckas bygga in lärprocesser i arbetet får viktiga långsiktiga konkurrensfördelar. Konkurrenskraften ökar om man kan bibehålla kunskapen i organisationen, även om individer försvinner. Nya marknadskrav och kortare marknadsfönster tillsammans med kundkrav på individualiserade produkter ställer nya krav på företagens förändringskapacitet i hela produktframtagningskedjan. Både organisation och tillverkning måste kunna möta kraven, men samtidigt göra det på ett långsiktigt hållbart sätt. Globalisering och kundanpassning är några av de starkaste drivkrafterna för all produktframtagningsindustri och ställer höga krav på både organiseringsprocesserna och produktframtagningsprocesserna. Kunskapsbaserad produktframtagning som snabbt kan ställas om på alla plan för att möta de ökade kraven har en bättre chans att få avsättning för sina produkter och därigenom skapa tillväxt. Förändringskapaciteten kan i sig ställa nya krav på organisering och nya organisationsformer. Med hjälp av tekniskt stöd kan nya produkter möjliggöras. Ett exempel är distribuerat ingenjörsarbete och samarbete mellan globala aktörer med hjälp av nya IT-tekniker. Forskningsprojekt med tydligt identifierade industriellt relevanta frågeställningar i kunskapsbaserad produktframtagning där förändringskapacitet och organisationsutveckling tydligt kan skapa tillväxt välkomnas i detta delområde. Hållbar resursanvändning: Det finns en ökande medvetenhet om att våra resurser är ändliga och att vi inte kan fortsätta att förbruka dem i den takt som hittills varit fallet. Detta gäller för all resursanvändning: människor, energi, transporter, miljö och råvaror. Att skapa en balanserad resursanvändning blir en av de största utmaningarna för morgondagens näringsliv. Frågeställningarna måste angripas på bred front med fokus på organisering, logistik, förnyelsebara material och uthålliga arbetssystem (sustainable work systems). Uthålliga arbetssystem bidrar till att generera sociala och mänskliga resurser med bibehållen konkurrenskraft och produktivitet. Genom bättre balans mellan förbrukande och återuppbyggande processer i arbetslivet, är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt. Det är inte bara en nödvändighet utan det är också en god affärsmöjlighet för de företag och organisationer som snabbt införlivar detta tänkande. Konkurrensen om personal, råvaror, energi och transporter kommer att öka markant i framtiden, och det gäller att kunna attrahera medarbetare genom en sund arbetsplats och att kunna producera varor och tjänster som har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Varor och tjänster som är miljö- och rättvisemärkta vinner redan idag marknadsandelar och i framtiden kommer de företag som marknadsför sig själva som varsamma med resurser att ha konkurrensfördelar. Överlägsen konkurrenskraft kan skapas 8

9 genom integrerade försörjningskedjor med hjälp av avancerade IT-system och genom att utveckla och tillämpa metoder för omvänd logistik för återvinning. Ett av de viktigaste målen för tillväxt är att den samtidigt är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Resursanvändning måste därför också planeras på lång sikt, samtidigt som den ska vara lönsam för stunden. Ett välplanerad, långsiktig resursanvändning av både material, processer och kompetens kan därigenom bidra till en ökad tillväxt på alla plan. En ökad systemsyn och helhetsgrepp på resursanvändning är nödvändig för att kunna skapa förändring. Inom detta delområde välkomnas projekt med detta i fokus, och projekten kan beröra resursanvändning i produktframtagning ur både ett tekniskt och kompetensutvecklande perspektiv. Även i detta delområde måste relevanta industriella problem vara grunden för de frågor som adresseras. 2.5 Koppling till tidigare och relaterade satsningar Tidigare satsningar: VINNOVA-programmet Effektiv produktframtagning är ett helt nytt övergripande sätt att angripa tillverkningsrelaterade frågeställningar. Programmets multidisciplinära karaktär skiljer sig från tidigare satsningar även om beröringspunkter finns med det tidigare programmet Tillverkningsindustrins produktframtagning, TIP, och programmet IT i verkstadsindustrin, IT-V. Även det tidigare Människa-Teknik-Organisation (MTO) - programmet och programmet Strategiska arbetslivsfrågor har kopplingar till kunskapsplattformen Effektiv produktframtagning. Näraliggande aktuella satsningar: Beröringspunkter finns med tillväxtområdet Komplexa sammansatta produkter samt kunskapsplattformarna Arbetslivsutveckling för hållbar tillväxt - Lärande, Hälsa och Jämställdhet och Infrastruktur för kunskapshantering. Dessa program har utlysningar under Inom 6:e ramprogrammet finns näraliggande satsningar inom Prioritet 3; Nanoteknik, multifunktionella material, nya produktionsprocesser. Direkt relaterade satsningar: Vid sidan om de tre delområdena utlyses separat också en kompetenskartläggningsstudie, där kartläggningen ska innehålla en beskrivning och analys av svenska forskningsresurser inom området produktframtagning och tillverkning. Denna delutlysning riktar sig mot forskningsaktörer i Sverige, och förväntas beskriva historik och dagsläge inom svensk produktframtagnings- och tillverkningsforskning i Sverige. Projektresultatet ska resultera i en kompetenskartläggning som kan användas i kommande utlysningar och i formuleringen av VINNOVA-program. För denna utlysning gäller speciella kriterier och aktörsformer. Beskrivning av utlysningen återfinns på 3 Projektkrav 3.1 Aktörer En central uppgift för VINNOVA är att genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling stödja svenska innovationssystem. De av VINNOVA finansierade projekten bör alltså karakteriseras av aktiv samverkan mellan minst två av innovationssystemets tre aktöresgrupper: Forskning (universitet, högskola, forskningsinstitut), politik/offentlig 9

10 verksamhet och näringsliv. Projekten inom de olika delområdena kan ha olika fokus varför samverkansformerna kan se olika ut för olika projekt. VINNOVA kan bevilja projektanslag till projekt inom Effektiv produktframtagning med följande former av aktörssamverkan: Ett eller flera universitet, högskolor eller forskningsinstitut som samverkar med ett eller flera företag och/eller en eller flera samhällsaktörer är som tidigare beskrivits den huvudsakliga och prioriterade formen av projektsamarbete. Genom den arbetsinsats och/eller medfinansiering som görs av företagens och/eller samhällsaktörerna understryks projektets näringslivs- och/eller samhällsrelevans. Värdet av den arbetsinsats/medfinansiering som görs ska normalt motsvara det anslag som VINNOVA ger. Samverkan mellan två eller flera universitet, högskolor eller forskningsinstitut utan samarbete med företag eller samhällsaktörer gäller i huvudsak för projekt av mer renodlad forskningskaraktär där någon tillämpning ännu ej finns. Projektsamverkan med näringslivs- och/eller samhällsaktörer har därför inte kunnat uppnås. För denna typ av projekt ställs mycket höga krav på industriell relevans. Denna ska klart framgå av ansökan och kommer att granskas speciellt vid utvärderingen. För ett universitet, en högskola eller forskningsinstitut som driver projekt själva utan någon samverkan med andra aktörer gäller samma krav som beskrivits under punkten ovan. Dessutom måste det beskrivas tydligt vilken multidisciplinär kompetens forskargruppen besitter. Detta kommer också att granskas speciellt vid utvärderingen. Företag kan i undantagsfall beviljas anslag upp till den andel av projektkostnaden som anges av förordningen (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. 3.2 Bedömningskriterier VINNOVA kommer att använda följande kriterier vid sin utvärdering av inkomna ansökningar: 1. Programrelevans. Frågeställning och målsättning kommer att bedömas. Föreslagna projekt skall ligga i linje med programmets syfte och kunna bidra till att åstadkomma avsedda effekter. Vid bedömning av projektförslagen kommer industriell relevans att ha stor betydelse. 2. Förväntade effekter, särskilt i form av hållbar tillväxt, i förhållande till programmets angivna mål. I ansökan anges också vilka mått och vilken metodik man avser använda för att påvisa dessa effekter. Industriella effekter. Speciell vikt läggs vid projektets potentiella bidrag till hållbar ekonomisk tillväxt och nyföretagande. 3. Vetenskaplig kvalitet. Projektens nyhetsvärde och förväntade bidrag till forskningsfronten kommer att bedömas, liksom sökandens och övriga medverkandes vetenskapliga kompetens och de teorier, modeller och metoder som projekten grundar sig på. 4. Samverkanskvalitet. Kriteriet avser kvalitet i interaktionen mellan parterna i projektet samt val av deltagande parter. Projektet skall omfatta de parter, med olika 10

11 roller och åtagande, som är viktiga för att kunskap och resultat ska kunna tillämpas i nya produkter, processer och tjänster. Om viktiga parter för ett införande saknas i projektet ökar kravet på en trovärdig beskrivning av hur sökanden skall åstadkomma effekt beträffande hållbar tillväxt. Dessutom bedöms om små och medelstora företag deltar i projektet. 5. Ekologisk hållbarhet. Förväntade miljöeffekter vid resultatens (teknikens) användning och vid nyttjandet av därigenom framställda produkter bedöms i förhållande till gängse teknik. Därvid är effekter på såväl yttre som inre (arbetsmiljö och hälsa) miljö väsentliga. 6. Genomförbarhet. Projektens arbetsplaner, arbetsformer och ledning bedöms liksom samverkan mellan olika parter i projekten. Tids- och kostnadsplaner granskas med avseende på ekonomisk realism, i relation till mål och omfattning, samt omfattning och art av naturainsatser och eventuell samfinansiering. Projekttiden räknas från faktiskt projektstart till senaste datum för inkommen slutredogörelse till VINNOVA. Slutrapportering ska alltså ske inom projekttiden. 7. Genusperspektivet. Projektets bidrag till förändring av gällande obalans mellan könen, vägs också in vid VINNOVAs bedömning. 8. Kommunikation och resultattillämpning. En kommunikationsplan skall ingå i ansökan som anger hur projektresultaten skall föras ut till användare och komma i praktisk användning. Planen för att främja tillämpning av resultaten kommer att granskas särskilt. Traditionell akademisk spridning såsom tidskrifts- och konferensartiklar är självklara, dessutom ska andra spridningsåtgärder beskrivas och utföras inom ramen för projektet och dess finansiering. Projektens planer för hur framtagen kunskap och erhållna resultat skall nyttiggöras i näringslivet och samhället i övrigt bedöms. 9. Övriga effekter. VINNOVA lägger även vikt vid mer generella industriella och samhälleliga effekter såsom resulterande nya kunskaper, personrörlighet och praktisk nytta. VINNOVA tillämpar jämställdhetsprincipen. Vid beviljande av anslag kommer att vid lika bedömning av ansökan förordas sökande av underrepresenterat kön (mindre än 40 %). 4. Program och projektadministration 4.1 Programråd VINNOVA genomför programmet med stöd av ett programråd. Programrådet är sammansatt av företrädare för forskning, näringsliv och politisk/offentlig verksamhet. Dess roll är att bedöma förslag och ansökningar och ge rekommendationer till VINNOVA beträffande val av projekt och programmets fortsatta inriktning. 4.2 Tidplan och ansökningsomgångar Planen för hela programmets innehåll under programperioden är ännu ej definierad. Nedanstående tider gäller tills vidare: Första ansökningsdag för denna ansökningsomgång: 16 maj

12 Sista ansökningsdag för denna ansökningsomgång : 30 juni 2003 Tidigaste projektstart från denna ansökningsomgång : under september 2003 Maximal tidslängd för projekt från denna ansökningsomgång : 3 år Till det första beslutstillfället skall ansökningar ha inkommit senast den 30 juni Ambitionen är att dessa ansökningar skall kunna behandlas före 1 september Preliminärt programslut för kunskapsplattformen är 31 december, Under slutet av 2003 planeras ytterligare en utlysning med projektstart 2004, och år 2004 planeras minst ytterligare en utlysning. Ytterligare utlysningar kommer påföljande år och kan då ha andra former än forsknings- och utvecklingsprojekt. 4.3 Budget Inom ramen för denna utlysning beräknas projekt, beroende på omfattning, kunna beviljas. Denna första utlysning har en budget på högst 45 miljoner för de första tre åren. Totalt beräknas satsningen att under 5-årsperioden uppgå till drygt 165 miljoner kronor. Programbudgeten kan komma att ändras beroende på kommande års resurstilldelning. 5 Projekthantering 5.1 Projektets start Beslut om bidrag skickas ut av VINNOVA. Anslagsmottagaren godkänner de allmänna och eventuella särskilda villkor som gäller för projektet, undertecknar blankett Bekräftelse av start samt skickar in ett Projektreferat. När detta insänts till och godkänts av VINNOVA påbörjas utbetalning av projektmedel. Om projektet beviljas med villkor att medverkande företag ska delta med insats i form av egen tid ska blanketter som bekräftar detta skickas in efter det att projektet beviljats och VINNOVA godkänt Projektreferat och Bekräftelse av start. 5.2 Utbetalning av anslag Utbetalning sker kvartalsvis, i lika andelar och i förskott. Inför lägesrapportering avbryts utbetalningarna och återupptas när lägesrapporten godkänts av VINNOVA. VINNOVAs bidrag fördelas på kalenderår. Bidragsmottagaren förlorar rätten till medel som fördelats på ett visst kalenderår om ej föreskriven och godtagbar lägesrapport/slutredogörelse lämnats före den 1 december det kalenderår medlen fördelats på. VINNOVA kan dock - i undantagsfall - på eget initiativ eller på bidragsmottagarens skriftliga begäran före den 1 december det aktuella kalenderåret besluta att överföra beviljningen av bidraget till kommande kalenderår. 5.3 Projektuppföljning Lägesrapportering för projektuppföljning ska göras under projektets gång och sker två gånger per år, normalt vid månadsskiftena maj/juni och november/december. Utbetalningarna är kopplade till lägesrapporteringen (se ovan). 12

13 Utöver rapporteringen kan även projektuppföljning ske i form av besök, demonstrationer, konferenser, utvärderingar, revisioner etc. Programkonferenser kommer att ordnas under programperioden. Beviljade projekt ska då medverka och redovisa sina projekt. Programmet kommer även att ha andra aktiviteter för uppföljning. 5.4 Projektavslutning Projektet ska slutredovisas inom projekttiden. Utvärdering från VINNOVAs sida kan komma att ske även efter att projekttiden är slut. I projekt där metoder används och utvecklas ska dessa redogöras för särskilt. Vid slutredovisningen läggs stor vikt vid att projektutförarna själva kan redogöra för om projektet skapat samarbetsrelationer mellan olika aktörer, rörlighet mellan aktörer, och vilka resultat projektet uppnått både inom och utanför vetenskapssamhället. Ytterligare kriterier kan tillkomma under programperioden. 6. Ansökan 6.1 Ansökans innehåll Ansökningar till programmet kan vara av olika omfattning. Vid denna första utlysning arbetar programmet med fullständiga ansökningar. Vid kommande utlysningar kan ansökningar om förstudieanslag men även projektskisser nyttjas, främst som ett sätt att pröva om projektidén passar programmets ramar. Projekten inom programmet kan vara fleråriga, dock högst 3 år. I ansökan ska det tydligt framgå vilket delområde ansökan riktas till, deltagande parter och forskningskompetens och, om möjlig mätbart, mål med projektet. Ansökan ska innehålla en projektbeskrivning, max 12 sidor och en CV för projektledaren. Andra dokument kan också biläggas ansökan, såsom artiklar och CV för andra personer i projektet. Där det är möjligt önskas länkar till informationen istället för bilagor. Projektbeskrivningen ska innehålla: en tydlig beskrivning, med underrubriker, av hur det föreslagna projektet motsvarar bedömningskriterierna. projektplan med tids- och kostnadsplaner samt omfattning och art av naturainsatser och eventuell samfinansiering. Ansökningar ska utformas enligt VINNOVAs generella riktlinjer, och sker elektroniskt via VINNOVA intressentportal. Ansökan skrivs på svenska. En engelsk projekttitel ska dock alltid anges. Det är också önskvärt att ansökan innehåller de nyckelord förslagsställaren anser bäst karakteriserar projektförslaget. Ambitionen är att ansökningarna skall vara färdigbehandlade i slutet av augusti så att projektstart kan ske 1 september. 13

14 6.2 Hur man ansöker Ansökan kan bara göras i elektronisk form och på svenska. Ansökan ska göras av projektledaren. Ansökningarna ska vara VINNOVA tillhanda senast 30 juni För att kunna lämna en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Jag vill ansöka och har ej användarkonto Jag vill ansöka och har redan ett användarkonto Information om VINNOVA-konto Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Annika Flank-Ivarsson, tel eller Ing-Marie Petersson, tel Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet och ansökningar lämnas av programledare och programgrupp: Margareta Groth, programledare Tel: Fax: Margareta.Groth@VINNOVA.se eller Aila Määttä, organiserings- och förändringsprocesser Tel: Fax: Aila.Maatta@VINNOVA.se eller Ulf Eklund, affärslogik och tjänstefrågor Tel: Fax: Ulf.Eklund@VINNOVA.se Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Inger Yström Duf Tel: Fax: e-post: Inger.Ystrom-Duf@VINNOVA.se 14

15 VINNOVA nås på: postadress: VINNOVA, Stockholm besöksadress: VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm Tel. växel: , Fax: e-post: 15