Klimatförändringarnas hotbild mot vinterturismens aktörer i Sverige

Transkript

1 Boström Sofia Diaz Araya Matias Trajkova Sandra Klimatförändringarnas hotbild mot vinterturismens aktörer i Sverige Climate change threat to winter tourism operators in Sweden B-uppsats i Turismvetenskap Termin: Handledare: VT-16 Fredrik Hoppstadius

2 Sammanfattning Klimatforskning visar att det i första hand är människan som orsakat vårt förändrade klimat, genom utsläpp av växthusgaser som värmer upp vår planet. Enligt forskare kan dessa förändringar i klimatet bidra till en sårbar turismnäring. Uppsatsen syftar till att undersöka hur vinterturismaktörer i Sverige arbetar med klimatfrågan, samt hur de anpassar sig inför klimatförändringarna. För att nå syftet har vi utgått från en kvalitativ metod baserad på intervjuer med aktörer som har en koppling till vinterturismen i Sverige. Det har visat sig att vinterturismaktörer ser klimatförändringarna som ett tydligt hot mot deras verksamheter. För att kunna överleva måste de jobba med olika anpassningsåtgärder där största räddningen anses vara utvecklingen av tekniken för tillverkning av konstgjord snö. Nyckelord: klimatförändring, anpassningsåtgärder, turism, vinterturism Förord Vi vill börja denna uppsats med att tacka Branäs, Icehotel, Ski Sunne och Idre Fjäll som har deltagit i vår studie och gjort det möjligt för oss att utföra vårt arbete. Vi vill även tilldela ett speciellt tack till vår handledare Fredrik Hoppstadius som har stöttat oss genom arbetets gång. Under hela uppsattsprocessen har vi haft ett bra samarbete, men på grund av tidsbrist delade vi upp arbetet för att nå vårt mål snabbare. Sofia Boström var ansvarig för inledningen och teori, Sandra Trajkova var ansvarig för metod och empiri och Matias Diaz hade ansvar för teori samt intervju i metodkapitlet. Matias hade även ansvaret för referenserna. Vi skrev analys, diskussion och slutsats tillsammans och därför är det svårt att skilja vem som gjort vad i dessa delar.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Teoribakgrund Klimat Turism Vinterturism och konsekvenser av klimatet Säsongsbetoning och konsekvenser av klimatet Anpassningsåtgärder Metod Val av vinterturismaktörer Kvalitativ metod Intervju E-post intervju Sekundär källa Bearbetning av material Empiri Hotet från klimatförändringar Anställningar Ökad sårbarhet Kortare säsong Minskad attraktionskraft Strategiska återgärder Förlänga vintern Satsa på sommaren Analys Klimatförändringarnas hotbild Vinterturismaktörernas åtgärder Diskussion Slutsats Referenser... Bilagor...

4 1. Inledning Enligt Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut [SMHI] (2014) tyder forskning på att medeltemperaturen på vår planet kan komma att höjas med upp till fyra grader fram till år 2100, detta skulle i sin tur innebära att turister ändrar sina resmönster och vinterturismen blir oerhört sårbar. 1.1 Bakgrund In my view, climate changes is the most severe problem we are facing today, more serious even than the threat of terrorism (King 2004:176). Jordens klimat har förändrats många gånger till följd av naturliga orsaker, men på senare tid har dessa förändringar skett snabbare än tidigare. Forskning har sedan länge visat att det främst är människan som ligger till grund för vårt förändrade klimat, genom utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan som värmer upp jordens yta. Dessa utsläpp sker i form av bland annat avgaser från bilar, flygplan och båtar som tränger igenom jordens ozonlager som ska skydda oss från solens UV-strålar. När detta sker förstörs ozonskiktet och solens strålar kan tränga igenom, vilket leder till ökade temperaturer på jorden. Det är den förhöjda temperaturen som brukar kallas växthuseffekten (växthuseffekten, u.å.). Dessa gaser i atmosfären ökar för varje år och kan stanna kvar längre än vår livstid. Så även om vi skulle sluta släppa ut växthusgaser kommer det påverka jorden under en lång tid. Hall & Higham (2005) påstår att det är bevisat att den globala miljön på vår planet förändras allt mer. Vidare hävdar dem att klimatförändringar är en fråga som ständigt diskuteras i media, där rubriker som Killer heatwave dominerar (Hall & Higham, 2005). På bekostnad av varmare somrar kommer våra vintrar att förkortas något enormt skriver Statens offentliga utredningar [SUO] (2007:60) vilket skulle få förödande konsekvenser för den Svenska skidindustrin. Enligt SOU (2007:60) skulle förlusten uppnå en summa mellan 0,9-1,8 miljarder kronor per år. Forskning tyder även på att snötäckets varaktighet i de svenska fjällområdena i framtiden kommer att minska från dagens 6-8 månader till endast 3-6 månader, vilket skulle minska antalet skiddagar med hela 60 %. Detta skulle i sin tur leda till enorma förluster för den svenska vinterturismen. 1

5 Det är få som faktiskt känner till riskerna med ett förändrat klimat. I Studien har vi valt att fokusera på hur ett förändrat klimat kommer påverka vinterturismen. För att begränsa oss fokuserar vi på utvalda aktörer inom vinterturismen i Sverige. 1.2 Problemformulering Turismnäringen är en av de snabbast växande branscherna i Sverige, men även den mest känsliga när det kommer till klimatfrågan. Att klimatet håller på att förändras uppfattas av många som försumbart, men med tidens gång kommer troligtvis konsekvenserna bli tydligare och alla kommer vi på något sätt bli drabbade. Därför behöver människor bli mer medvetna om problemen kopplade till ett förändrat klimat och hur det påverkar samhället. Enligt forskning bör människor agera på ett mer miljövänligt och hållbart sätt, då små förändringar kan göra stora skillnader för att minska utsläppen (Världsnaturfonden [WWF], u.å.). Vi är intresserade av hur ett varmare klimat kommer påverka turismaktörer som har en koppling till vinterturism i Sverige. Vinterturism bidrar till en bättre ekonomi och ökad sysselsättning i rurala områden, denna verkan kan komma att förändras tillsammans med klimatförändringarna (Brouder & Lundmark, 2011). Turistnäringen är beroende av klimatet, exempelvis skulle inte vinterturism kunna utövas utan snö, eller en charterresa, skulle inte ge samma upplevelse om det inte var varmt på en badort. Det är viktigt att undersöka hur vinterturism aktörer jobbar med olika anpassningsmetoder för att bemöta dessa förändringar (Brouder & Lundmark, 2011). Klimatförändringarna kan bidra till att de turismflöden vi ser idag ändrar riktning. Vi anser att det är viktigt att undersöka hur vinterturismaktörer påverkas av det förändrade klimatet, samt hur dem med olika anpassningsmetoder förbereder sig inför ett varmare klimat. I arbetet har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer då vi anser att det är en relevant metod för att få svar på våra frågeställningar samt nå syftet. Vi kontaktade de största vinterturismaktörerna i Sverige, av dessa var det endast fem som ville ställa upp med intervjuer till vårt arbete och blev därför de utvalda aktörerna. 2

6 1.3 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur vinterturismaktörer i Sverige arbetar med klimatfrågan, samt hur de anpassar sig inför klimatförändringarna vi står inför. 1.4 Frågeställningar Hur arbetar vinterturismaktörer idag med klimatfrågan? Vilka strategiska klimatanpassnings åtgärder är viktiga för vinterturismaktörerna? 3

7 2. Teoribakgrund För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att titta närmre på vad turism är för att läsaren ska få en större inblick och helhetsbild av arbetet, samt vilken koppling det har till klimatförändringarna. Vi har också undersökt hur aktörer kan anpassa sig inför ett varmare klimat. 2.1 Klimat De pågående klimatförändringarna påverkar oss mer och mer, men växthuseffekten är ursprungligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar solens strålar att lämna jorden, vilket på så sätt värmer upp vår planet. Därför är dessa gaser en förutsättning för att växter, djur och människor ska kunna leva. Utan växthusgaserna skulle medeltemperaturen på vår planet vara - 18 grader och allt vatten skulle frysa till is, det skulle med andra ord vara omöjligt att existera (växthuseffekten, u.å.). Sedan den industriella revolutionen inleddes under 1700-talet har människor använt sig av ångdrivna båtar och tåg, samt fabriker som släpper ut stora mängder koldioxid. Detta har i sin tur skakat om balansen av de naturliga växthusgaserna i atmosfären och orsakat en förhöjd effekt och där med ett instabilt klimat (växthuseffekten, u.å.). Den förstärkta växthuseffekten är ett faktum och idag är de flesta forskare eniga om att det finns ett samband mellan den stigande halten av växthusgaser i atmosfären och jordens ökade temperaturer (växthuseffekten, u.å.). Människans ökade utsläpp av gaser som koldioxid, vattenånga och metan håller på att värma upp jorden. Dessa utsläpp orsakas främst av avgaser från bilar, flyg och båtar, samt från exempelvis soptippar och djur som idisslar. Utsläppen har en förmåga att tränga igenom ozonlagret som skyddar oss från solens farliga strålar. När detta sker förstörs ozonskiktet och solens strålar kan tränga igenom, där av de allt varmare temperaturerna (SMHI, 2015). För att förhindra nedbrytningen av ozonet menar Förenta Nationerna [FN] (2009) att vi människor måste minska utsläppen av växthusgaser. Problemet är att växthusgaser kan stanna kvar i atmosfären längre än vår livstid, så även om vi skulle sluta idag skulle detta ändå påverka jorden under en mycket lång tid. Idag är halten växthusgaser i atmosfären betydligt högre än vad som är normalt och frågan om klimatförändringarna har därför stått på den politiska dagordningen sedan 1980-talet (FN, 4

8 2009). Men trots att den globala uppvärmningen troligtvis kommer nå en förhöjd temperatur mellan 1,4-4,3 grader fram till år 2100 är det få som tar klimathoten på allvar. FN (2009) anser att mänskligheten står inför den största utmaningen genom tiderna, samt att om vi inte försöker stoppa detta nu kommer vår planet att skadas och vårt sätt att leva kommer förändras betydligt. 2.2 Turism Turism är väldigt komplex och svårt att definiera. Lundmark et al. (2011) menar att det är ytterst svårt att få en helhetsbild över turismnäringen, då den innehåller många olika delar av andra branscher. De menar även att det är de människor som reser som kallas för turister, men att det är svårt att veta vilka som skall definieras som detta då det finns så pass många definitioner av ordet. människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften (Tillväxtverket, 2009:4). the activities of a person travelling outside his or her usual environment for less than a specified period of time and whose main purpose of travel is other than exercise if an activity remunerated from the place visited (Cooper & Hall, 2013:14). Det finns även olika former av turism och de delas in i tre kategorier: inhemsk turism, inkommande turism, och utgående turism. Inhemsk turism står för turister som reser inom sitt eget land. Exempelvis är det svenskar som reser inom Sverige som är inhemsk turism. Inkommande turism är när utländska resenärer reser till Sverige och den utgående turismen är när turister reser till andra länder än sitt eget, exempelvis när svenskar reser utanför Sveriges gränser (Lundmark et al. 2011). Turismnäringen är ett brett begrepp och en samling av aktiviteter som sker i fler branscher exempelvis hotellbranschen, flygbranschen, resebranschen. Näringen är primärt riktat till turister samt att det även konsumeras av turisterna i första hand (Turistdelegationen, 1995). Det finns flera interaktioner mellan turism och klimatet. I första hand är klimatet en resurs för turism och det är en viktig ingrediens i turistprodukten och dess erfarenhet. Samtidigt, utgör 5

9 klimatet en risk för turismen. Till exempel, som en följd av klimatförändringarna kan väderförhållandena vid en viss plats och tid hindra turister från att delta i deras planerade aktiviteter. Detta är fallet för skidåkare när det är snöfattiga vintrar i alpina områden. En liknande situation råder när förhållandena inte är i enlighet med säsongen, svalt och blött på strändernas destinationer. Klimat kan också innebära en allvarlig risk i förhållande till extrema händelser som orkaner och översvämningar. Dessa sätter både turister och turism relaterade företag i riskzonen, inklusive skador på infrastruktur för turism och ökade finansiella kostnader i kombination med lägre inkomster (Susanne & John E, 2007). Relationen mellan turism och klimatet är större än många tror. När det är dags att välja resmål är det just klimatet och miljön som är den största attraktionskraften för många människor. Därför har också ett stort antal länder och regioner blivit enormt beroende av just detta. Skulle klimatet fortsätta att förändras finns det en stor risk för att turister väljer att ändra sina resemönster, vilket i sin tur skulle få katastrofala följder för många destinationer (Denstadli et al, 2011). Forskare tror att det främst är områdena kring Medelhavet som kommer drabbas om klimatet uppnår de förändringar som förutsagt (Margaritelli et al, 2016). Då dessa sedan länge varit populära turistmål har regionerna blivit oerhört efterfrågade, med över 120 miljoner utländska besökare varje år (Hall & Higham, 2005). Men ända sedan 2000-talets början har temperaturerna i världens länder ökat och i framtiden tror forskare att områdena kring Medelhavet kommer bli betydligt mindre attraktiva, då dessa temperaturen kommer överstrida gränsen för vad vi tycker är tilltalande skriver Hall och Higham (2005). Dessutom kommer gradantalet även öka i övriga Europa, forskare menar då att fler människor väljer att stanna hemma under sommarhalvåret för att man kan uppleva sol och bad i sitt hemland (Hall & Higham, 2005). Människor behöver inte längre resa utomlands för att uppleva den tropiska värmen. I en studie av Giles och Perry (1998) har man dessutom bevisat att flera britter valde att stanna innanför landets gränslinjer sommaren 2003, då det var rekordvarmt i Storbritannien istället för att resa till utlandet. Bättre somrar kommer där med leda till att ett större antal människor väljer att stanna i hemlandet och resmål som vi idag uppfattar som tilltalande kommer istället ses som alldeles för varma för att vistas i (Giles & Perry, 1998). På grund av de extrema temperaturerna kan konsekvenserna av klimatförändringarna lika så leda till extrema torrperioder i länderna kring Medelhavet (Roldán et al, 2016). Under tidigt 1900-tal inträffade det exempelvis en stor sådan i Spanien där öar som Mallorca och Ibiza blev extremt beroende av vatten från fastlandet. Senaste åren har regnperioderna blivit allt 6

10 kortare i dessa områden medan torkan börjar tidigare och varar längre än vanligt (Hall & Higham, 2005). På grund av detta är också vattenbristen ett troligt fenomen som i framtiden kan komma att bli verklighet för många länder. Även värmeböljor förekommer allt oftare kring dessa områden, vilket ökar antalet dödsfall avsevärt. Temperaturer över 40 grader med dålig luft är inte bra för människors hälsa. Detta är också en förstärkande faktor till varför turister väljer att avstå från dessa resmål (Roldán et al, 2016).När detta sker kommer många länderna få ekonomiska besvärligheter, då turismen bidrar med stora intäkter (Hall & Higham, 2005). Ett förändrat klimat innebär likaså en förlängning av sommaren i övriga Europa och forskare tror att till skillnad från områdena kring Medelhavet kommer de länder som istället ligger runt Östersjön att frodas under sommarhalvåret. För Sveriges del kommer framtida generationer få se betydligt varmare somrar med stigande badtemperaturer och aktiviteter som paddling, camping och cykling kommer leda till en förbättring då säsongen utökas (SOU, 2007:60). Man tror även att nederbörden i landet kommer minska markant, samtidigt som soltimmarna förhöjs, vilket i sin tur gör att den svenska sommarturismen går med vinst. Mot slutet av seklet tror forskare att september månad kommer ha samma temperatur som augusti har idag och maj månad kommer ha den temperatur som vi idag ser i juni (SOU, 2007:60) Vinterturism och konsekvenser av klimatet Under tiden som den svenska sommarturismen når stora framgångar kommer vinterturismen i landet att minska. Under 20 års tid har forskare studerat ämnet, bland annat så har Smith (1990) kommit fram till att framtidens temperaturer sannolikt kommer att bli extremt milda. Snötäckets varaktighet i de svenska fjällområdena kommer där med att minska från dagens 6-8 månader till endast 3-6 månader. På grund av detta kommer antalet skiddagar minska med hela 60% vilket är förödande för den svenska vinterturismen. Snöfattigare vintrar leder till enorma förluster för den svenska skidindustrin. Förlusten skulle uppnå ett totalt belopp mellan 0,9-1,8 miljarder kronor per år (SOU, 2007:60). Trots detta är det är först efter år 2040 som tillståndet kommer se riktigt allvarligt ut för den svenska vinterturismen. Forskning tyder på att stora delar under högsäsongen mellan jul och nyår i största allmänhet kommer vara grön och framtida snöfall kommer vara mycket ovanliga (SOU, 2007:60). För svenska städer och byar som är beroende av turismen kommer det varmare klimatet få förödande konsekvenser. Mindre turism kommer där med leda till en minskad inkomst, som i sin tur 7

11 leder till att allt fler företag tvingas lägga ner sin verksamhet och människor förlorar sina jobb. Den svenska vinterturismen står därför inför svåra utmaningar (Brouder & Lundmark, 2011). Trots att den svenska vinterturismen kommer drabbas hårt av ett varmare klimat menar Hall & Higham (2005) att det finns det regioner som kommer drabbas ännu kraftigare. Climate change represents a new challenge for tourism and particularly for winter tourism in alpine areas (Hall & Higham, 2005:160). I de alpina områdena är vinterturismen en oerhörd viktig inkomstkälla för många aktörer och snöns pålitlighet är nyckeln till en framgångsrik turism. Därför är dessa områden också väldigt sårbara inför ett varmare klimat (Dawson & Scott, 2012). Ända sedan 1850-talet har de alpina glaciärerna förlorat stora delar av sin yta. Till år 2030 tror forskare att upp till 70 % kan komma att försvinna och en stor rädsla kastas över de aktörer som är bundna av turismen (Hall & Higham, 2005). Bürki et al, (2003) menar dessutom att fjälltrakterna är kraftigt hotade och har redan börjat ställas inför en svår kamp Mountains without snow are like summer without a sea (Bürki et al, 2003:1). Forskare har även beräknat att temperaturerna i de alpina områdena kommer att öka med 3-5 grader under de kommande åren och glaciärer riskerar att förlora hela sitt snötäcke, vilket leder till att dessa blir väldigt känsliga för jordskred som i sin tur kommer resultera till att linbanor och skidliftar blir instabila och ömtåliga. När detta sker kommer den alpina turismen bli enormt sårbar (Bürki et al, 2003). Ett varmare klimat skulle dessutom göra det farligt att vandra eller klättra i bergen, då det blir en förhöjd risk för stora stenras. Även vädermönstren kommer att förändras runt dessa områden. Varmare väder medför tjock dis i luften och förändrar villkoren för exempelvis vandring och cykling (Hall & Higham, 2005). På grund av de allt mer snöfattiga vintrarna menar flera aktörer i alpina områden att de skett en rejäl minskning under de senaste åren av antalet skidåkare och en minskad försäljning av liftkort. Den främsta orsaken till detta är att snön blivit oberäknelig, vilket har lett till att allt fler turister avbokar sin resa. Det är nu konstaterat att vinterturismen är en bransch som är enormt sårbar (Dawson & Scott, 2012). Hall & Higham (2005) menar dessutom att den bara är några år ifrån att smälta bort. På grund av antalet minskade skiddagar väljer också många medlemmar i skidklubbar och snowboardföreningar att sluta och aktörerna måste till slut lägga ner sin verksamhet. När dessa tvingas lägga ner leder det till stora mängder uppsägningar, då det inte längre behövs personal. Människor förlorar sina jobb och blir 8

12 arbetslösa. Detta är emellertid bara några av de följder klimatförändringarna kan orsaka. Om all forskning om ett varmare klimat skulle visa sig stämma kommer det få förödande konsekvenser för aktörer i de alpina områdena (Hall & Higham, 2005). Förändringarna i klimatet riskerar också att bli en stor säkerhetsrisk. I en undersökning har man fått fram att de som vandrar i bergen, utan förvarning blivit fast i farliga stormar. Detta leder ofta till döden om personen inte får hjälp omedelbart. Blöta och kalla kläder i blåsigt väderförhållande är därför riskabelt (Hall & Higham, 2005). Även byggnader långt upp i bergen kommer i ett varmare klimat bli instabila och utgöra stora säkerhetsrisker. Dessa är väldigt dyra att stabilisera och det kan utvecklas till en ekonomisk fråga. Det skrivs mycket i media om risker som dessa, vilket har en mycket stor inverkan på turismen. Negativ publicitet leder till en minskad turismnäring. Klimatförändringarna har varit aktiva frågor de senaste åren och därför har ämnet fått så stor mediabevakning, där rubriker som ski industry is heading downhill förekommer allt oftare (Hall & Higham, 2005). Då turismen en ömtålig bransch påverkas den mycket av media, desto känsligare upplysningar de lämnas ut desto större blir inverkan på människor (Laws et al. 2007). Vinterturismen är beroende av goda snöförhållanden och är mycket känslig för snöfattiga vintrar. Forskningsresultat visar att det i framtiden kommer bli en ökning av antalet vintrar med lite snö på grund av klimatförändringarna. Turismrespondenterna kommer inte bara luta sig tillbaka passivt inför klimatförändringarna. De reagerar på de försämrade snöförhållandena och har förändringar på agendan. Tekniska åtgärder, särskilt snökanoner, är viktigt för att upprätthålla skidturismen. Turister kräver goda snöförhållanden, och följaktligen är det detta som måste erbjudas av skidorter. Effekterna av klimatförändringarna kommer troligtvis medföra betydande kostnader för turismen. (Bürki et al. 2003) Säsongsbetoning och konsekvenser av klimatet Klimatförändringarna är nu ett känt fenomen över hela världen. Amelung et al. (2007) skriver i sin artikel att det globala hotet är ett faktum som framtidens generation tvingas ta konsekvenserna av. Dessutom har Intergovernmental Panel on Climate Change konstaterat att den genomsnittliga temperaturen på vår planet ökat med 0,6 ± 0,2 grader sedan Skulle forskningen om klimatförändringarna visa sig stämma kommer det i framtiden få allvarliga konsekvenser för oss människor och inte minst för turismen (Amelung et al. 2007). 9

13 För de aktörer som driver turismrelaterade verksamheter är klimatet och miljön ytterst viktigt. Många destinationer är populära på grund av just detta, därför skulle ett förändrat klimat få stora konsekvenser, speciellt för säsongsbaserad turism. Dessa typer av verksamheter har på senare tid blivit problematiskt att driva då det inte längre går att lita på de normala väderförhållandena (Amelung et al. 2007). Då vädret blir allt mer opålitligt börjar turister söka nya resmål och destinationer som tidigare varit populära förlora intäkter. År 1998 utförde Canadian Tourism Human Resources Council en undersökning i Kanada där resultatet visade att 1,4 miljoner människor i landet arbetade med någon form av turismrelaterat arbete. Skulle då säsongsturismen minska till följd av de förändrade klimatet kommer också uppsägningar att vara nödvändiga skriver Jolliffe & Farnsworth (2003), de lyfter också fram vikten av att expandera dessa verksamheter för att kunna överleva. Aktörer som väljer att satsa på åretrunt anläggningar kommer mer sannolikt kunna leva av sin verksamhet än de som inte väljer att utöka. Säsongsbaserad turism kommer därför alltid vara sårbar och en stor utmaning för alla i branschen (Jolliffe & Farnsworth, 2003). Det har visat sig att en stor del av arbetskraften i de svenska fjällkommunerna är bosatta utanför orten där de jobbar. I en studie undersöker Lundmark (2006) turismarbetskraftens flöden och migration till två svenska fjäll kommuner, Malung och Åre. Det har visat sig att att dessa två kommuners turism drar till sig fler migrerande befolkning än de andra bergskommunerna. Fler arbetsplatser inom turismen skulle leda till mer inflyttning för dessa kommuner. Sysselsättningen inom turismen är attraktivt bland unga människor som med deras kunskap om områdena de jobbat på kanske väljer att flytta dit. Detta skulle i sin tur kunna leda till en positiv utveckling av den lokala servicen, infrastrukturen och offentliga lokaler som skulle kunna göra området attraktivt för investerare, turister samt eventuella invandrare. I studien visas det också att valet av att ha ett säsongsarbete i fjällen främst görs av ungdomar och motivet till detta kan vara livsrelaterande (Lundmark, 2006). 2.3 Anpassningsåtgärder Becken & Hay (2007) definierar begreppet anpassning som en åtgärd människor tar på sig för att bemöta effekterna av klimatförändringarna. Det kan exempelvis handla om olika varningssystem som är till för att skydda människor vid naturrelaterade olyckor. De skriver även att turismen är känslig för dessa typer av förändringar, och en stor utmaning ligger 10

14 därför hos de många aktörer som är beroende av branschen. Den fortsatta ökningen av växthusgaser i atmosfären och de allvarliga konsekvenser som dessa medför gör att anpassningsåtgärder är oundvikligt. Becken & Hay (2007) menar därför att det är klokt att utveckla olika strategier och planer som garanterar en snabb anpassning om det skulle behövas. För vinterturismen och de aktörer som är involverade har man andra anpassningsåtgärder som redan börjat verkställas. Agrawala (2007) skriver i sin rapport att aktörerna i de alpina områdena tvingats använda sig av konstsnö de senaste åren för att kunna driva sina verksamheter. Han skriver också att förflyttning av pister och skidområden till högre höjder varit nödvändiga, då temperaturerna oftast ligger på plus vid lägre höjder. De svenska forskarna Moen & Fredman (2007) har i sin artikel kommit fram till liknade resultat. De skriver bland annat att den alpina skidindustrin i Sverige måste utveckla nya skidorter i norr där snöförhållandena är mer pålitliga. Detta betyder också att avståndet till de stora städerna ökar, och färre människor skulle förmodligen ta sig tid att åka dit. Det blir också mer utsläpp från transporter då det är en mycket längre sträcka att åka. Därför menar Moen & Fredman (2007) att de aktörer som påverkas av klimatförändringarna måste utöka sin verksamhet, de måste kunna erbjuda aktiviteter även under sommarhalvåret för att ekonomin ska kunna gå ihop (Moen & Fredman, 2007). Precis som Agrawala (2007) tar de båda dessutom upp att konstgjord snö kan vara en lösning på problemet, men detta kostar mycket och det kan bli frågan om ett ekonomiskt dilemma. Dessutom bidrar tillverkningen av konstsnö till den globala uppvärmningen (Moen & Fredman, 2007). Inomhus skidanläggningar är också en anpassningsåtgärd som ökar kraftigt i Europeiska storstäder (Bürki et al, 2003). Bürki et al. (2003) ställer sig emellertid kritiskt till detta då det är ytterst tveksamt om dessa anläggningar kan ersätta den autentiska känslan. 11

15 3. Metod I detta avsnitt presenteras vilken metod vi använt oss av för att genomföra arbetet samt hur materialet bearbetats. 3.1 Val av vinterturismaktörer I arbetet valde vi en kvantitativ metod baserad på intervjuer. När vi hade bestämt vilken metod vi skulle använda i arbetet, hade vi inga förbestämda vinterturismaktörer utan kontaktade samtliga verksamheter som har en koppling till vinterturismen i Sverige. Av dessa var det endast fem som ville ställa upp med intervjuer till vårt arbete och blev därför de utvalda aktörerna. Vi valde att göra telefonintervjuer med de utvalda aktörerna, då vi inte hade möjlighet att utföra dessa i en klassisk intervju ansikte mot ansikte. Vi fick svar ifrån dessa fem aktörer vi kontaktade, Branäs, Skistar och Idre Fjäll ville inte ställa upp på en telefon intervju, de ville istället ha frågorna via e-post. För att kunna utföra detta var vi först tvungna att undersöka vad en e-post intervju innebär, samt om det är relevant för vårt arbete och om det kommer ge ett bra resultat. Vi ansåg att det är relevant och eftersom vår tid var begränsad hade vi inte några andra alternativ. Både Idre Fjäll och Branäs svarade på våra frågor, medan vi inte fick svar från Skistar. Vi kontaktade företaget både via telefon samt e-post, som svar fick vi att de kommer besvara våra frågor inom kort. Efter några veckor meddelade de att de inte kan medverka i undersökningen. Detta beslut påverkade undersökningen i sin helhet eftersom vi ansåg att det var den viktigaste aktören då dem sammanfattar alla skidanläggningar i Sverige. Vi är medvetna om att resultatet troligtvis hade sett annorlunda ut om vi hade fått deras svar, då vi endast fick svar från fyra aktörer och deras åsikter om klimatförändringarna. För att minska luckan från Skistar valde vi att fokusera på de data vi samlat in och bearbetade det med en tematisk analys. 12

16 3.2 Kvalitativ metod Kvalitativa metoder syftar till att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation (Holme & Solvang, 1991:82). För att kunna genomföra en undersökning eller ett forskningsprojekt och få ett resultat som passar med arbetets syfte och frågeställningar måste man använda sig av en metod. Hellevik (1980), Holme & Solvang (1991) skriver att följande krav måste uppfyllas för att kunna användas som samhällsvetenskaplig metod: det ska finnas en överensstämmelse med verkligheten som undersöks, man ska göra ett systematiskt urval av information och resultaten bör presenteras så att andra kan granska dem samt att de ska möjliggöra ny kunskap. Enligt Holme & Solvang (1991) finns det två huvudtyper av metod: kvantitativ (mätbara) som oftast är enkäter med frågor och svar och som visar hur många som har valt ett visst svarsalternativ och kvalitativ (icke-siffermässig) metod som oftast är baserad på intervjuer för att fånga de kvalitativa egenskaperna hos personerna som intervjuas. Både kvalitativ och kvantitativ metod har för och nackdelar. Det är därför viktigt att analysera vilken metod som kommer passa in bäst till ett visst arbete och hur det förhåller sig till syftet och frågeställningarna (Holme & Solvang, 1991). I arbetet har vi valt en kvalitativ metod baserad på intervjuer då vi anser att det är relevant metod för att få svar på frågeställningarna. Metoden syftar till att fånga egenarterna hos respondenten och eftersom vi var intresserade av vinterturismaktörernas åsikter, tankar och idéer anser vi att valet av metod är relevant. En kvalitativ metod präglas av flexibilitet vilket betyder att intervjuaren under själva undersökningen måste vara flexibel, det vill säga att själva frågorna kanske ändras eller fler frågor kan tillkomma. Under telefonintervjuerna var vi flexibla och det tillkom följdfrågor som vi inte hade i intervjuguiden. Frågorna var relevanta och kompletterade våra förberedda frågor. Metoden har sina fördelar då forskaren kan sitta med informatörerna ansikte mot ansikte som också minimerar bortfallet av viktig information. Det går även att gå in mer på djupet, få en bättre helhetsförståelse, ställa följdfrågor samt att missförstånd kan redas ut. Det är också en fördel då svaren kan observeras, det vill säga lättare tolkning av svaren (Holme & Solvang, 1991). 13

17 En kvalitativ metod däremot har en nackdel när det gäller att generalisera data. Det är också en mer tidskrävande metod med att behandla data efteråt jämfört med en kvantitativ metod där det är färdiga svarskategorier som är i kryssade. Vi upplevde inte generaliseringen som en svaghet eftersom vi valde att göra en tematisk analys där vi delade in materialet i teman och bearbetade det som en helhet. En av de största nackdelarna är att människor inte alltid är sanningsenliga när de inte är anonyma, speciellt om de vet att deras svar observeras vid tillfället kan detta också påverka deras beteende (Holme & Solvang, 1991). 3.3 Intervju För att kunna samla in empirin använde vi både e-post intervjuer samt telefonintervjuer. Vi hade inte möjlighet att göra intervjuer ansikte mot ansikte då det var svår att nå respondenterna geografiskt. Först gjorde vi en telefonintervju med Icehotel som gav oss grundinformation angående frågorna vi ställde. Som en komplettering fick vi ett häfte med färdiga svar som vi enligt teorin tolkar som en sekundärkälla. Under telefonintervjun hade vi förberett grundliga frågor, alla gruppmedlemmar hade en tydlig roll. En förde intervjun medan de övriga antecknade svaren. Ida Graméus från Icehotel hade inte tiden som krävdes för intervjun och därför var det svårt att fånga en helhetsbild då vi inte hade chans att ställa följdfrågor. Vi gjorde även en telefonintervju med Stefan Ranunger, VD och delägare på Ski Sunne. Vi hade samma upplägg under intervjun, som en komplettering från intervjun med Icehotel spelade vi här in samtalet för att lättare få med allt som sagts. Intervjuer är den vanligaste kvalitativa tekniken. Den tillåter forskaren att producera ett rikligt och varierande datamängd i mindre formella sammanhang. Intervjuer kommer i många former, från mycket strukturerande till helt ostrukturerade former (Kitchin & Tate, 2000). Intervjun skiljer sig från enkäten i form av sina frågor och dess sätt att presenteras. Medan enkäten är användbar för att ställa mycket specifika frågor rörande kvantifierbara uppgifter såsom ålder, inkomst och kön eller för konvertering av allmän information till en sluten form genom betyg eller rankning, ger intervjun en mer grundlig undersökning av erfarenheter, känslor eller åsikter som slutna frågor kunde aldrig hoppas fånga (Kitchin & Tate, 2000). 14

18 Intervjuer kan ge rika källor av uppgifter om människors erfarenheter, åsikter, aspiration och känslor. Det finns dock mer att intervjua än att bara ställa frågor till en deltagare. Som forskare, innan du gör några intervjuer måste du förstå dynamiken i att intervjua och dem olika intervju strategier, och vara medvetna om både struktur och begränsningar med att intervjua (Kitchin & Tate, 2000). Det finns både fördelar och nackdelar med att använda sig av intervjuer. Fördelar kan vara: (1) intervjuer tillåter mer fokuserade diskussioner och det ger möjligheter till att ställa följdfrågor: (2) individer kan erbjuda information i intervjuer som de inte skulle framfört i ett grupp sammanhang: (3) intervjuer kan vara en excellent källa för berättelser samt för att få ett sammanhang. Nackdelar kan vara: (1) krav på tid för intervjuaren och den intervjuade kan vara betydande: (2) Intervjuer har potential att minska omfattningen och urvalet för datainsamlingen: (3) Resultaten av flera intervjuer kan motsäga varandra eller bli svåra att analysera (Kitchin & Tate, 2000). 3.4 E-post intervju E-post intervjuer erbjuder en möjlighet att på ett interaktivt sätt komma åt deltagarnas tankar, idéer och minnen i sina egna ord. Vid en sådan metod har forskaren möjligheten att behålla materialet som deltagarna delat med sig, för att förbättra redovisningen av sina erfarenheter. E-post intervjuer ger dessutom deltagarna den huvudsak att tillåta dem att ha kontroll över flödet av intervjun (Bowker & Tuffin, 2004), som gör det möjligt för dem att svara när det passar dem och när de känner att det är lämpligt (Kennedy, 2000). Idre Fjäll och Branäs ville delta i en e-post intervju istället för en telefonintervju. Vi skickade ut frågor via e-post och de svar vi fick var väldigt korta och rakt på sak, därför var det svårt att bearbeta materialet. Vi valde att göra en sammanfattning av alla svar för att få en bättre helhetsbild. Metoden var en bra ersättning på en telefonintervju då respondenterna inte hade tid för en telefonintervju. Däremot var det svårt att ställa följdfrågor vilket resulterade i att vi endast hade de korta svaren att utgå ifrån. I studier där man använt sig av denna metod blev deltagarna mer fokuserade på intervjufrågorna och gav mer eftertänksamma svar än vad de skulle gjort i ansikte mot ansikte 15

19 intervju. Mecho (2006) menar att detta inte tyder på att kvaliteten på ansikte mot ansikte intervjuer är lägre, utan snarare att belysa de förmåner av en e-post intervju, med att både forskaren och deltagaren kan ta sig tiden att vara mer eftertänksamma och försiktiga med svaren eller kommunikationen med varandra än vad de hade kunnat i en naturlig konversation. Följdfrågor i intervjuer används vanligen för att utveckla och tydliggöra deltagarnas svar eller hjälpa framkalla djupare information från deltagarna. Till skillnad från ansikte mot ansikte och telefonintervjuer, tillåter inte e-postintervjuer direkt undersökning. Detta kan bara göras i en uppföljande e-post, som kan äga rum när som helst under perioden av insamlingar och analysering av data. Bristen på direkt undersökning i e-post intervjuer kan resultera i saknande av viktiga delar i data, särskilt med tanke på att alla deltagare inte svarar på följdfrågor, även om de är medvetna att de kan förvänta sig det (Mecho, 2006). 3.5 Sekundär källa I metoden ska forskaren bestämma hur hen ska samla in data. Det kan genereras av forskaren själv (primär data) eller använda data som är genererat av någon annan (sekundär data). Användningen av sekundärdata anses vara ett effektivt sätt i insamlingen och generering av data och ibland den enda tillgängliga under vissa omsändningar. Forskaren ska i första hand försöka samla in primärdata, men om detta är omöjligt så är sekundärdata en möjlighet. Forskaren kommer att veta hur datat produceras om hen själv genererar det, även om det uppstår några problem eller eventuella svagheter. Detta är dock lite svårare när det är sekundärdata, då forskaren har en liten uppfattning om varför vissa saker är skrivna i texten. Som sådan kanske forskaren är beroende av att föra in innebörden i analysen även om det inte är motiverat samt inte ger en helhetsbild. En annan nackdel med sekundärdata är att det oftast betraktas som en easy way out för att generera data. Detta tyder dock inte på att sekundärdata är mindre betydelsefullt är primärdata så länge det är korrekt. Sekundärdata ska mer ses som en komplettering i luckor där primärdata är svårt att generera. Att samla in primärdata kan vara omöjligt när uppgifterna som krävs inte kan nås geografiskt eller om det av andra själ är svår att generera data utan tillgång till respondenter (Kitchin & Tate, 2000). Vi gjorde en telefonintervju med Icehotel och fick kontakt med Emma Graméus. Graméus svarade kort på våra frågor på grund av tidsbrist och som en komplettering skickade hon ett 16

20 häfte med information om Icehotel som de brukar ge till studenter som kontaktar dem. Detta tolkar vi som en sekundärkälla. Källan svarade på de frågor vi hade i vår intervjuguide och därför har vi utgått från häftet i empirin. Däremot anser vi att en sekundärkälla inte är lika pålitligt som en primär. Det är också brist på att ställa följdfrågor och materialet kan tolkas olika från person till person. May (1993) skriver att sekundära källor har klassificerats i tre huvudsakliga kategorier: primära källor som hänvisat till material som är insamlat av dem som bevittnat en händelse, sekundära källor hänvisar till material som är insamlat efter händelsen från andra parter och där insamlaren av materialet inte har personlig erfarenhet av händelsen, samt tertiära källor som gör det möjligt för forskaren att hitta andra källor som består av index, bibliografier, abstrakt. Sekundära källor kan också vara offentliga eller privata. Detta avser reglering och ägande av källan. Det är viktigt att hänvisa vart forskaren har fått tag på källan eftersom de privata källorna oftast är otillgängliga för allmänheten utan tillstånd. Däremot kan offentliga källor också regleras (Kitchin & Tate, 2000). Scott (1990), i Kitchin & Tate (2000) beskriver fyra kategorier: stängda (ouppnåeliga), begränsad (särskilt tillstånd krävs), öppen arkiv (inget tillstånd behövs men källorna är aktiva bara på ett ställe) och öppet publicerade (fritt tillgängliga). Källor kan också beställas eller vara oombedda. Beställda källor hänvisar till de källor som har skapats med forskaren i åtanke, exempelvis en dagbok av en deltagare på uppdrag av forskaren. Oombedda källor hänvisar till dem som inte avsiktligt skapats för forskaren (Kitchin & Tate, 2000). 3.6 Bearbetning av material Det finns många sätt att analysera data från intervjuer, tematisk analys är ett sådant sätt. En tematisk analys innebär att identifiera teman av levnadsmönster eller beteende. I en artikel beskriver Aronson (1995) tillvägagångssättet för att kunna utföra en tematisk analys. Första steget i denna process är att samla in data genom intervjuer. Sedan bör forskaren identifiera all data som är relaterat till ett visst tema. Processen fortsätter med att kombinera och kategorisera alla teman i underteman, detta för att få en helhetsbild av informationen. Där efter ser man tydligt teman som växer fram. Teman kan bland annat delas in i följande kategorier: samtalsämnen, ordförråd, återkommande aktiviteter och känslor. Sista steget i den 17

21 tematiska analysprocessen är att bygga ett giltigt argument för de valda teman. Enligt Aronson (1995) görs detta genom att läsa den relaterade litteraturen. Forskaren är sedan redo att skriva en berättelselinje som tyder på att väva ihop litteraturen och resultaten. Detta hjälper också läsaren få en bättre helhetsbild och förståelse för processen. Vi har bearbetat materialet som en helhet för att få en tydligare överblick. Vi valde att dela in materialet i teman som uppfattningen av klimatförändringar, anpassningsåtgärder och möjligheter med att utveckla aktiviteter under sommaren samt, underteman som gör det tydligare för läsaren att få en förståelse för hur vi har bearbetat. Vi antecknade vad alla aktörer vi intervjuat har svarat på dessa teman, sedan jämfört dem samt kommit fram till dess skillnader och likheter som redogörs i analyskapitlet. Nästa steg i bearbetningen av de insamlade datat var att koppla det till relevant teori som bekräftar eller motsäger aktörernas svar. I intervjun med Ski Sunne bearbetade vi materialet genom att lyssna på inspelningen och gå igenom våra anteckningar. Under intervjun fick vi bra och utförliga svar, allt var klar och tydligt så bearbetningen gick smidigt. Arbetet har i sin helhet flutit på väldigt bra. Vi jobbade alla som en grupp och hjälptes åt när något blev svårt. Vi har arbetat tillsammans med uppsatsen, stöttat varandra och sett till så att alla varit positivt inställda, även när någon i gruppen varit påväg att ge upp. Samarbetet är något som fungerat extra bra. Exempelvis så hade alla varsin roll under telefonintervjuerna så att det skulle flyta på bra. Dessutom gjorde vi upp en tidsplan som vi följt genom hela arbetet. Tack vare detta har vi varje vecka haft olika mål att sträva efter och gjort så att vi aldrig legat efter i arbetet. För att lättare kunna bearbeta materialet till vår empiri och analys valde vi att tematisera de olika ämnena uppsatsen berör. Vidare har vi haft väldigt roligt under tiden och lärt oss en hel del både om varandra samt uppsatsens tema. För att nå ett bra resultat är det även viktigt att komma ihåg att ha roligt på resan dit. Glömmer du det kommer allt bli mycket svårare. Trots att arbetet flutit på bra är det vissa delar i uppsatsen som vi tror skulle blivit bättre om vi gjort annorlunda. Bland annat tror vi att studiens empiri kapitel hade blivit mer komplett om vi haft en plan B, då Ski Star i sista sekund valde att hoppa av. Vi har lärt oss att det inte alltid är så lätt att få tag på respondenter till dessa typer av projekt, därför kommer vi i framtida arbeten alltid ha med en plan B. För att nå ett ännu bättre resultat hade vi även försökt få till 18

22 bättre intervjuer med övriga aktörer, då samtliga svarade väldigt kort på frågorna vi skickade ut via e-post. Då det heller inte var möjligt för oss att ställa följdfrågor blev det svårt att analysera och bearbeta de data vi fick. Dessutom kan dessa ha tolkats annorlunda av oss än vad de egentligen var menat från respondenten. Vi ställer oss även kritiska till den sekundära källan vi använt oss av, då denna precis som intervjuerna via e-post kan ha tolkas helt annorlunda av oss. Även här är det omöjligt att ställa följdfrågor om vi vill veta mer om något. Därför tror vi att det alltid är bäst, om möjligt intervjua någon via telefon eller ansikte mot ansikte. 19

23 4. Empiri I förra avsnitten tog vi upp de teoretiska utgångspunkterna samt den metod vi använt för att få svar på frågeställningarna. I detta kapitel går vi in på våra egna resultat. Vi intervjuade fyra vinterturismaktörer i Sverige som vi presenterar i empirin. Bakgrundsfakta om aktörerna Idre Fjäll startade i slutet på 1960-talet tillsammans med Friluftsfrämjandet (organisation som anordnar friluftsaktiviteter) i syfte att skapa arbete och ett ökat friluftsliv i den lilla byn. Från början hade verksamheten endast två liftar och två kaffestugor, samt tjugo stycken stugor till uthyrning. Där efter har det bara gått framåt, då Idre Fjäll alltid varit ledande i fjällvärlden. De var bland annat först med användandet av snökanoner och fick där efter Europas första fyrstolslift. Senare utvecklades även verksamheten till en året runt anläggning och kan där med erbjuda aktiviteter även på sommaren. Efter flera år i fjällbranschen har Idre blivit Nordens största turistanläggning med sina 8000 bäddar. Förutom skidåkning erbjuder anläggningen även skotersafari, bad, avkoppling och en massa äventyr för besökare alla åldrar (Idrefjall, u.å.). Icehotel är en verksamhet i Jukkasjärvi som erbjuder besökarna en unik upplevelse. Icehotel är ett internationellt känt varumärke som förknippas med lyx och exklusivitet. Idén kom då Jukkasjärvi endast hade turister under sommarperioden och ville skapa något som skulle attrahera turister att besöka Jukkasjärvi även under vinterperioden. Icehotel är en koncern som består av ett moderbolag Icehotel AB och ett dotterbolag Ice AB. De har även en Icebar som är en internationell känd kedja och finns på fler platser runt om i världen. Det första Icehotel stod klart Verksamheten är världens största och första med att erbjuda ett hotell som är skapat utav 99 % snö och is. Det ses idag som Sveriges mest exklusiva varumärke som ger besökarna en upplevelse utöver det vanliga. Det som gör denna verksamhet unik är just att det byggs upp ett nytt hotell varje år vilket tyder på att hotellet aldrig är sig likt. För att bygga upp hotellet varje år går det åt 4500 ton is och snö, som skördas i mars från Torne älv och sen förvaras i frysrum tills bygget av det årliga Icehotel börjar. Verksamheten satsar också mycket på konsten och de har varje år olika konstnärer som med sina unika stilar skapar ett hotell ensamt i sitt slag som också leder till att verksamheten ständigt utvecklas. Ägarna själva säger 20

24 att det inte enbart är ett hotell, men också en konstutställning. Affärsidén om att erbjuda sina gäster ett hotell gjort av is har genom tiderna utvecklats. Verksamheten erbjuder nu förutom boende, en enastående natur, måltidsupplevelser och konst ut över det vanliga, som du aldrig tidigare sett. Branäs är en liten ort några mil utanför Sysslebäck i norra Värmland. Under 1960-talet fick stora visioner om en skidbacke. Kommunen fick ett löfte från statsminister Tage Erlander om en miljon kronor som underlag för bygget. Det var först under 1980-talet projektet vaknade till liv och fick en stor knuff i ryggen. Branäs har efter många år i branschen utvecklats till en av Sveriges trendigaste skidanläggning och är ett ställe för hela familjen med backar i alla storlekar. Enligt dem själva är verksamheten dessutom Sveriges bästa skidort för barnfamiljer. Efter rekordsäsongen 2013/2014 satsade verksamheten 47 miljoner kronor på en fyrstolslift som knyter ihop Branäs by och Branäsbergets topp och är i dagsläget Sveriges största lift. Laila Gibson, VD för Visit Värmland konstaterar att dessa investeringar är oerhört viktiga för hela den Värmländska vinterturismen (Branäs, u.å.). Ski Sunne är en alpin skidanläggning i Rottneros utanför Sunne i Värmland. Verksamheten erbjuder bland annat skidåkning, vandring, paintball och frisbeegolf. I samband med Ski Sunne medverkar också en restaurang samt boende i stugor eller vandrarhem. Skidanläggningen har nio nedfarter varav den längsta är 1800 meter. Vi genomförde intervjuerna både via telefon samt e-post. Vi skickade ut våra intervjufrågor via e-post till Idre Fjäll, Branäs. Sedan fick vi kontakt med Calle Strömberg som är områdeschef på Idre Fjäll och med Mikael Elford från Branäs. Med de övriga vinterturismaktörerna hade vi telefonintervjuer. Vi kontaktade Icehotel för att göra en telefonintervju då vi inte hade möjligheten att besöka Jukkasjärvi. Vi fick kontakt med Marknadsassistenten på Icehotel Emma Graméus, 27 år. Graméus hade inte tiden som krävdes för intervjun och därför fick vi inte så utförliga svar. Eftersom vår intervju med Icehotel inte var så lyckad, utgick vi också från häftet med information,(sekundär data) som gav oss en bättre helhetsbild om hur de jobbar med klimatfrågorna. En telefonintervju gjorde vi även med delägaren och VD i Ski Sunne, Stefan Ranunger som är 58år. I vår metod gick vi igenom vår intervjuguide och i fortsättning redogör vi svaren vi fick. 21

25 4.1 Hotet från klimatförändringar Vinterturismaktörerna var eniga om att de är hotade av klimatförändringarna vi står inför. Idre Fjäll förklarade att det är något man tar på stort allvar och jobbar länge med. Sedan förklarar Calle Strömberg från Idre Fjäll att många blundar för problemet och tror att det ska fixa sig utan anpassningsåtgärder. Icehotel skriver i häftet i ett stycke med rubrik Klimatförändringar att det finns utredningar som tyder på att turismen kommer gynnas av det varmare klimatet i Sverige, detta för att sommarsäsongen blir längre men också på grund av ändrade turistflöden då turister inte reser till andra områden som missgynnats av dessa förändringar. De förklarar också att den minskade säsongen samt minskat snötäcke kommer ses som en utmaning för den snöberoende vinterturismen. Mikael Elford från Branäs är enig med de övriga aktörerna och beskriver hotet som en viktig fråga de tar på största allvar, samt att människor till viss del är medvetna om konsekvenserna. Enligt Stefan Ranunger från Ski Sunne är klimatförändringarna ett klart hot mot verksamheten, det kan de inte sticka under stolen med, det kräver arbete innan så de kan motverka, det är de som gör att de överlever. Han förklarat att vädret alltid kommer gå i en cykel där det alltid kommer finnas kallare perioder. Han förklarade ett problem som kan tillkomma med ett exempel, om det ökar med en grad varmare kommer vi inte märka av det, medan verksamheten kommer se stora skillnader av bara en grad varmare. En följdfråga vi hade var så ni ser skillnader? och Stefan svarade ja, det blir ständigt förändringar, för tre, fyra år sedan hade de en kanonvinter med mycket snö och kyla, med andra ord förklarade han situation som att de lever på hoppet Anställningar Klimatförändringarna kommer troligtvis påverka både ekonomin och sysselsättningen i skidområden. Exempelvis säger Icehotel i intervjun att verksamheten bidrar ekonomiskt, de gynnar en stor del av besöksnäringen i Kiruna samt att de bidrar med sysselsättningen speciellt under vintersäsongen. De jobbar mycket miljövänligt och utvecklar verksamheten ständigt för att fortsätta locka turister till allt de unika verksamheterna erbjuder. Även fast detta kan ses som ett hot, ser de framtiden positivt och jobbar hårt med att anpassa sig för att inte bemötas av dessa problem. 22

26 4.1.2 Ökad sårbarhet De aktörer vi intervjuat är alla överens om att klimatförändringarna är något vi människor borde ta på största allvar. Emma Graméus från Icehotel beskrev klimatfrågan som oerhört viktig att beröra, även om den är svår och stor att ta in. Hon förklarade situationen som en mycket hemsk med allt som händer i världen, men att vi mer och mer tar vårt ansvar och blir medvetna om att vi inte bara kan slita och slänga eller konsumera utan tanke. Med andra ord tycker hon att det känns lite mer hoppfullt, även om det fortfarande är väldigt mycket kvar att jobba med. Om vi inte agerar på rätt sätt menar Graméus att turismnäringen kommer bli oerhört sårbart Kortare säsong Ett tydligt hot vinterturism aktörerna ser är att vintern kommer få en betydligt kortare säsong. Strömberg från Idre Fjäll menar att det kommer bli en mycket senare start på vintersäsongen samt mindre tillgång på natursnö. Däremot ser också Icehotel som inte är en skidanläggning kortare säsong som ett hot. De förklarar i häftet är om inte kylan kommer i tid, vilket kan vara en konsekvens utav klimatförändringarna, försenas hela bygget Minskad attraktionskraft Ett annat hot som Stefan Ranunger från Ski Sunne var väldigt noga med och kanske, som han förklarade är det största hotet är att folk kommer börja tappa intresset. Han förklarar att verksamheten har möjligheten att producera mycket snö, och att den minskade attraktionskraften är ett större hot än själva klimatet. Troligtvis blir det andra intressen istället när det blir en dålig vinter, med andra ord förklarar han att det enda hotet kan vara att suget efter skidor minskar. Detta kommer i sin tur leda till att ekonomin samt sysselsättningen kommer påverkas. 4.2 Strategiska återgärder För att undvika hotet av klimatförändringarna vi står inför jobbar samtliga vinterturismaktörer med olika anpassningsåtgärder. Idre Fjäll tror att det kommer bli ett mildare och instabilare väder, och där med kommer i stort sätt alla inom branschen bli tvungna att spara snö inför 23

27 kommande säsong. Detta har dock redan blivit verklighet för Idre Fjäll och är något de tvingas göra inför varje säsong för att kunna öppna sin verksamhet i tid. Idre Fjäll jobbar främst med snömaskiner som kan producera konstsnö trots plusgrader som en anpassningsåtgärd. Calle Strömberg skriver även att detta utvecklas hela tiden och i framtiden kan det vara frågan om nedfarter under tak. Emma från Icehotel förklarar att verksamheten jobbar mycket med hållbarhet som en anpassningsåtgärd och har gjort sedan fler år tillbaka. Verksamheten använder exempelvis enbart naturis, köper enbart förnyelsebar energi och i restaurangen jobbar de så mycket som möjligt med lokala och ekologiska producenter. Icehotel paroll lyder inget är omöjligt och detta är vad de strävar efter i allt de gör. De förklarar sig själva som en entreprenörsdriven verksamhet med en förmåga att anpassa sig och lösa problem samt leverera det kunderna efterfrågar. Verksamheten jobbar mycket miljövänligt och siktar på att vara koldioxidnegativa och kunna försörja Jukkasjärvi med energi som de återanvänder och genererar. Som också Emma nämnde i intervjun så jobbar de med sopsortering som glas, papper samt att de försöker använda lokala ekologiska produkter i restaurangerna. Icehotel förklarar att de inte ser klimatförändringarna som en möjlighet för deras verksamhet. De beskriver att alla delar av verksamheten både tekniska som ekonomiska ska ta hänsyn till miljö och kvalitet i ett förebyggande syfte. I häftet skriver de att verksamheten prioriterar förnyelsebara resurser och strävar efter att minimera utsläpp och avfall, samt jobba med återvinning. Stefan Ranunger från Ski Sunne förklarade att bättre teknik måste utvecklas för att kunna anpassa sig. Enligt honom kommer det alltid finnas kallperioder och då ska man vara beredd att producera så mycket snö man kan, han menade alltså att man ska passa på när möjligheten finns. Verksamheten gjorde en stor investering för tre år sedan med snökanoner som är mer effektiva, och han förklarar att investeringen är väldigt nödvändig för verksamhetens överlevnad. I en följdfråga i vår intervju frågade vi hur mycket av snön är konstgjord och Stefan svarade att det är procent utav all snön som är konstgjord, vilket vi anser är väldigt mycket, samt att vi fick en förståelse för hur mycket dem faktiskt är i behov av denna typ av lösning för att överleva. I en annan följdfråga vi ställde angående om de jobbar med andra anpassningsmetoder exempelvis flytta pister till högre höjder och som svar fick vi att de inte har gjort det, Stefan anser att det inte bara är att flytta pisterna utan det kräver också arbete på marken, det måste fällas ner träd, reparering, han jämför också verksamheten med Kalfjället där det lätt går att flytta upp 300 meter, medan det är nästan omöjligt för Ski Sunne då det är mycket skog. 24

28 4.2.1 Förlänga vintern Vinterturismaktörerna ser förlängningen av vintersäsongen som en viktig anpassningsmetod och de jobbar hårt på dess utveckling. Aktörerna är eniga om att det är tekniken för snötillverkning som kan hjälpa dem överleva och erbjuda skidåkning under snöfattiga vintrar. Stefan Ranunger från Ski Sunne förklarar att vi under vintern har vädret emot oss för att göra några andra aktiviteter än skidåkning, vad hittar man på för nått roligt under vintern? Han beskriver det som tråkigt väder, då det inte är lätt att göra aktiviteter utomhus, och därför är skidåkning en aktivitet som lockar under denna årstid. Vi ställde frågan om vinterturismaktörerna ser inomhusanläggningar som en möjlig lösning i framtiden. Calle Strömberg svarade att det skulle få stora kostnader men att det skulle kunna vara en lösning om klimatet får de konsekvens som är förutspått. Mikael Elford från Branäs och Stefan Ranunger från Ski Sunne hade samma åsikt med att det i dagsläget inte är ekonomiskt försvarbart men tekniken utvecklas ständigt så de har det på agendan Satsa på sommaren En annan anpassningsmetod vinterturismaktörerna lyfte fram i intervjuerna är möjligheten till utveckling av aktiviteter under sommarsäsong. Vi frågade Icehotel om de ser sommarsäsongen som en möjlighet med tanke på det varmare klimatet vi står inför. Enligt Emma jobbar de ständigt med utvecklingen av verksamheten och nyligen har de startat igång året-runt satsning med en permanent isupplevelse som kommer drivas av solceller. Verksamheten har under sommarsäsongen ett miniformat av hotellet i ett fryshus. Gästerna har möjligheten att övernatta i hotellet eller ta en drink i Icebar även under sommarsäsongen. Dessutom erbjuder verksamheten boende i varma stugor samt aktiviteter som isskulptering, kanot, fiske, forsränning etc. I intervjun med Idre Fjäll förklarade Calle Strömberg att verksamheten är Nordens största året runt anläggning och är i stort behov av anpassningsåtergärder bland annat behovet att utveckla aktiviteter under sommaren för att locka besökare även under denna årstid. Aktörerna var dock inte eniga när det gäller denna anpassningsmetod. Mikael från Branäs svarade att det inte är något de aktivt jobbar med, de försöker istället satsa på att utveckla teknologin för att kunna överleva under vintersäsongen. Stefan från Ski Sunne förklarade att det är andra aktiviteter som är intressanta under 25

29 sommaren som kan ses som konkurrens, medan det inte är så mycket aktiviteter man kan välja på under vintern och därför lättare för dem att nå volymer. 26

30 5. Analys I detta kapitel redogör vi hur vårt resultat förhåller sig till tidigare studier. Hur arbetar vinterturismaktörer idag med klimatfrågan? Vilka strategiska klimatanpassnings åtgärder är viktiga för vinterturismaktörerna? 5.1 Klimatförändringarnas hotbild Enligt Hall & Higham (2005) är turismen på många sätt beroende av klimatet och har därför blivit ett viktigt och aktuell ämne för många länder. Om dessa förändringar fortsätter ske finns det en stor risk för att vi i framtiden kommer se ändrade resmönster hos människor, vilket i sin tur kommer påverka flera destinationer. Emma Graméus marknadsassistent på Icehotel håller med om detta. Hon berättar att de ser klimatförändringarna som en utmaning för vinterturismen och att de förmodligen kommer få se ändrade turismflöden om detta inte stoppas. I intervjun nämner hon även att de troligen kommer att få se en längre sommarsäsong, därför har verksamheten också börjat satsa på aktiviteter under denna årstid. Precis som Graméus håller Strömberg områdeschef i Idre Fjäll med om att de i framtiden kommer bli en mycket senare start på vintersäsongen, vilket också SOU (2007:60) skriver i sin rapport. Strömberg menar dessutom att det är bevisat att vinterturismen kommer minska betydligt under de kommande åren, då det är extremt milda årstider, vilket också marknads och försäljningschefen Mikael Elford på Branäs skidanläggning nämner. Han anser att tillgången till natursnö kommer bli betydligt sämre de kommande åren, då temperaturerna ökar avsevärt. De aktörer vi valt att intervjua har väldigt lika åsikter om hur klimatförändringarna kommer påverka vinterturismen. Dock har det olika uppfattningar om hur stor medvetenhet det finns hos oss människor. Strömberg och Graméus påstår att vi mest blundar för problemet, men att det trotts detta finns hopp om framtiden. Vi blir allt mer medvetna om att vi inte kan slita och konsumera utan att tänka oss för. Graméus lägger till att det trots detta finns mycket kvar att jobbar med. Branäs marknads och försäljningschef Mikael Elford håller med till viss del om att människor är medvetna, då det skrivs mycket i media om ämnet och de risker som medföljer. Detta kommer i sin tur få stora konsekvenser för turismen, eftersom denna är en sådan känslig bransch och påverkas extra mycket av medias uttalanden (Laws et al. 2007). 27

31 5.2 Vinterturismaktörernas åtgärder På grund av de allt varmare temperaturerna vi står inför blir tillgången till natursnö mer sällsynt för varje år. Därför är samtliga aktörer eniga om att tekniken är en nödvändighet. De menar att det måste bli mer effektivt att producera konstgjord snö så att de kan öppna sina verksamheter i god tid. Stefan Ranunger, VD och delägare i Ski Sunne säger i sin intervju att verksamhet satsade en stor summa pengar på investering i snömaskiner för ett antal år sedan och att det är detta som gjort att de överlevt. Precis som Agrawala (2007) skriver i sin rapport om att skidanläggningarna i de alpina områdena jobbar med dessa typer av anpassningsåtgärder. Han skriver även att förflyttning av pister till högre höjder i vissa fall varit nödvändiga, då temperaturerna ligger på plus nära marken. I vår intervju med Ski Sunne menar Ranunger att förflyttning av pister i stort sätt är omöjligt inom deras område, då det är extremt mycket skog som är svårt att skövla bort. Ranunger fortsätter beskriva att det är mycket lättare att göra dessa typer av förändringar på ett Kalfjäll. Avslutningsvis berättar Ranunger att där det inte finns några träd i vägen kan man lätt flytta upp pister några hundra meter utan problem. Idre Fjäll nämnde också nedfarter under tak som en anpassningsåtgärd. Det är något de strävar efter och har på deras agenda. Detta kan vi koppla till Bürki et al (2003) som säger att inomhusanläggningar är en anpassningsåtgärd som ökar kraftigt i Europeiska storstäder. Bürki et al. (2003) ställer sig emellertid kritiskt till detta då det är ytterst tveksam om dessa anläggningar kan ersätta den autentiska känslan. De aktörer som bedriver skidanläggningar är eniga om att konstsnö är nödvändigt för att kunna driva verksamheten när bristen på natursnö är så pass stor som den är i dag. Icehotel som har ett helt annat upplägg har inget större behov av detta, det är mer beroende av de kalla temperaturerna. Graméus berättar även att personalen på Icehotel tänker miljösmart för att bidra så lite som möjligt till klimatförändringarna. De köper exempelvis bara in ekologiska produkter till restaurangen och strävar efter att bli koldioxidnegativa. Dessutom ställer de miljö och kvalitetskrav på alla samarbetspartner. Precis som SOU (2007:60) som jobbar med samma anpassningsåtgärder. I Europa pågår det oavbrutet arbete för att minska klimatförändringarna, därför startades det i början av 1990-talet klimatkonventionen som har i uppdrag att minska halten växthusgaser (SOU, 2007:60). Trots alla anpassningsåtgärder som åtas menar Ranunger att det största hotet är om folk börjar tappa intresset. Han fortsätter förklara att den opålitliga vintern gör att människor hittar annat att sysselsätta sig med och 28

32 intresset för skidåkning minskar. Hall & Higham (2005) har i sin forskning sett att antalet minskade skiddagar leder till att medlemmar i skidklubbar runt om i världen slutar, vilket i sin tur leder till att aktörer tvingas lägga ner sin verksamhet. Genom detta blir människor arbetslösa och områden där man är beroende av vinterturismen är oerhört sårbara (Hall & Higham, 2005). De aktörerna vi valt att göra en intervju med hade däremot olika åsikter om de kommer gynnas av det varmare klimatet. Strömberg från Idre Fjäll menar att vinterturismen är hotad av klimatförändringarna men att de även kan ses som en möjlighet att utveckla sommaraktiviteter på området, vilket Graméus håller med om, hon säger att de ständigt utvecklar sin verksamhet och startar inom kort en året runt - anläggning där de satsar mycket på aktiviteter under sommarhalvåret. Till skillnad från de ovan nämnda aktörerna satsar inte Branäs skidanläggning på att utveckla verksamheten under sommarsäsongen. Enligt försäljningschefen Mikael Elford är det viktigaste att utveckla tekniken för att kunna överleva. Ranunger från Ski Sunne håller till viss del med om detta, men enligt honom är det andra aktiviteter under sommaren som är intressanta och blir en för stor konkurrens, därför satsar verksamheten istället på att utveckla aktiviteter under vintersäsongen, där det kan nå stora volymer. I rapporten SOU (2007:60) skriver de att forskare tror att turismen i Sverige kommer gynnas av ett varmare klimat De anser att sommaraktiviteter som golf, camping och vandring kommer bli mer attraktiva när säsongen förlängs (SOU, 2007:60). Där emot skriver de precis som våra utvalda aktörer att vinterturismen står inför stora utmaningar. 29

33 6. Diskussion Vårt resultat hade troligtvis sett annorlunda ut om vi fått svar från Ski Star som vi anser är den viktigaste aktören då de sammanfattar alla skidanläggningar i Sverige. För att minimera denna lucka utgick vi från materialet vi samlat in. Genom de olika svaren kan vi klart och tydligt se att alla aktörer jobbar varierande med klimatfrågan och har olika uppfattningar om hur allvarligt detta är. Dock ser vi att aktörerna är eniga om att klimatförändringarna och de varma vintrarna är ett tydligt hot som de behöver anpassa sig inför. Vinterturismaktörerna anser att utveckling av teknik är det bästa sättet att anpassa sig på, tack vare tekniken kan dem överleva. Aktörerna var däremot inte eniga om de kommer gynnas av ett varmare klimat. Några aktörer anser att utvecklingen av sommaraktiviteter kan hjälpa dem att driva året runt anläggningar. Övriga anser att det är andra aktiviteter som är intressanta under sommaren och satsar därför helt på att utveckla tekniken och verksamheten under vintersäsongen. Enligt de aktörer som intervjuats är det att leva på hoppet och produceringen av konstsnö som anses vara lösningen på det allt varmare temperaturerna. Detta är inte en hållbar lösning med tanke på att produceringen i sin tur leder till ökningen av klimatförändringarna, med andra ord resulterar detta till en ond cirkel. 30

34 7. Slutsats Genom det insamlade materialet har vi fått svar på studiens frågeställningar samt nått syftet. Vi har också hittat en röd tråd i arbetet och alla delar är återkopplade till syftet, problemet och frågorna. Vinterturismaktörerna vi intervjuat arbetar olika med klimatfrågan idag. De flesta aktörerna ser utvecklingen av tekniken för att producera konstgjord snö som den största lösningen. Däremot är Icehotel inte beroende av produktionen av konstgjordsnö och jobbar därför annorlunda. De anser istället att ett miljösmart tänkande är den viktigaste anpassningsåtergärdern. En annan åtgärd som vissa aktörer ser som en räddning är att satsa på en åretrunt anläggning och driva aktiviteter under andra årstider. Denna utveckling kan resultera till en stadigare ekonomi. Enligt Stefan Ranunger från Ski Sunne är den störta utmaningen att folk förmodligen kommer tappa intresset för skidåkning vid ett förändrat klimat. Vi anser där med att det är en viktig fråga att undersöka hur människor tänker kring detta. Denna studie har öppnat möjligheter till vidare forskning om klimatförändringarnas påverkan på vinterturismen samt anpassningsåtgärder som vi tycker skulle vara intressant att fortsätta forska om i framtiden. Vi drar där med fram följande slutsats: vinterturismaktörer arbetar olika med klimatfrågan idag och för att kunna överleva måste de arbeta med olika anpassningåtgärder. Det dem ser som den största räddningen är utvecklingen av tekniken för att tillverka konstgjordsnö. Med andra ord ingen snö, ingen vinterturism. 31

35 Referenser Agrawala, S ed. (2007). Climate Change in the European Alps: Adapting Winter Tourism and Natural Hazards Management. ISBN OECD Publishing. Amelung, B., Nicholis, S. & Viner, D. (2007). Implications of Global Climate Change for Tourism Flows and Seasonality. Journal of Travel Research, 45, doi: / Aronson, J. (1995). A Pragmatic View of Thematic Analysis. The Qualitative Report, 2(1), 1-4. Bürki, R., Elsasser, H. & Abegg, B. (2003). Climate Change and Winter Sports: Evironmental and Economic Threats. Becken, S. & Hay, J.E. (2007). Tourism and Climate Change: Risk and Opportunities. ISBN Channel View Publications Bowker, N. & Tuffin, K. (2004). Using the online medium for discursive research about people with disabilities. Social Science Computer Review, 22(2), doi: / Branäs (u.å.). Om Branäs [Elektronisk]. [ ] Brouder, P & Lundmark, L. (2011). Climate change in Northern Sweden: intra-regional perceptions of vulnerability among winter-oriented tourism businesses. Journal of Sustainable Tourism, 19(8), doi: / Cooper, C. & Hall, M. (2013). Contemporary Tourism: An International Approach. 2. uppl. Oxford: Goodfellow

36 Dawson, J. & Scott, D. (2013). Managing for climate change in the alpine ski sector. Tourism Management, 35, doi: /j.tourman Denstadli, J.M., Jacobsen, J.Kr.S. & Lohmann, M. (2011). Tourist perceptions of summer weather in Scandinavia. Annals of Tourism Research, 38(3), doi: /j.annals Förenta Nationerna [FN] (2009). FN:s klimatförhandlingar. FN-fakta nr 4/09: FN och klimatfrågan. [Elektronisk]. [ ] Giles, A. and Perry, A.H. (1998). The use of a temporal analogue to investigate the possible impact of projected global warming on the UK tourist industry. Tourism Management, 19, I Hall, C. Michael & Higham, James. [red]. (2005). Tourism, recreation and climate change [elektronisk]. Clevedon: Channel View Publications Hall, C.M. & Higham, J. [red]. (2005). Tourism, recreation and climate change [elektronisk]. Clevedon: Channel View Publications Hellevik (1980). I Holme, I.M. & Solvang, (1991). Forskningsmetodik : om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur Holme, I.M. & Solvang, (1991). Forskningsmetodik : om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur Idrefjäll (u.å.) Om oss [Elektronisk]. [ ] Jolliffe, L. & Farnsworth, R. (2003). Seasonality in tourism employment: human resource challenges. International Journal of Contemporary Hospitality Management, 15(6), doi: / Kennedy, T.L.M. (2000). An exploratory study of feminist experiences in cyberspace. CyberPsychology & Behavior, 3(5),

37 King, D.A. (2004). Climate change science: Adapt, mitigate, or ignore? Science 303 (9 January), Kitching, R. & Tate, N.J. (2000). Conducting Research in Human Geography: theory, methodology & practice. Harlow: Prentice Hall Laws, E., Prideaux, B. & Chon, K. [red]. (2006). Crisis Management in Tourism [Elektronisk]. Wallingford: CABI Publishing Lundmark, L (2006). Mobility, Migration and Seasonal Tourism Emplyment: Evidence from Swedish Mountain Municipalities. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 6(3), doi: / Lundmark, L., Marjavaara, R. & Müller, D.K. (2011). Turismen i Sverige : branscher och aktörer. 1. uppl. Malmö: Liber Margaritelli, G., Vallefuoco, M., Di Rita, F., Capotondi, L., Bellucci, L.G., Insinga, D.D., Petrosino, P., Bonomo, S., Cacho, I., Cascella, A., Ferraro, L., Florindo, F., Lubritto, C., Lurcock, P.C., Magri, D., Pelosi, N., Rettori, R. & Lirer, F. (2016). Marine response to climate changes during the last five millennia in the central Mediterranean Sea. Global and Planetary Change, 142, doi: /j.gloplacha May, T. (1993). Social research: Issues, Methods and Process. Buckingham: Open University Press Meho, L.I. (2006). Interviewing in Qualitative Research: A Methodological Discussion. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 57(10), doi: /asi Moen, J & Fredman, P. (2007). Effects of Climate Change on Alpine Skiing in Sweden. Journal of Sustainable Tourism, 15(4), doi: /jost624.0

38 Roldán, E., Gómez, M., Pino, M.R., Pórtoles, J., Linares, C.& Díaz, J. (2016). The effect of climate-change-related heat waves on mortality in Spain: uncertainties in health on a local scale. Stochastic Environmental Research and Risk Assessment, 30(3), doi: /s Scott, J. (1990). A Matter of Record: Documentary Sources in Social Research. Cambridge: Polity Press. I Kitchin, R. & Tate, N.J. (2000). Conducting Research in Human Geography: theory, methodology & practice. Harlow: Prentice Hall Smith, K. (1990). Tourism and climate change. Land Use Policy, 7 (2), Statens offentliga utredningar [SUO] (2007:60). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter [Elektronisk]. [ ] Susanne, B & John E, H. (2007). Tourism and Climate Change : Risks and Opportunities [Elektronisk]. Clevedon, UK : Channel View Publications Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut [SMHI] (2014). Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget [Elektronisk]. [ ] Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut [SMHI] (2015). Ozonskiktet och klimatet [Elektronisk]. [ ] Tillväxtverket (2009). Fakta om svensk turism [Elektronisk]. Stockholm: Tillväxtverket. Turistdelegationen (1995). Turismens begreppsnyckel: En översikt över internationellt rekommenderade begrepp med definitioner av turism [Elektronisk]. Stockholm: Turistdelegationen.

39 Världsnaturfonden [WWF] (u.å.). Ekologiska Fotavtryck: Vår påverkan på planeten [Elektronisk]. [ ] Växthuseffekten (u.å.). Global uppvärmning orsakade av växthusgaser [Elektronisk]. [ ] Växthuseffekten (u.å.). Klimathotet från växthuseffekten [Elektronisk]. [ ]

40 Bilagor Bilaga 1 E-post intervju för Branäs och Idre Fjäll Hej, vi är tre studenter vid Karlstads Universitet som just nu gör vår B-uppsats i turismvetenskap. Vi har valt att skriva om ämnet klimatförändingarnas påverkan på vinterturismen i Sverige. För att kunna genomföra vårt arbete skulle vi behöva göra intervjuer med olika turismaktörer i landet. Vi undrar om ni skulle kunna ta er tid och svara på följande frågor: 1. Hur tror ni vinterturismen i Sverige kommer påverkas av klimatförändringarna? 2. Tar ni klimatförändringarna på allvar, anser ni att människor är medvetna av dess konsekvenser? 3. Hur kommer klimatförändringarna påverka eran verksamhet? 4. Vilken koppling har ni till vinterturismen i Sverige? 5. Ser ni någon möjlighet utav det varmare klimatet som ni skulle kunna ersätta eran vinterturism med? 6. Har ni några anpassningsmetoder ni jobbar med, (exempelvis flytta pister till högre höjder, investera i konstgjord snö)? 7. Ser ni inomhus skidanläggningar som en möjlighet i framtiden? Tack på förhand, Mvh Sandra Trajkova, Matias Diaz & Sofia Bostöm

41 Bilaga 2 Intervju guide till Ski Sunne och Icehotel (vi utgick från samma frågor till Icehotel som med Ski Sunne men vi frågade bara det som var relevant, inte det som hade skidanläggning i fokus) 1. Personlig bakgrund Namn Ålder Jobb och ansvar 2. Bakgrundsfakta Hur tolkar du klimatfrågan? Hur tolkar dina kollegor klimatfrågan? Hur stor är er medvetenhet? 3. Klimatförändringarnas påverkan Hur tror ni vinterturismen i Sverige kommer påverkas av klimatförändringarna (allmänt i Sverige)? Vilka konsekvenser kommer ert företag se av klimatförändringarna? Vilken koppling har ni till vinterturismen? Vad kommer verksamheten ha för några konsekvenser för Sunne men också Sverige (vilka konsekvenser blir det i så fall)? Hur kommer det påverka andra aktörer ni samarbetar med (hotell, stugbyar, restauranger)? Känner ni någon press för ert geografiska läge är lägre än andra skidanläggningar såsom Åre och Idre Fjäll? 4. Anpassningar Har ni några anpassningsmetoder ni jobbar med (exempel flytta pister till högre höjder, investera i konstgjord snö)? Ser ni inomhus skidanläggningar som en möjlighet i framtiden? 5. Möjligheter av ett varmare klimat Ser ni någon möjlighet med det varma klimatet som ni skulle kunna ersätta er vinterturism med (bergsklättring, mountainbike, camping, frilufts aktiviteter)? 6. Övrigt Någon annan information du skulle vilja dela med dig av som du tror kommer hjälpa vårt arbete?

42 Bilaga 3 Häftet från Icehotel Verktyg för att besvara studentfrågor om ICEHOTEL Foto: photobigben.com Foto: Maria Sirviö