Stormen Dagmar och elektronisk kommunikation

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2012:21 Datum Stormen Dagmar och elektronisk kommunikation Utredning av konsekvenser och utvecklingsmöjligheter

2 Rapportnummer PTS-ER-2012:21 Diarienummer ISSN Författare Peder Cristvall, projektledare Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Det svenska samhället är beroende av elektronisk kommunikation. Under de senaste åren har ett flertal händelser inträffat som orsakat störningar och avbrott inom dessa elektroniska kommunikationer. Sedan stormen Gudrun 2005 har också ett flertal åtgärder genomförts för att öka förmågan att motstå och hantera störningar: från ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, till investeringar i olika robusthetshöjande åtgärder och övningar. I slutet av 2011 drabbade stormen Dagmar Sverige. Stormen resulterade i störningar i både elförsörjning och elektronisk kommunikation. Områden i Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län samt delar av Dalarna drabbades särskilt svårt ur ett kommunikationshänseende där ett stort antal abonnenter inte hade möjlighet att nå samhällets alarmeringstjänst. I denna rapport redovisas Post- och telestyrelsens (PTS) utredning av stormens konsekvenser. Av utredningen framgår att sektorn elektronisk kommunikation i huvudsak har hanterat stormens följder väl. PTS kommer i sitt fortsatta arbete att genomföra en rad aktiviteter som kan förväntas leda till ytterligare förbättringar. I rapporten redovisas också erfarenheter från andra nordiska länder. Annica Bergman Avdelningschef PTS Nätsäkerhetsavdelning Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Abstract 8 1 I rapporten redovisas konsekvenserna av stormen Dagmar för sektorn elektronisk kommunikation och samhället Sektorn elektronisk kommunikation är ett viktigt stöd för samhällsviktig verksamhet PTS har som sektorsmyndighet ett samlat ansvar för elektronisk kommunikation Rapporten syftar till att redovisa stormens effekter och det arbete som bedrivits inom sektorn för att förebygga och avhjälpa störningar och avbrott PTS har inhämtat information både från utvalda operatörer och andra samhällssektorer Rapporten beskriver främst konsekvenserna av stormen Dagmar tillsammans med slutsatser och vidare arbete 11 2 Stormen Dagmar orsakade omfattande trädfällning och elavbrott i delar av landet Under stormen förekom vindbyar upp mot och över 30 meter per sekund Ovädret orsakade stor trädfällning där Hälsingland och Medelpad var värst drabbade Som mest var kunder strömlösa under stormen 17 3 Flera faktorer påverkar sektorns förmåga att motstå och hantera oväder som Dagmar Driftsäkerheten inom sektorn bestäms till stor del av konkurrensförhållanden och efterfrågan Samhällets och samhällsviktiga verksamheters krav på driftsäkerhet påverkar operatörerna LEK och kompletterande allmänna råd ställer krav på kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete Staten kan genom privat-offentlig samverkan förbättra driftsäkerheten i nät för elektronisk kommunikation Vid omfattande och långvariga elavbrott är operatörernas reservelförsörjning central för driftsäkerheten Reservelförsörjningen varierar inom sektorn elektronisk kommunikation Vid återställning av elektronisk kommunikationerna ingår flera moment där hanteringen av reservelförsörjning är en viktig del 25 4 Störningar inom elektronisk kommunikation under stormen påverkade samhällsviktiga funktioner Kring abonnenter drabbades av avbrott längre än 24 timmar i fast kommunikation Över abonnenter drabbades av avbrott i mobila kommunikationsnät under stormen Vid arbetet med felavhjälpning och återställning prioriterades täckning i mobila kommunikationsnät och större orter i fasta kommunikationsnät 31 Post- och telestyrelsen 4

5 4.4 Samhällsviktig verksamhet påverkades endast i mindre utsträckning av störningarna inom elektronisk kommunikation I Gävleborgs län drabbades tiotusentals kunder av avbrott i elförsörjning och elektronisk kommunikation Störningar i elektronisk kommunikation begränsade i Jämtlands län tillgången till 112 och funktionen för trygghetslarm Västernorrlands läns drabbades av störningar i både fasta och mobila kommunikationsnät SOS Alarm ökade bemanningen under stormen Dagmar och deltog i flera samverkanskonferenser 36 5 Samverkan och förmedlingen av lägesinformation var viktiga för att hantera stormens konsekvenser Under stormen Dagmar utarbetade PTS flera lägesrapporter för att beskriva ovädrets påverkan på elektronisk kommunikation Operatörerna har följt etablerade rutiner för informationsförmedling i samband med ovädret Samverkan med elnätsägare under stormen Dagmar var begränsad Myndigheter med geografiskt områdesansvar sökte främst lägesinformation från sektorn elektronisk information I Gävleborgs län deltog Tele2 och TeliaSonera i samverkansmöten Kontakterna mellan geografiskt områdesansvariga i Jämtlands och Västernorrlands län och sektorn liknar de kontakter som förekom i Gävleborgs län 40 6 Erfarenheter från stormen Dagmar visar på flera utvecklingsmöjligheter Operatörernas agerande visar att tidigare erfarenheter bidragit till att stärka sektorns förmåga att hantera stormen Dagmar Samhällsviktiga verksamheter bör i ökad utsträckning beakta robusthet vid upphandling av elektronisk kommunikation Samverkan mellan sektorn för elektronisk kommunikation och elsektorn behöver förbättras Geografiskt områdesansvariga myndigheter ser flera möjligheter att utveckla samverkan med sektorn elektronisk kommunikation Robusthetshöjande insatser kan mildra effekterna av framtida stormar Användningen av mobila reservelverk behöver effektiviseras 46 7 Flera planerade åtgärder kan utveckla sektorns och samhällets förmåga att motstå och hantera framtida stormar PTS kommer att genomföra insatser för att stödja samhällsviktiga verksamheters vid anskaffning av robust kommunikation Flera aktiviteter planeras för att utveckla samverkan mellan sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn Översyn av samverkansrutiner och informationsutbyte pågår där behoven från stormen Dagmar kan hanteras PTS ser i dagsläget inte direkta behov av statliga satsningar på robusthetshöjande åtgärder baserat på erfarenheter från stormen Dagmar PTS har inlett en utredning kring användningen av mobila reservelverk 51 Litteratur 52 Post- och telestyrelsen 5

6 Bilaga 1, Begreppsförklaring 54 Bilaga 2, Erfarenheter från stormarna Gudrun och Per 58 Bilaga 3, Finska erfarenheter 65 Bilaga 4, Norska erfarenheter 72 Post- och telestyrelsen 6

7 Sammanfattning PTS har genomfört en utredning av effekterna av stormen Dagmar som orsakade omfattande trädfällning, långvariga och omfattande strömavbrott och avbrott inom elektronisk kommunikation. Avbrotten inom elektronisk kommunikation påverkade flera län där Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län samt delar av Dalarna drabbades värst. I fasta kommunikationsnät drabbades uppskattningsvis abonnenter av avbrott som pågick längre än 24 timmar, i huvudsak orsakade av störningar i elförsörjningen. På samma sätt drabbades över abonnenter av avbrott i mobila kommunikationsnät. Även här var elavbrott den vanligaste felorsaken. De mest allvarliga samhällskonsekvenser som störningar och avbrott inom elektronisk kommunikation orsakade under stormen Dagmar var avbrottens påverkan på möjligheten att nå nödnumret 112 och trygghetslarm. Erfarenheter från stormen Dagmar visar att det finns flera områden där sektorns förmåga att motstå och hantera störningar har varit god men också områden där vidare utveckling är möjlig. PTS kommer, i enlighet med myndighetens strategi för robusta kommunikationer, att genomföra insatser för att stödja samhällsviktiga verksamheter vid anskaffning av robust kommunikation. Aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn kommer som del i pågående initiativ att förbättra samverkan och informationsutbyte mellan sektorerna. En del av detta informationsutbyte kopplas till kontakter mellan driftledningsorganisationer vid planering, koordinering och prioritering av insatser efter händelser som stormen Dagmar. PTS har påbörjat en utredning kring reservelförsörjning och användningen av mobila reservelverk där lärdomarna från Dagmarstormen kommer att vara en viktig utgångspunkt. Finska och norska erfarenheter från stormen Dagmar, tidigare stormar och andra händelser har givit upphov till ett flertal utredningar och förslag till åtgärder som syftar till att stärka robustheten i elektronisk kommunikation. Konsekvenserna av stormen Dagmar visar hur beroende samhället och enskilda är av elektronisk kommunikation. Detta förhållande aktualiserar frågan om vad som bör vara en grundläggande nivå av driftsäkerhet som operatörerna ska leva upp till. Denna fråga kommer PTS att arbeta vidare med under hösten då arbetet med att ta fram föreskrifter gällande driftsäkerhet inleds. Post- och telestyrelsen 7

8 Abstract PTS has performed an investigation regarding the consequences of the storm Dagmar that lead to fallen trees, long and widespread power shortages and service disruptions in electronic communications. These service disruptions affected several counties with Gävleborg, Västernorrland och Jämtland County and parts of Dalarna County being the most affected areas. In fixed communication networks, approximately subscribers were affected by service failures for periods longer than 24 hours, principally due to infrastructure power failures. Over subscribers were affected in the same manner by service disruptions in mobile communication networks. Here power failures were also the principal cause. The most serious effects of electronic communication service disruptions on society during the Dagmar storm were the lack of access to the public emergency number 112 and service impairments for personal and medical alarms. Experiences from the Dagmar storm show that there are areas where the electronic communication sector s ability to withstand and cope with the resulting challenges worked well but also areas where improvements are possible. PTS will, according to the authority s strategy for robust communication, take actions to support functions that are of critical importance to our society in the procurement of robust communication services. Parties within the electronic communication sector and power sector will, as part of ongoing initiatives, improve cooperation and information exchange between the sectors. One aspect of this information exchange is coupled to contacts between network operation centres to aid the planning, coordination and prioritization of restoration activities after events such as the Dagmar storm. PTS has initiated an investigation regarding spare power supply and mobile power sources where the lessons learned from the Dagmar storm will be an important starting point. Finland and Norway were also affected by the Dagmar storm that together with other events has lead to investigations and recommendations for actions that aim to increase the resilience of communication networks in the two countries. The effects of the Dagmar storm show how dependant individuals, as well as our society on the whole, have become on electronic communication. This fact highlights the issue regarding which level of service continuity that communication service providers should be obliged to live up to as part of regulatory requirements. PTS will proceed to address this issue during the autumn of 2012 when a process to introduce legal provisions will be initiated. Post- och telestyrelsen 8

9 1 I rapporten redovisas konsekvenserna av stormen Dagmar för sektorn elektronisk kommunikation och samhället Sektorn elektronisk kommunikation är ett viktigt stöd för samhällsviktig verksamhet. Efter avregleringen är konkurrensen en viktig drivkraft för att operatörerna ska kunna åtgärda störningar och fel som uppstår i drift under normala förhållanden. Natten till den 26 december 2011 passerade ett kraftigt oväder Sverige. Ovädret orsakade såväl omfattande trädfällning som långvariga strömavbrott vilket i sin tur påverkade elektronisk kommunikation. PTS har beslutat att utreda effekterna av detta oväder och det arbete som bedrivits inom sektorn för att förebygga och avhjälpa störningar och avbrott till följd av ovädret. I utredningen redovisas även effekterna av tidigare stormar och erfarenheter från Finland och Norge, vilket leder fram till ett antal slutsatser och förslag till vidare arbete. I detta kapitel sammanfattas bakgrund, syfte och innehåll i PTS utredning kring konsekvenserna av stormen Dagmar. 1.1 Sektorn elektronisk kommunikation är ett viktigt stöd för samhällsviktig verksamhet Sektorn elektronisk kommunikation har förändrats sedan avregleringen Sektorn samlar i dag ett 500-tal operatörer som erbjuder elektroniska kommunikationsnät- och tjänster till användare. Bland dessa operatörer återfinns såväl multinationella företag, vilka erbjuder ett stort antal kommunikationstjänster i ett flertal länder, som mindre operatörer vars verksamhet och tjänsteutbud är mer begränsat. Sektorn elektronisk kommunikation har fått allt större betydelse i samhället. Många samhällsfunktioner är i dag beroende av att kunna utbyta information mellan individer, organisationer och tekniska system. Detta informationsutbyte är särskilt viktigt vid olyckor, kriser samt vid andra allvarliga händelser som på olika sätt prövar vårt samhälle. Den konkurrenssituation som har följt av avregleringen är en stark och effektiv drivkraft för att operatörerna ska Post- och telestyrelsen 9

10 upprätthålla en tillräckligt god beredskap för att kunna åtgärda störningar och fel som uppstår i drift under normala förhållanden PTS har som sektorsmyndighet ett samlat ansvar för elektronisk kommunikation PTS har som central förvaltningsmyndighet ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom postområdet och området för elektronisk kommunikation enligt förordningen (2007:951) med instruktion till PTS. Inom ramen för detta sektorsansvar ska PTS bland annat främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). I förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap anges att PTS har ett ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera kriser och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. I detta arbete ska PTS samverka med statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting, sammanslutningar och näringsidkare. 1.3 Rapporten syftar till att redovisa stormens effekter och det arbete som bedrivits inom sektorn för att förebygga och avhjälpa störningar och avbrott Natten till den 26 december 2011 passerade ett kraftigt oväder Sverige. Ovädret, av den norska vädertjänsten benämnd Dagmar, kännetecknades av mycket kraftiga vindbyar och orsakade såväl omfattande trädfällning som långvariga strömavbrott. Elektronisk kommunikation påverkades av ovädrets konsekvenser med störningar och avbrott. PTS har mot denna bakgrund beslutat att genomföra en utredning om ovädrets effekter för sektorn elektronisk kommunikation och samhället samt det arbete som bedrivits inom sektorn med att förebygga och avhjälpa störningar och avbrott till följd av ovädret. Det övergripande syftet med denna utredning är därmed att sammanställa konsekvenserna av ovädret för sektorn, samt att dra slutsatser och identifiera möjliga utvecklingsområden inom ramen för PTS ansvar inom sektorn. Utredningen är i huvudsak avgränsad genom inriktningen mot stormen Dagmar och andra, liknande oväder snarare än en mer allmän analys av hot, sårbarheter och risker. 2 Peder Cristvall har fungerat som projektledare för utredningsarbetet. PTS har haft stöd av konsult från Saab AB. 1 Regeringens proposition 2002/03:110, sidan En sådan bredare analys återfinns i myndighetens årliga risk- och sårbarhetsanalys. Post- och telestyrelsen 10

11 1.4 PTS har inhämtat information både från utvalda operatörer och andra samhällssektorer Som underlag för utredningen har PTS genomfört en informationsförfrågan till landets dominerande operatörer. 3 PTS har också mottagit information från länsstyrelserna i Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län och SOS Alarm AB om de samhälleliga konsekvenserna av störningar och avbrott som förekom inom elektronisk kommunikation. Denna information används som underlag för beskrivningar av stormens konsekvenser och hantering, inom och utanför sektorn elektronisk kommunikation. PTS har även tagit del av information från Energimyndigheten, SMHI och Svensk Energi samt information från andra nordiska regulatoriska myndigheter. 1.5 Rapporten beskriver främst konsekvenserna av stormen Dagmar tillsammans med slutsatser och vidare arbete Rapporten inleds i kapitel 1 med en översikt av PTS ansvar som sektorsmyndighet, syftet med utredningen och innehållet i rapporten. I kapitel 2 redovisas meteorologisk information om stormen och dess konsekvenser på elförsörjningen. Kapitel 3 sammanfattar de faktorer som påverkar sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av störningar. Tillsammans lägger kapitlen 2 och 3 en grund för beskrivningen av störningar och avbrott som stormen Dagmar orsakade tillsammans med sammanfattningar av de samhälleliga konsekvenserna i utvalda län som görs i kapitel 4. Kapitel 5 inriktas mot de olika former av samverkan som följde i stormens spår. Kapitlen 4 och 5 leder fram till ett antal erfarenheter från stormen som visar på områden där sektorn fungerade väl men också på ett antal utvecklingsområden. Erfarenheterna redovisas i kapitel 6 och kapitel 7 beskriver åtgärder som kan utveckla sektorns och samhällets förmåga att motstå och hantera framtida stormar. Litteraturförteckningen följer direkt efter kapitel 7. Varje kapitel inleds med en faktaruta som sammanfattar innehållet i kapitlet. Bilaga 1 samlar de förkortningar som används i rapporten tillsammans med förklaring av begrepp. Bilaga 2 innehåller information om tidigare erfarenheter från stormarna Gudrun och Per och förändringar som genomförts inom 3 Utredning med anledning av stormen Dagmar, PTS dnr , adresserad till Hi3G Access AB, Net1 Sverige AB, Tele2 Sverige AB, Telenor Sverige AB och TeliaSonera AB. Post- och telestyrelsen 11

12 sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn som påverkar sektorernas förmåga att motstå och hantera störningar. Bilagorna 3 och 4 innehåller beskrivningar av finska respektive norska erfarenheter från stormen Dagmar tillsammans med andra, relaterade förhållanden. Post- och telestyrelsen 12

13 2 Stormen Dagmar orsakade omfattande trädfällning och elavbrott i delar av landet Ovädret som passerade över mellersta Norrland natten till den 26 december förde med sig mycket kraftiga vindbyar. Flera platser noterade de högsta uppmätta vindbyarna sedan moderna vindmätare infördes under mitten av 1990-talet. Mätdata visar att det även efter den 26 december förekom kraftiga vindbyar. Ovädret orsakade omfattande trädfällning i stora delar av Mellansverige där Hälsingland och Medelpad var värst drabbade. Uppskattningar ger att stormen Dagmar orsakade mindre än 7 procent av den stormfällda skog som stormen Gudrun orsakade och mindre än 30 procent av den stormfällning som skedde under stormen Per. Som mest var kunder strömlösa under stormen. Detta antal kan jämföras med de och kunder som påverkades av elavbrott under stormarna Gudrun respektive Per. För att lägga en grund för beskrivningar av stormen Dagmars påverkan på sektorn elektronisk kommunikation och dess förmåga att stödja samhällsviktiga funktioner ges i detta kapitel en översikt av meteorologisk information om stormen och dess konsekvenser på elförsörjningen 2.1 Under stormen förekom vindbyar upp mot och över 30 meter per sekund 4 Det oväder som passerade över mellersta Norrland natten till den 26 december 2011 förde med sig mycket kraftiga vindbyar och på sina håll noterades de högsta värdena sedan SMHI införde sina moderna vindmätare under mitten av 1990-talet. Natten till tisdagen den 27 december passerade ytterligare ett intensivt lågtryck på en liknande bana. Under annandagen noterade bland annat Östersund-Frösön, Hunge, Skagsudde, Hamra, Västmarkum och Hallhåxåsen de kraftigaste vindbyarna på minst femton år. Stormen påverkade också andra delar av landet. Figur 1 visar maximala byvindar för fyra av SMHI:s automatiska mätstationer. Samtliga dessa mätstationer uppmäter maximala värden för perioden mellan den 25 och 31 december under de första timmarna den 26 december. Det framgår också att starka byvindar förekom på flera platser i landet. 4 Informationen baseras dels på information från SMHI ( dels på mätdata från SMHI:s automatiska mätstationer. Post- och telestyrelsen 13

14 Figur 1 Maximala byvindar under stormen Dagmar vid SMHI:s mätstationer i Delsbo, Åmot, Tullinge och Norrköping. Post- och telestyrelsen 14

15 Figur 2 visar maximala byvindar för SMHI:s mätstationer i Delsbo och Tullinge där det framgår att det även under den 29 december uppmättes vindbyar upp mot eller över 10 respektive 15 meter per sekund. Återställningsarbetet under stormen Dagmar försenades av de relativt långvariga perioderna av hårda vindar (jämför avsnitt 2.3). Figur 2 Maximala byvindar för SMHI:s mätstationer i Delsbo och Tullinge under perioden 24 december 2011 till och med den 1 januari Även om de mätningar som redovisas ovan inte är tillräckliga för en mer detaljerad jämförelse av stormarna Gudrun, Per och Dagmar, framgår att de maximala byvindar som observerades över fastlandet under stormen Dagmar är jämförbara med de vindbyar som uppmättes under stormarna Gudrun och Per (se vidare bilaga 2). Som framgår av Figur 1 uppmättes byvindar över 20 meter per sekund och upp mot 30 meter per sekund i en stor del av landet. 5 De mätdata som underbygger figuren ges med en timmes mellanrum. De heldragna linjerna visas för ökad tydlighet. Post- och telestyrelsen 15

16 2.2 Ovädret orsakade stor trädfällning där Hälsingland och Medelpad var värst drabbade Ovädret orsakade stor trädfällning med cirka 4,5 miljoner skogskubikmeter stormfälld skog. 6 Störst volymer föll i Hälsingland och Medelpad med mer än hälften av den sammanlagda stormfällningen. Omfattande skador har noterats i norra Hälsingland, södra Medelpad, södra och östra Jämtland samt östra Härjedalen. Skog kring orter som Älvros, Ytterhogdal, Los, Kårböle, Ljusdal, Arbrå och Delsbo anges här som hårt drabbade. 7 Figur 3 Uppskattad volym virke som föll under stormen Dagmar december Tusental skogskubikmeter per landskap alternativt län baserat på information från Skogsstyrelsen. Uppskattningar ger att stormen Dagmar orsakade mindre än 7 procent och mindre än 30 procent av den stormfällda skog som stormarna Gudrun respektive Per orsakade. 8 6 Skogstyrelsens PM om stormen Dagmar. 7 Ibid. 8 Bilaga 2 innehåller information om stormarna Gudrun och Per. Post- och telestyrelsen 16

17 2.3 Som mest var kunder strömlösa under stormen Inför stormen Dagmar ökade flera av elnätsföretagen beredskapen både i fält och i driftcentraler och flera företag ökade resurstillgången i Norrland till följd av väderprognosen. 9 Bolagens storstörningsorganisationer aktiverades liksom Elsamverkansorganisationerna. Stormen orsakade mycket stora skador på elnätet med en stor mängd knäckta stolpar, skadade stolptransformatorer och sönderslagna isolatorer, träd på ledningar, lin- och hängkabelavslag och stolpbrott. Även nät som till övervägande del består av jordkablar drabbades av kabelfel beroende på mycket kraftiga jordfelsströmmar i samband med trädpåfall på friledningarna. Ett jordkabelnät i Stockholmsområdet som även matar öarna utanför Stockholm med cirka kunder drabbades. Den hårda vinden gjorde det svårt att inleda återställningsarbetet den första natten, då personalen i stor utsträckning fick börja med att röja vägar. Under den 26 december fick också arbetet avbrytas vid några tillfällen då blåsten gjorde det för farligt att vistas i skogen. Elnätsbolagen bedömde att vädret försenade återställningsarbetet med cirka 12 timmar. Inom elsektorn var transporter ett stort problem och bolagen hade svårigheter att flytta personal och material till de drabbade områdena. I huvudsak gick återställningsarbetet bra men skadorna i främst Norrland var väldigt omfattande. Som mest var kunder strömlösa under stormen. Detta antal kan jämföras med de och kunder som påverkades av elavbrott under stormarna Gudrun respektive Per. De sista kunderna under stormen Dagmar fick elen tillbaka först den 9 januari. 10 Det längsta elavbrottet under stormen Dagmar var kortare än motsvarande längsta elavbrott under stormen Gudrun men längre än det längsta elavbrott under stormen Per. 9 Beskrivningar av störningar och hantering inom elsektorn under stormen Dagmar baseras i huvudsak på Energimyndighetens presentation vid NordBER-mötet Svensk Energis rapport Elåret Post- och telestyrelsen 17

18 3 Flera faktorer påverkar sektorns förmåga att motstå och hantera oväder som Dagmar Vid sidan av stormens övergripande effekter, med omfattande trädfällning och elavbrott, påverkades också driftsäkerheten av flera andra faktorer. Konkurrensförhållanden och marknadens värdering av driftsäkerhet vid val och upphandling av elektronisk kommunikation är två viktiga faktorer. Marknadens påverkan kompletteras av de regulatoriska krav som riktas mot operatörerna och den privat-offentliga samverkan där olika investeringar genomförs för att förbättra driftsäkerheten i nät för elektronisk kommunikation. PTS har exempelvis under en följd av år investerat i och tillfört ett stort antal reservelverk till sektorn. Reservelförsörjningen varierar generellt mellan och inom fasta och mobila kommunikationsnät där fasta kommunikationsnät normalt är bättre försedda än mobila kommunikationsnät. GSM-näten har i huvudsak reservelförsörjning kring eller över 2 timmar vid normal nätbelastning medan andra nättyper kan ha kortare eller likvärdig förmåga. Avtal mellan sektorns aktörer och elnätsägare innehåller inte krav på högre tillgänglighets- och servicenivåer jämfört med standardavtal. Stormen Dagmars påverkan på sektorn elektronisk kommunikation och sektorns förmåga att stödja samhällsviktiga funktioner beror av flera faktorer. En sådan faktor är stormens övergripande effekter, där vindbyar orsakade omfattande trädfällning och störningar i elförsörjningen enligt kapitel 2. I detta kapitel beskrivs andra faktorer som påverkade driftsäkerheten för att lägga en grund för redovisningen av stormens konsekvenser och hantering i kapitlen 4 och Driftsäkerheten inom sektorn bestäms till stor del av konkurrensförhållanden och efterfrågan Den svenska marknaden för elektronisk kommunikation har genomgått omfattande förändringar de senaste decennierna där en ökad konkurrens och teknikutveckling lett till ett bredare och mer diversifierat tjänsteutbud. De operatörer som i dag verkar på marknaden är till stor del privata företag som konkurrerar på en rad olika tjänstenivåer, från försäljning av tjänster till andra operatörer såväl som tjänster till slutkunder. På grund av de höga investeringskostnaderna som kopplas till ny kommunikationsinfrastruktur är det i dag också vanligt med samäganden där flera operatörer erbjuder tjänster till kunder baserat på samma infrastruktur. Post- och telestyrelsen 18

19 Den konkurrenssituation som avregleringen har lett till påverkar sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av störningar. Som del i denna konkurrenssituation ingår dels marknadens efterfrågan och värdering av driftsäkerhet vid val eller upphandling av elektronisk kommunikation, dels de sätt som operatörerna arbetar för att förebygga och hantera olika typer av störningar och avbrott. På samma sätt som konkurrenssituation är en viktig drivkraft för att operatörerna ska upprätthålla beredskap för att åtgärder av störningar och fel under normala förhållanden (jämför avsnitt 1.1), är konkurrensförhållanden och efterfrågan viktiga påverkansfaktorer även under förhållanden som avviker från det normala. Den kommersiella påverkan på driftsäkerheten kompletteras också av andra påverkansfaktorer. En sådan påverkansfaktor är det regulatoriska regelverk som beskriver grundläggande krav på driftsäkerhet. En annan faktor är de kompletterande statliga insatser som kan genomföras för att tillgodose samhälleliga behov som går utöver de som motiveras på kommersiella eller regulatoriska grunder. 11 Tillsammans kan de faktorer som främst påverkat sektorns förmåga att motstå och hantera stormen Dagmar beskrivas enligt Figur 4. Figur 4 Driftsäkerheten inom sektorn påverkas av stormens effekter på det sätt som beskrivits i kapitel 2 men också av marknaden, reglering och privat-offentlig samverkan. I de följande avsnitten ges ytterligare beskrivningar av dels marknadens påverkan, dels den regulatoriska påverkan samt den påverkan som kompletterande statliga investeringar har haft för sektorns förmåga att motstå och hantera störningar under stormen Dagmar. Genomgående betonas 11 PTS risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation innehåller en mer detaljerad beskrivning av de faktorer som påverkar driftsäkerheten inom sektorn. Post- och telestyrelsen 19

20 aspekter av sektorns beroende av elförsörjning då detta beroende var en viktig orsak till störningar och avbrott under stormen (jämför kapitel 4). 3.2 Samhällets och samhällsviktiga verksamheters krav på driftsäkerhet påverkar operatörerna Aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation gör som del i sitt säkerhetsarbete bedömningar av risker, hot och sårbarheter och genomför de åtgärder som de anser vara motiverade av kommersiella skäl utöver de åtgärder som motiveras av regulatoriska krav. 12 Operatörerna genomför också kontinuitetsplanering för att i största möjliga utsträckning kunna trygga kundleveranser. I flera fall är kontinuitetsplaneringen ett marknadskrav och regleras i kundavtal. På samma sätt har operatörerna tillgång till fältserviceorganisationer som arbetar med förebyggande åtgärder, felavhjälpning och återställning av nät och tjänster efter störningar och skador. Samhällsviktiga funktioner, exempelvis landsting och vissa kommunala verksamheter, har ett behov av att de kommunikationsnät och tjänster som utnyttjas har en sådan driftsäkerhet att de kan förväntas fylla sin funktion i vardag såväl som vid olika typer av extraordinära händelser. Om ett fel ändå skulle uppstå är det önskvärt att nät och tjänster så snabbt som möjligt återfår önskad funktion. Båda dessa aspekter påverkas av de tjänsteavtal (Service Level Agreements, SLA) som tecknas mellan kund och operatör. Det finns därför ett ansvar för samhällsviktiga verksamheter att analysera de egna behoven och anskaffa nät och tjänster för att svara mot dessa behov. 13 Genom ett sådant förfarande ökar samhällets förmåga att motstå och hantera kriser. För den enskilde användaren eller organisationen är möjligheten att för särskilda egna behov och till en rimlig egen kostnad påverka den reservelförsörjning som används av en operatör till viss del begränsad. Motsvarande förhållande gäller också för flera andra faktorer som påverkar tillgängligheten för de nät och tjänster som användaren eller organisationen vill utnyttja. 3.3 LEK och kompletterande allmänna råd ställer krav på kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. De åtgärder som vidtas ska vara ägnade att skapa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig teknik och kostnaderna för att 12 Jämför avsnitt PTS rapport Robust elektronisk kommunikation - vägledning för användare vid anskaffning (PTS-ER- 2011:16) innehåller vidare information om anskaffningsaspekter. Post- och telestyrelsen 20

21 genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för störningar och avbrott (5 kap. 6 b LEK). Bestämmelsen om driftsäkerhet ger ett uttryck för en grundläggande nivå av driftsäkerhet. Ofta finns avtalsförhållanden mellan tjänstetillhandahållaren och de som använder tjänsterna. Vanligtvis är de krav som ingår som del i sådana avtal 14 högre än den grundläggande nivån som anges i 5 kap. 6 b LEK. I de allmänna råd 15 som beskriver vad som bör beaktas vid bedömningen av bestämmelsen enligt 5 kap. 6 b LEK anges att operatörer 16 bör bedriva ett kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete som omfattar såväl normala driftsförhållanden som extraordinära händelser. Som del i detta säkerhetsarbete bör både riskanalys och riskhantering ingå. I riskanalysen sammanvägs bedömningar av hot, konsekvenser och sannolikhetsbedömningar till risker som utgör grunden för de avvägningar som bör tillämpas i riskhanteringen. Vare sig LEK eller de allmänna råden innehåller direkta krav som för olika nätdelar fastställer på vilket sätt och i vilken omfattning nätelement inom elektronisk kommunikation ska förses med reservelförsörjning. 17 I stället följer att operatörerna bör väga sannolikheten för olika typer av störningar i elförsörjningen, innefattande extraordinära händelser som avviker från normala driftförhållanden, mot tillhörande konsekvenser för att dimensionera den egna reservelförsörjningen på ett sätt som leder till en rimlig nivå av driftsäkerhet. 3.4 Staten kan genom privat-offentlig samverkan förbättra driftsäkerheten i nät för elektronisk kommunikation Inom sektorn elektronisk kommunikation driver staten genom privat-offentlig samverkan olika typer av samarbeten med aktörer. Utgångspunkten för denna samverkan är att genom utnyttjande av ekonomiska incitament och överenskommelser öka driftsäkerheten i elektronisk kommunikation för att komplettera den grundläggande nivå av driftsäkerhet som LEK ger och individuella behov av driftsäkerhet som kundavtal ger. Exempelvis kan sådana åtgärder inriktas mot att förebygga oönskade konsekvenser av mer omfattande störningar och också olika former av oavsiktliga störningar. Statliga 14 Jämför avsnitt Post- och telestyrelsens allmänna råd om god funktion och teknisk säkerhet samt uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid, PTSFS 2007:2. 16 I LEK används begreppet tillhandahållare som definieras som aktörer som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga kommunikationstjänster. I denna rapport används operatör som en synonym. 17 PTS kommer under hösten 2012 att inleda arbete med att ersätta de befintliga allmänna råden med föreskrifter om driftsäkerhet. Föreskrifterna kommer utarbetas för att närmare konkretisera innebörden av 5 kap. 6 b LEK. Post- och telestyrelsen 21

22 investeringar görs här så kostnadseffektivt som möjligt om de kan göras i samband med pågående nätförändringar. Vid satsningar på åtgärder för att förbättra robustheten i nät för elektronisk kommunikation beaktas fyra förhållanden: Platser som med stor sannolikhet drabbas av störningar: Det är rimligt att satsningar görs där störningar vid allvarliga hot och påfrestningar på samhället har större sannolikhet att inträffa. Vissa delar av landet är exempelvis mer utsatta för extremt väder medan andra platser kan vara mer intressanta som mål för sabotage och terrorism. Sårbara funktioner: Vissa funktioner i de elektroniska kommunikationssystemen är särskilt viktiga för systemens funktion. Samhällsviktiga funktioners behov: Närvaro av samhällsviktiga verksamheter kan motivera speciella satsningar på redundans. Det kan vara verksamhet som är viktig på lokal, regional eller nationell nivå. Antal drabbade abonnenter: För att begränsa påfrestningarna på samhället är det viktigt att så få människor som möjligt drabbas vid störningar och avbrott. PTS har under en följd av år genomfört åtgärder för att stärka sektorn elektronisk kommunikations krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar utgående från dessa principer. Exempel på sådana åtgärder är etableringen av skyddade anläggningar i bergrum, flera åtgärder för att förbättra lednings-, samverkansoch informationsförmåga och förstärkningsåtgärder som upphandling av redundanta förbindelser. 18 PTS har tillsammans med operatörer gemensamt finansierat cirka fasta och mobila reservelverk och ett 30-tal mobila basstationer till mobiloperatörerna 3, Telenor, Tele2 och Telia Sonera samt vidtagit åtgärder för att minska konsekvenser av elbortfall i det för sektorerna ömsesidiga el- och teleberoendet. 18 En mer detaljerad beskrivning av privat-offentlig samverkan och genomförda åtgärder finns i PTS riskoch sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation, avsnitt 8.1. Post- och telestyrelsen 22

23 3.5 Vid omfattande och långvariga elavbrott är operatörernas reservelförsörjning central för driftsäkerheten Av kapitel 2 framgår att stormen Dagmar orsakade omfattande störningar i elförsörjningen. Konsekvenserna av stormen för sektorn elektronisk kommunikation kopplas därmed dels till sektorns reservelförsörjning, där anläggningar på olika sätt förses med alternativ till ordinarie elförsörjning, dels till sektorns förmåga att vidmakthålla denna reservelförsörjning över tiden. De två följande avsnitten beskriver dessa båda aspekter som haft särskild betydelse för den påverkan som stormen Dagmar fick inom sektorn elektronisk kommunikation Reservelförsörjningen varierar inom sektorn elektronisk kommunikation Operatörers val av reservelförsörjning till olika delar av kommunikationsnät påverkas av flera faktorer. En viktig faktor är de konsekvenser som skulle uppstå om den ordinarie elförsörjningen bortföll. För centrala nätelement, som påverkar en större mängd kunder, blir reservelförsörjningen viktigare jämfört med en anläggning som påverkar ett mindre antal kunder. Utgående från en informationsförfrågan till operatörerna 19 ges en översiktlig beskrivning av i vilken utsträckning nät och tjänster har försetts med reservelförsörjning med en uppdelning i kärnnät, fasta och mobila accessnät. Reservelförsörjning i kärnnät Sektorns aktörer har i huvudsak tillgång till fast reservelförsörjning i kärnnät med en drifttid som överstiger 24 timmar utan påfyllning av bränsle. Reservelförsörjning i fasta accessnät I det fasta nätet finns permanent reservelförsörjning, företrädesvis i form av diesel- eller bensinaggregat, på alla anläggningar i betydande tätorter samt anläggningar som förmedlar trafik i kärnnätet. På anläggningar som är samlokaliserade med Rakel-basstationer finns också normalt permanenta reservelverk. Reservelverken har bränsletankar dimensionerade för att klara flera dygns drift eller längre. Samtliga anläggningar har också batteribackup där en huvuddel försetts med energiövervakningssystem som ger onlineinformation om batteriernas status och elkraftens funktion. Elverk startar med automatik inom några minuter efter ett elavbrott. Anläggningar som saknar permanent reservel kan anslutas till mobila reservelverk där batteritiden är anpassad efter den tid det tar att transportera det mobila reservelverket till anläggningen. 19 Se fotnot 3. Post- och telestyrelsen 23

24 Reservelförsörjning i mobila accessnät Sektorns aktörers val av reservellösning i mobila kommunikationsnät beror av flera faktorer och ger variationer mellan accessnätstyper och operatörer. I GSM-nät är riktvärden 2-4 timmars batteritid medan batteritiden för UMTSnät generellt är lägre. 20 För aggregeringsnoder 21 i accessnät ger batterier en drifttid som beror av aggregeringsnodens storlek. Från BSC/RNC-nivå är permanenta reservelverk vanligt förekommande med en drifttid på över 24 timmar. Huvuddelen av samtliga anläggningar har möjligheten att ansluta reservelverk, där undantag i huvudsak kan hänföras till sådana anläggningar som saknar transportväg. Tillgången till och användning av mobila reservelverk Sektorns aktörer har tillsammans tillgång till ett stort antal mobila reservelverk. Genom åren har PTS tillsammans med operatörer gemensamt finansierat cirka fasta och mobila reservelverk. 22 Drifttiden för dessa elverk varierar beroende på kapacitet men normalt är att de kräver bränsletillförsel upp till två gånger per dygn under normal nätbelastning. Mobila reservelverk för både fasta och mobila kommunikationsnät placeras normalt på specifika platser i landet utifrån vilka de transporteras till en anläggning efter beslut. Ett riktvärde är att transporten av reservelverken kan inledas några timmar efter det att ett sådant beslut har fattats. För platser i södra delen av Sverige kan transport- och driftsättningstiden variera, uppskattningsvis mellan några timmar upp till tiotalet timmar, en tid som förlängs i norra delen av Sverige. Drivmedelsförsörjning säkras antingen genom avtal med underleverantör eller genom operatörens egen fältserviceorganisation Avtal mellan sektorns aktörer och elnätsägare om högre tillgänglighet och servicenivå Aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation har avtal med en stor andel av landets elnätsägare. I dag används enbart standardavtal gentemot dessa bolag även om operatörerna ser det som önskvärt att elnätsägare gör åtaganden kring tillgänglighet och servicenivåer. I de fall där det skulle vara möjligt att teckna avtal med sådana högre tillgänglighetskrav, gör aktörer inom sektorn bedömningen att det i dagsläget är mer kostnadseffektivt att genomföra lämpliga säkringsåtgärder i egen regi. 20 UMTS-baserade accessnät använder normalt ett större antal basstationer för att täcka samma geografiska område som ett GSM-nät vilket gör det mer kostsamt att förse alla basstationer med batterier. För operatörer som har tillgång till både GSM- och UMTS-baserade accessnät kan ett batteriförsett GSM-nät anses ge viss redundans även om detta nät har lägre kapacitet. 21 Aggregeringsnoder samlar trafik från lägre nätnivåer för vidare förmedling till högre nätnivåer. 22 Se rapporten Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005, Hur uppnås robustare elektroniska kommunikationer? Post- och telestyrelsen 24

25 3.5.2 Vid återställning av elektronisk kommunikationerna ingår flera moment där hanteringen av reservelförsörjning är en viktig del Återställningsarbetet efter en mer allvarlig störning bygger på samverkan mellan operatörernas driftlednings- och fältserviceorganisationer. 23 I ett första skede inleds arbetet med att nå fram till de nätelement som skadats eller där reservelförsörjning ska sättas in. Beroende på förhållanden kan framkomligheten vara begränsad och göra det nödvändigt att röja vägar i den mån det över huvud taget är möjligt att inleda sådant röjningsarbete utan att utsätta personal för alltför stora risker. Operatörerna inleder också arbetet med att informera kunder om de störningar som uppstått via särskild webbsidor och via kundtjänst. På samma sätt informeras SOS Alarm om driftstörningar. Vissa kunder kan också informeras på annat sätt om pågående störningar. Vid mer omfattande och långvariga störningar i elförsörjningen fattar operatörer beslut om att inleda transport av mobila reservelverk till drabbade områden utgående från information från elsektorn. I denna hantering är de beroende av personal och transportmedel. Efter det att mobila reservelverk driftsatts krävs återkommande drivmedelspåfyllning. Om den initiala hanteringen av fysiska skador har lett till provisoriska reparationer, genomförs kompletterande åtgärder som återställer funktionen mer långsiktigt. Samverkan är också en viktig del av reparationsarbetet. Denna samverkan kan ske med aktörer från andra sektorer, som elsektorn, men också inom sektorn elektronisk kommunikation då flera operatörer samäger nätinfrastruktur eller har andra affärsmässiga relationer. Det finns flera försvårande omständigheter i återställningsarbetet. Långvariga störningar i elförsörjningen är en sådan faktor eftersom användningen av mobila reservelverk kräver resurser i form av personal, transporter och drivmedel. Tillgången till reservdelar kan också vara begränsad. Vid oväder är också kraftig vind och andra, liknande orsaker gränssättande. 23 Vissa operatörer har egna fältserviceorganisationer medan andra upphandlar fältserviceverksamheten som tjänst med specifika SLA:er som reglerar inställelse- och reparationstider. Det är också möjligt att låta en annan part hantera den kontinuerliga övervakningen av nät och tjänster. Post- och telestyrelsen 25

26 4 Störningar inom elektronisk kommunikation under stormen påverkade samhällsviktiga funktioner I fasta kommunikationsnät drabbades uppskattningsvis abonnenter av avbrott som pågick längre än 24 timmar, i huvudsak orsakade av störningar i elförsörjningen. På samma sätt drabbades över abonnenter av avbrott i mobila kommunikationsnät. Även här var elavbrott den absolut vanligaste felorsaken. Vid återställningsarbetet prioriterades täckning i mobila kommunikationsnät och större orter i fasta kommunikationsnät. Den största påverkan på samhället som störningarna inom elektronisk kommunikation orsakade under stormen Dagmar var avbrottens påverkan på tillgången till nödnumret 112 och trygghetslarm. Länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands känner inte till några fall där störningar och avbrott i elektronisk kommunikation under stormen Dagmar orsakat vare sig personskador eller dödsfall. Stormen Dagmar orsakade störningar i både fast och mobil telefoni, fasta och mobila bredbandstjänster samt kapacitetstjänster inom de berörda områdena. I detta kapitel beskrivs en sektorsövergripande bild av ovädrets effekter med en uppdelning efter: fast kommunikation: fast telefoni, fasta bredbandstjänster (xdsl) samt kapacitetstjänster via fasta anslutningar, mobil kommunikation: GSM, UMTS, LTE samt CDMA450, och samhälleliga effekter och stormens påverkan på samhällsviktiga funktioner. 4.1 Kring abonnenter drabbades av avbrott längre än 24 timmar i fast kommunikation I fasta nät berördes främst Stockholms, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län enligt följande: Stockholms län: skärgården och kustnära områden, Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs och Ovanåkers kommuner, Post- och telestyrelsen 26

27 Västernorrlands län: Härnösands, Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner, och Jämtlands län: Bräcke, Härjedalens och Ragunda kommuner. Vissa områden i norra Svealand var också berörda men i mindre omfattning. En uppskattning visar att kring abonnenter drabbades av avbrott som i princip samtliga varade i längre än 24 timmar. 24 Under denna tid och för dessa abonnenter bortföll också tillgången till fast telefoni och därmed möjligheten att nå nödnumret 112. Avbrottsorsakerna i det fasta nätet under stormen Dagmar kan antingen hänföras till stations- och lokalnätsfel. Stationsfelen orsakades i huvudsak av avbrott i elförsörjningen i kombination med att mobila reservelverk inte funnits tillgängliga på platsen i tid. Transmissionsfel kopplades till skador på transmissionskablar till telestationer. Det förekom också exempel på skadad utrustning orsakade av strömspikar. Lokalnätsfel berodde på stormskadade luftledningar i lokalnätet. Tabell 1 Uppskattning av felorsaker i fast kommunikation. Felorsak Andel (%) Bortfall av elförsörjning 70 Stormskadade transmissionskablar till högre nätnivåer 10 Skadad utrustning 10 Lokalnätsfel beroende på stormskadade ledningar inom lokalnätet Uppskattningarna baseras på information från en operatör, TeliaSonera. PTS saknar information från övriga operatörer. Post- och telestyrelsen 27

28 Figur 5 visar antalet abonnenter som drabbades av avbrott i TeliaSoneras fasta kommunikationsnät under perioden 26 december 2011 till och med den 4 januari. Under den senare delen av perioden dominerar lokalnätsfelen. Figur 5 Antalet drabbade abonnenter i TeliaSoneras fasta kommunikationsnät. 4.2 Över abonnenter drabbades av avbrott i mobila kommunikationsnät under stormen I mobila nät var stormens största effekt täckningsbortfall för GSM-, UMTSoch LTE-nät. I de mobila näten berördes främst Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län samt delar av Dalarna men även andra län drabbades av störningar. 25 Störningarna började påverka näten kring midnatt den 25 december där de stora effekterna blev märkbara efter några timmar då batteribackuper sinat. Störningarnas omfattning begränsades till viss del av den övertäckning som mobila kommunikationsnät ges av rent kommersiella skäl. 25 Värmlands, Örebro, Västra Götalands, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Norrbottens, Västmanlands. Stockholms, Kalmar och Jönköpings län. Post- och telestyrelsen 28

29 Tabell 2 Uppskattning av antalet drabbade abonnenter i mobila kommunikationsnät. Störningens längd Antal drabbade 1 2 timmar timmar timmar > 24 timmar Sammanlagt I huvudsak var störningarna att betrakta som avbrott där det i de flesta fall inte var möjligt att kontakta samhällets alarmeringstjänst (SOS Alarm Sverige AB) under den tid som störningarna pågick. Figur 6 visar de geografiska områden och orter där det förekommit avbrott i GSM- och UMTS-baserade mobila kommunikationsnät längre än 24 timmar och som därmed under en längre tid påverkats vad gäller tillgången till nödsamtal. Post- och telestyrelsen 29

30 Figur 6 Översikt av de områden som drabbats av avbrott i mobil kommunikation längre än 24 timmar (GSM och UMTS) under stormen Dagmar De cirkulära områdena centreras kring de orter där operatörerna har angivit att man haft störningar och Post- och telestyrelsen 30

31 I mobila kommunikationsnät orsakades felen i huvudsak av avbrott i elförsörjningen som varade längre än befintlig reservelförsörjning, primärt tillhandahållen av batterier på basstations- och lägre transmissionsnivåer. I vissa fall gjorde också vinden att transmissionen påverkades negativt genom att riktantenner felriktades medan andra störningar berodde på andra transmissionsfel. En bedömning är dock att 95 procent av samtliga störningar i mobila kommunikationsnät orsakades av elavbrott. Tabell 3 Uppskattning av felorsaker utgående från information från de dominerande operatörerna. Orsak Andel (%) Bortfall av elförsörjning till basstationer 95 Transmissionsfel Vid arbetet med felavhjälpning och återställning prioriterades täckning i mobila kommunikationsnät och större orter i fasta kommunikationsnät Operatörerna prioriterade under återställningsarbetet täckning i mobila kommunikationsnät vilket i sin tur säkrar tillgången till nödsamtal inom området där täckning återställts. Denna prioritering styr också placeringen av mobila reservelverk då aggregeringsnoder prioriterades framför enskilda basstationer. I återställningsarbetet i fasta nät, som påverkade fast telefoni och bredband, prioriterades stationer som finns på större orter. I fasta nät var felavhjälpningstiden kortare för stationsfel jämfört med lokalnätsfel där huvuddelen av stationsfelen var åtgärdade inom en vecka vilket kan jämföras med 6 timmar som är den normala felavhjälpningstiden. För lokalnätsfelen har felavhjälpningstiden varierat och i stort varat upp till 15 arbetsdagar jämfört med normaltiden 3 arbetsdagar. Även utländska entreprenörer användes för att minska felavhjälpningstiden. Under stormen Dagmar användes ett begränsat antal mobila reservelverk. Andelen varierar mellan aktörer men för sektorn som helhet har resursutnyttjandet varit lägre än 10 procent. Information från sektorns aktörer visar på flera anledningar till detta begränsade utnyttjande: att personal inom fältserviceorganisationen var lediga under denna tid, avbrott längre än 24 timmar och motsvarar inte mobilnätens verkliga täckningsområden. Post- och telestyrelsen 31

32 svårigheten att få driftinformation och tillhörande prognoser kring felavhjälpning från elnätsägare vilket försvårade beslut om användning 27 av reservelverk bland sektorns aktörer, att huvuddelen av befintliga reservelverk var placerade i en annan del av landet, och att vissa drabbade anläggningar var svåra att nå då framkomligheten på vägar var begränsad. 4.4 Samhällsviktig verksamhet påverkades endast i mindre utsträckning av störningarna inom elektronisk kommunikation PTS har inhämtat information från länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län och SOS Alarm Sverige AB om stormen Dagmars påverkan på samhällsviktig verksamhet i de drabbade länen och särskilt konsekvenserna av störningar och avbrott i elektronisk kommunikation. I de följande avsnitten redovisas resultaten för att ge en bild av stormens samhälleliga konsekvenser I Gävleborgs län drabbades tiotusentals kunder av avbrott i elförsörjning och elektronisk kommunikation Stormen Dagmar orsakade omfattande trädfällning i delar av länet. Denna trädfällning orsakade elavbrott och också transmissionsfel i kommunikationsnät. Elavbrotten ledde i sin tur till störningar och avbrott inom elektronisk kommunikation förutom transmissionsfelen. Av de samverkansmöten 28 som genomfördes i länsstyrelsens regi under stormen framgår att: fler än elkunder och tiotusentals abonnenter var som mest utan strömförsörjning respektive elektronisk kommunikation (fast och mobil telefoni), den 28 december hade antalet drabbade reducerats till cirka elkunder respektive abonnenter utan fast telefoni tillsammans med ett okänt antal utan tillgång till mobil telefoni, 27 Eftersom transport och driftsättning av mobila reservelverk tar tid är operatörerna beroende av geografisk information om störningar och prognoser om felavhjälpning för att kunna fatta lämpliga beslut om vilka anläggningar som ska förses med mobila reservelverk. 28 Samverkansmöten används som kortform för de möten där länsstyrelsen, kommuner, räddningstjänster, landsting, och företrädare för polis, SOS Alarm, Kustbevakningen, Försvarsmakten, SMHI och andra liknande aktörer delar information under en händelse. Post- och telestyrelsen 32

33 den 30 december hade antalet drabbade elkunder reducerats till cirka elkunder och abonnenter för fast telefoni, och den 30 januari var cirka 800 kunder fortfarande utan tillgång till fast telefoni. För att mildra konsekvenserna av dessa störningar och avbrott placerade någon kommun inom länet ut satellittelefoner på äldreboenden och den kommunala äldrevården agerade också effektivt för att öka antalet hembesök. Det förekom också störningar i Rakelnätet. 29 Den samhällsviktiga verksamheten inom länet är i huvudsak koncentrerad till tätorter inom länet varför stormens påverkan på samhällsviktig verksamhet var begränsad. Länsstyrelsen känner inte till några skador eller dödsfall som har orsakats av störningar i elektronisk kommunikation under stormen Dagmar. Viktiga bidragande orsaker här är det relativt milda klimatet under dagarna efter stormen samt att stormen främst drabbade glesbygden där boende ofta har god beredskap för störningar i el- och vattenförsörjning. Länsstyrelsen anser att de mest allvarliga konsekvenserna av störningarna och avbrotten inom elektronisk kommunikation var att tillgången till trygghetslarm samt möjligheten att nå nödnumret 112 bortföll inom stora områden. Vissa andra larmfunktioner påverkades också av störningarna tillsammans med ett övervakningssystem för vattenverk Störningar i elektronisk kommunikation begränsade i Jämtlands län tillgången till 112 och funktionen för trygghetslarm Stormen Dagmar gav i Jämtlands län upphov till omfattande störningar i elförsörjningen. Dessa störningar påverkade i sin tur mobila kommunikationsnät. Återställningsarbetet tog också tid där den fasta telefonin i de värst drabbade områdena var borta relativt länge, medan den mobila telefonin kom tillbaka tidigare. En annan effekt under stormen var att länsstyrelsen under en tid tappade nära nog samtliga kommunikationsmöjligheter med en kommunledning som ännu inte har sökt tillgång till Rakel. Det förekom också störningar i Rakelnätet inom länet. 29 Rakelnätet ingår inte som del i sektorn elektronisk kommunikation och därmed inte i denna utredning annat än som återgivelser av information från länsstyrelser. På det sätt som framgår av information från MSB förekom vissa driftstörningar i Rakelnätet och det pågår ett analysarbete för att få en korrekt bild av orsakerna till störningarna och eventuella åtgärder. Källa: MSB/Nyheter/Rakel-stod-pall-for-stormen-Dagmar/. Post- och telestyrelsen 33

34 Kommunikationsstörningarna ledde främst till att tillgången till nödnumret 112 och trygghetslarm bortföll men också att bensinkort vid något tillfälle inte fungerade. För att hantera störningarna avseende trygghetslarm hämtades vissa behövande från sina hem till vårdinrättningar. Alternativet var att kommunens personal genomförde tätare hembesök. Länsstyrelsen känner inte till några skador eller dödsfall som har orsakats av stormen Dagmar. Viktiga bidragande orsaker här är det relativt milda klimatet under dagarna efter stormen. En erfarenhet från stormen var också att samhällsviktig verksamhet och samhället i stort har blivit allt mer beroende av mobil kommunikation utan att alltid vara medvetna om eller ha värderat den robusthet som dessa kommunikationsnät kan ge Västernorrlands läns drabbades av störningar i både fasta och mobila kommunikationsnät 30 Skadorna på elnätet i Västernorrlands län blev mycket stora då träd föll över luftledningar och också knäckte ledningsstolpar eller skadade transformatorer på stolparna. På flera platser i länet uppmättes stormbyar på över 30 meter per sekund. På morgonen den 26 december var uppskattningsvis kunder i länet utan el, en situation som gradvis förbättrades under de närmaste dagarna. Detta antal ska vägas mot länets sammanlagda befolkningsmängd på cirka invånare. 31 Redan på kvällen den 26 december hade störningsläget förbättrats då kring kunder fortfarande var utan fungerande elförsörjning. Mellan och kunder var fortfarande utan ström efter 3 dygn. 30 Delar av innehållet i detta avsnitt hämtas från rapporten Erfarenheter från stormen Dagmar i Västernorrlands län, dnr Varje enskild kund kan omfatta fler än en person som del i ett hushåll. Post- och telestyrelsen 34

35 Figur 7 Kunder med elavbrott i Västernorrlands län. Den 27 december var abonnenter utan fast telefoni. För den fasta telefonin var främst Höga kusten, Sundsvall, Timrå och Ånge värst drabbade. Dessutom förekom störningar i mobila kommunikationsnät inom länet och särskilt i området mellan Sundsvall och Sollefteå samt i området kring Ånge. Det förekom också störningar av begränsad omfattning i Rakelnätet. 32 De huvudsakliga samhälleliga konsekvenserna av störningarna inom sektorn elektronisk kommunikation var att tillgången till trygghetslarm samt möjligheten att nå nödnumret 112 lokalt bortföll. Störningarna i elförsörjningen orsakade att ett äldreboende var utan ström under en tid utan allvarliga följder. I Sundsvalls kommun arrangerades möjligheter för att larma 112 inom områden där både fast och mobil telefoni var utslaget. I Ånge valde man att inte göra det då behoven översteg tillgängliga resurser. Länsstyrelsen konstaterar också att samhällets beroende av mobil kommunikation har ökat. För trygghetslarmen förekommer exempel där kommuner inom länet valt att förlita sig till mobila kommunikationsnät för förmedling av larm utan att alltid ha värderat dessa kommunikationsnäts robusthet. Länsstyrelsen känner inte till några skador eller dödsfall som har orsakats av störningar eller avbrott i elektronisk kommunikation under stormen Dagmar. Viktiga bidragande orsaker här är det relativt milda klimatet under dagarna efter stormen med plusgrader och snöfritt i stora delar av länet. 32 Se kommentaren i fotnot 29. Post- och telestyrelsen 35

36 4.4.4 SOS Alarm ökade bemanningen under stormen Dagmar och deltog i flera samverkanskonferenser Från kvällen den 25 december ökade SOS Alarm bemanningen på flera centraler för att kunna hantera en ökad mängd samtal till samhällets alarmeringstjänst, även jämfört med den normala höga belastningen vid denna tid. Trots denna ökade bemanning ökade svarstiderna för 112-samtal och det kom också fler jourtelefonsamtal och automatlarm än normalt. 33 Ur SOS Alarms perspektiv är den huvudsakliga samhällspåverkan som stormen Dagmar ledde till kopplad till begränsningar i tillgången till samhällets alarmeringstjänst (112) och andra larmtjänster. Sådana andra larmtjänster kan fylla en rad olika syften: trygghetslarm, brandlarm, inbrottslarm, eller olika typer av driftövervakningslarm som larm till pumpar, kylanläggningar och andra installationer. Trygghetslarmen har direkt samhällelig påverkan eftersom larmformen är viktig för att värna liv och hälsa men flera av de larm som används för övriga syften kan också ha samhällelig betydelse. En störning eller ett bortfall av elektronisk kommunikation kan leda till fördröjningar av de hjälpinsatser som sätts in, fördröjningar som under vissa förhållanden kan få oönskade konsekvenser. SOS Alarm känner inte till några skador eller dödsfall som har orsakats av störningar i elektronisk kommunikation under stormen Dagmar. 33 Erfarenheter från stormen Dagmar i Västernorrlands län, dnr Post- och telestyrelsen 36

37 5 Samverkan och förmedlingen av lägesinformation var viktiga för att hantera stormens konsekvenser Under stormen Dagmar utarbetade PTS flera lägesrapporter för att beskriva ovädrets påverkan på elektronisk kommunikation. Operatörerna har följt etablerade rutiner för att förmedla information till sina kunder, SOS Alarm och samhället i övrigt. Samverkan mellan sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn förekom endast i begränsad omfattning. Operatörerna Tele2 och TeliaSonera deltog i flera samverkansmöten för att bistå med lägesinformation från sektorn. Tidigare personkontakter mellan operatörerna och länsstyrelserna har efter stormen Dagmar ersatts av funktionskontakter bemannade året runt, dygnet runt. En utmaning i kontakterna mellan sektorn elektronisk kommunikation och aktörer< inom krishanteringssystemet är hur den information som ges från sektorn ska tolkas. Kapitel 4 inriktas mot beskrivningar av de störningar och avbrott inom elektronisk kommunikation och deras direkta påverkan på elektronisk kommunikation och samhället. I detta kapitel utvidgas dessa beskrivningar för att dels ge en bild av samverkan inom och mellan sektorns aktörer under stormen, dels hur sektorns aktörer och andra instanser utanför sektorn elektronisk kommunikation samverkat för att hantera störningarna Under stormen Dagmar utarbetade PTS flera lägesrapporter för att beskriva ovädrets påverkan på elektronisk kommunikation Vid en kris är en av PTS uppgifter att övervaka situationen, samla in uppgifter om skeendet samt rapportera till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Under stormen utarbetade PTS sammanlagt tre lägesrapporter med början den 26 december och med två dagars mellanrum därefter. 35 I lägesrapporten från den 26 december pekas Gävleborg, Västernorrland, Dalarna, Jämtland, Örebro och Stockholm (främst skärgården) ut som de områden som främst berördes av stormen då ovädret i dessa områden hade 34 Det samhälleliga agerandet begränsas till de delar som har koppling till elektronisk kommunikation. 35 Informationen hämtas från Post- och telestyrelsen 37

38 medfört stora avbrott i elförsörjningen och därmed också elektronisk kommunikation. Vid denna tid hade också operatörerna rapporterat om svårigheter med att nå fram till drabbade anläggningar på grund av nedsatt framkomlighet där bland annat kullfallna träd blockerat vägar. Operatörernas bedömning var då att tillgången till telefoni skulle kunna återställas så snart elförsörjningen kommer tillbaka till drabbade anläggningar. Vid 17-tiden angavs att cirka abonnenter var utan fasta telefoni. Vid 15-tiden samma dag angavs att det inte var några större områden som var helt utan mobil täckning. Extrapersonal, både tekniker och personal till kundtjänst, hade kallats in för att hantera störningar och förfrågningar från kunder. Operatörerna gjorde här bedömningen att situationen hade förbättrats de senaste timmarna men att det skulle kunna dröja upp till ett par dagar innan samtliga problem orsakade av stormen Dagmar var åtgärdade. I lägesrapporten från den 28 december angavs att läget för sektorn elektronisk kommunikation kontinuerligt har förbättrats allt eftersom elförsörjningen kommit tillbaka. Antalet drabbade abonnenter i fast telefoni var vid 10-tiden cirka , varav merparten i Gävleborgs län. När det gäller den mobila telefonin så var störningarna begränsade. Operatörerna gjorde här bedömningen att det skulle kunna dröja ytterligare något dygn innan problemen orsakade av stormen Dagmar var åtgärdade givet att inget nytt oväder skulle orsaka större störningar under de kommande dagarna. Den 30 december meddelades att störningarna inom sektorn elektronisk kommunikation nu var relativt begränsade med lokala avbrott. Antalet drabbade fast telefoni abonnenter var vid 13-tiden denna dag cirka abonnenter. För den mobila telefonin var störningarna i stort sett tillbaka på normalnivå. Operatörerna var vid det här laget upptagna med att åtgärda de sista, återstående problemen som ovädret orsakade. Enstaka fall av skador på ledningar kunde här ta betydligt längre tid att åtgärda. 5.2 Operatörerna har följt etablerade rutiner för informationsförmedling i samband med ovädret Sektorns aktörer samverkar med varandra som del i den vardagliga verksamheten styrt av befintliga avtalsförhållanden och samägande av nätinfrastruktur. På samma sätt är aktörer inom krishanteringssystemet beroende av viss information från sektorns aktörer angående lägesbilder och prognoser kring felavhjälpning. Information från sektorns aktörer tyder på att det under stormen Dagmar inte förekom några direkta undantag från sådan etablerad samverkan. Post- och telestyrelsen 38

39 Samtliga operatörer använde sina respektive webbplatser för att förmedla driftinformation till kunder och samhället. Kunder hade också möjligheten att nå kundtjänst, via telefon eller per e-post, och vissa större kunder delgavs också information om störningar via e-post. Kontakter mellan operatörer och PTS TiB-funktion förekom under stormen och också kontakter med länsstyrelser i de värst drabbade länen och då framför allt, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. 36 Flera räddningschefer utnyttjade också möjligheten att nå operatörers driftledningscentraler under stormen. Operatörerna inom sektorn skickade löpande störningsinformation till varandra i enlighet med gällande kund-leverantörsförhållanden. Agerandet under stormen Dagmar var här inget undantag även om det förekom andra kontakter och då främst mellan aktörer som har samägd nätinfrastruktur eller då utrustning samlokaliserats. Huvuddelen av sektorns aktörer förmedlade störningsinformation till SOS Alarm via GLU. 37 Flertalet operatörer använder också GLU för annan informationsförmedling. Under stormens värsta skede förekom vissa fördröjningar i GLU-informationsflödet. I vissa fall förekom direkta kontakter mellan operatör och SOS Alarm, bland annat för att underlätta alarmering. 5.3 Samverkan med elnätsägare under stormen Dagmar var begränsad Operatörer anger i PTS förfrågan att man under stormen huvudsakligen var hänvisade till elnätsägarnas kundtjänst samt informationssökning via webbplatser för att skapa sig en bild av läget i de områden som drabbats och för att försöka få vidare information kring prognoser för felavhjälpningstider. I ett fall gavs en operatör möjligheten att föra diskussioner med produktionsplanering hos en elnätsägare vilket gav operatören ett bättre underlag för egna beslut men också möjliggjorde koordinering kring snö- och viss skogsröjning. Som en följd av ett samverkansmöte, arrangerat av länsstyrelsen i Gävleborgs län, inledde representanter från ett elnätsföretag och en operatör också diskussioner kring samordning av återställningsinsatser. 36 Avsnitt 5.3 innehåller vidare beskrivningar av denna samverkan utgående från länsstyrelsernas perspektiv. 37 Se vidare PTS faktablad kring GLU tillgänglig via Post- och telestyrelsen 39

40 5.4 Myndigheter med geografiskt områdesansvar sökte främst lägesinformation från sektorn elektronisk information Länsstyrelser har i kraft av sitt regionala områdesansvar en sammanhållande funktion mellan aktörer i länet och den nationella nivån och verkar för att kontinuerlig samverkan sker mellan aktörer i länet och med angränsande län. Länsstyrelsen ansvarar också för samordning och gemensam inriktning före, under och efter en kris I Gävleborgs län deltog Tele2 och TeliaSonera i samverkansmöten I Gävleborgs län hölls med anledning av stormen Dagmar dagliga samverkansmöten från den 25 december till och med den 30 december, med representanter från Länsstyrelsen, kommuner och räddningstjänster, landstinget, polisen, SOS Alarm, aktörer från el- och telesektorerna 38, Trafikverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten, SMHI, MSB och Radio Gävleborg. 39 Operatörerna och elnätsägarna adjungerades till samverkansmöten för att bidra med information om och tolkningar av störningsläget inom de respektive sektorerna. Länsstyrelsen hade tidigare en personkontakt inom TeliaSonera. Denne var inte nåbar i början av stormen Dagmar. Länsstyrelsen kunde via PTS TiB nå operatören. Som en lärdom av stormen Dagmar har personkontakterna nu ersatts av funktionskontakter så att man har tillgång till operatörernas driftledningscentraler som bemannas dygnet runt, året runt. En utmaning i kontakter mellan elnätsägare, operatörer och myndigheter inom krishanteringssystemet är hur den information som aktörerna ger ska tolkas Kontakterna mellan geografiskt områdesansvariga i Jämtlands och Västernorrlands län och sektorn liknar de kontakter som förekom i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Jämtlands län etablerade kontakter med operatörerna Tele2 och TeliaSonera i kraft av deras betydelse inom länet. På samma sätt etablerades samverkan med elnätsägare. Syftet med dessa kontakter var att förse kommunerna med lägesinformation. Länsstyrelsen har inga uppgifter som tyder på att den information som på detta sätt förmedlades inte uppfyllde kommunernas behov. 38 Fortum, E.ON, TeliaSonera och Tele2. 39 Samtliga aktörer deltog inte i alla samverkansmöten. Post- och telestyrelsen 40

41 I Västernorrlands län utnyttjade länsstyrelsen under stormen Dagmar operatörernas webbplatser för att söka information om störningsläget. Även om de täckningskartor som redovisas där är aktuella saknas viktig information. Exempelvis gavs inte tillräcklig information om prognoser för felavhjälpning. Även i Västernorrlands län deltog operatörerna Tele2 och TeliaSonera i samverkansmötena. Tidigare hade länsstyrelsen person- snarare än funktionskontakter till operatörerna, men detta förhållande har ändrats vilket länsstyrelsen ser som positivt. I stort upplevde man att kontakterna med operatörerna fungerade väl men att det finns vissa utvecklingsmöjligheter. Under stormen Dagmar samverkade SOS Alarm med flera regionala aktörer. Exempelvis har SOS Alarm behov av kontakter med kommuner och räddningstjänster och utnyttjar för detta syfte en av flera kommunikationsvägar: fast telefoni, radiokommunikation, Rakel eller annan förberedd kommunikationsväg. Under stormen Dagmar uppstod, tack vare denna redundans, inte några situationer där kommunikation mellan SOS Alarm, kommuner och räddningstjänster inte var möjlig. Post- och telestyrelsen 41

42 6 Erfarenheter från stormen Dagmar visar på flera utvecklingsmöjligheter Erfarenheter från stormen Dagmar visar att det finns flera områden där sektorns förmåga att motstå och hantera störningar har varit god men också områden där vidare utveckling är möjlig. En sådan utvecklingsmöjlighet är att samhällsviktiga verksamheter i ökad utsträckning beaktar robusthet vid upphandling av elektronisk kommunikation. PTS gör vidare bedömningen att förbättringar kring utbytet av lägesinformation samt informationsutbyte mellan sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn spelar en central roll för att utveckla sektorn elektronisk kommunikations förmåga att hantera framtida stormar och andra, liknande händelser. Detta informationsutbyte inbegriper kontakter mellan driftoch fältserviceorganisationer inom sektorerna kring planeringen för samt koordinering och prioritering av insatser. Samverkan inom sektorn och mellan sektors aktörer och samhället i övrigt bedöms i huvudsak ha fungerat väl under stormen Dagmar men områdesansvariga myndigheter ser behov av flera förbättringar. Vissa robusthetshöjande åtgärder, inom och utanför sektorn elektronisk kommunikation, kan förbättra sektorns förmåga att motstå framtida stormar. Användningen av mobila reservelverk inom sektorn elektronisk kommunikation behöver effektiviseras. Beskrivningarna av konsekvenserna av och samverkan, inom och utanför sektorn elektronisk kommunikation, under stormen Dagmar i kapitel 5 gör det möjligt att identifiera områden där sektorns förmåga att motstå och hantera störningar har varit god och områden där vidare utveckling är möjlig. I detta kapitel sammanfattas dessa områden som grund för de förslag till fortsatt utveckling som ges i kapitel Operatörernas agerande visar att tidigare erfarenheter bidragit till att stärka sektorns förmåga att hantera stormen Dagmar De nationella operatörerna har i dag erfarenheter från hanteringen av flera stormar. Dessa erfarenheter har lett till att operatörerna har rutiner för hur ett oväder som Dagmar bör hanteras. PTS förfrågan och samråd med länsstyrelser visar som helhet att: de samverkansrutiner som utvecklats för att sprida lägesinformation om störningar inom och utanför sektorn i huvudsak har fungerat väl, och att Post- och telestyrelsen 42

43 felavhjälpningsinsatser har satts in för att mildra konsekvenserna av ovädret och återställa tillgången till både fasta och mobila kommunikationsnät och -tjänster i de drabbade områdena. Ett exempel på samverkan utanför sektorn elektronisk kommunikation är de kontakter som etablerades mellan länsstyrelser, räddningschefer och operatörernas driftledningscentraler. PTS gör här bedömningen att viktiga delar av denna samverkan grundas i tidigare erfarenheter från stormarna Gudrun och Per men också den övningsverksamhet som bedrivs inom sektorn. I fasta kommunikationsnät pågick störningarna under relativt lång tid trots att både nationella och internationella resurser användes för att hantera de skador som stormen orsakat vilket visar på omfattningen av de ansträngningar som sektorns aktörer har nedlagt i återställningsarbetet. 6.2 Samhällsviktiga verksamheter bör i ökad utsträckning beakta robusthet vid upphandling av elektronisk kommunikation Bestämmelserna i LEK och de kompletterande allmänna råden utgör, enligt beskrivningen i avsnitt 3.3, tillsammans en grundläggande nivå av driftsäkerhet inom elektronisk kommunikation. Verksamheter som uppfyller någon form av samhällsviktig funktion kan förväntas ha behov av en högre nivå av driftsäkerhet. I sådana situationer är det mycket viktigt att verksamheterna analyserar behoven och väljer kommunikationsnät och tjänster med egenskaper och underliggande avtal för att uppfylla behoven. PTS vägledning för anskaffning av robust kommunikation 40 kan i detta avseende vara en hjälp. Trygghetslarm har av områdesansvariga myndigheter förts fram som en samhällsviktig funktion. Samtidigt förekommer det exempel där mobila kommunikationsnät används som bärare av larminformation och som påverkats av avbrott under stormen Dagmar. Även om fasta kommunikationsnät också påverkades av långvariga avbrott under stormen Dagmar, bör de aktörer som upphandlar trygghetslarm överväga vilka kommunikationsnät som bör utnyttjas som bärare av larminformation för att uppnå lämpliga nivåer av driftsäkerhet PTS-ER-2011: PTS kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm (PTS-ER-2012:12) visar att kommunikationsinfrastrukturen i de flesta fall är tillräckligt bra för att fungera som bärare av larminformation och att huvudproblemen snarare hänförs till andra aspekter, exempelvis anslutningen av larmen till kommunikationsnäten, användningen av analoga larm i moderna IP-baserade nät med mera. Post- och telestyrelsen 43

44 6.3 Samverkan mellan sektorn för elektronisk kommunikation och elsektorn behöver förbättras Aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation anger att det är önskvärt att de ges tillgång till en samlad störningsinformation från elnätsbolagen motsvarande GLU. SUSIE, det befintliga verktyget, saknar i dag viss funktionalitet som gör det möjligt att presentera driftstörningar i realtid. 42 En förbättrad och samlad störningsinformation från elnätsbolagen skulle klart underlätta arbetet med felavhjälpning för samtliga operatörer inom sektorn elektronisk kommunikation. En ytterligare möjlighet är att möjliggöra direktkontakter mellan driftcentraler inom de båda sektorerna. Områdesansvariga myndigheter har under stormen Dagmar noterat brister i samverkan mellan elsektorn och sektorn elektronisk kommunikation före, under och efter en kris. En förbättrad samverkan mellan sektorerna bör komma till stånd i vardagen såväl som vid kris för att utbyta information och möjliggöra prioriteringar. Erfarenheterna från stormen Dagmar visar därmed på främst på två förhållanden som kan utveckla samspelet mellan aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn: sektorn elektronisk kommunikation har behov av ytterligare lägesinformation som innehåller störningsinformation och prognoser om felavhjälpning från elsektorn, och hanteringen av mer omfattande driftstörningar kan effektiviseras genom ett förbättrat informationsutbyte mellan aktörerna. Det förbättrade informationsutbytet inbegriper kontakter mellan drift- och fältserviceorganisationer inom sektorerna kring planeringen för samt koordinering och prioritering av insatser. PTS gör bedömningen att förbättringar kring utbytet av lägesinformation samt planering, koordinering och prioriteringar av insatser mellan sektorerna spelar en central roll för att utveckla sektorn elektronisk kommunikations förmåga att hantera framtida stormar och andra, liknande händelser. Exempelvis är prognoser för när elförsörjningen är återställd viktiga för att operatörer inom sektorn elektronisk kommunikation ska kunna fatta lämpliga beslut om att transportera och driftsätta mobila reservelverk. 42 Information avgiven i samband med PTS förfrågan kring stormen Dagmar. Post- och telestyrelsen 44

45 6.4 Geografiskt områdesansvariga myndigheter ser flera möjligheter att utveckla samverkan med sektorn elektronisk kommunikation Länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtland och Västernorrlands län har utgående från erfarenheterna från stormen identifierat flera områden där sektorn elektronisk kommunikation kan utvecklas: Förbättrad information från sektorns aktörer innan en kris uppstår som ger myndigheterna information om de geografiska områden inom länet som är särskilt sårbara för olika typer av störningar, exempelvis de områden där elektronisk kommunikation bortfaller omedelbart vid ett elavbrott Fortsatt tillgång till representanter från operatörerna som kan medverka i samverkansråd där en möjlighet är att utnyttja statliga medel för att säkra denna resurs på länsnivå Förbättrad samverkan mellan länsstyrelser och operatörer i hanteringen av störningar och avbrott så att länsstyrelserna och andra aktörer kan ges ändamålsenlig information om det antal abonnenter och de områden där störningar pågår tillsammans med prognoser om felavhjälpning SOS Alarm ser här en möjlighet att utveckla Samverkanswebben så att den lägesbild som presenteras i verktyget görs mer heltäckande och inkluderar störningsinformation och prognoser om felavhjälpning för elektronisk kommunikation, elsektorn och Rakelnätet. En utmaning i kontakter mellan elnätsägare och operatörer och aktörer inom krishanteringssystemet är hur den information som aktörerna ger ska tolkas. Under Dagmar förekom exempel där information om återställning av elförsörjning till en by feltolkades. En möjlighet här vore, enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län, att kunna utnyttja PTS TiB som med sin tekniska kunskap och branschkunskap skulle kunna bidra vid tolkningen av teknisk information. Under Dagmar framfördes inte någon sådan begäran till PTS TiB-funktion. 6.5 Robusthetshöjande insatser kan mildra effekterna av framtida stormar Sedan stormarna Gudrun och Per har elnätsföretagen genomfört omfattande investeringar för att öka leveranssäkerheten. Sedan den 1 januari 2011 gäller Post- och telestyrelsen 45

46 också ett funktionskrav i ellagen där en nätkoncessionshavare ska se till att avbrott i elöverföringen till en elanvändare inte överstiger 24 timmar. 43 Trots det orsakade stormen omfattande och långvariga störningar i elförsörjningen och var den klart dominerande orsaken till att kring abonnenter drabbades av avbrott i fasta och mobila kommunikationsnät under den aktuella tiden. En stor del av dessa störningar torde kunna hänföras till skador på oisolerade luftledningsnät. 44 Fortsatta investeringar för att ytterligare öka leveranssäkerheten i elnäten kommer att förbättra sektorn elektronisk kommunikations förmåga att motstå framtida väderrelaterade störningar och också mildra effekterna av de störningar som inträffar. Erfarenheterna från stormen Dagmar visar också på vikten av väder- och trädsäkring för elförsörjning och elektronisk kommunikation. Denna observation har koppling till ett förslag från en av sektorns aktörer att med statliga medel ge bidrag till kvistning och röjning så att större ledningsgator kan skapas, särskilt kring ledningar som förbinder telestationer med övre nätdelar 45, då nedgrävningen av kablar för närvarande inte övervägs. 6.6 Användningen av mobila reservelverk behöver effektiviseras Inom sektorn elektronisk kommunikation finns tre huvudsakliga möjligheter för att förbättra förmågan att motstå och hantera störningar i elförsörjningen: öka den stationära reservelkapaciteten i fasta och mobila accessnät, avtal med elnätsägare som ger förbättrad tillgänglighet och högre servicenivåer vid återställningsarbete jämfört med befintliga avtal, och ett mer effektivt utnyttjande av mobila reservelverk. Operatörerna har redan i dag dimensionerat sin reservelförsörjning på ett sätt som uppfyller kommersiella krav och marknadens nuvarande efterfrågan. Befintlig reglering ställer heller inte uttryckliga krav i detta hänseende. Sektorns aktörer anger att man inte ser det andra alternativet, att söka teckna särskilda avtal med elnätsägare, som ett intressant alternativ: I den mån det är möjligt att teckna sådana avtal bedöms kostnaden inte kunna motiveras av rent kommersiella skäl. Med tanke på den relativt begränsade användningen av 43 Se vidare bilaga Energimarknadsinspektionens utredning kring stormen Dagmar pågick då denna rapport färdigställdes. 45 Med övre nätdelar avses här sådana nät som har högre kapacitet och normalt transporterar mer trafik än underliggande nivåer. Post- och telestyrelsen 46

47 mobila reservelverk som skedde under stormen Dagmar, är möjligheter att effektivisera hanteringen och användningen av mobila reservelverk viktiga. Post- och telestyrelsen 47

48 7 Flera planerade åtgärder kan utveckla sektorns och samhällets förmåga att motstå och hantera framtida stormar PTS kommer att genomföra insatser för att stödja samhällsviktiga verksamheters vid anskaffning av robust kommunikation. PTS har initierat ett flertal aktiviteter för att utveckla samverkan med elsektorn, åtgärder som kan förbättra sektorns och samhällets förmåga att motstå och hantera flera olika typer av störningar. Viktiga delar är förmedlingen av störningsinformation från elsektorn till aktörerna inom sektorn elektronisk kommunikation samt informationsutbyte för planering, koordinering och prioritering vid återställningsarbete. PTS planerar att ersätta befintliga allmänna råd med föreskrifter om driftsäkerhet. Samhällets ökade beroende av elektronisk kommunikation och erfarenheter från stormen Dagmar aktualiserar frågan om vad som bör vara en grundläggande nivå av driftsäkerhet som operatörerna ska leva upp till. PTS har påbörjat en utredning kring mobil reservelförsörjning där lärdomarna från Dagmarstormen kommer att vara en viktig utgångspunkt. I kapitel 6 har ett antal områden identifierats där sektorns och samhällets agerande under stormen Dagmar kan förbättras för att ytterligare utveckla sektorns och samhällets förmåga att motstå och hantera framtida allvarliga stormar eller andra extraordinära händelser. Detta kapitel innehåller en sammanställning av åtgärder som kan bidra i detta avseende. För att öka tydligheten följer redovisningen av ställningstaganden, pågående, planerade och förslag till åtgärder utgående från samma ordning som i avsnitten 6.2 till PTS kommer att genomföra insatser för att stödja samhällsviktiga verksamheters vid anskaffning av robust kommunikation I PTS strategi för robusta kommunikationer 46 anges att det för vissa verksamheter kan vara alltför betungande att hålla egen kunskap om hur man ska säkerställa sin elektroniska kommunikation. PTS kan då tillhandahålla information och vägledning i frågor som rör elektronisk kommunikation med avseende på säkerhet och beredskap. Detta kan ske genom allmän information i syfte att öka medvetenheten och driva på utvecklingen inom området. Det kan även ske behovsstyrt. En del i arbetet innebär att PTS är kontaktpunkt för samhällsviktig verksamhet i frågor som rör elektronisk kommunikation. 46 Jämför PTS strategi för robust kommunikation, avsnitt 4.1. Post- och telestyrelsen 48

49 PTS har också utarbetat en vägledning för anskaffning av robust kommunikation. 47 PTS kommer med anledning av erfarenheterna från stormen Dagmar att genomföra insatser dels för att informera om PTS vägledning, dels för att ge samhällsviktiga verksamheter ytterligare stöd vid anskaffning av robust kommunikation. 7.2 Flera aktiviteter planeras för att utveckla samverkan mellan sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn PTS har initierat ett flertal åtgärder för att utveckla samverkan med elsektorn: framtagning av en samverkansrutin mellan elsektorn och sektorn elektronisk kommunikation, förnyade el-telesamverkansmöten och andra gemensamma möten mellan företrädare från sektorerna, framtagning av utbildningsmaterial och genomförande av utbildning kring elsektorn för personal ur PTS samt operatörer inom sektorn elektronisk kommunikation, utbyte av kontaktuppgifter med driftledningscentraler, och påverkan på den fortsatta utvecklingen av SUSIE 48 för att förbättra den lägesinformation som elsektorn förmedlar till sektorn elektronisk kommunikation. El-telesamverkansmötena har flera syften och involverar ett antal aktörer inom sektorn elektronisk kommunikation. Ett syfte är att utveckla förståelsen mellan elnätsägare, teleoperatörer och områdesansvariga myndigheter för deras respektive arbetsuppgifter och behov i händelse av elavbrott och avbrott i de elektroniska kommunikationerna. Andra syften är att utveckla krishanteringsförmågan, vidareutveckla samverkansformer mellan branschföreträdare och geografiskt områdesansvariga och att utveckla kontaktnät för fortsatta dialoger. Tillsammans kan dessa åtgärder bidra till att förbättra sektorns och samhällets förmåga att motstå och hantera flera olika typer av störningar. 47 PTS-ER-2011: SUSIE (Samverkan Under Störning I Elsystemet) är det nationella, webbaserade verktyget som används för att underlätta samverkan mellan elnätsföretag under störningar inom elförsörjningen. Utvecklingen av en ny SUSIE-generation pågår. Källa: Post- och telestyrelsen 49

50 7.3 Översyn av samverkansrutiner och informationsutbyte pågår där behoven från stormen Dagmar kan hanteras De utvecklingsmöjligheter som identifierats i avsnitt 6.4 riktas mot flera aktörer. De planerade el-telesamverkansmöten (se avsnitt 7.2) bedöms kunna ge geografiskt områdesansvariga den efterfrågade informationen om lokala förhållanden. PTS ser i detta skede inte det som nödvändigt att tillföra statliga medel för att säkra operatörers samverkan med geografiskt områdesansvariga. De förbättringar som efterfrågas av de geografiskt områdesansvariga kring lägesrapportering visar på behovet av ökad informationsspridning kring Samverkanswebben som verktyg snarare än att tillföra Samverkanswebben ny information. De lägesbilder som presenteras i Samverkanswebben baseras på information från GLU och innehåller geografisk störningsinformation såväl som prognoser för felavhjälpning. PTS har tillsammans med SOS Alarm genomfört en användarundersökning för Samverkanswebben. 49 Eventuella utestående behov av kompletteringar kommer att hanteras inom ramen för denna process. 50 PTS kommer att överväga möjligheten att lämna stöd till geografiskt områdesansvariga aktörer vid tolkningen av information från och om sektorn elektronisk kommunikation. PTS ska enligt 15 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap efter förfrågan från Regeringskansliet eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. Utifrån erfarenheter från övningen Telö11 och stormen Dagmar har PTS inlett ett arbete för att närmare utreda vilka behov Regeringskansliet och MSB har av information från PTS i samband med framtagande av samlade lägesbilder. Syftet med arbetet är säkerställa att PTS rutiner för informationslämning är utformade så att de på bästa sätt motsvarar de behov som finns. PTS kommer här att se över på vilket sätt lägesrapporter skulle kunna delges länsstyrelser. 7.4 PTS ser i dagsläget inte direkta behov av statliga satsningar på robusthetshöjande åtgärder baserat på erfarenheter från stormen Dagmar Mer omfattande störningar såsom stormen Dagmar visar samhällets och enskildas ökade beroende av elektronisk kommunikation. Detta aktualiserar 49 PTS dnr Eventuella möjligheter att tillföra information om driftstörningar från elsektorn och för Rakelnätet i enlighet med SOS Alarms förslag tas inte upp här. Post- och telestyrelsen 50

51 frågan om vad som bör vara den grundläggande nivå av driftsäkerhet som operatörerna ska leva upp till. PTS kommer att arbeta vidare med frågan under hösten då arbetet med att ta fram föreskrifter gällande driftsäkerhet inleds. Dessa föreskrifter kommer då att ersätta befintliga allmänna råd om driftsäkerhet som funnits sedan I detta arbete kommer PTS att ta del av erfarenheter från andra länders arbete med att ta fram föreskrifter på området, bland annat från våra nordiska grannländer. I avsnitt 6.5 föreslås statliga satsningar i form av bidrag till kvistning och röjning så att större ledningsgator kan skapas, särskilt kring ledningar som förbinder telestationer med övre nätdelar, då nedgrävningen av kablar för närvarande inte övervägs av sektorns aktörer. Om en sådan satsning skall genomföras måste den först föregås av en kostnads/nyttoanalys. 7.5 PTS har inlett en utredning kring användningen av mobila reservelverk PTS har inlett en kartläggning och analys avseende: sektorns nuvarande innehav av mobila reservelverk samt reservelverkens status, sektorns behov av mobila reservelverk, behov av förstärkningsresurser för installation och drift av mobila reservelverk, behov av förstärkningsresurser för bränsledistribution, och möjligheten att etablera pooler av mobila reservelverk och personella resurser som kan möta behov från flera sektorer. Kartläggningen skall resultera i en rapport som ger en bild över reservelsituationen samt förslag till att möta eventuella behov samt om och i sådant fall på vilket sätt detta kan göras. Lärdomarna från Dagmarstormen kommer att vara en viktig utgångspunkt. I ett pågående projekt analyseras också kritiska beroenden där ömsesidiga beroenden mellan sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn också ingår. Post- och telestyrelsen 51

52 Litteratur Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005, Hur uppnås robustare elektroniska kommunikationer?, PTS rapport PTS-ER-2005:9 Elåret 2011, utgiven av Svensk Energi Stormen Gudrun, Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005? Energimyndighetens rapport ER2006:08, 2006 Stormen Per, Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm, Energimyndighetens rapport ET2007:34, 2007 Den finska kommunikationsmarknadslagen ( /393) Erfarenheter från stormen Dagmar i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, dnr Foreløpige erfaringer og forslag til tiltak etter ekstremværet Dagmar, PTrapport nr 2, 2012 Forskrift om elektronisk kommunikasjonsnett og elektronisk kommunikasjonstjeneste (ekomforskriften), FOR nr 401 Forslag til forskrift om klassifisering og sikring av anlegg i elektroniske kommunikasjonsnett, daterat den 2 februari, Förordningen (2007:951) med instruktion till PTS Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Første inntrykk etter ekstremværet Dagmar, julen 2011, NVE rapport 3, 2012 Hendelsesrapport om utfall i Telenors mobilnett 17 juni 2011, daterad den 22 juni 2011 utgiven av PT Januaristormen 2005, SMHI:s faktablad 25, tillgänglig via Januaristormen 2007, SMHI:s faktablad 33, tillgänglig via Post- och telestyrelsen 52

53 Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm, PTS rapport PTS-ER-2012:12 Lov om elektronisk kommunikasjon (ekomloven), nr 83 Leveranssäkerhet i elnäten 2010, Statistik och analys av elavbrotten i Sverige, Energimarknadsinspektions rapport EIR-2012:04 MPS 54 Motivering till och tillämpning av föreskrift 54, Om säkerställande av kommunikationsnät och kommunikationstjänster, daterad den 3 maj, 2012 Om säkerställande av kommunikationsnät och kommunikationstjänster, Kommunikationsverkets föreskrift 54 A/2012 M meddelad i Helsingfors den 3 maj Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Olycksutredningscentralens utredning Heinä-elokuun 2010 rajuilmat, S2/2010Y, med svensk sammanfattning Post- och telestyrelsens allmänna råd om god funktion och teknisk säkerhet samt uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid, PTSFS 2007:2 Robust elektronisk kommunikation vägledning för användare vid anskaffning, PTS rapport PTS-ER-2011:16 Samarbeid mellom nett- och ekomselskaper; Oppfølging etter extremæret Dagmar, NVE , daterad 27 april, 2012 Samfunnets sårbarhet overfor bortfall av elektronisk kommunikasjon. DSB rapport publicerad den 16 mars, 2012 Strategi för robust elektronisk kommunikation , PTS rapport PTS- ER-2012:8 Sårbarhetsanalyse av mobilnettene i Norge, PT-rapport nr Utvärdering av Telö 11 - Erfarenheter och utvecklingsmöjligheter, PTS rapport PTS-ER-2012:16. VIIRVE-uutiset, nr Post- och telestyrelsen 53

54 Bilaga 1, Begreppsförklaring 1 Förkortningar och förklaringar Ett flertal begrepp och förkortningar används i rapporten. I den följande texten ges förklaringar till dessa begrepp och förkortningar. I de fall som förklaringen har hämtats direkt från lagen om elektronisk kommunikation anges LEK inom parentes. Accessnät Allmänt kommunikationsnät Anläggning Avbrott Basstation BSC CDMA450 DSB Den del av ett elektroniskt kommunikationsnät närmast slutanvändaren, som sträcker sig från dennes nätanslutningspunkt till en punkt där trafiken överlämnas till ett nät med högre kapacitet avsett för transport av stora mängder trafik. Elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster (LEK). Utrymme eller plats med tillhörande utrustning som används för elektronisk kommunikation. Anläggning benämns ofta för sajt. Ett tillstånd där elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster inte är tillgängliga. En basstation är en radiosändare och radiomottagare som håller radiokontakt med mobilnätets mobiltelefoner och terminaler och gör det möjligt att trådlöst ringa upp och ta emot samtal i mobilnätet. Varje basstation har en eller flera antenner. En antenn betjänar ett visst geografiskt område (en cell). Element i GSM-baserade mobila kommunikationsnät som utövar kontroll över ett antal basstationer Code Division Multiple Access kring 450 MHz Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap är den norska motsvarigheten till KBM. Post- och telestyrelsen 54

55 Driftsäkerhet DSB Elektroniskt kommunikationsnät Elektronisk kommunikationstjänst EI EMP Fasta kommunikationsnät Ficora GLU Geografiskt områdesansvar GSM Med driftsäkerhet avses främst upprätthållande av funktion och tillgänglighet, men även uthållighet vid extraordinära händelser i fredstid. Bestämmelsen om driftsäkerhet har sedan 1 juli 2011 ersatt den tidigare regeln om så kallad god funktion och teknisk säkerhet i LEK. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, den norska motsvarigheten till MSB System för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs (LEK). Tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät (LEK). Energimarknadsinspektionen Electromagnetic pulse är en kortvarig förekomst av elektromagnetisk strålning som kan ge upphov till snabbt föränderliga elektriska och magnetiska fält. EMP kan exempelvis genereras av en kärnvapenexplosion på hög höjd, så kallad HEMP, eller vid ett blixtnedslag. Se PSTN och ISDN. Det finska Kommunikationsverket Gemensam lägesuppfattning, en kombination av metod, gemensamma normer och teknik med syfte att skapa en gemensam lägesuppfattning inom sektorn elektronisk kommunikation i händelse av störningar i näten för elektronisk kommunikation. Ansvar för samordning mellan sektorer inom ett geografiskt område. Kommunen, länsstyrelsen och regeringen är geografiskt områdesansvariga på sin respektive nivå. (Källa: MSB) Global System for Mobile communication Post- och telestyrelsen 55

56 ISDN Integrated Services Digital Network Kommunikationstjänst som bygger på att digitalt nyttja det allmänna telenätet och som innebär att ljud, data och bild sänds i samma ledningar Kretskopplade kommunikationsnät Kärnnät Lokalstation Mobila kommunikationsnät MSB NOC NTSG NVE Nödsamtal Operatör PLMN PSTN I kretskopplade kommunikationsnät etableras en fysisk koppling mellan två parter för ett samtal eller annan kommunikation. Denna fysiska koppling bibehålls under hela samtalets längd. Både fasta och mobila kommunikationsnät kan innehålla delar som utnyttjar kretskoppling. Kommunikationsnät med hög överföringskapacitet tillsammans med nätelement som uppfyller centrala funktioner i ett kommunikationsnät. Exempel på sådana centrala funktioner är användarregister, trafikutbyte mellan olika nättyper och operatörer, tjänsteplattformar, nätövervaknings- och billingsystem. Fysisk och logisk knutpunkt mellan accessnät och transportnät i fast kommunikationsnät Se PLMN Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Network Operations Center, ledningscentral för nätverksorganisation. Ingår i motspelet hos vissa övade. Nationella telesamverkansgruppen, ett samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av nationell infrastruktur för elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser. Norges vassdrags- og energidirektorat Samtal till samhällets alarmeringstjänst via ett nummer inom fastställd nummerplan för telefoni (LEK) Den som innehar eller på annat sätt råder över ett allmänt kommunikationsnät eller tillhörande installation (LEK) Public Land Mobile Network - Allmänt tillgängligt landmobilt nät Public Switched Telephone Network Allmänt kretskopplat telenät Post- och telestyrelsen 56

57 Post- og teletilsynet (PT) Radioaccessnät Robusthet RNC Störning Tillgänglighet Transportnät Transmissionsnät UMTS WiMAX Den norska motsvarigheten till PTS Radiobaserat accessnät där CDMA450, GSM, UMTS och WiMAX är fyra olika tekniska realiseringar. I denna rapport en egenskap som avspeglar sektorn elektronisk kommunikations förmåga att motstå och hantera störningar utan att tappa sin förmåga att stödja samhällsviktig verksamhet. Element i UMTS-baserade mobila kommunikationsnät som utövar kontroll över ett antal basstationer Ett tillstånd där elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster är tillgängliga men med bristande funktion Möjligheten att utnyttja elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster efter behov i önskad utsträckning och inom önskad tid Transmissionsnät på nivån ovan accessnät, i vilket tal-, data- och bildinformation transporteras med en viss förmedlingsteknik Trådbundet eller trådlöst elektroniskt kommunikationsnät. Universal Mobile Telecommunications System Worldwide Interoperability for Microwave Access Post- och telestyrelsen 57

58 Bilaga 2, Erfarenheter från stormarna Gudrun och Per 1 Stormarna Gudrun och Per har lett till flera förändringar inom elsektorn och sektorn elektronisk kommunikation Efter stormen Gudrun har funktionskrav införts i ellagen som begränsar elavbrott till 24 timmar med undantag för händelser av exceptionell karaktär. Elnätsägare har också genomfört omfattande investeringar för att vädersäkra elnäten och därmed öka leveranssäkerheten. Inom sektorn elektronisk kommunikation utvidgades lagen om elektronisk kommunikation så att samtliga nät och tjänster kom att omfattas av krav på driftsäkerhet. Sedan maj 2007 finns PTS allmänna råd om god funktion och teknisk säkerhet 51 som förtydligar bestämmelserna och utgör PTS rekommendationer om hur säkerhetsarbete kan bedrivas för att uppfylla kraven i LEK. PTS har också genomfört flera åtgärder för att stärka sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av störningar. I kapitlet redovisas konsekvenserna av stormarna Gudrun och Per tillsammans med de åtgärder som genomförts inom sektorn elektronisk kommunikation och elsektorn och som påverkar deras förmåga att motstå och hantera oväder. Det huvudsakliga syftet är att etablera en utgångspunkt för beskrivningar av konsekvenserna av stormen Dagmar i kapitel Stormarna Gudrun och Per orsakade stora störningar inom elsektorn och sektorn elektronisk kommunikation Under fredagskvällen den 7 januari 2005 observerades ett nybildat lågtryck nordväst om Irland. 52 Lågtryckets centrum passerade Sverige under lördagen och natten till söndagen och vinden nådde stormstyrka vid den svenska västkusten. Under lördagskvällen rasade stormen, benämnd Gudrun, som värst i södra och mellersta Götaland där vindbyarna nådde upp till orkanstyrkor. Både Ljungby och Växjö noterade vindstyrkor på 33 m/s och vindbyar på 2530 m/s förekom i stora delar av Götaland och även i sydöstra Svealand med omfattande skogsskador som följd, främst i Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland. 51 God funktion och teknisk säkerhet benämns numera driftsäkerhet. 52 De meteorologiska beskrivningarna av stormen Gudrun är hämtade från Post- och telestyrelsen 58

59 Den 13 januari 2007 bildades strax väster om Skottland ett intensivt lågtryck som tidigt på förmiddagen det 14 januari befann sig över den svensk-norska gränsen. Ovädret fick benämningen Per och kom att följa en bana med stora likheter med stormen Dagmar drygt två år tidigare. Stormen Per var i stort sett lika stark i främst norra Götaland men nådde inte riktigt upp till Gudruns nivåer i mellersta och södra Götaland. I genomsnitt var vindarna under stormen Per 10 procent lägre än under stormen Gudrun. Figur 8 ger en översikt av maximala byvindar under stormarna Gudrun och Per. Figur 8 Karta över maximala byvindar på 10 meters höjd i tämligen öppen terräng och för vindmätare med typisk placering under den 89 januari 2005 och den 14 januari Källa: SMHI Både Gudrun och Per orsakade omfattande förödelse i stora skogsområden i södra Sverige och områden i Jönköpings län, hela Kronobergs län, de västra delarna av Blekinge län samt de södra och västra delarna av Kalmar län. 54 Stormen Gudrun orsakade de värsta stormskadorna som skogsbruket i Sverige någonsin upplevt. 55 Även om stormen Per generellt orsakade mindre skador än Gudrun, drabbades kommuner som Mariestad och Töreboda hårdare än under Gudrun. 56 Den stormfällda skogen under stormen Gudrun uppskattas av Skogsstyrelsen till 75 miljoner kubikmeter där 10 personer omkom under 2005 som del i uppröjningsarbetet vid sidan av de minst sju döda som stormen direkt orsakade Bilderna är hämtade från SMHI:s faktablad 25 och 33, tillgängliga via 54 Energimyndighetens rapport Stormen Gudrun, Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005? 55 Skogsstyrelsens rapport Efter Gudrun, Erfarenheter av stormen och rekommendationer för framtiden 56 Energimyndighetens rapport Stormen Per, Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm. 57 Skogsstyrelsens rapport Efter Gudrun, Erfarenheter av stormen och rekommendationer för framtiden. Post- och telestyrelsen 59