Allergifakta Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.

Transkript

1 Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som gör att allergiforskningen kan fortsätta att göra livet lättare, och i bästa fall helt symtomfritt, för landets allergiker. Min önskans stad är kampanjens websida där du kan ge en gåva, samtidigt som du får önska dig vad du skulle vilja göra om du inte var allergisk. I Allergifakta 2012 kan du se exempel på vad fondens pengar har gått till de senaste åren. Sex olika forskningsprojekt och vad de lett fram till presenteras. Kanske kan forskningen i framtiden se till att just din önskan blir uppfylld. Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! pg stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond astma- och allergiförbundet pg stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond astma- och allergiförbundet Lisas Café kontakt Tel: forskning@astmaoallergiforbundet.se Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! Min önskans stad Min önskans stad kans stad Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. BIOGRAF kontakt Tel: forskning@ astmaoallergiforbundet.se

2 allergifakta 2012

3 Innehåll 4 Forskningsrön som lett till nya allergiråd Intervju med Magnus Wickman 10 Astma ska inte behandlas lika hos alla Intervju med Jan Lötvall 16 På väg mot behandling av doftöverkänslighet Intervju med Eva Millqvist 21 Enkelt prov ger svar om matallergi Intervju med S Gunnar O Johansson och Anna Nopp 26 Märkning av smink måste bli bättre Intervju med Carola Lidén 31 Vaccin mot hundallergi om någon satsar pengar Intervju med Hans Grönlund 36 Vem betalar allergiforskningen? 37 Ge dig själv en nyttig gåva 38 Årets utdelning från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond produktionsfakta utgivare Astma- och Allergiförbundet samt Astma- och Allergiförbundets forskningsfond Tel: , redaktör Lena Granström illustrationer Madeleine Svensson grafisk form & repro Losita Design, tryck Åtta

4 spår av allergiker de finns överallt, men de syns inte allergidoldisarna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har svårt att sova om vårnätterna. Alla de som får avstå från att följa med hem till kompisen som har katt. Alla de som aldrig går på bio eller teater för att det doftar så starkt av parfym. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av allergi. Många av dem gör ingen stor sak av det, de anpassar sig, snyter sig och accepterar att de inte kan hänga med på allt som andra kan. Vad de kanske inte tänker på är att det inte skulle behöva vara så. Allergiforskningen har redan gjort stora framsteg. Mediciner och vaccinationer har blivit bättre. Vi kan få svar på hur allvarlig grad av allergi vi har. Vi har fått lära oss att det är bra att bebisarna börjar äta fisk när de är små. Alla pusselbitar leder till att det blir lättare att leva med allergin, i vissa fall att bli helt fri från besvären. I denna skrift kan du se exempel på forskningsprojekt som Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond stött under de senaste åren. Om alla allergi doldisar, och alla som känner en allergidoldis, drar sitt lilla strå till stacken och ger ett bidrag så ökar möjligheten för forskarna att hitta nya lösningar som kommer givarna själva till godo så småningom. När man klämmer en allergidoldis lite på pulsen kan man nämligen få veta att det finns en hel del saker som han eller hon önskar sig. Vad önskar du? Ingalill Bjöörn Ordförande Astma- och Allergiförbundet Britta Andersson Ordförande Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 3

5 4 magnus wickman

6 forskningsrön som lett till nya allergiråd bamse-projektet är en av världens största studier av barnallergier. i den 16-årsuppföljning som nu pågår är frågor om samspelet mellan arv och miljö en viktig del. text carina roxström foto jens sølvberg Det viktiga med projektet har varit att kunna följa sjukdomsutveckling under lång tid. Men också att kunna omsätta forskningsrön och ny kunskap i kliniska rutiner, säger Magnus Wickman, professor i barnallergologi och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Det sägs att ett forskningsrön brukar få kliniskt genomslag efter cirka 17 år. Inom Bamse är steget till klinisk praxis betydligt kortare. Det var 1991, över en lunch på en pizzeria i Solna, som han tillsammans med några kollegor kläckte idén att starta projektet Bamse (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi). Syftet var att ta reda på vad som ligger bakom allergier, astma och eksem tidigt i livet och vad som kan göras för att allergiska barn ska få så lindriga besvär som möjligt. I Sverige hade det dittills bara gjorts miljö- och allergiforskning på barn som redan var sjuka. Hur barn i allmänhet utsätts och reagerar var däremot relativt okänt. Studien startade i februari Nyblivna föräldrar, bosatta i fyra områden i Storstockholm Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien. Förutsättningen var att man inte planerade att flytta under barnets första levnadsår. De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett speciellt filter för en allergen analys. Barnen var då mellan två och tre månader gamla barn inkluderades i studien. Efter tre uppföljningar, vid fyra, åtta och tolv års ålder, visade projektet på resultat som bekräftade flera tidigare hypoteser om allergier hos barn. Forskarteamet kunde till exempel konstatera att rökning 5

7 Magnus Wickman och hans forskarlag har följt bamse-barnen i sexton år. under graviditet medför en klart ökad risk för att barn utvecklar astma, även om mamman haft en låg konsumtion och inte rökt senare. Därför är det jätteviktigt att förmå kvinnor som vill bli gravida att sluta röka, understryker Magnus Wickman. luften ute och inne I ett tidigt skede visade resultaten också att barn som utsätts för luftföroreningar i trafiken i högre utsträckning får astma och sänkt lungfunktion och blir känsligare för utomhusallergen, till exempel pollen, än man tidigare trott. Likaså att ett dåligt inom husklimat med mögel/fuktskada/kondens i bostaden ökar risken för astma. Bland barn som upp till fyra års ålder samtidigt utsatts för minst två av riskfaktorerna tidig tobaksrök, tecken på fukt i bostaden och kortvarig amning, var astma mer än dubbelt så vanligt som hos andra barn, 12 procent mot 5,6 procent. Data från de undersökningarna har vi kunnat använda när vi diskuterat med politiker om trafiksituationen. Vi har under alla år haft en bra dialog med landstingspolitikerna i Stockholm, till exempel när det gäller begränsningar av trafiken i innerstaden. Amningens betydelse för barns utveckling av aller gier var och är en omdiskuterad fråga. Vi har inte sett att amning har någon preventiv effekt för allergi mot vanliga luftburna allergen. Där emot att amning i minst fyra månader minskar risken för att barnet ska få astma. Vi har också kunnat 6

8 konstatera att om barnet ändå får allergi så kan amningen bidra till att sjukdomen blir lindrigare. Detta är dock inget större problem i dag, tillägger Magnus Wickman. De allra flesta mammor ammar sina barn i åtminstone fyra månader. konkreta kostråd Allteftersom Bamse-projektet framskred visade sig faktorer som miljö, livsstil och kost alltmer betydelsefulla. När vi planerade projektet hade vi tänkt hålla på fram tills barnen var fyra, sedan skulle det vara klart. Men de slutsatser som vi drog blev alltmer komplexa och frågeställningarna växte. Därför har det rullat på. För Magnus Wickman och teamet är det lika viktigt att få fram kunskap om vad som kan anses som onödiga kostråd, som att hitta nödvändiga rekommendationer. Omkring sju procent av alla barn beräknas reagera allergiskt mot någon form av mat. Men alla barn är inte fullt så allergiska som sjukvården tidigare trott. Flera av de råd som tidigare gavs gäller inte längre. Ett Bamse-resultat som gav stort genomslag var att mer än två av tre som fått diagnosen jordnötsallergi i själva verket kan äta jordnötter. Den felaktiga diagnosticeringen berodde på att äldre testmetoder inte kunde skilja mellan allergi mot björkpollen och allergi mot jordnötter. Inom sjukvården tog man då det säkra före det osäkra och uppmanade barnen att inte äta nötter. Nya allergitester kan nu skilja dem som har en jordnötsallergi och kan drabbas av livshotande reaktioner från dem som bara får lindriga reaktioner eller inga alls, säger Magnus Wickman. Eftersom jordnötter ingår i mycket mat innebar beskedet en enorm lättnad för många familjer som inte vågat gå på restaurang, flyga eller resa utomlands med sina allergiska barn. Ett annat kostexempel rör fisk. Tidigare ansågs det att man skulle vänta med att ge spädbarn smakportioner av fisk. Studier som gjorts inom Bamseprojektet visar dock att barn som fått fisk redan från första levnadsåret i mindre utsträckning utvecklar allergisjukdomar. Något som har medfört att rekommendationerna till svensk barnhälsovård har förändrats. månar om familjerna Bamse-metodens styrka ligger i att all exponeringsdata samlas in innan barnen blir sjuka och att studierna baseras på en hög svarsfrekvens, menar Magnus Wickman. Vi har lyckats behålla barnen och deras familjer genom åren. Till stor del beror det på att teamet månar om att ta hand om familjerna, inte bara medicinskt utan också genom att få dem att känna sig delaktiga i forskningsstudierna. Jag tror att de flesta familjer är nöjda att vara med och kunna bidra med något till vetenskapen. Under år 2011 och 2012 pågår uppföljningen av 16-åringarna då man bland annat mäter lungfunktion och blodtryck, tar blod- och salivprov och nässköljvätska samt undersöker förekomsten av kontaktallergi. Ungdomarna får också svara på en enkät med frågor om mag- och tarmbesvär och om mycket Nya allergitester kan nu skilja dem som har en jordnötsallergi och kan drabbas av livshotande reaktioner från dem som bara får lindriga reaktioner eller inga alls, 7

9 tidiga tecken på KOL, kronisk obstruktiv lungfunktion. Kan vi upptäcka sådana lungfunktionsförändringar som kan kopplas till KOL redan i så unga år så är det fantastiskt. Teamet funderade länge på hur man skulle få tonåringarna att ställa upp på projektet. Ungdomar i den åldern har mycket annat roligt att företa sig. Till sist enades vi om att ersätta dem med en check på 500 kronor som belöning. Det har slagit mycket väl ut. Omkring 80 procent av de kalllade har kommit till våra undersökningar. bamse-barnens barn I den fortsatta forskningen står frågor om sambandet mellan astma, allergi och eksem och genetisk disposition i fokus. Inom internationell forskning finns det ett stort intresse för hur stress påverkar immunsystemet. Det verkar till exempel finnas ett genetiskt samband mellan panikångest och astma, vilket vi vill undersöka närmare. Vad händer efter 16 års-uppföljningen? Magnus Wickman tror definitivt på en fortsättning. Tänk om vi skulle kunna fortsätta med studierna när våra deltagare får egna barn och se vad som händer i nästa generation. Vi har också skojat om att ordna en stor camp med alla ungdomarna. Kanske några gifter sig med varandra och får barn. Då har vi ett fantastiskt material att se fram emot! Att Magnus Wickman skulle ägna sig åt läkekonst och forskning var inte helt klart redan från början. Enligt egen utsago slarvade han en hel del under sin tonårstid. Men jag kom till sans, berättar han, jag klarade min student och efter diverse jobb som bland annat hamnsjåare och reseledare, började jag läsa medicin vid 24 års ålder. Det kändes som en spännande uppgift, men inte förrän jag gick barnkursen förstod jag att det var barnläkare jag ville bli. Att hjälpa barn att få ett så bra liv som möjligt är en oerhört stark motivation. Att jag sedan inriktade mig mot allergi och astma berodde på att min son var allergisk. Numera delar Magnus Wickman sin tid mellan forskning och klinisk verksamhet. Den kopplingen anser han jätteviktig. Det är i det dagliga arbetet bland sina unga patienter som han får många av sina forskningsidéer. Vad skulle du ägna dig åt om du inte var läkare? Kock, tror jag. Under år 2000, efter en oerhört intensiv arbetsperiod, tog jag ledigt ett halvår för att koppla av och göra något helt annat. Det blev arbete på vingård och som kock på en fisk- och skaldjursrestaurang i Italien. Dit återvänder han med jämna mellanrum för inspiration och avkoppling. Efter diverse jobb som bland annat hamnsjåare och rese ledare, började Magnus Wickman läsa medicin vid 24 års ålder. 8

10 Natalia Ballardini, doktorand inom Bamse-projektet. Jag önskar att jag också kunde sitta i gräset och ha picknick! Vad blir den viktigaste frågan inom allergiforskningen i framtiden? natalia ballardini är barnallergolog vid hud- och allergisektionen på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm och doktorand inom BAMSE-projektet, där hon undersöker sambandet mellan eksem, astma och rinit inom stora barnpopulationer. Allergiforskningen har under många år varit inriktad på att hitta orsakerna till den kraftiga ökningen av allergisjukdomar. Trots stora ansträngningar och resurser så vet vi fortfarande väldigt lite om vad anledningen till det är. Jag tror att den nya gentekniken som nu utvecklas mycket snabbt kommer att innebära att forskning om allergisjuk domar och deras genetiska samband blir ett stort och viktigt forskningsfält. Vi kommer att kunna se vilka delar i arvsmassan som är kopplade till risken för att utveckla olika aller gi sjukdomar och förstå sambanden mellan dem. Jag hoppas att vi därigenom ska få veta mer om hur vi ska förhind ra utvecklingen av de här sjukdomarna och även vilka förebyggande åtgärder som kan användas. Kunskapsutvecklingen om sambandet mellan genetisk disposition och allergisjukdomar kommer också att kunna innebära mer individualiserade och effektiviserade behandlingar. Jag tror också att den genetiska forskningen kommer att göra det möjligt att utveckla nya effektivare läkemedel som kan skräddarsys så att de verkligen fungerar för rätt grupp av patienter. 9

11 10 jan lötvall

12 Astma ska inte behandlas lika hos alla ett anfall kan utlösas av helt olika orsaker. ändå pratar vi ofta om astma som en enda sjukdom. i göteborg jobbar forskare med att framtidens mediciner ska kunna anpassas efter patienten. text malin avenius foto cicci jonson Varje vardag går fem, sex personer med astma upp för den branta backen till Kreft ing Research Centre, på Medicinarberget i Göteborg. De kan vara lite olika andfådda när de kommer in genom dörrarna, beroende på hur svåra problem de har. Men när de tre timmar senare påbörjar den betydligt lättare promenaden nedför, har de flesta av dem nog fått sitt livs mest noggranna hälsoundersökning. Ännu är det långt kvar innan forskningsprojektet är slutfört, men redan nu står det klart att det är mycket som skiljer försökspersonernas sjukdom åt, trots att de alla har diagnosen astma. Det enda de har gemensamt, om man hårdrar det hela, är att de ofta eller ibland drabbas av trånga luftvägar. I övrigt är den en massa faktorer som ser helt olika ut, säger Jan Lötvall, som är professor i klinisk allergologi och den som leder projektet. Att saker som livsmiljö, livsstil och allmäntillstånd påverkar hur stora besvär en astmatiker kan ha av sin sjukdom, är inte så svårt att tänka sig. De flesta känner också till att astmasymtomen kan utlösas som en allergisk reaktion eller vid ansträngning. Men Jan Lötvall och hans kollegor menar att det finns flera skilda typer av astmasjukdom. Kanske så många som sju, åtta stycken. Det är egentligen inte märkligare än att det finns flera sorters benbrott och att man behandlar patienten olika beroende på om brottet orsakas av en tumörsjukdom, benskörhet eller en bilolycka. Med astma är vi inte där ännu. Vi lindrar all astma med kortison och luftrörsvidgande medel, oavsett om det gäller ett barn med allergisk astma, eller en toppidrottare som plötsligt får sämre lungkapacitet. Eftersom astma är en så olikartad sjukdom skulle man egentligen kunna kalla den för ett syndrom, bestående av flera sjukdomsgrupper. Patienter inom de olika grupperna har inte bara skilda fysiska symtom, 11

13 de har också varierande bakgrund och orsak till sin astma. Framtidsprognoserna skiljer sig åt, liksom hur bra de reagerar på medicinsk behandling. Idag vet man, enligt Jan Lötvall, alldeles för lite om hur sambanden mellan de olika faktorerna ser ut, liksom hur man bäst ska avgränsa de olika patientgrupperna. Om vi kan lära oss att särskilja och känna igen olika sorters astma, kan patienter snabbare få rätt diagnos och förhoppningsvis också den behandling som passar dem bäst. idrottare speciella I Jan Lötvalls arbetsrum ligger cykelhjälmen framme, liksom de avancerade cykelskorna som skvallrar om att hans cykelintresse går lite utöver att ta cykeln till jobbet. Och visst blir det en hel del rundor i motionsspåren i Skatås på mountainbiken, när det inte är löpning som gäller, medger han. Intresset för att sporta har han professionell nytta av när han möter idrottare med astma, och det är tydligt att det är ett område som intresserar honom. Han var en av de experter som uttalade sig offentligt under förra vinterns Olympiska spel och VM i skidor, då skidåkerskan Marit Bjørgens astmamediciner blev föremål för upprörda dopningsdiskussioner. Jan Lötvall förklarade att vanliga astmamediciner inte förbättrar kapaciteten hos den som är frisk, och att den som har astma inte får någon överkapacitet av medicinerna. Just den sortens astma som övervägande drabbar elitidrottare, och som kan försvinna när karriären är över, är ett typiskt exempel på astmatiska besvär som särskiljer sig från andra. Studier har bland annat visat att vävnaden i luftvägarna ser annorlunda ut jämfört med vävnaden hos dem med livslång astma. Även för den som inte tränar på elitnivå, kan mängden motion vara en av de faktorer som påverkar vilken sorts astma man har, liksom om man röker eller om man lider av övervikt. Det är faktorer som forskarna kallar för hälsobeteenden, och som bland annat kartläggs i Jan Lötvalls och kollegornas studie. Vi vet att det finns en koppling mellan övervikt och astma, och att kvinnor drabbas oftare än män. Att cigarettrök irriterar luftvägarna är ganska självklart, men det är också så att rökare har ett helt annat immunsystem än ickerökare. Andra saker som försökspersonerna får frågor om är hur deras levnadsförhållanden ser ut, exempelvis om de utsätts för olika luftburna partiklar hemma eller på jobbet, och huruvida deras föräldrar haft allergier och problem med luftvägarna. störst i världen För att gruppen astmatiker som undersöks i studien ska vara så representativ som möjligt för astmasjuka bland resten av befolkningen, har forskarna valt att sålla fram dem ur ett ovanligt stort material, och under sökningen blir den mest omfattande som gjorts i världen enkäter skickades ut till slumpvis utvalda personer i hela Västra Götalandsregionen, lite över personer svarade och av dem visade sig drygt lida av astma i någon form. Dessa kallas nu till undersökning där målet är att, med hjälp av en ordentlig medicinsk undersökning, allergiprover och frågeformulär, samla in uppgifter från minst tusen personer. 12

14 Astmapatienterna som ingår i Jan Lötvalls studie blir grundligt undersökta. Vi tror att vi kommer att få ett fantastiskt material att utgå ifrån som är representativt för befolkningen i stort. Man kan ju tycka att vi lätt kunde ha fått namn och adress till tusen astmatiker genom sjukvården istället, men då hade vi missat dem som av olika skäl inte sökt, eller inte fått, hjälp. En grupp som redan nu framträder tydligt och utgör över hälften av alla försökspersoner är de som har kronisk nästäppa, rinnande näsa och bihåleproblem. Forskarna misstänker att det är samma delar av immunsystemet som aktiveras vid kroniska näsproblem som vid astma, och den stora och viktiga frågan är ifall astman skulle kunna lindras av att man behandlar näs- och bihålebesvären. I så fall skulle läkare, genom att vara observanta och tidigt upptäcka och behandla problemen i näsa och bihåla, kunna minska risken för att en del patien ter över huvud taget får astma. Men det behövs mer forskning innan vi vet säkert om det hänger ihop på det viset. Kronisk nästäppa är något som mer än var tionde europé lider av, så forskningen angår många. För en tid sedan höll Jan Lötvall ett välbesökt föredrag för allmänheten om kopplingen mellan nästäppa och astma, och flera tidningar har rapporterat om den delen av den pågående astmastudien. Jan Lötvall ställer gärna upp och svarar på frågor, eftersom han tycker att det ingår i jobbet att berätta 13

15 Att vi inte redan har ett botemedel beror på att vi inte insåg fullt ut vilket komplext syndrom astma är. Nu lägger vi den grunden som behövs för riktigt stora framsteg. om teorier och resultat för såväl andra forskare som för vanligt folk. På sin blogg skriver han om, och kommenterar, aktuella frågor som har med astma och allergi att göra och som ordförande i Europeiska akademin för allergiforskare, har han lett konferenser och gett föreläsningar över hela världen. Byggnaden som inhyser Krefting Research Centre är gammal, men invändigt nyrenoverad, och genom stora glasrutor i korridoren ser man Jan Lötvalls forskarkollegor jobba i sina luftiga, ljusa rum. Doktoranden Carina Malmhäll sitter vid en datorskärm och arbetar med data från blodprover från försökspersonerna. Hon undersöker bland annat T-cellerna, som spelar stor roll i immunsystemet, och hon för söker också urskilja olika varianter av immunsystem bland personerna som ingår i studien. Hittills har vi hittat tydliga skillnader i blodproverna, och min förhoppning är att ett enkelt blodprov ska kunna hjälpa läkare att avgöra vilken sorts astma en patient har, säger hon. Forskargruppen studerar också exosomer, små bubblor som fungerar som cellernas budbärare. Exosomer, som bland annat kan överföra delar av en cells genetiska material till en annan, har visat sig se lite olika ut hos olika personer med astma. Men förhoppningsvis kan exosomerna användas till mer än att ställa diagnos i framtiden. Eftersom de har en kraftig inverkan på cellerna som tar emot deras budskap, tänker man sig att de skulle kunna manipuleras till att aktivera eller hämma immunsystemet. Då skulle sjukdomar som astma och allergi, som hänger ihop med ett överreagerande immunsystem, kunna botas. nya mediciner om fem år Men än så länge får vi nöja oss med läkemedel som tar hand om symtomen. Jan Lötvall berättar att mediciner som är anpassade till några av de olika astmatyperna redan är på väg och kan finnas på apoteken inom fem år. Hur lång tid dröjer det innan astma går att bota? Sådär en tio år skulle jag tro. Fast exakt så svara de jag på samma fråga för tio år sedan, säger han och skrattar. Sedan funderar han en stund och tillägger: Att vi inte redan har ett botemedel beror på att vi inte insåg fullt ut vilket komplext syndrom astma är. Nu lägger vi den grunden som behövs för riktigt stora framsteg. 14

16 Vad blir den viktigaste frågan inom allergiforskningen i framtiden? Malin Axelsson. hur bra läkemedel vi än får mot astma, är det till syvende och sist patienten själv som sköter medicineringen. Med större förståelse för hur olika människor följer doktorns råd, skulle astmatiker kunna få bättre hjälp av sjukvården. Det tror Malin Axelsson, sjuksköterska och nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Krefting Research Center. Det har gjorts många undersökningar som visar att en stor grupp astmapatienter inte mår så bra som de skulle kunna göra. En förklaring kan vara att de inte använder sin medicin på ett optimalt sätt. Att hitta nya metoder för att hjälpa människor att medicinera rätt är en av de viktiga utmaningarna för framtiden, säger hon. Själv har Malin Axelsson studerat hur vår personlighet påverkar hur vi förhåller oss till och använder våra mediciner. Forskningen har bland annat visat att människor som är mindre målmedvetna tenderar att inte använda sina läkemedel fullt ut. Kan man hitta sätt att stödja dem kan det kanske hjälpa dem till bättre astmakontroll. Det behövs mer forskning om hur man rent praktiskt stöttar olika patienter på bästa sätt, och jag tror att det finns mycket att vinna på att vi lär oss mer om de psykologiska aspekterna av astmabehandling. Jag önskar att jag också kunde jogga! 15

17 16 eva millqvist

18 På väg mot behandling av doftöverkänslighet tidigare var de flesta överens om att en patient antingen var astmatiker eller doftöverkänslig. idag visar ny forskning att patienterna kan vara både och. text pia vingros foto cicci jonson De doftöverkänsliga, eller som de också kallas, sensoriskt hyper reaktiva, SHR, är en stor grupp av be folkningen. Mer än sex procent av svenskarna lider av doft- eller kemikalie överkänslighet. Reaktionerna är olika starka. Någon känner lindriga besvär av spolarvätskan i bilen. Andra blir sjuka om de hamnar bredvid en parfymerad person på bussen och tvingas rusa av med rinnande ögon eller hostattacker vid nästa hållplats. Känsligheten omfattar allt från kemikalier i schampo och tvättmedel till avgaser och doft av mögel. Den kan yttra sig som rinnande ögon, snuva, heshet, hosta och andnöd. Tillståndet kan lätt förväxlas med astma och allergi och leda till felaktig information och onödig medicinering. Den stora skillnaden är att vid sensorisk hyperreaktivitet får patienten inte den kramp i luftrören som är karaktäristisk för astma, berättar professor Eva Millqvist, forskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Tack vare capsacintestet, som utvecklats av hennes forskargrupp, kan numera doftöverkänsliga patienter lättare skiljas från dem som lider av allergiska reaktioner, astma eller KOL. Testet kan även hjälpa astmatiska patienter som också lider av doftöverkänslighet att förstå vilken reaktion som beror på vad. Som läkare vill man självklart hjälpa dessa patienter. Jag tycker att deras problematik är en vit fläck i sjukvården. Det finns en risk att patienterna, som till 70 procent är kvinnor, ignoreras och känner sig förbisedda trots att flera studier visar en avsevärd inverkan på sjukskrivning, socialt liv och livskvalitet, motiverar Eva Millqvist sina många års forskning kring doftöverkänsliga patienter. Hon har aldrig tidigare mött en grupp patienter som behöver så mycket intyg. Det speglar attityden i samhället mot dem menar hon. Intygen krävs till Det finns en risk att patienterna, som till 70 procent är kvinnor, ignoreras och känner sig förbisedda 17

19 exempel vid kontakter med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vid sensorisk hyperreaktivitet kan man inte säga ja till ett jobberbjudande på en parfymavdelning. Med en diagnos och ett intyg om sin överkänslighet, kan patienterna få det självförtroende de behöver. Det ger dem bevis för att de inte inbillar sig. hosta av chili Det är hennes starka engagemang för denna ofta misstrodda patientgrupp som fått Eva Millqvist att utveckla hosttestet med capsacin för att diagnosticera och utvärdera känsligheten i luftvägarna. Capsacin är ett ämne i chili som får det att bränna i munnen när vi äter kryddad mat. Det har använts inom forskningen under många år för att studera hosta. Genom att mäta antalet hoststötar, när personen andas in bestämda koncentrationer av capsaicin bedöms personens känslighet för doftande ämnen. Capsacinkänsligheten kan vara ökad även vid andra sjukdomstillstånd än sensorisk hyperreaktivitet, varför sådana tillstånd måste uteslutas, förklarar hon. Det är inte lukten i sig som framkallar besvär, utan den retning i slemhinnan i luftvägar och ögon som ämnet framkallar. Ämnet capsaicin är både lukt- och smaklöst. obalans i nervsystemet Kemisk känslighet är ett kontroversiellt ämne, delvis för att mekanismerna inte kunnat kartläggas. Olika forskare har ansett att känsligheten beror på immunologiska, neurologiska eller psykologiska faktorer. I USA används begreppet Multiple Chemical Sensitivety (MCS) för ett tillstånd som orsakats av långvarig kontakt med ett kemiskt ämne. En del av Eva Millqvists patienter är övertygade om att deras känslighet utlösts genom arbete på till exempel en kemikaliefabrik eller i en parfymaffär. Men det behövs mer forskning för att säkerställa kopplingar mellan överkänsligheten och vissa yrkeskategorier, säger hon. När det gäller sensorisk hyperreaktivitet tror man att det handlar om en obalans i luftvägarnas nervsystem, som ger en överretbarhet hos sensoriska nerver för dofter och retande kemiska ämnen. Idag finns ingen behandling, utan den som är känslig får försöka undvika det som brukar utlösa problem. I sökandet efter behandling undersöker Eva Millqvist bland annat om mentol i förebyggande syfte kan mildra reaktionerna hos de sensoriskt hyperreaktiva. Studien är dubbelblind, varken forskare, sjuksköterska eller patienter vet vad patienten får. Idén kommer från en gammal studie som visat att mentol har effekt. Mentol finns i en rad produkter och vi vill undersöka om det finns någon substans i detta. Kan mentol göra att man blir mindre känslig? I denna studie används en ny form av capsiacintest, ett så kallat tröskeltest, som troligen är känsligare vid mätningen. måste förstå mekanismerna Det är inte ovanligt att astmapatienter klagar över sin känslighet för dofter. Eva Millqvist och hennes team har testat patienter med konstaterad astma med capsaicin, innan kortisonbehandling satts in och efter tre månaders behandling med inandat kortison. Slutsatsen blev att astmapatienter utan kortisonbehandling är känsligare för capsaicin än en frisk kontrollgrupp. Astmapatienterna sa också att de reagerade på dofter i omgivningen. Efter 18

20 Eva Millqvist undersöker om mentol kan mildra reaktionerna hos personer med sensorisk hyperreaktivitet. tre månaders regelbunden kortisonbehandling försvann käns ligheten för capsaicin. Ett astmatest med inandat metacolin var också mycket förbättrat efter behandlingen, men man fann inget samband mellan metacolin och capsaicinkänslighet. Vi gjorde ytterligare ett astmatest och mätte NO, kväveoxid, i utandningsluften. Vid pågående astmatisk inflammation finns ofta förhöjda värden av NO i utandningsluften. Mellan NO-testet och capsaicin fanns det ett starkt samband, berättar Eva Millqvist. Att två astmatest kan ge så olika svar betonar vikten av att läkaren använder olika instrument i diagnostiken och visar på hur mångfacetterad astmasjukdomen är. Jag tror att det är av grundläggande betydelse att förstå de basala mekanismerna och sambanden i såväl astmasjukdomen som vid sensorisk hyperreaktivitet för att på sikt kunna utveckla den bästa diagnostiken och de effektivaste behandlingsmetoderna, det som i slutänden ska ge patienterna en bättre livskvalitet, avslutar Eva Millqvist. 19

21 IOGRAF Jag önskar att jag också kunde gå på bio utan att reagera på starka dofter! BIOGRAF BIOGRAF BIOGRAF Ewa-Lena Johansson. Vad blir den viktigaste frågan inom allergiforskningen i framtiden? Café isas Café BIOGRAF Lisas Café Lisas Café ewa-lena johansson är specialistsjukgymnast inom lungmedicin och sedan 2009 doktorand med en kommande avhandling om patienter med sensorisk hyper reaktivitet, SHR. Den stora forskningsfrågan inom allergi, tror jag kommer att bli en vidareutveckling av undergrupperna till astma mot en större individualisering av astmabegreppet. När jag började arbeta inom astmavården för trettio år sedan fanns det endogen astma eller exogen astma. Dessa är mer differentierade idag tack vare nya tester, som mer detaljerat kan fånga upp patientens specifika besvär. För mig är det nödvändigt med en bra diagnos och rätt medicinering för att kunna träna patienten. Ewa-Lenas senaste studie visar att överkänsliga patien ter har lika nedsatt rörlighet i sin bröstkorg som svårt sjuka KOLpatienter. Förklaringen, tror hon, är att spänningen, som orsakas av deras reaktioner på kemikalier, startar en cirkel av spänning-smärta-spänning. 20

22 Enkelt prov ger svar om matallergi ett enkelt blodprov kan ersätta dagens osäkra och inte riskfria matallergitester. istället för pricktest på hud eller genom att smaka på det allergimisstänkta ämnet, ges svar om allergi i provröret. text birgit andersson foto jens sølvberg Allergier mot födoämnen är vanliga och drabbar framförallt barn och ungdomar. Det är därför viktigt med tidig och säker diagnos för att undvika allergiska problem senare i livet. Vårt blodprovstest dokumenterar en allergi, till exempel födoämnesallergi, men ger också ett kvantitativt mått på graden av känslighet för allergenet. Det säger S Gunnar O Johansson, nestor inom svensk och internationell allergiforskning. Nyss hemkommen från en allergikonferens i Australien, tar han emot på Enheten för klinisk immunologi och allergi på Karolinska institutet i Solna. Här arbetar professor Johansson, kallad SGO Johansson, med att förbättra och utveckla diagnostiken vid födoämnesallergier hos barn och ungdomar. Jordnötter, mjölk, ägg och fisk är de vanligaste allergiframkallande ämnena och barnakutmottagningarna får ständigt ta emot oroliga och rädda aller- giska barn och föräldrar som oroas för att barnet ska få i sig det farliga födoämnet. Sjukvården ställer därför alltmer krav på förbättrad diagnostik. Blodprovstestet CD-sens, som utvecklats av SGO Johansson och medicine doktor Anna Nopp, utförs nu som rutin på laboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hit skickas blodprover från hela landet. Personer som är allergiska har bildat en speciell sorts antikroppar, IgE, som står för Immunoglobulin E. Det är ett äggviteämne som simmar omkring i blodet och som är bundet till två typer av celler mastceller och basofila granulocyter bägge betydelsefulla vid allergiska reaktioner. CD-sens innebär att man mäter dessa basofila granulocyters allergenkänslighet. Patientens vita blod kroppar, inkluderande de basofila granulocyterna, stimuleras med minskade mängder av allergen, till exempel jordnöt. 21

23 sgo johansson anna nopp 22

24 Ju mindre mängder av allergen som krävs för reaktion, desto mer känslighet. Istället för dagens pricktester på hud, som kan ge ospecifika svar, och så kallade provokationer där barnet får äta av det allergimisstänkta ämnet och i värsta fall reagerar så svårt att det måste intensivvårdas, kräver CD-sens endast ett blodprov där testet utförs i provrör. På grund av att CD-sens ger svar om allergi, men också speglar känsligheten för allergenet, går det att ge säkra svar på i vilken grad ett barn kan tåla ett aller gen som till exempel jordnötter eller mjölk Om känsligheten är låg kan barnet fortsättningsvis slippa vara omotiverat rädd för att vistas i omgivning där födoämnet kan finnas. Visar CDsens på hög känslighet blir det desto viktigare att behandla allergin på rätt sätt, förklarar SGO Johansson. CD-sens är det perfekta första steget för hur man ska gå vidare vid misstänkt allergi hos ett barn. Sedan några år tillbaka finns det ett så kallat IgEvaccin, eller anti-ige-behandling. Behandlingen blockerar IgE och alltså de grundläggande mekanismerna för allergisk reaktion. Vi har också tittat ganska mycket på hur känslig heten förändras i samband med den här anti- IgE-behandlingen. Det är ju viktigt att barnet får rätt dos. Kanske krävs det ingen behandling överhuvudtaget. matar cellerna Anna Nopp arbetar också praktiskt med att utföra CD-sens på Solnalaboratoriet. Blodprovet hon tar sig an måste vara färskt, högst 24 timmar gammalt. Vi tittar på cellerna i blodet och matar dem med allergenet, förklarar hon. Testet kräver ingen konstig reagens och ingen konstig utrustning. Principen bakom testet är att födoämnesallergi har bakomliggande immunologiska mekanismer, det vill säga att immunförsvaret reagerar på något sätt när en person får i sig ett födoämne som denne är överkänslig emot. Födoämnesallergi kan i sin tur delas upp i IgEmedierad allergi och icke-ige-medierad. Vid IgE-medierad allergi är mastcellerna i vävnaderna och de basofila granulocyterna i blodet sensibiliserade, det vill säga att kroppens immunförsvar har bildat antikroppar mot ett ämne, med IgE-antikroppar. Genom att stimulera de basofila cellerna med minskad mängd allergen, får man så småningom en dos-respons som visar att en viss mängd allergen ger en viss reaktion. Det avspeglar hur känslig individen är för allergenet. Basofilens känslighet kallas CDsens. bra genväg Vid sidan om testerna på Solnalaboratoriet, utförs CD-sens också på några större sjukhus ute i landet. Men SGO Johansson vill se CD-sens som en rutinåtgärd på alla vårdinrättningar. Det finns ännu en tröghet i att ta till sig tekniken, men om CD-sens kan ersätta eller komplettera dagens allergitester, kommer fler patienter att få tillgång till en enkel, säker, snabb, riskfri och kostnadseffektiv metod för uppvärdering och uppföljning av sin födoämnesallergi. Blodprov för testet kan tas på vilken läkarmottagning som helst och skickas till exempel till oss. 23

25 Jag önskar nu att läkarna skulle se detta som en fantastiskt bra genväg för att väldigt noga och säkert mäta ett barns allergikänslighet. I det födoämnesprojekt med CD-sens som nu pågår på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm, och som stöds med pengar från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, testas jordnötsallergi på 43 barn. Testet är det enda i sitt slag i världen där man utför en så kallad dubbelblind födoämnestest. En första rapport från projektet är nu inskickad för publikation i en medicinsk tidskrift och på väg att bli accepterad. Forskargruppen håller också på och studerar dokumenterad allergi mot ägg och vete med CD-sens. Inom ramen för Brukarsamverkan, deltar också en patientrepresentant som forskningspartner i projektet. Sjuksköterskan Mikaela Jonsson, medlem i Astma- och Allergiförbundet, finns med såväl i den laborativa delen av studien som den kliniska på Sachsska barnsjukhuset. upptäckte IgE IgE är centralt inom all allergiforskning. Den viktigaste egenskapen hos IgE är att det finns IgE-antikroppar som är specifika för hundratals olika allergener (allergiframkallande ämnen). IgE upptäcktes i mitten av 1960-talet av två av varandra oberoende forskarlag, det ena i USA och det andra i Sverige. Professor SGO Johansson var med i det svenska forskarlaget skrevs en rapport som publicerades i den ansedda brittiska medicinska tidskriften Lancet. Den rapporten brukar ses som IgE:s födelseannons, säger SGO Johansson. År 1968 meddelade också Världshälsoorganisationen WHO:s Internationella Referenscentrum för Immunoglobuliner, att IgE klassats som en femte klass av immunoglobuliner. Upptäckten medförde att läkare kunde förstå mekanismen för allergi; de kunde därmed också göra en specifik diagnos och ge sina allergipatienter en specifik behandling. Upptäckten av IgE är det arbete som gjort SGO Johansson mest känd internationellt. Men meritlistan är lång. Professor Johansson disputerade 1968 vid Uppsala Universitet och arbetade under många år vid Blodcentralen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han fick senare ansvar för kliniskt- immunologiska laboratoriet. Han kom som professor till Karolinska Institutet 1980, där han är emeritus sedan Under hela sin karriär har SGO Johansson haft en rad befattningar, både nationellt och internationellt. nyfikenhet som drivkraft SGO Johansson är idag professor emeritus, men fullt aktiv och med ett flertal forskningsprojekt på gång. Vad är din drivkraft och ditt intresse som forskare? Nyfikenheten, svarar SGO Johansson. Man blir nyfiken och stimulerad av om någon berättar om ett problem. Efter att ha funderat ett tag kommer det upp en idé som man blir gräsligt sugen på att pröva. I nio fall av tio har man fel, men ibland blir det rätt. Det är också väldigt viktigt att läsa massor av artiklar, men inte tro på allt man läser. Och det finns väldigt mycket som man idag inte förstår. Och han fortsätter att fundera över IgE. 24

26 Jag önskar att jag också kunde gå ut och fika! Vad blir den viktigaste frågan inom allergiforskningen i framtiden? BIOGRAF BIOGRAF Susanne Glaumann. Lisas Café Lisas Café Lisas Café IgE måste ju ha någon nyttig funktion. Annars skulle det försvunnit under årmiljonernas lopp. Det finns många hypoteser kring IgE, men ingen är egentligen dokumenterad. Det medicinska språket, nomenklaturen, är ett annat område som länge intresserat SGO Johansson. I en rad artiklar har han genom åren verkat för att den medicinska världen ska använda samma nomenklatur inom allergiområdet. Idag tycker han det finns för många oklarheter i vad läkarna menar när de ger en allergisk diagnos. Inom europeiska allergiföreningen och hos World Aller gy Organisation, har han därför initierat grupper som arbetar specifikt med detta. på sachsska barnsjukhuset i Stockholm arbetar Susanne Glaumann som ST-läkare. Hon är också doktorand i det jordnötsprojekt med CD-sens som stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Det är så otroligt laddat med jordnötsallergi. Många barn är så rädda att bli sjuka att det hämmar deras vardagsliv, till exempel att äta på restaurang eller att gå ombord på ett flygplan där det serveras jordnötter, säger Susanne Glaumann. Med hjälp av CD-sens och djupdykning i basofiler, mäter hon nu graden av känslighet hos barn med dokumenterad jordnötsallergi. Jag tror den viktigaste frågan kommer att bli att förstå mekanismerna bakom allergi och att på sikt kunna hitta något sätt att mildra allergi eller ännu bättre att hitta ett botemedel. Det forskas mycket på allergiområdet och om tjugo år kanske vi är där, svarar hon. Susanne Glaumann nämner sitt projekt som exempel på ett viktigt steg inom den allergidiagnostiska forskningen. Dagens diagnostisk ger ju endast svar på om barnet är allergiskt eller inte. Kan vi i ett enkelt blodprov visa barnens verkli ga allergikänslighet, är mycket vunnet. På det psyko log iska planet, medicinskt och ekonomiskt. 25

27 26 carola lidén

28 Märkning av smink måste bli bättre ett bättre system för märkning av kosmetiska produkter det är syftet med ett pågående forskningsprojekt. det måste bli enklare att undvika allergiframkallande ämnen, menar forskarna. text barbro falk foto jens sølvberg Vi hoppas att våra resultat på sikt ska påverka EU:s regelverk när det gäller märkning av kosmetiska produkter, säger Carola Lidén, hudläkare och professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, IMM, som dels är en institution vid Karolinska Institutet, dels ett nationellt expertorgan inom miljömedicinen. Carola Lidén har varit verksam vid Karolinska Institutet sedan tolv år, först som adjungerad professor vid institutionen för medicin, och sedan två år tillbaka som professor vid IMM. Hon är även vetenskaplig rådgivare till EU-kommissionen i frågor som rör konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö. Jag är 62 år och har under i stort sett alla mina år som läkare och forskare ägnat mig åt kontaktallergier, det vill säga hudsjukdomar som orsakas av allergiframkallande ämnen i våra hem och på våra arbetsplatser. Det som driver mig är att jag vet att det går att förebygga dessa sjukdomar genom minskad hudexponering, bland annat genom krav på märkning, begränsning och förbud, säger hon. svårt att undvika kontakt Carola Lidén berättar att idag har procent av den vuxna befolkningen kontaktallergi mot något ämne. Allergin orsakar oftast eksem på händerna, i ansiktet och på kroppen. Vissa andra ämnen kan tas upp genom huden och orsaka olika sjukdomar. Den allra vanligaste orsaken till kontaktallergi är nickel. Andra vanliga orsaker är ämnen i kosmetika, hygienprodukter och kemiska produkter, till exempel parfymämnen, konserveringsmedel, hårfärgämnen, plast- och gummikemikalier och metallerna krom och kobolt. Cirka ämnen är kända för att vara allergiframkallande vid hudkontakt. För att minimera risken för eksem måste den som blivit allergisk undvika hudkontakt med det allergi- 27

29 framkallande ämnet. Men detta är inte enkelt. För det första har inte alla allergiska personer en diagnos och vet därför inte vilket ämne de reagerar mot. För det andra är det oftast svårt att veta vad en produkt innehåller. Kemiska produkter saknar till exempel nästan helt innehållsdeklaration. många farliga ämnen När det gäller kosmetika och produkter för den personliga hygienen måste i princip alla ingredienser anges på behållaren och förpackningen. Detta i enlighet med EU:s kosmetikalagstiftning. Informationen ska också vara lättläst och följa den så kallade INCI-terminologin. Men dessa innehållsdeklarationer är ofta svåra att förstå. Namnen är långa, ingredienserna oftast många och bokstäverna små. Hur ska en konsument kunna orientera sig bland tusentals kemiska namn som till exempel methylklorisotiazolon, fenylendiamin och octyldodecanol, frågar Carola Lidén. Ingredienserna anges i fallande ordning. Det innebär att det ämne som produkten innehåller mest av står först i innehållsdeklarationen, men det behöver inte anges i hur stor mängd. Dessutom är det så att de ämnen som oftast orsakar kontaktallergier är de som står mot slutet i den långa uppräkningen, säger Carola Lidén, och syftar på konserveringsämnen och olika parfymämnen. För att kosmetika och hygienprodukter inte ska medföra hälsorisker har EU totalförbjudit närmare ämnen som inte får ingå i produkterna. Men det finns många andra ämnen som är tillåtna i riskabla halter, trots att de är allergiframkallande och kan påverka hälsan negativt, menar Carola Lidén. Ett tydligt exempel är produkter för hårfärgning där vi i en tidigare studie på Karolinska Institutet kunnat visa att 120 av 122 vanliga hårfärgprodukter innehåller starkt allergiframkallande ämnen, säger hon. lättare att förstå För att underlätta för allergiska personer, konsumenter och yrkesverksamma, vill nu Carola Lidén och hennes forskarkolleger bidra till bättre märkningssystem för kosmetika och produkter för personlig hygien. Det är ett mycket rimligt krav att människor har tillgång till information som gör att de slipper exponeras för allergiframkallande och andra skadliga ämnen. Innehållsdeklarationen på behållare och förpackning måste därför bli lättare att tolka och förstå, betonar Carola Lidén. Forskarna har nu en rad frågor att ta ställning till för att göra innehållsdeklarationerna mer lätttillgängliga. Några av dessa är: I vilken ordning bör ingredienserna i en produkt presenteras? Hur kan man utforma beteckningarna på ingredienserna? Kan man till exempel efterlikna märkningen av tillsatser i livsmedel där man kombinerar siffror med nummer, så kallade E-nummer? Hur bör innehållsdeklarationen utformas typografiskt (val av bokstäver, storlek och kontrast)? Vi har gjort en mindre förstudie med ett tiotal personer. Den bekräftade att det är mycket svårt för konsumenter att tolka innehållsdeklarationerna. Under hösten räknar vi med att köra igång projektet i full skala, säger Carola Lidén. Ett 50-tal personer i åldern år kommer att delta i projektet. Personerna ska spegla olika grupper, till exempel personer med och utan allergi, olika 28

30 utbildningsnivå, män och kvinnor. Deltagarna ska jämföra dagens märkningssystem för kosmetika med olika konstruerade alternativ som utformats för att lätt läsas och förstås. Under studiens gång kommer man bland annat att samarbeta med en psykolog och en expert inom grafisk design. Vår ambition är inte att leverera ett nytt komplett märkningssystem det är ett för stort arbete. Men vi vill ge konkreta exempel på hur det nuvarande märkningssystemet kan ändras för att förbättra informationen till allergiska personer och andra konsumenter, säger Carola Lidén. Vi har gjort en mindre förstudie med ett tiotal personer. Den bekräftade att det är mycket svårt för konsumenter att tolka innehålls deklarationerna. göran larsson 29

31 Vad blir den viktigaste frågan inom allergiforskningen i framtiden? Kerem Yazar. det finns många viktiga forskningsområden, men utifrån mitt perspektiv är en mycket viktig fråga hur vi påverkas av den blandning BIOGRAF av olika kemiska ämnen som vi utsätts för i vår omgivning, det som ibland kallas cocktaileffekten. Det säger Kerem Yazar, doktorand vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska institutet. Han är utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör, och har ägnat sig åt forskning på heltid sedan ett och ett halvt år tillbaka. Kerem Yazar anser att det behövs mer kunskap om hur olika kemiska ämnen påverkar oss när vi utsätts för dem samtidigt. Det handlar om en komplex exponering där vi vet väldigt lite om hälsoeffekterna. När man riskbedömer kemikalier idag studerar man oftast en kemikalie i taget och bedömer dess påverkan på hälsa och miljö. Men verkligheten ser ju annorlunda ut. Där utsätts vi hela tiden för en mängd kemikalier som kan samverka på olika sätt, säger Kerem Yazar. Enbart i Europa finns över olika kemiska ämnen registrerade. De finns överallt, till exempel i diskmedel, tvättmedel, tändvätska, bensin, kosmetika, läkemedel, bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser. För BIOGRAF att kunna skydda människors hälsa måste BIOGRAF vi få mer kunskap om effekterna av denna kombinerade exponering, betonar Kerem Yazar. BIOGRAF Jag önskar att jag också kunde färga håret! 30

32 Vaccin mot hundallergi om någon satsar pengar hans grönlund har tagit fram ett fungerande vaccin mot kattallergi. nästa utmaning är ett mot hundallergi. och kanske blir det möjligt att ta reda på vilken hundras som matchar just din allergenprofil. text jenny ryltenius foto jens sølvberg Redan för hundra år sedan var det möjligt att behandla allergi med hyposensibilisering. Vid hyposensibilisering mot katt- och hundallergi injiceras ett extrakt framställt av mjäll från djurens päls in i personen med allergi. Det är en mycket tidskrävande process som innebär ungefär 50 injektioner under tre till fem års tid. Lyckandegraden varierar beroende på vilken allergi man hyposensibiliserar mot. Pollen och katt är lättast att bli av med, medan behandling mot hund och mögelallergi har visat betydligt sämre resultat. När det gäller hund är hyposensibiliseringen så ineffektiv att den sällan görs nu för tiden. Att det inte fungerar så bra beror på att de mjällallergen som finns i extraktet antingen inte motsvarar de allegener som hundallergikern reagerar mot eller att det finns för lite av dem i extrakten, förklarar Hans Grönlund. Hans Grönlund är medicine doktor och docent vid Enheten för klinisk immunologi och allergi på Karolinska Institutet i Solna. Han har en bakgrund som gruppchef och avdelningschef på läkemedelsföretaget Pharmacia Diagnostics där han också ägnade sig åt allergiforskning. Jag tror jag är en av få på Karolinska Institutet som har gått från ett jobb i industrin till att göra ett antal hundår i forskningens tjänst. Min drivkraft är att jag vill hjälpa människor och då är Karolinska Institutet med närheten till sjukhuset ett utmärkt ställe att befinna sig på, säger Hans Grönlund. bara tre sprutor Katten har ett huvudallergen som de flesta kattallergiker reagerar mot och det finns framförallt i kattens saliv. Eftersom katten slickar pälsen hamnar lite av huvudallergenet i extraktet. Det är en av förklaringarna till att det är lättare att bli av med kattallergi än hundallergi vid hyposensibilisering. Hans Grönlund 31