SHANGHAI. ett ekonomiskt maktcentrum

Transkript

1 SHANGHAI ett ekonomiskt maktcentrum I förra numret av Nordisk Filateli berättade vi om hur Shanghai västvärldens port till Kina utvecklades från ett litet fiskeläge till den världsmetropol staden är idag. Här kommer den avslutande artikeln om det moderna Shanghai och dess frimärken. text & bild Lars Erik Gewalli Pudongs skyline sedd från det gamla Shang hai där det nyligen invigna finans tornet ölöppnaren reser sig över de an d ra skyskaporna. T.v. ses det spektakulära TVtornet med sin kupol. Försäljningen av diverse varor på smågatorna är livlig. 6 NORDISK FILATELI Februari 2009

2 I dag behöver man väl inte sjanghaja någon allt så lura eller kidnappa någon för att åka till Shanghai. Staden som under lång tid haft en central betydelse för handel och ekonomi i Kina, är numera en mycket attraktiv internationell mötesplats. De många utländska besökarna märks dock knappast bland den enorma mängden kineser. Shanghai kom att utvidga sin roll för handel, och drog under årtiondena efter det första världskriget till sig många utländska intres - sen. Staden fick ett internationellt rykte som orien - tens glamorösa och de ka - denta centrum. Det koncen - trerades runt The Bund vid flodstranden där det tidiga 1900-talets klassiska byggnader med ryktbara ho tell radades upp. Ställningen fick ett avbräck då Japan under slutet av trettiotalet besatte stora delar av Kina och där - med också Shanghai. Den - na ockupation upphörde in - te förrän vid andra världs - krigets slut. Det kommunistiska makt - övertagandet skedde succe - sivt i olika områden. En post administration etablerades därför i Shanghai och Nanking, och var i funktion några månader innan folk - republiken Kina utropades 1 oktober Från denna tid reducerades Shanghais betydelse för handel och finansiellt cent - rum till fördel för Hong - kong. Kultur revolu tio nen på 1960-talet ödelade mycket av landets infrastruktur, men Shanghai lyckades bätt re än många andra plat ser att behålla mycket av sin ekonomiska och so - ci a la stabilitet. I början av 1990-talet för - ändrades den kinesiska politiken i relation till omvärlden. Öppningen för utländska investeringar innebar att många marknads - ekonomiska initiativ togs i landet. NORDISK FILATELI Februari

3 Kortspelarna drar till sig många åskådare. Knappförsälja - ren har hela sitt sor timent utbrett på gatan. I den tidigare brittiska delen av Shang hai ligger det mytomspunna The Bund från den imperialistiska tiden, med det astronomiska observatoriet (till vänster) och en rad av klassiska byggnader längs flodstranden. Shanghai utnyttjade denna nya situation och har på ett remarkabelt sätt lyckats utveckla infrastrukturen, och positionera sig som ett av världens finansiella centra. Samarbets pro jekt med multinationella fö retag har inneburit att staden genomgått en explosiv utveckling med moder - na spektakulära byggander, en rad industriområden, en mängd butikskom plex och ett omfattande kommunikationsnät. Allt verkar ef fektivt. Både taxi och tunnelbana är billiga, pålitliga och enkla att betjäna. Pudong som området på an - d ra sidan floden heter, började byggas på 1990-talet, och har nu blivit ett ekonomiskt cent - rum med mängder av skyskrapor, en jättelik flygplats och hög hastighetståg. Den kopiösa inflyttningen från landsbygden har skapat en megastad av Shanghai, men den är också en jättelik bygg - arbetsplats, som nu har ungefär lika många invånare som de skandinaviska länderna till - sammans. Ibland är det svårt att tro att detta är Kina. Det traditionellt kinesiska undanträngs till allt mindre områden, och snart finns det kanske bara kvar på samma sätt som ett China town i någon internatio nell stor stad. Andra negativa konsekvenser som miljöpåverkan, är något som i varje fall inte är synligt för besökande, liksom den fat tigdom som också följt i den socialistiska marknadsekonomins spår. Staden är i varje fall nu så betydelsefull att den till och med kan uppfattas som ett hot mot centralregeringen i Pe king. Den för också på flera sätt en självständig politik precis som Hong kong, men har den fördelen att kunna agera på egen hand inom landet. Det finns ju fortfarande restriktioner i förbindelserna mellan Hongkong och Fastlandskina. Filatelistiska intressen För frimärksintresserade har Shanghai en hel del att erbjuda. På det imponerande huvudpostkontoret som bara det är värt ett besök, finns ett av världens finaste postmuseer allt presenterat på ett smakfullt och tilltalande sätt, inklusive förklarande texter på engelska. Även om man inte gör något väsen av skillnaderna i det väl - diga Kina, ser man att Shang - hai genom sin posthistoria ofta varit självständigt. Oberoende postadminstration med utgiv - ande av egna frimärken har förekommit flera gånger. Det gäll de under åren , vid revolutionen och i samband med det kommunistiska maktövetagandet forts sid NORDISK FILATELI Februari 2009

4 Shanghai Moderna kinesiska frimärken. När Shanghais ekonomiska centrum Pudong invigdes 1996 gavs en serie frimärken ut: Kommunistisk postadministration i östra Kina (Nanking och Shanghai). 1949: Märke med karta över Nanking resp. Shanghai $3 (1949) Telekom. och transport (10 fen) Lujiazuis finans- och handelszon (20 fen) Jinqiaos exportzon (20 fen) Zhangjiangs Hi-techpark (50 fen) Chen Yun som var bördig från Shanghai hade stort inflytande i kommunistpartiet och var en av Mao Tse Tungs ekonomer (2000) En av Kinas främsta författare under 1900-talet, Lu Xun, bodde ett tiotal år i Shang hai. Han finns på minst sju olika frimärks - utgåvor (2006) Waigaoqiaos frihandelszon (60 fen) Bostadsområde i Pudong (100 fen) Den mäktiga Jiangyinbron över Yang-tsefloden förbinder huvudvägen mellan Shanghai och Peking (2000) Block med Pudongs skyline vid invigningen 1996 numera har ytterligare tusentals mega - stora skyskrapor tillkommit. (500 fen). Blocket visas förminskat. NORDISK FILATELI Februari

5 Shanghai Philatelic Corporation har en butik som säljer moderna kinesiska fri - märken och frimärksprodukter. Shanghais huvudpostkontor på Norra Si - chu an gatan byggdes på 1920-talet i klassisk stil med korintiska pelare. Det är numera ett nationellt kulturminne. forts från sid 8. Nankinggatan det stora internationella shoppingströget. Personalen på museet är ute - slutande kinesisktalande, men man kan i lugn och ro ströva omkring i det väl tilltagna området. Och det är gratis entré. Strax intill ligger Shanghai Philatelic Corporation som tillgodoser samlaren med moderna kinesiska frimärken. Här kan man köpa en mängd olika artiklar som års- och tema böcker med medföljande frimärken. Det hela är strikt kommersiellt, och några fynd skall man nog inte räkna med. I det trendiga turistområdet Xintiandi i de gamla franska kvarteren, finns ett mindre postkontor med tillhörande litet sött postmuseum. Man bör nog titta in här om man besöker huset på andra sidan gatan. Det var nämligen där det kinesiska kommunistpartiet i hemlighet höll sin för - sta nationella kongress Det är onekligen en historiskt intressant plats. I föregående artikel om Shanghai i decembernumret, nämnde vi att fransmännen under den imperialistiska tiden använde franska fri - märken övertryckta med Chine i Kina. Göran Stark, som är en storsamlare av franska kolonier, har hän vänt sig till redaktionen och menar att man vid de södra franska handelsstationerna uteslutande använde de franska indokinesiska märkena. Vi är dock överens om att det som stod om Shanghai var korrekt. 10 NORDISK FILATELI Februari 2009