Guiden 2006 I Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb I Årgång 27

Transkript

1 Guiden 2006 I Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb I Årgång 27

2 Redaktionsinfo GÅSÖGUIDEN 2006 GES UT AV GÅSÖ VÄNNER TENNIS- & SEGELKLUBB Annonser, artiklar Ingeborg Simonsson Ekehöjdsgatan Västra Frölunda Medlemsuppgifter, ekonomi Martin Cullberg Bildansvarig Ulf Tengroth Scanning Ericssons Foto Layout och tryck Göteborgstryckeriet Omslag: Foto: Ammi Lyrstrand Vi tar gärna emot bildoch textmaterial löpande under året så att vi kan sätta ihop Gåsöguiden i god tid. Sponsorer till Gåsöguiden 2

3 Innehåll Nästan först...4 Detta händer...5 Verksamheten...6 Medlemsavgifter...8 Historia och historier från Bohuslän...9 Vad är en ö?...13 Gåsögolfen...19 Klubbmästare...20 Gåsö seglarskola...21 Kultur i kapellet...22 Tennisskolan Resultat Tennisvecka Klubbmästare...26 Gåsö Match Race Cup Gåsöspelen Resultat Gåsöspelen Fototävling...38 Midsommar Samfälligheten...42 Tombolan...44 Kuponger...45 Skeppet Götheborg i topp...47 Kallelse till föreningsstämma...48 Inbjudan Gåsö Seglarskola...49 Medlemmar...50 Telefonregister...52 Yrkesregister...58 Hänt under året på Gåsö Vinterbilder från Gåsö...62 Kiosken Öppen kl juli 6 augusti Seglingskuponger, tenniskuponger, urval av tennisartiklar, vykort, glass, godis, chips, nötter, drickor m.m. Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb Nyhet för i år, bibliotek! Skänk en pocketbok. Låna en annan för en mindre summa. 3

4 Gåsöguiden, ett säkert sommartecken Så är sommaren 2006 inledd. Gåsöguiden är tryckt och distribuerad till alla fack i posthuset, och vi ser fram emot midsommarfi randet som en fi n inledning på årets Gåsösäsong. I år innehåller Gåsöguiden fl er bilder än tidigare, detta tack vare många insända bidrag. Tack till Katharina Cullberg som skickat in fi na bilder från fl era av årets aktiviteter, och till Ulf Tengroth som även i år varit aktiv som fotograf. Njut också av de vinnande bidragen i årets fototävling. Stort tack också Göteborgstryckeriet som än en gång hjälpt oss med utformning och produktion av Gåsöguiden. Jag har fått in förslag vad gäller telefonregistret och komplettering med både mailadresser och mobilnummer. Eftersom detta skulle kräva stort utrymme har vi beslutat att inte ta med det i årets Gåsöguide I stället förmedlas dessa på vår hemsida, Nytt från och med i år är att alla ändringar i adressregistret ska ske på nätet. Man går själv in på Gåsös hemsida, klickar på samfälligheten och vidare till adressregistret. Då kommer det upp ett formulär man fyller i. Alla uppgifter sammanställs dessutom i ett exceldokument som var och en kan spara eller skriva ut på sin hemmaskrivare. Jag vill också passa på att slå ett slag för hemsidan. Hjälp till att göra den mer aktiv. Skicka in bilder, uppgifter, förslag etc. Skriv i gästboken! Jonas Wilhelmsson lovar att lägga in inkommet material och vidareutveckla sidan men behöver allas vårt stöd till detta. Vi kan gemensamt göra den mer levande och Gåsöguiden och hemsidan kan komplettera varandra vad gäller information om aktiviteter och händelser. Nu önskar jag er alla en riktigt skön sommar och avslutar med ett citat av okänt ursprung. Varma dagar om vintern är också kalla, kalla dagar om sommaren är också varma. Ingeborg Simonsson 4

5 Detta händer på Gåsö sommaren /6 Vårutrustning och sjösättning av tvåkronorna Kontakta Sture Sundén om du kan hjälpa till. 22/6 Gåsöguiden ligger i ditt postfack 23/6 Midsommarfi rande Lunneviksängen Vi klär gemensamt midsommarstången Stången reses, därefter dans och brännboll 26/6 4/8 Postutbärning 30/6 Konsert med Hans Josefsson i Kapellet. Tid anslås. 1/7 6/8 Kiosken öppen varje dag /7 Tennisskola Anmälan på listor i kiosken Betalning via postgiro 14 15/7 Gåsöspelen Anmälan på listor i posthuset 14/ Lunneviksängen Löpning, potatisplockning, säcklöpning och trebenslöpning Ångbåtsbryggan. Rodd och klädsim 15/ Ångbåtsbryggan Rorsmansträff Gåsö Runt Start Gåsö Runt Kanalbryggan. Krabbfi ske Lunneviksängen. Varpa Prisutdelning med efterföljande grillfest om vädret tillåter. Anslås! 16/7 Årsmöten i kapellet Gåsö Vänner Tennis och Segelklubb Gåsö Samfällighetsförening 16/7 Matchrace cup Ångbåtsbryggan Skepparmöte Första start 17/7 Brandövning Anslås /7 Gåsö kulturvecka Anslås på anslagstavlan /7 Gåsö tennisvecka Anmälan på listor i kiosken Betalning via postgiro 17 22/7 Seglarskola Samling 17/7 kl på jollebryggan. Betalning via postgiro i samband med anmälan 19/7 Gåsömästerskap golf Tid och plats meddelas på anmälningslistan i posthuset 22/7 Prisutdelning och därefter auktion Prisutdelning seglarskola, matchrace, golf- och tennismästerskap 28/7 Slåtterdag Samling vid kapellet kl /7 Årsmöte i Kapellet Gåsö natur- och viltvårdföreningen 26 27/8 Stängningshelg 25/9 Premiär hummerfi ske (Glöm inte snapsen) /4 Påskafton Påskeld i Kalvhagen 29/4 Öppningshelg 5

6 Verksamheten år 2005 Gåsöspelen När Gåsöspelen skulle gå av stapeln var det mulet, snålblåste och några regndroppar föll. Men Gåsöborna trotsade vädret och gåsöspelens alla aktiviteter genomfördes såsom brukat är sedan 1912! Under krabbfi sketävlingen var Kanalbryggan proppfylld av entusiastiska barn, påhejande föräldrar, rev, musslor och fi skhuvuden med stirrande ögon. Stort tack till Martin och Karin Sjögren samt Marie och Krister Fredriksson för ännu ett väl genomfört Gåsöspel. Gåsö runt Just när Peter af Klercker skulle trycka på mistluren för varningssignalen till Gåsö Runt, upptäckte vi att den inte lät, bara ett svagt väsande. Men den minutiöst förberedde startledaren stoppade raskt ner handen i väskan med tillbehör och tog fram ännu en mistlur. Trots dramatiken gick starten då den skulle. Storseglaren Sture Sundén, tävlingsledaren, märkte troligtvis ingenting. Albin Expressen fi ck den bästa starten och med på fältet fanns ett fl ertal båtar, bland annat den fi na och traditionstyngda GKSS-ekan som såg till att de andra båtarna fi ck en rivstart. Matchracing Matchracingen var verkligen spännande i år också. Undertecknad förlorade tillsammans med den raske och entusiastiske Fredrik af Klercker i fi nalen. Vi har fortfarande inte kommit över att vinden kunde vrida från slör till läns på någon minut. Grattis till Anna Öhman och Lotta Edgren till deras snygga vinst. Gåsö tennis Open På Gåsö Tennis Open blev några matcher tyvärr inställda av väderskäl. Banan blir mycket hal när det har regnat och för att undvika ofrivilliga kullebyttor ställde tävlingsledaren Iörn Lyre in några matcher. Gåsö Tennis Open erbjuder ett trevligt sätt att spela och umgås på. Det är avslappnat och god stämning. Tävlingen bidrar med ett tillfälle för tonåringar (14 till 34 år) att spela mot och med vuxna i gyllene medelåldern (35 till 82 år) under ordnade former. Hoppas riktigt många anmäler sig till nästa år. Alla är välkomna att delta oavsett nivå. Stort tack till Iörn Lyre. Kulturveckan Kulturveckan är i Kapellet. Egentligen är väl allt vi gör på Gåsö kultur, men Barbro von Hilgers som organiserar kulturveckan i Kapellet ser också kultur som kommunikation (Lunneviksängen juli 2005). Konstvisningar, föreläsningar och konserter har varvats under den uppskattade kulturveckan. En präst kom från Lysekil och höll i en gudstjänst. Kapellet har numera ett digitalt piano/orgel som går utmärkt att använda till bröllop, mässor och musikhappenings av det intimare slaget. 6

7 Kiosken Karin Sjögren har skött kiosken med elegans. Barnen i kiosken har varit positiva och hjälpsamma. Genom att arbeta några timmar i kiosken lär sig barnen begrepp som ingående och utgående kassa och att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Om intäkterna är större än kostnaderna kan vi byta fallen och sy upp en ny fock till någon av våra tvåkronor. Auktionen 2005 skrevs historia då Nalle Tengroth lämnade klubban för auktionen till sin dotter Ulrika Francke. Det märktes att krängar genen har slagit rot även hos Ulrika. Årets försäljning innebar en all time high. Styrelsen riktar sitt tack till Ulrika men även till Maj-Britt, Svea och Ammi som administrerar. Tack också till alla som ropade in och skänkte bra saker. Auktionen är en tradition som ger ett viktigt överskott till föreningen och därför är det viktigt med nytänkande även här. Har ni idéer som kan utveckla auktionen så hör av er till Ulf Tengroth. Aktiviteter för barn och ungdomar: tennis- och seglarskola Gåsö vänner tennis- och segelklubb ska i första hand stödja aktiviteter för barn och ungdomar. Tennisskola och seglarskola gör somrarna till ett lekfullt lärande oavsett väder. Sommaren 2005 satte ett tillfälligt spöregn stopp för seglarskolans aktiviteter. Men de tappra 17 seglarskoleleverna gav sig av till Simonssons sjöbod och lärde sig pålstek, halvslag och råbandsknop med dubbel nyckstek. och desto fl er nya har tillkommit. Det nya medlemsregistret (fem års medlemskap med förnyelse vart femte år) har mottagits väl. Ekonomin är god bland annat på grund av att Gåsöguiden i sin nya form och 4-färg gjort att det är mer attraktivt att annonsera. Stort tack till alla annonsörer. Många ställer upp Styrelsen är tacksam för allt det stöd som den får av Gåsöborna. Tack till familjerna Elmqvist och Fredriksson för årets upplaga av Gåsöspelen och till Susanne Döhmers samt Karin Sjögren för kioskens dagliga arbete, Barbro von Hilgers som organiserar kulturveckan, Ingeborg Simonsson som gör tidningen Gåsöguiden (den du håller i handen!) och Ulrika Francke som på ett fi nt sätt övertagit auktionsförrättaransvaret efter Nalle Tengroth. Slutligen vill jag passa på tillfället att tacka Knut som under sina år som ordförande utvecklat klubbens verksamhet genom sitt personliga engagemang och intresse för Gåsö. Det är med stor respekt för detta arbete som jag tar över ordförandeskapet. Ett stort tack riktas också till alla våra sponsorer, stora som små, som möjliggör alla aktiviteter för i första hand alla barn och unga på Gåsö. Vårt största kommande projekt är tennisbanan som på sikt behöver en renovering. Jag önskar alla en härlig sommar och ser personligen fram mot; Den bästa sommaren någonsin. Patrik Cornelius Röda stugan, Ekonomi och medlemskap En del gamla medlemmar har försvunnit 7

8 Medlemsavgifter Medlemsavgift Vuxen...600:- Barn...400:- Omstart var 5:e år med halv då gällande avgift. Årsmedlem...100:- Medlemsanmälan och betalning görs genom att sätta in avgiften på PG Tennis Timpris medlem... 40:- Tenniskuponger 6 st...200:- Timpris ej medlem... 75:- Tenniskuponger 5 st ej medlem...300:- Tennisveckan Singel... 75:- Dubbel/par...100:- Mixed/par...100:- Knatte... 25:- Tennisskola...400:- och klistras upp på anmälningslistan i posthuset. Glöm ej att skriva namn och datum. Båtarna är mycket lättseglade och passar utmärkt för 2 vuxna och 1 barn eller 3 ungdomar. De kan också utan svårighet seglas av en person. OBS! Båtarna ska lämnas i fullgott skick. Meddela alltid ev. brister till Sture Sundén. Seglings- och tenniskuponger säljes i kiosken. Övriga aktiviteter betalas genom att i god tid sätta in avgiften på PG Se även sidan 45, Kuponger. Seglarskola Deltagaravgift...400:- Matchrace Deltagaravgift/lag...100:- Jollebrygga Fack för optimist och jolle tillhandahålles för medlemmar i mån av plats. Kontakta Sture Sundén. Segelbåt 2-kronan (2 st) Uthyres heldag/halvdag 100/50:- Seglingskuponger à 50:- köpes i kiosken 8

9 Historia och historier från Bohuslän KÅSERI AV GÖRAN NYLANDER HÅLLET VID BOHUSGILLETS VÅRMÖTE 2002 DEL 3 Från Skagens udde går en tidvis mycket stark ström, den så kallade jutska strömmen i östlig riktning rakt in mot den bohuslänska kusten. Denna har därför fått mottaga många vinddrivna fartyg, som där mött sitt öde. De många skeppsbrotten har dock varit till glädje för den fattiga och strävsamma kustbefolkningen. Så har det varit vid alla farliga stränder i alla länder. Från Englands sydkust emanerar en gammal kyrkobön, som säger: Herre vi bedja dig icke, att några skepp skola förgås. Men om nu så enligt din vilja sker, för dem då till vår kust till gagn för dess fattiga befolkning. Gångna tiders bohusläningar skulle mycket väl ha kunnat instämma i denna fromma bön. Då den jutska strömmen inte alltid var så stark försökte de stundom att hjälpa den med en eller annan i lönndom anlagd ledfyr till vrakplundrares hjälp. Lucianatten 1717 kämpade ett fartyg med dyrbar last för sitt liv bland de bohuslänska skären utanför Härön. Det var destinerat till Stockholm och kom från Hamburg. Dess last bestod bland annat av dyrbara husgeråd och annat, som tillhörde prins Fredrik av Hessen, som var gift med Ulrika Eleonora, Karl den tolftes syster. Skeppet hette Jungfru Elisabet. Denna lucianatt rasade en mycket svår storm över bohuskusten, den svåraste på många år. Den är väl dokumenterad i talrika almanacksnoteringar från denna tid. Bland annat åstadkom stormen svåra skador på hus i Göteborg. Alltnog, skeppet Jungfru Elisabet drevs hjälplöst in mot kusten och strandade slutligen vid Räbbehuvud på Härön. Besättningen försvann spårlöst, skeppet slogs i spillror och när den bleka decembermorgonen grydde var den lilla viken innanför Räbbehuvud fylld med vrakgods, och i strandsittarstugorna stod glädjen högt i tak. I lasten hade bland annat ingått en liten guldvagga, en votivgåva till prinsessan Ulrika Eleonora från ett tyskt furstehus. Denna guldvagga var synnerligen dyrbar och besatt med ädla stenar. Nu försåg sig strandsittarna rikligen med det goda som vrakningen erbjöd. Enligt sägen skulle prosten i församlingen, han hette Mikael Kock, ha mutats till tystnad med en från vraket bärgad spanskrörskäpp med guldknopp. Nu skulle, allt enligt den muntliga traditionen, prosten, som var riksdagsman, långt senare vid ett riksdagsbesök i Stockholm ha medfört sin 9

10 käpp. Nu var prins Fredrik emellertid bliven kung Fredrik den Förste. Under riksdagen mötte han prosten Kock och igenkände käppen som sin och till prostens förvåning skruvade kungen av guldknoppen och tog ut en rulle guldmynt, som legat gömda i käppen. Prosten arresterades, en stor truppstyrka sändes till Tjörn för att leta efter den långt dyrbarare guldvaggan. Den bonde, som bärgat guldvaggan blev emellertid varnad i tid och hann gräva ner guldvaggan i sin åker. Åren gick, men när bonden låg på sitt yttersta biktade han sig för församlingsprästen och berättade var guldvaggan låg nergrävd. Men när prästen hade gått kände sig bonden något bättre, han ångrade sig och med sina sista krafter gick han ut och fl yttade guldvaggan till ett nytt säkert gömställe. Strax därpå dog han och tog sin hemlighet med sig i graven. Men än i dag ser man folk gräva fl itigt i jorden på Tjörn i synnerhet när det är tid för sättpotatisen att komma i jorden. Sanningen är dock en helt annan än den muntliga skrönan. Vrakplundringen kom snart till myndigheternas kännedom. En rannsakningskommission tillsattes och alla, som vrakat för mer än 60 riksdalers värde dömdes att mista livet genom halshuggning på Marstrands fästning. De dödsdömda benådades dock och ingen dödsdom gick i verkställighet. Alldeles intill Räbbehuvud ligger en vik, som heter Jungfruviken. Namnet har intet att göra med det tidigare omnämnda skeppet Jungfru Elisabet. Jungfruviken har fått sitt namn av helt annan orsak. I slutet av 1700-talet strandade här ett annat skepp, som lockats i fördärvet av en vrakeld, tänd av samvetslösa strandbor. När de arma skeppsbrutna skulle taga sig i land blev de grymt tagna av daga av vrakplundrarna. En av de skeppsbrutna var en ung kvinna. Även hon slogs ihjäl. Efter denna kvinna har viken döps till Jungfruviken. Hon bar på ett fi nger en guldring, som den mest förhärdade av vrakplundrarna, Tjocke Tor, försökte att draga av. Men hur han än drog fi ck han inte guldringen av fi ngret. Det var som om den unga kvinnan ej ens i döden ville lämna guldringen ifrån sig. l sin avgrundslika girighet bet Tjocke Tor då av fi ngret och bemäktigade sig guldringen. Den döda tog emellertid en rent fasansfull hämnd på denne vrakplundrare. Han kunde efter denna stund ej dricka eller äta. Så fort han försökte snördes hans matstrupe samman och han gick därmed en ryslig död tillmötes. (Parentetiskt kan jag konstatera, att Tjocke Tor drabbades av en sjukdom som heter primär oesophageal spasm. Den är tämligen sällsynt i sin mest uttalade form. Jag har under hela min verksamma tid som läkare bara stött på den vid två tillfällen). Längst inne i Jungfruviken fi nns ett röse, uppenbarligen ett döingaröse. 10

11 Det blev på 1950-talet undersökt av fackmän, bland annat av en välkänd fackosteolog. Röset visade sig gömma skelettet av en ung kvinna. Man kunde konstatera, att skallbenet på höger sida var intryckt, sannolikt av ett kraftigt slag mot huvudet, ett slag som troligen varit direkt dödande. Många drunknade sjömän och sjöfarande har fl utit iland på den bohuslänska kusten. I gamla tider har de fått sina sista vilorum på den strand, som tagit emot dem. De begravdes ej på socknarnas kyrkogårdar. Kyrkogårdarna var vigd jord och fi ck därför ej vanhelgas med okända, man visste ju intet om de avlidnas vandel, de kunde ju vara rena hedningar eller något ännu värre. Överallt utmed kusten, på otalet holmar och öar fi nns därför så kallade döingarösen, enkla stenrösen under vilka vitnade ben vilar i ro. Det hörde förr till kustfolkets sed, att då man gick i land på en ö med ett döingaröse tog man en sten från stranden med sig och lade på röset. Man lade den där för den döde, på samma sätt landborna kan lägga en blomma på en grav. Kanske garderade man sig även för att den döde skulle ligga kvar i sitt röse och inte under stormnätter irra runt bland bränningar och skär och ropa ut sin osaliga nöd. Litet vidskeplig som jag är har jag många gånger själv stilla lagt en sten på ett röse. På Vedholmen, som ligger strax väster om Käringön, och på ön med samma namn utanför Fjällbacka fi nns stora kyrkogårdar i form av stenrösen. Kyrkogårdsön i Fjällbacka skärgården talar också med sitt namn om, att där fi nns sjömansgravar i form av rösen. Söder om Fjällbacka i Jorefjorden ligger en ö, som heter Stensholmen. Här fi nns en kyrkogård där ett fl ertal stupade från det stora Skagerackslaget under första världskriget ligger begravda. Deras kroppar drevs av strömmar och vindar in till vår kust. En av de stupade, som vilar här är den tyska poeten Heintz Kinau, mer känd under namnet Gorch Fock. Ett stort tyskt seglande skolskepp är döpt efter honom. Det händer, att detta stora skolskepp då det passerar bohuskusten går in i Jorefjorden och ankrar upp. Man sätter då iland en uppvaktning, som blomstersmyckar graven på Stensholmen och hedrar därmed minnet av den man, som lånat sitt namn till skeppet. En annan ö, som rymmer en krigskyrkogård från tiden för första världskriget är Stora Risholmen öster om Gullholmen. Här vilar under enkla granithällar fem tyska och åtta engelska matroser fredligt sida vid sida. Man kan ännu läsa deras namn, som står inhuggna i stenen. De var alla unga män, ja pojkar, som stupade i det stora Skagerackslaget

12 Normentor AS tel ALLFIX HB, LÖNNDAL 306, Grundsund tel / fax mobil mobilfax allfix@swipnet.se hemsida Anläggningsdykeri Byggnationer / reparationer av kajer & bryggor Sjötransporter med snabbgående katamaran (2 ton) eller kranpråm (20 ton) Bärgningsuppdrag 12

13 Vad är en ö? Finns det en mentalitet som man bara hittar på öar? Påverkas man positivt av att alltid vara omgärdad av vatten? Eller negativt? Och vad är egentligen en ö? Svaren är inte så enkla som man först tror. Klart är bara en sak: öar fascinerar. Ö. En rund ring med två prickar som är alfabetets sista bokstav, kort och gott. Eller ett litet ord som väcker mer känslor, funderingar och drömmar än de fl esta långa ord tillsammans. Öar fascinerar nämligen oss människor på ett sätt som få andra naturfenomen. Hur många barn har inte drömt om en egen ö? Hur många vuxna med för den delen? Vi semestrar, enligt statistiken, helst på öar. En klassisk intervjufråga är vilka tre personer skulle du ta med till en öde ö?. Tv:s största tittarsuccé på senare år, Robinson, handlar om människor på en ö. Tv:s kanske största barnsuccé genom tiderna, Vi på Saltkråkan, handlade om barnen på en ö. En ö är en bra scen Just litteratur och fi lm är fyllt av öar. Redan de gamla grekiska klassikerna Iliaden och Odysséen behandlar många olika öresor och i deras anda har ötemat fortsatt. En ö är en bra scen helt enkelt. Avgränsad och på så sätt dramaturgiskt perfekt. Men vad är då en ö, egentligen? Dum fråga tänker många. En ö är ju en bit land omgärdat av vatten. Gotland, till exempel. Eller den där lilla i sjön utanför mormors sommarstuga. Fast så enkelt är det inte. Vad är då Mont Saint Michel i Frankrike som vid fl od omges av vatten men vid ebb av land? Eller ta bara det här med Sveriges öar. Antingen är de stycken eller ynka 24, två dussin. Allt beror på hur man räknar. Enligt Statistiska centralbyrån fi nns öar i Sverige. De har räknat dem som syns på deras kartor ner till fem gånger fem meter. Enligt eu:s nya defi nition, med betydligt strängare krav bland annat på grund av bidragsutdelning, har Sverige bara 24 öar. En ö ska enligt den defi nitionen nämligen vara minst en kvadratkilometer stor, ligga minst en kilometer från land och ha minst femtio invånare. Annars är det något annat. Men vad är egentligen skillnaden på en ö, en kobbe, ett skär, en holme Det kan man fråga sig, eller, ännu bättre, kan man ställa frågan till Anders Källgård, en av landets främsta experter på öar. Då får man det, eh, glasklara svaret: Det beror på. Han utvecklar: Man hade indelning efter yta i Stockholms skärgård, till exempel, medan man på Västkusten bytte från 13

14 holme till ö när folk fl yttade dit. Där var befolkningen, inte ytan, det man gick efter. I andra delar av världen räknas en ö som en ö bara om man kan se vatten överallt på den. 68 bor ensamma på en ö Han har skrivit en bok om Sveriges öar. Eller rättare sagt en bok om alla svenska öar som saknar fast landförbindelse men har haft helårsboende efter år Med det sättet att räkna hittade Källgård öar. Av dem har 800 tappat sin åretruntbefolkning nu medan 400 har den kvar. Glesbygdsverket har också räknat sådana öar. De kom fram till 576 en skillnad på 176 mot Källgårds räkning vilket beror på att de går på folkbokföring och godkänner spänger och räknar öar som hänger ihop med en bro som fl era öar vilket inte han gör Hur som helst. På 68 öar i Sverige bor bara en invånare, berättar Anders Källgård. Det är fascinerande. Blunda en stund och försök tänka hur det skulle vara att bo alldeles ensam på en ö. Dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Lugnt och skönt? Absolut om man pratar om att slippa höra grannar skrika. Lugnt och skönt? Absolut inte om man pratar om en stormig dag när man ligger med hög feber och har slut på Alvedon. Livet på en ö är på fl era sätt livet i ett för många okänt Sverige. Villkoren för de svenskar som bor året runt på de 400, eller om det nu är 576, öarna är många gånger andra än för övriga svenskar. Och då tänker man inte bara på att ord som postbåt och taxibåt är vardag där men exotiska, nästan pittoreska inslag, på andra håll. Det är i vardagslivet mest den fysiska svårigheten att ta sig därifrån eller dit som gör villkoren så speciella. För att ta sig till en ö behöver man åka båt eller simma, brukar många säga. Men vad händer då om man bygger en 14

15 bro? Anders Källgård anser att en bro eller annan fast landförbindelse gör att man absolut förlorar ö-statusen och kanske också den speciella ökänslan. Naturligtvis är inte ens den defi nitionen glasklar. Anders Källgård: På Strömsö, i Lidingö kommun, har man en teleskopbro som de skjuter ut när de känner för det. Det är en ö när de vill det och inte en ö när de vill det. Att bygga bro ut till en ö är ofta känsloladdat. En bro anses bra ekonomiskt för öborna och, inte minst, bekvämt. När bron väl kommit på plats brukar det inte dröja länge innan hela livet på ön förutsätter bron. Antingen för att det, som Öland och turismen, är lättare att ta sig dit för besökare eller, för vissa mindre öar, för att närheten till fastlandet gjort andra handelsvarianter och service överfl ödig. Men det är inte självklart att bygga bro även om det är möjligt. Nej till fast förbindelse Till Fårö, Ingmar Bergmans paradis, norr om Gotland var det i princip beslutat och klart med ett brobygge men, nix, när det kom till kritan ville majoriteten av den bofasta befolkningen där inte ha någon bro. Samma sak med Öckerö, inte minst känt från Cornelis Vreeswijks visa om Cecilia Lind, för några år sedan. Visst, en bro till Björkö vore kanske bra men, nej tack, sa majoriteten till slut. Något som fortfarande diskuteras livligt där. Världens största ö är i alla fall Grönland. Det är alla överens om. Numera. Efter kraftiga diskussioner bestämdes det nämligen på en konferens i Berlin i slutet av 1800-talet att Grönland är en ö medan Australien är en kontinent. Världens minsta ö då? Nja, det vet ingen. Det beror som sagt på hur man räknar, och stormar, vulkanutbrott och annat gör att öar kommer och går lite grann. Tänk bara på vulkanön Surtsey utanför Island, som dök upp en dag på 60-talet och kanske är det bästa exemplet på våra breddgrader. Det började 15

16 bubbla i havet en dag och en fascinerad värld såg ön bildas och ganska snart de första fåglarna fl ytta in. Myterister på isolerad boplats En av de minsta, och tveklöst mest fascinerande öarna, är Pitcairn i Söderhavet. Några av Bountys myterister slog sig ner på den på 1700-talet tillsammans med tahitiska kvinnor. Idag bor på denna världens kanske mest isolerade boplats ett lastfartyg passerar var tredje månad om det är bra väder 47 ättlingar till dessa myterister kvar på en ö liten som Kungsholmen eller Brännö. Senaste tiden har dock ö-romantiken fått ett bakslag på just Pitcairn. En omfattande och otäck incesthärva med stora delar av befolkningen inblandad har nystats upp. Anders Källgård: Baksidan av ett ö-liv är naturligtvis att det fi nns en risk för inskränkthet och isolering, men som jag ser det är fördelarna och de goda egenskaperna ändå större. Det fi nns gemensamma drag bland människor som bor på öar. Man hittar en närhet till naturen, en närhet till medmänniskor, en integritet, en gästfrihet och en förnöjsamhet som man inte hittar på andra ställen. En lagom stor grupp människor på mindre öar ger de förutsättningarna. Begränsningen ger helt enkelt en 16

17 trygghet och en tillit. Människor som bor på öar är också mer beroende av natur och medmänniskor än andra. Jag skrev en bok en gång tillsammans med en professor som forskat om nomader. Man kunde se klara likheter mellan nomadfolk och öbor. Han har till och med skapat begreppet Homo insularis, ömänniskan, som ett led i sin forskning och menar att det fi nns en ö-faktor, svårdefi nierad visserligen, men som innebär en trygghet i att vara kringfl uten helt och hållet. Det kanske är som med lyckan att få eget rum när man är barn? Barnrummet ger en överblickbarhet som skapar en viss trygghet och kanske en känsla av att kontrollera tillvaron lätt are i en värld som annars ter sig så stor. Anders Källgård funderar: Människor på Åstol kanske ibland har mer gemensamt med människor på grekiska öar än med människor i Stockholm. Forskningen har bemötts med en del kritik, bör påpekas, med kärnan att ölivet och ömänniskan romantiserats alldeles för mycket. Att öbor världen över känner en samhörighet vittnar bildandet av organisationen isisa, International Small Islands Study Association, på Bahamas 1992 om. Representanterna träffas med jämna mellanrum nästa gång i Taiwan där för övrigt en delegation från Luleå ska prata turism på öarna i Luleå skärgård och för en tvärvetenskaplig dialog. Problemen är ofta gemensamma: isolering, de unga får inget arbete, transporter... Och så turisterna. Himmel och helvete för öbor världen över. Turismen kan ge stora inkomster, och därmed framtidshopp, men faran är att det blir ett enda stort nöjesfält av ön. Playa del Ingles, på Kanarieöarna, och delar av Hawaii, där stora hotellkedjor äger allt, brukar beskrivas som skräckexempel. Rarotonga, Cook Islands, är tvärtom det goda exemplet som många turister besöker men där det mesta ägs av öbor. 17

18 Tittar man på svenska semestervanor och för all del andra länders också hamnar besök på öar högt upp överallt. Grekiska övärlden, Kanarieöarna, Mallorca... Eller vårt eget Gotland. Bara att ordet semesterö är ett begrepp säger mycket. Många känner helt enkelt att det är lugnt och trevligt att vistas på öar och för all del ofta mer solsäkert än fastlandet. IT skapar nya möjligheter Turismen är tveklöst ett framtidsben för många öar, it-revolutionen ett annat och för många mindre öar inte minst svenska viktigare ändå. Nu går det plötsligt att sitta nästan var som helst med sin dator och telefon och arbeta, vilket öppnar enorma möjligheter för åretruntboende i landets skärgårdar. Fåmansföretag har börjat inse detta och, sakta, sakta, börjar även vissa större organisationer förlägga delar av verksamheten till öar. Glesbygdsstöd och lokaliseringsstöd, i kombination med att tekniken gör att man inte förlorar något kvalitetsmässigt, bidrar. Försök med bredband via radio pågår för fullt med stor framgång. Taxi Stockholm har växeln på en ö, polisen har någon av sina växlar på en ö och så vidare. Vad var det nu vi sa? En rund ring med två prickar som är alfabetets sista bokstav, kort och gott. Eller ett litet ord som väcker mer känslor, funderingar och drömmar än de fl esta långa ord tillsammans. Det går att se på så många sätt. Störst i Sverige 1. Gotland (Östersjön) 2. Öland (Östersjön) 3. Orust (Skagerrak) 4. Hisingen (Kattegatt) 5. Värmdön (Östersjön) 6. Tjörn (Skagerrak) 7. Väddö-Björkö (Ålands hav) 8. Fårö (Östersjön) 9. Selaön (Mälaren) 10. Gräsö (Södra Kvarken) Störst i världen 1. Grönland (Atlanten) 2. Nya Guinea (Stilla havet) 3. Borneo (Stilla havet) 4. Madagaskar (Indiska oceanen) 5. Baffi n Island (Atlanten) 6. Sumatra (Indiska oceanen) 7. Honshu (Stilla havet) 8. Victoria Island (Norra ishavet) 9. Storbritannien (Atlanten) 10. Wellesmereön (Norra ishavet) Ringen är kanske själva ön. Prickarna två stenar utanför. Ser man det så är det en ganska vacker bokstav. Ö. Text Ola Liljedahl 18

19 Gåsögolfen 2005 Mästarnas kamp! De fl erfaldiga tennismästarna Peter Åslund och Jan Wedsberg möttes på nästan lika villkor på Gåsögolfen. Peter hade nämligen förberett sig med ett 7 månaders träningsläger i Australien medan Jan suttit inregnad på en båt sen midsommar. Undertecknad misstänkte ganska tidigt att regimskifte i golfen var på gång. En ovanlig tystnad rådde på banan. Rätt hade jag, Peters allvarliga satsning hade betalt sig! Årets runner-up var Jens Fahlén. Stabilt psyke minsann. Under det att medspelarna ivrigt diskuterade om Jens hade 7 eller 8 slag på hål elva gick han till synes oberörd upp på tee på tolvan (pinseeker) och placerade bollen 60 cm från hål! Dagens slag! Längsta drive gjorde Peter. Minst 260 meter enligt egen bedömning. Peter Åslund 5 34 Johan Bertilsson 6 33 Peter af Klercker 7 30 Magnus Ivérsen 8 30 Jan Wedberg 9 29 Mårten Gjötterberg Ulf Strinnholm Torbjörn Lindblad Martin Mürbeck Lars Wilson-Dag Björn Åslund Anders Johansson Pinseeker Jens Fahén Longest drive Peter Åslund Flest birdies (3) Peter Åslund Mårten G Gåsögolfen 20/ Slagtävling max 92 slag Peter Åslund Gåsömästaren 79 Jan Wedberg 2 84 Måns Gjötterberg delad 3 86 Johan Bertilsson delad 3 86 Peter Müschött delad 5 91 Peter af Klercker delad 5 91 Carl Strinnholm delad 5 91 Lars Wilson-Dag delad 5 91 Poängtävlingen Jens Fahlén 1 37 Peter Müschött 2 36 Carl Strinnholm 3 35 Måns Gjötterberg 4 35 Öppet varje dag från Skärgårdslunch med sill & salladsbuffé Havsinspirerad á la carte med färsk fisk och skaldjur Visafton de flesta onsdagar i sommar Välkommen önskar Magnus & Camilla med personal! Västra Kajen, Grundsund Tel

20 Klubbmästare GÅSÖGOLFEN År Slagtävling Poängbogey Longdrive Pinseeker Flest Birdies 1993 Jan Wedsberg Jan Wedsberg Bo Göran Björkman Nalle Åslund Ulf Tengroth 1994 Martin Cullberg Jens Bernow Jens Bernow 1995 Jan Wedsberg Jan Wedsberg Jan Wedsberg Marianne Öhman Peter af Klercker 1996 Jan Wedsberg Jens Bernow Mathias Flodin Mårten Bernow Peter Muschött 1997 Martin Cullberg Martin Cullberg Jan Wedsberg Jens Bernow Bo Pettersson 1998 Anders Lindell Anders LIndell Jonas Thelandersson Jerk Harling Bengt Sahlin 1999 Martin Cullberg David Sahlin Jan Wedsberg Peter af Klercker Peter af Klercker 2000 Mårten Bernow Magnus Gjötterberg Jan Wedsberg Bertil Hansson Bo Pettersson 2001 Jens Bernow David Sahlin Erik Lindblad Måns Gjötterberg Jens Bernow 2002 Mårten Bernow Torbjörn Lindblad Fredrik Daun Mårten Bernow Mattias Bernow 2003 Jan Wedsberg Jan Wedsberg Mårten Bernow Rickard Mårtensson Jan Wedsberg 2004 Jan Wedsberg Bo Olofsson 2005 Peter Åslund Jens Fahlén Peter Åslund Jens Fahlén Peter Åslund 20

21 Gåsö Seglarskola Ett rekordstort antal seglingssugna deltagare hade samlats på jollebryggan för Gåsö seglarskola Lagom till seglarskoleveckan brukar det riktiga sommarvädret anlända och så var det även denna sommar. Här fanns ingen tid att spilla. Vi (ledarna Elin och Daniel) började med att gå igenom seglingens grunder. Tvåkronorna och optimisterna riggades och sedan seglade vi ut på den första lilla provturen. Häftigt! Några seglade för första gången och det gick riktigt bra. Andra deltagare hade varit med tidigare och det syntes på hur dom frenetiskt justerade skot och styrning för att hela tiden hålla fart på jollarna. Det gäller att hålla koncentrationen på topp. Efter att alla hade provat på att segla runt en halvvindsbana gick vi över till den svårare kryssbanan. När man har kommit underfund med kryssen, har man kommit en bra bit i konsten att segla. Att segla med vinden ter ju sig inte så underligt, men att med vindens hjälp förfl ytta sig mot vindens riktning, är något speciellt. Både tvåkronor och optimister används på seglarskolan. Alla turas om, ibland seglar man optimist och får då själv ta ansvar för manövrering av båten. I tvåkronan jobbar man i ett lag någon styr och andra skotar seglen. Båda båtarna ger mycket bra seglingsövning. Den i särklass populäraste övningen på seglarskolan är kappsejsningsövningen. Det är också en mycket viktig övning, dels för att få en känsla för hur lätt (eller svårt) en jolle kan kappsejsa och dels för att man ska lära sig att vända upp jollen. Det kämpades tappert för att räta upp tvåkronan och det gäller verkligen att alla samarbetar för att det ska fungera. Det var jätteskoj att se hur duktiga alla var i denna övning. En annan klassisk aktivitet är att segla Gåsö runt. Efter några dagars träning runt bojar kan det vara roligt att segla lite längre sträckor. Vi började med att segla nordost mot Lysekil men det visade sig att strömmen var så stark så det knappt gick framåt. Vi fi ck välja att segla åt andra hållet, medurs runt Gåsö istället. Vinden ökade något under rundan så det gällde att sitta ute på sidan av jollen och kränga mot för att förhindra lutning. Seglingen runt Gåsö behärskades mycket bra. Seglingspassen varvades med bland annat teori och knopträning. Efter lite övning var alla säkra på att göra halvslag, råbandsknopar och pålstekar. Seglarskolan brukar avslutas med Matchracet, så även detta år. Kappseglingen med tvåkronorna var mycket spännande och alla lag kämpade fantastiskt duktigt. Segrare blev lag Axel Elmqvist och Elinor Strinnholm med Emil Fredriksson och Carl Strinnholm på andra plats. Sammanfattningsvis är vi mycket stolta över alla deltagare på seglarskolan och vi hoppas det blir massa rolig segling även sommaren Navigare necesse est Elin och Daniel 21

22 Kultur i kapellet Med gemensamma krafter fyllde vi även sommaren 2005 Kapellet med kultur och Gudstjänster. Det första problemet, att det saknades musikinstrument i kapellet löstes snabbt av Patrik Cornelius genom både kontakter och kontanter. Ett fi nt el-piano med orgelbrus kom på plats. Det andra problemet, att väggarna var tomma avhjälptes lika snabbt, genom att de pryddes av äkta Gåsö-konstskatter. Fredrik Cornelius erbjöd vernissagevin som jag i stridens hetta avböjde ( ursäkta, nästa år mottas det med öppna armar!) Ulla Haglund hjälpte till att vakta dyrgriparna under utställningsdagarna och så var vi alla involverade i vårt gemensamma projekt: att fylla kapellet med musik, minnen och människor. Den nye kyrkoherden från Lysekil kunde vi hälsa välkommen för Gudstjänst en kväll, så vi fi ck möjlighet att lära känna honom. Björn Tengroth ställde upp med ett mycket intressant föredrag om Ögat och Konsten och där fi ck vi klart för oss att det inte är konstnärernas eventuella ögonåkommor som skapar konst utan troligen en annan begåvning. Alltså blev vi besvikna (eller kanske tröstade!) Att ett defekt öga inte nödvändigtvis skapar perfekt konst. En kväll lät Göran Valinder gamla skepp och deras skeppare dyka fram 22 för någon timme ur sjömanskistan, som sannerligen är full av minnen och vetande. Anders Lagerqvist spelade violin och hans kollega Henrik Edström viola så att det gick varma kårar längs våra ryggar. Bosse Bolivar hade klippt och knåpat hela vintern för att få de gamla superåttafi lmerna i perfekt skick till DVD-visningen. Där fi ck vi följa de skiftande årstiderna på Gåsö med början vid jul, mörker, skinka och levande ljus fram till sol och vågbrus och med Evert Taubes visor i bakgrunden. Och sommaren 2006 väntar nya kulturhändelser. Det blir fotoutställning; gamla och nya foton från Gåsö som jag hoppas kommer att dyka upp ur gömmena. Anders Lagerqvist kommer att spela igen. Den 19 juli kommer Cecilia Josefsson att spela piano och Natalie Hernberg kommer att sjunga. Den kvällen heter Havet sjunger. Vi hoppas på fl er fi lmer av Bosse Bolivar. Göran Valinder har lovat att öppna sin sjömanskista igen. Så vi har mycket att se framåt under Kulturveckan som börjar den 17 juli med fotoutställningen. I hopp om en mycket fi n sommar Barbro von Hilgers

23 Anders Lagerqvist Henrik Edström Ann Wedsberg Intresserade lyssnare. 23

24 Tennisskolan JULI 2005 Tack alla deltagare i tennisskolan för alla härliga stunder som jag tillsammans med glada föräldrar har fått uppleva genom att följa lektionerna på ljugarbänken utanför banan. Det är ett sant nöje att se den glädje och den iver ungarna visar när dom kastar sig in i alla pedagogiska tennislekar som Andres och hans dotter hittar på. Det går heller inte att ta miste på allvaret och beslutsamheten när dom får tillfälle att spela lite riktig tennis med varandra. Det är härligt att se alla nya förmågor som om några år kommer att ge alla gamla mästare en hård match i kampen om nya mästerskapstitlar på Gåsö. Tack Ola och Anna som kunde hysa Andres i sin stuga den veckan. Vi hoppas att populäre Andres kommer tillbaka igen i år! Tennisskolan börjar den 9 juli och anmälningslistor kommer att fi nnas i tenniskiosken som öppnar den 1 juli. Iörn Lyre Kommande tennisprofi ler tillsammans med Ola Elmqvist och undertecknad. 24

25 Resultat 2005 TENNISVECKAN Damsingel 1. Elin Simonsson 2. Rebecka Andersson Knatte 1. Axel Elmqvist 2. Carl Elmqvist Oldboys 1. Rolf Edgren 2. Tomas Åslund Mixed dubbel 1. Elin Simonsson/Martin Cullberg 2. Ola Elmqvist/Karin Sjögren Herrdubbel 1. Peter Åslund/Tomas Åslund 2. Ola Elmqvist/Rolf Edgren Herrsingel 1. Peter Åslund 2. Jan Wedsberg Lynn & Fredrik Cornelius. En vinnande kombination, Martin Cullberg och Elin Simonsson. 25 Game, set och match!

26 Klubbmästare GÅSÖTENNISEN År Damsingel Herrsingel Herrdubbel Mixed Knatte Oldboys Ladies Cup 1990 Kate Persson Jan Wedsberg Erland Glömmen Agneta Lyre David Carlén Jerk Harling Peter Åslund Jon E Glömmen 1991 Linda Åslund Jan Wedsberg Erland Glömmen Camilla P Glömmen David Carlén Jerk Harling Peter Åslund Jon E Glömmen 1992 Linda Åslund Peter Åslund Erland Glömmen Ann Wedsberg David Carlén Jerk Harling Peter Åslund Jan Wedsberg 1993 Linda Åslund A Welsley David Carlén Linda Åslund Erik Lindblad Jerk Harling Jon E Glömmen A Welsley 1994 Margret Peter Åslund Peter Åslund Mona Dahlström Mårten Bernow Jerk Harling Mårtensson Dag Valinder Sven Dahlström 1995 Linda Åslund Peter Åslund Jan Wedsberg Agneta Lyre Mårten Bernow Jerk Harling Göran Wedsberg Jon E Glömmen 1996 Linda Åslund Peter Åslund P Glömmen Camilla P Glömmen Sebastian Tham Arnaud Frémont Jon E Glömmen Jon E Glömmen 1997 Linda Åslund Peter Åslund Mårten Bernow Charlotta Valinder Sebastian Tham Ulf Rosengren Jens Bernow Dag Valinder 1998 Karin Valinder Jan Wedsberg Dag Valinder Karin Valinder Charlotta Valinder?? Dag Valinder 1999 Anna Elmqvist Peter Åslund Peter Åslund Lena Haeger Filip Ros Ulf Rosengren Mattias Nimrup Jon E Glömmen 2000 Karin Valinder Peter Åslund Jan Wedsberg Peter Åslund 2001 Margret Peter Åslund Peter Åslund Charlotta Tham Carl Strinnholm Mårtensson Mattias Nimrup Krister Tham 2002 Ebba Valinder Jan Wedsberg Mattias Bernow Elin Simonsson Ebba Valinder Arnaud Frémont Mårten Bernow Martin Cullberg 2003 Elin Simonsson Mårten Bernow Jan Wedsberg Ann Wedsberg Carl Strinnholm Jon E Glömmen Margret Ulf Rosengren Jan Wedsberg Mårtensson 2004 Elin Simonsson Peter Åslund Bo Olofsson Elin Simonsson Axel Elmqvist Jon E Glömmen Lena Haeger Jon E Glömmen Martin Cullberg 2005 Elin Simonsson Peter Åslund Peter Åslund Elin Simonsson Axel Elmqvist Rolf Edgren Tomas Åslund Martin Cullberg 26

27 Gåsö Match Race Cup JULI 2005 Årets Matchrace uppgörelse på Gåsö blev försenad pga utdraget årsmöte i Samfällighetsföreningen, men klockan 15 kom det hela igång med skepparmöte. 2-kronorna var som vanligt de båtar som användes. Följande startlista mönstrades : Lag 1 Gjötterberg, Måns & Mårten Lag 2 Peter af Klercker / Gabriel von Horn Lag 3 Patrik Cornelius / Fredrik af Klercker Lag 4 Wallin / Björklund Lag 5 Simonsson, Elin & Knut Lag 6 Johan & Ulf Tengroth Lag 7 Zetterquist, Nanny & Martin Lag 8 Schelin, David & Eva Lag 9 Ola Elmqvist / Martin Sjögren Lag10 Anna Elmqvist / Lotta Edgren Vinden var för dagen västlig och 3 6 m/s; något mer längre ut mot Skaftölandet pga lä från Gåsö. Starten var densamma som provades 2003: Le Mans-start, vilket alltså betyder att man springer igång sitt ekipage, efter modell från den klassiska franska racertävlingen. Detta gick till så att båtarna, som låg vid pontonen med förstävarna mot norr, lottades till deltagarna, och de startklara besättningarna fi ck hålla i båtarna som låg med seglen satta. Vid start blåstes tutades i megafonen. På signal fi ck man skjuta ut båten och börja kappsegla. Det var mycket diskussion på bryggan vilken båt som fi ck fördel av detta lä eller lovartsbåten. För det mesta verkade det som läbåten kom bäst iväg, men det kunde också konstateras att muskelkraft och bra teknik också fungerade, och ibland kom lovartsbåten bäst iväg. 100% rättvist kan det ju aldrig bli, men med Le- Mans-start blir det inga tjuvstarter, för då blåser man av och gör om starten. Banan var läns/kryss och med styrbords rundning. Man måste passera en port mellan 2 bojar tvärs Ångbåtsbryggans huvud, de som också utgjorde mållinjen. Ett varv i samtliga heat utom fi nalen som seglades 2 varv. 4 lag gick till semifi naler och de utslagna fi ck segla en Sockerdrickscup. Lag 3 Patrik Cornelius / Fredrik af Klercker Lag 8 Schelin, David & Eva Lag 6 Zetterquist, Nanny & Martin Lag 8 Anna Elmqvist / Lotta Edgren Anmärkningsvärt var att 2 av favoriterna åkte ut efter missar i första seglingen: Sten Wallin med dottern Hanna gick på fel sida om ena portbojen och måste runda om för att inte diskvalifi - ceras. Detta visade sig vara ett dyrbart misstag. Simonssons försvann också i 27

28 forts från sid 26 första omgången efter ett mindre bra vägval. Sockerdrickscupen fi ck förstärkning av ytterligare ett lag, nämligen Sven & David Sahlin som fi ck hoppa in för att få jämnt antal lag, då Gjötterbergs lämnat w/o. Lag 6 Johan & Ulf Tengroth kämpade hårt men blev utslagna i semi. Till fi nal gick Lag 5 Simonsson mot Lag 4 Wallin. Efter en mycket tät strid på första varvet kunde Sten & Hanna Wallin säkra Sockerdrickan. Så till sist kom vi via hårda uppgörelser i semi fram till en fi nal mellan Lag 3 Cornelius/Klercker och Lag 10 Edgren / Elmqvist. Damerna visade sin klass och trots eller kanske tack vare långt framskriden mage på gasten grejade de en glänsande seger! Stort jubel bland den månghövdade publiken! Gåsö Match Race Cup kommer defi nitivt att överleva länge till. Nästa år blir det kanske en annan variant på start. Vi har en vinter att fundera på. Kul är det i alla fall. Sture Sundén Kulturveckan 30/6 Hans Josefsson sjunger i kapellet 17/7 Fotoutställning 19/7 Havet sjunger med Cecilia Josefsson & Natalie Hernberg Dessutom Konsert med Anders Lagerqvist Filmer av Bosse Bolivar Göran Valinder öppnar sjömanskistan Titta på anslagstavlan för mer information. Pelles Rökeri & Restaurang Café och Fiskaffär ÖSTRA KAJEN GRUNDSUND tel

29 Gåsöspelen 2005 Äntligen var det dags för sommarens stora begivenhet, Gåsöspelen Som vanligt kunde man redan dagarna före spelen höra taktiksnack i posthuset, se trimning av tävlingsutrustning och övning på ängen. Även för undertecknade var det bråda dagar. Korv skulle stoppas, priser skulle gjutas och megafonen smörjas. Väl nere på ängen under första tävlingsdagen stod skarorna samlade långt innan spelen skulle börja. Inte heller i år var alla vädergudarna med oss från start. Väder-Tone lovade solar medan Pudel-Pär spådde regn. Därför introducerades en nyhet inför spelen 2005, party-tältet. Ett mycket uppskattat inslag som regnskyddade som mest 50 personer per skur. Alla grenar avlöpte i rask takt i mycket sportslig anda, bland såväl barn som vuxna. Även sista löpgrenen för dagen den till tombolan gick i rekordfart. Lotterna såldes som vanligt slut och lyckliga barn återvände hem med de mest oväntade priser. Så kom eftermiddagens aktiviteter på bryggan och det blev en kamp mellan de mest tappra Gåsöborna. I blåst och regn roddes det så att klykorna glödde och crawlades det så att maneterna klyvdes. 29

30 När vi dag två kom ner till bryggan stod solen klar på himlen och krabborna i kö i vattenbrynet. Efter 20 minuter drogs revarna upp och det var dags för sedvanlig spännande krabbräkning på torget. Eftermiddagens varpa blev en gastkramande tävling med en säker damsegrare och en riktig outsider som vinnare i herrklassen. Alla Gåsöspelens vinnare prisades till sist på en ny ståtlig prispall. Tusen tack till alla kämpar som ställde upp i vått och torrt. Ett varmt tack även till alla er som hjälpte till att göra spelen. Nu laddar vi om och hoppas att se er alla på ängen 2006! Sjögren/Fredriksson Caroline Cullberg Lynn Cornelius & Emma Simonsson inför klädsimmet 30 Ebba Valinder

31 Kattis Cullberg i balans. Jämn kamp. 31 Väjningsregler?

32 23815-Saab_Gasoguiden_2006.qxd 5/9/06 1:20 PM Page 1 Skrapa och lukta på framtiden. Kom närmare med näsan. Du kanske känner en svag doft från havet, men det är väl allt. Så här lite ska det nämligen lukta från en bil i framtiden. Kanske blir det verklighet när fler bilar än Saab Aero X drivs på ren bioetanol framställd av tex spannmål och träflis. Just nu gör Saab Aero X succé på bilmässor jorden runt.för att provköra framtidens bil behöver du dock bara kontakta Knut i Lunnevik.Han lånar gärna ut nycklarna till sin Saab 9-5 BioPower.

33 SaabAeroX

34 Gåsöspelen 2005 RESULTAT Löpning 3-4 år 1. Philip Malmgren 2. Jakob Kvarnvig SD. GK. Hedvig Tham Emmy Elfvelin Bengtsson Erik Sahlin Hilmer Zetterqvist Pablo Cornelius Isabel Cornelius Jac Hall Löpning 5-6 år 1. Linn Karlsson 2. Edvard Schelin SD. GK. Caroline Cullberg Harald Johansson Johanna Skoogh Cullberg Nelly Elfvelin Bengtsson Sara Wilhelmsson Wilhelm Tham Elsie Fremont Nils Myrberg Emma Iversen Liv Hjern Löpning 7-8 år 1. Jakob Olsson 2. Simon Olson SD. GK. Jesper Elfvelin Bengtsson Sofi a Fredriksson Ebba Johansson Christoffer Cullberg Jesper Kvarnvig Idun Cederborg Anna Iversen Elmer Romanus Potatisplockning 3-4 år 1. Philip Malmgren 2. Hilmer Zetterqvist SD. Erik Sahlin GK. Jakob Kvanvig Potatisplockning 5-6 år 1. Edvard Schelin 2. Harald Johansson SD. Emma Iversen GK. Caroline Cullberg Potatisplockning 7-8 år 1. Jesper Kvanvig 2. Jakob Olsson SD. Ebba Johansson GK. Simon Olsson Potatisplockning 9-11 år 1. Julia Gjötterberg 2. Karl Elmqvist/ Emil Fredriksson SD. Viktor Edgren GK. Hanna Wallin/ Peder Johansson Potatisplockning år 1. Axel Elmqvist 2. Julia Mårtensson SD. Sofi a Wedsberg Potatisplockning 15 år och uppåt 1. Bolle Tham 2. Maria de la Torriente SD. Kattis Cullberg Säcklöpning 5-7 år 1. Idun Cederberg/ Harald Johansson 2. Ebba Johansson SD. Elsie Fremont 34

35 Säcklöpning 8-9 år 1. Peder Johansson 2. Jesper Kvanvig SD. Jesper Elfvelin Bengtsson GK. Jakob Olsson Säcklöpning år 1. Karl Elmqvist 2. Tom Cornelius SD. GK. Viktor Edgren Emil Fredriksson Julia Gjötterberg Axel Elmqvist August Schelin Jakob Dyberg Carl Hemmingson Säcklöpning år 1. Julia Mårtensson 2. Ebba Vallinder SD. Anna Sahlin Säcklöpning 17 år och uppåt 1. Torbjörn Elvhäger / Bolle Tham 2. David Schelin SD. Maria de la Torriente Trebenslöpning 6-9 år 1. Simon Olsson / Jakob Olsson 2. Ebba Johansson / Sofi a Fredriksson SD. Anna Iversen / Emma Iversen GK. Idun Cederberg/Lovisa Hemmingson Trebenslöpning år 1. Viktor Edgren/Emil Fredriksson 2. Peder Johansson/Karl Elmqvist SD. August Schelin/Carl Hemmingson GK. CarlAxel von Horn/Tom Cornelius Trebenslöpning år 1. Ebba Vallinder/ Anna Sahlin 2. Jakob Dyberg/ Sofi a Wedsberg SD. Lynn Cornelius/ Mirre Dyberg Trebenslöpning 16 år och uppåt. 1. Julia Gjötterberg/Måns Gjötterberg 2. Linda Romanus/ Sonja Romanus SD. Ida Gjötterberg / Simon Berg Småbåtsrodd år 1. Ebba Valinder 2. Emil Fredriksson SD. Anna Sahlin Småbåtsrodd 15 år och uppåt 1. Fredrik Wallin 2. Torbjörn Elvhäger SD. Martin Cullberg Klädsim 8-9 år 1. Peder Johansson 2. Sofi a Fredriksson SD. Jesper Elfvelin Bengtsson Klädsim år 1. Axel Elmqvist 2. Viktor Edgren SD. Emil Fredriksson Klädsim 13 år och uppåt 1. Maria de la Torriente 2. Fredrik Wallin SD. Emma Simonsson Extra SD för utklädsel: Emma Simonsson Mirre Dyberg Sofi a Wedsberg Lynn Cornelius Krabbfi ske 2-4 år 1. Jakob Kvanvig, 21 st 2. Hugo Sjögren, 16 st SD. Emmy Elfvelin Bengtsson, 8 st GK. Hanna Wilhelmsson, 9 st 35