Guiden 2005 I Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb I Årgång 26

Transkript

1 Gåsö Guiden 2005 I Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb I Årgång 26

2 Redaktionsinfo GÅSÖGUIDEN 2005 GES UT AV GÅSÖ VÄNNER TENNIS- & SEGELKLUBB Annonser, artiklar Ingeborg Simonsson Ekehöjdsgatan Västra Frölunda Material mottages tacksamt så snart som möjligt. Maila eller posta till Ingeborg Simonsson. Medlemsuppgifter, ekonomi Martin Cullberg Bildansvarig Ulf Tengroth Scanning Ericssons Foto Layout och tryck Göteborgstryckeriet Omslag: Foto: Ulf Tengroth Vi tar gärna emot bildoch textmaterial löpande under året så att vi kan sätta ihop Gåsöguiden i god tid. Sponsorer till Gåsöguiden 2

3 Innehåll Nästan först...3 Verksamheten...4 Detta händer...7 Medlemsavgifter...9 Historia och historier från Bohuslän. 10 Havets färger...14 Fisketur med Oberon...17 Gåsögolfen...18 Klubbmästare...19 Gåsö seglarskola...20 Kulturevenemang...22 Gåsö Tennisvecka...23 Tennisskolan...23 Resultat...24 Klubbmästare...25 Gåsö Runt...26 Förtöj 2-kronorna rätt...27 Gåsöspelen Fototävling...34 Midsommarcollage...36 Resultat Gåsöspelen Skonerten Falken...41 Samfälligheten...42 Boulebanan invigd...43 Spela boule...44 Fredriks recept...46 Kallelse till föreningsstämman...48 Medlemmar...50 Telefonregister...52 Yrkesregister...58 Brand och sopor Nästan först Gåsöguiden modell 2005 har utvecklats ytterligare ett steg vad gäller design och utformning. Vi har infört en sponsorsida, sidan 2 och minskat antalet större annonser. Detta för att ge mer utrymme för artiklar och bidrag från skrivlystna Gåsöbor. Vår ambition är också att öka antalet bilder som minner om gångna somrar. Därför upprepar vi fjolårets uppmaning; ställ upp i årets fototävling! Läs mer om denna på sidan 34, samtidigt som ni njuter av vinnarbilderna från förra sommaren. Jag vill tacka samtliga författare och kameramän som gjort årets Gåsöguide möjlig. Tack Göteborgstryckeriet för ert stora stöd med utformning och produktion och Mi Johannesson som står för layouten. Med detta önskar jag er trevlig läsning och en trevlig sommar! Ingeborg Simonsson 3

4 Verksamheten Den bästa sommaren någonsin? 2004 såg länge ut att regna och blåsa bort. Resorna till varmare breddgrader var helt slutsålda i början av juli, t o m publikmagneter som Swedish Match Race i Marstrand genomlevde tomma läktarplatser p g a hällregnet. Men efter regn Den 20: e juli slog det om, vi fi ck dryga 20 i vattnet, något som vi alla behöver. Vädrets små förändringar är ju dock inget som vi öbor blir speciellt överraskade av, utan vi genomför planerade aktiviteter med mer eller mindre kläder. Så även i år mer om detta nedan blir också mitt sista år som ordförande. Det har varit fem mycket stimulerande år, där jag fått glädjen att lära känna de fl esta på ön, samt ha en styrelse som utvecklat föreningen på alla fronter. Vi har en stabil ekonomi, nya aktivitetsområden, all time high -deltagande i våra kärnaktiviteter och sponsorerna ökar. Lägg till detta det viktigaste, och för mig det mest stimulerande; alla på ön engagerar sig mer eller mindre beroende på möjligheter - men jag känner att vi agerar under mottot våra aktiviteter, i vårt sommarparadis. Detta är ju en förutsättning för hela vår verksamhet. Stort tack för all support! Nu står år 2005 års aktiviteter för dörren, men innan vi kastar oss in i dem vad hände år 2004? Låt oss börja med Midsommar P g a rådande väder var det akut blombrist kl. 10 på midsommarafton. Men det hindrade inte regnklädda Gåsöbor att färdigställa stången, i år med mer dragning åt björkgrönt än blomsterfägring. Till dansen på eftermiddagen fylldes ängen med både stora och små, samt solsken. I år uteblev dragspelsmusikern p g a sjukdom, men som i urminnes tider skötte vi takthållningen och sången själva. Bra jobbat! Gåsöspelen/Gåsö Runt 2004 års olympiska Gåsöspel fi ck även sin beskärda del av utmanande väder. Detta påverkade dock inte på något sätt engagemanget och intensiteten hos deltagarna. Se separat fotokollage/artikel och njut av att uttrycket det viktigaste är inte att vinna, det är att deltaga är i högsta grad sant på vår ö! Gåsö Runt genomfördes med en stark kontrast till fjolårets stiltje. Vindar på gränsen till kuling gjorde tävlingen spännande och innehållsrik. Sammanfattningsvis, ett stort tack till familjen Elmqvist som återigen säkerställde förstklassiga spel. I år kom stödet från familjen Johansson arbetsfördelningen mellan familjerna blev ju aldrig offi ciell, men känn alla Gåsöbors uppskattning! Segling Även i år fi ck Gåsö ha olympiaseglaren Daniel Birgmark som vår mycket uppskattade seglarinstruktör. Deltagarantalet fortsätter att öka år från år och vi hade återigen all time high vad gäller antalet unga seglare i vår skola. Det är en härlig syn med alla småsegel och aktiviteter i och utanför hamnen denna vecka. En uppskattad ändring av schemat innebar att vi hade 4

5 år 2004 ett långt förmiddagspass i stället för två kortare. Familjeaktiviteter som t ex bad kunde nu avnjutas på eftermiddagen. Hjälptränare 2004 var Elin Simonsson och Johan Tengroth. En stor anledning till att veckan blev mycket lyckad var den stora hjälp som Daniel, Elin och Johan fi ck av föräldrar, både vad gäller båtlån och mer handgriplig assistans ute på havet. Tennis Tennisveckan fungerade än en gång suveränt med ett minimum av väntetider och med en rad spännande matcher. Även vädergudarna var på vår sida och inga matcher ställdes in på grund av regn. Att skadefrekvensen var hög för året får därför helt tillskrivas deltagarnas förberedelser vad gäller grundträning Intresset för vår tennisskola fortsätter att öka, vilket är härligt. Andres Meri genomförde sitt andra år som uppskattad ledare. Jag rekommenderar varmt att ni stannar till och kikar på denna aktivitet. Det fi nns många lovande spelare i nästa generation Gåsöbor! Golf Golfmästerskapet gick av stapeln på vår egen hemmabana Skaftö Golfklubb. Konkurrensen var knivskarp i strålande solsken. Till Bengt Sahlins stora glädje, har Elin Simonsson börjat spela golf, och med ungdomlig tillförsikt ställde hon upp i tävlingen några dagar efter att det gröna kortet var bärgat. Sockerdrickspriset gick därför i år till en kvinnlig deltagare. Jan Wedsberg stod till slut som värdig mästare efter en väl genomförd tävling. Hemsidan Vår gemensamma hemsida för samfälligheten, jaktvårdsföreningen och GVTS fungerar väl. Detta är ett viktigt ansikte utåt. Jag kan nu glädja er med att om det är så att man har glömt sin Gåsöguide kan man surfa in på hemsidan var än i världen man befi nner sig och läsa den ändå. Hela Gåsöguiden fi nns numera på nätet. På våren lägger vi in Detta händer så att ni i god tid kan se vad som händer - och när. Var inte rädd att skriva en rad i gästboken. Har ni gamla eller nya bilder som ni vill att fl er skall få njuta av, kontakta Måns eller Mattias. Håll vår hemsida levande! Auktionen Nalle Tengroth ledde än en gång vår traditionella auktion, med Maj-Britt, Svea och Ammi som trogna bisittare som med säkra händer tryggade redovisningen. Vi som var där tackade Nalle för ett mycket gott arbete under åren som auktionsförrättare. Missa inte att med egna ögon uppleva vem som axlar denna roll! Vad gäller auktionsföremål; låt oss fortsätta trenden mot färre och mer innehållsrika föremål. Hemlagat och syltat är alltid lika uppskattat. 5

6 Boule Ett för året nytt aktivitetsområde hade premiär i och med boulebanans invigning. Detta skedde med pompa och ståt den 21 juli. Läs mer i separat artikel. Efter viss väntetid på färdigställandet är det verkligen glädjande att se hur väl banan utnyttjas. I stort sett varje kväll är det full tävlingsaktivitet. Försäljningen av bouleklot i kiosken är ett säkert tecken på detta intresse, flickorna sålde slut i omgångar. Återigen detta hade inte varit möjligt utan bred support. Tack än en gång alla sponsorer! Kultur Nytt för i år är även området kultur som stämmer väl in på föreningens ambition att bredda våra aktiviteter för att passa alla åldrar och intressen. Med kapellet som centralpunkt och under ledning av Barbro von Hilgers kommer vidare aktiviteter att planläggas inom områden som Gåsöhistoria, konst, musik och natur-/miljövård. Tack Barbro för att du på ett föredömligt sätt har tagit detta initiativ. Idéer och uppslag på olika evenemang är mycket välkomna till Barbro. Stort intresse var det definitivt när kulturkväll bjöds under temat Kända Gåsöbor och schartuanismen. Föredrag av Nalle Tengroth och Jan Odencrants samt filmvisning var medierna för kvällen. Kapellet var fullsatt till sista plats. Ekonomi Det nya medlemssystemet har gett en stabil plattform för fortsatta investeringar i tennisbana, segelbåtar, boulebana m m. Intäkterna för 2004 visar även på en stabil kortsiktig intäktsström. Vi balanserar utgifter väl med våra inkomster och har även fler sponsorer som ni kan se i årets Gåsöguide. Under 2004 genomförde vi 6 en rejäl renovering av tvåkronorna och kommer till detta år att byta segel för att ytterligare förbättra möjligheterna för tuffa matchrace och bra seglarskolor. Tack alla nygamla medlemmar och sponsorer för ert suveräna stöd till en sund ekonomi i Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb! Här vill jag passa på att påminna om hur inbetalningarna till våra aktiviteter fungerar. Allt sker via postgiro. Hämta blanketter i kiosken. Detta har fungerat över förväntan I det närmaste 100 % av alla anmälningsavgifter har kommit in. Tack för att ni hjälper vår personal i kiosken att sälja det som erbjuds där och inte administrera våra Gåsöspel! Sammanfattningsvis kan vi summera föreningsåret 2004 med att vi trots ett tidvis utmanande väder lyckades genomföra och utveckla våra ö-aktiviteter, med en fortsatt god ekonomi. Kanske det t o m är så att lite kärvare väder underlättar för vårt ökade engagemang. Som jag sa inledningsvis vill jag tacka för fem härliga år som ordförande. Det är roligt med alla kontakter och alla idéer som kommer in från de mest oväntade håll. Patrik Cornelius som vi alla känner väl kommer från och med nu att ta över ordförandeklubban. Med uppväxt på Gåsö, stort seglings- och tennisintresse är jag helt övertygad om att vi under Patriks ledarskap kommer att utveckla föreningen ytterligare under de kommande åren. Själv kommer jag att arbeta vidare i styrelsen. Glädjen att arbeta med våra gemensamma aktiviteter är omöjlig att helt släppa taget om. Nu kastar vi oss ut i årets utmaningar laddade med energi, och får uppleva, just det Den bästa sommaren någonsin! Oavsett väder! Knut Simonsson

7 Detta händer på Gåsö sommaren /3 Påskafton Påskeld i Kalvhagen 30/4 Öppningshelg 20/6-5/8 Postutbärning 18-19/6 Vårutrustning och sjösättning av tvåkronorna. Intresserade ungdomar kontaktar Sture Sundén för att hjälpa till. 23/6 Gåsöguiden ligger i ditt postfack 24/6 Midsommarafton Lunneviksängen Vi klär gemensamt midsommarstången Stången reses, därefter dans och brännboll 1-31/7 Kiosken är öppen varje dag /7 Slåtterdag Samling kl vid kapellet 11-15/7 Tennisskola Anmälan på listor i kiosken. Betalning via postgiro /7 Gåsöspelen Anmälan på listor i posthuset 15/ Lunneviksängen Löpning, potatisplockning, säcklöpning och trebenslöpning Ångbåtsbryggan, Rodd, klädsim 16/ Ångbåtsbryggan, Rorsmansträff Gåsö Runt Start Gåsö Runt Kanalbryggan. Krabbfi ske Lunneviksängen. Varpa Prisutdelning 17/7 Matchrace Cup Ångbåtsbryggan Skepparmöte, Första start 18/7 Brandövning /7 Seglarskola Samling 12/7 kl på jollebryggan. Betalning via postgiro i samband med anmälan 18-23/7 Tennisvecka Anmälan på listor i kiosken Betalning via postgiro 20/7 Gåsömästerskapen i golf Skaftö Golfklubb. Tid meddelas på anmälningslistan i posthuset. 23/7 Prisutdelning och auktion prisutdelning seglarskola, matchrace, golf och tennismästerskap. 24/7 Årsmöte i Kapellet Natur & Viltvårdföreningen 27/7 Konsert i Kapellet kl Anders Lagerqvist på violin och Henrik Erdström på viola, spelar musik av Morzart, Sphr, Händel och Bach. 29/7 Slåtterdag Samling kl vid Kapellet 3-4/9 Stängningshelg Badtrappor, badhytter, bänkar, jollebryggor etc. ska iordningställas för vintern 26/9 Premiär hummerfi ske aug Film om Gåsö Visning av Bo Bolivar i början av augusti. För tid se anslagstavlan. 17/7 Årsmöten i kapellet Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb Gåsö Samfällighetsförening OBS! Betalning till samtliga aktiviteter sker genom inbetalning på PG Blanketter fi nns i kiosken. 7

8 Kiosken Öppen /7 31/7 tel Seglingskuponger, tenniskuponger, urval av tennisartiklar, vykort, glass, godis, chips, nötter, drickor m.m. Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb 8

9 Medlemsavgifter Medlemsavgift Vuxen...600:- Barn...400:- Omstart var 5:e år med halv då gällande avgift. Årsmedlem...100:- Medlemsanmälan och betalning görs genom att sätta in avgiften på PG Tennis Timpris medlem... 40:- Tenniskuponger 6 st...200:- Timpris ej medlem... 75:- Tenniskuponger 5 st ej medlem...300:- Segelbåt 2-kronan (2 st) Uthyres heldag/halvdag 100/50:- Seglingskuponger à 50:- köpes i kiosken och klistras upp på anmälningslistan i posthuset. Glöm ej att skriva namn och datum. Båtarna är mycket lättseglade och passar utmärkt för 2 vuxna och 1 barn eller 3 ungdomar. De kan också utan svårighet seglas av en person. Seglings- och tenniskuponger säljes i kiosken. Övriga aktiviteter betalas genom att i god tid sätta in avgiften på PG Tennisveckan Singel... 75:- Dubbel/par...100:- Mixed/par...100:- Knatte... 25:- Tennisskola...400:- Seglarskola Deltagaravgift...400:- Matchrace Deltagaravgift/lag...100:- Jollebrygga Fack för optimist och jolle tillhandahålles för medlemmar i mån av plats. Kontakta ansvarig Sture Sundén. 9

10 Historia och historier KÅSERI AV GÖRAN NYLANDER HÅLLET VID BOHUSGILLETS VÅRMÖTE 2002 DEL 2 Göran Nylander är urgöteborgare, pensionerad läkare och passionerad seglare. Han har gett oss tillåtelse att i Gåsöguiden återge valda delar av sitt innehållsrika kåseri. Del 1 stod att läsa i Gåsöguiden I denna andra del får vi veta vad ihåliga kalkstenar och gulddubloner kan berätta för oss. I början av 1900-talet var prosten Ivar Wallerius verksam på Tjörn. Han var en intresserad amatörgeolog. Bohuslän är rikt på sten, det vet vi alla. Det mesta av denna sten ligger fast förankrad i berggrunden men en ganska stor mängd stenar av olika ursprung har transporterats dit av inlandsisen och sedan blivit liggande där när isen smält undan. När man vandrar längs en strand ute i skärgården kan man se stora klapperstensfält där stenar av de mest skiftande slag förekommer. Ivar Wallerius uppmanade sina församlingsbor att lämna intressanta stenar till honom för studium. Denna uppmaning hörsammades av fi skaren Karl Jakobsson på Herrön. En dag infann han sig hos prästen med en sten, som väckte dennes stora intresse. Att det var en kalksten framgick tydligt av utseendet, men den var genomsatt av en massa små gångar och håligheter, som väckte hans stora intresse. Fiskaren omtalade dessutom, att det fanns en stor mängd liknande stenar på fyndplatsen, som var en liten ö vid namn Tärneskär norr om Grönskären i Tjörns skärgård. Ivar Wallerius hade emellertid goda kontakter inom den geologiska sakkunskapen och genom dessa fi ck han veta att det rörde sig om en kalksten, som var påverkad av en liten havssvamp, som heter vioa. Denna havssvamp sätter sig fast på klippbotten med en liten sugplatta. Under denna sugplatta bildas en minimal bubbla av kolsyra. Om nu stengrunden utgörs av kalksten fräts denna under tidens förlopp sönder och det bildas en liten grop i kalkstenen. Under århundradens lopp kan på så sätt hela stenen genomborras av små gångar och hålrum. Men nu börjar hela denna historia att bli intressant, ty i Bohuslän består berggrunden av gnejs eller granit, och än mer märkligt, i våra hav lever inte vioa-svampen. Den föredrar mer sydliga vatten. Den förekommer rikligt i Medelhavet och där framför allt i Adriatiska Havet. Hur kan det då ligga stora mängder av vioa-borrad kalksten på det lilla Tärneskär? Den enda tänkbara förklaringen ansåg Ivar Wallerius var att kalkstenen hade förts dit av mänsklig aktivitet. Det mest sannolika var enligt honom, att det här rörde sig om en barlast från ett fartyg, som förlist vid Tärneskär. 10

11 från Bohuslän Men nu ligger all denna kalksten inte på bottnen vid Tärneskär utan högt uppe på land! Den ligger från strandkanten och därifrån cirka 30 meter upp till en nivå av drygt 2 meter över vattenytan. Strax väster om stensamlingen höjer sig berget till en klack, som är ett par meter högre än omgivningen. Nu vet vi dock, att vi kan räkna med en landhöjning och därför har Tärneskär en gång varit ett undervattensskär. Om den mystiska kalkstenen verkligen är resterna av ett fartygs barlast måste detta fartyg ha förlist för mycket länge sedan sade sig Ivar Wallerius. Om vi tänker oss tillbaka till tiden för vår tideräknings början, vid Kristi födelse var Tärneskär ett undervattensrev över vilket bränningarna bröt. Kan ett skepp vid denna tid ha gått under vid Tärneskär. Tanken förefaller långsökt och därför sökte också Ivar Wallerius långt tillbaka i tiden. De gamla romarna kände till konsten att barlasta sina fartyg. Den romerska fl ottan byggde huvuddelen av sina fartyg vid de skogrika kusterna av Adriatiska Havet. Man kan anta, att de tog stenen till barlast på byggplatsen. Det är en god ide att använda kalksten som barlast ty den motverkar försurningen av skeppets slagvatten. Kalksten från Adriatiska Havet är påverkad av vioasvamp. Kan då ett romerskt skepp av ansenlig storlek ha förirrat sig hit upp till våra trakter? Från historien vet vi genom den romerske historieskrivaren Tacitus att Nero Claudius Drusus, även kallad Germanicus, i sitt sökande efter Herkules Stoder år 10 f K seglade ut ur Medelhavet, rundade Spanien och följde den europeiska västkusten ända upp till mynningen av fl oden Weser. År 5 e K företogs ytterligare en romersk fl ottexpedition mot norra delen av Europa och nutida forskare anser, att denna nått Jyllands västkust. År 9 försökte romarna erövra Germanien. Detta försök slutade med en total katastrof. En romersk arme under befäl av fältherren Publius Quinctilius Varus och omfattande tre legioner, cirka man, förintades i slaget i Teutoburgerskogen. Är 16 anfölls Germanien, det nutida Tyskland av Caesar Germanicus. Med ett stort fälttåg skulle hämnd utkrävas för det stora nederlaget, som Varus lidit i Teutoburgerskogen. Efter det stora fälttåget drogs i slutet av sommaren år 16 trupperna tillbaka. En del av armen marscherade landvägen tillbaka ned i Gallien. En annan, betydande del av armen inskeppades på den romerska fl ottan för att sjöledes transporteras söderöver. Vi vet från säkra källor, att denna fl otta överfölls 11

12 av en svår storm. Tacitus skriver (Cavallins översättning): Och sedan blev himmel och hav ett byte för sydliga stormar, som hämtade kraft ur Germaniens fuktiga kuster, djupa floder och väldiga molnmassor, och stormarna blev än mer fruktansvärda genom närheten till Norden. Skeppen greps och kastades ut på öppna havet eller mot öar, farliga genom sina branta klippor och dolda grund. En del fartyg förliste, men flera kastades upp på avlägsna öar. På dessa obebodda öar dog soldaterna hungersdöden. Kan ett av dessa skepp ha drivits norröver, rundat Skagen och därefter av den så kallade Jutska Strömmen 1) förts direkt in mot bohuskusten? Det är mer än troligt. Sedan har det fått sin botten uppriven av ett grund, som numer är vårt Tärneskär och där hamnade dess barlast av vioaborrad kalksten på bottnen. Inte långt från Tärneskär ligger det ett annat skär med samma namn. Det är Kaurö Tärnskär. Här kan ett annat skeppsbrott ha inträffat för länge, länge sedan. Jag skall berätta en egendomlig händelse, som inträffade där En liten gosse, som hette Bernt Mathiasson hade fått följa med sin far ut på landvadfiske på Kaurö Tärnskär. När fadern fiskade lekte gossen vid strandkanten och upptäckte då under vattnet något, som glimmade. Han tog upp föremålet, som visade sig vara ett guldmynt. Detta mynt lämnades till prästen i församlingen och så småningom hamnade det på baksidan av landet, i kungliga myntkabinettet i Stockholm. Det visade sig vara en gulddublon präglad under Ferdinand och Isabellas regeringstid i Spanien. Vi låter nu tanken gå till en annan flotta, som gick sitt öde till mötes på Nordsjön, den oövervinneliga armadan. År 1588 seglade den ut från Spanien för att erövra England. Den gick under efter att ha slagits av den engelska flottan. Endast ett fåtal av de många skeppen återkom till Spanien efter att ha seglat runt de brittiska öarna och Irland. Flera skepp förliste mot den norska kusten och troligen även mot den bohuslänska. Kanske har den lilla gossen Bernt Mathiassons guldmynt kommit från ett spanskt skepp, som förlist år ) Jutska strömmen är en mycket stark ström som tidvis går från Skagens udde i östlig riktning rakt in mot den bohuslänska kusten. refererat av Jerk Harling 12

13 Normentor AS tel ALLFIX HB, LÖNNDAL 306, Grundsund tel / fax mobil mobilfax allfix@swipnet.se hemsida Anläggningsdykeri Byggnationer / reparationer av kajer & bryggor Sjötransporter med snabbgående katamaran (2 ton) eller kranpråm (20 ton) Bärgningsuppdrag 13

14 Havets färger Är havet alltid blått? Det är vad de fl esta av oss tror, men havet kan lika gärna vara brunt, rött, vitt eller grönt. Vad är det som får havet att ständigt ändra utseende? Vi får svaren av Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Bohuslän har tretton marina provtagningsområden varav Tjärnö marinbiologiska laboratorium utanför Stömstad ansvarar för det nordligaste. En gång i månaden, året runt, åker man ut på Kosterfjorden för att hämta upp vattenprover som ska berätta för forskarna hur havet mår. Proverna skickas till SMHI som sammanställer regelbundna rapporter om tillståndet i de svenska kustvattnen. Proverna som tas på olika djup, analyseras på näringsinnehåll syre- och salthalt bl a, men det som säger allra mest om havet är siktdjupet. Det visar direkt om en algblomning eller liknande har slagit till i havet. På vintern är vattnet salt, kallt och väldigt klart eftersom det är för mörkt för att plankton ska kunna produceras. Annat är det på sommaren, då kan vattnet vara alldeles brunt. Havet spelar en omistlig roll för allt liv på jorden. Varje kvadratmeter ytvatten innehåller mängder av små växter och djur vars produktion av näring och syre är av vital betydelse för varje annan levande organism på planeten. Men medan de stora oceanerna är relativt fattiga på liv, är det i de grundare kustvattnen som allting händer. Floder, industriutsläpp och regnvatten för med sig näringsämnen som gödslar vattnet och dess minsta beståndsdelar: de mikroskopiska planktonalgerna uppe vid ytan. Dessa utgör föda för mindre havsdjur som krill och småfi sk, som i sin tur föder de större havslevande arterna. När plankton och andra organismer dör sjunker de till botten. Där är det för mörkt för nya alger att produceras. Vid nedbrytningen frigörs åter näringsämnena i vattnet. Stormar och havsströmmar för sedan med sig näringsrikt bottenvatten upp till ytan, där solens ljus sätter fart på planktonproduktionen. En ny algblomning uppstår. Cykeln startar om. Kiselalger är växtplankton som fi nns i oerhörda mängder i världens alla hav. De förökar sig snabbt och producerar nog mer syre och näring än någon annan organism på planeten. I själva verket är det plankton som styr det mesta av förändringarna ute i haven. Om vattnet ändrar färg, om sikten plötsligt försämras eller om mängden fi sk och smådjur rubbas kan man vara nästan säker på att det är någon typ av plankton som har varit framme. Till kategorin plankton hör både växter och djur. En organism räknas som ett plankton om den svävar fritt i vattenmassan utan att själv kunna styra sin kurs. Hit hör därmed också dåliga simmare bland de större djuren, som maneter och klumpfi skar. Men det är växtplankton som genom sitt omfång och sin utbredning sätter störst prägel på haven. Inte minst genom de algblomningar som varje år skrämmer slag på fi skare och turister längs kusterna. Fenomenen har egentligen ingenting med blommor att göra. Snarare handlar 14

15 Färgerna avslöjar havet BRUNT Kiselalger är en stor grupp plankton med arter som förekommer rikligt i alla världens hav. I svenska vatten är det kiselalger som ger årets första algblomning, vilken brukar inträffa redan i februari/mars. Då färgas havet brunt. GRÖNT Halospaera-grönalger består av runda celler med flera blekgula till djupt gröna fläckar. Den flyter ibland in på somrarna och lägger sig i vikar och längs stränder vid loj pålandsvind. Då färgas badvattnet gräsgrönt. BRUNRÖTT Pansarflagellater (dinoflagellater) är alger som lever i både söt- och saltvatten över hela jorden. De är gul- eller brunfärgade och när de blommar på hösten ger det vattnet en brunröd färg. Ytterhöljet av cellen är uppbyggt av plattor som bildar ett kraftigt pansar. TEGELRÖTT Mareldsflagellaten (Noctiluca) är i praktiken genomskinlig, men när den driver ihop i stora mängder på sensommaren blir vattenytan såsig och får en tegelröd till rosa färg. Mareldsflagellaten är relativt stor, eftersom den pumpar upp sig med vatten för att själv påverka sin flytkraft. Mareldsflagellaten ger upphov till mareld om natten, då den ger ifrån sig kortvariga blå ljusblixtar om den blir störd av rörelser i vattnet. Den är vanligast i den övre, solbelysta delen av havet. TURKOST Kalkflagellater är vanliga i kustvatten. De har kalkplattor som reflekterar solens ljus och gör havet mjölkigt och färgar vattnet turkost. Den blommar på sommaren under perioder med mycket sol och relativt begränsad nederbörd. 15

16 det om en riklig förekomst av alger på en begränsad yta i havet. Och det rör sig om mönster som upprepas, år för år. På vårarna färgar kiselalgerna havet alldeles brunt, det är normalt den kraftigaste algblomningen under hela året. Under hösten brukar istället kraftiga blomningar av pansarflagellater färga havet brunrött. Somrarna kan variera mer, men det brukar vara ganska lätt att gissa vad det rör sig om bara genom att titta på havets färg. När vikar och stränder ibland blir alldeles gräsgröna är det av ett växtplankton som innehåller samma klorofyll som landväxterna. Blir vattnet dimmigt och turkosskimrande är det så kallade kalkflagellater som blommar. Och på sensommaren och hösten dyker mareldsdjuret upp. Då färgas vattenytan tegelröd. Plankton ger badviken färg Grundregeln är att kraftiga regn följda av en period av sol ger en snabb produktion av plankton i vattnet. Det är då badviken får färg. En annan tumregel är att pålandsvind ger varmt och grumligt vatten, eftersom planktonrikt vatten då förs in mot land. För frånlandsvinden är det precis tvärt om. Ett av de största problemen vid omfattande algblomningar är att bakterier och bottenlevande smådjur förbrukar en mängd syre när de bryter ned döda plankton. Syrebrist och döda bottnar är ett ständigt hot mot alla svenska kustvatten. Men det behöver inte alltid gå så långt. Det här är någonting helt naturligt, en del av jordens eviga kretslopp som havet lätt repar sig från. Problemet är när vi får de abnorma algblomningarna vi hade på 1980-talet. De tar död på allt som lever i vattnen. Det finns dock tecken som tyder på att algblomningarna blivit både färre och mindre under de senaste tjugo åren. De senaste decenniernas allt hårdare utsläppskontroll har förbättrat havsmiljön längs våra kuster. Ändå hittar forskarna alltjämt bevis för att övergödningen från gamla synder ännu lever kvar. Döda bottnar, mängder av stora, fintrådiga alger och igenvuxna vikar skvallrar tydligt om att allt ännu inte står rätt till. Det är viktigt att inte helt bryta kretsloppet med havet. Människan tar upp en väldig massa fisk och annat ur haven. För balansens skull borde vi rimligen också lämna något tillbaka. Men de senaste årens hårda miljöfokus gör att nu nästan ingenting hittar tillbaka ut i vattnen. På lång sikt ger det en osäker situation. Men det är inte bara algblomningar som anstränger våra havsvatten. Sverige har med sina 320 mil en av de längsta kustlinjerna i Europa. Längs denna sträcka varierar vattenförhållandena betydligt. Sötvattnet i Bottenviken övergår i bräckvatten i Östersjön som senare blir allt saltare ju längre upp längs västkusten man kommer. När de olika vattenmassorna möts skapas vertikala skikt, eller halokliner med radikalt olika temperatur och salthalt. Det är sådana skikt som man ibland lätt kan känna av om man sträcker på benen när man badar om sommaren. I alla fall på västkusten, där bräckt flodvatten i ytan skiljer sig från kallare Östersjövatten någon meter ned. På omkring tio meters djup uppstår ett tredje skikt av det salta vattnet från Nordsjön. I Östersjön, å andra sidan, finns vanligen bara ett enda skikt mellan 16

17 bräckvatten och saltvatten. Det ligger så djupt som mellan 60 och 70 meter under havsytan. Just salthalten spelar stor roll för organismernas utbredning. Antalet större arter sjunker från över stycken i Skagerraks vatten till bara drygt 50 i vattnen norr om Stockholm. Samtidigt gör den ständiga omblandningen av vatten från Östersjön och Nordsjön att salthalten i ytan varierar kraftigt längs hela kusten. Det skapar problem för många växter och djur, eftersom de fl esta organismer vill ha så stabila livsmiljöer som möjligt. Vissa arter, som till exempel blåmusslor, tål stora variationer i vattnets salthalt. Andra, som till exempel hummer, gör det inte alls. Å andra sidan medför de skarpa haloklinerna att bottenvatten sällan blandas med ytvatten. Det gör de svenska kustvattnen extra känsliga för föroreningar, eftersom syre sällan når ända ned till bottnen och miljögifter ofta tar lång tid på sig att späs ut. Tittar man ut över havet idag och lägger märke till dess färg kan man vara säker på att den har förändrats till någon helt annan om bara någon vecka. Fisketur med Oberon En fi n dag i juli åkte några Gåsöbor på fi sketur med Oberon. Vi gick ut väster om Måseskär och letade upp några grundfl ak. Fiskelinorna gick i kors, någon tappade sitt spö i havet, men med skepparens hjälp fi ck vi både torsk och makrill. Det blev en härlig fi ske-tur! Förhoppningsfulla måsar följde oss under hela turen. Anne Tengroth fi ck rekordmakrill. Kvällens middagsmeny är given. 17

18 Gåsögolfen 2004 Måndagen den 12 juli var det åter dags för årets stora tävling, Gåsögolfen. Solen sken över Skaftö golfklubb och ett antal stridslystna Gåsöbor anlände till golfklubben med ett enda mål: Vinna eller försvinna. Och det är precis just det som har hänt. På grund av en datakrasch har alla listor över vem som vann vad i Gåsögolfen försvunnit. Men efter några samtal hittade vi de lyckliga vinnarna över en av årets mest prestigefyllda tävlingar. Bo Olofsson vann poängbogeyn med hela 38 poäng och visade oss andra Gåsöbor hur man ska spela golf. En annan som dock visste hur man skulle spela var Jan Wedsberg som vann slagtävlingen, kanske har han lagt undan monsterdrivern för ett tag? Vi har dessutom fått reda på att nya rekord slogs just denna vackra dag på Skaftö golfklubb, då banvärden kom ett fl ertal gånger och klagade på att Gåsöborna spelade alldeles för långsamt. Börjar de golfande Gåsöborna bli för gamla, eller hade ungdomsbollen helt enkelt för trevligt på banan? Tyvärr kom en väldigt klen skara till golfklubben jämfört med hur många som brukar komma, och jag hoppas att detta endast var en engångshändelse. Jag vill dessutom tacka Marianne Rönnblad och Elin Simonsson som var de enda damerna som modigt ställde upp i den mansdominerande tävlingen. Damerna visade även oss herrar att det faktiskt är bättre att ligga på fairway än i bergen. Vi får väl hoppas att fl er damer ställer upp i år. Tyvärr på grund av datakraschen kan vi inte ge er några resultat detta år, vilket kanske är tur för de fl esta. Men grattis till Bo Olofsson och Jan Wedsberg som vann respektive tävling 2004! Torbjörn Lindblad Pelles Rökeri & Restaurang Café och Fiskaffär ÖSTRA KAJEN GRUNDSUND tel

19 Klubbmästare GÅSÖGOLFEN År Slagtävling Poängbogey Longdrive Pinseeker Flest Birdies 1993 Jan Wedsberg Jan Wedsberg Bo Göran Björkman Nalle Åslund Ulf Tengroth 1994 Martin Cullberg Jens Bernow Jens Bernow 1995 Jan Wedsberg Jan Wedsberg Jan Wedsberg Marianne Öhman Peter af Klercker 1996 Jan Wedsberg Jens Bernow Mathias Flodin Mårten Bernow Peter Muschött 1997 Martin Cullberg Martin Cullberg Jan Wedsberg Jens Bernow Bo Pettersson 1998 Anders Lindell Anders LIndell Jonas Thelandersson Jerk Harling Bengt Sahlin 1999 Martin Cullberg David Sahlin Jan Wedsberg Peter af Klercker Peter af Klercker 2000 Mårten Bernow Magnus Gjötterberg Jan Wedsberg Bertil Hansson Bo Pettersson 2001 Jens Bernow David Sahlin Erik Lindblad Måns Gjötterberg Jens Bernow 2002 Mårten Bernow Torbjörn Lindblad Fredrik Daun Mårten Bernow Mårten Bernow 2003 Jan Wedsberg Jan Wedsberg Mårten Bernow Rickard Mårtensson Jan Wedsberg 2004 Jan Wedsberg Bo Olofsson TANKENÖT Litet hus Ger mjölk Katt- djur Ej kry Öppet varje dag från Skärgårdslunch med sill & salladsbuffé Havsinspirerad á la carte med färsk fisk och skaldjur varje dag från Visafton varje onsdag från midsommar Välkommen! Västra Kajen, Grundsund Tel

20 Gåsö Seglarskola Genomgång inför dagens övningar års Seglarskola på Gåsö hade hela 24 deltagare, nytt rekord! Det är fantastiskt roligt att se detta stora intresse för seglarskolan på Gåsö. Och förutsättningarna för bra segling kan ju inte bli bättre, duktiga elever, ett brinnande intresse från hjälpsamma föräldrar, en bra jollebrygga och sist men inte minst fantastiska seglingsvatten. Målet med seglarskolan är att lära sig grundläggande seglingskunskaper och ett bra sjömanskap. För de deltagare som varit med tidigare år gick vi också igenom mer avancerad seglingsteknik för att optimera farten på jollarna. Ledarteamet med Elin, Johan och Daniel gick igenom dagens övningar på morgonsamlingen före seglingspassen. Första dagen började vi med att deltagarna fi ck lära sig namnen på båtens olika delar, hur man riggar båten, sjösättning, tilläggning m m. Detta är kunskaper man måste ha innan man beger sig ut på vattnet. Vilken tur vi hade med vädret, sommaren kom precis lagom till starten på seglarskolan. Träningen på vattnet började med att vi seglade runt två bojar som bildade en halvvindsbana. Alla kom igång riktigt bra och hela gänget var ute och övade för fullt på Gåsöbukten. Nya övningar lades efter hand in, med träning på slag, gippar, kryss och läns. De deltagare som är äldre och har varit med tidigare år hjälpte de som är yngre och mindre 20

21 Emma, Axel och Marie. erfarna. Stämningen var på topp och det var riktigt skoj att vara ledare för ett så gott gäng. Senare under veckan tränade vi på hur man gör för att räta upp en kapsejsad jolle. Vi hann också med en långsegling, turen runt Gåsö. Seglarskolans Match Race avslutade som vanligt veckans seglingar. Efter många tuffa matcher stod till slut laget med Johan Wedsberg, Erik Nyberg, Karl-Axel von Horn och Ellinor Strinnholm som segrare. De besegrade laget med Axel Edgren, Marie Sahlin och Emma Simonsson i fi nalen. Stolta segrare i sockerdricksfi nalen var Carl Strinnholm, Sofi a Wedsberg, Karin Sahlin och Ebba Daun. Bra seglat allihopa! Att lära sig segla är en häftig känsla. Veta att man behärskar sin båt och kan förfl ytta sig dit man vill med vindens hjälp. Detta ger en känsla av frihet som är oslagbar. Därför är det så skoj att se så många ungdomar som vill lära sig segla på Gåsö. Tack för en fi n seglarskolevecka 2004! Hälsningar Ledarna Daniel Birgmark, Elin Simonsson & Johan Tengroth Elin Daniel Johan 21

22 Kulturevenemang En vacker sommarkväll 2004 samlades vi Gåsöbor för att gå på begravning. Kapellet var välfyllt och den sorgliga stämning som brukar infi nna sig vid sådana tillfällen uteblev. Eftersom mor Nicolina dog för 40 år sedan och det hela var inspelat av Sveriges television och fi lmen befann sig i Bertil Cornelius ägo, var det mer en kulturhistorisk händelse än en tragisk bortgång av någon nära anhörig. Det var svårt att uppbringa en sittplats och alla öron var utspända som myggvingar i solnedgången när Björn Tengroth berättade om sina minnen av mor Nicolina, och Jan Odencrants om pastor Schartau och hans troslära, som var utbredd längas bohuskusten, och som mor Nicolina tillhörde. På detta sätt hade vi alla, som inte har upplevt denna tid på Gåsö, tillfälle att ta del av ett historiskt skede både på bild och i tal. Det märktes att detta möte med levande historia mötte på mycket stort intresse hos alla och till och med Lennart Thams labrador stannade längre än vanligt, för att se om det var tillräckligt med kött på benen hos våra föredragshållare. Och lova att det var det! Så det hela blev som en slags startsignal för kommande Gåsökvällar med kulturhistoriska inslag. Nästa sommar i juli är en konstutställning planerad kryddad med intressanta bidrag: Björn Tengroth har lovat att tala om konsten och ögat och Göran Valinder om skeppshistoria från Gåsö. Vi har nämligen en viss bredd här på vår ö Så håll ögonen öppna på vår anslagstavla! Barbro von Hilgers 22

23 Gåsö Tennisvecka JULI 2004 Tennisveckan ägde rum mellan den 12 och 17 juli och kunde trots den eländiga sommaren genomföras utan några större ändringar i programmet. Totalt spelades ett 30-tal matcher. Som vanligt hade jag förnämlig assistans av proffsen d v s Jon Glömmen och Thomas Åslund så att organisationen var optimal, liksom spelarnas entusiasm. Det är alltid lika härligt att se tvekamperna mellan dagens giganter som Peter Åslund och Jan Wedsberg eller morgondagens giganter som Axel och Karl Elmqvist eller Tom Cornelius. Härligt är det också att se framför allt de yngre spelarnas glädje och föräldrarnas stolthet när telningarna träder fram och får ta emot sina enorma pokaler och övriga fi na priser som Thomas har ordnat. I år fi ck vi se några nya mästare dyka upp i vissa klasser. Tyvärr slarvade en del fi nalister med protokollföringen så för rättvisans skull visar vi här endast den inbördes ordningen i varje fi nal. Bättre ordning 2005!!! Välkommen till tennisveckan Den börjar måndagen den 18 juli. Anmälningslistor finns i tenniskiosken. Iörn Lyre Tennisskolan Alla 40 deltagare i tennisskolan blev väldigt glada när den populäre Andres Meri från Skövde ställde upp som tränare. Han hade dessutom hjälp av sin duktiga dotter. Båda fi ck som vanligt bo hos Thomas Åslund. Tack Thomas!!! Ryktet förtäljer att Andres kommer i år också! Det får vi emellertid se. Det som däremot är absolut fastslaget är att tennisskolan börjar måndagen den 11 juli. Skolan är öppen för alla åldrar och klassindelning sker direkt på morgonen den 11. Anmälningslistor kommer att fi nnas i tenniskiosken som öppnar den 1 juli. Iörn Lyre 23

24 Resultat 2004 TENNISVECKAN Nöjd tennismästare in action, Elin Simonsson. Herrsingel 1. Peter Åslund 2. Jan Wedsberg Knatte 1. Axel Elmqvist 2. Karl Elmqvist 3. Tom Cornelius Oldboys 1. Jon E. Glömmen 2. Rolf Edgren Ladies Cup 1. Lena Haeger 2. Agneta Lyre Herrdubbel 1. Olofsson/Glömmen 2. Wedsberg/Sundqvist Damsingel 1. Elin Simonsson 2. Linda Åslund Mixed dubbel 1. Simonsson/Cullberg 2. Cornelius/Cornelius Kombattanter i dubbelfi nalen Jan Wedsberg, Björn Sundqvist, Jon E glömmen och Bo Olofsson. 24

25 Klubbmästare GÅSÖTENNISEN År Damsingel Herrsingel Herrdubbel Mixed Knatte Oldboys Ladies Cup 1990 Kate Persson Jan Wedsberg Erland Glömmen Agneta Lyre David Carlén Jerk Harling Peter Åslund Jon E Glömmen 1991 Linda Åslund Jan Wedsberg Erland Glömmen Camilla P Glömmen David Carlén Jerk Harling Peter Åslund Jon E Glömmen 1992 Linda Åslund Peter Åslund Erland Glömmen Ann Wedsberg David Carlén Jerk Harling Peter Åslund Jan Wedsberg 1993 Linda Åslund A Welsley David Carlén Linda Åslund Erik Lindblad Jerk Harling Jon E Glömmen A Welsley 1994 Margret Peter Åslund Peter Åslund Mona Dahlström Mårten Bernow Jerk Harling Mårtensson Dag Valinder Sven Dahlström 1995 Linda Åslund Peter Åslund Jan Wedsberg Agneta Lyre Mårten Bernow Jerk Harling Göran Wedsberg Jon E Glömmen 1996 Linda Åslund Peter Åslund P Glömmen Camilla P Glömmen Sebastian Tham Arnaud Frémont Jon E Glömmen Jon E Glömmen 1997 Linda Åslund Peter Åslund Mårten Bernow Charlotta Valinder Sebastian Tham Ulf Rosengren Jens Bernow Dag Valinder 1998 Karin Valinder Jan Wedsberg Dag Valinder Karin Valinder Charlotta Valinder?? Dag Valinder 1999 Anna Elmqvist Peter Åslund Peter Åslund Lena Haeger Filip Ros Ulf Rosengren Mattias Nimrup Jon E Glömmen 2000 Karin Valinder Peter Åslund Jan Wedsberg Peter Åslund 2001 Margret Peter Åslund Peter Åslund Charlotta Tham Carl Strinnholm Mårtensson Mattias Nimrup Krister Tham 2002 Ebba Valinder Jan Wedsberg Mattias C Elin Simonsson Ebba Valinder Arnaud Frémont Mårten Bernow Martin Cullberg 2003 Elin Simonsson Mårten Bernow Jan Wedsberg Ann Wedsberg Carl Strinnholm Jon E Glömmen Margret Ulf Rosengren Jan Wedsberg Mårtensson 2004 Elin Simonsson Peter Åslund Bo Olofsson Elin Simonsson Axel Elmqvist Jon E Glömmen Lena Haeger Jon E Glömmen Martin Cullberg 25

26 Gåsö Runt På morgonen för Gåsö Runt vaknade jag och pappa upp och åt frukost. Sedan tog vi på oss alla seglarkläder och gick ner till vår vik där vi riggade Lasern och gjorde den klar för tävlingen. Vi seglade bort till Ångbåtsbryggan där vi och många andra deltagare fi ck veta banan av seglingsledningen. När alla var klara och satt i sina båtar seglade vi runt, runt innan startskottet kom. Vi startade från babord och rundade snart Skräddaren. Vädret den här dagen var väldigt blåsigt. När vi seglade på utsidan av Gåsö blåste det upp ännu mer. Där var det kryss hela vägen och pappa sa åt mig att kränga så mycket jag orkade. Man såg vita gäss överallt. Pust vad jobbigt det var. Norr om Gåsö kunde vi falla av. Då blåste det så mycket så hela båten sjöng och det sprutade vatten runt den. Det var roligt och lite spännande. När jag tittade på pappa såg jag hur nöjd han såg ut. På tillbakavägen, med Lysekil i ryggen var vi tvungna att göra en jipp. Trots den starka vinden klarade vi den bra. Tyvärr hade vi en annan Laser framför oss hela vägen. Den lyckades vi aldrig segla förbi. När jag tänker tillbaka tycker jag att det roligaste var när det blåste så mycket så att hela båten sjöng och det sprutade vatten. Vi var trötta, glada och lite blöta efter ett roligt äventyr på havet. Både pappa och jag var nöjda med våran placering. (Kanske inte pappa ) Vi kommer säkert att ställa upp i år igen. Emma Simonsson Emma och Knut efter väl genomförd tävling. 26

27 Förtöj 2-kronorna rätt! Det är trevligt att kunna hyra en tvåkrona för att segla några timmar när man får lust. Vad som också är viktigt är att båtarna förtöjs korrekt så att inga skador uppstår i onödan så att de blir liggande oanvänbara. Kontrollera därför följande innan ni lämnar båten vid bryggan: Båtarna skall förtöjas så att de ligger fria från pontonbryggan. Det skall vara 2 förtöjningar i fören och 2 i aktern Den långa förliga förtöjningen som fäster i Kanalbryggan är elastisk, och har en krok som skall fästas i båtens stävbeslag. Se noga till att tampen inte ligger och skaver mot förstaget. Den korta förtöjningen skall beslås i bryggan, vinkelrätt mot båten. Den skall inte strama utan skall vara 1-1,5 meter lång. Akterförtöjningarna består av en inre och en yttre förtöjning. Den inre sitter fast i bryggan, och kroken skall fästas i akterspegelns inre bygel. Den yttre akterförtöjningen sitter fast i ett ankare en bit utanför bryggan. Denna skall fästas med sin krok i akterspegelns yttre bygel. Förtöjda enligt ovan kommer båtarna att ligga fria från pontonbryggan i alla väder och kan röra sig. Detta är mycket viktigt eftersom upprepade ryck kan slita loss beslag på båtarna eller skada tågvirket i förtöjningarna OBS! Ändra inte de fasta förtöjningarnas längd de är korrekt avpassade. Om något har gått sönder eller om något gått förlorat under seglatsen; var vänlig anmäl detta till Sture Sundén tel eller eller annan GVTS-funktionär. Trevlig seglats! Sture Sundén 27