Örnkoll Vindkraft på Gotland- möjligheter för samexistens med en av världens tätaste örnpopulationer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Örnkoll Vindkraft på Gotland- möjligheter för samexistens med en av världens tätaste örnpopulationer"

Astrid Bergman
för 7 år sedan
Visningar:

1 Örnkoll Vindkraft på Gotland- möjligheter för samexistens med en av världens tätaste örnpopulationer 4 oktober 2016, Balingsholm Vindkluster Gotland - Regional Vindkraftssamordnare Josefin Knudsen

2 1 Nuläge 2 Genomförda studier och resultat 3 Planerade aktiviteter framöver 4 Summering & Frågor AGENDA

3 HUVUDPROBLEM - Inga Tillstånd Mästermyr Forsviden, WPD Boge Vindbruk - Ansvar & Balans Vindkraften kan inte bära hela ansvaret. Det måste finnas en rimlig balans mellan fåglar och vindkraft och dess samhällsintressen Inget belägg för att vindkraftsutbyggnaden som skett har påverkat populationen Rovdjurspropositionen; Nytt förslag för gynnsam bevarandestatus är 150 par häckande kungsörnar ( idag 209st) Bon framkommer i sena skeden. Hjälp från myndigheter krävs. 1, - Naturhistoriska museet studie Avseende örnkollissioner 2, - Naturvårdsverkets Syntesrapport; Vindkraftenseffekter på fåglar och fladdermöss, s4 det finns för närvarande inget som tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms inom planeringsramen 30TWH, kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Rek om hänsyn =Utvecklades till praxis 2-3km. Ornitologer vill utöka denna till 5-10km NULÄGE

4 JURIDIK Gynnsam bevarandestatus/ Artskyddsförordningen & Vindkraft PM ARTSKYDD FOYEN PM FRÖBERG LUNDHOLM EU:s art- o Habitatdirektiv samt fågeldirektiv skiljer sig från Artskyddsförordningen. Sverige tillämpar strikt skydd på individnivå. Dispens är omöjlig att uppnå för vindkraftsetableringar ( lst får i vissa fall ge dispens enligt 4.14 ). Överträds ett förbud stoppas hela etableringen. 4 Förbud gällande djur. 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Genomgång av rättspraxis visar att bedömning på populationsnivå inte ligger till grund för beslut i MMÖD. Domstolar har utrymme att tolka på populationsnivå. Teknik ( Dt bird ( avger ljud) tolkas idag som otillåtet = skrämmer fåglar ( varna?) = ej tillåtligt enligt artskyddsförordningen. Rättsläget Praxis utveckling och tolkning MÖD; Artskyddsförordningen ska ses som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna (2013:13) BOGE/RM Wind Ej i strid med Artskyddsförordningen 4.1 ( ej likgiltighet/ avsiktligt döda/störa) Klinthagenmålet- (2016 M ; Nordkalk Gotland) Dödande störande oönskad bieffekt: Öppnar upp för att det inte är avsiktligt dödande/störande om det ej finns en RISK att arten är hotad på populationsnivå inom det aktuella området. Ser till population ej individ. Effekt på art inom biogeografiskt område samt lokalt. Påverkan på kärnområdet gällande fortplantningsområde= konstaterar ingen beaktansvärd risk för bevarandestatus inom området = tillåtligt. Strider dock mot 4.4 Föreskriva villkor, försiktighetsmått och skyddsåtgärder tex skötselåtgärder och reducera risker = undgick 4.4. Enligt MMÖD lämplig åtgärd om delar av ett fortplantningsområde kan påverkas. GENOMFÖRDA STUDIER & RESULTAT

5 BIOLOGI Gynnsam bevarandestatus & population OTTVALL & GREEN Vindkraftens förväntade påverkan på kungsörn/havsörn på Gotland Biologisk studie HAVSÖRN st revirhållande par + floaters 1 flygg unge/ revir/år Havsörn främst kustbunden Olycksfrekvens 1st havsörn per år - på 150vk ( statistik sedan 2000) Övriga studier 1-5st/ 100vk Snabb tillväxt; 10% ökning per år Undanträngning har marginell påverkan HAVSÖRN 56 st revirhållande par + floaters 0,47 flygg ungar/revir/år Kungsörn är bofast gotlänning ( mindre genetisk variation) Olycksfrekvens 0,5st kungsörn per år -på 150vk ( statistik sedan 2000) Övriga studier 1-5st/ 100vk. 60 % på Gotland är oisolerade kraftledningar Osäker status efter viss tids tillväxt (1,5%) TILLVÄXT = Beroende av revirstorlek samt födotillgång. Alla populationer når mättnad. Kungsörnen är mer känslig för populationsminskning än havsörnen. Möjligt att bygga 500MW enligt praxis ( 2km).Tillväxt gynnas av koncentrerade parker. GENOMFÖRDA STUDIER & RESULTAT Grouse Expeditions Vindkraft och biodiversitet. Biologisk studie Steg 1, Utifrån population bedöma konsekvenser för nyetableringar. Individbedömningar bör begränsas. Kungsörnspar (NT) ockuperar 10km2 enligt Artdatabanken. Enligt Rödlistan finns i Sverige individer. Förlust av ett par nationellt innebär en minskning på 0,1-0,2 % av populationen. Globalt är arten livskraftig (LT) Vad är en acceptabel minskning av en population nationellt/ Globalt? Hur många individer dödas? Plan för vad som händer om arten minskar pga. något annat och därmed hotar populationen?

6 1 2 3 VISION Region Gotland 1000 MW vindkraft NÄT SvK 300MW år 2021.Försvar/ Fågelfrågor STRATEGI- KUNSKAPSHÖJANDE ÅTGÄRDER a, Juridik Lokal populationsstudie Green& Ottvall RESULTAT Lagändring Ändrad Praxis FOYEN -utrymme populations tolkning, sker ej idag - Teknik möjlig ( får ej skrämma) FRÖBERG -Klinthagen 2016 M ej beaktansvärd RISK lokal bevarandestatus Undgår 4.4 villkor, Försiktighetsmått skyddsåtgärder - 50% av alla områden kan örnanpassas - 500MW ny vindkraft är möjlig. RISK= Ingen tillväxt Kungsörn, (möjlig neg tillväxt om adulter förolyckas i hög grad), fortsatt + trend för havsörn. - Samla vindkraften - Skyddzoner kan verka kontraproduktivt - Kompensation GrouseExpeditions - acceptabel minskning av en population? - Statistik; Dödlighet/ orsak - Plan pop.minskning övr.orsak b, Biologi Studie 1 Konsekvenser av minskat skyddsavstånd mellan örnhäckningar och vindkraftparker. Studie 2 Optimeringskarta. En riskanalys för olika utbyggnadsmönster Studie 3 Kontroll program, kostnadsanalys och uppföljning. Utbildningspaket Näsudden c, Teknik Näsudden testområde: Skyddssystem Samlad syn på KRAV på Skyddssystem PLANERADE AKTIVITETER

7 3 Juridik, Biologi & Teknik Grundläggande Vad är lagtexternas egentliga intention. Vad är skyddslagstiftningen avsedd att skydda? Vad är en population? Vad är en gynnsam bevarandestatus ( Rovdjurspropositionen)? Vad är acceptabel störning? Tydliga definitioner krävs från högre instanser. Studie 1 Konsekvenser av minskat skyddsavstånd mellan örnhäckningar och vindkraftparker. kunskapshöjande studie. Studien syftar till att ta reda på hur det gått för kungörnspar som häckar närmare än två kilometer från vindkraftverk. Är häckningsframgång och kontinuitet (alltså att örnparet finns kvar från år till år) lägre i genomsnitt (och i så fall hur mycket lägre) än för örnar som häckat på större avstånd från vindkraftverk? Utifrån de slutsatser som kan dras beskrivs vilka konsekvenserna skulle bli av ett minskat skyddsavstånd mellan örnhäckningar och vindkraftverk. Studie 2 Optimeringskarta. En riskanalys för olika utbyggnadsmönster. En riskanalys för olika typer av utbyggnadsmönster för vindkraft på Gotland. En samlad studie som tar utgångspunkt i Region Gotlands ÖP och tidigare biologisk studie.. Ett utbyggnadsalternativ där många mindre och ett flertal större vindkraftsparker byggs jämförs med ett alternativ där flertalet vindkraftverk koncentreras till ett fåtal större vindkraftparker. Är ett koncentrerat utbyggnadsmönster är att föredra framför ett mer utspritt. Studie 3 Kontroll program, kostnadsanalys och uppföljning. I vilken utsträckning kan olika åtgärder kompensera för en ökad dödlighet av örnar på grund av vindkraft. Ser Hjälp till kostnader från myndigheter och lösningar. Går att det undvika att bättre att uppskatta örnbon vad dyker örnarna upp dör i ett av sent idag och skede kan man i processen i så fall minska dödligheten? Utbildningspaket Näsudden & Teknik Örnsafari Gotland. Hands on möte i fält med myndigheter. Ett kompetenspaket som riktar sig bland annat myndigheter och beslutsfattare gällande samexistens mellan ett rikt fågelliv och vindkraft. Möjliggör arbete med att etablera olika testsiter ( fågelsystem, vindmätningar, hinderbelysning mm) PLANERADE AKTIVITETER

VARFÖR -Vindkraft är viktigt, fåglar är också viktigt -Branschen är

-Det måste finnas balans mellan samhällsintressen -Aktiviteter bidrar

tillståndsansökningar -Möjliggör att områden blir realiserbara -Utmanar

8 VARFÖR -Vindkraft är viktigt, fåglar är också viktigt -Branschen är beredd att ta ansvar. -Det måste finnas balans mellan samhällsintressen -Aktiviteter bidrar till ökat kunskapsläge och kan verka som underlag vid tillståndsansökningar -Möjliggör att områden blir realiserbara -Utmanar 2 km praxis -Kräver samsyn på KRAV på system och tillförlitlighet samt ENAD syn på bevarandestatus och populationspåverkan. SUMMERING & FRÅGOR

9 TACK för visat intresse!

Relevanta dokument

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt