Fastställd av socialnämnden

Transkript

1 Riktlinjer för behovsbedömning och verkställighet barn, ungdom och familjer Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Fastställd av socialnämnden

2 1. ALLMÄNT SYFTE LAGSTIFTNING SEKRETESS DELEGATION SAMVERKAN MÅL FÖR INSATSER ENLIGT SOL VÄGLEDANDE PRINCIPER SKÄLIG LEVNADSNIVÅ ENLIGT SOL VISTELSEBEGREPPET GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I BARN OCH UNGDOMSVÅRDEN - BARNETS BÄSTA DEFINITION AV BEGREPPET BARN BARNS RÄTT ATT KOMMA TILL TALS BARNETS JURIDISKA STÄLLNING BARN SOM FAR ILLA FÖRÄLDRARS RÄTT TILL INSYN I UPPGIFTER OM SINA BARN DOKUMENTATION GALLRING ALLMÄNT ÄRENDE - UTREDNING ANSÖKAN ANMÄLAN SEKRETESSKYDD FÖR ANMÄLAREN RÅDGIVNING OCH FÖRFRÅGAN ANNAT SÄTT ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN SAMRÅD FÖRHANDSBEDÖMNING MEDHANDLÄGGARE I SÄRSKILT KOMPLICERADE ÄRENDEN, T EX VID MISSTANKE OM BROTT MOT BARN, KAN DET FINNAS SKÄL ATT VARA TVÅ HANDLÄGGARE. MEDHANDLÄGGARE SKALL FINNAS MED VID ALLA SAMTAL MED FAMILJEN OCH VARA ETT STÖD I BESLUTSPROCESSEN. ORDINARIE SOCIALSEKRETERARE ANSVARAR FÖR DOKUMENTATIONEN ÖVERKLAGAN RIKTLINJER UTREDNING OCH BEHOVSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) UTREDNINGSTID STÖD TILL DEN VUXNE NÄR FÖRÄLDRAR SJÄLVA SÖKER BISTÅND FÖR ATT ÖKA ELLER FÅ STÖD I SIN FÖRÄLDRAFÖRMÅGA SKA INSATSEN FÖREGÅS AV ÅTMINSTONE EN ENKEL BBIC-UTREDNING. SAMTAL SKA HÅLLAS MED BARNEN. ANLEDNINGEN TILL ATT MAN SOM FÖRÄLDER ÖVERHUVUDTAGET KAN VARA AKTUELL FÖR EN INSATS ÄR JUST ATT MAN ÄR FÖRÄLDER. UPPFÖLJNINGEN AV INSATSEN SKA MÄTAS I RELATION TILL BARNETS INSTÄLLNING, INTE ENDAST TILL FÖRÄLDRARNAS TILLFREDSSTÄLLELSE AVSLUTA UTREDNING UTAN INSATS BROTTSMISSTANKE MOT BARN ÖPPNA INSATSER KONTAKTPERSON OCH KONTAKTFAMILJ PLACERING VÅRDPLAN VID PLACERING GENOMFÖRANDEPLAN VID PLACERING OMPLACERING/UPPHÖRANDE AV VÅRD

3 9.11 VÅRDPLAN GENOMFÖRANDEPLAN PRIVATPLACERINGAR RIKTLINJER UTREDNING OCH BEHOVSBEDÖMNING ENLIGT LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU) ANSÖKAN OM VÅRD ENLIGT LVU POLISANMÄLAN SEKRETESS LÄKARUNDERSÖKNING PLACERINGSBESLUT VÅRDPLAN VID PLACERING GENOMFÖRANDEPLAN VID PLACERING UMGÄNGE OCH RÖJANDE AV VISTELSEORT FLYTTNINGSFÖRBUD OCH TILLFÄLLIGT FLYTTNINGSFÖRBUD VÅRDENS UPPHÖRANDE SKYDDAT UMGÄNGE

4 1. Allmänt 1.1 Syfte Riktlinjerna skall ses som en vägledning och anvisning om tillämpning av lagstiftning, mål och policys som kan vara av betydelse för att bedöma vilka insatser som kan bli aktuella för att tillgodose den enskildes behov. Riktlinjerna är generella och en individuell bedömning i förhållande till riktlinjerna måste göras vid varje ansökan. Riktlinjerna revideras årligen vad gäller förändringar utifrån bland annat lagtext och rättspraxis. Riktlinjerna för bedömning av insatser enligt SoL och LVU avseende barn, ungdomar och deras familjer gäller de myndighetsbeslut som fattas av socialsekreterare, områdeschef och verksamhetschef. Verksamhet som rör barn skall vila på de grundläggande bestämmelserna i FN:s barnkonvention. Barns bästa ska tillgodoses och barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade. 1.2 Lagstiftning Timrå kommuns riktlinjer grundas huvudsakligen på Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Riktlinjerna påverkas även av Offentlighets- och sekretesslagen, Föräldrabalken (FB), Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), Socialtjänstförordningen (SoF), Lagen om allmänna barnbidrag (ABBL) samt Lagen om förlängt barnbidrag (FBBL). Riktlinjerna baseras även på socialstyrelsens handböcker samt föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter och allmänna råd: SOSF 20006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2006:12 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. 1.3 Sekretess För den som är anställd av kommunen gäller Offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser enligt 26 kap. 1, 3, 4, 6, 7, 8, 10 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Mellan de olika verksamhetsgrenarna inom socialtjänsten råder i princip ingen sekretess, vid varje enskilt ärende skall dock beaktas vad som är till gagn för den enskilde. 1.4 Delegation Rätt att fatta beslut om insatser för barn ungdomar och deras familjer regleras i socialnämndens delegationsordning. De som i detta dokument anges fatta beslut på delegation från socialnämnden är arbetsutskottet, socialchef, biträdande socialchef, verksamhetschef, områdeschef, socialsekretare samt handläggare. 4

5 Tillämpningsföreskrifter gällande taxor och avgifter samt diverse omkostnadsersättningar beslutas i särskild ordning av socialnämnden samt kommunfullmäktige. Socialsekretare fattar beslut om insatser och frekvens, insatserna verkställs inom enheten för verkställighet inom skälig tid. (Se bilaga delegationsordning för socialtjänsten) 1.5 Samverkan Samverkan skall alltid där så erfordras ske såväl internt som externt. 1.6 Mål för insatser enligt SoL En utgångspunkt i svensk politik är uppfattningen om alla människors lika värde och rätt. I varje beslut skall mål för insatserna anges såväl kortsiktigt som långsiktigt. Nära samarbete med hemmet betonas i lagstiftningen (5 kapitlet 1 SoL) och är i forskning påvisat gynnsamt för resultatet i arbete med familjer. I handläggning av barnoch ungdomsärenden i Timrå kommun ska socialnämnden eftersträva ett gott samarbete med hemmet under såväl utredning som genomförande av insatser. Socialnämnden skall ta initiativ till att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom. Av 5 kapitlet 1 SoL framgår att Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. 1.7 Vägledande principer Vissa begrepp och principer ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten. Det gäller helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet. helhetssyn verksamheten ska präglas av helhetssyn i stället för symptomtänkande frivillighet och självbestämmande den enskilde bestämmer själv om han eller hon ska ta emot erbjudanden om viss socialtjänst inom ramen för befintliga resurser normalisering stöd- och hjälpinsatser ska normaliseras så att den enskilde inte känner sig utpekad 5

6 kontinuitet så långt det är möjligt ska insatser från socialtjänsten utföras av samma personal flexibilitet insatserna ska anpassas till den enskildes förutsättningar och behov närhet innebär att insatser i hemmet går före vård utanför hemmet om vård utanför hemmet ändå behövd ska det vara så nära hemmet som möjligt 2. Skälig levnadsnivå enligt SoL Vid bedömning om en person har rätt till bistånd enligt SoL används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde beviljas bistånd om; ett behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att hon/han skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå 3. Vistelsebegreppet Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 SoL). Kommunens skyldighet att pröva behovet av bistånd påverkas inte av vistelsetidens längd. Ansvaret gäller således även om en person vistas helt tillfälligt i kommunen. Vistelsetid och övriga förhållanden kan däremot påverka omfattningen av det bistånd som vistelsekommunen är skyldig att ge. Kommunens yttersta ansvar innebär inte någon inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 kap. 3 och 16 kap. 2 SoL. 4. Grundläggande principer i barn och ungdomsvården - Barnets bästa Av 3 artikeln i FN:s barnkonvention framgår att vid alla åtgärder som rör barn skall barns bästa komma i främsta rummet. Denna princip återfinns i 1 kapitlet 2 SoL och 1 LVU. Principen om barnet bästa innebär att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för barnet. Olika förslag till lösningar behöver analyseras och vägas mot varandra i en beslutsituation. Barn kan dock inte ses som isolerade från sina föräldrar. Att de vuxna får bästa möjliga stöd inom socialtjänsten ligger också i barnets intresse. Generellt kan sägas att det inte är barnets eller den unges behov i sig eller föräldrarnas tillkortakommanden som avgör om socialtjänsten behöver erbjuda insatser. Det avgörande är om behoven inte kan tillgodoses av föräldrar och nätverk med stöd av samhällets basverksamheter i form av förskola, skola, fritidsverksamhet samt hälso- och 6

7 sjukvård. Socialtjänsten måste arbeta på ett kunnigt och nyanserat sätt och med inlevelseförmåga, för att identifiera det enskilda barnets och den enskilda familjens problem och behov, med hänsyn till socioekonomiskt tillhörighet, kön och etniskt ursprung. 4.1 Definition av begreppet barn Med barn menas i texten varje människa under 18 år. LVU gäller dock i vissa fall även unga upp till 21 års ålder. 4.2 Barns rätt att komma till tals Principen om barns rätt att få komma till tals innebär att barnets inställning i frågor som rör honom eller henne personligen skall klargöras. Barnen ska inte känna sig pressad eller försättas i svåra valsituationer. Lika stor rätt barnet har till deltagande har barnet till att välja att inte delta. Barn kan inte alltid avgöra sitt eget bästa och behöver då befrias från makt och ansvar. 4.3 Barnets juridiska ställning Barnet företräds såvida de inte ingått äktenskap av sina vårdnadshavare i mål och ärenden enligt FB, SoL och LVU. Barnet kan också höras i rätten om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte tar skada ( 6 kapitlet 19 FB). Ensamkommande flyktingbarn företräds av en god man. Barn kan ansöka om stöd och hjälp hos nämnden. Enligt 11 kapitlet 10 SoL och 36 LVU har barn som fyllt 15 år rätt att själv föra sin talan i mål eller ärenden enligt SoL och LVU. Barn som fyllt 15 kan söka om bistånd utan att vårdnadshavaren företräder dem och ansökan skall alltid prövas i sak oavsett vårdnadshavarens inställning. Bistånd kan inte ges till barn över 15 efter ansökan från vårdnadshavaren om barnet motsätter sig det. Barn över 15 år kan överklaga ett beslut enligt LVU. Barn under 15 år företräds av ett offentligt biträde enligt rättshjälpslagen i mål enligt LVU. Det innebär att det offentliga biträdet kan föra barnets talan och överklaga beslut om vård. Enligt lag om (1999:997) om särskilt företrädare för barn kan åklagare ansöka om särskild företrädare för barnet för att möjliggöra att barnets rätt tillvaratas då barnets vårdnadshavare eller annan närstående misstänks för brott mot barnet. Den särskilda företrädaren tar över vårdnadshavarens befogenheter i frågor som rör förundersökningen och rättegången om det aktuella brottet. 4.4 Barn som far illa I regeringens proposition 2002/03:53, stärkt skydd för barn i utsatta situationer, definieras begreppet barn som far illa: Ett barn riskerar att fara illa och barnets personliga utveckling riskerar att skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller när den som vårdar barnet försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. 4.5 Föräldrars rätt till insyn i uppgifter om sina barn Vårdnadshavare har som regel rätt att ta del av uppgifter som rör deras barn då vårdnadshavaren har rättighet och skyldighet att företräda barnet i personliga 7

8 angelägenheter. I 6 kapitlet 11 FB framgår att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det betyder att vårdnadshavarens rätt uttunnas med barnets stigande ålder och gör att vårdnadshavaren inte alltid har rätt att ta del av uppgifter om barnet t.ex. kan barnet ha uppnått en sådan ålder att det anses ha integritet gentemot sina vårdnadshavare. I 12 kap. 3 Offentlighets- och sekretesslagen regleras sekretess mot vårdnadshavare för uppgifter som rör minderårig. Av lagen framgår att det är ett skydd för underårig i förhållande till vårdnadshavarna om barnet kan antas lida betydande men om uppgiften röjs. Med betydande men avses påtalig risk att skadas psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas ut. Det kan t.ex. gälla integritetskänsliga uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som skadar barnet. Vid behov av sekretessbedömning fattas beslut enligt delegationsförordningen av biträdande socialchef. Rätten att ta del av uppgifter om barnet är kopplat till rollen som vårdnadshavare och någon motsvarande rätt finns inte för föräldrar som inte är vårdnadshavare. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har dock på grund av sin partsställning rätt att ta del av uppgifter i ärenden som gäller vårdnad av och umgänge med barnet. Barnets vårdnadshavare har enligt 6 kapitlet 15 FB skyldighet att ge umgängesförälder upplysningar som kan främja umgänget. Med stöd av 14 LVU kan socialnämnden besluta att inte röja barnets vistelseort för vårdnadshavaren om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården. Socialnämnden kan i vissa fall sekretessbelägga anmälarens identitet, se avsnittet anmälan. 5. Dokumentation Skyldigheten att dokumentera finns reglerat i socialtjänstlagen (11 kap. SoL) Dokumentationen ska visa vilka beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Den enskilde bör hållas underrättad om de anteckningar och journalanteckningar som förs. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Bestämmelserna om dokumentation gäller också i tillämpliga delar i enskild verksamhet. Dokumentationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för åtgärder i verksamheten. 5.1 Gallring Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall arkiveras (gallras) fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna skall dock inte arkiveras (gallras) så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna 8

9 avser har upphört. Arkiveringen (gallringen) skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde. Handlingar undantas från gallring av hänsyn till forskningens behov i samtliga kommuner i bl a Västernorrlands län, och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer. Lag (2005:452). (Se bilaga dokumenthanteringsplan för socialnämnden) 5.2 Socialsekreterare myndighetskontor Dokumentationen i utredning och journal ska vara av den omfattningen och strukturen att en ny socialsekreterare kan slutföra utredningen. 5.3 Verkställighet Dokumentationsskyldighet gäller även i verkställighet såväl för socialsekreterare som behandlingspersonal. Detta har ett värde när beslutad insats skall följas upp och utgör då ett underlag för utvärdering av utförda insatser. Dokumentation skall ske i löpande journalanteckningar. 6. Barns behov i centrum BBIC Barns behov i centrum - BBIC är ett sammanhållet handläggnings- och dokumentationssystem för utredning och uppföljning av barn och ungdom. BBIC ska användas i hela ärendeprocessen, från det att ärendet aktualiseras till dess att insatsen avslutas. Formulären i BBIC ska användas i alla ärenden. Inget ärende innehåller dock alla formulär. Vilka formulär som ska användas i ett ärende beror på ärendets karaktär och avgörs från fall till fall. Målsättningen med BBIC är att ge barn och ungdomar som är aktuella för socialtjänstens interventioner samma chans i livet som andra barn i samhället. BBIC utgår från en värdegrund som innefattar att stärka barnets eller ungdomens ställning i den sociala barnavården förbättra samarbetet kring barnet eller ungdomen med föräldrar och familj, vårdgivare och professionellt nätverk skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggning och insatser lättare kan följas upp bidra till ökad kvalitet och rättsäkerhet för den enskilde 6.1 Triangeln kunskapsgrunden Kunskapsgrunden i BBIC illustreras av en teoretisk modell triangeln som är uppbyggd kring barns behov, föräldrars förmåga och faktorer i familj och miljö. Triangeln beskriver barns utveckling ur ett helhetsperspektiv och utgår från utvecklingsekologin. Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö. Barnets utveckling sker i samspel med och i påverkan av föräldrar och omgivningen. 9

10 BBIC triangeln beskriver barnets sju olika behovsområden, de sex föräldraförmågorna och sju faktorer i familj och miljö. 7. Allmänt Ärende - Utredning Ett ärende enl. SoL uppkommer när den enskilde eller legal företrädare ansöker om någon insats. En utredning påbörjas och leder till ett beslut om bifall eller avslag, eller bifall till viss del och avslag till viss del, eller att den läggs ned. När en utredning har inletts och sedan avgjorts genom ett beslut, är det denna fas som kallas för handläggning. Då beslutet är fattat skall beslutet verkställas ex. genom att familjehemsplacering påbörjas. Handläggning skall ske skyndsamt utan att kravet om allsidighet åsidosätts. Ett ärende enligt SoL uppkommer genom; ansökan anmälan rådgivning och förfrågan på annat sätt (uppmärksammat i yrkesutövning) 7.1 Ansökan Ansökan leder alltid utan förhandsbedömning till beslut att inleda utredning. Alla som ansöker skall få ett beslut om bifall eller avslag. Barn som fyllt femton år har rätt att själv ansöka om bistånd. Utredningsskyldigheten i SoL gäller sådant som kommit till nämndens kännedom och som kan leda till en åtgärd. 7.2 Anmälan Oavsett på vilket sätt en anmälan lämnas skall den dokumenteras senast nästkommande arbetsdag av mottagaren och ansvarig delegat ska ta ställning till den. Inledningsvis i samtalet skall anmälaren få information om att denne inte ska uppge sitt namn om anmälaren har för avsikt att vara anonym. Något formkrav på hur anmälan skall lämnas 10

11 finns inte. De som omfattas av anmälningsplikten ska alltid uppmanas att göra en skriftlig anmälan. Mottagaren bekräftar att anmälan mottagits, att vidare information inte kan lämnas på grund av sekretess, ger anmälaren namn på den som mottagit informationen och telefonnummer dit anmälaren kan återkomma. 7.3 Sekretesskydd för anmälaren Grundprincipen är att den som ärendet rör skall få ta del av alla handlingar och har anmälaren uppgivit sitt namn måste det dokumenteras. Det finns undantag när det gäller rätten att ta del av alla handlingar. Är det risk för att den som gjort anmälan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt om uppgiften röjs får socialnämnden besluta att inte lämna ut anmälarens identitet. Beslut fattas enligt 26 kap. 5 Offentlighets- och sekretesslag av Socialnämnden. 7.4 Rådgivning och förfrågan Råd och upplysningar faller inte inom myndighetsutövning och omfattas då inte av rättsäkerhetsregler om kommunicering, dokumentationsskyldighet, motivering av beslut m.m. Det är inte antalet rådgivningstillfällen som avgör om det rör sig om myndighetsutövning utan innehållet i samtalet. Om det enskilda barnets behov kartläggs och information samlas in för att utgöra underlag vid ett ställningstagande inträder utrednings och dokumentationsskyldighet. Om uppgifter vid rådgivning framkommer som kan föranleda att ett barn är av behov av skydd lämnar handläggaren som mottagit informationen en anmälan inom nämnden och klargör socialnämndens skyldigheter för den enskilde som lämnat informationen (11 kapitlet 1 SoL). Beslut i form av att inleda utredning Beslut fattas enligt 11 kap. 1 SoL av Socialsekreterare 7.5 Annat sätt Ett ärende uppkommer alltid när myndigheter som nämnden är skyldig att yttra sig till begär det. Utredning inleds då oavsett den enskildes inställning. Det kan dock inkomma information på annat sätt som föranleder en förhandsbedömning t.ex. via den egna nämnden. Beslut i form av att inleda utredning Beslut fattas enligt 11 kap. 1 SoL, med stöd av särskilda bestämmelser i 11 kap. 2 av Socialsekreterare 11

12 7.6 Anmälan om missförhållanden I 14 kap. 1 SoL framgår bl.a. att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens De som arbetar inom försörjningsstöd eller vuxenstöd skall omedelbart lämna informationen vidare om de uppmärksammar förhållanden som kan vara till skada för ett barn då informationen har kommit till nämndens kännedom. Beslut i form av att inleda utredning Beslut fattas enligt 11 kap. 1 SoL, med stöd av särskilda bestämmelser i 11 kap. 2 av Socialsekreterare 7.7 Samråd Om en enskild/samverkanspartner vill samråda kan denne berätta om oroande förhållanden för att få socialtjänstens bedömning. Om förhållandena beskrivs innebära en allvarlig risk för barnet ska socialsekreteraren uppmana den andra att uppge barnets identitet. Om den enskilde/samverkanspartnern röjt barnets identitet och socialnämnden bedömer att förhållandena bör föranleda en utredning tas ingen hänsyn till om uppgiftslämnaren hade för avsikt att samråda. Beslut i form av att inleda utredning Beslut fattas enligt 11 kap. 1 SoL, med stöd av särskilda bestämmelser i 11 kap. 2 av Socialsekreterare i tilldelat ärende 7.8 Förhandsbedömning En förhandsbedömning är en bedömning av om nämnden skall inleda utredning eller inte. Förhandsbedömningen skall utgå från anmälan och utreda om det finns anledning att anta att barnet kan vara behov av stöd eller skydd från socialnämnden. Av förhandsbedömningen skall det utifrån anmälan tydligt framgå vad oron gäller och vilket behov av ytterligare utrednings som framkommer. Kontakt får endast tas med den enskilde och möjligen anmälaren vid behov av förtydliganden. Andra kontakter anses som en utredningsåtgärd. Det som tidigare är känt om barnet eller familjen inom Timrå socialnämnd ska användas i bedömningen. Om det finns en pågående utredning 12

13 eller insats skall den som gör förhandsbedömningen rådgöra med ansvarig socialsekreterare. Inom en vecka skall information skickas till vårdnadshavaren och barnet om den är över femton år att förhandsbedömning ska göras. Förhandsbedömningen får inte ta mer än fyra veckor från inkommen anmälan. Vid misstanke om barnmisshandel eller sexualbrott mot barn ska utredning alltid inledas se rubriken brottsmisstanke mot barn. Socialsekreterare i tilldelat ärende genomför förhandsbedömning. Förhandsbedömning leder endera till beslut i form av att inleda utredning eller beslut i form av att förhandsbedömning ej föranleder åtgärd Beslut fattas enligt 11kap. 1 SoL att inleda utredning av Socialsekreterare i tilldelat ärende Beslut fattas att förhandsbedömningen ej föranleder utredning av Områdeschef 7.9 Medhandläggare I särskilt komplicerade ärenden, t ex vid misstanke om brott mot barn, kan det finnas skäl att vara två handläggare. Medhandläggare skall finnas med vid alla samtal med familjen och vara ett stöd i beslutsprocessen. Ordinarie socialsekreterare ansvarar för dokumentationen. I utredningar där ordinarie socialsekreterare önskar en medhandläggare inhämtas Godkännande från områdeschef. 8. Överklagan Ett beslut om insatser enligt SoL är en form av myndighetsutövning och således gäller förvaltningslagen (FL) för handläggningen. Om en ansökan beviljas i enlighet med den enskildes ansökan så skall detta meddelas via brev. Om beslutet helt eller delvis innebär avslag på ansökan måste beslutet motiveras och besvärshänvisning lämnas. Där skall framgå hur man överklagar, vilken tid man har på sig från det att man tagit del av beslutet och till vilken länsrätt man överklagar, samt att överklagandet skall lämnas till socialnämnden. Vilka beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär regleras i 16 kap. 3 SoL ansökan enligt 2 kap. 3 SoL bistånd enligt 4 kap. 1 SoL förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2 SoL medgivande enligt 6 kap. 6 SoL 13

14 medgivande enligt 6 kap. 12 SoL återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13 SoL samtycke enligt 6 kap. 14 SoL Socialnämndens beslut får överklagas i Förvaltningssrätten vad gäller: beslut om var vården skall inledas eller beslut om omplacering enligt 11 LVU beslut om fortsatt vård enligt 13 LVU beslut om umgänge eller att vistelseort ej ska röjas enligt 14 LVU beslut om förebyggande insatser enligt 22 LVU beslut om umgänge vid flyttningsförbud enligt 31 LVU beslut om fortsatt flyttningsförbud 26 LVU Beslut i Förvaltningsrätten kan utan prövningstillstånd överklagas till kammarrätten, bortsett från beslut om förlängd utredningstid och om läkarundersökning. Överklaganden prövas i första steget av områdeschef. Om socialnämnd fattat det ursprungliga beslutet prövas överklagandet av arbetsutskottet. 9 Riktlinjer utredning och behovsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) 9.1 Utredningstid En utredning till stöd och skydd för barn skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader (11 kapitlet 2 SoL). Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Förlängning av utredningstiden skall tidsbegränsas och förhållanden ska vara sådana som socialnämnden inte själv rår över exempelvis i väntan på att en barnpsykiatrisk- eller polisutredning genomförs, nya anmälningar inkommer, familjen flyttar till annan ort eller familjen har trots ansträngningar inte kunnat nås eller familjen håller sig undan. Beslut i form av förlängd utredningstid. Beslut fattas enligt 11 kap. 2 SoL av arbetsutskott. 9.2 Stöd till den vuxne När föräldrar själva söker bistånd för att öka eller få stöd i sin föräldraförmåga ska insatsen föregås av åtminstone en enkel BBIC-utredning. Samtal ska hållas med barnen. Anledningen till att man som förälder överhuvudtaget kan vara aktuell för en insats är just att man är förälder. Uppföljningen av insatsen ska mätas i relation till barnets inställning, inte endast till föräldrarnas tillfredsställelse. 14

15 Beslut i form av att inleda utredning Beslut fattas enligt 11 kap. 1 SoL av Socialsekreterare i tilldelat ärende 9.3 Avsluta utredning utan insats Om socialsekreteraren som förslag till beslut föreslår att avsluta utredningen utan insats lämnas den till verksamhetschef för beslut. Beslut i form av att avsluta utredning utan insats Beslut fattas enligt 11 kap.1 SoL av Verksamhetschef 9.4 Brottsmisstanke mot barn Om socialnämnden misstänker att ett barn utsätts för övergrepp är den skyldig att sörja för att barnet får skydd. Socialnämnden skall i första skedet ta ställning till om barnet behöver omedelbart skydd och flyttas från den miljö där övergreppen pågår. Ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU kan vara nödvändigt att fatta om tillräckliga åtgärder inte kan vidtas med vårdnadshavarnas samtycke. Ibland kan ett omhändertagande enligt LVU vara nödvändigt för att vara säker på att barnet inte flyttas utan nämndens medgivande. För att kunna hemlighålla barnets vistelseort krävs ett beslut om LVU. Socialnämnden kan informera vårdnadshavaren om skyldigheten att skydda sitt barn vilket ibland innebär att begränsa umgänget med den andre vårdnadshavaren. Beslut i form av omedelbart omhändertagande Beslut fattas enligt 6 LVU av Ordförande, vice ordförande eller annan ledamot av AU 9.5 Öppna insatser Vid öppna insatser skall ansvarig socialsekreterare senast samma dag som insatsen börjar hålla ett planeringsmöte, där BBIC-formuläret genomförandeplanen upprättas. Till mötet bör vårdnadshavarna, vårdgivarna samt om det är lämpligt barnet. 9.6 Kontaktperson och kontaktfamilj Socialnämnden kan om den enskilde begär eller samtycker till utse en särskild person (särskilt kvalificerad kontaktperson) eller familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. 15

16 Beslut i form av särskild kvalificerad kontaktperson eller kontaktfamilj fattas av socialsekreterare. Beslut om insats och frekvens fattas enligt 4 kap 1 SoL. Verkställs av socialsekretare verkställighet senast inom tre (3) månader. Insatsen följs upp kontinuerligt minst en gång per månad. Ansvarig för uppföljningen är socialsekreterare i tilldelat ärende. Beslut om arvode och omkostnadsersättning enligt norm och riktlinjer tas av socialsekreterare utöver riktlinjer områdeschef. Därutöver arbetsutskott. 9.7 Placering En individuell vårdbehovsbedömning ska alltid göras med barnets eller ungdomens bästa i främst rummet. Lösningar som tar tillvara barnets eller ungdomens, familjens och andra närståendes egna resurser ska efterstävas. I första hand ska öppna insatser erbjudas i kommunens egen regi. Heldygnsvård, dvs placering utom hemmet, erbjuds när öppna insatser inte är tillräckligt och placering i familjehem ska i första hand övervägas. Vid placering ska alltid övervägas om barnet eller ungdomen kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid beaktas. Är placering i familjehem inte lämpligt kan placering i hem för vård eller boende, HVB, eller enhet inom Statens institutionsstyrelse, SiS, komma ifråga. Beslut i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende enligt 4 kap 1 SoL fattas av arbetsutskott. Vårdgivare som kommunen tecknat ramavtal med ska anlitas. Om barnets behov uppenbart inte kan tillgodoses med dessa kan vårdgivare utan ramavtal anlitas. Beslut om tillfällig vistelse i jourhem kan fattas av områdeschef för en tid om högst två månader. Vårdnadsöverflyttning ska övervägas om barnet varit placerad i samma familjehem under tre år. 16

17 9.8 Vårdplan vid placering En vårdplan ska alltid upprättas när ett barn behöver vårdas och placeras i ett annat hem än det egna. Det gäller vid placering i såväl familjehem, HVB-hem eller enhet vid SiS. Vårdplanen ska beskriva det övergripande vårdbehovet och målet med vården och inom de olika behovsområdena beskriva vad barnet eller ungdomen behöver. Planen ska även ta upp åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för. Vårdnadshavare och barnet eller ungdomen ska så långt möjligt involveras i vårdplaneringen. Vårdnadshavare och ungdomen ska, vid fyllda 15 år, lämna eller inte lämna, sitt samtycke till vårdplanen. Vårdplanen ska innehålla mål och syftet med vården val av vårdform förutsättningar för vårdens upphörande umgänge med föräldrar och kontakter med andra anhöriga behov av insatser från andra huvudmän samtycke till den planerade vården Vårdplan och genomförandeplan upprättas av socialsekreteraren i samverkan med vårdnadshavare och barnet. 9.9 Genomförandeplan vid placering Vårdplanen ska alltid kompletteras med en genomförandeplan över hur vården ska genomföras när ett barn eller en ungdom placeras (11 kap 3 SoL). Den ska konkretisera målen i vårdplanen och beskriva hur en insats ska genomföras samt tydliggöra ansvar och roller mellan vårdgivare, socialtjänsten, barnet eller ungdomen, vårdnadshavare och andra huvudmän. Av genomförandeplanen ska framgå vilka mål som gäller för insatsen samt tydliga och konkreta delmål som var för sig är möjliga att värdera vid uppföljning när och hur insatsen ska genomföras på vilket sätt barnet eller ungdomen och vårdnadshavare har haft inflytande över planeringen vilka personer som har deltagit i planeringen när planen har fastställts och när och hur planen ska följas upp Det ska även framgå hur barnets eller ungdomens olika behov ska tillgodoses när det gäller de specifika insatser som ska genomföras av andra huvudmän, t ex hälso- och sjukvården, förskola och skola den kontinuerliga kontakten med socialsekreteraren 17

18 hur barnets eller ungdomens kontakt med föräldrar och andra för barnet eller ungdomen viktiga personer ska kunna tillgodoses och hur den ska utformas Vid placering skall ansvarig socialsekreterare senast två veckor efter placeringens början hålla ett planeringsmöte där BBIC formuläret genomförandeplan för placering upprättas. Till mötet bör vårdnadshavarna, vårdgivarna samt om det är lämpligt barnet kallas Omplacering/upphörande av vård När målen i vårdplanen uppnåtts för barnet och hemförhållanden har förändrats så att det är till barnets bästa att bo hemma kan beslut fattas att vården ska upphöra. Vård som beslutas enligt 4 kapitlet 1 SoL upphör om barnet när det uppnått en ålder av 18 år eller vårdnadshavarna begär det. Beslut om omplacering fattas av arbetsutskott. Upphörande av vård beslutas av socialsekreterare Vårdplan När någon vårdas i ett HVB eller familjehem anligt SoL ska en plan upprättas över hur vården ska genomföras. En vårdplan ska upprättas både vid placeringar enligt SoL och LVU. Vad en vårdplan ska innehålla regleras i 5 kap. 1 a första stycket socialtjänstförordningen. Vårdplanen ska beskriva de behov barnet har som ska tillgodoses av vården och vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att vården ska kunna upphöra. Socialnämnden ska bevaka att vården inte pågår längre an nödvändigt. Socialnämnden ska därför minst en gång var sjätte månad överväga respektive ompröva om vården fortfarande behövs. Vårdplan skrivs i samverkan med familjen i alla barn och ungdomsutredningar där beslut fattas att bevilja insats. Vårdplan upprättas i samråd med barnet och vårdnadshavarna av ansvarig socialsekreterare Genomförandeplan För barn och unga som vårdas i ett HVB eller familjehem ska en plan upprättas för hur vården ska genomföras. Detta gäller både vid placeringar enligt SoL och LVU. Vad en genomförandeplan ska innehålla regleras i 5 kap.1 a andra stycket socialtjänstförordningen. Av genomförandeplanen ska det framgå hur barnets olika behov ska tillgodoses när det gäller insatser som ska genomföras av andra huvudmän samt i den kontinuerliga kontakten med ansvariga verkställare inom organisationen. När barnet placeras utanför det egna hemmet bör det framgå hur barnets kontakter med föräldrar, andra vårdnadshavare och andra för barnet vikta personer ska kunna tillgodoses. 18

19 Genomförandeplanen upprättas i samråd med barnet, vårdnadshavarna och de/den som ska genomföra insatsen av ansvarig socialsekreterare, verkställighet Privatplaceringar Ett barn får enligt 6 kapitlet 6 SoL inte tas emot för stadigvarande vård och fostran i en annan familj än den egna utan socialnämndens medgivande. Familjehemsersättning ska inte betalas ut vid privatplaceringar. Socialnämnden ska enligt 6 kapitlet 8 var sjätte månad följa upp privatplacerade barn på samma sätt som övriga placerade barn, se uppföljning placering. Socialnämndens ansvar gentemot barnet samt stöd till vårdnadshavare och familjehem är densamma som vid andra placeringar. Utredning av familjehemmet ska alltid ske. Om familjehemmet finns i annan kommun än Timrå ska den kommunen informeras och samråd ska ske. Socialsekretare är ansvarig. Medgivande ges av eller beslutas av arbetsutskottet. Övervägande ska göras var sjätte månad. Vårdnadsöverflyttning ska övervägas om barnet varit placerad i samma familjehem under tre år. 10. Riktlinjer utredning och behovsbedömning enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 10.1 Ansökan om vård enligt LVU Vård enligt LVU skall efter beslut av socialnämnden ansökas hos länsrätten. Fyra dokument bör finnas med ansökan om vård där grunderna för vård anges samt protokollsutdrag från det nämndsammanträde vid vilket det beslutades om att ansöka om vård social utredning/redogörelse vårdplan läkarintyg personbevis Beslut i form av ansökan hos länsrätten om vård enligt LVU Beslut fattas enligt 4 LVU av Arbetsutskott 19

20 10.2 Polisanmälan En polisanmälan bör göras skyndsamt om det är till barnets bästa, i synnerhet när det gäller våld och sexuella övergrepp. Det behöver inte finnas en misstänkt gärningsman för att göra en polisanmälan det räcker med en misstanke om brott. Om det är oklart om polisanmälan skall göras bör polis eller åklagare konsulteras. En polisanmälan ska göras skriftligt på blanketten SoSB Timrå kommun anmäler alla brottsmisstankar mot barn. Anmälan ifylls av ansvarig socialsekreterare och lämnas omgående till områdeschef. Beslut i form av misstankeanmälan om brott mot minderårig till polismyndighet Beslut fattas av Förvaltningschef/Biträdande socialchef/ Områdeschef I brådskande fall kan en muntlig anmälan göras som senare kompletteras med en skriftlig anmälan Sekretess Enligt 5 kapitlet 1 SekrL gäller sekretess för uppgifter som hänför sig till förundersökning i brottsmål, oavsett inom vilken myndighet uppgiften finns. Det innebär att om socialnämndens utredning ligger till grund för polisanmälan kan den hemlighållas om det finns skäl för det. För en sådan bedömning skall åklagarens ståndpunkt hämtas in, då det är åklagaren som vet vilka uppgifter som behövs i förundersökningen. Beslut i form av att hemlighålla delar av eller hela utredningen. Beslut fattas enligt 18 kap 1 och 3 Offentlighets- och sekretesslagen av Biträdande socialchef 10.4 Läkarundersökning Om barnet misstänks ha skador till följd av övergrepp skall en läkarundersökning göras omgående. Socialnämnden ska i första hand uppmärksamma åklagare på behov om läkarundersökning. Socialnämnden kan i fall där LVU övervägs och det behövs för att bedöma behovet av vård fatta ett särskilt beslut om läkarundersökning av ett barn mot förälderns vilja (32 LVU). Det är däremot inte möjligt att omhänderta ett barn enligt LVU enbart för att tillgodose polisens behov i en förundersökning. För att genomföra en läkarundersökning enligt 32 LVU kan enligt 43 LVU polishandräckning begäras. Beslut i form av läkarundersökning, utse läkare samt plats för läkarundersökning Beslut fattas enligt 32, 1 st LVU av Socialsekreterare i tilldelat ärende Beslut i form av att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 20

21 Beslut fattas enligt 43 LVU av Ordförande eller vice ordförande 10.5 Placeringsbeslut Enligt 11 LVU bestämmer socialnämnden hur vården av den unge skall ordnas och var han skall vistas under vårdtiden. Enligt paragrafens andra stycke får nämnden medge att den unge vistas i eget hem om det kan antas att detta bäst främjar vården av honom. Vården skall dock alltid inledas utanför den unges eget hem. Det föreligger således inget hinder mot att placera den som vårdas med stöd av LVU i hans eget hem, om det i ett senare skede av vården anses vara det bästa för honom. En placering i det egna hemmet får inte tillgripas på grund av placeringssvårigheter och måste vara vårdmässigt motiverad. Även när den unge vistas i det egna hemmet har socialnämnden kvar det ansvar och de befogenheter som följer av LVU. Så länge beslutet gäller kan den unge åter flyttas från sitt hem, om detta visar sig vara nödvändigt. En placering i det egna hemmet torde bli aktuell först i slutskedet av vården. Hur länge vården i det egna hemmet kan pågå har inte behandlats i förarbetena. Detta måste bli en bedömningsfråga i varje enskilt fall med beaktande av bl.a. barnets ålder, den tid det varit omhändertaget och förhållandena i det egna hemmet, men vården i det egna hemmet bör enligt Socialstyrelsens uppfattning inte fortgå mer än någon kortare tid. Beslut i form av hur vården ska anordnas och var barnet ska vistas under vårdtiden. Vårdgivare som kommunen tecknat ramavtal med ska anlitas. Om barnets behov uppenbart inte kan tillgodoses med dessa kan vårdgivare utan ramavtal anlitas. Beslut fattas enligt 11 LVU av Socialnämnden Vården skall alltid inledas utanför barnets hem 10.6 Vårdplan vid placering En vårdplan ska alltid upprättas när ett barn behöver vårdas och placeras i ett annat hem än det egna. Det gäller vid placering i såväl familjehem, HVB-hem eller enhet vid SiS-hem. Vårdplan är obligatorisk vid en ansökan om vård enligt LVU. En vårdplan ska presenteras för förvaltningsrätten i samband med ansökan om vård och utgör i praktiken ett underlag för den enskilde att samtycka eller inte till vården. Vårdplanen ska beskriva det övergripande vårdbehovet och målet med vården och inom de olika behovsområdena beskriva vad barnet eller ungdomen behöver. Planen ska även ta upp åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för. Vårdnadshavare och barnet eller ungdomen ska så långt möjligt involveras i vårdplaneringen. Vårdnadshavare och ungdomen ska, vid fyllda 15 år, lämna eller inte lämna, sitt samtycke till vårdplanen. Vårdplanen ska innehålla mål och syftet med vården 21

22 val av vårdform förutsättningar för vårdens upphörande umgänge med föräldrar och kontakter med andra anhöriga behov av insatser från andra huvudmän samtycke till den planerade vården En vårdplan ska presenteras för förvaltningsrätten i samband med ansökan om vård Genomförandeplan vid placering Vårdplanen ska alltid kompletteras med en genomförandeplan över hur vården ska genomföras när ett barn eller en ungdom placeras. Den ska konkretisera målen i vårdplanen och beskriva hur en insats ska genomföras samt tydliggöra ansvar och roller mellan vårdgivare, socialtjänsten, barnet eller ungdomen, vårdnadshavare och andra huvudmän. Av genomförandeplanen ska framgå vilka mål som gäller för insatsen samt tydliga och konkreta delmål som var för sig är möjliga att värdera vid uppföljning när och hur insatsen ska genomföras på vilket sätt barnet eller ungdomen och vårdnadshavare har haft inflytande över planeringen vilka personer som har deltagit i planeringen när planen har fastställts och när och hur planen ska följas upp Det ska även framgå hur barnets eller ungdomens olika behov ska tillgodoses när det gäller de specifika insatser som ska genomföras av andra huvudmän, t ex hälso- och sjukvården, förskola och skola den kontinuerliga kontakten med socialsekreteraren hur barnets eller ungdomens kontakt med föräldrar och andra för barnet eller ungdomen viktiga personer ska kunna tillgodoses och hur den ska utformas Vid placering skall ansvarig socialsekreterare senast två veckor efter placeringens början hålla ett planeringsmöte där BBIC formuläret genomförandeplan för placering upprättas. Till mötet bör vårdnadshavarna, vårdgivarna samt om det är lämpligt barnet kallas Umgänge och röjande av vistelseort Enligt 14 LVU kan socialnämnden om det är nödvändigt med hänsyn till vården av den unge besluta om att barnets vistelseort inte skall röjas. För att uppfylla kravet på kommunikation bör nämnden ge så mycket information som är möjligt om 22

23 familjehemmet utan att lämna ut namn och adress t.ex. typ av placering, om det är på landet eller tätort, kompetens att möta barnets behov o.s.v. Socialnämnden fattas beslut enligt 14 LVU att hemlighålla den unges vistelseort Ansvarig socialsekreterare ansöker hos skatteverket om skyddade personuppgifter Flyttningsförbud och tillfälligt flyttningsförbud Om ett barn är placerad i familjehem och föräldrarna vill ta honom/henne därifrån kan socialnämnden ansöka hos länsrätten om flyttningsförbud. Beslut i form av ansökan om flyttningsförbud Ansökan enligt 24 LVU hos Länsrätten om flyttningsförbud av Arbetsutskottet Socialnämnden får besluta om tillfälligt flyttningsförbud, om 1. det är sannolikt att ett flyttningsförbud behövs, och 2. rättens beslut om flyttningsförbud inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling. Om socialnämndens beslut om tillfälligt flyttningsförbud inte kan avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om ett sådant förbud. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När socialnämnden har ansökt om flyttningsförbud, får även rätten besluta om ett tillfälligt flyttningsförbud Beslut i form av tillfälligt flyttningsförbud Beslut fattas enligt 27 LVU av Ordförande, vice ordförande eller annan ledamot som nämnden förordnar. Beslutet ska av ansvarig socialsekreterare underställas länsrätten utan oskäligt dröjsmål och senast inom en vecka från den dag då beslutet fattas.. Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande, skall beslutet underställas länsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades. Därvid skall beslutet jämte handlingarna i ärendet tillställas rätten. Om beslutet inte har underställts länsrätten inom föreskriven tid, upphör omhändertagandet. Om länsrätten fastställer det tillfälliga flyttningsförbudet ska arbetsutskottet inom två veckor från dagen för länsrättens beslut ansöka om flyttningsförbud enligt 24 LVU annars upphör beslutet att gälla Mellantvång Mellantvång gäller endast den unges eget beteende. Förutsättningarna för mellantvång är att: det kan antas att den som är under 20 år till följd av ett beteende som beskrivs i 3 LVU kommer att behöva beredas vård enligt LVU om beteendet fortsätter, 23

24 det stöd och behandling som behöver ges inte kan ges med samtycke av vårdnadshavarna och om den unge fyllt 15 år denne själv. Beslut om förebyggande insatser i form av kontaktperson eller öppen behandling för ungdomar under 20 år. Beslut fattas enligt 22 LVU av Arbetsutskottet Vårdens upphörande När vård enligt LVU inte längre behövs t.ex. att förhållanden som föranledde vården inte längre finns eller att behövlig vård kan ges på frivillig väg eller att förutsättningarna för vården upphört skall socialnämnden besluta att vården upphör. Vård med stöd av 21 2 st. LVU, hemförhållanden, upphör senast när barnet fyller 18 år Vård med stöd av 21 3st. LVU, eget beteende upphör senast när barnet fyller 21 år. Socialnämnden bör fatta beslut om vårdens upphörande och inte låta den automatisk upphöra vid angiven åldersgräns. Beslut i form av att vården ska upphöra. Beslut fattas enligt 21 1 st LVU av Arbetsutskottet Genomförandet av ett beslut om en insats ska dokumenteras i en journal, oavsett om insatsen genomförs av den nämnd som har fattat beslut i ärendet, av en annan nämnd än den beslutande eller i enskild verksamhet. Dokumentationsskyldighet gäller vid genomförande av insatser där det finns ett beslut som ger individen rätt till en behovsprövad insats. Ansvarig för dokumentationen är socialsekreterare i tilldelat ärende Skyddat umgänge Tingsrätten kan enligt 6 kap 15 a FB besluta om att umgänge efter vad som är bäst för barnet, inklusive att umgänge skall ske i närvaro av kontaktperson. Socialnämnden kan enligt 6 kapitlet 15a FB väcka talan om umgänge mellan ett barn och en förälder om nämnden anser att barnet riskerar att fara illa av det umgänge som sker. Beslut i form av att väcka talan om umgänge. Beslut fattas enligt 6 kap.15a FB av socialnämnden Beslut från Tingsrätten om umgänge i närvaro av kontaktperson verkställs av socialsekretare verkställighet senast inom tre (3) veckor. Insatsen följs upp kontinuerligt. Ansvarig för uppföljningen är socialsekretare i tilldelat ärende. 24