SPELA ROLL? Ett metodmaterial förankrat övningsmaterial i lgr 11 för årskurs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPELA ROLL? Ett metodmaterial förankrat övningsmaterial i lgr 11 för årskurs 7 9 7 9"

Transkript

1 SPELA ROLL? HÅLLBAR ETT PEDAGOGISKT UTVECKLING MATERIAL GENOM OM MEDVETEN RÄTTVIS KONSUMTION HANDEL OCH OCH MEDVETEN RÄTTVIS KONSUMTION HANDEL Ett metodmaterial förankrat övningsmaterial i lgr 11 för årskurs

2 Fairtrade Sverige. Utvecklat i samarbete med Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles, Linus Hallgren, Linda Ålrud och Shutterstock Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala 2012

3 Om "Spela roll?" Det här är ett metodmaterial för dig som undervisar i årskurs 7 9 och arbetar med frågeställningar som rör hållbar utveckling, konsumtion, barnarbete, handels- och rättvisefrågor. Häftet innehåller både bakgrundsfakta och metoder för att på ett lustfyllt och kreativt sätt introducera elever till begreppen hållbar utveckling, medveten konsumtion och rättvis handel. Materialet kan användas inom samhällskunskap, geografi och hem- och konsumentkunskap men även för grupper som skall börja arbeta med frågor som berör mänskliga rättigheter, resursfördelning och handelsfrågor. I materialet medföljer en DVD med korta filmer som fungerar som diskussionsunderlag och introduktion till produktmärkningen Fairtrade. "Spela roll?" är utformat för att vara ett pedagogiskt verktyg där lusten är i fokus. Syftet är inte att presentera eländesbeskrivningar för eleverna, istället finns här metoder för att väcka engagemang och handlingskraft. "Spela roll?" ger eleverna möjlighet att få ökad förståelse för handels- och rättvisefrågor, förståelse för kopplingen mellan fattigdom och barnarbete, kunskap om barns rättigheter och barnkonventionen och kunskap om hur vi kan förbättra förutsättningarna för andra människor genom våra val som enskilda konsumenter. Övningarna ger även tillfälle för eleverna att samtala om frågor som rör socialt ansvar, rättvisa och konsumentmakt. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (Lgr 11)

4

5 Innehåll OM METODMATERIALET Skolans mål och riktlinjer samt koppling till ämnen 6 Pedagogik för hållbar utveckling 8 Tips till handledare 9 KORTA FAKTA Barnarbete 12 Barns rättigheter 13 Medveten konsumtion 14 Om Fairtrade 16 Om Fairtrade-kriterierna 17 Vanliga frågor och svar om Fairtrade 18 ÖVNINGSMATERIAL Skalan/Heta linjen 22 Fyra hörn 23 Oavslutade meningar 25 Vad behöver ett fattigt land? 26 Ordpussel om Fairtrade 27 Debatt 28 Bananens långa resa 29 Banana Split-spelet 34 Vem tycker vad? 40 Filmerna i "Spela roll?" 44

6 Skolans mål och riktlinjer Samt koppling till ämnen "Spela roll?" är förankrat i läroplanen Lgr 11. Nedan ser du vilka beröringspunkter det här materialet och Lgr 11 har. Därefter följer en vägledning som beskriver hur materialet korrelerar med olika delar av läroplanen i ämnena samhällskunskap, geografi samt hem- och konsumentkunskap. BERÖRINGSPUNKTER MELLAN MATERIALET OCH LGR 11 Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. DET HÄR MATERIALET... Ger eleven kunskap om mänskliga rättigheter. Ger eleven möjlighet att formulera etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter. Ger eleven ökad förståelse för andra människors situation. Ger eleven verktyg för att kunna hjälpa andra människor att visa respekt och omsorg gällande såväl närmiljö som miljö i ett vidare perspektiv. Samhällskunskap Metodmaterialet om medveten konsumtion och rättvis handel lär eleverna att reflektera kring olikheter i levnadsvillkor. Eleverna får möjlighet att ta ställning i olika frågor, med utgångspunkt från sig själva och sin omvärld. Metodmaterialet uppmuntrar till deltagande i samhällsdebatten och skapar en diskussion kring påverkan och initiativ till förändring. MATERIALET HJÄLPER TILL ATT UTVECKLA DESSA FÖR- MÅGOR (UTDRAG UR LGR 11) Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. MATERIALET KORRELERAR MED FÖLJANDE CENTRALA INNEHÅLL I ÅK 7 9 Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Geografi Metodmaterialet behandlar en globaliserad värld där livsmiljöer, avstånd och skillnader i resursrikedom och makt skapar en ojämn balans mellan rika och fattiga länder samt belyser den ojämna konsumtionen av gemensamma resurser. MATERIALET HJÄLPER TILL ATT UTVECKLA DESSA FÖR- MÅGOR (UTDRAG UR LGR 11) Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 6

7 MATERIALET KORRELERAR MED FÖLJANDE CENTRALA INNEHÅLL I ÅK 7 9 Livsmiljöer Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Hem- och konsumentkunskap Det här materialet ger dig övningar och uppgifter som ger eleverna möjlighet att reflektera över frågor som rör barnarbete, konsumentpåverkan och hur vi bidrar till att skapa hållbar utveckling som konsumenter. MATERIALET HJÄLPER TILL ATT UTVECKLA DESSA FÖR- MÅGOR (UTDRAG UR LGR 11) Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. MATERIALET KORRELERAR MED FÖLJANDE CENTRALA INNEHÅLL I ÅK 7 9 Konsumtion och ekonomi Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Miljö och livsstil Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 7

8 Pedagogik för hållbar utveckling Finns det? Vad är en hållbar utveckling? Och hur är det tänkt att elever ska ta till sig den kunskapen på ett sätt så att de själva blir en del av en hållbar utveckling? Ett pedagogiskt förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling bör innefatta mer än enbart information om vad begreppet innebär. Material och metodik som kan användas för att inspirera eleverna till handlingskraft, som ger eleverna möjlighet att utveckla handlingskompetens för hållbar utveckling, är en viktig del av det pedagogiska arbetet kring ämnet. att gå. Glädjande nog så är världen i stort en bättre plats att leva på idag jämfört med för 25 år sedan. Fler människor kan läsa och skriva än tidigare och andelen fattiga är mindre än någonsin. På en global nivå har den förväntade livslängden ökat markant, 1960 var livslängden 52,5 år och idag är den nästan 70 år. Även andelen barn som börjar skolan ökar, 2007 påbörjade 137 miljoner barn någon form av skolgång vilket är sju miljoner fler än (Källa: UNPD) Studier visar att ungdomar som utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling gör detta genom några centrala punkter som bland annat innebär att eleven upplevt en känsla av att vilja förändra något i världen, och att samtidigt ändå känna en framtidstro och uppleva att man besitter den kunskap som krävs för att göra denna förändring man vill se. Det innebär att man i rollen som pedagog måste ge eleven möjlighet till att både förstå sin omvärld såväl som att få tillfälle att reflektera över sin egen roll i den. Och inte minst att få verktyg för förändring. Det här materialet är ett verktyg för att arbeta med detta. Dels så ger det eleverna möjlighet till omvärldsanalys och dels så får eleverna möjlighet att formulera egna etiska ställningstaganden. Det verktyg för förändring som det kretsar kring i det här materialet är konsumentens möjlighet till påverkan. MEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? För att bli stärkt i sitt engagemang för en bättre värld är det viktigt att få veta att världen utvecklas och på många sätt blir bättre, det kan annars vara svårt att känna att de val man gör spelar någon roll i ett större sammanhang. Det kan däremot vara svårt att entydigt säga att världen blir bättre, till exempel ökar klyftorna mellan fattiga och rika och hungern ökar istället för att minska, ca 1 miljard människor är kroniskt hungriga och enlig UNICEF dör tusentals barn varje dag av orsaker som skulle kunna förhindras (UNICEF: The State of the World s Children 2011: Adolescence An Age of Opportunity). Det är med andra ord en lång väg kvar, där varje steg i rätt riktning är värd TIPS! På finns lättillgänglig information om utvecklingen i världen. Där finns även boken Blir världen bättre? att beställa eller att ladda ner som PDF. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 8

9 Tips till handledare Hur du använder Materialet Det är fritt för dig som pedagog att välja vilka övningar och uppgifter du vill använda dig av och arbeta med, beroende på vad som passar dig och dina elever. Övningarna är enkla att göra och går att använda under en 60-minuterslektion. Övningarna och spelen ger eleverna möjlighet att ta ställning i olika frågor, argumentera och pröva sina egna och andras åsikter. FÖRBEREDELSER Läs igenom hela övningen eller spelet innan genomförandet. Känn inte att du måste memorera all text och fakta, men se till att du lätt kan hitta i materialet under genomförandet. Berätta helst inte för eleverna vad övningen har för handling och syfte. Det innebär att eleverna inte behöver fundera på om de gör rätt/fel och inte heller under övningens gång behöva fundera på frågeställningar som besvaras i efterdiskussionen. GENOMFÖRANDE Som handledare deltar du inte i övningarna utan ger instruktioner och stöttar när det behövs. Under spelets genomförande är det viktigt att du som handledare är målmedveten och tydlig i alla instruktioner. Genom att ha läst igenom materialet innan genomförandet kommer du med enkelhet kunna besvara elevernas frågor under spelets gång. Ingen grupp är den andra lik, och under genomförandet så kan oväntade saker hända. Ta eventuella avbrott med lugn och led tillbaka eleverna till spelets handling eller till övningen. Bara för att en elev inte pratar mycket under en övning innebär det inte att eleven inte tar del av upplevelsen. En elev som betraktar händelsen kan lära sig lika mycket som en som deltar aktivt. EFTERDISKUSSION I efterdiskussionen sker större delen av lärandet. Genom en väl genomförd efterdiskussion kan gruppen använda sina erfarenheter under spelet och lyfta dessa till ett bredare perspektiv. Ett förslag är att under efterdiskussionen möblera rummet så att alla sitter i en ring. Det gör att alla ser varandra och blir också en tydlig markör att spelet är slut och att gruppen nu har gått in i en ny fas. De olika delarna av efterdiskussionen behöver inte ske i den ordning som står nedan, kanske rör sig samtalet med eleverna fritt mellan de olika delarna. En väl genomförd efterdiskussion bör innehålla följande delar: Reflekterande Efterdiskussionen börjar med reflektion, vilket handlar om att låta eleverna sammanfatta sin upplevelse. Förslag på reflekterande frågor: Vad tyckte du om övningen/spelet? Vad var svårt? Hände något som du tyckte var intressant eller spännande? Tolkande Här skall eleverna få möjlighet att problematisera och se möjlighet till alternativa utgångar. Förslag på tolkande frågor: Var det något som du tycker borde ha gjorts annorlunda? Varför? Hur då? Skulle du ha svarat annorlunda på frågorna ifall du hade varit ensam? Varför? Generaliserande I generaliseringsfasen lyfts elevernas reflektioner och upplevelser av spelet till ett större perspektiv. Här kan ni diskutera och dra paralleller med historiska händelser, aktuella politiska frågor och nyhetsbevakning. I vissa fall, men inte alla, kan du använda händelserna under övningen eller spelet som metafor för verkliga händelser och företeelser. Förslag på generaliserande frågor: Vad tror du att det här spelet/övningen handlar om? Kan man lära sig något? På vilket sätt skiljer sig det ni gjorde under övningen/spelet från liknande saker i verkligheten? På vilket sätt är de lika? SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 9

10 SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 10

11 KortA fakta SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 11

12 Barnarbete en konsekvens av fattigdom Enligt FN arbetar 215 miljoner barn, varav 115 miljoner barn är fast i vad som brukar kallas för värsta formen av barnarbete. Det är skillnad på att hjälpa till hemma på en gård och på vad som ses som skadligt barnarbete. Till skadligt barnarbete räknas det arbete som berövar barnets skolgång eller ses som skadligt för barnets säkerhet och hälsa. Värsta formen av barnarbete innefattar bland annat slaveri. ILO:s konvention 182 behandlar de värsta formerna av barnarbete där följande ses som särskilt allvarligt: a) Alla former av slaveri eller det som liknar slaveri, såsom försäljning av och handel med barn, skuldslaveri och livegenskap, tvångsarbete eller obligatoriskt arbete, inklusive obligatorisk eller tvångsrekrytering av barn till väpnade styrkor b) Prostitution eller pornografi c) Barn som arbetar i olaglig verksamhet som till exempel droghandel d) Arbete som på grund av sin natur eller de omständigheter under vilket det utförs riskerar att skada barnets hälsa, säkerhet eller moral. BARNARBETE PER SEKTOR (Inom åldersgruppen 5 17 år) Källa: ILO 2010 Odefinerad (7 %) Service & tjänster (26 %) Industri (7 %) Jordbruk (60 %) BARNARBETE ÄR EN KONSEKVENS Barnarbete kan inte ses som ett enskilt isolerat problem, att barn tvingas arbeta är till största del en konsekvens av fattigdom. De flesta barn som arbetar gör det inom jordbrukssektorn (ca 60 procent) och många gånger handlar det om att barnen måste hjälpa till i jordbruket för att familjen ska ha någon möjlighet att klara försörjningen. För att barn ska ha möjlighet till skolgång krävs att föräldrarnas levnadsvillkor är så pass bra att de har råd att låta sina barn gå i skolan. Barnarbete är ett problem för hela samhällen eftersom det berövar barn möjlighet till skolgång. Barnarbete är ett kraftigt hinder för ett lands ekonomiska tillväxt och utveckling. (Källa: Joining forces against child labour inter agency report for the Hague Global Child Labour Conference, ILO och Understanding Children s Work Programme, 2010) Värsta formen av barnarbete minskar i världen, men i Afrika söder om Sahara ökar siffrorna, där är 1 av 4 barn fast i barnarbete. (Källa: ILO 2010) SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 12

13 Barns rättigheter kort om fn:s barnkonvention Arbetet kring barns rättigheter påbörjades redan efter första världskriget och sedan 1989 finns FN:s barnkonvention, 54 artiklar om mänskliga rättigheter för barn. Artiklarna gäller för alla barn i alla länder och de länder som undertecknat konventionen åtar sig att följa den. I de fall som länder inte lever upp till barnkonventionen är det ofta en följd av fattigdom. Exempelvis har alla barn rätt att gå i skolan enligt barnkonventionen, men trots att ett land har skolplikt är det inte säkert att möjlighet finns för alla att låta sina barn gå i skolan, av ekonomiska skäl. Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner. FN:s barnkonvention tar i flera artiklar upp frågor som har att göra med barnarbete. Här följer några exempel på vad som beskrivs i artiklarna. EXEMPEL PÅ ARTIKLAR UR BARNKONVENTIONEN Artikel 1 handlar om att ett barn är varje människa under 18 år. Artikel 28 handlar om att varje barn har rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikel 31 handlar om att varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32 handlar om att varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa. Artikel 34 handlar om att varje barn har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35 handlar om att staten ska bekämpa handel med barn. Texten bygger på Utrikesdepartementets skrift Konventionen om barnets rättigheter om skriven till lättläst. Fullständiga exemplar finns kostnadsfritt att beställa från Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, oavsett hudfärg, kön eller religionstillhörighet. Artikel 6 handlar om att barnet har rätt att leva och utvecklas. Rätt till att leva kan både innefatta att barn inte blir dödade i krig och att barn får den vård de behöver. Rätt att utvecklas innebär att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. Artikel 24 handlar om att varje barn har rätt till hälsooch sjukvård. Artikel 27 handlar om att varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. TIPS! På finner du hela Barnkonventionen i tre versioner; hela konventionen, i en förkortad version samt i en lättläst version. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 13

14 Medveten konsumtion en strategi mot barnarbete I linje med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen finns möjlighet för företag och konsumenter att tillsammans hjälpas åt för att direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i världens utvecklingsländer. Det sker genom medveten konsumtion av produkter som producerats utifrån mänskliga rättigheter. Numera ses etisk handel och oberoende certifiering som ett viktigt verktyg för att motverka skadligt barnarbete. Genom oberoende certifiering och produktmärkning har den enskilde konsumenten möjlighet att själv vara med och påverka världshandel genom enkla val i vardagen. Att vara med och motverka barnarbete är också för många människor just den främsta anledningen till att välja Fairtrademärkta produkter. Orsaken till missförhållanden står ofta att finna i en hård prispress på första ledet av handelskedjan, där råvaran produceras, samt tullhinder och exportsubventioner som stänger ute utvecklingsländer från en mer jämbördig konkurrenssituation på den internationella marknaden. Fairtrade handlar om att öppna upp för en internationell handel som baseras på respekt för mänskliga rättigheter, en handel som bidrar till social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Fairtrade strävar efter att anställda och odlare ska få större möjligheter att påverka sina egna liv. Samma empowerment-perspektiv genomsyrar också Fairtrades syn på barnarbete och hur det måste bekämpas. Att ge föräldrar resurser och möjligheter att försörja sina barn och garantera deras skolgång är en långsiktigt hållbar lösning på problemet med barnarbete. 74 procent av Sveriges konsumenter anser att oberoende certifieringar är det bästa sättet att identifiera produkter med sociala och miljömässiga garantier. Källa: Globescan 2011 SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 14

15 Du säger att barnet borde gå i skolan, men det finns inte någon skola. Alla odlare vill att deras barn ska gå i skolan. Det är vägen för att slippa fattigdom. Kwami Banson, Regional Coordinator West Africa, Fairtrade Network SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 15

16 om Fairtrade Ditt val vid butikshyllan kan göra en stor skillnad för människor på andra sidan jorden. Enligt FN arbetar 215 miljoner barn idag, och av dessa är 115 miljoner barn fast i vad som kallas för värsta formen av barnarbete. Barnarbete är till stora delar en konsekvens av fattigdom, men om dessa familjer istället kan få mer pengar för sitt arbete och det som de odlar, så får de bättre förutsättningar i sina liv. Då har de råd med mat, och barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. FAIRTRADE ÄR EN PRODUKTMÄRKNING Fairtrade är ett namn på en produktmärkning som handlar om rättvis handel. För att en produkt ska få Fairtrade-märkningen krävs att vissa kriterier har uppfyllts. Dessa kriterier är baserade på mänskliga rättigheter (ILO:s kärnkonventioner) och förbjuder till exempel skadligt barnarbete i produktionen. Fairtrade-kriterierna är till för att skapa ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Ett sätt för konsumenter att göra skillnad Fairtrade är ett sätt för konsumenter att kunna göra ett enkelt val i vardagen som gör skillnad. Handlar man Fairtrade-märkta varor så vet man att de som odlat exempelvis bananerna man köpt har fått betalt för sitt arbete och det som de odlat, vilket ger dem möjlighet till att förbättra sina levnadsvillkor, till skillnad mot att få för lite betalt. Fairtrade är enkelt när vi köper Fairtrade-certifierade varor får odlare i utvecklingsländer betalt enligt Fairtrades kriterier så att de kan förbättra sina levnadsvillkor. i själva arbetet enligt Fairtrade. Du kan läsa mer på fairtrade.se För en hållbar utveckling Brundtlandrapporten ( Our Common Future ) är en rapport som utarbetades av FN:s Världskommission för miljö och utveckling Brundtlandkommissionens definition av begreppet hållbar utveckling lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Arbetet för hållbar utveckling ses som en process som berör sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, där en helhetssyn är central alla tre pelarna måste finnas på plats för att vi ska kunna tala om en hållbar utveckling. Denna helhetssyn finns i Fairtrades kriterier som syftar till att skapa utveckling inom alla de tre områdena. Fairtrade motverkar skadligt barnarbete Fairtrade är ett sätt att motverka fattigdom på sikt, genom våra val när vi handlar. Fairtrade är även ett sätt att motverka barnarbete i utvecklingsländer, bland annat därför att barnarbete är en konsekvens av fattigdom. Fairtrade är inte bistånd, det handlar om att de som odlar råvaran ska få ett bättre pris för sitt arbete. Dessutom ska inga mänskliga rättigheter kränkas SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 16

17 om Fairtrade-kriterierna vad innebär det att något är Fairtrade-märkt? När Fairtrade-märka varor produceras så görs detta utifrån särskilda kriterier. Dessa kriterier är till för att kunna styra in produktionen på ett sätt som leder till förbättrade livsvillkor för människor i utvecklingsländer. Kriterierna ser lite olika ut beroende på vilken produkt det handlar om. Fairtrademärkta produkter har ofta ett högre pris än liknande produkter utan märkning, vilket bland annat beror på att odlarna som lägst ska få ett minimipris vid försäljningen av råvaran, ett pris som inte får understiga produktionskostnaden. Dessutom garanteras odlarna en Fairtrade-premie ett ekonomiskt tillskott utöver försäljningspriset som används till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet, till exempel i hälsovård, utbildning, infrastruktur och produktivitetsförbättringar. VAD SÄGER FAIRTRADE-KRITERIERNA? Varor som är Fairtrade-märkta har producerats utifrån kriterier som innebär att odlare och anställda i utvecklingsländer ska få: 1. Betalt för sitt arbete. 2. En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor. 3. Vara med och tala om vad de tycker. 4. Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att arbeta. 5. Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar mm. "Betalt för sitt arbete innebär? Som anställd på ett Fairtrade-certifierat plantage får du en minimilön och regler för dina arbetstider mm. Som odlare får du ett minimipris för det du odlar, oavsett om världsmarknadspriset sjunker. Du får även kontrakt under längre tid, med de som köper det du odlar. Det gör att du är lite tryggare då du vet att du har en inkomst en tid framåt. "En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor" innebär? Det är förbjudet med gifter som är farliga för dig och miljön. "Vara med och tala om vad de tycker" innebär? Enligt Fairtrade har alla som vill rätt att organisera sig fackligt. Den Fairtrade-premie som betalas ut måste användas till något som alla berörda kommer fram till under demokratiska former. Alla får vara med och bestämma. "Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att arbeta" innebär? Skadligt barnarbete är förbjudet enligt Fairtrade. Inget Fairtrade-certifierat plantage får till exempel ha barn anställda hos sig. De vuxna får även tillräckligt betalt för att ha råd att låta sina barn gå i skolan istället för att arbeta. "Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar" innebär? En Fairtrade-premie betalas ut till odlare och anställda. Premien innebär extra pengar som ska användas till att förbättra samhället där odlarna och deras familjer bor. Som exempel används Fairtradepremien ofta till att förbättra skolor, hälsovård eller vattenförsörjning. För till exempel bananer uppgår Fairtrade-premien till en dollar per bananlåda, pengar som köparen betalar till odlaren. Exempel på förbättrade ekonomiska villkor (2007) (Källa: Fairtrade International, barchart.com) Odlare i Fairtrade-certifierade kaffekooperativ erhöll 88 miljoner kr i premie, vilket användes främst till: 1. Investeringar i produktionen 2. Samhällsutveckling (infrastruktur, byggnader, bostäder, mikrokrediter, äldreomsorg) 3. Hälsa (hälsovård, sanitet, medicin, nödsituationer) Minimipris: odlarna fick också 252 miljoner kronor i prisfördel (utöver premien) en extra intäkt utöver det konventionella priset. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 17

18 Vanliga frågor och svar om Fairtrade Varför finns Fairtrade? Vad är Fairtrade? Vilka produkter kan vara Fairtrade-märkta? Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade? Hur stor del av de Fairtrademärkta produkterna är ekolgiska? Är det inte bättre att köpa närproducerat istället för Fairtrademärkta produkter? Men transporterna av Fairtrademärkta produkter från utvecklingsländer har väl klimatpåverkan? Kan en produkt som innehåller flera ingredienser vara Fairtrademärkt? Hur mycket av mina pengar går till den som producerat varan när jag handlar Fairtrade-märkt? Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Mycket av det vi konsumerar producerats i världens utvecklingsländer under bedrövliga arbets- och levnadsvillkor. Ibland även genom barnarbete och under slavliknande förhållanden. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor. Exempelvis kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull. Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion. KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. I Sverige är ca 78 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter även ekologisk. I världen ca 30 procent. Alla de produkter som är Fairtrade-märkta har producerats i utvecklingsländer i Afrika, Asien eller Sydamerika. De flesta Fairtrade-märkta produkterna kan man inte odla här i Sverige. En vanlig missuppfattning är att avståndet är avgörande för hur klimatsmart en vara är, men produktionsförhållandena bidrar ofta med den största delen av utsläppen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre Ja, det kallas för sammansatta produkter, t ex glass och chokladkakor. I regel innebär det att alla ingredienser i produkten ska vara Fairtrademärkta om det finns att tillgå. T.ex. socker och vanilj i vaniljglass. När du köper exempelvis en Fairtrade-märkt banan så har odlaren redan fått betalt för den, allt enligt Fairtrades kriterier, av den som importerar varan. På så sätt behövs alltså inget sätt att kanalisera dina pengar till odlaren. Däremot kontrollerar FLO-Cert (det kontrollorgan som kontrollerar att Fairtrades kriterier uppfylls) att betalningar, volymer och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 18

19 Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd? Är rättvis handel samma sak som Fairtrade? Vad är Rättvisemärkt? Uttrycket Trade not aid förklarar det enklast. Dvs till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap. Nej. Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Inom rättvis handelrörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Fairtrade Sverige hade tidigare det svenska namnet Rättvisemärkt. För att kunna förenkla handeln med Fairtrade-märkta produkter internationellt heter Rättvisemärkt numera Fairtrade Sverige. SPELA ROLL? LÄRARHANDLEDNING SID 19

20

21 Övningsmaterial

22 VÄRDERINGSÖVNING Skalan/Heta linjen Tid: 1 10 minuter per påstående/fråga. Syfte: Att ge eleverna möjlighet att själva göra ställningstaganden. Att synliggöra åsikter i elevgruppen på ett tydligt sätt utan ord. Att introducera ett visst tema eller frågeställning och problematik kring ämnet. Att öppna upp för mer nyanserade svar än JA eller NEJ i vissa frågor. Gör så här: Genom klassrummet går en osynlig linje, en skala. Du ställer ett påstående, eleverna tänker tyst för sig själv och placerar sig sedan på skalan utifrån i vilken grad de håller med påståendet. Från Nej, jag håller inte alls med till Ja, jag håller med helt och hållet. Exempel: Du säger påståendet Det är viktigt att gå i skolan. Skalan går från Nej, jag håller inte alls med till Ja, jag håller med helt och hållet. Det vill säga; instämmer man nästan till hundra procent med påståendet så ställer man sig nästan högst upp på skalan. Tips: Inled gärna med något lättsamt påstående så att alla känner sig bekväma. Det är viktigt att eleverna gör egna beslut och gör detta tyst för sig själva. Eleverna får inte kommentera varandras val. Fråga några elever från olika delar på skalan varför de ställde sig där de står efter varje påstående. Fråga slutligen om någon vill flytta sig efter att ha hört hur andra har tänkt. Om det går, låt eleverna ställa sig i en liten båge när de väl ställt sig på skalan, då blir det lättare att se varandra och lättare att hålla fokus på det som sägs. DET FINNS FATTIGDOM I SVERIGE Ja, det finns många fattiga. Nej, bara enskilda fall. DET ÄR OK ATT KÖPA NÅGOT SOM ÄR PRODUCERAT MED HJÄLP AV SKADLIGT BARNARBETE Ja, det håller jag med om. Vi kan inte ta ansvar för hur barn i andra länder har det. Nej håller inte med alls. Det är det sista jag vill köpa. PRISET ÄR DET VIKTIGASTE NÄR JAG VÄLJER MELLAN ATT KÖPA OLIKA BANANER Ja. Jag skulle alltid köpa den billigaste bananen, oavsett vad de olika priserna beror på. Nej. Det finns andra saker som är mycket viktigare än priset. DET ÄR DE STORA FÖRETAGENS FEL ATT ODLARE I UTVECKLINGSLÄNDER INTE FÅR TILLRÄCKLIGT BETALT FÖR SITT ARBETE OCH DET DE ODLAR, DET ÄR INTE VI KONSUMENTER SOM SKA ÄNDRA OSS Ja, det håller jag med om. Nej, det håller jag inte alls med om. FATTIGDOMEN I VÄRLDEN KAN UTROTAS Ja absolut, det håller jag med om. Nej, det håller jag inte med om, det är omöjligt. DET ÄR BRA ATT BARN ARBETAR ISTÄLLET FÖR ATT GÅ I SKOLAN Ja, det håller jag med om. Nej, det håller jag inte alls med om. SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 22

23 VÄRDERINGSÖVNING Fyra hörn Tid: 5 15 minuter per frågeställning ni tar upp Syfte: Att åskådliggöra värderingar och åsikter i gruppen. Att våga uttrycka sin åsikt i gruppen. Att skapa förutsättningar för vidare diskussion i olika ämnen där nyanserade diskussioner krävs snarare än JA eller NEJ. Gör så här: Skapa en stor öppen yta i klassrummet. Berätta för eleverna att de kommer få höra olika frågor och beroende på vilket svar de tycker passar ska de ställa sig i respektive hörn. Låt eleverna fundera tysta för sig själva och välja hörn utan att prata med någon annan. Det finns inget rätt svar på frågorna, utan det intressanta är att se vart eleverna ställer sig. Efter varje fråga får eleverna kort motivera sitt val. Exempel: Du läser upp frågeställningen Vad är viktigast i livet? och ger de olika svarsalternativen: Ett roligt arbete, Vänner, Familj, Öppet hörn. Tips: Uppmana eleverna att inte bry sig om vad deras klasskamrater väljer för hörn. När alla valt hörn, låt grupperna i hörnen prata ihop sig kring varför de valt just det hörnet. Fråga några elever ur varje grupp varför de valt just det hörnet. Om eleverna inte orkar koncentrera sig längre så bryter du övningen. Var lyhörd för vilka elever i klassen du bör lyfta fram och låta prata. Fråga gärna om någon i elevgruppen skulle vilja byta hörn efter att ha hört andras tankar i frågan. NÄR ÄR DET OK ATT BARN ARBETAR ISTÄLLET FÖR ATT GÅ I SKOLAN? Om familjen inte har tillräcklig med mat för att klara sig annars. Om de ändå har möjlighet att gå i skolan. Om de inte tar någon skada av arbetet. Öppet hörn. VAD ÄR FRÄMSTA ORSAKEN TILL FATTIGDOM I ETT LAND? Krig och konflikter. Bristande skolundervisning. Få eller otillgängliga/oanvändbara naturtillgångar. Eget förslag. VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT SKAPA EN RÄTTVIS BALANS MELLAN RIKA OCH FATTIGA LÄNDER? Fattiga länder har låg utbildningsnivå och hamnar därför i underläge. Efterfrågan på billiga produkter gör det svårt för rika länder att erbjuda schyssta avtal. Det finns för dålig kunskap i både rika och fattiga länder om hur världshandeln fungerar och vilka konsekvenser det får. Annat. VEMS ANSVAR ÄR DET ATT HJÄLPA DE SOM LEVER I FATTIDGOM? De själva. De rika länderna. Landets regering. Eget förslag. VAD KAN DE RIKA GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DE FATTIGA? Inget de gör redan tillräckligt. Bidra med pengar och kunskap. Köpa varor från landet till schyssta priser. Eget förslag. VAD SKULLE DU TYCKA OM ATT ARBETA ISTÄLLET FÖR ATT GÅ I SKOLAN? Det skulle vara roligt. Det skulle vara jobbigt då skulle jag inte lära mig lika mycket och jag skulle inte kunna umgås lika mycket med mina vänner. Jag skulle sakna att lära mig saker som kan påverka min framtid. Eget förslag. VAD ÄR DET VIKTIGASTE ARGUMENTET FÖR ATT BARN INTE SKA ARBETA I SVERIGE? Barn ska inte behöva ta sådant ansvar. Barn ska ha utbildning för att få chans till ett bra liv med ett bra arbete. Övningen fortsätter på nästa sida... SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 23

24 VÄRDERINGSÖVNING... Fortsättning FYra hörn Det finns inga jobb som barn kan utföra i Sverige. Eget förslag. VARFÖR HANDLAR INTE ALLA FAIRTRADE? Folk vet inte vad Fairtrade är. Folk glömmer bort när de handlar. Folk struntar i hur andra människor har det. Öppet hörn. VAD ÄR DEN VIKTIGASTE UPPGIFTEN FÖR FAIRTRADE? Att skapa bättre levnadsvillkor för människor i fattiga länder. Att motverka barnarbete. Att informera konsumenter så de kan göra medvetna val. Annat. BANANEN ÄR VÄRLDENS MEST POPULÄRA FRUKT, HUR KOMMER DET SIG ATT DE SOM ODLAR BANANER TJÄNAR SÅ LITE? De har för dålig utbildning i ekonomi, de vet inte hur man gör. Konkurrensen är för hård, alla säljer så billigt som möjligt. Priset styrs av de som köper deras bananer, odlarna kan inte påverka det. Öppet hörn. VEM BESTÄMMER VAD VÅR MAT KOSTAR? Konsumenten. Butiksägaren. Tillgång och efterfrågan. Annat. VAR TROR DU ATT MAN SOM ENSKILD INDIVID HAR STÖRST MÖJLIGHET ATT PÅVERKA? Genom konsumentmakt att köpa Fairtrade-märkta produkter och informera andra om varför de bör köpa Fairtrade. Genom att rösta in politiska partier med bra värderingar. Som enskild individ har man inte möjlighet att påverka. Annat. VEM BÄR ANSVARET FÖR ATT VÄRLDSHANDELN HAR BLIVIT SÅ OJÄMN MELLAN RIKA OCH FATTIGA LÄN- DER? Företagen de borde ta större ansvar och inte bara agera utifrån regeln om tillgång och efterfrågan. Konsumenterna de borde vara mer medvetna och villiga att betala vad det kostar att producera produkter på ett rättvist sätt. Politikerna det borde stiftas lagar som tvingar företagen att inte utnyttja producenters underläge gentemot marknaden. Annat. SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 24

25 VÄRDERINGSÖVNING Oavslutade meningar Tid: 5 20 minuter. Syfte: Att stärka eleverna att uttrycka sig i gruppen och att reflektera över egna och andras värderingar. Gör så här: Eleverna sitter på stolar i en ring. Du läser en mening utan slut. Eleverna tänker för sig själv hur de vill att meningen ska avslutas. Ta en runda där alla får säga sitt avslut på meningen. Upprepa samma procedur med nästa mening. Exempel: Du läser meningen om jag vann en miljon kronor skulle jag Du låter eleverna fundera en stund och tar sedan en runda där varje elev får avsluta meningen utifrån vad den själv tycker. Tips: Sitt gärna med själv i ringen istället för att stå bredvid. Var lyhörd om du själv väljer vem som ska börja prata. Gå gärna medsols varvet runt så slipper eleverna lägga energi på att få ordet. Övningen kräver koncentration så att alla lyssnar på alla, ta inte en ny mening om elevgruppen tappat koncentrationen, då ger övningen i alla fall ingenting längre. MENINGAR Om ett land är fattigt då saknar det landet Om jag vore fattig skulle jag Fattigdom för mig är När man pratar om fattigdom då menar man Fattigdom finns för att För att andra skulle kunna bli mindre fattiga skulle jag kunna Vi kan minska fattigdomen genom att TIPS! Dela in eleverna i par och låt de prata ihop sig kring fortsättningen på en eller fler av meningarna. Presentera sedan parvis inför resten av klassen. SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 25

26 DISKUSSION vad behöver ett fattigt land? RANGORDNA OCH DISKUTERA Det här är en diskussionsövning kring fattigdom och vad som behövs för att människorna i ett fattigt land ska få det bättre. Tid: minuter. Syfte: Att låta eleverna reflektera kring vad som gör ett land fattigt samt fundera över vad som krävs för att motverka fattigdom Gör så här: 1. Dela upp eleverna i mindre grupper. 2. Låt grupperna titta på orden i rutan nedan. Grupperna ska sedan rangordna dessa utifrån vad som är viktigast för att bekämpa fattigdom i ett land. (Eventuellt behöver inte äldre elever exemplen nedan utan kan själva skriva förslag utifrån frågan: Vad behöver ett fattigt land göra för att människorna ska få det bättre?) 3. Be eleverna att skriva argument för den rangordnade lista de har gjort, under 20 min. 4. Låt sedan gruppen ta fram de fem viktigaste faktorerna som kan minska fattigdomen. Skriv ner dessa på ett stort papper. 5. Låt gruppen utse ett språkrör, alla språkrör tar plats på rad längst fram i rummet. 6. Grupperna ska nu backa upp sitt språkrör med argument på papper, eller kortare muntliga anföranden, som språkröret kan plocka in vid tillfälle. 7. Tillsammans ska hela klassen komma fram till de tre viktigaste faktorerna för att ett land ska kunna ta sig ur sin fattigdom. TIPS! Önskar du fördjupa övningen ger du först alla enskilda elever i uppgift att under några minuter rangordna faktorerna nedan. Därefter delar du in eleverna i grupper och ber dem komma fram till en gemensam ny lista i respektive grupp. arbetstillfällen bistånd bra vägar datorer och internet demokrati demokratiska ledare framtidstro/hopp guld kunskap näring till marken olja poliser preventivmedel ris räkor rättvist lagsystem samarbete sjukvård skolutbildning stål vatten SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 26

27 DISKUSSION Ordpussel om Fairtrade Detta är ett ordpussel som fungerar som diskussionsövning kring vad Fairtrade är, utifrån Fairtrade Sveriges profiltext. Tid: minuter. Den korrekta meningen är: Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Syfte: Att skapa ett kreativt sätt att diskutera vad Fairtrade är. Förberedelser: Kopiera och klipp ut ordpusslet. Gör så många ordpussel som du behöver. Gör så här: Dela in eleverna i grupper. Låt gruppena försöka lägga orden i rätt ordningsföljd. Berätta vad som står på den första lappen. utvecklingsländer anställda Tips: Är gruppen redan väl förtrogen med Fairtrade? Lägg då till ord som inte ska vara med för att öka svårighetsgraden och som leder in på mer ingående diskussioner om vad Fairtrade är och inte är. Exempel på ord att lägga in: barn, hjälper, stödjer, krig, biståndsorganisation, rättvisa, företag med flera. som Odlare förbättra oberoende Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i Utvecklingsländer att förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 27

28 DISKUSSION Debatt En debattövning kring barnarbete. Ämnet för övningen kan varieras. Tid: minuter. Syfte: Att låta eleverna reflektera kring vad som gör ett land fattigt samt fundera över vad som krävs för att motverka fattigdom. Gör så här: 1. Dela upp gruppen i två eller flera grupper med varsin ståndpunkt för barnarbete eller mot barnarbete. 2. Ställ frågan till grupperna: Ni är lagstiftare i ett land. Som lagstiftare, hur tänker ni kring barnarbete i landet? Vad har ni för argument för det? 3. Låt grupperna prata sig samman. 4. Varje grupp samlar argument under 5 minuter och utser ett språkrör. 5. Argumenten skrivs upp på lappar som ska hjälpa språkröret. 6. Utifrån elevernas ålder och kapacitet ska en konsekvensanalys på kort- respektive lång sikt förberedas. Det vill säga; vad leder gruppens beslut och tankegångar till? 7. På lapparna ska alla vinster och sidoeffekter av besluten inkluderas. 8. Språkrören redogör för gruppens ställningstaganden. 9. Berätta för eleverna att de övriga får hoppa in om de har ett svar som kan hjälpa språkröret. Efterdiskussion: Låt efterdiskussionen ta tid. Prata gärna om hur eleverna tror att beslutsfattare i länder där barnarbete förekommer resonerar. Hur ser det ut i Sverige? Kan man dra några slutsatser från debattövningen kring barnarbete, går barnarbete att motverka på något vis? SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 28

29 DILEMMA Bananens långa resa Tid: minuter. Syfte: Att ge ökad förståelse för hur den enskilde individen fungerar i det system som skapats av den internationella handeln. Att få en möjlighet att diskutera vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra en positiv förändring för de enskilda producenterna i utvecklingsländerna. Förberedelser: Kopiera och klipp ut alla 4 dilemmana så att det finns tillräckligt många uppsättningar. Gör så här: 1. Dela in eleverna i fyra eller åtta grupper, beroende på klassens storlek. Det viktiga är att antalet grupper är delbart på fyra, så det blir lika många av varje dilemma. 2. Berätta för gruppen att de skall få läsa dilemman med svarsalternativ. Dilemmana handlar om fyra olika personer som på olika vis jobbar i bananindustrin. 3. Varje grupp får ett utskrivet dilemma. 4. Låt grupperna i lugn och ro läsa igenom det dilemma som de har fått. Berätta att de skall komma fram till ett svarsalternativ och sedan kortfattat förklara för hela gruppen varför de valt detta alternativ. 5. Ge eleverna tio till femton minuter på sig att bestämma sig. Gå runt mellan grupperna och uppmuntra diskussioner kring dilemmat hos de grupper som har svårt att komma igång. 6. När alla grupper har bestämt sig får de kortfattat motivera sitt val för resten av klassen. Be dem att bara berätta om det alternativ de valt, utan att läsa upp de övriga. 7. Berätta att eleverna nu skall få byta dilemma, och göra ett val igen i det nya dilemmat. 8. Efter att eleverna fått femton minuter på sig att läsa igenom texten och bestämma sig, be dem åter igen motivera sitt val. a. Den grupp som haft dilemma #4 (Tomas) får istället dilemma #1 (Aurelio) b. Den grupp som haft dilemma #1 (Aurelio) får istället dilemma #2 (Manuel) c. Den grupp som haft dilemma #2 (Manuel) får istället dilemma #3 (Johanna) d. Den grupp som haft dilemma #3 (Johanna) får istället dilemma #4 (Tomas) 9. Efter detta är övningen klar, gå vidare med efterdiskussionen. EFTERDISKUSSION EXEMPEL PÅ INNEHÅLL Reflekterande frågor Vad tyckte ni om övningen? Vad var bra? Vad var svårt? Tyckte ni personerna som beskrevs var trovärdiga? Varför? Varför inte? Var det svårt att välja alternativ första gången? Ändrade ni er någon gång? Var det svårare eller lättare att välja alternativ gången när ni redan hade läst ett annat dilemma? Tolkande frågor Vad tror ni hade hänt ifall ni hade fått läsa alla dilemman först? Vilka valde oftast med hänsyn till rättvis handel? Varför då? Vilka valde oftast med hänsyn till ekonomin? Varför då? Kunde ni känna igen er i situationerna? Var det något i spelet som var särskilt intressant? Svårt? Om de har gjort Banana Split-spelet Vad ser ni för likheter mellan det som händer i det här spelet och i spelet Banana Split? Generaliserande frågor Hur tror ni att man resonerar i verkligheten när det handlar om riktiga pengar? Är det svårt att göra alla nöjda? Går det att göra det lättare att fatta beslut i frågor som rör mänskliga rättigheter? Hur? Internationella lagar? Handelsregler? Vad är den vanligaste orsaken, tror ni, till att man som konsument väljer att köpa Fairtrade-märkta varor? Vad är den vanligaste orsaken, tror ni, till att man inte väljer Fairtrade-märkt? Vilka tror ni påverkas starkast av konjunkturens uppoch nedgångar? SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 29

30 DILEMMA bananens långa resa #1 Aurelio, bananodlare från Peru Aurelios familj äger en liten bananplantage i norra Peru. Hans pappa är gammal och orkar knappt jobba längre, så Aurelio sköter det mesta av plantaget. De har tio personer som jobbar med att skörda och fyra som jobbar med att packa. Det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Aurelio vill gärna låta sina småsyskon gå i skolan, men för det mesta behöver han deras hjälp på plantaget. Själv gick Aurelio inte särskilt mycket i skolan, utan började jobba tidigt. Det är svårt att sköta plantaget och all ekonomi, jag önskar jag hade varit duktigare i skolan, då hade jag kunnat vara noggrannare. Jag hoppas mina systrar kommer bli duktigare. säger Aureli. En vän till familjen berättar att på plantaget, där hon arbetar får alla barn gå i skolan. Men det är främst för att ägaren är medlem i en organisation som stödjer arbetares rättigheter och inte tillåter barnarbete. En av arbetarna på odlingen berättar om Aurelio: Hans familj betalar låga löner, men det är ont om arbete här så jag har inget bättre alternativ. Men lönen är så låg att jag ibland undrar om jag inte borde flytta till staden istället, även om det är här jag känner mig hemma. Den som köper bananer av Aurelio är en man som arbetar för regionens största köpare. Han förklarar för Aurelio att priset som man får för bananer i dagsläget är så lågt att han i sin tur inte kan betala Aurelio mer än två tredjedelar av vad han fått innan. Nu blir Aurelio arg, och berättar att om köparen inte vill betala för bananerna så kommer Aurelio gå med i samma organisation som grannen. Köparen säger att i så fall kommer han aldrig mer köpa Aurelios frukt, det är för dyrt. verktyg och utrustning till kommande skördar. Med det låga pris han får från sin kontakt så har han inte råd med båda. 1. Aurelio får avskeda några arbetare och låta sina systrar jobba i några månader, tills priserna ökar igen. 2. Aurelio borde inte sälja frukt till köparen. De tar intäkterna själva och låter Aurelio få smulorna. Han ska prata med familjens vän och ta reda på hur man blir medlem i samma organisation som den odlingen där hon arbetar. 3. Sälj frukten till köparen till det lägre priset, låna pengar och investera i bättre maskiner och verktyg som gör produktionen billigare i framtiden. Vad ska Aurelio göra? Han vill dels låta sina systrar gå i skola istället för att arbeta, men samtidigt så måste han få ekonomin att gå ihop och ha råd att köpa bekämpningsmedel, SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 30

31 DILEMMA bananens långa resa #2 Manuel, bananhandlare Manuel köper bananer från Aurelio och tjugo andra odlare i Peru. Dessa skickas sedan till stora båtar som fraktar dem till Nordamerika och Europa där de säljs för mellan sexton och tjugofyra kronor kilot. Manuel får hela tiden veta från importörerna vad prisläget är, och därefter räknar han ut vad han kan betala odlarna för frukten, och fortfarande gå med vinst. Att handla med bananer är en svår bransch, till skillnad från vad många tror. Varje dag måste jag fatta beslut som förändrar människors liv. Ibland är det väldigt svårt att välja mellan att klara sig själv och förstöra för någon annan, men det är omöjligt för mig att påverka vad världsmarknaden ställer för villkor. säger Manuel. I år har fler och fler odlare börjat gå ihop i kooperativ som sätter speciella krav på inköpspriser och arbetsvillkor. Manuel tycker egentligen att det är en bra sak, men han är orolig för vad importörerna kommer säga om att priserna höjs. Går fler odlare med i samma kooperativ kommer det vara svårt för Manuel att bara köpa från dem som säljer billiga bananer. Denna månad har en skörd i Centralamerika slagit fruktansvärt fel, och som konsekvens har priserna på bananer stigit med tjugo procent. Manuel har redan sålt ett ganska stort parti för riktigt bra vinst. mot att inte fler går med i kooperativet. Manuel får inte samma vinstmarginal men säkerställer att han kan fortsätta köpa billiga bananer och sälja på världsmarknaden till konkurrenskraftiga priser. Nu ser Manuel några alternativ i hur han skall fortsätta sina affärer, men vad är rätt sak att göra? 1. Fortsätt köpa bananer från de odlarna som inte är med i kooperativet, till låga priser och gå med jättelik vinst. Pengarna kan man använda som buffert när det blir sämre tider. 2. Bli medlem i en rättvis handel-organisation och börja köp bananer från kooperativen till högre inköpspriser och högre exportpriser, även om vinsten inte blir lika hög som för vanliga bananer så är det en bättre affär i längden. 3. Erbjud odlarna ett något högre pris än vanligt, SPELA ROLL? ÖVNINGSMATERIAL SID 31

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

SCHYSSTA BANANER? HÅLLBAR UTVECKLING GENOM MEDVETEN KONSUMTION OCH RÄTTVIS HANDEL. LärarhAndledning årskurs 1 6

SCHYSSTA BANANER? HÅLLBAR UTVECKLING GENOM MEDVETEN KONSUMTION OCH RÄTTVIS HANDEL. LärarhAndledning årskurs 1 6 SCHYSSTA BANANER? 99999999 HÅLLBAR UTVECKLING GENOM MEDVETEN KONSUMTION OCH RÄTTVIS HANDEL LärarhAndledning årskurs 1 6 Fairtrade Sverige Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige Foto: Kastenskov

Läs mer

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO)

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

Rekordstor fika sätter fokus på Fairtrade Onsdag 27 oktober deltar minst 2000 falubor i Fairtrade Challenge

Rekordstor fika sätter fokus på Fairtrade Onsdag 27 oktober deltar minst 2000 falubor i Fairtrade Challenge Pressmeddelande, 2010-10-25 Rekordstor fika sätter fokus på Fairtrade Onsdag 27 oktober deltar minst 2000 falubor i Fairtrade Challenge Onsdag den 27 oktober kommer mer än en kvarts miljon människor att

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå I december 2007 behandlade Skellefteå kommunfullmäktige (KF) en motion från Folkpartiet, skriven 2002, angående rättvis handel. En uppförandekod i kommunens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

ÖVNINGSMATERIAL. kopieringsunderlag årskurs 1 6

ÖVNINGSMATERIAL. kopieringsunderlag årskurs 1 6 ÖVNINGSMATERIAL 9999999 kopieringsunderlag årskurs 1 6 Fairtrade Sverige Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles, Linus Hallgren, Linda Ålrud, Emilie

Läs mer

fairtrades ambassadörsutbildning

fairtrades ambassadörsutbildning fairtrades ambassadörsutbildning Det går inte att visa bilden. Lektioner indelade efter tematiserade sektioner översikt slutförd resurser kursintyg betygsätt Handel och Mänskliga rättigheter 800 miljoner

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Att göra skillnad En oberoende produktmärkning ? Internationella Fairtrade-kriterier Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti

Läs mer

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...

Läs mer

Sammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto

Sammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto 2 Sammanfattning är ett värderingsspel som handlar om hållbar konsumtion. Spelet visar hur miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet påverkas av de tillverkningsmetoder som används för varor vi köper

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

FÖR DINA RÄTTIG HETER

FÖR DINA RÄTTIG HETER ! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd

Chokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd Chokladens sötma stannar ofta i Nord men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd A. PROBLEM INOM KAKAOINDUSTRIN Västafrika har sedan mitten av 1900-talet varit produktionscentrum

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Du, jag och klimatfrågan

Du, jag och klimatfrågan Du, jag och klimatfrågan Introduktion Spelet går ut på att eleverna skall rangordna ett antal Simuleringen handlar om de olika nivåer politiska beslut fattas på. Deltagarna får diskutera ett antal politiska

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2016

Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2016 Foto: Lena Granefelt Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2016 Den 20 oktober kan du återigen vara med i årets stora Fairtrade-fika! Målet är att samla fler deltagare än någonsin tidigare som på en

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

www.tagegranit.se 08-783 77 28

www.tagegranit.se 08-783 77 28 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket

Läs mer

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun Sofia Breedh Siri Boekhout Innehållsförteckning Miljöanpassat café: -Vilken målgrupp? -Intresse -Vad blir speciellt med caféet? -Ger arbetsmöjligheter KRAV:

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Temauppgifter Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Temauppgifter Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Temauppgifter Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens temauppgifter Här önskar vi att dina elever ska få öva på att identifiera sig

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer