Patienter i sluten vård 2005

Transkript

1 Patienter i sluten vård 2005 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

2 Patienter i sluten vård 2005

3 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Cajsa Anufrijeff Röhr Ulf Engström Sofia Nenzelius Rapporten kan beställas hos förbundens trycksaksbeställning, , eller via hemsidan ISBN -13: Stockholm december 2006

4 Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar in statistik från landsting och regioner bland annat för att kunna beskriva utvecklingen inom hälso- och sjukvården på nationell nivå och för att ge medlemmarna jämförelsematerial för intern uppföljning. När landsting och regioner har tillgång till jämförelsematerial kan de följa upp och effektivisera sin verksamhet. Nu finns en ny rapport om uppgifter om patienter som har vårdats i sluten vård år I denna rapport redovisas verksamhetsstatistik för specialiserad sluten vård baserad på patientregistret. Rapporten innehåller t.ex. uppgifter om patienternas antal vårdtillfällen, medelvårdtider och för vilka diagnoser de vårdades. Uppgifterna redovisas på såväl riks- som landstingsnivå och bland annat framgår i vilken omfattning respektive landsting säljer och köper vård. Stockholm i december 2006 Marianne Granath Sektionschef Sveriges Kommuner och Landsting

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAPPORTENS INNEHÅLL 5 HUR BESKRIVS DEN SLUTNA VÅRDEN OCH HUR SKA RESULTATET TOLKAS? 6 Använda begrepp för beskrivning av sluten vård 6 Sluten och öppen vård samspelar 6 Statistik för beskrivning av öppen vård 6 RESULTAT 7 Utvecklingen inom sluten vård 7 Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman 16 Utvecklingen av sluten vård per huvudman 19 Sluten vård per åldersgrupp och huvudman 21 Utvecklingen av sluten vård i de äldsta åldersgrupperna per huvudman 31 Patienternas sjukdomar (diagnoser) och ålder 33 Vissa sjukdomar (diagnoser) per åldersgrupp och huvudman 45 Vissa operationer per åldersgrupp och huvudman 56 Medelvårdtid per diagnos- och åldersgrupp 61 Medelvårdtid för vissa sjukdomar (diagnoser) och operationer per huvudman 63 Läkarbesök och besök hos andra personalkategorier 69 Läkarbesök och vårdtillfällen per huvudman 70 Uppgifter om sluten vård per sjukhusenhet 70 BILAGA 1 Folkmängd per den 31/ BILAGA 2 BILAGA 3 Diagnosgrupper Förteckning över de sjukvårdsenheter som ingår i sammanställningarna av sluten vård 2005

6 RAPPORTENS INNEHÅLL I denna rapport publiceras uppgifter från patientregistret om de patienter som vårdades i sluten vård under år Till grund för detta register ligger huvudmännens patientdatabaser, vilka i sin tur bland annat bygger på uppgifter ur patientjournalerna. I patientregistret finns för varje patient (vårdtillfälle) uppgifter om personnummer, in- och utskrivningsdatum, kön, hemort, vårdenhet, sjukdom/diagnos och operation m m. Generellt gäller att patientregistret innehåller uppgifter om alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård. Vissa uppgifter i rapporten redovisas enbart på riksnivå medan andra redovisas för respektive huvudman med målsättningen att belysa de skillnader som förekommer mellan huvudmännen. Uppgifterna ska kunna användas som jämförelsematerial för intern uppföljning. Rapporten innehåller uppgifter om för vilka sjukdomar/diagnoser patienterna vårdades i sluten vård och hur gamla patienterna var. Uppgifterna redovisas på såväl riks- som landstingsnivå och bland annat framgår i vilken omfattning respektive landsting säljer och köper vård. I huvudsak avser uppgifterna år 2005, men även jämförelser med tidigare år redovisas. Eftersom antalet diagnoser är mycket stort, ca , måste uppgifterna aggregeras. I rapporten aggregeras uppgifterna dels enligt kapitelindelningen i ICD-10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997), dels i en indelning efter de stora folksjukdomarna. Stora diagnosgrupper har lyfts fram och för att indelningen ska vara heltäckande samlas icke redovisade diagnosgrupper i en restgrupp inom respektive kapitel. På riksnivå redovisas uppgifter om vårdtillfällen och medelvårdtider grupperade efter kapitel och de stora folksjukdomarna. Patienternas åldersfördelning vid vårdtillfällena framgår för såväl män som kvinnor. Även medelvårdtider för olika åldersgrupper redovisas. För enskilda huvudmän redovisas uppgifter om vårdtillfällen både ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Detta ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen är säljare respektive köpare av sluten vård. Uppgifter om hur vårdtillfällena fördelas efter åldersgrupp och medelvårdtider redovisas för ett antal folksjukdomar och operationstyper. I några fall redovisas uppgifterna uppdelade på män och kvinnor. Uppgifterna om sluten vård har kompletterats med några övergripande uppgifter om den öppna vården från rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Uppgifter från patientregistret finns också tillgängliga i Sveriges Kommuner och Landstings internetbaserade presentationsprogram Sjukvårdsdata i fokus. 5

7 HUR BESKRIVS DEN SLUTNA VÅRDEN OCH HUR SKA RESULTATET TOLKAS? Använda begrepp för beskrivning av sluten vård Beskrivningarna i denna rapport görs utifrån följande variabler patienter vårdtillfällen (varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient) vårdtider i antalet dagar under året medelvårdtider (totala vårdtider dividerat med antalet vårdtillfällen) vårdplatser En patient kan ha varit inskriven i sluten vård under flera tillfällen under året. För att belysa detta förhållande redovisas relationen Vårdtillfällen/patient. Minskande medelvårdtider innebär att platserna kan användas till fler patienter/vårdtillfällen eller att vårdplatserna kan reduceras. Sluten och öppen vård samspelar Sluten och öppen vård samspelar. För patienternas bästa och för en effektiv vård sker i möjligaste mån behandlingarna inom den öppna vården. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har bidragit till att det har blivit möjligt att i allt större utsträckning behandla patienterna i öppen vård. De patienter som vårdas i sluten vård blir därmed allt mer resurskrävande. Uppgifter om diagnoser och ålder ur patientregistret kan belysa detta förhållande. Vid jämförelser av antalet vårdtillfällen mellan olika år finns för somatisk vård möjligheter att ta hänsyn till förändringar i vårdtyngd. Vid jämförelser av antalet vårdtillfällen i denna rapport har vårdtyngden dock inte beaktats. Öppen vård utvecklas och effektiviseras på motsvarande sätt som sluten vård. Besöken flyttas från specialiserad vård till primärvård och hemsjukvård. Besök i primärvården ersätts om så är lämpligt av kontakter via telefon. Statistik för beskrivning av öppen vård Information om patientens diagnos och ålder m.m. vid besök finns inte på nationell nivå på samma sätt som för vårdtillfällen, men en utveckling pågår för att åstadkomma detta. Sedan några år tillbaka ska sjukvårdshuvudmännen lämna patientuppgifter för läkarbesöken i specialiserad vård till patientregistret: Uppgifterna är dock ännu inte heltäckande. Uppgifter om antalet läkarbesök och besök hos andra personalkategorier än läkare - utan information om patienterna bakom besöken redovisas i rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

8 RESULTAT Utvecklingen inom sluten vård Patienter År 2005 vårdades cirka patienter inom sluten vård (tabell 1). Det innebär, grovt räknat, att tio procent av befolkningen hade vårdats någon gång under året. Varje patient vårdades i genomsnitt 1,65 gånger under året. Män vårdades i genomsnitt fler gånger än kvinnor, 1,75 jämfört med 1,57. Patienterna vårdades fler gånger inom den psykiatriska vården (1,85) än inom den somatiska vården (1,61). Inom den somatiska vården återfanns flest vårdtillfällen per patient (1,59) inom medicinsk korttidsvård. Antalet patienter i sluten vård minskade totalt med , eller 5,5 procent, mellan 1998 och Under 2004 bröts den nedåtgående trenden och år 2005 ökade antalet patienter ytterligare med , eller 1,3 procent, jämfört med år Av ökningen avsåg patienter somatisk vård. Ökningen var störst inom den medicinska vården med 2,8 procent. (Att summan av patienterna inom olika huvudgrupper i tabellen är större än totalbeloppen beror på att samma person kan förekomma som patient inom mer än en huvudgrupp.) Vårdtillfällen Antalet vårdtillfällen framgår av tabell 2. Varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient. År 2005 förekom totalt 1,48 miljoner vårdtillfällen, varav män hade och kvinnor stycken. Av det totala antalet vårdtillfällen var 1,39 miljoner, eller 93,9 procent, somatisk vård. Inom den somatiska vården var något fler vårdtillfällen medicinsk korttidsvård ( ) än kirurgisk korttidsvård ( ). Den geriatriska vården utgjorde endast 3,8 procent av samtliga vårdtillfällen. Mellan år 1998 och 2003 minskade det totala antalet vårdtillfällen för varje år. Den sammanlagda minskningen uppgick till vårdtillfällen eller 6,2 procent. Liksom för antalet patienter bröts den nedåtgående utvecklingen för antalet vårdtillfällen år År 2005 ökade antalet vårdtillfällen ytterligare med och av denna ökning svarade den somatiska vården för vårdtillfällen. Ökningen var störst för den medicinska korttidsvården med 2,9 procent, medan den geriatriska vården minskade med 2,3 procent. 7

9 Tabell 1 Patienter i sluten vård efter huvudgrupp * Specialiserad somatisk vård Patienter Vårdtillfällen/patient varav Medicinsk korttidsvård Patienter Vårdtillfällen/patient Kirurgisk korttidsvård Patienter Vårdtillfällen/patient Geriatrisk vård Patienter Vårdtillfällen/patient Specialiserad psykiatrisk vård Patienter Vårdtillfällen/patient Specialiserad vård totalt Patienter Vårdtillfällen/patient * Exkl vårdtillfällen som inte kunnat knytas till viss patient: år 1998, år 2000, år 2002, år 2004 och år

10 Diagram 1 Vårdtillfällen efter huvudgrupp Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård Tabell 2 Vårdtillfällen efter huvudgrupp Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv varav Medicinsk korttidsvård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Kirurgisk korttidsvård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Geriatrisk vård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Specialiserad vård totalt Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv

11 Tabell 3 Procentuell fördelning av antal patienter 2005* efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen Totalt patienper patient år år år år år år år ter Totalt Antal patienter Vårdtillfällen per patient * Exklusive vårdtillfällen som inte kunnat knytas till viss patient Av tabell 3 framgår hur patienter i olika åldersgrupper fördelades efter antalet gånger de vårdades i sluten vård under år Det framgår exempelvis att flertalet personer, 68,2 procent i genomsnitt, vårdades vid enbart ett tillfälle och att denna andel var särskilt stor i den yngsta åldersgruppen (83,3 procent). Flest gånger vårdades patienter i åldersgruppen år och då utgjorde personer med fem eller fler vårdtillfällen 5,9 procent av samtliga patienter. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient varierade mellan 1,33 (0-14 år) och 1,89 (75-84 år). 10

12 I diagram 2 och tabell 4 redovisas procentuell fördelning av antalet vårdtillfällen per åldersgrupp. Där framgår exempelvis att 41,3 procent av vårdtillfällena avsåg patienter med ett vårdtillfälle och att andelen i den yngsta åldersgruppen var 62,8 procent. Patienter som vårdats fem gånger eller fler svarade för 17,4 procent av vårdtillfällena och i gruppen år var denna andel 20,9 procent. Diagram 2 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2005 efter åldersgrupp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-14 år år år år år år 85- år Tabell 4 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2005 efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen Totalt vårdper patient år år år år år år år tillfällen Totalt Antal vårdtillfällen

13 Vårdtider i dagar Den sammanlagda vårdtiden, uttryckt i dagar, uppgick till 9,1 miljoner år 2005, vilket motsvarar 1,0 dag per invånare. Av dessa dagar avsåg 7,5 miljoner somatisk vård (81,8 procent) och 1,7 miljoner psykiatrisk vård (18,2 procent). Närmare hälften av dagarna inom den somatiska vården utgjordes av medicinsk korttidsvård. Antalet dagar inom den geriatriska vården uppgick till 1,3 miljoner. Geriatriken svarade därmed för 14,0 procent av den totala vårdtiden uttryckt i dagar, medan andelen av vårdtillfällena endast uppgick till 4,0 procent. Det totala antalet dagar minskade med 12,0 procent mellan 1998 och Minskningen var störst för den psykiatriska vården med 21,3 procent, medan den somatiska vården minskade med 9,7 procent. Jämfört med år 2004 ökade antalet dagar totalt år 2005 med 1,1 procent. Motsvarande ökning för den psykiatriska vården var 3,5 procent. Denna ökning beror på att förhållandevis många patienter med lång vårdtid (ibland flera år) inom psykiatrisk vård har skrivits ut. Diagram 3 Vårdtid uttryckt i dagar per 1000 invånare efter huvudgrupp Dagar/1000 inv Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård

14 Tabell 5 Vårdtid uttryckt i dagar * efter huvudgrupp Specialiserad somatisk vård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv varav Medicinsk korttidsvård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Kirurgisk korttidsvård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Geriatrisk vård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Specialiserad vård totalt Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv * Den sammanlagda vårdtiden i dagar fås genom att uppgifterna över utskrivna patienter kompletterats med patientinventeringar för den geriatriska och psykiatriska vården. Vårdtid för utskrivna patienter har beräknats som utskrivnings- minus inskrivningsdatum och när in- och utskrivning skett samma dag har vårdtiden räknats som noll dagar. Medelvårdtider Av tabell 6 framgår att vårdtiden för det genomsnittliga vårdtillfället minskade från 6,0 dagar år 2004 till 5,9 dagar år Inom den somatiska vården minskade vårdtiden från 5,2 till 5,1 dagar under perioden. Vårdtiden har även minskat inom såväl medicinsk och kirurgisk korttidsvård, medan den inom geriatrisk vård är konstant jämfört med Medelvårdtiden inom den psykiatriska vården ökade från 18,6 dagar år 2004 till 19,1 dagar Om hänsyn tas endast till de patienter som hade en vårdtid på 365 dagar eller mindre minskade medelvårdtiden från 14,3 dagar år 2004 till 14,0 dagar Den slutna psykiatriska vården har förändrats avsevärt under senare år. Resurser har omfördelats från slutna till öppna vårdformer. Klinikerna på sjukhusen inriktar sig mot akuta, starkt specialiserade insatser. Patienter med mycket långa, obrutna vårdperioder (flera år) har successivt minskat i antal. Patienter som har vårdats mer än ett år utgör en ringa andel, 0,5 procent, av samtliga patienter år Andelen dagar dessa patienter svarar för ökade från 23 procent 2004 till 27 procent Den kraftiga minskningen av medelvårdtiden inom den psykiatriska vården mellan år 1998 och 2000 förklaras till viss del av att antalet patienter som skrivs in och ut under samma dag ökade under denna period. År 1998 utgjorde dessa vårdtillfällen 4,3 procent av det totala antalet inom psykiatrin och andelen ökade till 7,2 procent

15 För år 2005 är motsvarande andel 8,4 procent, vilket vid en jämförelse med år 2004 visar på en ökning med 0,4 procentenheter. Noterbart är även att andelen patienter som skrivs ut dagen efter inskrivningsdagen har ökat, från 13,3 procent 1998 till 18,3 procent Diagram 4 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp Dagar Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård År Tabell 6 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp Specialiserad somatisk vård varav Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad vård totalt

16 Vårdplatser Andelen vårdplatser år 2005 per huvudgrupp framgår av diagram 5. Uppgifterna avser genomsnittligt antal disponibla vårdplatser och är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings ekonomi- och verksamhetsstatistik. Mellan år 2004 och 2005 minskade antalet platser med 536 eller 2,0 procent. Den totala minskningen mellan åren 1998 och 2005 var knappt vårdplatser. Antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser var totalt knappt år Av diagram 5 framgår att de flesta vårdplatserna fanns inom den medicinska korttidsvården (38,7 procent), närmast följt av den kirurgiska korttidsvården (30,6 procent). Psykiatrins andel uppgick till 16,6 procent och geriatrikens till 8,7 procent. I tabell 32 redovisas uppgifter om vårdplatser och vårdtillfällen per sjukhusenhet och huvudman år Diagram 5 Vårdplatser efter huvudgrupp 2005 Psykiatrisk vård 16,6% Övrigt* 2,0% Medicinsk korttidsvård 38,7% Geriatrisk vård 8,7% Ofördelad korttidsvård 3,4% Kirurgisk korttidsvård 30,6% * Övrig Specialiserad somatisk vård samt Primärvård 15

17 Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman I detta kapitel redovisas uppgifter för enskilda huvudmän avseende såväl producerad som konsumerad sluten vård. Uppgifterna ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen producerar vård till invånare i andra landsting respektive erhåller vård till sina invånare som produceras av andra landsting. Med produktion avses vård som produceras inom den egna organisationen oberoende av om den avser den egna befolkningen eller inte. Med konsumtion avses vård som konsumeras av invånarna i det egna landstinget eller den egna regionen/kommunen oberoende av var vården producerats. Redovisningen i tabell 7 avser somatisk vård, det vill säga medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård, respektive psykiatrisk vård. Somatisk vård Tabell 7 och diagram 6 visar att 26,5 procent av de somatiska vårdtillfällena som producerats i Uppsala avsåg invånare utanför det egna landstinget. De största mottagarna var boende i Gävleborg och Västmanland med vardera 2 900, Dalarna med samt Stockholm med Tillsammans utnyttjade invånarna i dessa fyra landsting 18,7 procent av de vårdtillfällen som producerats av Uppsala. Andra huvudmän som sålde stora andelar av sin produktion var Västerbotten med 15,5 procent och Örebro med 14,1 procent. Båda är huvudmän med regionsjukhus. Av den vård som Uppsala sålde till andra huvudmän avsåg 25,0 procent patienter med tumörer och 16,4 procent patienter med sjukdomar i cirkulationsorganen. Motsvarande andelar för Västerbotten var 19,8 respektive 31,6 procent och för Örebro 18,8 respektive 30,0 procent. De huvudmän som köpte procentuellt sett flest vårdtillfällen inom somatisk vård i förhållande till sin konsumtion var Värmland och Halland med 14,1 respektive 14,4 procent. Huvudmännen med regionsjukhus köpte lägst, från 1,5 till 6,2 procent, andel vårdtillfällen. I Värmland köpte landstinget 8,5 procent av det totala antalet vårdtillfällen från Örebro. Halland köpte 10,2 procent av de konsumerade vårdtillfällena från Västra Götaland. Psykiatrisk vård Tabell 7 och diagram 7 visar att det landsting som sålde förhållandevis mest av den producerade psykiatriska vården var Dalarna med 21,9 procent. Det landsting som köpte störst andel av sin konsumtion var Gävleborg med 19,8 procent följt av Värmland med 11,9 procent. Gävleborg köpte 12,0 procent av de konsumerade vårdtillfällena från Dalarna. Skåne, Stockholm, Västra Götaland, Jönköping och Norrbotten var de huvudmän som dels köpte minst andel psykiatrisk vård, dels låg under riksgenomsnittet. 16

18 Diagram 6 Andel köpt vård av den totala konsumerade somatiska vården ,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Uppsala Riket Östergötland Örebro Stockholm Procent Västerbotten Västra Götaland Skåne * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. Diagram 7 Andel köpt vård av den totala konsumerade psykiatriska vården ,0 18,0 16,0 14,0 12,0 Procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Gävleborg Värmland Västmanland Västernorrland Sörmland Östergötland Gotland Jämtland Halland Kronoberg Dalarna Västerbotten Uppsala Kalmar Blekinge Örebro Riket Norrbotten Jönköping Västra Götaland Stockholm Skåne Halland Värmland Gotland Kronoberg* Sörmland Jämtland Gävleborg Västmanland Blekinge Västernorrland Dalarna Norrbotten Kalmar Jönköping 17

19 Tabell 7 Producerade resp konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård samt andel såld resp köpt vård 2005 Huvudman/ Somatisk vård Psykiatrisk vård Hemlandsting Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan huvudman (%) huvudman (%) huvudman (%) huvudman (%) Stockholm , , , ,7 Uppsala , , , ,0 Sörmland , , , ,6 Östergötland , , , ,4 Jönköping , , , ,8 Kronoberg* , , , ,0 Kalmar , , , ,9 Blekinge , , , ,9 Skåne , , , ,2 Halland , , , ,5 Västra Götaland , , , ,2 Värmland , , , ,9 Örebro , , , ,8 Västmanland , , , ,3 Dalarna , , , ,8 Gävleborg , , , ,8 Västernorrland , , , ,5 Jämtland , , , ,8 Västerbotten , , , ,3 Norrbotten , , , ,4 Gotland , , , ,9 Okänt** Riket , , , ,5 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. ** Hemort ej registrerad, utlänningar m m 18

20 Utvecklingen av sluten vård per huvudman I tabell 8 visas antalet producerade respektive konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård per landsting år 2004 och Under perioden ökade antalet vårdtillfällen med , eller 1,5 procent, inom den somatiska vården och inom den psykiatriska vården med 1 925, eller 2,3 procent. Inom den somatiska vården minskade både produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mest i Blekinge, 5,9 respektive 4,9 procent mellan 2004 och Västernorrland uppvisade den största ökningen i fråga om produktion med 3,9 procent. Inom konsumtionen återfanns den största ökningen i Skåne* (5,3 procent) följt av Gotlands kommun med 4,5 procent. Förändringarna på landstingsnivå var större inom den psykiatriska vården än inom den somatiska vården. I Uppsala minskade produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mest med 12,1 respektive 14,4 procent mellan 2004 och Största ökningen inom produktionen och konsumtionen stod Gotland* för, 65,0 respektive 62,4 procent. *Ökningen ska tolkas med viss försiktighet då det är troligt att uppgifterna från år 2004 är underskattade. 19

21 Tabell 8 Producerade resp konsumerade vårdtillfällen för somatisk resp psykiatrisk vård 2005 Huvudman/ Hemlandsting Somatisk vård Psykiatrisk vård Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård Proc Proc Proc Proc förändr förändr förändr förändr Stockholm , , , ,1 Uppsala , , , ,4 Sörmland , , , ,7 Östergötland , , , ,2 Jönköping , , , ,5 Kronoberg* , , , ,8 Kalmar , , , ,8 Blekinge , , , ,8 Skåne , , , ,5 Halland , , , ,0 Västra Götaland , , , ,7 Värmland , , , ,5 Örebro , , , ,8 Västmanland , , , ,6 Dalarna , , , ,5 Gävleborg , , , ,1 Västernorrland , , , ,9 Jämtland , , , ,3 Västerbotten , , , ,3 Norrbotten , , , ,6 Gotland , , , ,4 Riket , , , ,3 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 20

22 Sluten vård per åldersgrupp och huvudman En analys av hur åldersstrukturen i Sverige har förändrats under de senaste tio åren visar att gruppen år årligen minskade i antal fram till år 2001, men därefter ökade med 3,8 procent fram till och med Gruppen år ökade årligen fram till år 2001, men minskade under de följande fyra åren med 2,5 procent. De allra äldsta, personer över 85 år, ökade sammanlagt med 29 procent under tioårsperioden. Mellan år 2004 och 2005 var ökningen 5,2 procent inom denna åldersgrupp. Diagram 8 visar olika åldersgruppers andel av befolkningen, antalet vårdtillfällen och antalet dagar i sluten vård år Vårdkonsumtionen ökar med stigande ålder. De äldres vårdkonsumtion är procentuellt högre för antalet dagar i sluten vård än för antalet vårdtillfällen beroende på att de har längre medelvårdtider än de yngre. De som var 65 år och äldre utgjorde 17,3 procent av befolkningen, men svarade för drygt hälften (53,2 procent) av dagarna. För de som var 85 år och äldre var andelen av dagarna 5,6 gånger så stor som befolkningsandelen. Däremot utgjorde de som var under 25 år 29,7 procent av befolkningen, men andelen av dagarna var endast 9,3 procent. Diagram 8 Olika åldersgruppers andel av befolkningen, antal vårdtillfällen och antalet dagar i sluten vård 2005 Procent Befolkning Vårdtillfällen Dagar 0-14 år år år år år år 85 - år Tabell visar utnyttjandet av vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper för enskilda huvudmän, vilket kompletteras med diagram 9-11 som visar utvalda uppgifter. Både tabellerna och diagrammen innehåller ålderstandardiserade uppgifter som visar hur vårdkonsumtionen skulle ha sett ut för respektive huvudman om åldersfördelningen varit densamma som i riket. Åldersstandardisering används när jämförelser ska göras mellan huvudmännen och skillnader i befolkningens åldersstruktur inte ska påverka resultatet. Av tabell 9.2 framgår att inom den somatiska vården ökade i genomsnitt antalet vårdtillfällen per 1000 invånare med stigande ålder, från 66 i den yngsta åldersgruppen till 655 i den äldsta. I tabell 9.3 redovisas att det högsta vårdutnyttjandet inom psykiatrin fanns i åldrarna från 25 till 64 år med 13 vårdtillfällen per 1000 invånare. 21

23 Stockholm och Uppsala har båda en relativt ung befolkning. Andelen invånare som var 65 år och äldre uppgick år 2005 till 14,1 respektive 14,6 procent jämfört med 17,3 procent i riket. Med rikets åldersfördelning skulle dessa landsting haft fler vårdtillfällen totalt per 1000 invånare (tabell 9.1), 162 i stället för 151 i Stockholm och 161 i stället för 151 i Uppsala. Kalmar, Dalarna och Jämtland har alla en relativt gammal befolkning. Med rikets åldersfördelning skulle de totalt haft 9-12 vårdtillfällen färre per 1000 invånare. Diagram 9 visar att i samtliga landsting var antalet vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen 85 år och äldre betydligt fler än i åldersgruppen år. Flest vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen år hade Norrbotten och lägst antal hade Blekinge. I åldersgruppen 85 år och äldre hade Östergötland minst antal vårdtillfällen per 1000 invånare, medan Västerbotten hade flest. När det gäller konsumtionen av den somatiska vården visar diagram 10 att Norrbotten hade flest (171) och Blekinge lägst antal (130) vårdtillfällen per 1000 invånare. Riket hade 154 vårdtillfällen per 1000 invånare. Konsumtionen av psykiatrisk vård redovisas i diagram 11. Där framgår att Stockholm hade flest (14), och Östergötland minst (5) antal vårdtillfällen per 1000 invånare. Att Stockholm hade så många fler vårdtillfällen kan delvis förklaras med att de har fler vårdtillfällen per patient med en större andel korta besök (0-1 dagar) än övriga huvudmän. Riket hade 10 vårdtillfällen per 1000 invånare. För att enklare kunna jämföra huvudmännen redovisas i tabell det faktiska antalet vårdtillfällen per 1000 invånare i form av ett index där genomsnittsvärdet för riket satts till 100. När det gäller den totala konsumtionen hade Dalarna högst värde, 15 procent över riksgenomsnittet, följt av Norrbotten med 13 procent över genomsnittet. Östergötland hade det lägsta faktiska värdet med 11 procent färre vårdtillfällen per 1000 invånare än hela landet, följt av Blekinge med 10 procent lägre värde än genomsnittet. De landsting som hade högst värden totalt låg högt även för den somatiska vården (tabell 10.2) som svarade för 93,9 procent av totala antalet vårdtillfällen. Dalarna hade högst värde, 17 procent över genomsnittet i landet, följt av Norrbotten (15 procent över genomsnittet). Inom den psykiatriska vården var variationerna stora (tabell 10.3). Flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare hade Stockholm med 44 procent fler än riksgenomsnittet och lägst antal hade Östergötland med 46 procent färre än genomsnittet. 22

24 Diagram 9 Antal vårdtillfällen per 1000 inv i olika åldersgrupper 2005, konsumtion totalt Vårdtillf/1000 inv Norrbotten Västerbotten Gotland Dalarna Uppsala Västernorrland Kalmar Stockholm Jönköping Västmanland Örebro Riket Halland Skåne Jämtland Värmland V:a Götaland Kronoberg* Gävleborg Sörmland Östergötland Blekinge år 85- år * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. Diagram 10 Antal vårdtillfällen per 1000 inv 2005, konsumtion somatisk vård (åldersstand) Vårdtillf/1000 inv Norrbotten Västerbotten Dalarna Gotland Västernorrland Jönköping Västmanland Kalmar Jämtland Riket Värmland Örebro Halland Uppsala V:a Götaland Skåne Stockholm Gävleborg Sörmland Kronoberg* Östergötland Blekinge * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 23

25 Diagram 11 Antal vårdtillfällen per 1000 inv 2005, konsumtion psykiatrisk vård (åldersstand) Stockholm Jönköp ing Gotla nd Upp sala Öre bro ket and åne nge d rna tten rg and Västerbotten Halland Jämtland Västernorrland Värmland Östergötland Vårdtillf/1000 inv Ri Sörml Sk Kalma Bleki V:a Götalan Dala Norrbo Kronobe Västmanl Gävleborg r 24

26 Tabell 9.1 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion totalt Hemlandsting 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg* Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 25

27 Tabell 9.2 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av somatisk vård Hemlandsting 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg* Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 26

28 Tabell 9.3 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av psykiatrisk vård Hemlandsting 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket

29 Tabell 10.1 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion totalt. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg* Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket Riket/1000 inv Riket, abs tal * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 28

30 Tabell 10.2 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av somatisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg* Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket Riket/1000 inv Riket, abs tal * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 29

31 Tabell 10.3 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av psykiatrisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket Riket/1000 inv Riket, abs tal

32 Utvecklingen av sluten vård i de äldsta åldersgrupperna per huvudman Totalt sett ökade antalet vårdtillfällen per invånare med 1,6 procent mellan år 2004 och Av tabell 11 framgår förändringen för de äldsta åldersgrupperna. I gruppen år var ökningen 2,8 procent och i åldrarna 85 år och äldre 1,8 procent. I gruppen år var ökningen var störst på Gotland med 10,4 procent, medan minskningen var störst i Blekinge med 10,9 procent. Den största ökningen i åldersgruppen 85 år och äldre uppvisade Gävleborg med 8,5 procent och den största minskningen visade Uppsala med 8,1 procent. 31

33 Tabell 11 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna år samt 85 år och äldre åren Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv år Vårdtillfällen/1000 inv 85 år och äldre Proc förändr Proc förändr Stockholm , ,7 Uppsala , ,1 Sörmland , ,9 Östergötland , ,5 Jönköping , ,5 Kronoberg* , ,4 Kalmar , ,9 Blekinge , ,3 Skåne , ,7 Halland , ,0 Västra Götaland , ,7 Värmland , ,3 Örebro , ,5 Västmanland , ,0 Dalarna , ,1 Gävleborg , ,5 Västernorrland , ,0 Jämtland , ,3 Västerbotten , ,3 Norrbotten , ,1 Gotland , ,2 Riket , ,8 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 32

34 Patienternas sjukdomar (diagnoser) och ålder Nedan redovisas uppgifter för vilka sjukdomar/diagnoser patienterna vårdades för i sluten vård år Eftersom antalet diagnoser är mycket stort, ca , måste uppgifterna aggregeras. I diagram 12 samt tabellerna 12, 14 och 15 har vi valt att redovisa uppgifterna enligt kapitelindelningen i ICD-10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997). Socialstyrelsen redovisar mer detaljerade uppgifter ur patientregistret i Hälso- och sjukvårdsstatistisk Årsbok. I tabellerna 13, 16 och 17 redovisas uppgifter enligt en indelning som har gjorts efter de stora folksjukdomarna (bilaga 2). Diagram 12 visar att flest patienter vårdades för sjukdomar i cirkulationsorganen. Dessa patienter svarade för 16,0 procent av samtliga vårdtillfällen (1,48 miljoner). Av det totala antalet vårdtillfällen utgjorde kapitlet tumörsjukdomar 9,4 procent och kapitlet skador, förgiftningar m m 9,9 procent. Diagram 12 Vårdtillfällen 2005 fördelade efter kapitel Tumörer 9,4 % Psykiska sjd Övriga kapitel 35,9 % 6,2 % 16,0 % Cirk org sjd 6,4 % 9,9 % 8,5 % 7,5 % Andn org sjd Skador,förgiftn mm Matsmältn org sjd Graviditet o förlossn I tabell 12 visas vårdtillfällenas procentuella fördelning efter kapitel inom medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård. 33

35 Tabell 12 Procentuell fördelning av vårdtillfällen för vissa huvudgrupper efter kapitel 2005 Kapitel Medicinsk Kirurgisk Geriatrisk Samtlig korttidsvård korttidsvård vård vård Tumörer Cirkulationsorg sjd Andningsorg sjd Matsmältningsorg sjd Sjd i muskuloskel syst Sjd i urin- o könsorg Graviditet o förlossn Skador, förgiftn m m Övriga kapitel Totalt I tabell 12 visas vårdtillfällenas fördelning på vissa större diagnoskapitel för medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård. Cirkulationsorganens sjukdomar var det största kapitlet inom medicinsk korttidsvård och geriatrisk vård med 27,8 respektive 21,6 procent av vårdtillfällena. Motsvarande andel inom den kirurgiska korttidsvården var endast 5,2 procent. Inom kirurgin var graviditet och förlossning vanligast med 19,8 procent av vårdtillfällena. En granskning av hur antalet vårdtillfällen per patient i sluten vård varierar mellan olika diagnoskapitel visar att patienter med vissa perinatala tillstånd, tumörer och psykiska sjukdomar m m vårdades flest antal gånger (1,8 vårdtillfällen vardera) under år I tabell 13 redovisas vårdtillfällenas fördelning enligt den mer detaljerade indelningen efter de stora folksjukdomarna. Här ingår endast vårdtider på 365 dagar eller mindre. Stora diagnosgrupper inom kapitlet cirkulationsorganens sjukdomar var cerebrovaskulär sjukdom (stroke m m) med 2,9 procent av samtliga vårdtillfällen, hjärtrytmrubbningar (2,7 %), akut hjärtinfarkt (2,4 %) och hjärtsvikt (2,1 %). Tabellen innehåller även medelvårdtider för 2004 och En jämförelse mellan åren visar att skillnaden är relativt liten för respektive diagnosgrupp. Störst förändringar har skett inom schizofreni och demens med en minskning på vardera 1,6 dagar samt inom beteendestörningar, fysiska faktorer där en ökning på 1,3 dagar har skett. I tabell 14 framkommer att 72,7 procent av vårdtillfällena inom kapitlet cirkulationsorganens sjukdomar återfanns i åldrarna från 65 år och uppåt. I åldrarna år återfanns 68,1 procent av vårdtillfällena inom kapitlet psykiska sjukdomar. Av tabell 15 framgår att i åldersgrupperna från 45 år och uppåt var cirkulationsorganens sjukdomar det största diagnoskapitlet. I åldrarna under 15 år var skador och förgiftningar tillsammans med andningsorganens sjukdomar vanligast förekommande. Både i åldersgruppen år och år återfanns flest vårdtillfällen inom kapitlet graviditet och förlossning. I tabell 16 redovisas antalet vårdtillfällen per invånare uppdelat på ålder enligt den mer detaljerade indelningen i diagnosgrupper. Även tabellerna 17.1 och 17.2 är indelade efter diagnosgrupper och där framgår den procentuella fördelningen mellan olika åldersgrupper separat för män och kvinnor. Det finns flera stora skillnader mellan könen vad gäller antal vårdtillfällen. Inom följande diagnosgrupper har män klart fler 34

36 antal vårdtillfällen: psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser, akut hjärtinfarkt och övriga cirkulationsorgans sjukdomar. Kvinnor har flest antal vårdtillfällen inom diagnosgrupperna övriga tumörsjukdomar och övriga urogenitalorgan samt höftfraktur. Tabell 13 Vårdtillfällen och medelvårdtid per diagnosgrupp enligt de stora folksjukdomarna 2005 Diagnosgrupp Vårdtillfällen I % av tot Medelvårdtid Medelvårdtid Föränd ring Infektionssjukdomar Malign tumör i luftstrupe, bronk o lunga Malign tumör i bröstkörtel Malign tumör i prostata Övr tumörer, maligna Övr tumörsjukdomar Blod o blodbildande organ Diabetes Övr endokrina sjukdomar Demens Psyk störn mm orsakade av psykoaktiva substanser Schizofreni Schizotyp störning, vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom Neuroser, stress o somatoforma syndrom Beteendestörningar, fysiska faktorer Övr psykiska sjukdomar Nervsystemet Bindehinnan Hornhinnan Sjukdomar i linsen Åderhinnan o näthinnan Grön starr Övr ögonsjukdomar Mellanöreinflammation Övr sjukdomar i örat Hypertoni (högt blodtryck) Akut hjärtinfarkt Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Cerebrovaskulär sjukdom (stroke mm) Övr cirkulationsorg sjukdomar Akuta infektioner i andningsorganen ÖLI (akut övre luftvägsinfektion) Lunginflammation och influensa Akut luftrörskatarr Andra sjukd övre luftvägarna Astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom Övr andningsorgan Matstrupe, magsäck o tolvfingertarm Ljumskbråck Gallsten Övr matsmältningsorgan Infektioner i hud o underhud Dermatit o eksem Övr hud o underhud Artros Ryggsjukdomar Övr muskuloskeletala systemet Sjukdomar i mjukvävnader Övr ledsjukdomar o infl systemsjukd ,8 5,6 5,7-0, ,6 10,4 10,6-0, ,7 4,8 4,9-0, ,8 6,6 7,1-0, ,7 8,1 8,4-0, ,6 5,2 5,2 0, ,8 4,7 5,0-0, ,0 6,6 6,9-0, ,9 4,8 4,9-0, ,2 14,7 16,3-1, ,4 4,2 4,3-0, ,4 28,1 29,7-1, ,5 22,8 23,3-0, ,2 18,8 18,9-0, ,8 10,6 10,8-0, ,1 17,0 15,7 1, ,6 16,3 16,6-0, ,6 5,9 6,1-0,2 81 0,0 3,4 2,5 0, ,1 4,2 3,9 0, ,1 1,9 2,1-0, ,3 2,4 2,5-0, ,0 3,1 3,3-0, ,1 2,8 2,9-0, ,1 1,8 1,9-0, ,5 2,4 2,3 0, ,3 3,2 3,2 0, ,4 5,2 5,6-0, ,7 2,7 2,6 0, ,1 6,6 6,6 0, ,9 11,7 12,0-0, ,7 4,9 5,0-0, ,3 2,1 2,0 0, ,2 3,0 2,9 0, ,3 6,2 6,6-0, ,5 4,2 4,2 0, ,8 1,7 1,7 0, ,6 5,5 5,5 0, ,7 7,7 8,0-0, ,0 4,6 4,6 0, ,4 1,9 2,0-0, ,2 3,6 3,7-0, ,0 4,9 5,2-0, ,3 5,0 5,1-0, ,1 5,7 6,0-0, ,3 8,1 8,7-0, ,7 6,4 6,6-0, ,3 6,3 6,4-0, ,4 7,2 7,5-0, ,6 3,3 3,3 0, ,4 5,8 6,2-0,4 35