Dricksvattnets fluorhalt. i Värmlands län

Transkript

1 Dricksvattnets fluorhalt i Värmlands län Senast uppdaterad januari 2017

2 Dricksvattnets fluorhalt i Värmlands län Kommunalt vatten För kommunala vattentäkter gäller sedan 2003 att fluorhalten ska vara lägre än 1,5 mg per liter vatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Uppgifter om fluorhalter i kommunalt vatten i de värmländska kommunerna anges på nästa uppslag. Inget vatten helt fluorfritt I våra naturliga vattenkällor förekommer fluor (F) i växlande mängd. Inget vatten är helt fluorfritt. Vattnet från floder, insjöar samt ytvatten från jordlager av sand eller moräntyp har i regel låg fluorhalt, 0,1-0,2 mg/l (ppm). Höga fluorhalter förekommer främst i bergborrade brunnar och är ofta svåra att komma till rätta med. Fluorhalten kan variera mellan olika årstider och kan också variera relativt mycket mellan platser som ligger nära varandra. I Värmland är högsta uppmätta värde i enskild brunn 6,5 mg/l. Fluor i dricksvatten är bra i rekommenderad mängd Fluorens kariesförebyggande förmåga har sedan länge varit känd. Man har t ex konstaterat att barn som sedan 5 års ålder bott i en trakt med fluorrikt dricksvatten har betydligt lägre antal kariesskador i de permanenta tänderna än motsvarande grupp i ett fluorfattigt distrikt. Fluor kan förebygga uppkomsten av kariesskador och den bästa kariesförebyggande effekten erhålls om fluor i små doser så ofta som möjligt kommer i kontakt med tandytorna, när tänderna brutit fram. Det är därför fördelaktigt med en viss mängd fluor i dricksvatten, 0,7 1,2 mg/l är en idealisk koncentration. i kariesförekomst hos skolbarn i länet. Fluor är bra i rekommenderad koncentration men ska inte överdoseras. När det gäller tänderna visar undersökningar att tiden för emaljbildningen är särskilt känslig för överdosering av fluor i dricksvattnet. Tandemaljen reagerar under sin bildning för långt lägre fluorkoncentrationer än kroppens övriga vävnader. Vid för höga fluorhalter under tandens bildning kan s k dental fluoros uppkomma. I de lindrigaste formerna yttrar den sig som små vita prickar på tänderna. Fluoros kan också göra tänderna brunfärgade eller visa sig som små gropar och fåror i emaljen om fluorhalten överstiger 4 mg/l. Emaljfluoros kan endast uppkomma under tandkronans mineralisering (bildning). För de permanenta tändernas kronor sker detta från födelsen till 6-7 års ålder. Allra störst risk för synlig fluoros föreligger i åldern 1-3 år. Enskilda brunnar För enskilda brunnar gäller Livsmedelsverkets "Råd om enskild dricksvattenförsörjning," se avsnittet om "Gränsvärden". Ungefär 1,2 miljoner permanentboende i Sverige hämtar sitt vatten från enskilda brunnar. Som enskild brunnsägare är man själv ansvarig för att ta reda på kvaliteten på sitt dricksvatten. En kartläggning av fluorhalten i enskilda brunnar är därför viktig för familjer med barn under 6 år. Brunnar som hör till sommarstugor och liknande bör analyseras om vistelsen där är längre än tre veckor. Provflaskor för fluoranalys kan man få vid länets mödra- och barnavårdscentraler, samt vid folktandvårdens tandvårdskliniker. Analyserna utförs kostnadsfritt vid Folktandvårdens Hälsoodontologiska utvecklingsenhet som också kan lämna upplysningar om provtagning, ring eller Lokal fluorbehandling i form av borstning med fluortandkräm och användning av fluorlacker och fluorsköljning har tillsammans med utbildning i munhygien och upplysning om kost medfört en kraftig nedgång

3 Fluorhalten i kommunala dricksvatten Arvika Arvika via Segerfors < 0,1 Brättne 0,4 Edane < 0,1 Hillringsberg 1,2 Furtan 0,7 Glava 1,6 Gunnarskog 0,1 Klässbol 1,2 Mangskog 1,0 Ottebol 1,0 Stömne 0,1 Årnäs 1,2 Rinnens skola/förskola 0,8 Eda Adolfsfors, Köla 0,2 Charlottenberg och Eda glasbruk 0,5 Koppom 0,2 Skillingsfors 0,2 Åmotfors 0,9 Filipstad Brattfors < 0,1 Filipstad 0,1 Lesjöfors < 0,1 Nordmark < 0,1 Nykroppa 0,1 Persberg 0,1 Forshaga Deje, Forshaga < 0,1 Mölnbacka 1,2 Olsäter (fr Ullenverket Hagfors) < 0,1 Grums Grums, Segmon, och Slottsbron, Liljedal Hagfors Hagfors via Ullenverket < 0,1 Gustavsfors* 0,2 Sunnemo* 0,2 Hammarö 0,7 Brukskällan Borgvik 0,8 Sjöhaget Borgvik 0,9 Värmskog 1,1 Skoghall, Hammarö via Sörmon 0,1 Svenshult* < 0,1 Karlstad Karlstad tätort, Alster, Skattkärr, Väse Hynboholm, Härtzöga, Skåre, Grava Mellerudstorp, Vålberg, Edsvalla, Norsborg, Törne (Grums kommun) 0,1 0,1 0,2 0,7 Sandtorp, Lindfors (Molkom) < 0,1 Ulvsby, Vallargärdet 1,1 Älvsbacka, Östanås < 0,1 Kil Fagerås, Fryksta, Kil tätort, Tolita 0,6 Högboda 1,2 Nilsby 0,8 *Ingen uppgift från Resultatet är från Kristinehamn Kristinehamn tätort, Sandköping 0,2 Bäckhammar 0,2 Nybble 0,8 Munkfors Munkfors via Ullenverket < 0,1 Storfors Herrnäset 0,5 Storfors, Broby 0,8 Sunne Sunne via Öjervik 0,3 Bjälverud 0,8-1,0 Bäckalund 1,2 Gettjärns skola 0,8-1,0 Lysvik 0,3 Mallbacken 0,8-1,0 Prästbol 0,8-1,0 Södra Viken 0,8-1,0 Tosseberg 0,8-1,0 Säffle Säffle tätort < 0,1 Svaneholm, Svanskog 0,2 Värmlands Nysäter 1,2 Torsby VAD STÅR SIFFRORNA FÖR? Värdena för fluorhalten i tabellerna är angivna i mg/l (ppm). Resultaten från fluoranalyserna är från 2016 om inget annan anges. Asped, Vitsand 0,1 Bjurberget 0,5 Bograngen 1,4 Fastnäs 0,5 Höljes 0,3 Ambjörby 0,5 Kärrbäckstrand 0,1 Lekvattnet 0,1 Likenäs 0,1 Lämbacken 1,0 Månäs < 0,1 Ransby 0,5 Stöllet 0,2 Torsby 0,3 Sysslebäck < 0,1 Östmark 1,5 Överbyn 0,4 Långberget 1,0 Årjäng Årjäng tätort via Backa 0,1 Holmedal 0,2 Lennartsfors < 0,1 Tenvik 0,8 Töcksfors < 0,1 Sandaholm < 0,1

4 Gränsvärden för fluor Om fluor i tandkräm och andra produkter Vid analys av fluorhalter i privata brunnar bör följande kommentarer angående kariesskydd, fluorrisk och vattenkonsumtion lämnas. Råden bygger på Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning. Fluorvärde ska vara under 1,5 mg per liter vatten För kommunala vattentäkter gäller sedan 2003 att fluorhalten ska vara lägre än 1,5 mg per liter vatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten mg/l (SLVFS 2001:30). Uppgifter om fluorhalter i kommunalt vatten i de värmländska < kommunerna 0,8 anges Dricksvattnet på nästa uppslag. ger ett begränsat kariesskydd. Normalt, 0,8-1,2 och bra, Dricksvattnet med lite fluor har kariesförebyggande effekt. I våra naturliga vattenkällor förekommer fluor (F) i växlande mängd. Inget vatten 1,3 är helt - 1,5 fluorfritt. Vattnet Dricksvattnet från floder, har kariesförebyggande insjöar samt ytvatten effekt. från jordlager av sand eller moräntyp har Vattnet i regel bör låg dock fluorhalt, ej ges 0,1 i större - 0,2 omfattning mg/l (ppm). till barn Höga fluorhalter förekommer under 6 månaders främst i bergborrade ålder. brunnar och är ofta svåra att komma till rätta med. Fluorhalten kan variera mellan olika årstider och kan också 1,6 variera 4,0 relativt mycket Dricksvattnet mellan har platser kariesförebyggande som ligger nära effekt. varandra. I Värmland är högsta uppmätta Vattnet värde bör i enskild dock endast brunn i 6,5 begränsad mg/l. omfattning ges till barn under 18 månaders ålder. Fluorens kariesförebyggande förmåga har sedan länge varit känd. Man har t ex konstaterat 4,1 5,9 att barn som Vattnet sedan bör 5 endast års ålder i begränsad bott i en trakt omfattning med fluorrikt ges till dricksvatten har betydligt lägre barn antal under kariesskador 7 år och endast i de permanenta vid enstaka tillfällen tänderna än motsvarande grupp i ett fluorfattigt till barn under distrikt. 3 år. Fluor kan förebygga uppkomsten av kariesskador och den bästa kariesförebyggande effekten erhålls om fluor i små doser 6,0 så ofta som möjligt Vattnet kommer är otjänligt. i kontakt Risk för med fluorinlagring tandytorna, i när ben- tänderna brutit fram. Det är därför vävnad fördelaktigt (osteofluoros). med Vattnet en viss mängd bör inte fluor användas i dricksvatten, 0,7 1,2 mg/l är en idealisk till dryck koncentration. eller livsmedelshantering. Fluor skyddar mot karies - är det inte bra om det finns i vatten? Lokal fluorbehandling i form av borstning med fluortandkräm och användning av fluorlacker och fluorsköljning har tillsammans med utbildning i munhygien och upplysning om kost medfört en kraftig nedgång i kariesförekomst hos skolbarn i länet. Fluor är bra i rekommenderad koncentration men ska inte Fluortandkräm innehåller för det mesta mellan 1000 ppm F ppm F. Till barn som är 0-2 år rekommenderas tandkräm med som mest 1000 ppm F. Använd en mängd motsvarande barnets lillfingernagel. Barn 3-6 år rekommenderas tandkräm med 1000 ppm F. Använd tandkräm av en ärtas storlek. Barn 6-12 år rekommenderas tandkräm med 1000 ppm F. Använd en mängd som täcker tandborsthuvudet. Från 12 år rekommenderas vuxentandkräm med ppm F. Mängden tandkräm ska täcka tandborsthuvudet. Varför ska vi använda fluor i tandkräm? Sedan mitten av 1900-talet har tandhälsan förbättrats radikalt i Sverige och den enskilt viktigaste faktorn är införandet av fluortandkräm. Och det är känt och välstuderat att bara slipmedel och tandborste i sig inte skyddar mot karies i vår moderna kosthållning med stor tillgång till socker. Att överdosera fluor, med de mängder som finns i svenska vatten och tandkrämssorter är högst osannolikt. Exempelvis skulle en fyraåring behöva svälja en hel tub tandkräm för att få förgiftningssymptom. Som vuxen, med en kroppsvikt över 60 kilo, krävs det cirka 1200 fluortabletter för att få i sig en toxisk dos. Fluor finns även naturligt i en mängd andra produkter, utöver munvårdsprodukter och vatten. Se tabellen nedan. Fluor i andra sammanhang, ppm (parts per million) Ytvatten 0,1 Bröstmjölk 0,005 0,01 Välling 0,5 1,2 Te 1 3 Ramlösa 2,9 Spannmål 0,3 1,1 Grönsaker och frukt 0,2 0,8 Kött 0,2 0,8 Fisk och skaldjur 1,5 50 (den höga halten avser ben och skal) FRÅGOR OCH SVAR OM FLUOR Går det att koka bort fluor? Nej. Kan jag amma mitt barn om vattnet jag dricker innehåller mycket fluor? Ja. Kan tandkräm med Aloe Vera vara ett alternativ till fluortandkräm? Nej, egentligen inte. Aloe Vera har ingen kariesförebyggande effekt och risken för hål ökar om fluortandkrämen väljs bort.

5