Välkommen till möte 8 december 2016 inom kommunnätverket för Giftfri vardag

Transkript

1 Välkommen till möte 8 december 2016 inom kommunnätverket för Giftfri vardag

2 09.30 Inledning Erik Mattson, moderator - Therese Gellerstedt, Kemikalieinspektionen - Anna Christiansson, Upphandlingsmyndigheten - Kerstin Blom Bokliden, Sveriges kommuner och landsting Aktuellt från Kemikalieinspektionen: Agenda 2030, Giftfria och resurseffektiva kretslopp, hormonstörande ämnen och PFAS Emma Westerholm, utredare, Kemikalieinspektionen Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om mikroplast Kerstin Åstrand projektledare, Naturvårdsverket Paus Statlig utredning om kunskapscentrum för substitution Petter Dahlin utredningssekreterare, Regeringskansliet Kemikaliesmarta rum Jens Strömberg, miljöstrateg, Västra Götalandsregionen Lunch och besök i utställningen Parallella seminarium

3 Eftermiddagens tre seminariepass Pass 1 klockan Kemikaliesmart förskola (Sal K3+K4) Frivilliga bedömningssystem för byggmaterial (Sal K1) Kemikaliekrav vid upphandling (Sal B) Fika och mingel vid utställningarna Pass 2 klockan Kemikaliesmart förskola (Sal K3+K4) Frivilliga bedömningssystem för byggmaterial (Sal K1) Kemikaliekrav vid upphandling (Sal B)

4 Utställare

5 Nätverket - Startades i slutet av Drygt 300 personer 134 kommuner 102 kommuner 13 länsstyrelser 6 regioner 2 landsting

6 Samarbetsrum Där kan man dela med sig av goda exempel, hitta andra personer i nätverket och länkar till bra information. - Navet i nätverket är Samarbetsrum - Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, webbplats - Referensgrupp - Sidor - Inlägg

7 Samarbetsrum Vem kan vara med? Alla som jobbar inom kommun/länsstyrelse/landsting/regioner Hur får man en inbjudan till Samarbetsrum? Skickar ett mejl till Therese Gellerstedt eller Ulla Bergman på Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionens roll? - Administrera insläppen till nätverket - Stöd till er om problem skulle dyka upp - Ta emot förbättringsförslag från er - En viss städ -funktion

8 Vad gör SKL för en Giftfri miljö? Nätverk: Kommunala miljöchefer, Landstingens miljöchefer, Miljöstrateger Miljömålsarbetet regionala konferenser fördjupad utvärdering, Växjö 2016 Östersund 2017, Styrgrupp RUS (länsstyrelsernas arbetet i miljömålssystemet) indikatorsuppdraget, RU Programberedningen för klimat hållbar konsumtion, SKL Kommentus, tydligare miljökrav i upphandling, Prioriterad fråga

9 Aktuellt från Kemikalieinspektionen Emma Westerholm

10 Giftfri miljö och Giftfri vardag Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Öka takten i åtgärdsarbetet Minska kemikalierisker i vår vardagsmiljö Skydda barnen bättre Fler behöver bidra

11 Snabb ökning av kemikalier och varor Världsekonomin är starkt kopplad till kemikalieproduktionen (FN-rapport 2013) Produktionen av kemikalier ökar snabbt.

12 Över olika kemiska ämnen och miljontals varor Särskilt farliga ämnen Farliga ämnen Ämnen som inte bedömts farliga

13 Fara och risk (PRIO) Fara ämnets inneboende egenskaper Risk fara i relation till exponering Ämnets farliga egenskaper Exponering Hantering vid tillverkning Användning Hantering i avfallsled Riskhantering Bedömning av risk

14 Utmaningar Farliga ämnen i varor är ett växande problem Våra livsmedel och dricksvattnet behöver skyddas bättre Barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier

15 Farliga ämnen i varor och produkter Allergiframkallande ämnen Risk: allergi Ftalater Risk: stora skillnader i giftighet, de värsta kan skada fortplantningen, läcker kontinuerligt. Antibakteriella ämnen (t.ex. triklosan, silver) Risk: antibiotikaresistenta bakterier? Miljöfarliga.

16 Farliga ämnen i varor och produkter Högfluorerade ämnen Risk: extremt svårnedbrytbara, vissa skadar fortplantningen Misstänkt hormonstörande ämnen (lagstiftning ska utvecklas). Risk: skada fortplantningen, fostret och barnets utveckling.

17 Våra livsmedel och dricksvattnet behöver skyddas bättre Exempel: Högfluorerade ämnen (perfluorerade ämnen, PFAS, PFC) Flera tusen olika ämnen: PFOS och PFOA mest kända Förslag till gruppvis förbud Många användningsområden:

18 Högfluorerade ämnen Temperaturtålighet, filmbildande, vatten-, smuts- och fettavvisande egenskaper Mycket potenta- används i låga koncentrationer Extremt svårnedbrytbara, bioackumulerande och giftiga

19 Åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen Uppdrag inom Giftfri vardag, redovisas september 2017 Nätverk med andra myndigheter och aktörer PFAS-nätverk Myndighetsnätverk Byta ut högfluorerade ämnen Handlingsplan för PFAS inom EU. Kartlägga användningen av PFAS och alternativ Rapport 6/15 Nationella begränsningar Delrapport om brandskum (Rapport 1/16)

20 Vi vet: Barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier Exempel: Hormonstörande ämnen Hormonrelaterade sjukdomar ökar hos människan Kemikalier har orsakat hormonrelaterade skador på vilda djur Laboratorieförsök talar för att vissa kemikalier kan orsaka hormonrelaterade skador på människan och vilda djur Skadar vi människans och andra djurs förmåga att fortplanta sig och utvecklas normalt? I värsta fall underskattar vi grovt riskerna med hormonstörande ämnen

21 Hormonstörande ämnen Enligt biocidförordningen skulle kommissionen tagit fram kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen senast december 2013 Sveriges regering stämde kommissionen för passivitet och fick rätt (domslut december 2015) Förslag på kriterier i juni 2016 (för biocider och växtskyddsmedel) Diskussionen pågår om förslaget just nu Känd negativ inverkan Hormonell verkningsmekanism Orsakssamband

22 Agenda 2030 för hållbar utveckling

23 Så bidrar miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030

24 Förebyggande kemikaliekontroll behövs för hållbar utveckling Giftfri miljö med dess preciseringar och etappmål är konkretare än Agenda 2030 avseende kemikalier Arbetet för Giftfri miljö bidrar till att nå Agenda 2030 och behöver fortgå efter 2020 EU är en viktig arena för att nå målen nationellt och bidra globalt

25 Förebyggande kemikaliekontroll behövs för hållbar utveckling Forskning och innovation för hållbarhet måste omfatta kemikaliers hälso- och miljöegenskaper Design och utveckling av ny teknik bör inriktas på kretslopp, återanvändning och återvinning Vi behöver företag som visar på möjligheterna och nya lösningar

26 Giftfria och resurseffektiva kretslopp Produktion Tillverkning Importerade varor Återvinning/ användning Konsumtion Förbränning Avfallshantering

27 Parallellt arbete Det finns synergier mellan giftfritt, resurseffektivt och klimatmål som ger - vinster för företag och samhälle - gynnar klimat, Giftfri miljö och andra miljökvalitetsmål Farliga ämnen innebär risker och kan ge skador på hälsa och miljö som - medför kostnader för företag och samhälle - hämmar Giftfri miljö och andra miljökvalitetsmål

28 Forum för Giftfri miljö 2016 Innovation och forskning med koll på kemikalierna Inledande om kemikalier Vad krävs för ett cirkulärt, fossilfritt och giftfritt samhälle? Företagens satsningar på hållbara lösningar Forskning som stöd för innovationer Film på Kemikalieinspektionens hemsida

29

30 RU MIKROPLAST KOMMUNNÄTVERKET GIFTFRI VARDAG Uppsala 8 december 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

31 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, Verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor, Föreslå åtgärder för att minska utsläppen från viktigare källor. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

32 Vad är mikroplast? Plastpartiklar mellan 0,001 och 5 mm Primär mikroplast: tillverkas i liten storlek (används t ex i kosmetika och rengöringsprodukter) Sekundär mikroplast: Bildas genom slitage av större plastföremål och nedbrytning av plastskräp i miljön. Partiklar omfattar fibrer, fragment, flagor m.m. Av människan syntetiserade polymerer från petroleum eller petroleumrelaterade biprodukter, inkl. icke syntetiska polymerer (t ex naturgummi, polymermodifierad bitumen). Definition enligt IVL Svenska Miljöinstitutet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

33 Vad vet vi så här långt? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

34 Förekomst av mikroplast Resultat från mätningar Källa: Kärrman et al. (2016) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

35 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

36 Effekter på djur och miljö kunskapssammanställning från Örebro Universitet Intag och ackumulering av makrooch mikroplaster konstaterats för filterorganismer, ryggradslösa djur, fiskar, däggdjur och fåglar. Mikropartiklar tas upp från mag- och tarmkanalen. Risk att tillsatskemikalier läcker ut och tas upp av organismer. Risk att plastpartiklar binder giftiga ämnen i omgivningen. Exempel på effekter av intag: Djurplankton: påverkan på fotosyntesen, Musslor: påverkan på filtrering, minskade larvutveckling Marina maskar: oxidativ stress, Kräftdjur: minskad reproduktion, Fisk: levertoxicitet Fåglar: nedsatt allmäntillstånd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

37 Källor till mikroplast i Sverige Resultat från IVL:s kartläggning Klädtvätt Målning Båtbottenfärg Slitage från vägar och däck Plastindustri Konstgräsplaner Avsiktlig produktion av mikroplast Utsläpp från inomhusaktiviteter Utsläpp från utomhusaktiviteter på land Utsläpp från aktiviteter till havs Utsläpp av mikroplast från avfallshantering & återvinning Nedskräpning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

38 Spridningsvägar från landbaserade källor till havet Luftdeposition Snödumpning Dagvattenavrinning Avloppsreningsverk Spridning av avloppsslam Bild: Maj Persson. Källa F. Norén, Östersjöseminariet 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

39 KÄLLA TILL MIKROPLAST (ca ton /år) TRANSPORTVÄG TILL HAVET Vägbanor & däck Dagvatten, avloppsreningsverk (AVR), luft Konstgräsplaner Dagvatten (ca ton /år) Ingen data Ingen data Klädtvätt Avloppsreningsverk (ARV) 3,5-40 Slitage från båtskrov (båtbottenfärg) Industriell produktion och hantering av primärplast Ytbehandling och målning av byggnader, m.m Direkt till havet Avloppsvatten från industri /ARV, dagvatten Ingen data Dagvatten, en del till ARV Ingen data Flytbryggor Direkt till havet Hygienprodukter 59 ARV: utgående vatten slam på åkrar Fiskeredskap 4-46 Direkt till havet ,3 Ingen data Samrötningsanläggning 26 (>2mm) Diffusa emissioner Ingen data Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Inomhusdamm 0, ARV 0,02-0,34

40 KÄLLA TILL MIKROPLAST (ca ton /år) TRANSPORTVÄG TILL HAVET (ca ton/år) Nedskräpning Ingen data, troligen mycket stor källa. Dagvatten eller direkt till havet Ingen data Plaståtervinningsanläggningar Ingen data Luftdeposition eller dagvatten Ingen data Deponier Ingen data ARV eller diffusa utsläpp Ingen data Jordbruk Ingen data Diffusa utsläpp Ingen data Utsläpp från fartyg Ingen data Direkt till havet Ingen data Blästring Ingen data, troligen små mängder Avloppsvatten från industri eller ARV Ingen data Läkemedel Inga data, troligen små mängder ARV Ingen data Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

41 Vad gör vi nu? Bedömning åtgärdsbehov jmf EU/int. Problem och styrningsanalys Bedömning av viktigare källor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

42 Pågående analyser i dialog med berörda aktörer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

43 Utmaningar Data- och kunskapsbrist en stor utmaning: o Vilka källor till mikroplast har större miljöpåverkan än andra? o Vilka åtgärder som möjliga för att minska utsläpp av mikroplaster till havet? Balansgång saklig grund och försiktighetsprincipen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

44 samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Regeringsuppdrag/Identifiera-och-foreslaatgarder-mot-utslapp-av-mikroplaster-i-havet/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

45 Utredningen om Substitutionscentrum i halvtid Petter Dahlin Kommunnätverket Giftfri vardag Uppsala

46 Utredare och sekretariat Utredare Annika Helker Lundström Sekretariat: Petter Dahlin Jenny

47 Några utgångspunkter Företagens behov i centrum Främja frivilliga insatser, inte nya lagar Öka konkurrenskraft och riskhantering Fokus på SME-företag Inte en ny myndighet Komplettera, inte dubblera Offentlig upphandling är ett verktyg

48 Aktörer utredningen träffat så här långt Branschorganisationer Plast- och Kemiföretagen (IKEM) Bil Sweden Sveriges textil- och modeföretag (TEKO) SveMin Livsmedelsföretagen Sveriges Byggindustrier (Maria B och Marianne) Norm Pack Teknikföretagen Leksaksbranschen Skogsindustrierna KTF Kemisk-tekniska leverantörsförbundet Jernkontoret Swedish Medtech Svensk Handel Textilimportörerna Svensk Elektronik Svenskt Växtskydd LRF Företag HSB HM Gore Clas Ohlson Akzo Nobel Peak Performance KappAhl Åhléns Rusta ABB Axfood Hemtex Ahlsell Martin & Servera Scania Volvo Egmont Kärnan Intersport Lindex ICA Autocomp SSAB Lego Ecoplan ipoint Explizit IKEA Jula Brio Atlas Copco Houdini Organowood Lansting Västra Götaland Skåne Blekinge Östergötland Örebro Gävleborg Kommuner Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Helsingborg Västerås Jönköping Organisationer Svanen Byggvarubedömningen BASTA KRAV TCO-Development SKL Sweden NanoTec Kommunnätverket Svenskt vatten Nationella substitutionsgruppen LO Jegreliusinstitutet ChemSec Akademi/ Industrifors Swerea IVL RISE SP IMM SLU Stockholms universitet Swetox RE:Source Chalmers Myndigheter Arbetsmiljöverket Upphandlingsmyndigheten Kemikalieinspektionen Konsumentverket Tillväxtverket Vinnova Kommerskollegium Enkät till ca 350 företag är ute (150 svar).

49 Röster från företag Vi får inga svar när vi ställer frågor om kemikalieinnehåll uppströms. Vi vet inte vad som finns i våra produkter. (Modeföretag) KemI är tydliga med vilka ämnen som är förbjudna, men hur ska vi veta vilka alternativ som funkar. (Teknikföretag samt Kommuner/Landsting)

50 Röster från företag De vet inte vad de frågar om. Vissa företag copy-pastar alla restriktionslistor de hittar på nätet, det kan bli excelark med 4000 rader, många helt irrelevanta ämnen. (Gruvnäringen) Det finns så många restriktionslistor. Men vilka ämnen borde vi prioritera att fasa ut? (Handelsföretag)

51 Nedströms Kemikalieproducenter Pappers- Stålverk /massabruk Gruvföretag Behoven ser olika ut uppströms och nedströms Tillverkningsindustrin Underleverantörer inom tillverkningsindustrin Teknikföretag Handelsföretag business to business Uppströms Handelsföretag konsument Mindre behov av SC Mer behov av SC

52 2) Analysera om funktionen verkligen behövs Om funktionen kan uteslutas: Ta bort kemikalien Förutsättningar: Aktuell lagstiftning? Vad är på gång? Egenskaper hos substitutet? Substitutions -kedjan: Förutsättningar: 1) Identifiera relevanta kemikalier att fasa ut Vilka är mina riskkemikalier? Goda exempel? Vad fungerar? 3) Välj ersättningsämne / teknik Byt till mindre skadligt substitut Substitut saknas 4) Ta fram nytt alternativ Offentlig Innovationsupphandling? Input till forskningsråd /FOU-politik Samfinansiera industriforskninsatsning

53 Utredningen om Substitutionscentrum i halvtid Kontakt: Petter Dahlin Kommunnätverket Giftfri vardag Uppsala

54

55 Generiskt Kunskapsstöd om ämnesförekomst per materialtyp Inspel till forskningsråden Specialisering Prioriteringsstöd: Vilka kemikalier bör prioriteras? Substitutionstrappan och möjliga funktioner för centrum Goda exempel - PVC-fria blodpåsar Barnkläder utan PFAS 1) Identifiera relevanta kemikalier att fasa ut Matchning mellan funktionsbehov och tillverkare 2) Analysera om funktionen verkligen behövs Kemikalieriskanalys på företagsnivå Positiva listor, (ämnen och material) 3) Välj ersättningsämne / teknik Samla och stärka kravställning nedströms (Kommuner/Landsting har samma behov som företagen) 4) Ta fram nya alternativ Stimmulera innovationsupphandling A B C D Inspel till Industriforskningsråd

56 Kemikaliesmarta rum Forum för giftfri vardag 8 dec 2016 Jens Strömberg, Västra Götalandsregionen jens.stromberg@vgregion.se

57 Västra Götalandsregionen Övergripande uppdrag: Ett gott liv för människorna i Västra Götaland Ansvarsområden: Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Regionutveckling (utbildning, folkhälsa och rättighetsfrågor, kultur och miljö) anställda, de flesta inom hälso- och sjukvården, budget ca SEK 50 mdr per år Köper varor och tjänster för ca SEK 10 mdr per år

58 Kemikaliesmarta rum Bakgrund Varor i ett rum Byggvaror, Elektronik, Inredning, Leksaker Aktiviteter inför och under byggnation Byggprocessen Verksamhetsutveckling Inköp och upphandling Kemikaliesmart innovation Metod för samlad bedömning av varor Kemikaliesmarta rum Hållbara rum 1. Vad är ett kemikaliesmart rum? 2. Vad bidrar till kemikaliesmarta rum? 3. Produktlista, klassning, viktning

59 1. Vad är ett kemikaliesmart rum? Nivå Beskrivning Mål kemikaliesmart Grön Rekommenderas >25% Gul Accepteras >65% Röd Undviks <1% Grå Har för lite tillgänglig information för att kunna bedömas. <9%

60 Utgångspunkter för bedömning Särskilt farliga ämnen (SVHC) Kandidatförteckningen Chemsec SIN list Upphandlingsmyndighetens kriterier Bas Avancerad Spjutspets Tredjepartsmärkning(ar)/bedömningssystem Verifikat Nivå Vad är ett kemikaliesmart rum? Grön >25% Gul >65% Röd <1% Grå <9% Mål kemikaliesmart

61 Bedömning av produkter Byggvaror: Byggvarubedömningen, BASTAsystemet, SundaHus Inredning: Upphandlingsmyndighetens krav för möbler, Svanen, EU-Blomman, Bra Miljöval, Möbelfakta Elektronik: Svanen, EU-Blomman, TCO Certified Leksaker: Upphandlingsmyndighetens krav för leksaker, Svanen, CE-märkning Nivå Vad är ett kemikaliesmart rum? Grön >25% Gul >65% Röd <1% Grå <9% Mål kemikaliesmart

62 2. Vad bidrar till kemikaliesmarta rum? Byggprocessen Verksamhetsutveckling Inköp och upphandling Kemikaliesmart innovation

63 Byggprocessen Vad bidrar till kemikaliesmarta rum? Tydliga kemikaliekrav från idé/beställning via förstudie till färdig byggnad Kunskap om och tillgång till stöd under byggprocessen för bästa miljöval Möjlighet att testa nya produkter

64 Verksamhetsutveckling Vad bidrar till kemikaliesmarta rum? Behovsanalys som gör att miljö- och hälsofarliga ämnen undviks Att organisationens/förvaltningens miljöfunktion involveras tidigt Central samordning i organisationen/förvaltningen gällande inredning av lokaler och beställning av produkter Vägledningsdokument Återanvändning/Redesign

65 Inköp och upphandling Vad bidrar till kemikaliesmarta rum? Kravställande i upphandling samt uppföljning av ställda krav Stöd som underlättar bästa miljöval vid beställning

66 Kemikaliesmart innovation Vad bidrar till kemikaliesmarta rum? Kartläggningar och mätningar av miljö- och hälsofarliga ämnen i produkter och material Produktutveckling Möbelklädsel och ytbehandling Färg och spackel

67 3. Produktlista, klassning, viktning Område Produkt Handelsn. Lev. Tillv. Antal Material, tillsatser SVHC (kand) SVHC (SIN) UHM Bas UHM Av. Verifikat/3 Part Inredning Soffa Kalle 1 Material X, ämne Y I.u I.u Ja I.u Möbelfakta Gul Komm. Klassning Elektronik TV XYZ123 1 I.u I.u I.u I.u I.u Grå 456 Byggvaror BVB Grön Flera 10 BVB Grön

68 Genomförda aktiviteter Förstudie jan-april 2015 Vägledande dokument för leksaker Pilotprojekt väntrum barn- och ungdomsmottagning i Skene

69 Väntrum Skene, resultat SÄS Skene BUM/BUP väntrum Byggvaror 4% 0% 17% Elektronik 0% 0% 0% 65% 8% 26% 1% 80% Inredning 0% 7% 0% 100 % Leksaker 0% 0% 0% MILJÖAVDELNINGEN 93 % 100 %

70 Resultat hittills 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Göteborg Sälöfjordsgatan förskola (förstudie) Kungälv Björkängen förskola (förstudie) Mölndal Lindome förskola (förstudie) Närhälsan Sylte VC (förstudie) SU Östra Barnortopedi (förstudie) SÄS Barnkliniken (förstudie) Närhälsan Ljungskile VC SÄS Skene BUMS (pilotprojekt) Grå 95% 50% 48% 89% 80% 79% 90% 65% Röd 2% 6% 5% 0% 0% 8% 0% 1% Gul 2% 40% 44% 6% 9% 8% 10% 26% Grön 2% 6% 3% 6% 11% 4% 0% 8%

71 Nästa steg Utveckla konceptet genom aktiviteter kopplade till Kommande ny/ombyggnationer Specifika produkter/produktområden/processer Bedömningskriterier, viktning, informationsunderlag Integrera resultat Verksamhetsrutiner, inköp och upphandling, byggprocessen Ramverk/koncept för hållbara rum

72 Kemikaliesmarta rum, Forum för giftfri vardag, 8 dec 2016 Jens Strömberg, Miljöavdelningen, Koncernkontoret jens.stromberg@vgregion.se