Särskild uppföljning av kvaliteten i Allmän kurs

Transkript

1 Särskild uppföljning av kvaliteten i Allmän kurs 2008

2 2 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

3 Innehåll 1. Inledning Uppdraget Genomförande/Metod 4 2. Sammanfattning 5 3. Studier vid folkhögskola Statsbidrag till folkbildningen Definition av Allmän kurs vid folkhögskola Allmän kurs Deltagare i Allmän kurs 7 4. Kvalitetsarbete i folkhögskolan 8 5. Särskild uppföljning Uppföljning av statsbidragsvillkoren Enkätundersökning hösten Uppföljningsbesök på nio folkhögskolor Löpande uppföljning Deltagarveckor inom folkhögskolornas volymbidrag Söktryck i folkhögskolan höstterminen Grundläggande behörighet Studieavbrott vid folkhögskola Lärartjänster i folkhögskolan kalenderår Intern och extern information Slutsatser och åtgärder Referenser/material 17 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 3

4 1. Inledning 1.1. Uppdraget Folkbildningsrådet har av regeringen fått i uppdrag att göra en särskild uppföljning av kvaliteten på de långa allmänna kurserna vid folkhögskola som ger behörighet till studier vid högskola och universitet. Vidare ska Folkbildningsrådet i årsredovisningen för 2008 redovisa hur en framtida löpande uppföljning av kvaliteten skulle kunna utformas. Folkbildningsrådet har även gjort uppföljningsbesök på nio folkhögskolor samt genomfört en särskild enkätundersökning om Allmän kurs under hösten Vidare har Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor avseende Allmän kurs följts upp särskilt Genomförande/Metod Samtliga 148 folkhögskolor ingår i denna uppföljning som har genomförts under perioden april-december En referensgrupp med fyra representanter för folkhögskolorna har deltagit i framtagningen av rapporten. Gruppen har haft totalt fyra sammanträden. Data till rapporten har hämtats ur de deltagar- och statistikrapporter som folkhögskolorna årligen lämnar till Folkbildningsrådet samt från rådets löpande uppföljningar av verksamheten. 4 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

5 2. Sammanfattning Folkbildningsrådet har funnit att folkhögskolorna över lag regelbundet och noggrant dokumenterar och analyserar hur de arbetar med Allmän kurs och har en ambition att ytterligare förbättra verksamheten. Folkbildningsrådet kommer under år 2009 att vidta ett antal åtgärder som syftar till att stödja folkhögskolorna i detta arbete: - De löpande och särskilda uppföljningar av Allmän kurs som Folkbildningsrådet har genomfört 2008 ligger till grund för ett utbildningsmaterial om Allmän kurs som kommer att tas fram under våren Folkbildningsrådet överväger att komplettera 2010 års statsbidragsvillkor med krav på särskild målbeskrivning för den Allmänna kursen samt utreda om det krävs förtydliganden av kriterierna vad gäller deltagarnas utbildningsbakgrund. - I Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2009 ska folkhögskolorna särskilt beskriva de kvalitetsförbättrande åtgärder som vidtagits och som avser den Allmänna kursen. - En nationell studie av deltagarna på folkhögskola planeras under 2009 och genomförs år Studien ska bl a belysa deltagarnas motiv, bakgrund och upplevelser av eller inställning till deltagandet. - Under 2009 kommer Folkbildningsrådet att bygga upp ett sk lärarregister över pedagogisk personal vid folkhögskola. Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 5

6 3. Studier vid folkhögskola Det finns i dag 148 folkhögskolor runt om i landet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de Allmänna kurserna. Till Allmän kurs ger skolorna normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Folkhögskolan utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Något som utmärker folkhögskolan är samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen. Folkhögskolan strävar efter att ha små och sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag. Det finns flera olika kurstyper på folkhögskolan: årslånga kurser, kortkurser, sommarkurser och distanskurser. De långa kurserna delas upp i Allmänna och Särskilda kurser. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov Statsbidrag till folkbildningen Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Av förordningen, 6 Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor framgår: Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan Definition av Allmän kurs vid folkhögskola Folkbildningsrådets styrelse har fastställt regler och definitioner för Allmän kurs. Allmän kurs är sådan lång kurs som - främst är avsedd för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning - kan ge behörighet till fortsatta studier motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet. Allmän kurs ska bedrivas på grundskole eller gymnasienivå. I det senare fallet ska studierna kunna leda till grundläggande behörighet. - omfattar minst 30 veckor på heltid (eller motsvarande omfattning i form av deltid). De tretti veckorna kan uppnås genom att två eller flera kurser läggs samman. Det måste dock tydligt framgå hur dessa kan fogas till 6 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

7 varandra för att kunna utgöra en helårsutbildning. - har ett brett urval av allmänna ämnen, däribland kärnämnen, specialinriktning är dock möjligt upp till halva kurstiden. - benämns Allmän kurs i informationen till blivande studerande, CSN, Folkbildningsrådet, Högskoleverket m fl Allmän kurs Allmän kurs på folkhögskola är ett alternativ till gymnasieskolan och komvux och kan ge behörighet till högskolestudier. Kurserna är också lämpliga för den som av olika skäl behöver och vill komplettera sina studier på grundskole- och/eller gymnasienivå. Kursinnehållet är blandat med tyngdpunkt på kärnämnen. En av folkhögskolans viktigaste uppgifter är att ge kunskaper för fortsatta studier eller arbetsliv. Detta ska ske på så sätt att när kunskaperna växer så växer också människan. På folkhögskolan kan man upptäcka sig själv och sina möjligheter, skaffa sig redskap för att påverka sitt liv och sitt samhälle. Studierna i traditionella skolämnen går hand i hand med ett friare kunskapssökande. Folkhögskolans vuxenutbildningsroll innebär bl a att många får en andra chans i vuxen ålder genom folkhögskolan. Att få ett intyg på sina kunskaper kan kompensera för det man missade i sin tidigare skolgång. Majoriteten av dem som går Allmän kurs på folkhögskola har grundskola eller avbrutna gymnasiestudier bakom sig. På folkhögskola vaknar studieintresset, självförtroendet stärks och så kan en grund för vidare utbildning läggas Deltagare i Allmän kurs År 2008 var antalet deltagare i den Allmänna kursen deltagare i ett terminssnitt. De mest framträdande kursinriktningarna i Allmän kurs är Allmän kurs, bred inriktning och Allmän kurs, dominerad av allmänna ämnen (t ex svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. 31 procent av deltagarna i Allmän kurs är födda utomlands. Detta är en ökning med 6 procentenheter från år Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 27 procent av samtliga deltagare i Allmän kurs. Antalet deltagare med funktionsnedsättning visar en stor kontinuitet över åren. Många folkhögskolor har byggt upp verksamhet anpassad till deltagare med en specifik funktionsnedsättning. På andra folkhögskolor söker sig deltagare med funktionsnedsättning till det ordinarie utbudet. Till den Allmänna kursen söker sig deltagare i behov av behörighet för vidare studier eller för komplettering av ofullständigt gymnasiebetyg. Deltagarnas utbildningsbakgrund skiftar. 20 procent av deltagarna i Allmän kurs studerar på grundskolenivå. 79 procent av deltagarna i den Allmänna kursen år 2007 hade inte tidigare fullgjort 3-årigt gymnasium. Detta är en ökning med 4 procentenheter på ett år. 66 procent hade kortare utbildning än 2-årigt gymnasium, en ökning med 3 procentenheter från Antalet deltagare under 25 år utgör drygt hälften i de allmänna kurserna. Ålder år år år år ,8 13,1 22 6,9 5,2 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 7

8 4. Kvalitetsarbete i folkhögskolan Folkhögskolornas arbete för att säkra kvaliteten i Allmän kurs ingår i ett större sammanhang där målet är att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig del i det vardagliga arbetet. I regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) uppmanas folkbildningen att utveckla kvalitetsarbetet. Grundläggande är att verksamheten bidrar till att förverkliga de syften och prioriterade verksamhetsområden som staten anger för sitt stöd till folkbildningen. Folkbildningsrådet arbetar med att utveckla och förankra ett system för kvalitetsredovisning för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet som är anpassat till folkbildningens arbetssätt. Arbetet påbörjades 2007 och rådets ambition är att det år 2010 ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete som är väl förankrat i folkhögskolor och studieförbund och som används internt för det egna förbättringsarbetet. Studieförbund och folkhögskolor lämnar årligen sin kvalitetsredovisning till Folkbildningsrådet som sedan sammanställer och analyserar materialet i Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Parallellt med detta arbetas kvalitetsmått fram som ska integreras i kvalitetsredovisningen. År 2009 kommer Folkbildningsrådet att påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att tillföra kvalitativa element till statsbidragsmodellerna. Folkbildningsrådet har gjort följande definitioner av kvalitet: Kvalitet är önskvärda egenskaper i en verksamhet. Systematiskt kvalitetsarbete betyder att man inom en verksamhet regelbundet och noggrant dokumenterar och analyserar hur det står till med de önskvärda egenskaperna, för att sedan vidta åtgärder som förbättrar verksamheten. Att kvalitetsarbetet är systematiskt innebär med andra ord att det är en ständigt pågående aktivitet samt att den information som används samlas in, bearbetas och analyseras på ett tillförlitligt och noggrant sätt. Till kravet på systematik hör också att de indikatorer som används för att påvisa förekomst och tillstånd av kvalitet är valida, det vill säga att de på ett tillförlitligt sätt mäter de egenskaper de är avsedda att mäta. Folkbildningsrådet har gett ut anvisningar för den nationella kvalitetsredovisningen för folkbildningen Utgångspunkter för anvisningar är folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (2005/06:192) och erfarenheter från förra årets kvalitetsredovisning. Under avsnittet Kvalitetsarbetet inom folkhögskolan ska skolorna lämna en beskrivning av de åtgärder som vidtagits och som avser den allmänna kursen. 8 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

9 5. Särskild uppföljning 2008 Folkbildningsrådets har under året gjort särskilda insatser för att följa upp kvaliteten i Allmän kurs. 5.1 Uppföljning av statsbidragsvillkoren Som ett led i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete har rådet under år 2008 gjort en uppföljning av statsbidragsvillkor gällande allmän kurs vid folkhögskola. För ett mindre antal skolor var omfattningen av Allmän kurs år 2007 under eller i närheten av de 15 procent som krävs enligt förordningen. Hos andra skolor kan det finnas oklarheter beträffande om andra villkor och kriterier för allmän kurs är uppfyllda. Folkbildningsrådets styrelse har preciserat volymkravet för Allmän kurs samt fastställt konsekvenser för de skolor som inte uppnår volymkravet. Folkbildningsrådets styrelse har fastställt att Allmän kurs årligen ska utgöra lägst 15 procent av den verksamhet som folkhögskolorna inrapporterar som underlag för statsbidrag. För de folkhögskolor som inte når upp till kravet under ett enstaka verksamhetsår reduceras statsbidraget proportionellt för det aktuella året. För folkhögskolor som under mer än ett år i följd inte uppfyller volymkriteriet för Allmän kurs kommer en helhetsbedömning av den fortsatta statsbidragstilldelningen att göras. Under år 2009 kommer Folkbildningsrådet att följa upp målgrupper och innehåll i Allmän kurs vid folkhögskolorna. Formerna för en löpande kvalitetssäkring av Allmän kurs kommer att preciseras. Kriterierna för denna kurstyp kommer att ses över. Syftet med och primär målgrupp för Allmän kurs bör förtydligas Enkätundersökning hösten 2008 För att ta reda på hur folkhögskolorna arbetar för att säkra kvaliteten i Allmän kurs genomfördes under hösten 2008 en särskild enkätundersökning. Svarsfrekvensen var 96,6 procent eller 143 av 148 folkhögskolor. Från och med år 2009 kommer specifika frågor om Allmän kurs att ingå i Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Mål och uppföljning Det är ett statsbidragskrav att varje folkhögskola ska ha målbeskrivning för verksamheten. Vid uppföljning har Folkbildningsrådet funnit att samtliga skolor har den målbeskrivning som krävs. Därutöver har 64 procent av folkhögskolorna en särskild målbeskrivning för den allmänna kursen. Enkäten innehåll en öppen fråga om hur man följer upp Allmän kurs. Exempel på frekventa svar: Folkhögskolan arbetar deltagarstyrt och processinriktat med uppföljning. Vid terminsstart intervjuas deltagarna och de skriver ner vad de vill uppnå på Allmän kurs, deltagaren formulerar sina mål och ambitionsnivå. Detta dokument utgör grunden för vilka ämnen och nivåer deltagarna väljer att studera. Vid utvecklingssamtalen som lärarna håller 1-2 gånger per termin, tittar man gemensamt på uppsatta mål Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 9

10 och de uppnådda resultaten samt vilka behov och förutsättningar som finns. Det finns inget krav på folkhögskolorna ska upprätta skriftliga, individuella planer för deltagares studier men ca 71 procent av folkhögskolorna gör ändå detta för samtliga studerande på skolan. Ytterligare 21 procent av folkhögskolorna upprättar sådana planer för vissa deltagare. Planerna aktualiseras med jämna mellanrum genom elevsamtal med mentor, utvecklingssamtal med mera. 93 procent av de svarande folkhögskolorna uppger att man har uppföljningsprogram för deltagare med sviktande närvaro. Ofta kontrolleras frånvaron varje vecka. De som hamnar över en viss förutbestämd nivå kallas till samtal. Utifrån samtalet upprättas kontrakt eller överenskommelse. Syftet med studie- och yrkesvägledningen på folkhögskola är att ge de studerande förutsättningar att styra och planera sin utbildnings- och karriärväg så att den överensstämmer med dennes livsmål och hjälpa individen att vidga sin referensram av möjliga yrken/arbetsområden, vidga synen på sin egen förmåga och därmed möjligheterna att förverkliga sig själv. Varje folkhögskola är unik och har utvecklat sitt eget innehåll och egna arbetsformer. Studie- och yrkesvägledningen har därmed utformats mycket olika på olika skolor. Det finns ett nätverk av SYV-ansvariga vilka träffas årligen. Däremellan sker kommunikation i en digital konferens på Folkbildningsnätet som Folkbildningsrådet administrerar. Folkhögskolorna arbetar på många olika sätt med deltagarnas övergång till högskolan, bland annat genom att deltagarna får utveckla sin studieteknik och sitt skrivande, lära sig att opponera på andras uppsatser, utveckla muntlig och skriftlig presentationsteknik samt förbereda sig inför högskoleprovet. Utvecklingsarbete Under perioden har ett antal utvecklingsprojekt genomförts på folkhögskolorna. Ett exempel som ca hälften av folkhögskolorna deltar i är Webbaserad kvalitetsutvärdering uppnås folkbildningens kärnvärden? Runö folkhögskola leder detta projekt som har utvecklat en metod och ett antal indikatorer för att mäta om folkbildningens kärnvärden uppnåtts i utbildningen. Dessa kärnvärden utgår från statens syften med stödet till folkbildningen och Folkbildningsrådets skrivningar om vad som kännetecknar folkbildningsarbetet. Inom projektet har webbaserade mätningar genomförts två gånger per år. Utgångspunkten är att med enkla medel, ett antal enkätfrågor, fånga in några centrala kännetecken för god folkbildning. Med frågorna får man en bild av måluppfyllelsen inom tre kärnområden i folkhögskolans verksamhet: Deltagarens egna mål, folkhögskolans mål och samhällets mål. Våren 2008 besvarade av deltagarna i Allmän kurs webbenkäten. De viktigaste skälen till att delta var att få behörighet till fortsatta studier (48 procent), för personlig utveckling (15 procent) och som förberedelser för fortsatta studier (9 procent). Teknik och metoder har byggts upp för att skolorna ska kunna genomföra och följa upp enkäterna. Under 2009 planerar Folkbildningsrådet genomförandet av en nationell utvärdering om Deltagareffekter på folkhögskola. Undersökningen genomförs under år Uppföljningsbesök på nio folkhögskolor Folkbildningsrådet har under hösten 2008 gjort uppföljningsbesök vid nio folkhögskolor där rådet har träffat ordförande och rektor samt intervjuat föreståndare för Allmän kurs. Syftet med besöken har varit att få ökad kunskap om folkbildningens verksamheter med särskild fokus på kvalitetsarbete och ekonomisk uppföljning. Intervjuerna om Allmän kurs har behandlat utbud, antagning, introduktion, uppföljning och stöd. Genom folkhögskolornas svar på den särskilda enkäten samt vid genomförda uppföljningsbesök har Folkbildningsrådet fått en bild av hur 10 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

11 folkhögskolorna arbetar med uppföljning av de individuella studieplanerna. En grundtanke vid folkhögskolestudier är att en studerande själv har stort ansvar för att forma och genomföra sina studier. Vid de nio folkhögskolor som Folkbildningsrådet har besökt ägnas omfattande arbete åt antagningsprocessen för att deltagarens ska få en bra start på skolan och sina studier. Merparten av de sökande kallas till personlig intervju, övriga intervjuas per telefon. Vid intervjun diskuteras den sökandes behov och förutsättningar för studier vid folkhögskola. Efter antagning, vid terminsstart, hålls ett introduktionssamtal där mentor och deltagare går igenom den studerandes utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet samt ambitioner och önskemål vad gäller studierna. En individuell planering av studierna görs. Deltagaren arbetar efter den individuella planeringen som gjorts upp i samarbete med kursföreståndare, respektive ämneslärare och mentor. Planeringen följs upp genom att alla följer den studerandes arbete och utveckling och vid behov ändras den individuella planeringen. Dialogen mellan deltagaren och berörda lärare m fl, är det viktigaste verktyget. Man följer upp varför deltagaren går på skolan, vilka mål de vill uppnå och hur de ska uppnå målen. Stor vikt läggs vid att den studerande ska ta eget ansvar för sin bildningsgång. Folkhögskolan arbetar aktivt för att stötta deltagare med sviktande närvaro. Grupprocessen är kärnan i folkbildning och självfallet kommer frånvaro att störa det vardagliga arbetet. Redan i det grupptryck som uppstår i en klass finns en uppföljning. 93 procent av folkhögskolorna uppger att de har särskilda uppföljningsprogram. Detta sker ofta i tre steg: Samtal, konsekvensbeskrivning och uppföljning. Frånvaroproblematiken diskuteras med den berörda och man försöker gemensamt att söka lösningar. Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 11

12 6. Löpande uppföljning Folkbildningsrådet följer kontinuerligt verksamheten på folkhögskolorna genom ett flertal uppföljningar som genomförs årligen Deltagarveckor inom folkhögskolornas volymbidrag 2007 Enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen måste minst 15 procent av verksamheten varje folkhögskola vara Allmän kurs. Folkbildningsrådet följer årligen upp andelen Allmän kurs vid folkhögskola. År 2007 redovisades mellan 11,5 och 97,3 procent av verksamheten som Allmän kurs. Snitten var 44,9 procent. Mot bakgrund av resultatet har Folkbildningsrådet gjort en särskild uppföljning av statsbidragsvillkor gällande Allmän kurs vid folkhögskola. Folkbildningsrådet har noterat att för ett mindre antal folkhögskolor var omfattningen av Allmän kurs år 2007 under eller i närheten av de 15 procent som krävs. Hos andra skolor kan det finnas oklarheter beträffande om andra villkor och kriterier för Allmän kurs är uppfyllda Söktryck i folkhögskolan höstterminen 2008 Folkbildningsrådet genomför varje läsår en undersökning av söktrycket i folkhögskola. Hur många söker till folkhögskolans olika linjer och hur många kan beredas plats? Totalt svarade 140 av 148 folkhögskolor. Till Allmän kurs sökte i genomsnitt 1,7 personer per planerad plats. Variationerna mellan folkhögskolornas söktryck är dock betydande. Höstterminen 2008 nämns följande som trender i rekryteringen till folkhögskolan: Minskande årskullar, sena ansökningar, hög frekvens av återbud, ökande andel deltagare med invandrarbakgrund och fler deltagare med ofullständigt gymnasiebetyg Grundläggande behörighet Den grundläggande behörigheten är gemensam för alla högskoleutbildningar och bygger enligt högskoleförordningen på gymnasieskolans uppläggning. Grundläggande behörighet har den som genomgått ett nationellt program eller har utbildning som motsvarar detta. Högskoleverket föreskriver hur denna motsvarande utbildning ska se ut för folkhögskolans del för att vara behörighetsgivande. Grundläggande behörighet för högskolestudier har den som på folkhögskola genomfört ett till tre års studier beroende på tidigare studiearbetslivserfarenhet samt har kunskaper motsvarande godkänd nivå i kärnämnen. Folkbildningsrådet fastställer riktlinjer för behörighetsgivning. Grundläggande behörighet som intygas på folkhögskola innefattar dels ett kvantitativt krav som gäller genomgångna läsår på folkhögskola och dels ett kvalitativt krav som gäller specificerade kärnämnen. 12 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

13 Studieomdömen i folkhögskola läsåret 2007/2008 Betyg ges inte i enskilda kurser/ämnen som i det ordinarie skolväsendet. Däremot kan man på Allmän kurs få ett sammanfattande studieomdöme efter fullgjord årskurs. Studieomdömet i kombination med intyg om grundläggande behörighet ger den studerande möjlighet att prövas i folkhögskolans urvalsgrupp vid ansökan till högskolan. Nuvarande riktlinjer för studieomdömen antogs av Folkbildningsrådet år Folkbildningsrådet har beslutat att årligen samla in resultatet av skolornas omdömessättning för att följa och ta ställning till eventuella åtgärder och avvikelser från rekommendationerna. Syftet med riktlinjerna och uppföljningen är att skapa jämförbarhet mellan skolorna och att undvika alltför stora förskjutningar i studieomdömesskalan över tid. Ett annat syfte med riktlinjerna är att tydliggöra för de studerande vad som är grunden för omdömessättningen. De folkhögskolestuderande som har intyg om allmän (före 1/7 1998) eller grundläggande behörighet enligt folkhögskolans modell utgör en egen urvalsgrupp i betygsurvalet vid antagning till alla program och kurser på grundnivå på högskolor och universitet. Urvalsgruppens storlek är proportionerlig till antalet sökande i urvalsgruppen. Under läsåret 2007/08 utfärdade 143 av 148 folkhögskolor studieomdömen. Totalt fördelades omdömen på Allmän kurs. Omdömenas fördelning: Mindre god 487 God Mycket god Utmärkt Folkbildningsrådet noterar att både andelen mindre god respektive utmärkt har ökat relativt kraftigt sedan normen sattes år Samtidigt har genomsnittstalet varit konstant. I uppföljningen anger skolorna att man i vissa fall har ovanligt studiemotiverade deltagare. Samtidigt finns en bild där svagpresterade deltagare antingen avbrutit studierna eller inte fått ut sina omdömen på grund av hög frånvaro. Vidare kan en skola visa lågt snitt om mycket få deltagare tagit ut studieomdömen, varför små variationer ger stort utslag. I såväl enkätundersökning som vid uppföljningsbesök redogör folkhögskolorna för att andelen deltagare med mindre positiva erfarenheter från tidigare studier söker sig till folkhögskolan. Många deltagare studerar också på grundläggande nivå d v s de har inte slutfört grundskolan. Genomsnittstalet för omdömen var 2,67 sammantaget för folkhögskolorna. Läsåret 2006/07 var det 2,69. Det går totalt går deltagare i Allmän kurs, knappt hälften får studieomdömen. 20 procent av deltagarna avbryter allmän kurs och får därmed inte omdöme. Vidare är det ett antal deltagare med för hög frånvaro som heller inte för omdöme. Det finns också ett antal deltagare som varje år väljer att avstå från att få ett omdöme Studieavbrott vid folkhögskola Samtliga folkhögskolor lämnar i deltagarrapport till SCB uppgifter om hur många deltagare som har avbrutit sina studier. I genomsnitt under läsåret 2007/08 deltog studerande i Allmänna kurser, varav avbröt studierna, vilket motsvarar 19 procent av deltagarna Lärartjänster i folkhögskolan kalenderår 2007 Folkbildningsrådet har för tredje året genomfört en uppföljning av antalet lärare vid folkhögskolorna inom den statsbidragsberättigade verksamheten. Uppgifterna utgör ett underlag i den löpande uppföljningen av kvalitetens i den allmänna kursen och efterfrågas vid jämförelser med övriga behörighetsgivande utbildning. Verksamheten i den Allmänna kursen bedrevs med 906 helårstjänster. Därutöver gjordes förstärkta insatser i verksamhet med funktionsnedsatta deltagare och invandrare med brister i svenska språket med motsvarande 227 helårs- Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 13

14 tjänster. Totalt användes helårstjänster i den Allmänna kursen. I andra skolformer används måttet helårstjänster per hundra helårselever. Antalet deltagare per folkhögskolekurs är inget användbart mått för helårsstuderande, då studietiden kan variera. Med utgångspunkt att ett helt studieår vid folkhögskola motsvarar 35 veckor används deltagarveckor som mått för att beräkna antalet helårsstuderande. Under studieåret 2007 deltog utifrån denna beräkning nära helårsstuderande i statsbidragsberättigad folkhögskolekurs. I den Allmänna kursen är antalet helårstjänster per 100 deltagare 9,3, förstärkta insatser inräknat. Motsvarande siffror i andra skolformer är i Komvux 4,0 heltidstjänster per 100 heltidsstuderande (2006/07). Gymnasiet hade 8,1 heltidstjänstgörande lärare per 100 heltidsstuderande (2007/08). Lärare och resurspersoner Tidigare ingick folkhögskolans pedagogiska personal i det sk Lärarregistret. Insamlandet sköttes av Skolöverstyrelsen, SÖ, och fortsatte i Skolverkets regi fram till år Därefter har insamlingen för folkhögskolans del upphört. Folkbildningsrådet har under år 2008 uppmärksammat behov av att återuppta insamlandet av uppgifter kring pedagogisk personal vid folkhögskola. Kontakt har tagits med Skolverket för att diskutera förutsättningar för ett samarbete kring insamling av data. Ambitionen är att registret ska byggas upp under Deltagarnas tillgång till utbildade studie- och yrkesvägledare kommer att framgå av folkhögskolans lärarregister. 14 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

15 7. Intern och extern information Folkbildningsrådets information ska vara tydlig och igenkännlig. Den ska vara lättillgänglig och anpassad efter målgrupp. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med anställda på Folkbildningsrådet och få tillgång till den information och de handlingar alla har rätt till. Folkbildningsrådet ska vara en lärande organisation och det ska uttryckas både i den interna och den externa kommunikationen. Folkbildningsrådets webbplats är FBRs viktigaste kommunikationskanal. På FBRs webbplats ska folkhögskolor hitta den information de behöver. Folkhögsskoleaktuellt Folkhögskoleaktuellt är ett nyhetsbrev som ska vara ett komplement till FBRs övriga kommunikationskanaler. Brevet skickas ut via FC till folkhögskolornas officiella adresser samt till rektorer. Kvalitetsarbete i administrationen Folkbildningsrådet genomför årligen kursdagar för folkhögskolans administrativa personal. I samband med årets konferens har kvalitetssäkringsmetoder för skolornas administration diskuterats. Hjälpredan Folkbildningsrådet har samlat relevanta dokument till stöd för folkhögskoleverksamheten i en hjälpreda på rådets webbplats, Folkhögskolornas informationstjänst Folkbildningsrådet ansvarar på uppdrag av medlemsorganisationerna för centrala informationsinsatser om folkhögskolorna och deras kursutbud genom Folkhögskolornas informationstjänst (FIN). FIN producerar och distribuerar kurskataloger och tryckt och digitalt informationsmaterial. Vidare driver FIN folkhögskolornas gemensamma webbplats som bla innehåller information om kursutbud, studiestöd, lediga platser. Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 15

16 8. Slutsatser och åtgärder Arbets-/utbildningsmaterial Folkbildningsrådet avser, med denna rapport som grund, att ta fram ett studiematerial om Allmän kurs som folkhögskolorna kan använda vid utbildningsdagar och liknande. Samtliga av rådet genomförda uppföljningar år 2008 kommer att ingå i materialet där folkhögskolorna kan jämföra sina resultat med andra. Dokumentet är tänkt att vara ett stöd i det fortsatta kvalitetsarbetet kring Allmän kurs. Nytt statsbidragsvillkor Folkbildningsrådet överväger att komplettera 2010 års statsbidragsvillkor avseende mål- och styrdokument som beskriver de för verksamheten beslutade målen med krav på särskild målbeskrivning för den allmänna kursen. Hösten 2008 har 64 procent av folkhögskolorna uppgett att de har särskild målbeskrivning för den allmänna kursen. Förtydliganden av kriterierna för Allmän kurs Under år 2009 kommer Folkbildningsrådet att följa upp målgrupper och innehåll i Allmän kurs. Folkbildningsrådet har funnit att skillnaden i deltagarnas utbildningsbakgrund är stor mellan folkhögskolorna. Folkbildningsrådet kommer därför under år 2009 att överväga om det krävs förtydliganden av kriterierna vad gäller deltagarnas utbildningsbakgrund. Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Från och med år 2009 ingår uppföljningen av den Allmänna kursen som en del i Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Folkhögskolorna ska lämna en särskild beskrivning av de åtgärder som vidtagits och som avser den allmänna kursen. Nationell studie om deltagareffekter Folkbildningsrådet har uppmärksammat behovet av en nationell studie av deltagarna på folkhögskola, exempelvis deras motiv, bakgrund och upplevelser av eller inställning till deltagandet. Studien planeras under 2009 och genomförs år Lärare och resurspersoner Folkbildningsrådet har behov av ytterligare information om pedagogisk personal vid folkhögskola. Det gäller bland annat antalet lärare, antalet lärare med pedagogisk högskoleexamen, andelen tillsvidareanställda och antalet pedagogisk personal per hundra elever. Kontakt har tagits med Skolverket för att diskutera förutsättningar för ett samarbete kring insamling av data. Ambitionen är att registret ska byggas upp under Deltagarnas tillgång till utbildade studie- och yrkesvägledare kommer att framgå av folkhögskolans lärarregister. 16 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs

17 9. Referenser/material Folkhögskolans statistikrapport 2008 Folkhögskolans deltagarrapport 2008 Folkbildningsrådets löpande uppföljningar - Studieomdömen, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2007/08 - Söktryck i folkhögskolan ht Lärartjänster Kvalitetsarbete i administrationen Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007 RUNÖ-enkäten Särskild enkät om allmän kurs 2008 Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs 17

18

19

20 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax Särskild uppföljning av kvaliteten i allmän kurs