,NRUWDGUDJ I denna statistik redovisas utsläppen år 2000 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7

Transkript

1 MI 22 SM WVOlSSWLOOYDWWHQRFKVODPSURGXNWLRQ.RPPXQDODUHQLQJVYHUNVDPWYLVVNXVWLQGXVWUL Discharges to water and sludge production in 2000 Municipal waste water treatment plants and some coastal industry,nruwdgudj I denna statistik redovisas utsläppen år 2000 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7 och COD Cr samt metallerna kvicksilver (Hg), koppar (Cu), bly (Pb), kadmium (Cd), zink (Zn), krom (Cr) och nickel (Ni) i vatten. Utsläppen avser tillståndspliktiga kommunala reningsverk, massaoch pappersindustrin samt viss övrig kustbaserad industri. För reningsverken redovisas även ingående mängder och därmed reningsgraden med avseende på fosfor, kväve och BOD 7. Dessutom redovisas de kommunala reningsverkens produktionen av slam samt dess innehåll av vissa föroreningar, främst metaller. Motsvarande statistiska meddelanden för åren 1987, 1990, 1992, 1995 och 1998 är endast tillgängliga i pappersform. Inskränkningen av statistiken till tillståndspliktiga verksamheter innebär att den täcker samtliga reningsverk dimensionerade för över pe. Därutöver finns mindre reningsverk, dimensionerade för mellan 25 och pe, som dock bedöms behandla mindre än 10 procent av tätorternas avloppsvatten. En annan utsläppskälla som ej beaktats är enskilda avlopp i glesbygden. 8WVOlSSHQIRUWVDWWHPLQVND De totala utsläppen av näringsämnen och syreförbrukande substanser från kommunala reningsverk uppgick 2000 till 424 ton fosfor, ton kväve, knappt ton biokemiskt syreförbrukande material (BOD 7 ) och knappt ton kemiskt syreförbrukande material (COD Cr ) inklusive bräddning vid reningsverken. Jämfört med 1998 har utsläppen minskat, framför allt av kväve och BOD. Flera stora reningsverk har under perioden genomfört program för utökad kväverening och den genomsnittliga reningsgraden över alla tillståndspliktiga reningsverk för kväve översteg för första gången 50 procent. Reningsgraderna för fosfor och BOD har redan tidigare varit mycket höga ca 95 procent. Även utsläppen i egen regi från industrin minskade något jämfört med Anders Widell, tfn anders.widell@naturvardsverket.se Gunnar Brånvall, tfn , gunnar.branvall@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI Miljövård. Utkom den 11 juli Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Naturvårdsverket och SCB 2 MI 22 SM LQVNDGVODPDQYlQGQLQJSnnNHUPDUN Reningsverkens produktion av potentiellt användbart slam 2000 uppskattas till drygt ton TS, varav 21 procent användes för gödsling av åkermark. Jämfört med 1998 innebar detta en minskning med fyra procentenheter. Slammets genomsnittliga halter av tungmetaller och organiska miljögifter har minskat för flera av ämnena och underskred de gränsvärden och riktvärden, som stipuleras i lagstiftningen och i den överenskommelse om slamanvändningen i jordbruket som träffades 1994 mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket, men som numera förklarats vilande av LRF i avvaktan på utredning om förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i slam. Dock varierar halterna kraftigt mellan enskilda reningsverk och överskridanden förekom hos åtskilliga reningsverk. 59 procent av allt slam kommer från reningsverk med fullständig rapportering, vars årsmedelhalter underskred gränsvärdena för samtliga sju metaller och riktvärdena för tre obligatoriskt mätta organiska indikatorämnen. Minst ett överskridande av något villkor rapporteras för 16 procent av slammet medan den sista fjärdedelen av slammet kommer från verk med ofullständigt känd rapportering men utan konstaterat överskridande av något villkor.

3 Naturvårdsverket och SCB 3 MI 22 SM 0101,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 5 Utsläpp av fosfor och kväve 5 Utsläpp av organiskt material 5 Metaller i vatten 5 Riktvärden 6 Slam 6 Industri 8 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 1. Utsläpp från kommunala reningsverk 2000 inom avrinningsregioner, ton 9 2. Utsläpp från kommunala reningsverk 2000 vid kusten inom avrinningsregioner, ton 9 3a. Utsläpp från kommunala reningsverk och massa- och pappersindustrin 2000 per havsområde, ton 10 3b. Utsläpp från viss kustbaserad industri (A-verksamheter) 2000 per bransch, ton 10 4a. Utsläppta vattenvolymer (1 000 m 3 ) vid kommunala reningsverk 2000 och deras genomsnittliga halter (mg/l) av fosfor, kväve, BOD 7 och COD Cr, efter reningsmetod, storlek och recipient 11 4b. In- och utgående mängder av fosfor, kväve och BOD 7 vid kommunala reningsverk, samt motsvarande reningsgrader, efter reningsmetod, storlek och recipient (Brutto-)utsläpp från kommunala reningsverk 2000 inom avrinningsområden, ton 13 6a. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av fosfor (Tot-P) 15 6b. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av kväve (Tot-N) 15 6c. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av organiskt material (BOD 7 ) 16 6d. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av organiskt material (COD Cr ) Utsläpp från kommunala reningsverk av tungmetaller 2000, redovisning för avrinningsområden och reningsmetoder, kg Tungmetaller i vatten från kommunala reningsverk 2000, genomsnittliga halter, median- och medelvärden för storleksklasser, mikrogram per liter Näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Genomsnittliga halter. Median- och medelvärden för storleksklasser Produktion av slutbehandlat slam (ton TS) vid kommunala reningsverk 2000 samt slammets innehåll av näringsämnen, tungmetaller och organiska miljögifter (kg), efter storleksklass 18

4 Naturvårdsverket och SCB 4 MI 22 SM a. Genomsnittliga halter av metaller och organiska miljögifter i slam. Antal reningsverk efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS b. Procentuella TS-mängder som faller inom olika kvalitetsklasser med avseende på halter av metaller och organiska indikatorvariabler i slam, efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS Användningen av slam från reningsverk 2000, efter län (för levererande reningsverk) Reningsverk med fördelning på län, avrinningsregioner, storleksklasser och reningsmetoder. Antal och anslutna personer 24 Diagram Kväveutsläpp från kustnära kommunala reningsverk 1995, 1998 och 2000 inom avrinningsregioner, ton Tungmetallhalter i slam från kommunala reningsverk Medianvärden för reningsverk dimensionerade för pe 26 Fakta om statistiken 27 Detta omfattar statistiken 27 Några utsläppskällor som ej täcks av statistiken 27 Definitioner och förklaringar 27 Så görs statistiken 29 Industriutsläppen 29 Kommunala reningsverk, KARV 29 Statistikens tillförlitlighet 30 Osäkerhetskällor 30 Bortfall 30 Bra att veta 32 Annan statistik, TRK- projektet 32 In English 33 Summary 33 List of tables 33 List of terms 34

5 Naturvårdsverket och SCB 5 MI 22 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 8WVOlSSDYIRVIRURFKNYlYH Utsläppen av fosfor från tillståndspliktiga kommunala reningsverk uppgick 2000 till 424 ton fosfor, varav ca 60 ton i bräddningar. Detta är ungefär oförändrade data sedan Kväveutsläppet uppgick till , varav 450 ton bräddat, vilket innebär en minskning med 11 procent sedan Se tabell 1, som redovisar värden inklusive bräddningar. Kväveminskningen förklaras av att flera stora reningsverk under perioden genomfört program för utökad kväverening. I tabell 2 visas den del av utsläppen som hänför sig till reningsverk vid kusten. Där minskade kväveutsläppen genomsnittligt 13 procent, mest markant till Öresund där minskningen var över 40 procent. Jämför Figur 1 i avsnittet Diagram. I tabell 4a redovisas utsläppta vattenmängder och genomsnittliga halter av olika ämnen 2000, fördelade på reningsmetoder, storleksklasser och recipienter. Det framgår att de lägsta utgående kvävehalterna uppnåddes av stora reningsverk (över pe) och reningsverk med extra kväverening eller kompletterande rening. I tabell 4b visas såväl ingående som utgående mängder av fosfor, kväve och BOD 7 vilket gör det möjligt att se hur stor procentuell del av respektive förorening som avlägsnats i processerna, dvs reningsgraden. Genomsnittligt blev dessa mått för fosfor, kväve respektive BOD 7 95, 54 respektive 95 procent, vilket innebär en fortsatt förbättring för kvävereningen. Det syns också att den genomsnittliga reningsgraden för kväve hos stora reningsverk, liksom verk med extra kväverening eller kompletterande rening, nu överstiger 60 procent. Dock finns stora variationer inom varje kategori och flera stora verk redovisar ca 80 procents reningsgrad. Utsläppen inom respektive avrinningsområde framgår av tabell 5. I tabellen redovisas enbart de avrinningsområden där det finns kommunala reningsverk som ingår i statistiken. När ett avrinningsområde saknas i tabellen betyder det inte att det också saknas utsläpp. Det kan mycket väl förekomma utsläpp men från mindre reningsverk som inte ingår i statistiken. Det bör framhållas att endast en del av de angivna (brutto-)utsläppsmängden inom ett avrinningsområde når havet. Faktorer som kan bidra till en reduktion av utsläppen som når havet är denitrifikation, biologisk omsättning och sedimentering. Detta förlopp kallas även retention. Inom det så kallade TRK-projektet (Transport, Retention, Källfördelning) har beräkningar gjorts av hur stor andel av kväveutsläppen som når havet, s.k. nettoutsläpp och dessa har också fördelats på olika utsläppskällor. 8WVOlSSDYRUJDQLVNWPDWHULDO I tabell 1 och 2 framgår att även utsläppen av syreförbrukande substanser, mätta som BOD 7, minskade märkbart sedan 1998 och de underskred för första gången ton. 0HWDOOHULYDWWHQ Metallutsläppet till vatten mäts av reningsverk som är dimensionerade för fler än personer. Dessa reningsverk svarar för nästan 80 procent av avlopps-

6 Naturvårdsverket och SCB 6 MI 22 SM 0101 vattnet. Halterna är i regel mycket låga och därför svåra att mäta. Resultaten redovisas i tabellerna 7 och 8. 5LNWYlUGHQ I tillstånden enligt miljöskyddslagen anges i allmänhet riktvärden eller gränsvärden för föroreningar som släpps ut från reningsverken. De vanligast förekommande riktvärdena är 0,5 mg/liter för fosfor och 15 mg/liter för BOD 7 i utgående avloppsvatten. För kväve har riktvärdet 15 mg/liter i utgående avloppsvatten fastställts för de kustbaserade reningsverk mellan norska kusten och Stockholms skärgård som är dimensionerade för pe och detta värde blev internationellt bindande från och med För de största verken (> pe) är riktvärdet 10 mg/l. För COD Cr är riktvärdet 70 mg/l. På riksnivå och för nästan alla de enskilda grupper av reningsverk som illustreras i tabell 4a var medelkoncentrationen av fosfor och BOD 7 väl under motsvarande riktvärden. Medelhalten för kvävet på riksnivå blev 13,8 mg/l och underskred därmed för första gången riktvärdet. I tabell 6 har de enskilda reningsverken grupperats efter halten i det utsläppta vattnet av respektive ämne, så att man där kan avläsa både antalet reningsverk som hamnat över riktvärdet och deras motsvarande bidrag av utsläppt ämne. För fosfor kan man exempelvis se i tabell 6a att 21 reningsverk av 478 hade en utgående fosforhalt över 0,5 mg/liter och att dessa bidrog med knappt 5 procent av den utsläppta fosformängden. Motsvarande förhållanden för BOD 7 -halterna i utsläppen kan studeras i tabell 6 c. Beträffande kvävehalten kan exempelvis konstateras i tabell 6 b att 15 av de 20 största verken klarade halten 15 mg/liter År 1998 gällde detta endast för 12 verk. I vilken mån enskilda reningsverks riktvärden överskrids är dock svårt att säga, beroende på att riktvärden för halter och tillåtna mängder varierar för enskilda anläggningar. Detta beror bland annat på enskilda reningsverks konstruktion och villkor. 6ODP Reningsverkens produktion av potentiellt användbart slam år 2000 uppskattas till ca ton TS, slutproducerat vid 404 reningsverk. (Därvid bortses från 5 tusen ton starkt metallhaltigt slam från ett par reningsverk. Det ena verket använder zinkhaltigt gruvvatten som fällningskemikalie medan det andra mottar kromhaltigt avloppsvatten från ett stort garveri. I båda fallen deponeras allt slam.) Information om användningen har erhållits för ca ton av slammet och resultaten visas länsvis i tabell 12. Av slammet användes 21 procent som gödningsmedel på åkermark och ytterligare ca 32 procent för annan markanvändning, varav ca fjärdedelen för deponitäckning. 34 procent deponerades direkt medan återstående 13 procent redovisats som mellanlagring eller annan användning. Stora skillnader i slamanvändningen finns mellan länen. I jordbrukslänen, framför allt Skåne, gick stora andelar av slammet till jordbruket medan Norrland och skogsbygderna uppvisade mycket låg jordbruksanvändning. Slammets genomsnittliga näringsinnehåll var ca 2,8 procent fosfor och 3,8 procent kväve, Tabell 9. Slammets genomsnittliga halter av tungmetaller och organiska miljögifter underskred de gränsvärden och riktvärden, som stipuleras i lagstiftningen och i

7 Naturvårdsverket och SCB 7 MI 22 SM 0101 den överenskommelse om slamanvändningen i jordbruket, som träffades av Naturvårdsverket, LRF och VAV 1994, men som numera förklarats vilande av LRF. Halterna varierade kraftigt mellan enskilda reningsverk. Medelvärden och medianvärden för halterna i reningsverk av olika storlek visas i tabell 9, medan de totala mängderna visas i tabell 10. Överskridanden av gräns- och riktvärdena (för enskilda reningsverks medelhalter) förekom i en utsträckning som redovisas i tabell 11. Antalet rapporterade överskridanden varierar för parametrarna mellan 1, för bly, och 26, för koppar (tabell 11a). Den mängd slam som producerats vid motsvarande reningsverk ligger mellan nära 0 procent, för kvicksilver och nickel, och 8 procent av den totala slammängden (tabell 11 b). För metaller kan man jämföra med äldre statistik och trenden går mot långsamt sjunkande halter utom för koppar. Jämför Figur 2 i avsnittet Diagram. För organiska indikatorvariabler rapporteras för tredje gången statistik, som även omfattar de mindre reningsverken. Sedan 1998 har värdena förbättrats något för samtliga parametrar. Parametern toluen anses så svårtolkad att den obligatoriska mätningen är avskaffad från och med Under år 2000 var mätningarna få och parametern utgår därför i årets redovisning. Av tabell 11 b framgår att inget enskilt gräns- eller riktvärde överskreds för mer än 8 procent av slammängden. Eftersom överskridandena i rätt hög grad är spridda mellan verken är det en större andel slam, 16 procent, som missar minst ett av tio värden (vi bortser då från toluenet). För 59 procent av slammet rapporteras godkända halter för samtliga tio gräns- och riktvärden. Resten av underlaget, 24 procent, saknar fullständig information om alla 10 villkoren, i regel någon av de organiska indikatorvariablerna. Gräns- och riktvärden för halterna av metaller och organiska miljöindikatorer i slam som används på åkermark Limit values for the concentration of metals and organic indicator substances in sludge to be used on arable land Ämne Mg/kg torrsubstans Gränsvärde Riktvärde Bly Kadmium 4 2 Koppar Krom Kvicksilver 5 2,5 Nickel Zink Nonylfenol Toluen PAH 3 3 PCB 0,4 0,4 1) Detta riktvärde är avskaffat från och med 1999 eftersom parametern anses svårtolkad. Se texten. Riktvärden och gränsvärden Riktvärden för utsläpp är värden för halter av föroreningarna, vilka bör underskridas för att uppehålla en god miljö. Riktvärden är vägledande och ej bindande. Gränsvärden är bindande och får i princip inte överskridas. Om gränsvärde överskrids, utan att någon rimlig förklaring kan lämnas, till exempel olyckshändelse eller oavsiktligt tekniskt missöde, anmäler länsstyrelsens miljövårdsenhet normalt överskridandet till åklagare för utredning om eventuellt brott mot miljöskyddslagen. Observera att gräns- och riktvärdena för slam avser användningen av slam på åkermark.

8 Naturvårdsverket och SCB 8 MI 22 SM 0101,QGXVWUL Många kommunala reningsverk tar emot avloppsvatten även från industrier och för några reningsverk står industrin till och med för merparten av den ingående belastningen. De slutliga utsläppen blir i sådana fall bokförda på reningsverket. Vissa vattenintensiva processindustrier sköter dock sin vattenrening och utsläpp till recipienter i egen regi. Den dominerande branschen i detta avseende är massa- och pappersindustrin, men även kemisk industri, järn- och stålindustrin och i vissa fall livsmedelsindustrin har vissa utsläpp i egen regi. I många fall handlar det dock nästan uteslutande om kylvatten, vars enda miljöpåverkan bedöms vara en viss temperaturhöjning i recipienten. Här redovisas utsläpp till vatten (i egen regi) från massa- och pappersindustrin (tabell 3a) liksom även några processindustrier i andra branscher med direktutsläpp till havet (tabell 3b). Det framgår att även skogsindustrins utsläpp minskade något mellan 1998 och 2000.

9 Naturvårdsverket och SCB 9 MI 22 SM DEHOOHU Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Utsläpp från kommunala reningsverk 2000 inom avrinningsregioner, ton 1. Discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2000 by major drainage areas, tons Avrinningsregion Tot-P Tot-N NH-N BOD 7 COD Cr Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Totalt Totalt Totalt ) Inklusive ovanligt stor bräddning på grund av ombyggnad av ett reningsverk (med utsläpp till Kattegatt). 2) Exklusive nämnda bräddning. 2. Utsläpp från kommunala reningsverk 2000 vid kusten inom avrinningsregioner, ton 2. Discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2000 at the coast, by major drainage areas, tons Avrinningsregion Tot-P Tot-N NH-N BOD 7 COD Cr Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt ) Inklusive ovanligt stor bräddning på grund av ombyggnad av ett reningsverk (med utsläpp till Kattegatt). 2) Exklusive nämnda bräddning.

10 Naturvårdsverket och SCB 10 MI 22 SM a. Utsläpp från kommunala reningsverk och massa- och pappersindustrin 2000 per havsområde, ton 3a. Discharges to water from municipal waste water treatment plants and pulp- and paper industry 2000, by coastal areas, metric tons Kustområde Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr Bottenviken KARV Massa och papper Bottenhavet KARV Massa och papper Östersjön KARV Massa och papper Öresund KARV Massa och papper Kattegatt KARV Massa och papper Skagerrak KARV Massa och papper Inland KARV Massa och papper Totalt KARV KARV KARV Massa och papper Massa och papper Massa och papper b. Utsläpp från viss kustbaserad industri (A-verksamheter) 2000 per bransch, ton 3b. Discharges to water from some coastal industries in 1998 by industry, metric tons Bransch Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr Oljeraffinering Massa- och papper Kemisk industri Järn-stål Livsmedel Totalt

11 Naturvårdsverket och SCB 11 MI 22 SM a. Utsläppta vattenvolymer (1 000 m 3 ) vid kommunala reningsverk 2000 och deras genomsnittliga halter (mg/l) av fosfor, kväve, BOD 7 och COD Cr, efter reningsmetod, storlek och recipient 4a. Water discharges (1.000 m 3 ) from municipal waste water treatment plants their average concentrations (mg/l) of phosphorus, nitrogen, BOD 7 and COD Cr, by treatment method, size and recipient Vattenvolym Halt (mg/l) m 3 Fosfor Kväve BOD 7 COD Cr Reningsmetod biologisk ,42 13,4 10,8 56,6 kemisk ,36 19,4 15,9 59,6 bio-kem (konv.) ,32 18,3 8,8 46,2 bio-kem (kompl.) ,30 13,1 4,8 32,9 bio-kem (kväve) ,30 10,0 5,3 38,0 Storleksklass ,32 15,9 9,5 46, ,34 14,7 8,9 45, ,34 16,8 8,9 48, ,29 17,5 7,0 42, ,30 11,0 5,6 37,8 Recipient Inland ,29 16,6 7,7 44,7 Kustnära ,33 11,8 6,7 40,1 varav till Bottenviken ,40 25,0 16,0 54,4 Bottenhavet ,41 17,9 10,1 43,8 Östersjön ,23 10,1 4,3 36,2 Öresund ,32 9,2 7,9 43,2 Kattegatt ,46 10,0 7,2 38,2 Skagerrak ,35 15,1 7,2 65,4 Totalt ,31 13,9 7,2 42,2 Totalt ,32 15,8 8,3 41,7

12 Naturvårdsverket och SCB 12 MI 22 SM b. In- och utgående mängder av fosfor, kväve och BOD 7 vid kommunala reningsverk, samt motsvarande reningsgrader, efter reningsmetod, storlek och recipient 4b. Incoming and outgoing flows of phophorus, nitrogen and BOD 7 at municipal waste water treatment plants and corresponding removal efficiencies, by treatment method, size and recipient Fosfor Kväve BOD 7 In Ut Renat In Ut Renat In Ut Renat ton ton % ton ton % ton ton % Reningsmetod biologisk kemisk bio-kem (konv.) bio-kem (kompl.) bio-kem (kväve) Storleksklass Recipient Inland Kustnära varav till Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt

13 Naturvårdsverket och SCB 13 MI 22 SM (Brutto-)utsläpp från kommunala reningsverk 2000 inom avrinningsområden, ton 5. Discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2000 by drainage basins, tons Avrinningsområde Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr Bottenviken Torne älv /004 Kustområde Kalixälven Råneälven Luleälven Rosån Alterälven /013 Kustområde Piteälven Byskeälven Kågeälven Skellefteälven Bureälven Rickleån Bottenhavet Sävarån Umeälven Hörnån Lögdeälven /034 Kustområde /036 Kustområde Moälven /037 Kustområde /038 Kustområde Ångermanälven /039 Kustområde Indalsälven /041 Kustområde Ljungan /043 Kustområde Harmångersån /045 Kustområde Delångersån /048 Kustområde Ljusnan /049 Kustområde /051 Kustområde Testeboån Gavleån /053 Kustområde Dalälven Tämnarån /055 Kustområde Olandsån /057 Kustområde Skeboån /058 Kustområde Östersjön Norrtäljeån /060 Kustområde /061 Kustområde Mälaren, Norrs /062 Kustområde Tyresån /063 Kustområde Trosaån /065 Kustområde Nyköpingsån /067 Kustområde Motala ström Söderköpingsån /069 Kustområde Storån /071 Kustområde Botorpsströmme

14 Naturvårdsverket och SCB 14 MI 22 SM (forts.) Avrinningsområde Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr 072/073 Kustområde /074 Kustområde Emån /075 Kustområde Alsterån /077 Kustområde Ljungbyån Snoderån /117 Kustområde, Gotland Öland /080 Kustområde Lyckebyån /081 Kustområde /082 Kustområde Ronnebyån Bräkneån Mörrumsån /087 Kustområde Skräbeån Helge å Nybroån /090 Kustområde Öresund Sege å Höje å Kävlingeån /093 Kustområde Saxån Råån Kattegatt Vege å Rönne å /097 Kustområde /098 Kustområde Lagan Nissan /102 Kustområde Suseån Ätran /104 Kustområde Viskan /106 Kustområde Rolfsån Kungsbackaån /108 Kustområde Göta älv Skagerrak /109 Kustområde Bäveån /110 Kustområde Örekilsälven /111 Kustområde /112 Kustområde Riket Gränsen mellan Bottenviken och Bottenhavet går norr om Sävaråns avrinningsområde. Gränsen mellan Bottenhavet och Östersjön går norr om Broströmmens avrinningsområde. Gränsen mellan Östersjön och Öresund går vid Skanör-Falsterbo. Gränsen mellan Öresund och Kattegatt går vid Kullen. Helsingforskommissionens (HELCOM) område omfattar Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Oslo-Pariskommissionens (OSPAR) område omfattar Kattegatt och Skagerrak.

15 Naturvårdsverket och SCB 15 MI 22 SM a. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av fosfor (Tot-P) 6.a Average annual content of phosphorus in effluent waste water in 2000 Reningsmetod/ Storleksklass Fosforhalt, mg/lit 0,3 0,4 0,5 0,6 1 1,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Mängd b. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av kväve (Tot-N) 6.b Average annual content of nitrogen in effluent waste water in 2000 Reningsmetod/ Storleksklass Kvävehalt, mg/lit 8,0 8, , , ,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Totalt Mängd

16 Naturvårdsverket och SCB 16 MI 22 SM c. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av organiskt material (BOD 7 ) 6c. Average annual content of BOD 7 in effluent waste water in 2000 Reningsmetod/ Storleksklass BOD7 -halt, mg/lit 5,0 5, , ,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Totalt Mängd d. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2000 av organiskt material (COD Cr ) 6d. Average annual content of COD Cr in effluent waste water in 2000 Reningsmetod/ Storleksklass CODCr-halt, mg/lit 20,0 20, , ,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Totalt Mängd

17 Naturvårdsverket och SCB 17 MI 22 SM Utsläpp från kommunala reningsverk av tungmetaller 2000, redovisning för avrinningsområden och reningsmetoder, kg 7. Metal discharges to water from municipal waste water treatment plants in 1998, by drainage area and treatment method, kg Avrinningsregion/ Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Reningsmetod Bottenviken Bottenhavet Eg Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Biologisk Kemisk Bio-kem (konv.) Bio-kem (kompl.) Bio-kem (kväve) Totalt Totalt Totalt Totalt Tungmetaller i vatten från kommunala reningsverk 2000, genomsnittliga halter, median- och medelvärden för storleksklasser, mikrogram per liter 8. Heavy metals in water from municipal waste water treatment plants in 2000, medians and flow weighted means by size classes, µg/l Medianer. Storleksklass (dim. antal personer) Medelvärden. Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Bly 1,1 1 2,1 1 1,4 1,4 2,2 Kadmium 0,1 0,1 0,4 0,1 0,2 0,1 0,2 Koppar 10, ,3 12,1 14,5 16,5 Krom 1,3 1,2 3,9 1,6 2,4 3 2,9 Kvicksilver 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,5 Nickel 5 6,1 5,9 7,5 6,9 7,2 7,5 Zink 30,5 23,7 48, ,3 30,5 48,5

18 Naturvårdsverket och SCB 18 MI 22 SM Näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Genomsnittliga halter. Median- och medelvärden för storleksklasser 9. Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal waste water treatment plants. Medians and weighted means in mg/kg dry substance Medianvärden, mg/kg TS Medelvärden, mg/kg TS Totalt Totalt Totalt fosfor kväve bly 22,0 28,4 31,0 29,2 32,6 37,2 33,8 35,4 41,8 kadmium 0,8 0,9 1,1 0,9 1,2 1,1 1,1 1,2 1,5 koppar 235,0 283,0 378,5 274,7 330,5 457,3 373,4 394,1 393,7 krom 21,0 23,0 26,0 27,0 29,4 34,4 31,0 35,7 33,6 kvicksilver 0,5 0,7 0,9 0,8 0,9 1,1 1,0 1,1 1,3 nickel 10,0 12,0 18,8 12,4 15,2 20,0 16,7 18,2 16,5 zink 440,0 550,0 572,5 457,3 553,4 596,7 549,4 545,4 537,2 nonylfenol 8,4 17,3 21,6 10,7 16,8 21,6 17,5 22,8 46,6 toluen 2,3 1,6 0,3 7,5 3,8 1,0 3,8 4,5 2,3 PAH 0,5 0,7 1,0 0,8 1,1 1,4 1,2 1,8 1,8 PCB 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 10. Produktion av slutbehandlat slam (ton TS) vid kommunala reningsverk 2000 samt slammets innehåll av näringsämnen, tungmetaller och organiska miljögifter (kg), efter storleksklass 10. End production of sludge (ton dry weight) at municipal waste water treatment plants and its contents of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in 2000, by size classes Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt ton fosfor ton kväve kg bly kg kadmium kg koppar kg krom kg kvicksilver kg nickel kg zink kg nonylfenol kg toluen kg PAH kg PCB Antal KARV ton TS

19 Naturvårdsverket och SCB 19 MI 22 SM a. Genomsnittliga halter av metaller och organiska miljögifter i slam. Antal reningsverk efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS a. Concentrations of metals and organic indicator substances in sludge from municipal waste water treatment plants in 2000, number of reporting plants by size class and concentration in mg/kg dry weight Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Bly Okända halter Kadmium Okända halter Koppar Okända halter Krom Okända halter Kvicksilver Okända halter Nickel Okända halter Zink Okända halter Totalt antal reningsverk Nonylfenol Okända halter

20 Naturvårdsverket och SCB 20 MI 22 SM a. (forts.) Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt PAH Okända halter PCB Okända halter Toluen Okända halter Totalt antal reningsverk

21 Naturvårdsverket och SCB 21 MI 22 SM b. Procentuella TS-mängder som faller inom olika kvalitetsklasser med avseende på halter av metaller och organiska indikatorvariabler i slam, efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS 11b. Percentage of dry substance falling in various quality categories with respect to concentration of metals and organic indicator substances in sludge Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Bly Okända halter Totalt Kadmium Okända halter Totalt Koppar Okända halter Totalt Krom Okända halter Totalt Kvicksilver Okända halter Totalt Nickel Okända halter Totalt Zink Okända halter Totalt Total mängd slam

22 Naturvårdsverket och SCB 22 MI 22 SM b. (forts.) Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Nonylfenol Okända halter Totalt PAH Okända halter Totalt PCB Okända halter Totalt Toluen Okända halter Totalt Total mängd slam

23 Naturvårdsverket och SCB 23 MI 22 SM Användningen av slam från reningsverk 2000, efter län (för levererande reningsverk) 12. Use of sludge from municipal waste water treatment plants 2000, by counties Län Netto Jordbruk % Annan markanv. 1 % Varav dep. täckn. 2 % Mellanlager % Deponi % Annan anv. 3 % Oredovisat 4 % Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands län Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket Riket ) Genom ändrad formulering på blanketten ingår nu i kategorin "Levererat för annan markanvändning än jordbruk" jordtillverkning för olika typer av användning som 1998 ofta redovisades i kategorin "Annan användning". 2) Denna underkategori förekom inte vid 1998 års redovisning. 3) En del av dessa mängder kan gälla olika typer av mellanlagring. 4) Avser skillnaden mellan total slamproduktion och de användningar som redovisats. 5) På grund av blankettändringar mellan undersökningarna är endast kategorierna "Jordbruk" och "Deponi" fullt jämförbara.

24 Naturvårdsverket och SCB 24 MI 22 SM Reningsverk med fördelning på län, avrinningsregioner, storleksklasser och reningsmetoder. Antal och anslutna personer 13. Waste water treatment plants in 2000 by counties, major drainage areas, size and treatment methods Biologisk rening Kemisk rening Biologiskkemisk (konventionell rening) Biologiskkemisk (komplrening) Biologiskkemisk (kväverening) Totalt Därav vid kusten Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Personer soner soner soner soner soner soner Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Avr. region Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Storleksklass < Totalt Därav vid kusten Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Från och med 1998 års statistik uppdaterades många reningsverk i fråga om reningsteknik.

25 Naturvårdsverket och SCB 25 MI 22 SM 0101 'LDJUDP 1. Kväveutsläpp från kustnära kommunala reningsverk 1995, 1998 och 2000 inom avrinningsregioner, ton 1. Nitrogen discharges to water from Swedish municipal waste water treatment plants in 2000 by coastal areas, tonnes Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak

26 Naturvårdsverket och SCB 26 MI 22 SM Tungmetallhalter i slam från kommunala reningsverk Medianvärden för reningsverk dimensionerade för pe 2. Heavy metal concentrations in sludge from municipal waste water treatment plants. Medians for plants designed for to person equivalents MG/kgTS 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 MG/kgTS ,0 Kvicksilver Kadmium 0 Bly Krom Nickel MG/kgTS Zink Koppar

27 Naturvårdsverket och SCB 27 MI 22 SM 0101 )DNWDRPVWDWLVWLNHQ 'HWWDRPIDWWDUVWDWLVWLNHQ Här redovisas statistik över utsläppen till vatten av olika föroreningar från tillståndspliktiga kommunala reningsverk, massa- och pappersindustrin samt viss övrig kustbaserad industri med egna utsläpp. Statistiken omfattar utsläpp av näringsämnen och metaller med fördelning på avrinningsregioner, avrinningsområden och län samt efter reningsverkens reningsmetoder, storleksklasser och olika kombinationer av de nämnda indelningarna. För kommunala reningsverk redovisas också mängd, kvalitet och användning av slam. Några utsläppskällor som ej täcks av statistiken Den här publicerade statistiken redovisar utsläppen från tillståndspliktiga kommunala reningsverk och inkluderar skattningar för det vatten som bräddats vid reningsverken. Dock inkluderas ej bräddningar på nätet. En annan utsläppskälla som saknas är icke tillståndspliktiga kommunala reningsverk, dvs. de som är dimensionerade för mellan 25 och personekvivalenter. Utom ramen för statistiken faller också enskilda avlopp, väsentligen härrörande från hushåll, jordbruk och småindustri belägna i glesbygd, och som därför saknar anslutning till kommunala avloppsnät. Bräddning på nätet Efter stark nederbörd förekommer det att vatten bräddas inte endast vid reningsverken utan också på ledningsnätet, kanske i synnerhet i de fall när näten för avloppsvatten och dagvatten är integrerade. Dessa volymer efterfrågades ej i undersökningen och deras innehåll av föroreningar är vanskligt att uppskatta. Små reningsverk Andelen avloppsvatten, som tas emot vid reningsverk dimensionerade för mellan 25 och personekvivalenter, bedöms vara mellan 5 och 10 procent av den totala volymen. Det saknas regelbundna mätningar av reningseffektiviteten vid dessa verk men i stort bedöms de fungera mindre effektivt än de större verken. Våren 1999 gjordes en extra enkät med uppdatering av data om anslutning och reningsteknik vid dessa mindre reningsverk, som visade sig stå för ca 8 procent av den totala anslutningen. Denna andel är oförändrad sedan De små reningsverkens andelar av utsläppen var då 6 procent för kväve och 10 procent för fosfor och BOD. Det verkar troligt att teknikförbättringen vid små reningsverk sedan dess gått långsammare än vid stora, så att dessa andelar numera kan ha ökat. Enskilda avlopp Nästan en miljon människor bosatta i glesbygd saknar tillgång till kommunalt avlopp. I nyare bostäder sker i regel avloppen via s.k. trekammarbrunnar och ytterligare någon rening, men reningsmässigt sämre arrangemang torde också förekomma, liksom även bättre privata reningsanläggningar för en eller flera fastigheter. Mängden avloppsvatten från dessa hushåll bedöms understiga 7 procent av de kommunala reningsverkens volym. Uppskattningar av näringsläckaget från dessa avlopp är vanskliga att göra, men jämfört med bidragen från kommunala reningsverk torde i synnerhet fosforutsläppen kunna vara märkbara. Slamtömning sker oftast genom kommunens försorg, varvid slammet kommer med i den vanliga statistiken. Definitioner och förklaringar Fosfor Totalfosfor (tot-p). Omfattar både den oorganiska och organiska delen. Genomsnittlig halt i mg per liter.