I korta drag I denna statistik redovisas utsläppen år 2002 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7

Transkript

1 MI 22 SM 0401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2002 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt viss övrig kustindustri Discharges to water and sludge production in 2002 Municipal waste water treatment plants, pulp and paper industry and other coastal industry I korta drag I denna statistik redovisas utsläppen år 2002 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7 och COD Cr samt metallerna kvicksilver (Hg), koppar (Cu), bly (Pb), kadmium (Cd), zink (Zn), krom (Cr) och nickel (Ni) i vatten. Utsläppen avser tillståndspliktiga kommunala reningsverk, massaoch pappersindustrin samt viss övrig kustbaserad industri. För reningsverken redovisas även ingående mängder och därmed reningsgraden med avseende på fosfor, kväve och BOD 7. Dessutom redovisas de kommunala reningsverkens produktionen av slam samt dess innehåll av vissa föroreningar, främst metaller. Motsvarande statistiska meddelanden för åren 1987, 1990, 1992, 1995 och 1998 är endast tillgängliga i pappersform, medan meddelandet avseende år 2000 är tillgängligt på nätet. Inskränkningen av statistiken till tillståndspliktiga verksamheter innebär att den täcker samtliga reningsverk dimensionerade för över pe. Därutöver finns mindre reningsverk, dimensionerade för mellan 25 och pe, som dock bedöms behandla mindre än 10 procent av tätorternas avloppsvatten. En annan utsläppskälla som ej beaktats är enskilda avlopp i glesbygden. I syfte att minimera uppgiftslämnarbördan har årets undersökning baserats enbart på material i databasen C-EMIR. På grund av kvalitetsproblem har relativt många bedömningar och rättelser tillgripits vid tolkningen av materialet, som endast i undantagsfall kunnat verifieras med uppgiftslämnarna. Det finns därför vissa problem med jämförbarheten med tidigare års statistik. I synnerhet gäller detta materialet om (slut-)användningen av slam. För jämförelsens skull har tabellnumreringen behållits från tidigare SM, trots att tabell 10 av kvalitetsskäl uteslutits i årets redovisning. Utsläppen fortsatte minska De totala utsläppen av näringsämnen och syreförbrukande substanser från tillståndspliktiga kommunala reningsverk uppgick 2002 till 350 ton fosfor, ton kväve, ton biokemiskt syreförbrukande material (BOD 7 ) och knappt Anders Widell, tfn anders.widell@environ.se Gunnar Brånvall, tfn , gunnar.branvall@scb.se Statistiken har producerats av konsortiet SMED&SLU på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI Miljövård. Utkom den 16 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Naturvårdsverket och SCB 2 MI 22 SM ton kemiskt syreförbrukande material (COD Cr ) inklusive viss bräddning vid reningsverken. Utsläppen var lägre än år 2000 vilket delvis bedöms bero på mindre bräddningar p.g.a. av torrare väderlek. Ytterligare några reningsverk har under perioden genomfört program för utökad kväverening och den genomsnittliga reningsgraden för kväve över alla tillståndspliktiga reningsverk blev 56 procent. Reningsgraderna för fosfor och BOD har redan tidigare legat kring 95 procent. Även utsläppen i egen regi från industrin minskade något jämfört med Slamanvändning på åkermark fortsätter minska Endast för drygt hälften av slammet har det gått att få fram data om användningen. Vid dessa reningsverk användes ca 12 % av slammet i jordbruket. För dessa verk var motsvarande andel dubbelt så hög år 2000, för alla verk var då andelen 20 %.I gengäld redovisades en ökande användning på grönytor, t.ex. för deponitäckning. Mängden som deponeras är svår att skatta eftersom upplagringen också tycks öka. Redovisningen av slammets kvalitet har varit fullständigare, för de flesta ämnen täckande ca 80 procent av den totala slammängden. Slammets genomsnittliga halter av tungmetaller och organiska miljögifter underskrider de gränsvärden och riktvärden, som stipuleras i lagstiftningen och i den överenskommelse om slamanvändningen i jordbruket som träffades 1994 mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket, men som numera förklarats vilande av LRF i avvaktan på utredning om förekomsten av bromerade flamskyddsmedel i slam. Dock varierar halterna kraftigt mellan enskilda reningsverk och överskridanden förekom hos åtskilliga reningsverk. 55 procent av allt slam kommer från reningsverk med fullständig rapportering (av halter), vars årsmedelhalter underskred gränsvärdena för samtliga sju metaller och riktvärdena för tre obligatoriskt mätta organiska indikatorämnen. Minst ett överskridande av något villkor rapporteras för 11 procent av slammet medan den sista tredjedelen av slammet kommer från verk med ofullständigt kända halter men utan konstaterat överskridande av något villkor.

3 Naturvårdsverket och SCB 3 MI 22 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utsläpp av fosfor och kväve 5 Utsläpp av organiskt material 5 Metaller i vatten 5 Riktvärden 5 Slam 6 Industri 8 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 1. Utsläpp från kommunala reningsverk 2002 inom avrinningsregioner, ton 9 2. Utsläpp från kommunala reningsverk 2002 vid kusten inom avrinningsregioner, ton 9 3a. Utsläpp från kommunala reningsverk och massa- och pappersindustrin 2002 per havsområde, ton 10 3b. Utsläpp från viss kustbaserad industri (A-verksamheter) 2002 per bransch, ton 10 4a. Utsläppta vattenvolymer (1 000 m 3 ) vid kommunala reningsverk 2002 och deras genomsnittliga halter (mg/l) av fosfor, kväve, BOD 7 och COD Cr, efter reningsmetod, storlek och recipient 11 4b. In- och utgående mängder av fosfor, kväve och BOD 7 vid kommunala reningsverk 2002, samt motsvarande reningsgrader, efter reningsmetod, storlek och recipient (Brutto-)utsläpp från kommunala reningsverk 2002 inom avrinningsområden, ton 13 6a. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av fosfor (Tot-P) 15 6b. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av kväve (Tot-N) 15 6c. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av organiskt material (BOD 7 ) 16 6d. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av organiskt material (COD Cr ) Utsläpp från kommunala reningsverk av tungmetaller 2002, redovisning för avrinningsområden och reningsmetoder, kg Tungmetaller i vatten från kommunala reningsverk 2002, genomsnittliga halter, median- och medelvärden för storleksklasser, mikrogram per liter Näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Genomsnittliga halter. Median- och medelvärden för storleksklasser 18 11a. Genomsnittliga halter av metaller och organiska miljögifter i slam. Antal reningsverk efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS

4 Naturvårdsverket och SCB 4 MI 22 SM b. Procentuella TS-mängder som faller inom olika kvalitetsklasser med avseende på halter av metaller och organiska indikatorvariabler i slam, efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS Produktion och (delresultat om) användning av slam från reningsverk Ton torrsubstans. Användningen redovisad per län om data erhållits för minst hälften av slammet Reningsverk 2002 med fördelning på län, avrinningsregioner, storleksklasser och reningsmetoder. Antal och anslutna personer 24 Fakta om statistiken 25 Detta omfattar statistiken 25 Några utsläppskällor som ej täcks av statistiken 25 Definitioner och förklaringar 26 Så görs statistiken 27 Industriutsläppen 27 Kommunala reningsverk, KARV 27 Statistikens tillförlitlighet 28 Osäkerhetskällor 28 Bortfall 29 Bra att veta 30 Besläktat arbete 30 In English 32 List of tables 32 List of terms 33

5 Naturvårdsverket och SCB 5 MI 22 SM 0401 Statistiken med kommentarer Utsläpp av fosfor och kväve År 2002 var torrare än 2000 och de behandlade vattenmängderna vid tillståndspliktiga reningsverk var 10 % lägre. Utsläppen av fosfor från tillståndspliktiga kommunala reningsverk uppgick 2002 till 350 ton fosfor, varav ca 30 ton bräddades. De minskade därmed med 70 ton jämfört med 2000, varav bräddningarna med 30 ton. Kväveutsläppet uppgick till ton, varav 240 ton bräddat, vilket innebär en minskning med ton sedan Se tabell 1. I tabell 2 visas den del av utsläppen som hänför sig till reningsverk vid kusten. I tabell 4b visas såväl ingående som utgående mängder av fosfor, kväve och BOD 7 vilket gör det möjligt att se hur stor procentuell del av respektive förorening som avlägsnats i processerna, dvs reningsgraden. Genomsnittligt blev dessa mått för fosfor, kväve respektive BOD 7 95, 56 respektive 96 procent, vilket innebär en fortsatt mindre förbättring. Den genomsnittliga reningsgraden för kväve hos stora reningsverk ökade till 65 %. Dock finns stora variationer inom varje kategori. Utsläppen inom respektive avrinningsområde framgår av tabell 5. I tabellen redovisas enbart de avrinningsområden där det finns kommunala reningsverk som ingår i statistiken. När ett avrinningsområde saknas i tabellen betyder det inte att det också saknas utsläpp. Det kan mycket väl förekomma utsläpp men från mindre reningsverk som inte ingår i statistiken. Det bör framhållas att endast en del av de angivna (brutto-)utsläppsmängden inom ett avrinningsområde når havet. Faktorer som kan bidra till en reduktion av utsläppen som når havet är denitrifikation, biologisk omsättning och sedimentering. Detta förlopp kallas även retention. Inom det så kallade TRK-projektet (Transport, Retention, Källfördelning) har beräkningar gjorts av hur stor andel av kväveutsläppen som når havet, s.k. nettoutsläpp och dessa har också fördelats på olika utsläppskällor. Utsläpp av organiskt material I tabell 1 och 2 framgår att även utsläppen av syreförbrukande substanser, mätta som BOD 7, minskade märkbart sedan 2000 och de närmar sig nu ton. Metaller i vatten Metallutsläppet till vatten mäts av reningsverk som är dimensionerade för fler än pe. Dessa reningsverk svarar för nästan 80 procent av avloppsvattnet. Halterna är i regel mycket låga och därför svåra att mäta. Resultaten redovisas i tabellerna 7 och 8. Riktvärden I tillstånden enligt miljöskyddslagen anges i allmänhet riktvärden eller gränsvärden för föroreningar som släpps ut från reningsverken. De vanligast förekommande riktvärdena är 0,5 mg/liter för fosfor och 15 mg/liter för BOD 7 i utgående avloppsvatten. För kväve har riktvärdet 15 mg/liter i utgående avloppsvatten fastställts för de kustbaserade reningsverk mellan norska kusten och Stockholms skärgård som är dimensionerade för pe och detta

6 Naturvårdsverket och SCB 6 MI 22 SM 0401 värde blev internationellt bindande från och med För de största verken (> pe) är riktvärdet 10 mg/l. För COD Cr är riktvärdet 70 mg/l. I tabell 4a redovisas utsläppta vattenmängder och genomsnittliga halter av olika ämnen 2002, fördelade på reningsmetoder, storleksklasser och recipienter. Den genomsnittliga halten för utgående fosfor understeg för första gången 0.3 mg/l. Däremot noterades trots utsläppsminskningen (p.g.a. minskad vattenmängd) en mindre ökning av den genomsnittliga halten av utgående kväve, från 13,9 till 14,7 mg/l. På riksnivå och för nästan alla de enskilda grupper av reningsverk som illustreras i tabell 4a var medelkoncentrationen av fosfor och BOD 7 väl under motsvarande riktvärden. Riktvärdena för kväve är svårare att hålla. I tabell 6 har de enskilda reningsverken grupperats efter halten i det utsläppta vattnet av respektive ämne, så att man där kan avläsa både antalet reningsverk som hamnat över riktvärdet och deras motsvarande bidrag av utsläppt ämne. För fosfor kan man exempelvis se i tabell 6a att 29 reningsverk av 479 hade en utgående fosforhalt över 0,5 mg/liter och att dessa bidrog med knappt 10 procent av den utsläppta fosformängden. Motsvarande förhållanden för BOD 7 -halterna i utsläppen kan studeras i tabell 6 c. Beträffande kvävehalten kan exempelvis konstateras i tabell 6 b att 12 av de 20 största verken klarade halten 15 mg/liter År 2000 gällde detta för 15 verk. I vilken mån enskilda reningsverks riktvärden överskrids är dock svårt att fastslå. Dels varierar riktvärden för halter och tillåtna mängder för enskilda anläggningar, beroende på deras konstruktion och villkor. Dels kan man misstänka att en del oupptäckta felregistreringar (av för höga värden) kan återstå i datamaterialet. Slam Uppgifterna om slam i C-EMIR är mer ofullständiga och svårtolkade än andra uppgifter. I synnerhet gäller detta användningen av slammet och ibland även den totala producerade mängden, mätt som ton torrsubstans, TS. Reningsverkens produktion av potentiellt användbart slam år 2000 uppskattas till ca ton TS, slutproducerat vid 402 reningsverk. Värdet bedöms vara något för högt beroende på att några rapporterade TS-mängder misstänks inkludera vatten. (Det har också bortsetts från 5 tusen ton starkt metallhaltigt slam från ett par reningsverk. Det ena verket använder zinkhaltigt gruvvatten som fällningskemikalie medan det andra mottar kromhaltigt avloppsvatten från ett stort garveri. I båda fallen deponeras allt slam.) Information om användningen har erhållits för endast ton slam vilket är ca 55 % av den totala produktionen. Redovisningsgraden varierar starkt mellan länen och resultaten visas i tabell 12 på riksnivå samt för de län där redovisningen uppgår till minst 49 %. Användning i jordbruket redovisades för ton vilket motsvarar 12 % av slammet för de redovisande verken. Denna andel kan jämföras med riksandelen år 2000 som var 20 %, eller kanske hellre med andelen år 2000 i samma grupp av verk som var 24 %. Merparten av den redovisade användningen 57 % - gällde grönområden, varav 19 procentenheter gällde deponitäckning. Behandlingen i vassbäddar uppgick till 2 % medan resten av slammet gick till mellanlagring eller deponi. På grund av relativt snabba förändringar i disponeringen av slam är det vanskligt att använda gamla data för att dra slutsatser om det stora bortfallet. En rimlig gissning är kanske att en förbättrad undersökning av slamanvändningen framför allt skulle visa på ökade mängder av mellanlagring och deponering.

7 Naturvårdsverket och SCB 7 MI 22 SM 0401 Stora skillnader i slamanvändningen finns mellan länen. Bland jordbrukslänen halverades för Skåne slamanvändningen i jordbruket, medan ingen jordbruksanvändning alls registrerades i Halland. Å andra sidan registrerades en ökning i Örebro län. I åtskilliga län är slamanvändningen år 2002 helt okänd. Information om slammets halter av olika ämnen har erhållits i högre utsträckning. 284 av verken med drygt 80 % av slamproduktionen har rapporterat åtminstone någon halt. De flesta av dem har rapporterat både kväve, fosfor och samtliga tio förorenande substanser, som är förbundna med gräns- eller riktvärden. Slammets genomsnittliga näringsinnehåll var ca 2,8 procent fosfor och 3,8 procent kväve, Tabell 9. Slammets genomsnittliga halter av tungmetaller och organiska miljögifter underskred de gränsvärden och riktvärden, som stipuleras i lagstiftningen och i den överenskommelse om slamanvändningen i jordbruket, som träffades av Naturvårdsverket, LRF och VAV 1994, men som numera förklarats vilande av LRF. Halterna varierade kraftigt mellan enskilda reningsverk. Medelvärden och medianvärden för halterna i reningsverk av olika storlek visas i tabell 9. Överskridanden av gräns- och riktvärdena (för enskilda reningsverks medelhalter) förekom i en utsträckning som redovisas i tabell 11. Antalet rapporterade överskridanden varierar för parametrarna mellan 1, för nonylfenol, och 20, för koppar (tabell 11a). Den mängd slam som producerats vid motsvarande reningsverk ligger mellan nära 0 procent av den totala slammängden, för flera av ämnena, och 5 procent, för koppar och zink (tabell 11 b). För metaller kan man jämföra med äldre statistik och trenden går mot långsamt sjunkande halter utom för koppar. Jämför Figur 2 i avsnittet Diagram. För organiska indikatorvariabler rapporteras för tredje gången statistik, som även omfattar de mindre reningsverken. Sedan 1998 har värdena förbättrats något för samtliga parametrar. Parametern toluen anses så svårtolkad att den obligatoriska mätningen är avskaffad från och med Sedan år 2000 har antalet mätningar minskat. Av tabell 11 b framgår att inget enskilt gräns- eller riktvärde överskreds för mer än 5 procent av slammängden. Eftersom överskridandena i rätt hög grad är spridda mellan verken är det en större andel slam, 11 procent, som missar minst ett av tio värden (vi bortser då från toluenet). För 55 procent av slammet rapporteras godkända halter för samtliga tio gräns- och riktvärden. Resten av underlaget, 34 procent, saknar fullständig information om alla 10 villkoren. Gräns- och riktvärden för halterna av metaller och organiska miljöindikatorer i slam som används på åkermark Limit values for the concentration of metals and organic indicator substances in sludge to be used on arable land Ämne Mg/kg torrsubstans Gränsvärde Riktvärde Bly Kadmium 4 2 Koppar Krom Kvicksilver 5 2,5 Nickel Zink Nonylfenol (Toluen) PAH 3 3 PCB 0,4 0,4 1) Detta riktvärde är avskaffat från och med 1999 eftersom parametern anses svårtolkad. Se texten.

8 Naturvårdsverket och SCB 8 MI 22 SM 0401 Riktvärden och gränsvärden Riktvärden för utsläpp är värden för halter av föroreningarna, vilka bör underskridas för att uppehålla en god miljö. Riktvärden är vägledande och ej bindande. Gränsvärden är bindande och får i princip inte överskridas. Om gränsvärde överskrids, utan att någon rimlig förklaring kan lämnas, till exempel olyckshändelse eller oavsiktligt tekniskt missöde, anmäler länsstyrelsens miljövårdsenhet normalt överskridandet till åklagare för utredning om eventuellt brott mot miljöskyddslagen. Observera att gräns- och riktvärdena för slam avser användningen av slam på åkermark. Industri Många kommunala reningsverk tar emot avloppsvatten även från industrier och för några reningsverk står industrin till och med för merparten av den ingående belastningen. De slutliga utsläppen blir i sådana fall bokförda på reningsverket. Vissa vattenintensiva processindustrier sköter dock sin vattenrening och utsläpp till recipienter i egen regi. Den dominerande branschen i detta avseende är massa- och pappersindustrin, men även kemisk industri, järn- och stålindustrin och i vissa fall livsmedelsindustrin har vissa utsläpp i egen regi. I många fall handlar det dock nästan uteslutande om kylvatten, vars enda miljöpåverkan bedöms vara en viss temperaturhöjning i recipienten. Här redovisas utsläpp till vatten (i egen regi) från massa- och pappersindustrin (tabell 3a) liksom även de 20 processindustrier i andra branscher med direktutsläpp till havet (tabell 3b). Det framgår att även skogsindustrins utsläpp minskade något mellan 2000 och 2002.

9 Naturvårdsverket och SCB 9 MI 22 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Utsläpp från kommunala reningsverk 2002 inom avrinningsregioner, ton 1. Discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2002 by major drainage areas, tons Avrinningsregion Tot-P Tot-N NH-N BOD 7 COD Cr Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt ) Inklusive ovanligt stor bräddning på grund av ombyggnad av ett reningsverk (med utsläpp till Kattegatt). 2) Exklusive nämnda bräddning. 2. Utsläpp från kommunala reningsverk 2002 vid kusten inom avrinningsregioner, ton 2. Discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2002 at the coast, by major drainage areas, tons Avrinningsregion Tot-P Tot-N NH-N BOD 7 COD Cr Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Totalt ) Inklusive ovanligt stor bräddning på grund av ombyggnad av ett reningsverk (med utsläpp till Kattegatt). 2) Exklusive nämnda bräddning.

10 Naturvårdsverket och SCB 10 MI 22 SM a. Utsläpp från kommunala reningsverk och massa- och pappersindustrin 2002 per havsområde, ton 3a. Discharges to water from municipal waste water treatment plants and pulp- and paper industry 2002, by coastal areas, metric tons Kustområde Tot-P Tot-N COD Cr Bottenviken KARV Massa och papper Bottenhavet KARV Massa och papper Östersjön KARV Massa och papper Öresund KARV Massa och papper Kattegatt KARV Massa och papper Skagerrak KARV Massa och papper inland KARV Massa och papper Totalt KARV KARV KARV KARV Massa och papper Massa och papper Massa och papper Massa och papper b. Utsläpp från viss kustbaserad industri (A-verksamheter) 2002 per bransch, ton 3b. Discharges to water from some coastal industries in 2002 by industry, metric tons Bransch Tot-P Tot-N COD Cr Cellulosa Oljeraffinering Massa- och papper Kemisk industri Järn, stål, metall Livsmedel Totalt

11 Naturvårdsverket och SCB 11 MI 22 SM a. Utsläppta vattenvolymer (1 000 m 3 ) vid kommunala reningsverk 2002 och deras genomsnittliga halter (mg/l) av fosfor, kväve, BOD 7 och COD Cr, efter reningsmetod, storlek och recipient 4a. Water discharges (1.000 m 3 ) from municipal waste water treatment plants their average concentrations (mg/l) of phosphorus, nitrogen, BOD 7 and COD Cr, by treatment method, size and recipient Vattenvolym Halt (mg/l) m 3 Fosfor Kväve BOD 7 COD Cr Reningsmetod biologisk ,36 12,3 12,6 43,8 kemisk ,31 22,0 17,5 67,4 bio-kem (konv.) ,29 20,1 7,9 47,3 bio-kem (kompl.) ,24 13,3 4,3 32,4 bio-kem (kväve) ,28 10,4 5,0 34,4 Storleksklass ,30 17,1 11,3 48, ,27 15,5 5,7 42, ,29 17,6 7,0 47, ,29 18,5 6,0 41, ,28 11,6 5,6 35,4 Recipient Inland ,25 17,6 7,3 43,2 Kustnära ,31 12,4 6,1 38,6 varav till Bottenviken ,46 31,1 20,5 69,7 Bottenhavet ,33 25,1 8,2 59,3 Östersjön ,24 10,3 4,0 35,1 Öresund ,27 7,5 5,6 36,8 Kattegatt ,45 11,0 7,6 31,7 Skagerrak ,36 12,8 6,5 51,7 Totalt ,29 14,7 6,6 40,6 Totalt ,31 13,9 7,2 42,2 Totalt ,32 15,8 8,3 41,7

12 Naturvårdsverket och SCB 12 MI 22 SM b. In- och utgående mängder av fosfor, kväve och BOD 7 vid kommunala reningsverk 2002, samt motsvarande reningsgrader, efter reningsmetod, storlek och recipient 4b. Incoming and outgoing flows of phophorus, nitrogen and BOD 7 at municipal waste water treatment plants and corresponding removal efficiencies, by treatment method, size and recipient Fosfor Kväve BOD 7 In Ut Renat In Ut Renat In Ut Renat ton ton % ton ton % ton ton % Reningsmetod biologisk kemisk bio-kem (konv.) bio-kem (kompl.) bio-kem (kväve) Storleksklass Recipient Inland Kustnära varav till Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt

13 Naturvårdsverket och SCB 13 MI 22 SM (Brutto-)utsläpp från kommunala reningsverk 2002 inom avrinningsområden, ton 5. Discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2002 by drainage basins, tons Avrinningsområde Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr Bottenviken Torne älv /004 Kustområde Kalixälven Råneälven Luleälven Rosån Alterälven /013 Kustområde Piteälven Byskeälven Kågeälven Skellefteälven Bureälven Rickleån Bottenhavet Sävarån Umeälven Hörnån Lögdeälven /034 Kustområde /036 Kustområde Moälven /037 Kustområde /038 Kustområde Ångermanälven /039 Kustområde Indalsälven /041 Kustområde Ljungan /043 Kustområde Harmångersån /045 Kustområde Delångersån /048 Kustområde Ljusnan /049 Kustområde /051 Kustområde Testeboån Gavleån /053 Kustområde Dalälven Tämnarån /055 Kustområde Olandsån /057 Kustområde Skeboån /058 Kustområde Östersjön Norrtäljeån /060 Kustområde /061 Kustområde Mälaren, Norrs /062 Kustområde Tyresån /063 Kustområde Trosaån /065 Kustområde Nyköpingsån /067 Kustområde Motala ström Söderköpingsån /069 Kustområde Storån /071 Kustområde Botorpsströmme

14 Naturvårdsverket och SCB 14 MI 22 SM (forts) Avrinningsområde Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr 072/073 Kustområde /074 Kustområde Emån /075 Kustområde Alsterån /077 Kustområde Ljungbyån Snoderån /117 Kustområde, Gotland Öland /080 Kustområde Lyckebyån /081 Kustområde /082 Kustområde Ronnebyån Bräkneån Mörrumsån /087 Kustområde Skräbeån Helge å Nybroån /090 Kustområde Öresund Sege å Höje å Kävlingeån /093 Kustområde Saxån Råån Kattegatt Vege å Rönne å /097 Kustområde /098 Kustområde Lagan Nissan /102 Kustområde Suseån Ätran /104 Kustområde Viskan /106 Kustområde Rolfsån Kungsbackaån /108 Kustområde Göta älv Skagerrak /109 Kustområde Bäveån /110 Kustområde Örekilsälven /111 Kustområde /112 Kustområde Riket Gränsen mellan Bottenviken och Bottenhavet går norr om Sävaråns avrinningsområde. Gränsen mellan Bottenhavet och Östersjön går norr om Broströmmens avrinningsområde. Gränsen mellan Östersjön och Öresund går vid Skanör-Falsterbo. Gränsen mellan Öresund och Kattegatt går vid Kullen. Helsingforskommissionens (HELCOM) område omfattar Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Oslo-Pariskommissionens (OSPAR) område omfattar Kattegatt och Skagerrak.

15 Naturvårdsverket och SCB 15 MI 22 SM a. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av fosfor (Tot-P) 6a. Average annual content of phosphorus in effluent waste water in 2002 Reningsmetod/ Storleksklass Fosforhalt, mg/lit 0,3 0,4 0,5 0,6 1 1,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Mängd b. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av kväve (Tot-N) 6b. Average annual content of nitrogen in effluent waste water in 2002 Reningsmetod/ Storleksklass Kvävehalt, mg/lit 8,0 8, , , ,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Mängd

16 Naturvårdsverket och SCB 16 MI 22 SM c. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av organiskt material (BOD 7 ) 6c. Average annual content of BOD 7 in effluent waste water in 2002 Reningsmetod/ Storleksklass BOD 7 -halt, mg/lit 5,0 5, , ,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Mängd d. Genomsnittliga halter (årsmedelvärden) i utgående avloppsvatten 2002 av organiskt material (COD Cr ) 6d. Average annual content of COD Cr in effluent waste water in 2002 Reningsmetod/ Storleksklass COD Cr-halt, mg/lit 20,0 20, , ,1 Totalt Reningsmetod Biologisk Antal Mängd Kemisk Antal Mängd Bio-kem (konv.) Antal Mängd Bio-kem (kompl.) Antal Mängd Bio-kem (kväve) Antal Mängd Storleksklass Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Totalt Antal Mängd

17 Naturvårdsverket och SCB 17 MI 22 SM Utsläpp från kommunala reningsverk av tungmetaller 2002, redovisning för avrinningsområden och reningsmetoder, kg 7. Metal discharges to water from municipal waste water treatment plants in 2002, by drainage area and treatment method, kg Avrinningsregion/ Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Reningsmetod Bottenviken Bottenhavet Eg Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Biologisk Kemisk Bio-kem (konv.) Bio-kem (kompl.) Bio-kem (kväve) Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Tungmetaller i vatten från kommunala reningsverk 2002, genomsnittliga halter, median- och medelvärden för storleksklasser, mikrogram per liter 8. Heavy metals in water from municipal waste water treatment plants in 2002, medians and flow weighted means by size classes, µg/l Medianer. Storleksklass (dim. antal personer) Medelvärden. Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Totalt Bly 0, ,8 1,3 1,4 1,4 2,2 Kadmium 0,1 0,1 0,2 0 0,1 0,2 0,1 0,2 Koppar 12,2 7,5 17,9 8,4 12,2 12,1 14,5 16,5 Krom 2,2 1,2 3,6 1,3 2,2 2,4 3 2,9 Kvicksilver 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,5 Nickel 5 5,8 6,5 6,1 6,2 6,9 7,2 7,5 Zink 26,6 21,2 38,5 23,1 29,2 32,3 30,5 48,5

18 Naturvårdsverket och SCB 18 MI 22 SM Näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Genomsnittliga halter. Median- och medelvärden för storleksklasser 9. Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal waste water treatment plants. Medians and weighted means in mg/kg dry substance Medianvärden, mg/kg TS Medelvärden, mg/kg TS Totalt Totalt Totalt Totalt fosfor kväve bly 21 23,8 30,5 25,4 30,4 34,2 30,7 33,8 35,4 41,8 kadmium 0,8 0,9 1,1 1,2 1,7 1,1 1,3 1,1 1,2 1,5 koppar ,6 371,4 418,2 370,3 373,4 394,1 393,7 krom 20,5 22, ,4 33,8 28,8 29,7 31,0 35,7 33,6 kvicksilver 0,6 0,7 1 0,7 0,8 1 0,9 1,0 1,1 1,3 nickel ,1 16,5 18,9 17,1 16,7 18,2 16,5 zink ,5 529,5 452,2 586,6 569,1 548,6 549,4 545,4 537,2 nonylfenol 8, ,5 10,3 16,7 22,1 17,2 17,5 22,8 46,6 toluen 3,8 3, ,1 2,1 3,8 3,8 4,5 2,3 PAH 0,5 0,7 0,9 0,7 1 1,3 1 1,2 1,8 1,8 PCB 0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Tabell 10 bortfaller eftersom överskattningar av vissa TS-mängder bedöms leda till överskattningar av totala mängder Dessa fel spelar (troligen) föga roll i koncentrationsberäkningarna i Tabell 9.

19 Naturvårdsverket och SCB 19 MI 22 SM a. Genomsnittliga halter av metaller och organiska miljögifter i slam. Antal reningsverk efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS a. Concentrations of metals and organic indicator substances in sludge from municipal waste water treatment plants in 2002, number of reporting plants by size class and concentration in mg/kg dry weight Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Totalt Bly Okända halter Kadmium Okända halter Koppar Okända halter Krom Okända halter Kvicksilver Okända halter Nickel Okända halter Zink Okända halter Totaltantal reningsverk Nonylfenol Okända halter

20 Naturvårdsverket och SCB 20 MI 22 SM a. (forts) Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Totalt PAH Okända halter PCB Okända halter Toluen Okända halter Totaltantal reningsverk

21 Naturvårdsverket och SCB 21 MI 22 SM b. Procentuella TS-mängder som faller inom olika kvalitetsklasser med avseende på halter av metaller och organiska indikatorvariabler i slam, efter storleksklass och koncentration i mg/kg TS 11b. Percentage of dry substance falling in various quality categories with respect to concentration of metals and organic indicator substances in sludge Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Totalt Bly Okända halter Totalt Kadmium Okända halter Totalt Koppar Okända halter Totalt Krom Okända halter Totalt Kvicksilver Okända halter Totalt Nickel Okända halter Totalt Zink Okända halter Totalt Total mängd slam

22 Naturvårdsverket och SCB 22 MI 22 SM b. (forts) Storleksklass (dim. antal personer) Totalt Totalt Totalt Totalt Nonylfenol Okända halter Totalt PAH Okända halter Totalt PCB Okända halter Totalt Toluen Okända halter Totalt Total mängd slam

23 Naturvårdsverket och SCB 23 MI 22 SM Produktion och (delresultat om) användning av slam från reningsverk Ton torrsubstans. Användningen redovisad per län om data erhållits för minst hälften av slammet 12. Production and partial results on use of sludge from municipal waste water treatment plants 2002, by counties Län Produktion varav med redovisad anv 7 %Jordbruk % Annan markanv. 1 % Varav dep. täckn. 2 % Mellanlager % Deponi 5 % Vassbädd 3 % Prod. diff. 4 % Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands län Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket Riket Riket ) Här har från CEMIR sammanförts mottagarkoderna Mark, Mark - grönytor, Mark- deponitäckning och Mark - skogsbruk. 2) Mottagarkoden Mark - deponitäckning 3) Här har sammanförts mottagarkoderna Lager, Lager, extern och Lager, intern 4) Produktionsdifferensen avser skillnaden mellan total (netto-)slamproduktion och de användningar som redovisas här. Ett negativt värde kan bero på minskad lagring men också på att vissa användningar kan ha redovisats inklusive vatteninnehåll. 5) Här har sammanförts mottagarkoderna Deponi, Deponi, extern och Deponi, intern 6) På grund av blankettändringar mellan undersökningarna 1998 och 2000 är endast kategorierna "Jordbruk" och "Deponi" fullt jämförbara mellan dessa år. 7) Procenttalen här avser relationen till den totala produktionen. För de olika användningarna jämförs med produktionen hos redovisande verk.

24 Naturvårdsverket och SCB 24 MI 22 SM Reningsverk 2002 med fördelning på län, avrinningsregioner, storleksklasser och reningsmetoder. Antal och anslutna personer 13. Waste water treatment plants in 2002 by counties, major drainage areas, size and treatment methods Biologisk rening Kemisk rening Biologisk-kemisk (konventionell rening) Biologisk-kemisk (kompl-rening) Biologiskkemisk (kväverening) Totalt Därav vid kusten Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal Personer soner soner soner soner soner soner Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Avr. region Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Storleksklass Totalt Därav vid kusten Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt För år 2002 har tabellen uppdaterats med avseende på bortfallna och nytillkommande reningsverk. För bestående reningsverk har däremot i regel inga försök gjorts att uppdatera data om anslutningen. Observera i tidsserierna att många reningsverk uppdaterades i fråga om reningsteknik från och med 1998 års statistik.

25 Naturvårdsverket och SCB 25 MI 22 SM 0401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Här redovisas statistik över utsläppen till vatten av olika föroreningar från tillståndspliktiga kommunala reningsverk, massa- och pappersindustrin samt viss övrig kustbaserad industri med egna utsläpp. (Det senare gäller 20 anläggningar som ingår i den kontinuerliga internationella uppföljningen av punktkällor längs havet.) Statistiken omfattar utsläpp av näringsämnen och metaller med fördelning på avrinningsregioner, avrinningsområden och län samt efter reningsverkens reningsmetoder, storleksklasser och olika kombinationer av de nämnda indelningarna. För kommunala reningsverk redovisas också mängd, kvalitet och något om användningen av slam. Några utsläppskällor som ej täcks av statistiken Den här publicerade statistiken redovisar utsläppen från tillståndspliktiga kommunala reningsverk och inkluderar skattningar för det vatten som bräddats vid reningsverken. Dock inkluderas ej bräddningar på nätet. En annan utsläppskälla som saknas är icke tillståndspliktiga kommunala reningsverk, dvs. de som är dimensionerade för mellan 25 och personekvivalenter. Utom ramen för statistiken faller också enskilda avlopp, väsentligen härrörande från hushåll, jordbruk och småindustri belägna i glesbygd, och som därför saknar anslutning till kommunala avloppsnät. Bräddning på nätet Efter stark nederbörd förekommer det att vatten bräddas inte endast vid reningsverken utan också på ledningsnätet, kanske i synnerhet i de fall när näten för avloppsvatten och dagvatten är integrerade. Viss information finns i EMIR om dessa vattenvolymer medan deras innehåll av föroreningar är vanskligt att uppskatta. Dessa bidrag ingår ej i statistiken. Små reningsverk Andelen avloppsvatten, som tas emot vid reningsverk dimensionerade för mellan 25 och personekvivalenter, bedöms vara mellan 5 och 10 procent av den totala volymen. Det saknas regelbundna mätningar av reningseffektiviteten vid dessa verk men i stort bedöms de fungera mindre effektivt än de större verken. Våren 1999 gjordes en extra enkät med uppdatering av data om anslutning och reningsteknik vid dessa mindre reningsverk, som visade sig stå för ca 8 procent av den totala anslutningen. Denna andel var oförändrad sedan De små reningsverkens andelar av utsläppen var då 6 procent för kväve och 10 procent för fosfor och BOD. Det verkar troligt att teknikförbättringen vid små reningsverk sedan dess gått långsammare än vid stora, så att dessa andelar numera kan ha ökat. Enskilda avlopp Mer än en miljon människor bosatta i glesbygd saknar tillgång till kommunalt avlopp. I nyare bostäder sker i regel avloppen via s.k. trekammarbrunnar och ytterligare någon rening, men reningsmässigt sämre arrangemang torde också förekomma, liksom även bättre privata reningsanläggningar för en eller flera fastigheter. Framför allt avskiljningen av fosfor fungerar i dessa anläggningar mycket sämre än för större reningsverk. Fosforutsläppen från denna utsläppskälla har därför bedömts klart överstiga utsläppen från reningsverken. Resultat från ett nyligen avslutat projekt inom SMED-SLU tyder dock på att utsläppen kan vara lägre än man tidigare bedömt. Slamtömning sker oftast genom kommunens försorg, varvid slammet kommer med i den vanliga statistiken.